Podcasts about ashkan fardost

Veckopanelen med Ashkan Fardost, Lasse Stjernkvist och Clara Berglund under ledning av Staffan Dopping. Trippelmordet i Uppsala upprör. Ett mineralavtal slöts mellan USA och Ukraina och Donald Trump firade sina första hundra dagar som president. Johan Pehrson har meddelat sin avgång – hur frivillig var den? Magdalena Andersson erbjöd sin mjuka famn till Pehrsons efterträdare. Spanska superströmavbrottet genererar debatt, och kollektivtrafikens mobilmarodörer orsakar storstörningar.

Veckopanelen med Ashkan Fardost, Lasse Stjernkvist och Clara Berglund under ledning av Staffan Dopping. Trippelmordet i Uppsala upprör. Ett mineralavtal slöts mellan USA och Ukraina och Donald Trump firade sina första hundra dagar som president. Johan Pehrson har meddelat sin avgång – hur frivillig var den? Magdalena Andersson erbjöd sin mjuka famn till Pehrsons efterträdare. Spanska superströmavbrottet genererar debatt, och kollektivtrafikens mobilmarodörer orsakar storstörningar.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Réka Tolnai och Ashkan Fardost under ledning av Staffan Dopping. President Trump pausade leveranser av krigsmateriel och underrättelser till Ukraina, och Volodymyr Zelenskyj håller skenet uppe efter megagrälet förra veckan i Ovala rummet. Europas ledare förbinder sig att rusta upp för stora pengar, och frågan om nya europeiska kärnvapen är på dagordningen. Kan vi lita på artikel fem? Sverigedemokraterna har grunnat klart på partiets kampanjstrategi inför EU-valet i somras.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Réka Tolnai och Ashkan Fardost under ledning av Staffan Dopping. President Trump pausade leveranser av krigsmateriel och underrättelser till Ukraina, och Volodymyr Zelenskyj håller skenet uppe efter megagrälet förra veckan i Ovala rummet. Europas ledare förbinder sig att rusta upp för stora pengar, och frågan om nya europeiska kärnvapen är på dagordningen. Kan vi lita på artikel fem? Sverigedemokraterna har grunnat klart på partiets kampanjstrategi inför EU-valet i somras.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Catarina Starfelt under ledning av Staffan Dopping. Menar Donald Trump allvar med sitt utspel om att ta över Grönland? Kjell-Olof Feldt var finansministern som var vresig och folkkär på samma gång. Gårdsförsäljning av alkohol redan i sommar gör socialministern på gott humör. Och Facebookägaren Mark Zuckerberg gör en kappvändning, igen, och finner nu att faktakontroll ligger farligt nära censur.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Catarina Starfelt under ledning av Staffan Dopping. Menar Donald Trump allvar med sitt utspel om att ta över Grönland? Kjell-Olof Feldt var finansministern som var vresig och folkkär på samma gång. Gårdsförsäljning av alkohol redan i sommar gör socialministern på gott humör. Och Facebookägaren Mark Zuckerberg gör en kappvändning, igen, och finner nu att faktakontroll ligger farligt nära censur.

Veckopanelen med Helena Dyrssen, Ashkan Fardost och Håkan A Bengtsson under ledning av Magnus Thorén. Wikileaksgrundaren Julian Assange åter i Australien som en fri man, men är han det som vinnare eller förlorare? SD vill bli skolpartiet med stort S, kan det locka liberaler till partiet? Problemen hopar sig för batterifabriken Northvolt och kampen mot inflationen är vunnen, hävdar regeringen. Underbetyg för svenska medier när det gäller bevakningen av Trump. Och är det röstfiske och polarisering som styret i Göteborg sysslar med, genom att bojkotta israeliska varor?

Veckopanelen med Helena Dyrssen, Ashkan Fardost och Håkan A Bengtsson under ledning av Magnus Thorén. Wikileaksgrundaren Julian Assange åter i Australien som en fri man, men är han det som vinnare eller förlorare? SD vill bli skolpartiet med stort S, kan det locka liberaler till partiet? Problemen hopar sig för batterifabriken Northvolt och kampen mot inflationen är vunnen, hävdar regeringen. Underbetyg för svenska medier när det gäller bevakningen av Trump. Och är det röstfiske och polarisering som styret i Göteborg sysslar med, genom att bojkotta israeliska varor?

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2023.Ashkan Fardost är poddare och föreläsare. I det sista avsnittet pratar han och Navid om hur det västerländska alfabetet under tusentals år har påverkat våra hjärnor, relationer och institutioner och hur Internet bryter den gamla ordningen och bjuder in oss i ett nytt kaos. De pratar om att de gamla egenskaperna inte längre räcker i den nya terrängen men ger dig inga tvärsäkra svar på vad lösningen är (men en inbjudan att börja prova dig fram i nya lösningar och dela med dig av de insikter du hittar).Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Hanna Wagenius under ledning av Staffan Dopping. Om polisanställda som läcker hemlig information till gängkriminella, kravaller på USA-universitet, växande antisemitism, säkerheten vid ESC i Malmö och MP:s nya språkrör. Plus Magdalena Anderssons första maj-utspel om att utesluta EU-länder som nedmonterar demokratin och regeringens förslag om att göra det lättare att utvisa utlänningar som dömts för brott.

Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Hanna Wagenius under ledning av Staffan Dopping. Om polisanställda som läcker hemlig information till gängkriminella, kravaller på USA-universitet, växande antisemitism, säkerheten vid ESC i Malmö och MP:s nya språkrör. Plus Magdalena Anderssons första maj-utspel om att utesluta EU-länder som nedmonterar demokratin och regeringens förslag om att göra det lättare att utvisa utlänningar som dömts för brott.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Detta är ett livesamtal mellan Navid, Jonathan Lundberg, Ashkan Fardost och Henrik Jönsson. De pratar om kontroversen kring Joe Rogan, Spotify och Neil Young och hur det har satt det offentliga samtalet, gammelmedia och ny media i nytt ljus. De pratar också om ansvar vid publicerat innehåll, desinformation, misinformation och vad som händer när vinstdrivande företag får för stor makt kring yttrandefriheten.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Vi bråkar om kränkthet för att vi har det för bra i Sverige” med Ashkan och Johan, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid samtalar med Johan Grant och Ashkan Fardost om beröringsskräck, cancelleringskultur, kränkthet och varför Sverige och svenskarna har det lite för bra och därför ägnar sig åt drama och låtsaskamper.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2020.Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och frågan om hur informationsteknologin påverkar vår framtid. År 2015 avlade han doktorsexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet och 2021 var han med och startade den framgångsrika podcasten “Sista Måltiden”.Alexander Bard är författare, filosof och musiker. Han har skrivit fem böcker med Jan Söderqvist – senast "Digital Libido - Sex, makt och våld i nätverkssamhället" – och inom musikens är han i bl.a. känd från Army of Lovers, Vacuum, BWO och Gravitonas, därtill komponerat åtskilliga hits åt andra artister. Han är även politiker, tevepersonlighet och annat.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Lisa Pelling, Ashkan Fardost och Katarina O'Nils Franke under ledning av Staffan Dopping. Ett iranskt par utgjorde en sovande terrorcell i Sverige efter att ha beviljats asyl av Migrationsverket, som trodde att de var afghaner. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi lämnar sin post. Tidöpartiernas lagförslag om säkerhetszoner är klart och triggade i gång en hätsk debatt om kepsar och märkeskläder. Regeringen avskaffar Sis-hemmen, och kung Charles har berättat att han har cancer.

Veckopanelen med Lisa Pelling, Ashkan Fardost och Katarina O'Nils Franke under ledning av Staffan Dopping. Ett iranskt par utgjorde en sovande terrorcell i Sverige efter att ha beviljats asyl av Migrationsverket, som trodde att de var afghaner. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi lämnar sin post. Tidöpartiernas lagförslag om säkerhetszoner är klart och triggade i gång en hätsk debatt om kepsar och märkeskläder. Regeringen avskaffar Sis-hemmen, och kung Charles har berättat att han har cancer.

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Hur kan vi? bjuder in Johan Grant för att analysera samtalen Navid hade med Ashkan Fardost, Lena Andersson och Gustav Kasselstrand.“Samtalspsykologen” är en serie i Hur kan vi? där Johan Grant – doktor i psykologi, leg. psykolog, ledarskapscoach – besöker podden för att diskutera månadens samtal samt stötta Navid i att bli en bättre samtalsledare.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och frågan om hur informationsteknologin påverkar vår framtid. År 2015 avlade han doktorsexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet och 2021 var han med och startade den framgångsrika podcasten “Sista Måltiden”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

01. Marcus Schulz Presents Elevation - Clear Blue (Extended Mix) 02. Mike Shiver & Ashkan Fardost pres. A.M. feat. Tiff Lacey - Arise (Hammer & Funabashi Remix) 03. Ridgewalkers feat. E1 - Find (Andy Moor Remix) [Asprey Edit] 04. Jamie Walker - Nostalgia (Extended Mix) 05. Karen Overton - Your Loving Arms (re:boot Extended Remix) 06. John Summit & Hayla - Where You Are (Taylor Torrence Future Techno Remix) 07. Cirez D - On Off (Space 92 EDIT) 08. Push - Strange World (Joyhauser Remix) 09. Jamie Wallker pres JDW - About You (Extended Mix) 10. David Forbes - Questions Must Be Asked (Modeā Remix) 11. Three Drives On A Vinyl - Greece 2000 (Thick As Thieves Remix) 12. Solar Factor - Urban Shakedown (Bryan Kearney Remix) 13. Ronski Speed Feat. Sir Adrian vs Rex Mundi - The Perspective Space (Jamie Walker Rework)

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Åsa Lundquist Coey är fil. dr. i management och komplexitet, därtill har hon en masterexamen i organisation och ledarskap. Hon har en bakgrund som jurist, pedagog och coach.Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och frågan om hur informationsteknologin påverkar vår framtid. År 2015 avlade han doktorsexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet och 2021 var han med och startade den framgångsrika podcasten “Sista Måltiden”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 23 april 2019 i Göteborg.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det tredje live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Ann Heberlein, Ann Söderlund, Sarah Britz, Hanif Bali, Aron Flam, Malcolm Kyeyune, Alexander Bard, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Rektor Hamid Zafar, Emma von Linné, Gustaf Josefsson Tadaa och Ashkan Fardost. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 23 april 2019 i Göteborg.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det tredje live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Ann Heberlein, Ann Söderlund, Sarah Britz, Hanif Bali, Aron Flam, Malcolm Kyeyune, Alexander Bard, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Rektor Hamid Zafar, Emma von Linné, Gustaf Josefsson Tadaa och Ashkan Fardost. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 11 april 2019 på Intiman i Stockholm.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är det andra live-eventet med Hur kan vi? med gästerna Malcolm Kyeyune, Aron Flam, Ann Heberlein, Emma von Linné, Galaxia Wallin, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Ashkan Fardost, Jens Liljestrand, Henrik Jönsson, Paula Bieler, Johanna Jönsson och Hanif Bali.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här samtalet spelades in den 13:e juli 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Mustafa Panshiri är före detta polis och numera föreläsare, poddare och författare. Tillsammans med Jens Ganman har han skrivit böckerna “Det lilla landet som kunde” från 2018 och “Det lilla landet som ångrade sig” från 2023 som handlar om svensk integration. 2021 startade han podcasten “Sista måltiden” tillsammans med Ashkan Fardost, Hanif Azizi, Chang Frick och Omar Makram.Boka Mustafa som föreläsare härLyssna på Sista Måltiden härHär hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här live-eventet spelades in den 15 januari 2019 i Malmö.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det allra första live-eventet med Hur kan vi? bjöd in till samtal med Hanif Bali, Gudrun Schyman, En Arg Blatte, Ann Heberlein, Henrik Jönsson, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Malcom Kyeyune, Ilan Sadé, Per Brinkemo, Daniel Görtz, Kristina Paltén, Ashkan Fardost, Per Johansson, Gustav Martner, Erik Leijonmarck, Per Granqvist och Dorpec Kobane.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hur kan vi-pedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här samtalet spelades in den 26:e april 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Detta är ett utklipp från ett längre samtal med Ashkan Fardost om det faktum att robotar mer och mer tar över våra arbeten i samhället.Här kan du lyssna på hela samtaletHär hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hur kan vi-pedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här samtalet spelades in den 27:e april 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och hur informationsteknologin påverkar vår framtid. År 2015 avlade han doktorsexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet och 2021 var han med och startade den framgångsrika podcasten “Sista Måltiden”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ashkan Fardost är poddare och föreläsare. I det sista avsnittet pratar han och Navid om hur det västerländska alfabetet under tusentals år har påverkat våra hjärnor, relationer och institutioner och hur Internet bryter den gamla ordningen och bjuder in oss i ett nytt kaos. De pratar om att de gamla egenskaperna inte längre räcker i den nya terrängen men ger dig inga tvärsäkra svar på vad lösningen är ( men en inbjudan att börja prova dig fram i nya lösningar och dela med dig av de insikter du hittar. ) Detta är det sista avsnittet av podden Hur kan vi? Samtalet fortsätter. Vill du höra Navid och Ashkan samtala så lyssna på deras gemensamma podd “Sagor från Marginalen”: https://open.spotify.com/show/44QyciNmFkvJwgIIo4Yuaf?si=610b69399dc84ce1 Följ Ashkan Fardost på Twitter: @TouristInSpace Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

Vad är skillnaden mellan integration och assimilation? Går det att undvika att det uppstår segregation? Och vad är egentligen svenskt? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om identitet, etnicitet och push-och-pull-faktorer. Gäster i programmet är Ashkan Fardost, kemist och föreläsare inom innovation och digitalisering, och David Eberhard, psykiater, författare och debattör.

Vi träffar Ashkan Fardost som har en minst sagt spännande bakgrund. Förutom att vara doktor i organisk kemi och tidigare framgångsrik musikproducent är han en flitigt anlitad föreläsare. Hans spaningar handlar om såväl digitalisering, innovation och framtid som hur områdena är nära kopplade till människans beteenden och behov. I avsnittet kommer vi in på varför digitalisering behöver förstås utifrån tre perspektiv: samhälle, människa och teknik, men också varför det är viktigt att skilja på digitisering och digitalisering. Dessutom får du höra om hur det västerländska alfabetet spelat en avgörande roll för vår utveckling och framtid, plus en hel del fler spännande ämnen. Samtalet leds av Robin Askelöf, CMO på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap.   Avsnittets boktips är ”Non-Obvious Megatrends: How to See What Others Miss and Predict the Future” av Rohit Bhargava. I den går han igenom hur du kan arbeta för att bli en bättre trendspanare, men då med fokus på det som andra vanligtvis inte ser. Han ger också exempel på såna trender och hur du kan använda dig av det i ditt företag. Spännande läsning, med andra ord.   Kom ihåg att prenumerera på podden så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på!

Ashkan Fardost är i sanning en mångsysslare med åsikter och kunskap om många olika fält.Information, ursprungsbefolkningar, yxor och magiska svampar diskuteras.Vi pratar även om nutiden, framtiden och hur bra eller dåligt det är och kan bli. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det egentligen något nytt att informationsteknologi påverkar oss? Vi pratar med Ashkan Fardost om memetik, människa maskininteraktion, komplexa system, och filosoferar om vad som har gjort västvärlden till vad den är.

Detta avsnitt av Hur kan vi? är ett livesamtal mellan Navid, Jonathan Lundberg, Ashkan Fardost och Henrik Jönsson. De pratar om kontroversen kring Joe Rogan, Spotify och Neil Young och hur det har satt det offentliga samtalet, gammelmedia och ny media i nytt ljus. De pratar också om ansvar vid publicerat innehåll, desinformation, misinformation och vad som händer när vinstdrivande företag får för stor makt kring yttrandefriheten. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna i beskrivningen av avsnittet på www.hurkanvi.se. Om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Ashkan Fardost är författare, poddare och en av Sveriges främsta experter och föreläsare om digitalisering, teknologi och internetsamhället. Här i del 2 fortsätter vi samtalet om media och kommunikation. Det blir snack om public service, hur epoken för lägerelds-tv är över, konflikten mellan det gamla och nya medielandskapet, varför hierarkier är ett måste samt hur radikal autenticitet är det enda riktiga sättet att kommunicera på. Fotnot: Har du missat del 1 med Ashkan? Då hittar du avsnittet alldeles intill detta i din poddspelare. ----------------------- Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation?  Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com

    Ashkan Fardost är författare, poddare och en av Sveriges främsta experter och föreläsare om digitalisering, teknologi och internetsamhället. Här gästar han podden för ett samtal om kommunikation och internet i det paradigmskifte som vårt samhälle just nu upplever.   Om hur internet exponerar oss för den verklighet som vi faktiskt lever i, hur inget kommer bli ”normalt” efter corona, varför kulturen hela tiden ligger efter den teknologiska utvecklingen och hur sociala medier både leder oss till ett liv i globala stammar och en masspsykos i narcissism.   Del 2 släpps onsdagen den 11 augusti.   -----------------------   Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation? Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com

I det fjärde avsnittet gästas vi av Ashkan Fardost - föreläsare inom innovation och digitalisering, och medlem i podcasten "Sista Måltiden". I samtalet diskuterar vi vår tids kamp om sanningen, vilka sidor som utkristalliserar sig, vart makten skiftar och vilka som blir dom nya samhällseliterna när samhället förändras, varför vi har ett kulturkrig och mycket mer.Nästa vecka gästar Alexander Bard oss, så se till att prenumera på vår kanal för att inte missa nya avsnitt. Om du gillar det vi gör swisha oss en slant på 0722505607. Du får även tipsa en kompis som du tycker borde höra detta samtal.Mer om Ashkan: https://ashkan.ioHör av er!Ni når oss enklast via kulturkriget@gmail.comFölj oss på Instagram: @kulturkrigetFölj oss på Twitter: @kulturkrigetpodGivetvis finns vi också där poddar finns.God lyssning!/Kulturkrigskorrespondenterna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TLR## @ Helgi Trance - это музыка, что заставляет покопаться в себе, и ожить... Просто заставляет тебя двигать по жизни, а не стоять на месте!!! Заставляет идти на перелом всему... А точней улететь от всех слов и упреков... К небесам... И там, шагая, ты поймешь... Что Trance - это твоя жизнь!!! Доброго дня и добро пожаловать. Продолжаем полет. В эфире двести четырнадцатый выпуск Trance Life Radioshow. Вашему вниманию только лучшее из моей коллекции Trance и Progressive Trance музыки. Устраиваемся поудобнее. Слушаем и наслаждаемся. Хорошая музыка для хорошего отдыха. 00:00 01 Mike Shiver & Ashkan Fardost pres. A.M. feat. Tiff Lacey - Arise (Hammer & Funabashi Remix) [Skywarp Records, 2006] 08:45 02 Burak Harsitlioglu - Something To Believe (Celal Chello Yavuz Remix) [Destination Sunshine, 2011] 15:51 03 Beat Service feat. Emma Lock - Not Out (Original Proglifting Mix) [S107 Recordings, 2011] 21:46 04 Riko - Tokyo (Storyteller Mix) [Toes In The Sand Recordings, 2006] 27:39 05 Exitvibes feat. Mirjam - Amsterdam (Sunny Lax Remix) [Sonar Eclipse Recordings, 2012] 33:31 06 K.R.J. - Dreams Of A Marionette (Skylight Remix) [Elliptical Sun Melodies, 2012] 38:39 07 David Folkebrant - Blue Coloured Mouse (Vitodito Remix) [Nemesis, 2010 / Bonzai Back Catalogue, 2017] 44:30 08 Ferdy & Matt Van Wyk - I Feel So Lonely (Original Mix) [Soundpiercing / Armada Music Albums, 2008] 50:04 09 Veselin Tasev - Need You (Progressive Mix) [TCD Recordings, 2014]

I det tredje avsnittet gästas vi av idéhistorikern, debattören och författaren - Johan Norberg och samtalar kring olika teman ur hans senaste bok: Öppen/Sluten - hur människan skapar och förstör framsteg.I samtalet diskuteras allt från medielogikens roll i kulturkriget till de evolutionära mekanismer som spär på splittring och politiska konflikter.Tillsammans med Norberg fortsätter Nils och Petter att gräva i Kulturkrigets olika läger och uttryck, och kommer i detta samtal närmre i utforskandet av vår samtids stora konflikt består utav.Nästa vecka gästar Ashkan Fardost oss, så se till att prenumera på vår kanal för att inte missa nya avsnitt. Om du gillar det vi gör swisha oss en slant på 0722505607. Du får även tipsa en kompis som du tycker borde höra detta samtal.Mer om Johan på www.johannorberg.netFölj Johan på Twitter på @johanknorbergHör av er!Ni når oss enklast via kulturkriget@gmail.comFölj oss på Instagram: @kulturkrigetFölj oss på Twitter: @kulturkrigetpodGivetvis finns vi också där poddar finns.God lyssning!/Kulturkrigskorrespondenterna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Navid samtalar med Johan Grant och Ashkan Fardost om beröringsskräck, cancel culture, kränkthet och varför Sverige och svenskarna har det lite för bra och därför ägnar sig åt drama och låtsaskamper. Vi presenterar även vinnaren av kopptävlingen: Grattis Rasmus Rosengren. Tack till dig som stöttar oss på Patreon på www.patreon.com/hurkanvi Extra stort tack till Oskar Schwieler, David Dinsdale och Oskar Björk Få avsnitten dagen innan och reklamfria samt få tillgång till exklusivt eftersnack med gästerna – stötta Hur kan vi? genom att bli Patreon med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/​ YouTube: https://youtube.com/c/hurkanvi​ För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi​ Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Ashkan Fardost gästar podden för att prata om vad han egentligen jobbar med och varför han inte längre jobbar med organisk kemi eller musik.

Ashkan Fardost är f.d forskare och musiker. Idag föreläser han om internet och människan. Han driver podcasten ”Sista måltiden”. www.samtal.ax | Swish: 070 35 22 472 | www.patreon.com/samtal | PayPal: http://paypal.me/Janniksvensson | Butik: www.samtal.ax/butik

Vårens konkluderande kompilation inleds med ett samtal från Hur kan vi Live med Ann Heberlein, Aron Flam och Malcom Kyeyune, därefter följer utsnitt från när Navid pratade med Per Björklund, Lars Vilks, Ashkan Fardost, Christer Sturmark och Elaine Eksvärd om olika aspekter av Yttrandefrihet. Nästa vecka är vi tillbaka med säsong 6! Se alla Hur kan vi? Live genom att bli patreon på patreon.com/hurkanvi Följ Aron Flam på Twitter: https://twitter.com/AronFlam/ Följ Malcom på Facebook: https://www.facebook.com/Tinkzorg Lyssna på avsnitt #4 med Per Björklund: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/hur-kan-vi-29655/episodes/4-per-bjorklund-hur-kan-vi-prata-om-yttrandefrihet-23355069 Lyssna på avsnitt #54 med Lars Vilks: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/hur-kan-vi-29655/episodes/54-lars-vilks-jag-kan-inte-ga-nagonstans-utan-livvakter-24430411 Lyssna på avsnitt #125 med Ashkan Fardost: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/hur-kan-vi-29655/episodes/125-ashkan-fardost-att-vara-woke-ar-inte-ett-vansterfenomen-54958846 Följ Ashkan på Twitter: https://twitter.com/TouristInSpace/ Lyssna på avsnitt #131 med Christer Sturmark: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/hur-kan-vi-29655/episodes/131-christer-sturmark-vi-kan-inte-lata-vart-samhalle-styras-av-religion-och-kanslor-52554930 Följ Christer på Twitter: https://twitter.com/ChSturmark Lyssna på avsnitt #123 med Elaine Eksvärd: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/hur-kan-vi-29655/episodes/123-elaine-eksvard-jag-hatar-inte-alla-man-jag-hatar-min-pappa-44235121 Följ Elaine på Instagram: https://www.instagram.com/elaineeksvard/ Bli Patreon och stötta Hur kan vi? med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma, swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/ YouTube: https://youtube.com/c/hurkanvi Eftersnack-grupp på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Följ Navid på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/navidmodiriofficial/ Twitter: https://twitter.com/modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

#DEKONSTRUKTIVKRITIK gästas av Ashkan Fardost. Det blir ett samtal om sociobiologi och populism. For more info: http://bit.ly/DK_AshkanFardost STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Navid pratar med Ashkan Fardost, Stefan Hyttfors, Gustaf Josefsson Tadaa, Gustav Martner, Alexander Bard och Mathias Sundin om olika perspektiv av framtiden. Lyssna på avsnitt #2 med Ashkan Fardost: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/23355071/2-ashkan-fardost-hur-kan-vi-leva-med-robotar Följ Ashkan på instagram: https://www.instagram.com/touristinspace/ Lyssna på avsnitt #6 med Stefan Hyttfors: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/23357258/6-stefan-hyttfors-hur-kan-vi-forbereda-oss-for-framtiden Följ Stefan på instagram: https://www.instagram.com/hyttfors/ Lyssna på avsnitt #15 med Gustaf Josefsson Tadaa: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/1912538/15-gustaf-josefsson-tadaa-hur-kan-vi-prata-om-framtiden Följ Gustaf på instagram: https://www.instagram.com/gustaftadaa/ Lyssna på avsnitt #33 med Gustav Martner: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/4687153/33-gustav-martner-hur-kan-vi-prata-om-skarmtid Följ Gustav på instagram: https://www.instagram.com/martnerman/ Lyssna på Framtidsspaning 2021 med Alexander Bard & Ashkan Fardost: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/53146202/tidigast-2022-kan-vi-prata-om-post-corona-framtidsspaning-med-alexander-bard-ashkan-fardost Lyssna på avsnitt #88 med Mathias Sundin: https://www.podplay.com/sv/podcast/29655/hur-kan-vi/episode/24304360/88-mathias-sundin-hur-kan-vi-prata-om-framtidsoptimism Följ Mathias på instagram: https://www.instagram.com/mathiassundin/ Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/ YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/navidmodiriofficial/ Twitter: https://twitter.com/modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Yasin Byn är inte bara en av Sveriges mest strömmade artister. Sedan nyårsnatten sitter han även häktad, mot sitt nekande, misstänkt för att ligga bakom kidnappningen av en annan känd artist. Han är tidigare dömd för grovt vapenbrott och anses vara medlem i Shottaz, som är inbegripen i en dödlig konflikt med Dödspatrullen. Han lever som han lär, så att säga. Hur ska man skilja på verk och person när verket handlar om brotten han eller hans kumpaner begått eller begår? Ska han verkligen få pris på P3 Guld för musik som handlar om en kriminell livsstil som håller hela områden som gisslan? I dagens podd diskuterar Ivar Arpi med Ashkan Fardost, föreläsare och debattör, Rodan Hassan, viceordförande för S-föreningen mot hedersförtryck, och Victor Malm, kulturredaktör på Expressen. Producent är Negar Josephi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnittet innehåller ett klipp från Hur Kan Vi? Live med gästerna Dan Korn, Tanja Suhinina och Bob Hansson. Vidare pratar (och mediterar) Navid med Jimmie Åkesson, Christer Sturmark, Lena Andersson, Alexander Bard, Ashkan Fardost, Per Johansson samt Jonna Bornemark. Se alla Hur kan vi? Live genom att bli patreon på patreon.com/hurkanvi. Följ Tanja på instagram: https://www.instagram.com/tanja.suhinina/ Följ Bob på instagram: https://www.instagram.com/bobhansson/ Lyssna på avsnitt #78 med Jimmie Åkesson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/2fc98dd4fcb42658a343c0144fcd8b9a Följ Jimmie på instagram: https://www.instagram.com/akesson.jimmie/ Lyssna på avsnitt #131 med Christer Sturmark: https://play.acast.com/s/hurkanvi/79c999e455807e2067d02daf2b5f9c50 Följ Fri Tanke på instagram: https://www.instagram.com/fritanke.se/ https://fritanke.se Lyssna på avsnitt #126 med Lena Andersson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/445a3267e36fe702cecae86132dfa035 Köp Lenas bok Dottern: https://www.bokus.com/bok/9789177952787/dottern-en-berattelse-om-folkhemmets-upplosning/ Lyssna på avsnitt #31 med Alexander Bard: https://play.acast.com/s/hurkanvi/db002023-01bd-4008-a7fc-84d63eae934d Följ Alexander på twitter: https://twitter.com/bardissimo/ Lyssna på avsnitt #125 med Ashkan Fardost: https://play.acast.com/s/hurkanvi/0bbd6bd211bca907a5b68e0e7f295131 Följ Ashkan på instagram: https://www.instagram.com/touristinspace/ Lyssna på avsnitt #115 med Per Johansson: https://play.acast.com/s/hurkanvi/dfb86c24c57c3f3262b40859ea7ecdef Lyssna på avsnitt #97 med Jonna Bornemark: https://play.acast.com/s/hurkanvi/205a8683622c2d4eaaec1cf8ea6711b8 Kolla in Jonnas böcker: http://volante.se/forfattare-och-talare/jonna-bornemark/ Bli Patreon och stötta Hur kan vi? med valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma, swisha till 123 124 77 33. Följ Hur kan vi? på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/hurkanvi/ YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på sociala medier: Instagram: https://www.instagram.com/navidmodiriofficial/ Twitter: https://twitter.com/modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

I säsongens sista avsnitt av Hur kan vi? bjuder vi in till framtidsspaning med teknologi- och framtidsexperten Ashkan Fardost samt filosofen och författaren Alexander Bard. Samtalet utgår från de lyssnarfrågor som skickades in av er inför samtalet och de ämnen som täcks är bland annat antagoni, framtida samhällsstruktur, vad som händer efter Corona och vad vi kan se för ljus under 2021.

Hur kan vi? bjuder in Johan Grant för att analysera samtalen Navid hade med Ashkan Fardost, Lena Andersson och Gustav Kasselstrand. Johan delar med sig av tankar kring hur Navid kan förbättra sig i sitt sätt att leda samtal. Johan och Navid pratar om hur det är att vara uppvuxen i ett privilegierat land, panikångest, nyfikenhet och känslan av att både ha de intellektuella och de politiska ögonen på sig.

Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och hur informationsteknologin påverkar vår framtid. Han är kemist, musikproducent och debuterar som författare på Volante förlag 2021. I det här samtalet pratar han och Navid om vad woke egentligen är, om det finns någon cancel culture i Sverige och varför hållbarhetsrörelsen påminner om religion. Följ Ashkan här: Twitter: https://twitter.com/TouristInSpace Facebook: https://www.facebook.com/touristinspace Instagram: https://www.instagram.com/touristinspace/ Bli Patreon och stötta Hur kan vi? på valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta på en engångssumma så swishar du på: 123 124 77 33 Följ Hur kan vi? på sociala medier Instagram: @hurkanvi YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på Sociala medier: Instagram: @navidmodiriofficial Twitter: @modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på www.hurkanvi.se.

I intervjuserien om den låsta migrationsfrågan inleder Ashkan Fardost, föreläsare och kemidoktor. Om varför han motsätter sig uppfattningen om ett Sverige genomsyrat av rasism. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I intervjuserien om den låsta migrationsfrågan inleder Ashkan Fardost, föreläsare och kemidoktor. Om varför han motsätter sig uppfattningen om ett Sverige genomsyrat av rasism.

Vad har apor, gårdar, gudar och robotar att göra med framtiden? Det kommer forskaren och föreläsaren Ashkan Fardorst att svara på i detta avsnitt av podden Landet. Han tar oss från det att lantbruken revolutionerade våra samhällen till den allt snabbare tekniska utvecklingen vi lever i idag.

Den sociala distansieringen, pandemiska händelseförloppet och karantäneffekterna fortsätter i vårt avlånga land. I det här avsnittet av Hur kan vi? pratar Navid med digitaliseringsexperten Ashkan Fardost och komplexitetsdoktorn Åsa Lundquist Coey om vad stressade och rädda människor gör i tid av kris, vad japanska myror har med ledarskap att göra och varför Ashkan trycker en Star-trek-manick mot pannan i början av avsnittet. Hur kan vi? finns som podd på alla poddplattformar, på Youtube  https://www.youtube.com/channel/UCXOYvJ4jo7g3OsvgS2KVP6A/ och på www.hurkanvi.se. Vi har en systerpodd på engelska som heter How Can We? som du också hittar på alla poddplattformar, YouTube  https://www.youtube.com/channel/UCcM1SGFlarzD_Pvgx5XzDHw och www.howcanwepodcast.com.

Dags för ännu en Internetdagarna-inspelning! Ashkan Fardost är av de få som på riktigt vågar utmana, ställa de jobbiga frågorna och se saker från andra perspektiv än de kanske mest självklara. När det finns ett svar som många tycker är skönt och tryggt så är Ashkan den som säger “men tänk om det faktiskt inte är precis så”. Han startade vårt spår på Internetdagarna genom att utmana oss rejält, och genom att säga att inget är nytt under solen. Självklart har vi också ett avsnitt i podden där vi diskuterar de senaste nyheterna inom sociala medier, som Stories på LinkedIn, och lite Corona kaos och event. Podcoast: https://podcoast.se Sarah om arbetet med Storykit och video på sociala medier: podden https://podcasts.apple.com/se/podcast/varf%C3%B6r-ska-vi-lokalanpassa-v%C3%A5rt-inneh%C3%A5ll/id1497869101?i=1000467526783 video https://www.youtube.com/watch?v=X6B6sTZo5GM intervju https://storykit.io/sv/how-storykit-enables-skf-to-create-video-on-130-markets/ Ola Anderssons åsikt om LinkedIn Stories: https://www.olaandersson.nu/sociala-medier/3-skal-till-varfor-linkedin-stories-ar-helt-ratt-tankt/ Social by default om försvinnande format (2017): https://digitalpr.se/2017/02/21/tre-format-perfekt-timing/ Ashkan Fardost Hemsida: https://ashkan.io/?lang=sv Twitter: https://twitter.com/touristinspace LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/fardost/ Bild: Lars Lundqvist. Podcasten Social by default drivs av Deeped Niclas Strandh, Social Media Responsible och Performance Marketing Specialist på SEB och Sarah Larsson Bernhardt, Head of Social på SKF Group. Prenumerera på podcasten via Apple podcaster (https://itunes.apple.com/se/podcast/social-by-default/id1035136664?mt=2) . Ge oss gärna ett betyg och en recension! Eller följ oss på Spotify (https://open.spotify.com/show/7hzQ5YVQxxFZq77JsNhg9r?si=7WyrDPfpQaaOON5KbGtFcQ), Acast eller Stitcher. Har ni frågor till oss, eller åsikter om avsnittet? Twittra med hashtaggen #socialbydefault eller prata med oss på vår Facebooksida Socialbydefault (http://facebook.com/socialbydefault). Kolla in också in vårt instagramkonto (http://instagram.com/socialbydefault) eller vårt Twitterkonto (http://twitter.com/socialbydefault).

13 februari. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras SAS. Med Lydia Wålsten och Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Karin Nyman, Ashkan Fardost och Gina Gustavsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilka teknologier förändrade världen på 2010-talet? Kan vi verkligen skylla Brexit och Donald Trump på Facebook och Cambridge Analytica? Och vad händer med samhällsdebatten när rösterna blir fler, men plattformarna blir färre? Amelia Andersdotter, tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet, och Ashkan Fardost, techdebattör och investerare, pratar med David Orlic om det digitala medielandskapet. Orlic & är en podcast om kreativitet och kommunikation i det nya medielandskapet. I fyra specialavsnitt sammanfattas 2010-talet tillsammans med kreatörer och opinionsbildare som varit tongivande under det senaste decenniet. Producent: Lars Erlandsson.

Ashkan är föreläsare och författare på tema teknologi och framtid. Henrik är IT-entreprenör. I kväll samtalar de om hur framtiden kommer att se ut - och dricker champagne!

Digitaliseringsexperten och föreläsaren Ashkan Fardost pratar om vägen från den traditionella lägerelden till det moderna användandet av mobiltelefoner. Vad vill människor? Hur har Internet påverkat vårt sökande efter mening? Vad fan gör vi på den här planeten? Spelades in på Intiman i Stockholm under Hur kan vi: LIVE den 11/4 2019. Fler samtal på www.hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

FÖLJ HUR KAN VI? LIVE OCH STÄLL FRÅGOR TILL VÅRA MEDVERKANDE GÄSTERLINEUP: Navid Modiri, Hanif Bali, Gudrun Schyman, En Arg Blatte, Ann Heberlein, Henrik Jönsson, Mustafa Panshiri, Jens Ganman, Malcom Kyeyune, Ilan Sadé, Per Brinkemo, Daniel Görtz, Kristina Paltén, Ashkan Fardost, Per Johansson, Gustav Martner, Erik Leijonmarck, Per Granqvist och Dorpec Kobane.Ställ din fråga i rutan till höger redan nu och mellan 19:00-22:00 under eventet. Som vi tidigare påmint er om, håll en god ton i kommentarsfältet. ________________________________________________________________Vi startade podden och Youtubekanalen Hur kan vi? för att bjuda in provocerande, utmanande och inspirerande gäster för att prata om ämnen som invandring, sex, jämställdhet, konsumtion, narkotika och religion. Vi tror på det mänskliga samtalet och att vi behöver bli bättre på att prata med varandra. Om vi inte kan prata med varandra kan vi inte heller leva tillsammans i ett samhälle.Under en hel säsong och fyrtiotvå avsnitt har vi genom podden och vår Youtubekanal gjort människor arga, triggade, inspirerade och förhoppningsvis bidragit till ett högre tak i det svenska samtalsklimatet.Den 15:e januari bjuder vi in våra gäster från poddens första säsong och dig som lyssnat till ett live-samtal i Malmö där vi kommer fortsätta prata om dessa viktiga ämnen.Du har möjlighet att träffa gäster från podden och även lyssna till vissa av dem samtala på scenen. Du har också möjlighet att träffa andra lyssnare och samtalsdeltagare som under året som gått lyssnat på Hur kan vi? och är intresserade av att samtala. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Vi bygger nu vidare på höstens populära NAV:sessions "Myter & Mysterier Live" med Eric Schüldt och Per Johansson. Denna kväll ska vi fördjupa våra perspektiv på samtiden genom att kombinera vassa framtidsanalyser och visioner med visdomar och insikter från gamla myter och kunskapstraditioner. Kvällens gäst är Ashkan Fardost, f.d musiker och forskare (kemi), numera föreläsare och debattör inom digitalisering och internetrevolutionen. Kvällen ramas in av den legendariska 50-årsjubilerande musikaliska popduon Adolphson & Falk Arrangörer och parters: Föreningen NAV:scen, VERCITY, Bilda.

Vi bygger nu vidare på höstens populära NAV:sessions "Myter & Mysterier Live" med Eric Schüldt och Per Johansson. Denna kväll ska vi fördjupa våra perspektiv på samtiden genom att kombinera vassa framtidsanalyser och visioner med visdomar och insikter från gamla myter och kunskapstraditioner. Kvällens gäst är Ashkan Fardost, f.d musiker och forskare (kemi), numera föreläsare och debattör inom digitalisering och internetrevolutionen. Kvällen ramas in av den legendariska 50-årsjubilerande musikaliska popduon Adolphson & Falk Arrangörer och parters: Föreningen NAV:scen, VERCITY, Bilda.

Ashkan Fardost är föreläsaren och investeraren med doktorsexamen i organisk kemi. Han delar med sig av unika insikter om vad digitaliseringen gör för det mänskliga beteendet men också hur den kan bli en grund för nya affärsmodeller.

Vi frågar Ashkan om internet verkar ta sig? Och han ger definitivt svar på tal. Ett fartfyllt samtal om passionen vi delar... framtiden!

Caroline Rödén är CEO på BlueCall som skapat en app för att förebygga psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem som kan drabba alla. Med Bluecall har Caroline och hennes kollegor skapat ett enkelt sätt att hjälpa och kanske undvika sjukskrivningar. Inom Healthtech ses Bluecall som väldigt lovande och med investerare som bland annat Ashkan Fardost, Helena Schiller, Fredrik Åhlberg och Cecilia Storåkers Hjelmstedt i ryggen har de redan både skapat en intressant start och framförallt en spännande framtid. Välkomna att lyssna in! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I specialavsnittet med Ashkan frågar Navid hur han tänker kring just det faktum att robotarna någon gång i framtiden kan ta våra jobb. Även föreläsarjobben. Lyssna och se hur Ashkans tankar är kring just framtida jobb och hur vi människor kan återuppfinna oss igen utan att tappa motivationen. Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Tack kompisSamtalet fortsätter. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I veckans avsnitt gästar digitaliseringsexperten och föreläsaren Ashkan Fardost. Frågan är: Hur kan vi leva med robotar?Samtalet börjar med funderingar huruvida Ashkan och Navid är iranska hipsters och hur misslyckade söner de är. Ganska snart släpper dom det samtalsämnet och går raskt vidare till det faktiska ämnet om AI och robotar.De pratar om teknikfientlighet, digitalisering och huruvida robotarna kommer ta över alla jobb. Inklusive föreläsarnas jobb?Lyssna gärna på samtalet och skicka oss ris och ros då dina åsikter är viktiga. Tankar och åsikter men även om du vill tipsa om ämne eller gäster. Maila gärna hej@hurkanvi.se.Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Tack kompisSamtalet fortsätter. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Ashkan Fardost är dagens gäst. Vi diskuterar digitalisering i förskolan och skolan, utvecklingen i den svenska skolan, käpphästar och hur han "hackade" systemet i Napster för att sprida sin egen musik!

Digitalisering har ändrat maktbalansen!I dagens avsnitt träffar vi digitaliseringsexperten och föreläsaren Ashkan Fardost som menar att vi alla har missförstått digitaliseringen och att framtiden formas av just digitaliseringen.-Internet har ändrat maktbalansen och det som förut var begränsat till små grupper får genom det digitala en enorm genomslagskraft som skapar en ny maktordning berättar Ashkan. Vi pratar även om hyperloop- hållbar rörpost för människor, öppen innovation samt skillnaden mellan digitisering och digitalisering. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Du kanske redan har tröttnat på allt snack om digitalisering, men kan det vara för att det pratas om fel saker? I det här avsnittet samtalar Malin Ingevall med Ashkan Fardost, talare, Collaborator på Hyper Island och grundare av Oddball Ventures, hur digitaliseringen faktiskt ändrar spelplanen för kommunikationsbranschen.   Dialog är en podd från DIK – facket för kultur och kommunikation där experter inom kommunikationsbranschen samtalar om aktuella ämnen. Samtalet leds av Malin Ingevall som jobbar med hållbarhet för medarbetare i organisationer och företag. Hon har erfarenhet från kommunikationsbranschen som VD, projektledare, utbildare, föreläsare och styrelsemedlem. Som entreprenör och egen har hon idag olika uppdrag bland annat som konsult, kursansvarig, moderator och hälsoinspiratör.        

Vi har helt missförstått digitaliseringen menar kemidoktorn och digitaliseringsexperten Ashkan Fardost. Förbered er på ett fullspäckat avsnitt som kommer ge er helt nya perspektiv på den digitala revolutionen. Ahskan delar också med sig om sina tankar på dagens utbildning och hur han hackade Napster och blev en världskänd artist.  Länk till LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/henricsmolak/ Länk till Instagram: https://www.instagram.com/underfemton/ Podden görs i samarbete med Strossle och Dagens Media

Dr Ashkan Fardost menar att företagen och deras anställda måste ställa om till att bli värdeskapare eftersom alla rutinjobb kommer automatiseras. Dessutom pratar vi om internet of things, singulariteten, nanorobotar, Napster, genteknik - och Ashkans eviga längtan efter rymden. Programledare: Christian von Essen. Läs mer på www.hejaframtiden.se

Ashkan Fardost is a former musician and scientist, now entrepreneur and global speaker on how technology and digitalization affect industries, societies and human behavior. Ashkan speaks about immortality projects, future corporations, interconnected brains, behavioral trends, fake safety and true risk, our need for mythology, how to understand yourself, and why hyperloops will change our life style. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi människor sitter i en väldigt unik sits. Vi är det enda djuret som har insikten att vi en dag kommer dö. Hur hanterar vi det här? Och kan du lura döden genom att börja jobba på Tesla?

Känner du dig förvirrad över vad AI är för något? Du är inte ensam. Häng med när Victor & Patrick en gång för alla söker svaret på frågan "Vafan är AI?" tillsammans med forskaren och den globala föreläsaren Dr. Ashkan Fardost.

Hur kommer framtidens digitalisering förändra världen? Vilka nya klyftor kommer skapas och vad behöver du ha i din verktygslåda för att kunna skapa coola saker i framtiden?

Det är dags för gameshow! I När Får Du Kicken? ger Dr. Ashkan Fardost hårda och raka besked om hur många år du har kvar som anställd på några av våra största svenska företag innan AI tar över dina arbetsuppgifter.

Guldrusch, hype eller liv på en öde ö. Är kryptovalutan Bitcoin här för att stanna eller inte? Debatt mellan Alexander Bottema och Claes Hemberg. Dessutom: Politiska sanningar och budgetkarameller. Medverkande: Alexander Bottema, svenska bitcoinföreningen Annika Alexius, professor Stockholms universitet Ashkan Fardost, föreläsare digitalisering Claes Hemberg, sparekonom Avanza Joel Westerholm, teknikreporter Ekot Fredrik Furtenbach, politisk kommentator Ekot Robin Teigland, professor Handelshögskolan Stockholm Producent: Anders Wennersten Programledare: Louise Andrén Meiton Tekniker: Jakob Lalér

Näringslivsdagen 2017 i Linköping- Ashkan Fardost forskar på hur teknologi och digitalisering påverkar branscher, samhället och mänskligt beteende. http://ashkan.io

Welcome to Hyper Talks Season 2! Last year's podcasters are out conquering the world and a group of fresh Digital Business students have taken over. In our first episode we welcome back scientist and global speaker Ashkan Fardost to talk about failure. What is failure? Why are we so afraid to fail? And how can we learn from it? Host: Sandra Wivstam Co-Host: Nicole von Baumgarten Guest: Ashkan Fardost See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Curious about what the future has to bring? In this episode of HyperTalks Kris and Jim meet Ashkan Fardost - scientist, global speaker and aspiring space tourist - and dig real deep into the future of Artificial Intelligence (AI); from open sourcing and how we’ll re-arrange society to the reason to be for AI. Tune in! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

YAP IS BACK with a special YAPIsode featuring comedian, historian and Swedish culture critic Aron Flam alongside, Dr. Ashkan Fardost, scientist, public speaker and music producer. We YAP about a myriad of topics ranging from, Swedish society, guns, and fear of Immigrants. There's a part 2 also, enjoy and HAPPY HOLIDAYS YAPPERS! SPEND LESS, LIVE MORE!