POPULARITY
Vi har landat i Berlin på konstexkursion kurerad av Ebba de Faire. Men vad är det med tyskarna egentligen? Hur klär de sig? Och hur talar de? Tysk känsla för mode har dock spridit sig utanför Tyskland. Se på Henrik Torehammar. Signalskandalen är en saftig tabbe, till och med från amatörerna kring Trump. Men det intressanta är att det visar att amerikanerna ser på européer som en oduglig, lat överklass. Susanna har skrivit om saken i söndagens SvD. Och nu kommer tullarna. Svenskan har börjat sälja retroplanscher på stridsflyget Draken - det säger något om behovet av trygghet. Och nog var det kul att se Leif GW och Johan Pehrson braka samman, även om Liberalerna fortsätter att vara ett gåtfullt utsnitt av Sverige. Äntligen protester mot Hamas i Gaza. Och så har vi sett två serier där Hollywood beskriver Hollywood: The Franchise och The Studio. Kul på olika sätt, men känns verklighetsnära i all absurditet. Vi ser fram emot att Adam Driver och Jessica Chastain tar sig an den underbeskrivna konstvärlden på samma sätt i kommande The Dealer. Under tiden kan man läsa Olle Granaths professionella memoar "I konstens värld". Och nästa år kommer Johans bok om Nidbildens idéhistoria. Men nu ska vi ut i Berlin och frottera oss med konstnärer. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välkommen till vårt första hembesök!Edvard Blom bjöd hem oss till familjens vackra gamla hus söder om Stockholm och välkomnade in oss i biblioteket (vilket fick Birro att stråla som en sol) för ett annorlunda och uppriktigt samtal om allt det enkla, och om allt det svåra, i livet.Edvard Blom är en uppskattad udda fågel i den svenska offentligheten. Han är en slags hybrid mellan Leif GW och...sig själv...Vi får möta en mer allvarsam Edvard Blom som öppet och ärligt berättar om tungsinnet som han härleder till situationen i världen, men också om nödvändigheten att just i sådana tider ändå våga omfamna allt det vackra, och det goda, i livet.För den som vill fördjupa bilden av en av våra mest älskade kändisar är detta det ultimata avsnittet.Tack Edvard för att vi fick hälsa på och för din uppriktighet i samtalet.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ola Lustig delar med sig av ny fakta som chockar alla hundägare, tydligen väljer hunden den svagaste länken i familjen. VI firar även Leif GW födelsedag med våra favorit-citat från honom och i Familjerådet diskuterar vi saker som vi gör som våra föräldrar!
Fanny Wijk pratar om massprotesterna på amerikanska universitet, som fortsätter växa. Hon berättar också om AI:s problem med att skriva läkarjournaler.Kalle Berg berättar om gårdagens första maj-tåg, som i Västerås och Gislaved stördes av nazister. Han pratar också om vad franska forskare kommit fram till angående sociala medier.Adam Bergssten ger oss bland annat senaste nytt om förhandlingarna mellan Israel och Hamas.Gäst i studion är Sofia Thunberg som snackar framtiden för mänskliga robotar.Dessutom: Tankar om Den stora älgvandringen, Ulf Lundells spaningar om Karlatornet, Leif GW tillbaka i SVT. och påfågel på rymmen i Borås. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Parisa minns tillfället då hon från första raden bevittnade hur hennes chef blev sågad av Leif GW Persson. Andrev och Parisa pratar om rasism mot snygga och Parisa berättar om Dick Erixons teori om dinosaurierna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På tisdag är det sista chansen att äta sig proppmätt på vetebröd, vispad grädde och den ljuvliga mandelmassan. Alla ni som väljer bort mandelmassan på semlorna har en ideologisk fiende i Robin Olovsson.Vi vill med detta avsnitt egentligen göra två saker. Dels handlar det om att utröna vad man egentligen kan säga säkert om kungens sista måltid. Men ännu mer handlar avsnittet om att utröna vad man egentligen kan säga om kung Adolf Fredrik. Var han en sopa? En nykter regent som gjorde ungefär rätt saker i en ny situation? En rysk nickedocka? En pajas som svarvade snusdosor och åt ihjäl sig på semlor?Det blev ett avsnitt som vi tycker innehåller viktiga lärdomar om både frihetstiden och historieskrivningen. Hoppas ni gillar det! Vi efterfrågade även i avsnittet era bästa exempel på sista måltider eller sista ord från historien. Det ser vi mycket fram emot att få läsa.—Köp de sista plåtarna till vårt tio års-jubileum 14 maj: krigochfred.se—Läslista:Persson, Åke & Oldrup, Thomas, 101 historiska myter, Historiska Media, 2010Rydén, Daniel, Den märkligaste boken i världen & andra mysterier, Historiska media, Lund, 2019Hexmasters faktoiderPersson, Leif GW ”Öppna kungens grav — rättvisa måste skipas” Expressen 18/2 2018Roberts, Michael, Frihetstiden: Sverige 1719-1772, Tiden, Stockholm, 1995 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En podcast av joakim och Niklas Faerden SWISH: 0767661991 ELLER BLI PATREON: https://www.patreon.com/Faerdenspodcast
Livesändning från 23/11. Kontentan går denna vecka igenom Snoop Doggs PR-kampanj, var vissa konstverk hör hemma, bristen på lera hos Aardmans och Leif GW & Vargen. Låtar som spelades under programmet: Father John Misty - Real Love Baby Snoop Dogg - Gin and Juice Hans Zimmer - Salvete Virgines Frankie Valli & The Four Seasons - The Night The Highwaymen - Highwayman Pistvakt - Jan.e Ä Bra / Johnny B. Goode Medverkande: Jonathan Ärfström och Linus Olofsson
Arvid Stark från Gift vid första ögonkastet pratar känslor och om hur det känns att vara en riktig hunk. Linnea Wikblad och David Druid pratar om den perfekta lunchen. Margret Atladottir ger oss det senaste från Beyoncés konsert, Taylor Swift och Matty Healys påstådda relation och Prins Charles fingrar. Babs Drougge berättar om handelshögskolans nya krav på fuskande elever och att Leif GWs grymtande gav honom en uppläxning av rätten. Mariela Quintana Melin från P3 Krim om Eskilstunas våldsvåg. Programledare: Linnea Wikblad och David Druid
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Handelshögskolan i Stockholm överväger alternativa antagningsmetoder för studenter från gymnasier som kritiserats av Skolinspektionen. Utspelet kommer samma dag som DN avslöjat ett misstänkt massfusk bland gymnasielever på Campus Manilla – en skola som tidigare kritiserats av Skolinspektionen för så kallade glädjebetyg.Sen pratar vi om att Leif GW Persson blev tillrättavisad för att ha stört ordningen under mordrättegången i Tove-fallet. GW Persson – som menar att det hela är ett försök att tysta hans kritik mot rätten – har kopplat in en jurist för en eventuell JO-anmälan mot Eksjö tingsrätt.
Gäster: Jonathan Tengwall, Ängie, Råland Ulvselius, Eric Sporrong, Rasmus Wimby … Story Hotel är tillbaka med en oslagbar rabatt! Kampanjen är bokningsbar fr.o.m. måndag 19 december 2022, för boende på Story Hotel Riddargatan, Story Hotel Signalfabriken och Story Hotel Studio Malmö under perioden 1 januari - 31 augusti 2023.Patrons har 40% rabatt på samtliga rumskategorierFör att boka, gå in på hyatt.com och ange koden 165844 under "Corporate or Group Code" (viktigt att inte välja annan typ av rabattkod). ... Relevanta länkar:…Leif Gw förklarar styckninghttps://www.dailymotion.com/video/x2w721n…Medeltidsvekanhttps://karavanreseguider.se/wp-content/uploads/2018/02/gotland_medeltidsveckan.jpg…Matthew mcconaugheyhttps://iv1.lisimg.com/image/4692569/625full-matthew-mcconaughey.jpg…Matthew Mcconaughey Twitter - Livsrådhttps://twitter.com/McConaughey/status/1649473395422109697?s=20…Gwyneth Paltrow - Ljus som doftar vaginahttps://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/47RKvG/man-stammer-gwyneth-paltrow--pastar-att-vaginaljuset-exploderade…Bell Delphine - Bathwaterhttps://i.guim.co.uk/img/media/b9be4cab53b5a8dc57e0d838db913ea80c1e692d/0_50_677_406/master/677.jpg?width=700&quality=45&dpr=2&s=none…John Lennons stjärthttps://preview.redd.it/06li3bxhoza81.jpg?auto=webp&s=0ffc3e41cb7e172dc6f38ab85e67e9c87713aa08…The Big High Fivehttps://www.youtube.com/watch?v=rMS4ESFlfDk…Eminem https://static.gigwise.com/gallery/3362521_mtv-eminem6.jpg Låtarna som spelades var:BAYRAKTAR is Life - Taras BorovkoÄngie x Skoj - Mono No AwareBagpipes From Bagdad - EminemMr. Blue Sky - Electric Light OrchestraI Will Survive 1981 Re-recording Funkytown - Lipps Inc.The Worrying Kind - The ArkMy Neck. My Back (Lick it) - KhiaShave 'Em Dry IIAlla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006
Karin Olsson om Parisa Liljestrands grymma öde. Magnus Alselind om 40 år av missade motfrågor till "djurens Leif GW".
STORT grepp på Iran. Vad händer? Varför? Vad kan man göra? Sahar Sorati reder ut! Hur hänger kärnvapen, olja och världspolitiken ihop med det som händer och inte händer just nu? Camilla Kvartoft frågas ut om det stora bråket med Leif GW och dom glada Ronny & Ragge-dagarna som PÖK i Byhåla. Vad tycker hon om mediabevakningen av Iran? Jonas Wahlström kommer tillbaka med en spindel till redaktionens försiktiga besvikelse. Fanny snöar in på seriemördare igen. Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Saknar han vänskapen med Leif GW? Hur var egentligen tiden i fängelse? Vad handlar allt gnabb med Camilla Läckberg om? Och hur ser egentligen relationen ut till Alex Schulman? Veckans "Nemo möter en vän" gästas av giganten Jan Guillou och vi går till botten med allt det här! Spännande och intressant! Bli. Prenumerant. hos PodMe och. hör hela avsnittet.
En av oss är nyss fettfryst och den andra har glömt bort sitt barns alla skolstartceremonier. Det blir även kloka Leif GW citat, en Östermalms spaning, toppat med massa skratt och ballonger upp till Gud och alla hans tuffa lärjungar.NJOY!
Så var vi plötsligt tillbaka! Och nu behandlar vi ämnet verktyg som till vår stora förvåning visar sig vara ett oväntat skojsigt ämne. Vi pratar om diverse verktyg - både fysiska och mer abstrakta sådana. Det blir snack om sågar, skruvdragare, Leif Gw och headbanging. Ett fulländat avsnitt med andra ord.
Avsnittet inleds med debatt mellan Leif GW persson, Jan Guillio och Gunvald Larsson. Sedan gästar Axel Jakobsson, musiker, imitatör och låtskrivare.Detta är det första avsnittet i en podserie där Petter pratar med personer som har ett funktionshinder. Axel är född utan ögon och 100% blind. Hur är det? Hur ser livet ut?Intromusik: "Groovin'"by texasradiofish2019 - Licensed underCreative CommonsAttribution Noncommercial (3.0)
Han programleder den femtionionde säsongen av Efterlyst, hans krimpodd toppar listorna men han har också en förkärlek för opera och en gång i tiden ville han släppa andlig musik på skiva men Bert Karlsson sa nej.
Gränsen mellan covid och nått helt annat kan vara hårfin. Leif GW behöver inte smink och det är komplicerat att vara journalist på SR när Putin inte kan komma och kommentera. Dessutom >>> Henrik har varit föremål för IMPROTEATER, Nour Bildér ger tips om bonusföräldrarskap och Henrik Shy Fart ger tips till barn över 35. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Fredrik svarar på den lilla kritik han fått för @biancakronlof delning av hans brev till sin pappa.Leif Gw, Horace Engdahl och Bert Karlsson tas upp mellan jämna mellanrum där den goda kvinnosynen ifrågasätts.Jesper listar sorgliga låtar som slutar lyckligt och Ballafjang har ”main character syndrome”STÖD OSS PÅ PATREON.COM/GOTTSNACK FÖR 2H AVSNITTSupport this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Filip och Fredrik är på väg söderut i en bil med en chaufför och pappa Lars Hammar och vi får följa med i ett böljande samtal om Sankte Pär, Martin Melin, Liv Strömquist och NyMo-Martins vanvördiga uppsträckning av Leif GW live i TV!
Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
Hanna är naken under sin Leif GW-väst och trycker i sig skumbananer samtidigt som Christopher är skitnervös pga EKOT levererar nyheterna istället för våra fina vänner på P3. "Vi i femman"-redaktionen har skojat om våld och droger inför 11-åringar och Jenny Strömstedt och Valter Skarsgård visar sig vara ordentligt omoraliska i vardagsfilosofiska rummet. Dessutom pratar vi om gångerna vi fått sparken.
Välkomna till #85 - Namngivelsen Vi snackar lite Leif GW, vaccination och namngivelser, vi tar in gästen Geten för Denk vill inte leka längre. Glöm inte stötta oss på patreon för att få ett extra avsnitt per avsnitt! Hitta oss: Patreon @ https://www.patreon.com/menvadvetjag Facebook @ https://www.facebook.com/menvadvetjag/ Facebook eftersnack @ https://www.facebook.com/groups/menvadvetjag Instagram @ https://www.instagram.com/menvadvetjagpodcast
Vi har gjort oboe coolt! Charlotta Flood kommer till studion och levererar låten Whoopty av CJ på sin oboe! Dessutom kommer Kodjo med den svindlande nyheten om att grisar kan spela tv-spel. Sedan har vi fredagsmys med humorstjärnan Nour El-Refai. Vi snackar om hennes debut som regissör, hur vardagen är med pojkvännen Henrik Schyffert och att jaga med Leif GW!
Vi har fredagsmys med humorstjärnan Nour El-Refai! Hon bjuder på en spoiler om serien som hon regisserar. Vi snackar om hur det är att göra regissördebut, hur vardagen är med pojkvännen Henrik Schyffert och om standup-gig som hon flytt ifrån. Dessutom får vi höra hur det är att jaga med självaste Leif GW!
Denna vecka djupdyker Anna och Lena i ett fall som kunnat bli det perfekta brottet om det inte vore för Leif GW Larsson. Vi stiftar bekantskap med en försvunnen tandläkare, en girig bankman, tre kakelugnar och en gris. Finns det alltid ett tydligt motiv? Varför utreds inte alla försvinnanden som mord och hur kan en ”note to self” lösa ett mord? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Om bara ett par veckor ska den tillfälliga pandemilagen - som ska låta regeringen stänga ner verksamheter - träda i kraft. Men remissrundan drar ut på tiden. För att undvika liknande situationer i framtiden öppnar Löfven för att ge regeringen mer makt i kristid. Sen pratar vi om att Bingo Rimér och Leif GW Persson har hamnat i luven på varandra över en tavla som Bingo gjort. Frågan är om det verkligen är tavlan som får GW att lacka ur?
Förra veckan läste vi om flera fall av högerskor som blivit stulna på Södermalm. Vi ringde upp Aftonbladets brotts- och krimkrönikör, Oisín Cantwell som went Ture Sventon on our asses och inledde ett intensivt detektivarbete. Bland annat involverade han självaste Leif GW i fallet. Idag är Oisín i studion och berättar om sin teori om vem tjuven kan vara och vad dessa stölder handlar om!
Vilda, sårade egon hela avsnittet igenom! Alexander Bards akilleshäl, Lena Andersson kräver upprättelse och Jan Guillou och Leif GW möts-ish i dokumentären ”Den överlägsne journalisten”.Allt detta och ett quiz av Brita där Parisa grillas i kanske den svåraste utmaningen hittills - Trump VS Jimmie. VÄLKOMNA! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vilda, sårade egon hela avsnittet igenom! Alexander Bards akilleshäl, Lena Andersson kräver upprättelse och Jan Guillou och Leif GW möts-ish i dokumentären ”Den överlägsne journalisten”.Allt detta och ett quiz av Brita där Parisa grillas i kanske den svåraste utmaningen hittills - Trump VS Jimmie. VÄLKOMNA! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det har projicerats på Polarbrödsbranden, uppstått sexig stämning kring betald städhjälp och vädrats vågade åsikter kring Leif GW. Med anledning av bland annat den svenska artisten outad för sex med minderårig tar vi ett grepp om fenomenet och begreppet "cancel culture”, i vilket syfte ropas detta och till vilkas fördel? Ett klassiskt Brita och Parisa där vi har egna takes på de mest angelägna ämnena i nyhetsflödet, från diskussionen om hårt sex bland unga till misslyckade kulturprojekt i filmvärlden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det har projicerats på Polarbrödsbranden, uppstått sexig stämning kring betald städhjälp och vädrats vågade åsikter kring Leif GW.Med anledning av bland annat den svenska artisten outad för sex med minderårig tar vi ett grepp om fenomenet och begreppet "cancel culture”, i vilket syfte ropas detta och till vilkas fördel?Ett klassiskt Brita och Parisa där vi har egna takes på de mest angelägna ämnena i nyhetsflödet, från diskussionen om hårt sex bland unga till misslyckade kulturprojekt i filmvärlden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi försöker vårt yttersta även denna vecka att inge er hopp i denna något hopplösa tid. Vi leker med tanken på hur det skulle vara att vara rik och ha en egen bekänt. Och i föräldrarbikten har vi bjudit in två experter, bland annat sexbarnspappan Leif GW, som passionerat tipsar hur man kan underlätta tandborstningen på dina småtroll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Behöver Farah Abadi verkligen vara så rädd för P4:s lyssnare? Kan Leif GW Persson gå i pension nu? Dessutom senaste nytt från det tyska Big Brother-huset. I Fredag i P4 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.
Fredrik pinpointar exakt när Corona-influensan blev sexig. Leif GW:s åldersnoja, Sparandet i ladorna. Jesper går full Stå upp för Peter Springare. Ghettopanelen har försovit sig och den OTROLIGT långrandige Disco-kingen Claes lägger ut sin banbrytande Palmeteori och välter ut två vattenglas över bordet. Bli Patreon och få tillgång till avsnitten i sin helhet: www.patreon.com/gottsnack MEDVERKANDE: Fredrik Söderholm Casper Karlqvist Jesper Ekstedt Max Söderholm Claes Hedberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Leif GW Persson, kriminologen och mannen vars åsikter väger tyngre än alla andras i vårt land. I alla ämnen. Nu är han aktuell med nya dokumentärserien "Leif GW om:" i TV4. Första avsnittet heter Blattarna som byggde Sverige och handlar om arbetskraftsinvandringen efter andra världskriget.
Nytt avsnitt med GW där han analyserar en av Abidaz låtar från albumet "In och ut", samt ger sin egna definition på av vad en "krabba" är.
GW analyserar låten "Alla rätt" från Linda Piras senaste album "Legendarisk".
Så står man där igen, sätter fingret mot hakan och undrar “vad var det nu jag skulle göra här”? Eller, “var sjutton la jag glasögonen/nycklarna/mobilen…”? Och så börjar rekonstruktionen. Var hade jag den (dem) senast? Vad gjorde jag då? Vad tänkte jag? Varför? Vart var jag på väg?..... Mumlande som den värsta Leif GW! Men frågan är - har det blivit värre, nu för tiden? Närminnet kollapsar, långminnet breder ut sig i alltmer färgranna detaljbilder. Doftar, låter, smakar… Det är den gängse bilden. Att man smalnar, stelnar, tappar… Men är det verkligen helt sant? Är det inte snarare så att människor med bred långvarig erfarenhet, bildning, och kunskaper kan skilja på strunt och väsentligt. Eller som snarare vet att man måste vara ödmjuk, tänka ett varv till, för man vet att det ena och det andra har hänt förr, inte bara en gång utan flera… Och hur mycket får egentligen plats i en människas hjärna? Våra är fyllda, överfyllda, menar Nicke. Nä, nä, en människas hjärna blir aldrig fylld, det finns alltid kapacitet till mer. Kontrar Micke. Hör Studio 64’s “minnespodd”. Hur har du det själv?...med minnet. Självklart avslutar man som Perry & the pacemakers med Dean Martins örhänge “Memories are made of This” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi stannar upp kring fenomen som Leif GW, om att vi kör på samma simskola, om curling, om ripjakt och Davids karriär som ABBA-kopia - and much more!Happy lyssning alla monsterdiggare! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Helt oproblematiskt att låta Leif GW tipsa om aktier? Sänkt digtalmoms innebär inte fler journalister på NWT och Norran. Bang om fasorna i Spanska inbördeskriget. GW:s aktietips och ekonomiredaktionernas ansvar Vi har tidigare berättat om hur kriminalprofessorn Leif GW Persson ges medieutrymme om allt från att kommentera politiska skandaler till att göra reklam för sitt egna vin. Men han får också gång på gång, på redaktionell plats, uttala sig om börsen och tipsa om aktiebolag han själv köpt in sig i. Och han är inte ensam. Till exempel har Zlatan, Camilla Läckberg och Måns Zelmerlöw också skapat rubriker med sina aktieköp. Vilket ansvar tar redaktionerna för småsparare som följer kändisarnas råd? Reporter: Jonna Westin. Ger sänkt digitalmoms fler lokala journalister? Det har nu gått tre veckor sen den så kallade digitalmomsen sänktes. Den ger tidningsbranschen 400 miljoner kronor extra per år. Pengar, som enligt finansminister Magdalena Andersson bland annat ska möjliggöra fler lokala reportrar och journalistik på platser där medietäckningen är låg. Men kommer tidningarna att anställa? Vi skickade ut frågan till ett antal chefredaktörer och ansvariga utgivare. Och bland de lokala tidningarna var svaret tydligt. Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Bang tog fasorna till svenska köksbord Spanska inbördeskriget har kallats författarnas krig. Litterära tungviktare som Ernest Hemingway och George Orwell beskrev ett av Europas mest brutala krig. Men inbördeskriget lockade också en mängd korrespondenter från hela världen. Och en ny form av krigsreportage slog igenom. En av de första svenska journalisterna på plats var Barbro Alving. Reporter: Viktor Löfgren.
A$AP Rocky sitter fortfarande häktad. Leif GW playa-hatear på åklagaren. Och en hel del amerikaner har visat sin okunnighet om både europeiska fängelser och Sveriges inblandning i slaveriet. It's a mess. I skånska Bromölla har SD, KD och M horungat sig och infört ett böneförbud. Vi pratar om en bra allierad i denna situation.Jason Mamoa blev nyligen "fatshamead". Vi snackar om kroppshets och ideal, från vår barndoms Pamela Anderson och Sylvester Stallone till dagens Insta-modeller. Sist snackar vi lite om ålderskrämpor. The Power Meeting börjar seriöst komma in i livets höst. www.patreon.com/powermeetingpodcast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Denna vecka samtalas det om Leif GW, snuskiga barn och midsommar. MYCKET nöje! Prova Premium i 14 dagar HELT FRITT här!
Han lämnade Sverige för många år sedan. Han har ett Sm-guld i Innebandy. Han har Leif GW och Olle Sarri i sitt släktträd. Han är en reflekterare av rang och har en provanställning som Utrikes-Uggla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Martina vill adoptera Leif GW. Gunilla vill bli adopterad av Marie-Louise Ekman. Martina kan inte låta bli att prata om Ola Rapace och Gunilla tror att Björn Ranelid har mött sin överman i Camilla Läckberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Ett tiotal småbolag har eller håller på att noteras på diverse listor och vissa är hetare än andra. Dessa är Zordix, AlzeCure, NeoDynamics, Beyond Frames och S2Medical (haussat av Leif GW). Dessutom pratar vi bygg, där vi går igenom Byggpartner, Peab och Balco.
Vi pratar om vår senaste yarnotour, hur många Visjöhärvor man får in på en toalett och hur man inte köper garn för pengarna. Dessutom kommer vi in på hur bra stickningen är som hobby, pansarvagnar och Leif GW:s väst. Skratt och skönsång (x 2) utlovas.
Trettionde avsnittet av Tom och Petters podcast firar vi med att på allmänhetens begäran göra en Q&A. Frågorna i ordning: 02:20 - Vem av oss två är stjärtigast? 03:04 - Har ni legat med ett fan? 03:30 - Hur ska jag få tjejer att förstå att jag inte är en fuckboy? 04:50 - Vem av er får mest uppmärksamhet ute? 05:45 - Hur går det med avhållsamheten från porren? 06:20 - Hur många katter är för många katter? 06:50 - Har ni fått något i röven någon gång? 09:00 - Vilken är den bästa nässprayen? 09:50 - Era bästa raggningstips? 11:25 - Hur blir man en bättre kassavärd? 13:10 - Konstigaste stället ni haft sex på? 14:00 -Vad är det för vinjett vi har? 14:15 - Varför tror ni bögskämt är så himla kul? 15:15 - Vem är bögigast? 17:20 - Vad grundar sig ert hat mot religion i? 19:50 - Har ni rökt på någon gång? 20:20 - Tror ni på konspirationsteorin med 9/11? 20:35 - Varför söker inte Tom till idol? 23:00 - Vad tycker ni om den mansfria festivalen? 24:00 - Vad finns för positiva aspekter med kött? 24:40 - Blind eller döv? 25:45 - Vilka härskartekniker använder ni er av? 27:00 - Vad är den konstigaste situationen ni hamnat i? 29:35 - Varför säger Petter att han aldrig får ligga? 30:00 - Varför har Petter fler följare än Tom? 31:00 - Anser ni att dom komiker som sysslar med igenkänningshumor är mindre intelligenta? 31:50 - Vem av er har högst IQ? 32:20 - Rumpa eller bröst? 32:25 - Klackar eller sneakers? 33:00 - Vilket parti skulle ni rösta på om ni fick rösta idag? 36:00 - Sitta på en penis och äta tårta eller vice versa? 38:00 - Hur skulle ni kunna fucka up varandras liv? 39:40 - Relationsfråga: Är han kär i mig? 43:00 - Skulle ni kunna ligga med en person under 18? 43:10 - Om ni var tvungna att ha ett inspirations-citat över er säng, vilket skulle ni då ta? 43:30 - Spelar ni någonsin rollspel? 44:00 - Skulle ni ha sex med Leif GW och Edward Blom för 1 miljon kronor? 44:30 - Åker du seriöst skidor med jeans Petter? 44:50 - Favoritsport? 45:00 - Vem har bäst stjärt? 45:15 - Skulle du dö vid 38 om du dog som en hjälte? 46:10 - Vilka såg ni ner på som barn? 46:40 - Har några viktiga regler inför en dejt? 47:30 - Varför härmar ni “Alex och Sigge”? 48:50 - Kommer det en live-podd någonsin? 49:10 - Kommer “över bordet” tillbaka? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Tro det eller ej, men Knappt Debatt! är tillbaka med ett helt vanligt (otroligt) avsnitt signerat originaltrion! Denna veckan debatterar vi: Vilket är bäst - morgon eller kväll? Borde dialekter avskaffas? Och skall Leif GW gå och lägga sig?
Ian står inför ett tufft val i veckans pest eller kolera
Vi har nått Peak Regeringsombildningspekulation! Kan Framtisdspartiet få en nystart om de sparkar alla ministrar som är unga, har invandrarbakgrund och är kvinnor och ersätta dom med Ygeman? Jimmies (M)-flört har nått brevskrivarfasen. Vi djupanalyserar AKB:s svar likt neurotiska 20-åringar som fått sms från potentiella kärlekspartners. VARFÖR HAR HEN INTE SVARAT EFTER 4 MINUTER???? Kommunerna som vunnit höghastighetstågslotteriet. Hur ser det politiska spelet ut kring infrastruktursprojekt? Med Tomas Ramberg, Annie Reuterskiöld och Henrik Torehammar.
The Rape train och jakten på GWNågra dagar försenat, men bättre än någonsin!En ny långkörare är inledd - jakten på Leif GW som gäst. Vi liveskriver brev, avslöjar vår mullvad och veckans Solalingo är helt fruktansvärt!Ett nytt avsnitt av Aftoncasten!Lyssna, prenumerera och betygsätt oss gärna på iTunes!
Originaltrion är tillbaka i högform! Mackan reagerar och "backtrackar" senaste tidens inslag av relationstugg. Vi diskuterar även Jay-Z och hans nya musiktjänst Tidal, drar upp tempot på Leif GW och når dessutom nytt bottennapp med ett synnerligen mediokert ordvits quiz. Enjoy!
Avsnitt 48 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. I detta avsnitt avhandlades spåret Jan Guillou tillsammans med... Jan Guillou? Japp, så är det. Det snackas FIB Aktuellt och FIB Kulturfront, IB-affären och KGB:s spionlekar, och detta bara under formaliafrågorna. När ämnet övergår i ett visst ministermord avhandlas begrepp som polisiärt uppklarat, varför Jan är övertygad om att Christer Petterson är gärningsmannen, och skillnaden mellan kriminologen Leif GW och deckarförfattaren Leif GW. Bland mycket annat. Håll till godo.
”Jan guillio borde skämmas och Dan josefsson borde också skämmas” Göran Lambertz är justitieråd i Högsta Domstolen men är mest känd som Tomas Quick-debattör. Han är en av ytterst få som är övertygad om att det INTE skett en rättsskandal i fallet Tomas Quick. Som motståndare har han Sveriges pösigaste besserwissrar (Leif GW, Jan Guillio) men han fortsätter ändå oförtröttligt att envist hävda sin åsikt. I det här avsnittet pratar vi om - VARFÖR??? Vad har han att tjäna på att fortsätta prata om Tomas Quick nu när han är friad. - Varför Tomas Quick trots allt kan vara skyldig - Hur Dan Josefssons bok om hur Göran har fel är helt oväsentlig Och såklart om hunden Sampo och polisen Seppo ”Om man tittar på bevisningen i de här målen så ser man att det är väldigt sannolikt att det dömdes rätt och det förstår Jan Guillio och Leif GW också. Kanske inte Dan Josefsson men de som är lite proffsiga de förstår det” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
- 100% Anti-Värmland - Robin gillar att äta inälvor - utöver detta: Vandrande pinnar, världens minsta maraton och en bloggidé du borde stjäla!
Idag är hon en framstående programledare och har bland annat synts tillsammans med Leif GW i SVTs Veckans brott, men en gång i tiden hade Camilla Kvartoft drömmar om att stå på en teaterscen. När hon var liten sysslade hon mycket med teater och sökte till och med till olika teaterskolor. Det gick sådär. Samma gällde journalistiken. Ändå bestämde hon sig rätt tidigt att hon gillade att diskutera och debattera kring samhällsfrågor och stå framför publik och föra en dialog. Och på den vägen har det det varit för Camilla Kvartoft. Idag är hon en av våra mest framstående programledare. Hon besöker Lilla Al-Fadjis Hälliwüüüd Radio och berättar om sin uppväxt, hur hon kom in på journalistiken,och hur det är att jobba med att lösa brott tillsammans med Leif GW Persson. Producent: Emilia Melgar Ljudteknik: Johan Hörnqvist I Lilla Al-Fadji i P3 hör du hur LAF intervjuar och hänger med härliga gäster i Hälliwüüd radio – där vad som helst kan hända! Lilla Al-Fadji i P3 hördes första gången sommaren 2009. Karaktären Lilla Al-Fadji spelas av Felipe Leiva Wenger, även känd som Fille i rapduon Ison & Fille.
Med risk för att första halvan blir en träningspod ger vi er här avsnitt 94 där Frida lanserar sin egen Arbetsförmedling och Robin delar med sig av den mest generaliserande tesen någonsin. - Resfeber - Från rökning till träning - Leif GW-metoden - Peter Andre - Arbetslöshets-pubträffar - Brickluncher - Nakenscanner - Förberedd för fängelset - Japan utrotas @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Cfd med Gina Dirawi som testar på nya programledarjobb i SVT. Maria Montazami tipsar Leif GW om livet i Hollywood. Ramon funderar på att byta namn och Zlatan guidar oss i Eiffeltornet. Dessutom får vi höra den nya katolska hit-låten från Icona Pope.
Gumbo levererar en storslagen podcast som avslut på filmfestivalen i Göteborg: två unga män sätter sig ner och pratar om hur kvinnlig sexualitet porträtteras på film. Gäst i den här mastodontpodden är Djungeltrummans filmkritiker Fred Lindgren, som trots flunsa och dålig sömn lyckades bjuda upp till dans och leverera rena Leif GW-kunskaper om svensk sensationsfilm. med anledning av dokumentären ”The Sarnos” går Fred igenom den filmhistoriska utvecklingen av ”den svenska synden”. Från Ingmar Bergmans ”sommaren med Monika”, via ungdom på glid-filmer av Arne Ragneborn, rape-revenge-rullar som ”Thriller” med Christina Lindberg och hur filmens teknologiska utveckling ledde till att sensationsregissören Joe Sarnos spelade in den första svenska porrfilmen ”Fäbojäntan”. Vi tuggar även i oss festivalens nyttiga ångestmacka; Ulrich Seidl ”Paradis: Kärlek”. Ett nattsvart drama om medelålders kvinnor som sexturistar i Kenya, och försöker reda ut hur patriarkat, kolonialism och liberal ekonomi påverkar människans sexliv. Dessutom har jag har sett om ”Spring Breakers” i en föreläsningssal på Chalmers och diskuterar skillnaden mellan overallfest i Göteborg och kokainparty i Florida. Gumbos nya vinjett är skriven och producerad av Linus Lahti, ena halvan av Norra Kust.
Emma Knyckare lyssnar på Leif GW Perssons sommarprat. Leif GW var tyvärr tvungen att ställa in sin medverkan på grund av sjukdom.
Visste ni att jättemånga människor struntar i att betala TV- och radiolicensen? Nu börjar tydligen pengarna ta slut och risken finns att Matilda eller jag måste sluta på AFFP. Så nu har vi börjat jaga licenssmitare. Vi är hårda och vi är överallt, bland annat i Amerika. Dessutom har vi tagit hjälp av han på Efterlyst, Leif GW. Erik Lyssna på veckans sketcher
Kriminologen och spårhunden Leif GW vallar Jörgen Lötgård genom de gamla Deluxe-lokalerna i jakt på svunna tider och pigga andar. Trevlig lyssning!
Kriminologen och spårhunden Leif GW vallar Jörgen Lötgård genom de gamla Deluxe- lokalerna i jakt på svunna tider och pigga andar. Trevlig lyssning!