Podcasts about kommunens

Kommunens børne- og ungeudvalg har været på studietur til Finland og kommer hjem med et nyt inklusionskoncept, der skal løfte kvaliteten af det pædagogiske arbejde. Nu skal de nye metoder og værktøjer bredes ud til dagtilbuddene. Hvordan griber en leder den opgave an? Hvordan løser man de udfordringer, som konceptet giver i forhold til medarbejderne, samarbejdspartnerne og børnene? Det giver en pædagogfaglig leder et bud på i dette fiktive spørgespil, hvor det er svært ikke at spørge sig selv: Hvad ville jeg have gjort? Medvirkende: Annette Ladefoged Schiønning, pædagogisk leder, og Susanne Ekman, lektor. Vært: Anders Stahlschmidt Redaktion: Ida Antvorskov Produktion og redigering: Mikkel Prytz

Kommunens konstansvariga Charlotte Gyllner hälsade välkommen till årets julsalong och kulturchefen Marie Öst serverade varm glögg till den förväntansfulla publiken som var full av beundran av de spännande verken. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren

Kalle Berg pratar denna dag om nya explosioner som ägt rum i Libanon. Och senare pratar han också om att Donald Trump ska besöka Springfield, staden som han satt på kartan där han felaktigt uppgav att ”migranter äter katter och hundar”. Upplagt för stel stämning!Linnea Rönnqvist snackar om den offentliga toaletten i Järntorget. Kommunens åverkan på toaletten har upprört byggnadens arkitekt – nu backar Göteborgs stad. Och sedan så redogör hon också för hur Europol nu knäckt ännu ett chattverktyg för kriminella: Ghost.Sedan kommer Valdemar Lönnroth till studion och snackar Northvolt, det svenska batteribolaget som många västerländska länder och företag satt sitt hopp till – men som nu är i rejäl trubbel.Dessutom: Biskop blir viral med sitt Tiktok-lingo, ekorre skapade kaos på flygplats, nu vankas det höstbudget och unga flockas till Lion bar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 3/3. Tyresönäs Villaägarförening bjöd in till ett möte 13/3 om biologisk mångfald där bland andra Magnus Lindvall från Tyresö Fiskevårdsförening redogjorde för hur det ser ut med fisket i Kalvfjärden och Erstaviken. Vad görs för att främja fisket? Har vi problem med skarv och säl? På plats och spelade in var Ann Sandin-Lindgren och Lena Hjelmérus. Del 1 Kommunekologen Del 2 Kommunens viltvårdare

Trygghetspunkter och skyddsrum är olika former av skydd i samhället som vi kan söka oss till när våra egna förberedelser inte längre räcker till. Men vad är egentligen en trygghetspunkt och finns den i alla kommuner, och när är den tänkt att användas? Kriget i Ukraina har också gjort att skyddsrum diskuterats och många är oroliga över hur dessa funkar. Vi svarar på olika frågor som dyker upp på våra kurser och låter även MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, svara på några av dem. Du hittar eftersnack på detta avsnitt på www.patreon.com/hemberedskap Shownotes och länkar till medverkande ljudklipp på www.hemberedskap.se/avsnitt305

Del 1/3. Tyresönäs Villaägarförening bjöd in till ett möte 13/3 om biologisk mångfald där bland andra Tyresös kommunekolog Anna Engström gav råd hur man kan göra för att bevara den biologiska mångfalden. Det var ett välbesökt möte med stort engagemang. På plats och spelade in var Ann Sandin-Lindgren och Lena Hjelmérus. Del 2 Kommunens viltvårdare Del 3 Fiskevårdsföreningen

Linnea Rönnqvist pratar om att det kommunala bolaget AB Framtiden köper stora delar av Karlastaden på Hisingen för ett miljardbelopp. Köpet har fått kritik från flera politiker då kommunfullmäktige inte blivit informerade.Fanny Wijk följer upp tre nyheter från gårdagen: Rysk hackergrupp låg bakom hackerattacken mot svenska företag och offentlig verksamhet i helgen, enligt källor till Expressen var det Jimmie Åkesson som smsade Ebba Busch om Sara Skyttedals trevare mot SD, och polisen inte intresserade av Trafikverkets förslag om nya fartkameror.Sen kommer journalisten Jonna Burén och pratar om när förlossningsskador förstör sexlivet, och hur svårt det kan vara att få hjälp från vården.Dessutom: SVT-ankare i AI-bluff, viralt “råtthål” i Chicago och sexbent hund opererad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mats Lindblom (L) samtalar i det här programmet med Leif Bratt om de ärenden som kom upp på sammanträdet den 7 nov. Det var bl.a. ekonomisk delårsrapport för kommunen. Kommunens strategiska investeringar t.o.m. 2035 och riktade statsbidrag.

Hvordan kommuner kan spille en avgjørende rolle i næringslivets bærekraftige omstilling? I denne episoden deler Line Begby, Leder for Bærekraftig Samfunnsutvikling hos BDO, og Ingar Vaskinn, Næringssjef i Kongsberg Kommune, sine innsikter om kommunenes innvirkning på bærekraftig næringsutvikling og funn fra en nylig rapport laget at UNGC Norge og BDO. Denne avdekker hva bedriftene faktisk mener om kommunenes rolle knyttet til bærekraft og næringslivets fremtid. Gjester:Line Begby, Manager, Leder bærekraftig samfunnsutvikling i BDO Ingar Vaskinn, Næringssjef i Kongsberg KommuneProgramledere:Kim N. Gabrielli (UN Global Compact Norge)Produsent:Kristin Steenfeldt-Foss Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hageavfall er en ressurs som ikke må havne på avveie. Villfyllnger fører til mer forsøpling og spredning av fremmemde arter. Hva gjør Trondheim for å kartlegge og ikke minst hindre forsøpling i kommunen? Møt Camilla Østerlie Borgersen og Anette Fenstad fra Trondheim kommune. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er det en klatrehall du vil ha? Flere sykepleiere? Mange land har prøvd ut ordninger hvor innbyggerne stemmer frem pengebruken der de bor. Hør episoden i appen NRK Radio

Fire kommuner har netop lanceret et nyt tilbud, der skal hjælpe forældre med at passe på parforholdet og arbejde med de gnidninger, der nu engang kan være. Forældrene kan som en start få lavet en tilstandsrapport over deres forhold gennem et onlinetilbud, hvor de også kan hente hjælp til, hvad de skal gøre, når der er knas i forholdet. Og hvis det så ikke er nok hjælp, så vil parret få tilbud om at komme i decideret parterapi på kommunens regning. Men er det overhovedet kommunens opgave at betale for parterapi? Det er det første vi runder i dagens Ring til Radio4, hvor du også kan høre med på, om det er okay at vække de døde til live med kunstig intelligens? Og om det er en god idé at indføre gaming-afhængighed som en officiel diagnose i Danmark? Medvirkende: Mattias Stølen Due (Psykolog og direktør ved Center for Familieudvikling) Mette Thiesen (Familieordfører for Dansk Folkeparti) Ida Ebbensgaard (Journalist og fellow på SDU, hvor hun skal studere udbredelsen af kunstig intelligens) Klip fra TV2 dokumentar om Sidney Lee Emil Ludvisen (fagkonsulent med speciale i gaming og onlinefællesskaber hos Center for Digital Pædagogik) Jane Alrø Sørensen (Generalsekretær i Bedre Psykiatri)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det finns personal i skolan och socialförvaltningen som försvarar hederskultur. Det uppger socialarbetare för journalisten Ulrika Nandra när hon undersöker en aktuell rapport om kriminell påverkan på myndigheter i Göteborgs utsatta områden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall. Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde. Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet.Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto.Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum.I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila".Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Pia er socialrådgiver og har arbejdet flere år i børne- og familieafdelingen i en kommune. Her har hun haft adskillige sager med forældre i konflikt om samvær med deres børn. Få et indblik i sagsbehandling, manglende forældreevner, skuffesager, omkostninger for børnene og sårede forældre, der med rette kan føle sig snydt. Hør hende også fortælle, hvordan hun indimellem har lyst til at skælde forældre ud, når de ikke sætter børnenes behov først, mens hun også oplever forældre, der slipper deres børn for at skåne dem. Hun er bekymret for de børn, der kommer i klemme – både i kommunen og hjemme hos forældrene. Og hun forstår forældrenes frustrationer over et system, hvor der er plads til forbedringer.

På sykehjem og institusjoner i Aurskog-Høland kommune gikk 22 tonn spiselig mat rett i avfallet, hvert år. Det skal kommunen ha slutt på. Matsvinn er mat som kunne blitt spist. Det er altså ikke det samme som matavfall, som er deler av matvarene som ikke kan spises. I 2021 fikk Aurskog-Høland kommune Klimasats-støtte for å kartlegge matsvinnet på sykehjem og andre institusjoner i helsesektoren. Kommunen har ett sentralkjøkken og små kjøkken på hver institusjon som klargjør og serverer maten. Målet var å redusere matsvinnet i sykehjemstjenesten med 25 prosent i prosjektperioden på noen få måneder. De klarte å kutte med 27 prosent – rundt 6 tonn mat – og innen 2030 skal de ha nådd 50 prosent mindre matsvinn. Kommunens ernæringsfysiolog, Thea Amalie Bergvatn, har vært prosjektleder. − Dette er jo ikke bare klimaarbeid, det er viktig for å gi de eldre en god alderdom. Når vi får mer mat ut til sykehjemmene som pasientene liker og koser seg med, så spiser de bedre, får mer matglede, og vi får mindre matsvinn. Da blir dette vinn-vinn, eller matvinn, som vi sier, sier Thea Amalie Bergvatn. Kommunen har lagt mye vekt på at prosjektet ikke skulle forbli et prosjekt, men sikre at arbeidet blir systematisert og videreført i vanlig drift. En viktig ting har vært å sette lederne for de involverte enhetene i førersete for prosjektet. − Enhetsleder for sykehjemstjenesten har vært prosjekteier, og alle virksomhetslederne ved de ulike institusjonene har vært styringsgruppe. Det er de som har tatt alle beslutningene, og sammen har vi snakket mye om utfordringer vi har møtt underveis og hvordan vi skal møte dem, også etter at prosjektperioden er over. Prosjektet har egentlig bare vært et tiltak for å komme i gang, sier Thea Amalie Bergvatn. Dette hører du om i denne episoden Systemendring for matvinn i Aurskog-Høland kommune https://www.miljodirektoratet.no/ansvarsomrader/klima/for-myndigheter/kutte-utslipp-av-klimagasser/klimasats/2021/systemendring-for-matvinn-i-aurskog-holand-kommune/ Veileder for mat og matsvinn: Tiltak i kommunens egen drift (Miljødirektoratet) https://www.miljodirektoratet.no/ansvarsomrader/klima/for-myndigheter/kutte-utslipp-av-klimagasser/klima-og-energitiltak/mat-og-matsvinn/tiltak-i-kommunens-egen-drift/ Veileder for reduksjon av matsvinn i omsorgssektoren (Norsus) https://norsus.no/publikasjon/veileder-for-reduksjon-av-matsvinn-i-omsorgssektoren/ Hjelp til lokalt klimaarbeid Miljødirektoratet har mange ressurser for deg som jobber med lokalt klimaarbeid, blant annet: Veiledning og ressurser Her finner du veiledning i klimatilpasning, klima- og energiplanlegging og hvordan kommunen kan kutte utslipp i ulike sektorer, søke støtte til lokalt klimaarbeid, lese søknader og rapporter fra Klimasats- og klimatilpasningsprosjekter, og mye mer. https://www.miljodirektoratet.no/ansvarsomrader/klima/  Webinarer om lokalt klimaarbeid Webinarer er gratis seminarer via nett. Her kan du melde deg på webinarene, eller se tidligere webinarer i opptak. https://www.miljodirektoratet.no/aktuelt/arrangementer/webinar  Kontakt oss Kontakt oss på klimapodcast@miljodir.no Podcastens hjemmeside: www.klimapodcast.no

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Sara Kinberg. Dödssiffrorna i Iran stiger, efter protesterna till följd av 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolisens häkte. Internet är delvis nedstängt på sina håll i landet. Allt tyder på att protesterna kommer fortsätta, samtidigt är många rädda att myndigheterna kommer att trappa upp våldet. Sen snackar vi om en varning som spreds i södra Stockholm, som handlade om att kriminella nätverk försöker rekrytera barn genom att köpa godis till dem. Men den teorin håller inte alla med om.

På mange måter er dekningen av hjemmeundervisning på Lektor Lomsdalens innfall et paradoks, for det er ikke noe jeg personlig er for eller støtter politisk. Samtidig har dette vært et veldig gjennomgående tema på podkasten gjennom hele dens historie. Med over 10 intervjuer om temaet. En av de første episodene om dette var med den andre av to pionerer på området, Marta Straume. Vi snakket da om hvilke plikter kommunen har om noen velger hjemmeundervisning. Vi snakket også om hvilke plikter og ansvar foreldrene i den samme situasjonen og hvordan det føres tilsyn med hjemmeundervisningen.

Halden kommune ville redusere ansattes bruk av privatbil og kjøregodtgjørelse for tjenestereiser, og samtidig kutte klimagassutslipp fra bilparken. Løsningen ble å leie inn elbiler fra et selskap som driver med bildeling. Kommunen disponerer bilene mellom 8 og 16. På kvelder og i helgene kan bilene brukes av innbyggere til en relativt lav kostnad. Elsykler er del av ordningen og kan bookes i den samme appen som bilene. I tillegg til klimaeffekten når elbiler og sykler erstatter fossilbiler, skal ordningen gi mindre administrasjon for kommunen og færre biler på veiene. Kommunen deler også ladebokser med innbyggere, hvor private elbileiere kan lade til kostpris. Høgskolen i byen har en tilsvarende avtale med bildelingsselskapet, og skolens biler er del av den samme bilflåten som er tilgjengelig for innbyggere utenom arbeidstid. Prosjektet skal bidra til å nå klimamål, kutte utgifter og bidra til å jevne ut sosiale forskjeller. I denne episoden har vi reist til Halden for å møte kommunens prosjektleder Øyvind Stokseth, sammen med Jarle Frøshaug fra bildelingsselskapet Move About AS.  Dette hører du om i denne episoden: Mobilitetsprosjektet Smart City Halden https://www.halden.kommune.no/tjenester/samfunn-og-samskaping/smart-city/prosjekter/elbil/  Hjelp til lokalt klimaarbeid Miljødirektoratet har mange ressurser for deg som jobber med lokalt klimaarbeid, blant annet: Veiledning og ressurser Her finner du veiledning i klimatilpasning, klima- og energiplanlegging og hvordan kommunen kan kutte utslipp i ulike sektorer, søke støtte til lokalt klimaarbeid, lese søknader og rapporter fra Klimasats- og klimatilpasningsprosjekter, og mye mer. https://www.miljodirektoratet.no/ansvarsomrader/klima/  Webinarer om lokalt klimaarbeid Webinarer er gratis seminarer via nett. Her kan du melde deg på webinarene, eller se tidligere webinarer i opptak. https://www.miljodirektoratet.no/aktuelt/arrangementer/webinar  Kontakt oss Kontakt oss på klimapodcast@miljodir.no Podcastens hjemmeside: www.klimapodcast.no

Opsamling af ugens københavnernyheder udvalgt fra Berlingske, Information, Jyllands-Posten og Politiken.

Ugentlige nyheder fra Brønshøj-Husum Avis

Ugentlige nyheder fra Østerbro Avis

Ugentlige nyheder fra Vesterbro Bladet og Kgs. Enghave Bladet

Ugentlige nyheder fra Valby Bladet

Ugentlige nyheder fra City Avisen og Amager Bladet

Tema Digitalisering: Vi samtalar med Cecilia Lejon, Mona Ekesryd och Anna Pegeleow från Värmdö kommun som berättar om hur de på ett systematiskt sätt arbetar med verksamhetsutveckling där man tar tillvara digitaliseringens möjligheter. Vi får också höra om deras arbete med kompetensutveckling.     Medverkande: Cecilia Lejon, Kommundirektör, Mona Ekesryd, chef för HUB för vårt smartare Värmdö, Anna Pegelow, strateg, Värmdö kommun Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 38:33

Ugentlige nyheder fra City Avisen og Amager Bladet

Opsamling af ugens københavnernyheder udvalgt fra Berlingske, Information, Jyllands-Posten og Politiken.

Ugentlige nyheder fra Brønshøj-Husum Avis

Ugentlige nyheder fra Østerbro Avis

Ugentlige nyheder fra Vesterbro Bladet og Kgs. Enghave Bladet

Ugentlige nyheder fra Valby Bladet

Døv, blind og autist er diagnoser Christine Hanbergs storebror Peter har. Hun mener, kommunerne svigter deres ansvar for at give Peter et botilbud - og det betaler Christine og hendes familie prisen for. Dagens vært Pauline Kloster, dagens producer Merel Rasmussen

Hallå igen. Det är lördag och vi bjuder er på ett litet gött lördagsavsnitt där vi Ringer upp Eskilstuna Citys tränare Aziz Halimi som tycker till om Kommunens beslut om att skicka iväg City och IFK från Tunavallen. Vi ringer upp AFC.s Gino som är på väg till dagens bortamatch mot Landskrona Bois OCH som det inte var nog, så ringer vi upp AFC futsals Sportchef, Jihad Hassi som berättar om deras nya tränare Alli Darwich och om hur läget ser ut just nu. Tack för att ni lyssnar.

Hallå igen. Det är lördag och vi bjuder er på ett litet gött lördagsavsnitt där vi Ringer upp Eskilstuna Citys tränare Aziz Halimi som tycker till om Kommunens beslut om att skicka iväg City och IFK från Tunavallen. Vi ringer upp AFC.s Gino som är på väg till dagens bortamatch mot Landskrona Bois OCH som det inte var nog, så ringer vi upp AFC futsals Sportchef, Jihad Hassi som berättar om deras nya tränare Alli Darwich och om hur läget ser ut just nu. Tack för att ni lyssnar.

Det svenska dataspelsundret skriker efter nyckelkompetens. Nu riskerar spelprojekt bli försenade, få sämre kvalitet eller släppas till färre konsoler. Nu vill branschen se fler tillgängliga utbildningsplatser. I dagens avsnitt av Digitalpodden diskuterar vi även konflikten mellan Stockholms stad och en grupp it-kunniga föräldrar, som tröttnade på kommunens skolplattform och skapade en alternativ app. Hör initiativtagaren Johan Öbrink, som anklagar Stockholms stad för sabotage och själv står under utredning hos Integritetsskyddsmyndigheten. Ett gäng doldissvenskar med Kinnevik-veteranen Peter Lindholm har sålt sin digitala bilhandel till internetjätten Naspers. Vi går igenom miljardaffären som, åtminstone delvis, flugit under radarn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

“Man måste träna på att vara modig. Det kanske låter som att jag är en modig person, men det har jag inte varit från början.”- Johanna Juthborg Den här gången diskuterar vi mod och kreativitet i Drivpodden. Hur blir man modigare och hur kan man hjälpa sitt team att vilja och våga testa nytt och lära av varandra i jobbet? Det talas mycket om försökskultur och ständig utveckling, men hur “låter det” egentligen i ett team där alla vågar försöka, misslyckas och lära sig tillsammans? Gäst hos lärcoachen Annika Häggblom är Johanna Juthborg, enhetsledare på äldreboendet Lärknäs och Annahemmet i Korsnäs kommun. Johanna var deltagare på Kommunens ledarstig, ett förändrings- och utvecklingsprogram som samlade över 80 ledare från fyra olika kommuner under hösten. I Drivpodden reflekterar Johanna över sina främsta insikter från Ledarstigen och hur hon själv resonerar kring lärande och utveckling i jobbet. Hur kommer man igång med ett kreativt utvecklingsarbete och vad innebär det egentligen att vara modig?

Med stor kunskap och vänlighet var Ingrid på Sysslebäckskontoret under många år en stor tillgång för Torsby kommuns (tidigare Finnskoga-Dalbys) invånare. (VB 2007-06-07)

Den britiske sanger Harry Styles er på forsiden af magasinet Vogue. Det har skabt debat og ramaskrig i USA, fordi Styles har iført sig en kjole. Kritikken går på at man vil have den rigtige maskuline mand tilbage. Men er det ikke muligt for mænd at gå i kjoler og stadig være mandig? Måske har du prøvet at være stresset eller endda haft stress. Nogle eksperter vil anbefale dig at se tv-serier. Kan det nu være rigtigt? Er det ikke bedre med en tur i skoven eller meditation? Det taler vi med Majken Matzau om. Vi slutter dagens program med at tale om Odsherred Kommune, hvor de kan sige “god weekend” til hinanden fra om torsdagen. Kommunens godt 300 administrativt ansatte knokler stadig 37 timer om ugen som os andre, men de gør det på fire dage, så fredag er weekend. Hvordan fungerer det? Det prøver vi at finde ud af. Medvirkende: Frederik Lentz Andersen, Majken Matzau, Eva Haupt-Jørgensen og Janne Gleerup.

I denne episoden av #LØRN snakker Silvija med Linda Nilsen Augland som er spesialsykepleier med master i klinisk sykepleie i Larvik kommune. Augland forteller om de store mulighetene som ligger innen fjern oppfølging for blant annet kroniske syke, både for deres del, men også fra et økonomisk ståsted. Velferdsteknologi vil bli viktigere fremover og da er det viktig å være åpen for nye måter å jobbe på. Augland minner oss på: «Omsorgskrisen skapes ikke av eldrebølgen, men av forestillingen om at omsorg ikke kan gjøres annerledes enn i dag.»— Enten går det bra eller så går det over, forteller hun i episoden. Dette LØRNER du: VelferdsteknologiFjernoppfølgingKronisk sykdom Kommunens perspektiv Anbefalt litteratur: Kommunikasjon i relasjoner, av Eide og Eide See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dessutom recenserar Anna Tullberg Majgull Axelssons nya roman "Inställd resa till Sabarmati" och Nordegren & Epstein inför inhoppet i På Spåret.

FREDAGSFRALLAN gästas av Markus ”Mackan” Ekvall. Tidigare drev han restaurang Ziesta tillsammans med Martin Dahlgren. Efter det har han utvecklat utbudet i olika matvarukedjor och nu tar han sig an den kommunala maten. På...

Ugentlige nyheder fra Valby Bladet

Ugentlige nyheder fra Vesterbro Bladet og Kgs. Enghave Bladet

Episoden ble spilt inn 28. april, men først publisert i noen podkastapper 11. mai på grunn av bytte av plattform. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Episoden ble spilt inn 28. april, men først publisert i noen podkastapper 11. mai på grunn av bytte av plattform. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föräldrar som har barn med intellektuella funktionshinder riktar skarp kritik mot det privata omsorgsbolaget Nytida. I Dagens Eko-special ska vi sammanfatta Ekots granskning kring bolaget. Vi ska höra två föräldrar som anser att Nytida har brustit i omsorgen om deras barn, och därför valt att flytta barnen ifrån gruppbostaden i Västerås. Det här var enda utvägen som vi såg. Att köpa en tomt och bygga ett hus. Vi var där varje helg för att se så att han överlevde. Kanske lite överdrivet, men nästintill. Det har nu gått tre år sedan Anders Ericsson valde att flytta sin son Hampus, som har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, från gruppbostaden som drivs av det privata omsorgsbolaget Nytida. När vi kommer sitter Hampus i soffan på sitt rum och kollar på Kalle Anka. En favorit. Hampus undrar vad jag är för någon, så vi sätter oss i ett annat rum för att inte störa och bläddrar bland de klagomål som Anders och hans fru tog upp med det privata omsorgsbolaget Nytida. De klarade inte av honom helt enkelt. Det är det man kan läsa här. Vad var värst? Värst var att de inte klarade av hans intimhygien. De fick inte rent honom när han hade bajsat. Det var ju därför vi fick åka dit varje helg och två gånger i veckan för att det var såhär. Det gjorde ju ont, han blev arg, han var blodig i pannan. Hur då blodig? Han slår sig själv om man inte är med och hjälper honom med det. Menar du att självskadebeteendet ökade när han var där? Absolut, 100 procent säkert. Han hade inga märken i dag, det såg du ju. Enligt Anders Ericsson saknade personalen i gruppbostaden den utbildning som krävdes för att kunna ta hand om hans son, städningen fungerade inte och fritidsaktiviteterna uteblev. Nytidas ledstjärna, att det ska vara enkelt för omsorgstagare att påverka, märkte Anders Ericsson inte av. Och han anser att Nytida inte lyssnade på familjens klagomål. Nej. Hur uppfattade du det? Jag uppfattade det som att man inte brydde sig om det. Man har dokumentation, men i verkligheten bryr man sig inte. Man har inte den ambitionen. Andra företag som vill expandera eller höja sin omsättning så vill man vara framåt och utvecklas. Här behöver man inte göra det. Det är brist på platser för funktionshindrade, du behöver inte göra pr för att få nya boenden, nya boenden står på kö. Kan det vara så att ni har ställt för stora krav? Nej, vi har bara velat få det att fungera. Anders Ericssons kritik mot det privata omsorgsbolaget Nytida gäller perioden innan han flyttade sin son Hampus 2017. Men historien upprepar sig. Våren 2019 är det dags för Katarina, som vi kallar henne, att välja gruppbostad åt sin son, som precis som Hampus har autism och en intellektuell funktionsnedsättning. Det privata omsorgsbolaget Nytidas hemsida tilltalar henne. "Här bor du i en naturnära och trygg miljö där du känner närhet, respekt och delaktighet, och där du kan utvecklas som människa." Vad tänker du när du läser det här? Låter fint, vem som helst skulle vilja bo där, det där fungerar inte i vårt fall. Ingenting av det. Det visar sig att Katarinas son har flyttat in i samma gruppbostad i Västerås som Anders Ericssons son Hampus lämnade 2017 på grund av att familjen upplevde stora brister i verksamheten. Enligt mamma Katarina har personalen inte varit ute med hennes son sedan slutet av september, trots att avtalet med Västerås stad tydligt beskriver att de boende i snitt har rätt till två fritidsaktiviteter i veckan. Hon tror att det handlar om pengar. Det kostar, han är personalkrävande. Han har ligger ju på den nivån att han behöver en personal och det här boendet ska tillgodose det här. Kan det vara att du som mamma kräver för mycket? Nä, varför tycker man alltid att föräldrar till barn med särskilda behov kräver för mycket. Enkelt svar nej, jag tycker inte det. Mamma Katarina berättar att hon inte litar på att personalen sköter det medicinska ansvaret. Strax före jul fick sonen åka ambulans efter att ha fått i sig för många doser epilepsimedicin. Giftcentralen tyckte ju att vi skulle åka in till akuten, så ambulans blev ju tillkallad. Och då följde jag med. Enligt sonens journal så ringde personalen 112, efter att han fått i sig för många doser medicin. Mamma Katarina, som själv jobbat i gruppbostad, anser att ambulansfärden orsakades av att dosetten fyllts i på ett felaktigt sätt. Personalen har enligt Katarina inte heller sett till att sonen fått i sig sin medicin, när han inte velat ta den. Man kan inte bara strunta i att ge honom hans medicin. Han har långa och stora kramper som kan vara livshotande. Det privata omsorgsbolaget Nytida i Västerås är en del av den börsnoterade Ambea-koncernen som förra året omsatte 11 miljarder. På huvudkontoret i Solna tar jag hissen för att träffa Niklas Lundin, som i dag är regionchef med ansvar för Västerås. Han har svårt att bemöta kritik som gäller Anders Ericssons son Hampus, eftersom det var för flera år sedan, men säger att alla anhöriga ska kunna lita på att deras klagomål åtgärdas. Alla klagomål ska dokumenteras och åtgärdas så snart som möjligt. Men de här anhöriga upplever ju att de inte har eller har haft en god dialog med er. Hur ska de göra då? Jag upplever att i dag har vi en god dialog. Niklas Lundin vill inte uttala sig i mamma Katarinas fall, utan säger att verksamheten i dag fungerar bra och hänvisar till att Västerås stad godkänt gruppbostaden i sin avtalsuppföljning i höstas. Men hur kan det vara så att ni har så olika bilder. Den här mamman upplever att det inte fungerar alls, och du säger att vi har löst alla problemen? Jag kan inte ta ifrån en anhörig hennes känsla, det jag kan säga att idag har vi väl fungerande verksamheter, vi är godkända i avtalsuppföljning av kommunen. Det är ingen känsla, det finns en dokumenterad ambulansfärd, samtal till giftcentralen, det har ju hänt. Ser inte du att det är brister i hur man hanterar mediciner på era boenden? Som sagt, jag kan inte kommentera det enskilda fallet. Pappa Anders eller mamma Katarina har i vilket fall som helst en helt annan bild av hur Nytidas gruppbostad fungerat och har också vänt sig till Västerås stad. Men de menar att de inte fått det stöd de förväntat sig av kommunen. Jag tycker inte att Västerås stad tar sitt ansvar, säger Katarina. Magnus Johansson är socialdemokratisk ordförande i Nämnden för personer med funktionsnedsättning i Västerås stad. Han vill inte heller uttala sig i mamma Katarinas fall, men säger att kommunen, trots att de precis har godkänt boendet i avtalsuppföljningen, ska granska om det finns brister när det gäller medicineringen. Det är allvarligt när det förekommer avvikelser. Vi kommer gå in och titta på det. Men han känner inte igen bilden av att Västerås stad lyssnar mer på omsorgsbolaget Nytida än de anhöriga. Det är ju såklart jättetråkigt om det finns anhöriga som säger att det är på det sättet. Kommunens uppgift är att agera neutralt i sådana situationer och utreda vad klagomålen innebär. Du säger ju att det är tråkigt, men ni är skyldiga att agera enligt LSS. Jag har ingen uppfattning att vi ställer oss på utförarnas sida i sådana här situationer. De vi är till för är den målgrupp vi är satta att lämna stöd till. Hemma hos Hampus står tv-n fortfarande står på. Anders Ericsson valde till slut att låna pengar, köpa en tomt och bygga huset där sonen Hampus bor i dag. Det trots att han då inte visste att Hampus skulle få personlig assistans beviljad. Mamma Katarina har inte samma möjlighet att bygga ett hus, men tar nu tre år senare hem sin son från samma gruppbostad, också utan att ha fått assistans beviljad. Såhär i efterhand är Anders Ericsson glad över att han valde att flytta sin son från det privata omsorgsbolaget Nytida. Det är som dag och natt, helt klart. Det går inte att jämföra. Han mår mycket bättre, vi mår mycket bättre. Det går inte att jämföra. Anna-Karin Sivberg anna-karin.sivberg@sverigesradio.se

Folkomröstning Det genomförs regelbundet folkomröstningar runt om i svenska kommuner. Ofta i samband med allmänna val. Det rör allt ifrån frågor som etablering av Systembolaget i Mullsjö 1994, Stadsbibliotekets placering i Lidköping 2010 till trängselskatt i Stockholm 2003, 2004 och 2006 samt i Göteborg 2014. I Uppsala genomfördes den senaste folkomröstningen 1998 och gällde Knivstas utbrytning ur Uppsala och bildandet av egen kommun. Omröstningarna har ofta rört beslut i för kommunen stora frågor som medför påtagliga förändringar och som påverkar oss i vår vardag under lång tid framåt. Val av kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala är en extremt stor fråga som kommer att påverka Uppsalabor under många år, både ur ett framkomlighetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Vi kräver en lokal folkomröstning om val av systemlösning innan det slutliga beslutet fattas. I en insändare i UNT den 9/12 2019 klargör docenten i företagsekonomi, Mats Åkerblom, att den kalkylerade kostnaden på 4,5 miljarder kronor för investeringen i spårväg som minoritetsstyret S, MP och L föreslår är en halvsanning. En kostnadsuppskattning på minst 10 miljarder inklusive kostnadsuppräkningar från 2015 för spårläggning, depå, fordon med mera är en betydligt mer realistisk summa. Till detta kommer kostnader i form av arkeologi, tågledningscentral, trafikomläggningar, rör- och ledningsomdragningar., förstärkningsarbeten med mera. Även uppskattningen 10 miljarder kronor är sannolikt i underkant. Erfarenheten visar att många större infrastrukturprojekt i offentlig regi kostnadsmässigt blir mycket dyrare än den planerade eller budgeterade nivån. För att få grepp om storleken på spårvägsinvesteringen kan den jämföras med Uppsala kommuns totala budget för 2019 som var 11,9 miljarder. Vi talar alltså om en kostnad motsvarande cirka 85% av en hel årsbudget. Det här sätter naturligtvis djupa spår i kommunens ekonomi. Redan idag har Uppsalaborna en skuld på 87.000 kronor per person. Ytterligare lån på 10 miljarder kronor innebär att skulden ökar med nära 45.000 kronor per person. För närvarande har vi en reporänta på noll procent. Kommunens räntekänslighet är mycket hög. Vad händer när räntan ökar några procent? Vi kommer sannolikt att tvingas välja mellan skattehöjningar från en redan hög nivå eller neddragningar i skola, vård och omsorg. Bara ur skuldsättningsperspektivet är frågan om kapacitetsstark kollektivtrafik så stor att en folkomröstning är mycket befogad. Vi vill stärka invånarnas inflytande och maximera medborgarnyttan i besluten. Det är ett demokratiskt problem att avståndet mellan medborgarna och de folkvalda idag är för stort, samtidigt som allt färre vill eller har intresse av att engagera sig som politiker. Begreppet demokrati innefattar även möjligheten att andra än politikerna kan vara med och påverka utvecklingen. Att avgöra frågor som har stor inverkan på medborgarna genom att folkomrösta är ett sådant alternativ. Om inte en majoritet inom kommunfullmäktige själva har omdömet att besluta om folkomröstning krävs att 10% av de röstberättigade i en kommun begär det. Det går naturligtvis att invända mot att använda folkomröstningar som metod i en representativ demokrati. Ett argument skulle kunna vara att vi väljer politiker för att de skall ta ansvar och fatta besluten åt oss. Dessvärre är den politiska ansvarsfrågan begränsad till, i bästa fall, några mandatperioder medan konsekvenserna av stora och avgörande beslut för medborgarna kvarstår långt efter att politikerna lämnat sina uppdrag. Därmed blir det ännu viktigare att medborgarna får säga sitt. Vi får inte heller glömma den moraliska/etiska aspekten; I hur stor omfattning anser sig en politiker ha rätt att använda skattebetalarnas pengar och hänvisa till att man valts i demokratisk ordning? Vilka är målen och syftena med besluten? Hur vet vi att medborgarna istället inte används som ett medel för andra syften än att tjäna dem som valt dem? Frågan är relevant eftersom man i kollektivtrafikfrågan vare sig utreder, utvärderar eller presenterar underlagen till alternativa lösningar på ett seriöst och transparent vis. Vi anser att invånarna regelbundet, inte enbart i samband med allmänna val, ska få göra sin röst hörd på ett tydligt, mätbart och säkert sätt. Folkomröstningsinstrumentet bör, för att inte riskera att urvattnas, användas sparsamt och endast tas i anspråk i frågor där konsekvensen av beslutet sträcker sig över många mandatperioder och har stor påverkan på medborgarna. Om Uppsala kommun hade låtit Uppsalaborna rösta om Uppsala energi skulle säljas ut hade den dåliga utförsäljningen sannolikt inte blivit genomförd. När Helsingborgsborna nyligen fick rösta om deras energibolag skulle säljas röstade hela 96,37% NEJ. I frågan om att välja en framtida kollektivtrafiklösning anser vi att den stora frågan ska avgöras genom en folkomröstning senast i samband med valen 2022. Vi kommer därför målmedvetet att verka för en folkomröstning i kollektivtrafikfrågan 2021 eller senast i samband med valet 2022. Stefan Hanna, partiledare Utvecklingspartiet Demokraterna Matts Ytterström, sakområdesledare Utvecklingspartiet Demokraterna Claes Littorin, ordförande Landsbygdspartiet oberoende

I det andra avsnittet av SKL Internationals podcast Localised & Vocalised tar vi upp diskussionen kring Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Hur kan städer bli hållbara? Och inkluderande? Och vad innebär egentligen det här i det lokala planeringsarbetet? Finns det gemensamma nämnare och lärdomar att dra mellan olika länder? De här frågorna är komplexa, och våra gäster är särskilt inbjudna för att belysa olika perspektiv från sitt lokala arbete. Vi riktar in oss mer specifikt på delmål 11:3 i Agenda 2030 – att verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt att förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. Vi diskuterar detta delmål ur ett svenskt och ett kenyanskt perspektiv och även länkarna till de andra globala målen i Agendan. Gäster: Anna Gson Berg projektledare, SymbioCity Kenya, Mats Jarnhammar Urban expert, Livingcities och Carolina Fintling Rue Chef Översiktsplaneringsenheten, Tyresö kommun. Värd: Helena Adlercreutz, SKL International Länkar: SymbioCity http://www.symbiocity.se/ SymbioCity Kenya http://symbiocitykenya.org/ Tyresö kommuns översiktsplan och strategier https://www.tyreso.se/stadsutveckling/oversiktsplan-och-strategier.html

Mikael Ringman samtalar med Emil Levin och Hanna Savola om samordnad varudistribution och hur det bidrar till energiomställningen i länet. Transportfrågan är en svår nöt i klimatarbetet men genom att samordna varudistributionen i en kommun är det möjligt att minska transporterna med mellan 60 och 80 procent.

De som inte förstår att jämställdhetsarbetet är mycket viktigt, för ett samhälle som vill vara framgångsrikt och rimligt rättvist för alla sina invånare, är både okunnig om beteendevetenskap och ekonomi. ”Poängen är helt enkelt att när man frågar sig om jämlikheten sätter sin prägel på ett samhälle så är det mer intressant att titta på skiktningar i befolkningens breda lager än på makten hos en liten elit. Hur stor är skillnaden mellan grannar eller mellan stadsdelar? Ett borgerligt samhälle utmärks snarare av en stark medelklass, det vill säga en tydlig skiktning, än en liten stark överklass. Ojämlika samhällen tenderar att i högre grad utmärkas av misstro och därmed höga kostnader både för att göra affärer och genomdriva gemensamma politiska projekt.” Socialdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tycker att alla jordens folkgruppsflaggor och vissa symbolflaggor ska ingå i Uppsala kommuns flaggningspolicy. Det är ett oklokt och okunnigt förhållningssätt till att förbättra en misslyckad integrationspolitik. De enda flaggor som kommunen borde bygga gemenskap runt är Uppsala kommuns, Sveriges, EUs och FNs. Jag har inga problem med regnbågsflaggan men tro det eller ej både Sveriges rikes lag, EUs värdegrund och FNs uttryckta mänskliga rättigheter inkluderar regnbågsflaggans toleranta symbolvärde. Fokus på Uppsala kommuns samt Sveriges flagga är bäst för att stärka vår gemenskap. Kommunens flagga, och Sveriges flagga, är också invandrares symboler. Det är mycket korkat att inte förstå hur viktig en gemensam och inkluderande symbol som ett lands flagga kan vara. Och det är korkat att inte förstå att det är viktigt att lära sig det språk som finns i ett land om man kommer att vara där mycket under överskådlig tid. I min bok ”En stund på jorden” lyfter jag upp exempel på vad som krävs för att bryta den misslyckade integrationspolitiken. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/11/jamlikhetens-kraft.html?m=1

Episode originally published on: Mohamad Hassans podcast - Situationen med samhällsbetalda transporter (färdtjänst, resor till och från daglig verksamhet och skolskjutsar) har inte varit bra. Uppsalabor har inte fått sina transporter i tid. Jag fick en interpellation i fullmäktige 2019-10-07 om själva upphandlingen av transporterna och i mitt svar gav jag en förklaring om tillvägagångssättet och om hur det blev som det blev. Med facit i hand borde aktören kommit igång senare - man kanske borde valt ett bättre datum som passat när de nått rätt kapacitet. Nu har vi löst det med att koppla in andra aktörer, men långsiktigt borde vi självklart börja ställa krav på att aktörer ska leva upp till de avtal de skrivit på vid dag ett.

Situationen med samhällsbetalda transporter (färdtjänst, resor till och från daglig verksamhet och skolskjutsar) har inte varit bra. Uppsalabor har inte fått sina transporter i tid. Jag fick en interpellation i fullmäktige 2019-10-07 om själva upphandlingen av transporterna och i mitt svar gav jag en förklaring om tillvägagångssättet och om hur det blev som det blev. Med facit i hand borde aktören kommit igång senare - man kanske borde valt ett bättre datum som passat när de nått rätt kapacitet. Nu har vi löst det med att koppla in andra aktörer, men långsiktigt borde vi självklart börja ställa krav på att aktörer ska leva upp till de avtal de skrivit på vid dag ett.

Min mening om situationen i jobcentrene i dag og den måde de behandler syge på. Jeg udtrykker det både i tale og sang, her er teksten til sangen til melodien Fra Engeland til Skotland:Fra Langeland til Skagen der har vi et system,med lægekonsulenter og et sagsbehandlerteamog helledusseda, de giver ikke op.Hurra for Mettes omsorgnår de får et prøvejob.Private lægers mening bli’r altid kastet ud,for sygdomsramte skal nu ud at være prøveklud,Kommunens kiste klinger af statens gyldne mønt,for hver en gang de får et job, der bare er til pynt,Så skaffer de en hynde, når de er blevet slidt,som står på arbejdspladsen, så har loven fået Se, sådan er den omsorg, de giver ikke op,for syge skal til ”liberale” dyder følge trop,

Trots stora skulder satsar Sorsele kommun på att till hösten öppna upp dörrarna till en kulturskola. Framför tv:n hemma i vardagsrummet i Sorsele övar 9-åriga Isabella Norlund på sina egenkoreograferade danssteg till Elton John-hitten "I'm Still Standing". Hemma brukar jag dansa väldigt mycket och jag brukar hitta på egna danser till låtar, berättar Isabella Norlund. Hör ett längre reportage om Sorseles kultursatsningar längst ned i artikeln I höst öppnar det upp en kommunal kulturskola där hon får möjlighet att utveckla sina danssteg ytterligare. Det är något hon ser fram emot. Jag längtar väldigt mycket. Och det kan ju bli kul för andra när man kan lära sig olika saker, säger Isabella Norlund. Men kulturskolan kommer med en kostnad innan man sökt bidrag har kommunen under året budgeterat cirka 800 000 kronor och Sorsele är redan sedan tidigare en skuldtyngd kommun. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Sorsele förrförra året på plats 44 av de med mest skulder per invånare, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren. Slår vi ut det över befolkningens antal har varje invånare över 56 000 kr i skuld, trots det väljer alltså kommunen att satsa på kultur. Kommunens andra kultursatsningar har bland annat lett till att de under senaste året blivit utsedd till "Årets kulturkommun i Västerbotten". Vänsterpartisten Kjell Öjeryd är kommunstyrelsens ordförande och han menar att kulturskolan trots det är en viktig satsning för Sorsele. Alltså jag tror det är något man saknat. Jag är säker att det många begåvningar bara seglat förbi oss under den här tiden, säger Kjell Öjeryd. Sorsele är ju en skuldtyngd kommun, varför satsa på kulturskola? Ska vi få en bättre välfärd och mer intäkter till kommunen måste man också satsa. Vi måste ha befolkningstillväxt för att vi ska bygga välfärd, skola och omsorg. Då måste vi ha mer folk i kommunen, säger Kjell Öjeryd. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

I det sista avsnittet för säsong 1 av Hållbara Lisch är det ”all in” med solceller. Kommunens energirådgivare Sara Wallgren Klang flankerar programledaren Sebastian Bourghardt i ett samtal tillsammans med sin gäst Hugo Fransén, energikonsult. Solpaneler blir allt mer förekommande på våra tak och i avsnittet diskuteras bland annat utbredningen, ekonomi, kommunens och privatpersoners roll … Fortsätt läsa "Avsnitt 5: Gör din egen el"

Store, lille Trondheim. Trondheim kommunes podcast om smått og stort.

Vi pratar om HIFs försäsongsmatch mot Helsingör och försöker sen att svara på frågan "Är HIF är kommunens lag"? VI jämför bland annat HIFs hyresavtal med andra Allsvenska klubbars.

Thomas får ofta höra att han har en dubbelgångare i Storbritanniens före detta utrikesminister Boris Johnson. Har alla en dubbelgångare? Och hur kan genetiken förklara fenomenet? Drottning Silvias pappa Drottning Silvia fyller 75 på söndag och firandet är i full gång. I måndags sändes en timslång intervju med drottningen i SVT där hon på nytt pratade om hennes far Walter Sommerlaths långa medlemskap i nazistpartiet. "Det räcker nu. Pappa var inte den person som medier har målat upp", sa drottningen. Journalisten Johan Åsard, som gjort flera TV-reportage och skrivit en bok om drottningens far, diskuterar frågan.  Pajala kommun jagar ödehus I Pajala jagar kommunen efter ödehus för att ge bostäder åt hundratals gruvarbetare när nu gruvan går bra igen. Kommunens projektledare Johanna Funck berättar hur det har gått. Längre tåg En lyssnare hörde av sig och efterlyste längre tåg för att öka kapaciteten på de svenska järnvägarna. Går det att hänga på fler vagnar? Vi reder ut frågan. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

I den här podden får du möta Linnea Larsson, Oskar Simryd och Christina Englund. Linnea och Oscar som båda jobbar som projektledare på Ung Företagsamhet i Gävleborg berättar om vilken fantastisk möjlighet och start många ungdomar får genom att driva ett UF företag på Gymnasiet. Varje år arrangeras en UF mässa och en tävling där det vinnande bidraget i regionen går vidare och har möjlighet att bli Sveriges bästa UF företag! 2019 års UF mässa går av stapeln den 14 mars på Camp Igge i Iggesund! Otroligt roligt för vår kommun att mässan arrangeras på Camp Igge. Det kommer vara ca 250 UF företag från hela Gävleborg som deltar, och mässan lockar ca 3000-5000 besökare. Här har man som företag möjlighet att gå in och sponsra mässan med olika paket. Läs mer om Ung Företagsamhet: https://ungforetagsamhet.se(klicka på Gävleborg).   Christina berättar om Kommunens översiktsplan som förväntas vara klar 2020. Här har vi nu möjlighet att vara med och påverka översiktsplanen för hela Hudiksvalls Kommun. Passa på att ta tillfället i akt och lämna dina synpunkter och bidrag. Gå in på:Vi gör en plan på hudiksvall.se

I detta avsnitt får vi höra om hur det gick till när Svågadalsnämnden skapades.Svågadalsnämnden är en nämnd i Hudiksvalls kommun som är bortom partipolitik. Nämnden hanterar de politiska besluten och budgeten för ett samhälle med ca 450 personer. Den extremt lokala anknytningen har skapat massor av synergier och gjort bra lösningar möjliga. Detta är något som många andra byar skulle kunna testa.Om ni vill skapa något liknande så kontakta Fredrik som ni hört prata i större delen av avsnittet på:Fredrik.rojd [at] hudiksvall.seMer info om nuvarande nämnd på:https://www.hudiksvall.se/Sidor/Kommun--politik/Kommunens-organisation/Namnder/Svagadalsnamnden.htmlMer info om Aktiva Byar på:http://aktivabyar.se/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

* Bør de andre svenske partiene samtale med Sverigedemokraterna? – Det må være greit å stenge dem ute fra videre samtaler, mener svensk riksdagsrepresentant. * Norske artister vil boikotte finalen i Eurovision Song Contest i Israel neste år. - Helt urimelig, mener KrF som lurer på hvor engasjementet var da Russland eller Azerbaijan arrangerte finalen * En IT-kyndig grunnskoleelev i Bergen klarte å sende tullemelding på rektors vegne til 300 mottakere. - Kommunens håndtering av det hele er så stygg at det er vanskelig å finne ord, sier IT-ekspert. og * Bør vi jakte mer på hval og sel i Norge? Det foreslår Senterpartiets Ola Borten Moe. Hvilken verden lever han i? spør Greenpeace. -------------- Dette er noen av sakene i Dagsnytt Atten, i dag ved Sigrid Sollund.

Hvilke plikter har kommunen om noen velger hjemmeundervisning? Hvilke plikter og hvilket ansvar har foreldrene? Hvordan føres det tilsyn med hjemmeundervisningen? Jeg snakker med tilsyns- og hjemmeundervisningsveteran Marta Straume om denne siden ved hjemmeundervisningen.

Som Falu kommuns lönechef har Evalinda Aarvaag inte jobbat så länge. Men hon har tävlat i fitness sedan 1994 och är en av sportens veteraner. Dessutom har hon fina tävlingsmeriter både i Sverige och internationellt. I vår åker hon till Spanien för att delta i EM i bodyfitness, där man bedömer kroppens och musklernas utseende utifrån olika kriterier. Falupoddens Jon Norberg blev nyfiken och sökte upp Evalinda för en pratstund.

Det är en ovanligt snörik vinter och det innebär en utmaning för de som sköter snöröjning och halkbekämpning av våra gator och vägar. Kommunens trafik- och markavdelning får också mycket synpunkter från invånarna på hur man sköter sitt jobb. Falupoddens Jon Norberg har pratat med Nicklas Karlsson, chef för avdelningen, som ger sin syn på saken. Men han gör också ett besök i hytten hos en snöröjare för att få ett markperspektiv på jobbet.  

Veckans frågor och svar om privatekonomi från "Frågor och svar"-delen på bloggen. I det här avsnittet pratar vi om: - Vikten av regelbundet månadssparande, - Kommunens skuldrådgivare och vad man kan göra för att komma på fötter - Ska man investera nu eller vänta till senare, - Budget och kostnadsallokering, - Mätbarheter i privatekonomi - Hur många fonder ska man ha, - Om man ska ta studielån eller inte, - Hur gör man med pengar till kontantinsats, - Den japanska "widow-maker"-traden Hoppas att du gillar avsnittet!

Kommunens politiker och tjänstemän hamnar ofta i skottgluggen vid årliga mätningar av företagsklimatet. Det utses vinnare och förlorare. Men vi som är företagare skulle kunna vända spegeln och studera oss själva. Vilken roll tar vi för att utveckla företagsklimatet där vi verkar? Tillsammans med Thomas Eriksson, kontorschef på Swedbank i Trollhättan, diskuterar vi andra sidan myntet. Om vi tror på tesen att företagsklimatet i en stad eller region formas av hur hela samhället agerar och fungerar så borde vi som företagare sluta ropa på någon annan.

** Kommunens kulturtilbud spiller en viktig rolle for en vellykket kommunesammenslåing mener forsker. ** Kulturdepartementet må lytte til folkene bak den kommende Harry Hole-filmen, brette opp ermene og ta opp igjen kampen mot Siv Jensen. Ellers kan fremtidige Hollywood-innspillinger glippe for Norge, mener Produsentforeningen.

Lisbeth Kårmark är lärare i svenska som andraspråk på Åsaskolan i Kungsbacka. I kommunen finns ett särskilt introduktionsteam som jobbar med mottagandet av nyanlända elever. Teamet består av specialpedagog, socialpedagog, SVA-lärare och studiehandledare och de jobbar i nära samarbete med lärare och rektorer ute på skolorna. Kommunens sätt att arbeta med introduktionsteamet följs och utvärderas av forskare från Högskolan i Borås. Vi besöker Åsaskolan och Lisbeth Kårmark för att få veta mer om hur samarbetet fungerar och om vilket stöd introduktionsteamet kan ge.

Den aller siste ordinære kommunesafarien er dermed ute. Og det avsluttes med en kommune som har en befolkningsvekst på nesten 20% de siste ti åra. Kommunens navn er Sande.

Här är avsnitt #24 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I veckans avsnitt berättar vi om Jimmie Näslund, chefredaktör Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland, som lämnar Mittmedia för ett vd-jobb. Vi pratar på … Fortsätt läsa #24 Pressetik och kommunens reportrar Inlägget #24 Pressetik och kommunens reportrar dök först upp på GullbergNordström.

Träffa ordföranden i Jönköpings kommunstyrelse, Mats Green. Kommunens starke man, moderaten som står överst på listan för uppdrag i riksdagen inför valet 2014. Lär känna personen bakom politikern.

Restaurangbesök, tamponger och hemmabiosystem - medan Stefan var på sitt gruppboende rullade pengarna ut från hans konto. När samhället ska skydda de allra svagaste kan 100 000-tals kronor försvinna utan att någon reagerar. Kaliber om ett system där varningssignalerna har satts ur spel. -Hej pappa, hur mår du? Mår du bra? Håller du på och sondmatar? Karolina Ahlström ringer till sin pappa som sen början av 2000-talet bor på ett gruppboende för människor med psykiska funktionshinder. Ungefär lika länge har han haft en förvaltare – en åtgärd som kommit till för att skydda de allra svagaste i samhället. Men gör den det? Eller har samhället svikit den som inte kan göra sin röst hörd?   Det här är den andra delen i Kalibers serie om förvaltarskap. Det som tidigare kallades omyndigförklaring. Den som blir satt under förvaltarskap behåller sin rösträtt, men i nästan alla andra sammanhang träder förvaltaren in i personens ställe. Förvaltarskapet har kommit till som ett skydd för de svagaste i samhället. Det handlar om människor med olika funktionsnedsättningar som psykisk sjukdom och demens,  men gång på gång hör vi historier om hur den som är satt att hjälpa utnyttjar sin ställning och skor sig på den utsattas bekostnad,  utan att kommunen reagerar. Handlar det här bara om några enstaka fall eller överger samhället den som inte kan ta hand om sig själv?    Kaliber kan idag visa att det finns stora brister inbyggda i själva systemet.  Karolina bläddrar i ett fotoalbum. - Här är han så otroligt lik min farfar som också ser väldigt bra ut. Det är roligt att se. Jag har bara glada positiva minnen om pappa. Han spelade badminton och läste sagor. För mig var han aldrig sjuk för han var ändå en pappa och kunde göra såna saker som pappor gör, berättar Karolina Ahlström när hon visar oss bilder på sin pappa Stefan ur ett fotoalbum från när hon var liten. Redan när hon låg i sin mammas mage började han bli psykiskt sjuk och idag är han så pass dålig att hon inte vill att vi följer med och träffar honom. Stefan har skador i matstrupen som gör att han måste sondmatas. Det är livsfarligt för honom att äta – och det var för att hindra honom från att köpa mat som en förvaltare sattes in år 2004. Sedan dess har förvaltaren tagit hand om Stefans ekonomi,  medan personalen på hans gruppboende har hjälpt till med det som behövs i vardagen. Och det var Stefans kontaktperson på boendet som en dag i somras när Karolina var och hälsa på sin pappa, uppmärksammade henne på att allting inte stod rätt till med hennes pappas ekonomi. - Hon sa att det stämmer inte. Det finns aldrig några pengar när vi behöver pengar till Stefan. Vi behöver köpa nya skor till honom, han behöver ny vinterjacka. Och när vi frågar honom, förvaltaren, så säger han bara det finns inga pengar. Det finns inga pengar att handla för. Stefan har så mycket skulder. - Din pappa då, han var också där, vad sa han? - Han sa att jag tror att han blåser mig. Jag förstår ju nu att han också har haft en stark magkänsla om det. När Karolina kommer hem igen ringer hon till överförmyndarexpeditionen i Boden, där hennes pappa bor och ber om att få förvaltarens årsräkningar över hennes pappas ekonomi skickade till sig. - Jag fick de senaste tre åren hemskickade till mig och jag började titta och det ser jag direkt att det här stämmer inte. Det var stora inköp på Coop, det var inköp på konditori. Det var inköp på Elon… Det var ju så solklart att det stämmer inte. Ingenting av det här har kommit min pappa tillgodo. När Karolina får se de inköp som har gjorts misstänker hon alltså att det inte står rätt till. Det har handlats massor av mat – och Karolinas pappa får ju inte äta. Det finns också ett mobilabonnemang, men hennes pappa har ingen mobil,  så hon ringer tillbaka till överförmyndarexpeditionen och berättar vad hon har upptäckt. - Jag kände att jag inte fick någon stöttning i det jag sa, utan det var mest den här förvaltaren, han har ju så många uppdrag och det här är en väldigt pålitlig människa. Karolina Ahlström tvivlar inte på att hennes pappa behöver en förvaltare – och när tingsrätten fattade beslutet om förvaltarskap år 2004 tyckte hon att det var bra. Även om hon då inte visste så mycket om vad det innebar. När en förvaltare tillsätts går det till så att kommunens överförmyndare, ofta en förtroendevald person rekryterar den som ska bli förvaltare. Ett uppdrag som till stor del bygger på ideellt arbete. Det krävs ingen särskild utbildning för att bli förvaltare. Lagen säger bara att personen ska vara en ostraffad, rättrådig, erfaren och allmänt lämplig. Själva systemet med godmanskap och förvaltarskap bygger på en nästan 100 gammal lagstiftning. Det har visserligen gjorts en del justeringar genom åren, men i stort ser den likadan ut nu som då. Bengt Wahrolén är jurist och arbetar med förvaltarärenden och enligt honom har lagen inte följt med sin tid. - Man har låtit det mer eller mindre växa mossa över den här lagstiftningen. Grundsystemet har behållits och det är ett system som bygger på att kommunen ska ha ansvar för dem som bor i kommunen. Ursprungligen byggde det på att familjen hade ansvar för sina släktingar och det stora1974 var att man släppte in utomstående. Det vill säga det som nu har vuxit ut till omsorg och vård på kommunal nivå. En förvaltare brukar få ett arvode på mellan 9 000 och 13 000 kronor om året. Och behovet ökar. Vi står bara i början av den så kallade äldreboomen. Dessutom har många psykiatriska institutioner slagit igen de senaste decennierna. En undersökning som Kaliber har gjort visar att ansökningarna om förvaltarskap har ökat med 25 procent på fem år, från 1 500 ansökningar år 2008 till 2 000 år 2013. Hur många av dem som blir förvaltarskap vet vi inte men många kommuner har idag svårt att hitta folk som vill ställa upp och det har lett till att överförmyndaren till och med kan behöva leta i sin egen bekantskapskrets när de behöver anlita förvaltare. Problemet är att samma överförmyndare som rekryterat förvaltaren sen också till uppgift att granska den här personen – och garantera att förvaltaren gör ett bra jobb.  Få är så insatta i hur det här systemet fungerar som Elisabeth Carlsund. Hon gick i pension för ett år sedan, men innan dess gjorde hon två stora granskningar av godmanskap och förvaltarskap på Riksrevisionen – den senaste år 2009. Och hon ser just överförmyndarens dubbla roller som en stor brist i systemet. - Har jag en riktig tur så har jag en jättebra förvaltare eller god man, men har jag otur så är det mycket som kan passera kunde vi se, utan att det händer någonting. Och då är det, vart ska man vända sig? Ja, vad kan man göra, man kan klaga hos överförmyndaren. Den överförmyndare som har rekryterat kanske,  någon som de känner och övertalat dem mer eller mindre att ta det här uppdraget, och som inte alltid sköter sin tillsyn. Vi ska återkomma till de brister i tillsynen som Riksrevisionen upptäckte i sina granskningar, men först ska vi tillbaka till Karolina Ahlström. När hon upplever att hon inte får något gehör från överförmyndaren börjar hon granska sin pappas förvaltare på egen hand. Hon begär ut både årsräkningar och kvitton på inköp. Och det är när hon får se kvitton från stormarknaden Coop hon upptäcker att det finns två kort kopplade till hennes pappas konto, ett som hennes pappa har kunnat handla med och ett som förvaltaren själv har använt. - Om man tittar på det pappa har handlat så är det cigaretter, det är sopsäckar, halogenlampor, engångshyvlar. Inget ätbart. Om man kollar då på det förvaltaren har handlat så är det väldigt mycket. Det är godis, det är mat, det är oxfilé, det är renkött, det är glass och inte bara det. Han har också stora kapitalvaruinköp. Ett hemmabiosystem. Där har han handlat en solsäng, en solbädd, för 1595 kronor, säger Karolina. Karolina börjar nu lägga ihop kvitto efter kvitto på mat och prylar som varken hon eller personalen på hennes pappas boende sett att hennes pappa har fått ta del av under åren som har gått. Det är alltså kommunens överförmyndare som har ansvar för att granska förvaltaren. Förvaltaren är skyldig att lämna en årsräkning varje år. Men hur brukar de här granskningarna gå till ute i kommunerna? För att ta reda på det åker vi och träffar Claes Gillberg. Han är ordförande i föreningen Sveriges överförmyndare, en ideell intresseorganisation och han är själv överförmyndare i Täby utanför Stockholm. Claes Gillberg säger att överförmyndaren ska granska förvaltarens årsräkning varje år. Det innebär att man går igenom den blankett som förvaltaren skickat in och ser till att inkomster och löpande utgifter som t ex hyra och vårdavgifter stämmer, men när det gäller inköp som mat och kläder görs inte alltid en  kontroll av kvitton. - Vi går ju igenom årsräkningarna, men sen när det gäller kvitton, ja då kan vi begära in kvitton om vi är osäkra. - Hur tydliga instruktioner finns det för hur de här årsredovisningarna ska kontrolleras? - Nej, det finns ingen, om vi jämför med socialnämnder, som också finns i alla kommuner,  så finns det en Socialstyrelse med rätt att skriva författningar och liknande.  Detta saknas helt på överförmyndarsidan. Det finns alltså inga exakta regler för hur överförmyndarens kontroll ska gå till, men utöver den här rutinmässiga genomgången görs också mer noggranna stickprovskontroller. Hur många och hur ofta varierar också mellan olika överförmyndare. På så sätt kan en inköp som de Karolina upptäckte slinka igenom år efter år, trots att det ser väldigt märklig ut om man tittar närmare på dem. Vi ber Claes Gillberg titta på ett utdrag av Karolinas pappas utgifter. - Ja, inte stora pengar men tidningen Laura för kvinnor + 40… kattmat… nä, jag vet inte, men det ser väldigt märkligt ut. När det gäller överförmyndarens olika roller, är också Claes Gillberg kritisk till hur systemet ser ut idag. Det är formellt egentligen tingsrätterna som ska utse förvaltare och gode män, men i praktiken har den uppgiften sen länge hamnat på överförmyndarens bord. - Ja, det är ju inte en bra lösning naturligtvis, men det har blivit så. Vår absoluta huvuduppgift är ju tillsynen. Sen har det ju över tid blivit så att vi får göra en hel del av grundarbetet i den rättsliga processen att utse gode männen och då resonerar man väl praktiskt tror jag att det är svårare för tingsrätten, som har en stor domsaga med många kommuner inblandade att veta var det finns lämpliga gode män. Ja, det har blivit en slentrian, så det är egentligen inte en bra lösning. Claes Gillberg får medhåll av Eva von Scheele, som är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting. Inte heller hon är nöjd med säkerheten i systemet som det ser ut idag. - Det är ett väldigt konstigt system, att man dels ska rekrytera och försöka få människor att ta de här uppdragen, och sen så fort de har fått ett uppdrag så utövar man tillsyn. Det är ett tveeggat uppdrag som jag är mycket tveksam till om det är det mest effektiva och det bästa. Som systemet är utformat idag ska alltså samma person som har till uppgift att värna om Karolinas pappa både rekrytera förvaltaren och kontrollera så att förvaltaren sköter sitt uppdrag. När någon klagar på en förvaltare blir det alltså indirekt ett klagomål på överförmyndaren.  Det här var nånting som Karolina tyckte att hon blev varse när hon larmade överförmyndaren om att hon misstänkte att förvaltaren hade använt hennes pappas pengar för egna inköp. - Jag kände att jag inte fick något medhåll från deras sida. Jag fick ingen hjälp. Det var som att de försökte skydda sig själva och förvaltaren genom att poängtera att han var så bra och pålitlig och att allt har varit i sin ordning när de har fått sina kvitton och fått in årsräkningarna så har allting stämt. Mellan 2004 och 2013 har förvaltaren, enligt Karolina, köpt mat och prylar till sig själv för över 300 000 kronor av hennes pappas pengar. Förvaltaren har vid den här tidpunkten också flera andra förvaltaruppdrag åt kommunen, och överförmyndaren har ingenting att anmärka på. - Det gör mig ju också vansinnig. Vad har de sysslat med? Vad gör de under sin arbetsdag? Hade de bara kollat igenom kvittona ordentligt och sett till vad det är för person det handlar om så hade de ju förstått att det här är inte rimligt. Men han har fått fortsätta att handla och härja bäst han vill. När hon inte tycker att hon får någon hjälp av överförmyndaren polisanmäler Karolina själv förvaltaren den 30 augusti förra året - och efter stor tvekan väljer hon också att gå ut i lokaltidningen, Norrländska Socialdemokraten, och berätta sin historia. - Det är ganska stort att gå ut med en sån här grej. Att blotta pappa och mig och vårt privatliv. Att blotta det inför alla. Så jag blev livrädd, men sen så kände jag att neej, jag ska göra det här. Inte bara för att sätta press på överförmyndarnämnden utan även för att jag visste ju då att han hade 14 andra klienter,  huvudmän, och jag kände bara att om de kan få reda på att det är något fuffens som försiggår så kan de också kan börja granska och få stopp på det hela. Att vi är några man och kvinnor starka i det här så att vi kan hjälpas åt. Det är först efter artiklarna i tidningen som Karolina upplever att  överförmyndarens granskning tar fart. På eftermiddagen den 12 september, samma dag som tidningen publicerar sin första artikel, har överförmyndarnämnden ett möte där de avsätter Karolinas pappas förvaltare. Dagen efter frånsäger sig förvaltaren själv de 14 andra huvudmän han har ansvar för. Och en knapp månad senare, den 9 oktober, polisanmäler även kommunen förvaltaren. Han anmäls för trolöshet mot huvudman, förskingring och urkundsförfalskning . Men hur kunde kommunen dröja så länge? Just nu pågår en utredning på länsstyrelsen av hur Bodens kommun har skött ärendet.  Det yttersta ansvaret för Karolinas pappas förvaltarskap har den politiskt tillsatta överförmyndarnämnden. Ordförande i nämnden är Arne Pettersson (S). Varför har de inte reagerat tidigare? - Ja, det är svårt att svara på naturligtvis, helt klart är ju att vi inte har reagerat, säger han. - Men är det inte er uppgift att just granska? - Ja, men vi har granskat. - Och hur tycker du att ni har utfört den granskningen? - Jag vill avvakta länsstyrelsens granskning, så jag svarar inte på det nu. Vi har 450 årsräkningar att granska och det är inte så lätt att hitta att allting, att det är storlek på skorna och om man behöver en dammsugare eller inte. - Här var det mat för en man som har sondmatning... - Ja, det där vill jag inte gå in på. - När Karolina slår larm och ber att få er hjälp och ert stöd så upplever hon inte får det - vad säger du om det? - Det får stå för henne. - Varför tror du att hon säger det? - Ja, det vet jag inte. - Hon upplever att ni vill skydda er förvaltare? - Ja, det fåt stå för henne också. Varför skulle vi skydda en förvaltare? - Ett klagomål på en förvaltare innebär också ett klagomål på er tillsyn. Hur tror du att det påverkar er? - Nej, det påverkar inte oss alls, utan får vi ett klagomål på oss så tar vi ju det på allvar naturligtvis. - Det är inte så Karolina har upplevt det… - Nej, jag förstår det. När vi pratar med Arne Pettersson betonar att han tillträdde som ordförande i överförmyndarnämnden i Boden först år 2011. När Arne Pettersson tog över ordförandeskapet hade hela den tidigare nämnden nyligen avgått. Orsaken var att den hade fått skarp kritik från länsstyrelsen just för deras bristande tillsyn av förvaltare. Även då var det en anhörig som slog larm. Efter kritiken såg överförmyndarnämnden över sina rutiner . Men under samma period hade alltså Karolinas pappas förvaltare en mängd uppdrag för kommunen, utan att någon reagerade.  Men Arne Pettersson, ordförande i överförmyndarnämnden i Boden, tycker att huvudmännens intressen tas till vara och att tillsynen fungerar:  - Jag tycker att vi sköter tillsynen och att det här skulle inträffa är ytterst beklagligt bara. - Men nu har det ju inträffat, inte bara en gång utan flera gånger? - Ja, men så är det nog  i många kommuner att det händer saker. Kan man hitta sätt att hitta olika sätt att utnyttja olika system så finns det ju ofta bedragare. Kanske vi har varit mera på tårna att följa upp och göra polisanmälningar, så jag vill inte säga att vi på nåt sätt inte agerar. - Men tycker du fortfarande att man kan känna sig trygg om man har en förvaltare i Bodens kommun? - Ja, absolut. Polisutredningen mot Karolinas pappas före detta förvaltare har precis påbörjats. Vi har pratat med förvaltaren och erbjudit honom att bemöta anklagelserna, men han vill inte ge några kommentarer. Men när en förvaltare döms för brott har han eller hon ett personligt ansvar. Karolinas pappas nya förvaltare kan begära skadestånd av kommunen för hennes pappas räkning, men för att kunna få det krävs det att kommunen har brustit i sin tillsyn och enligt jurist Bengt Wahrolén kan det vara svårt att få rätt. - När det gäller kommunen måste jag kunna visa att tjänstemännen har varit försumliga. Det vill säga att de måste ha kunnat inse att förvaltaren inte skötte sig och då blir kommunen skadeståndsskyldig. Och det är alltså ett extra steg. Men det finns alltså ytterligare en kontrollinstans - ovanför överförmyndaren – som också ska se till så att ingen huvudman råkar illa ut och det är de statliga länsstyrelserna. De ska kontrollera att överförmyndarna utför sin tillsyn på ett bra sätt - och det är deras verksamhet som Elisabeth Carlsund har granskat på Riksrevisionen – en gång 2006 och ytterligare en gång år 2009. I sina granskningar hittade hon bland annat förvaltare som hade gjort uttag på stora belopp utan att redovisa; husförsäljningar som inte var dokumenterade och flera fall där årsräkningar saknades helt. - Det som vi har pekat på i de här granskningarna är förutom att man hittar sådana oklarheter med vart pengarna går helt enkelt, så var det otydligt med kritiken, hur allvarligt länsstyrelsen såg på det och vad man ansåg att överförmyndaren skulle göra åt det hela. Vilket gör att tillsynen inte var effektiv i den meningen. - Så vad hände då när en massa pengar var borta utan kvitton? - Ja, tyvärr, i många fall verkar det som att det hände alldeles för lite eller ingenting. I Riksrevisionens båda granskningar kom det också fram att det är stora skillnader i hur tillsynen sköts i olika delar av landet. För att förbättra kontrollen slogs därför länsstyrelsernas tillsynsverksamhet i juli 2012 samman till sju större enheter, men enligt en undersökning som Justitiekanslern, JK, har gjort har tvärtom antalet kontroller i landet minskat efter sammanslagningen. Lagen säger att länsstyrelserna ska kontrollera alla överförmyndare en gång per år, men förra året var det bara en av sju enheter som levde upptill det kravet enligt JK. Det var Dalarna. I Boden gjorde länsstyrelsen ingen tillsyn förra året. Det berodde enligt länsstyrelsen i Norrbotten på tidsbrist. Man var tvungen att prioritera så kallade riskkommuner - och till dem hör inte Boden, trots den kritik som har riktats. En rundringning som Kaliber har gjort till de sju länsstyrelseenheterna visar att länsstyrelsernas kontroll inte ledde till mer än en polisanmälan under 2013. Istället är det ofta precis som i Karolinas pappas fall en anhörig som slår larm. - Det var jag som var tvungen att börja granska det här för att det skulle komma fram. Och det är skrämmande att veta att, hade jag inte varit där och då och pratat med pappas kontaktperson så kanske det inte hade kommit fram. Det kanske hade fått fortgå i flera år till. Han har struntat i att betala min pappas hyra till exempel. Han har en hyresskuld på över 21 000 kronor. Vad hade hänt då, hade han kunnat bli utslängd från sitt boende? Man vet inte. Det är skrämmande att tänka hur långt det hade kunnat gå. Personlig konkurs. Jag vet inte. Jag vågar inte ens tänka tanken. Under arbetet med den här serien har vi hört talas om mängder av liknande fall och vi har inte stött på en enda person som tycker att systemet fungerar bra som det ser ut idag. Men trots Riksrevisionens två rapporter och trots att det gjordes en stor utredning av systemet med godmanskap och förvaltarskap redan år 2004 har inte mycket hänt sen dess. Snart väntas regeringen komma med ett nytt lagförslag på området, men ingenting tyder så här långt på att systemet kommer att förändras i grunden. Jurist Bengt Wahrolén går så långt som att systemet som det ser ut idag riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet i stort. - Tilltron till samhället skadas. Vi andra som ser på, även om vi inte just nu berörs, vi drabbas ju också för att vi undrar hur blir det när jag blir gammal och tappar förmågan? Kommer mina släktingar att kunna se efter mig eller kommer kommunen att ta över kommandot? Och vad gör de med det kommandot? Nu väntar Karolina Ahlström på att polisens utredning ska bli klar. Kommunens omsorg däremot har hon helt tappat förtroendet för. - Det känns som att det finns ju inget skydd för de svaga och utsatta. Det är ju de som ska finnas till för de utsatta, om de inte går att lita på vem ska då hjälpa? Om inte ens överförmyndarnämnden ska vara de som hjälper, gör det? I nästa vecka fortsätter vi vår granskning av förvaltarskap – då frågar vi oss varför ansvariga politiker inte har tagit tag i de här bristerna trots alla varningssignaler. Reportrar: Micha Arlt och Anna Berg Producenter: Micha Arlt och Anna Berg Exekutiv producent: Annika H Eriksson kaliber@sverigesradio.se

Mögel- och fuktskadade lokaler har visat sig vara vanliga på Sveriges största arbetsplats - i skolan. Lärare som måste byta jobb och elever som upplever problem med huvudvärk, eksem och andningssvårigheter. Inte sällan år efter år, utan att problemen åtgärdas. Kaliber har granskat den svenska mögelskolan.   Huvudvärk, näsblod, eksem och andningssvårigheter av mögel fukt och dålig luft. Skolministeriet från UR och Kaliber  om  brister  i skolors inomhusmiljö – som pågår år efter år. Saxofonen, och friidrott, är  nog det som David gillar mest. Hemma, i rummet  blänker hans medaljer. De hänger i rader på väggen.  – Jag har den här som jag fått på Lunds idrottsplats. Det är kula, höjd, längd, 60 meter, 100 meter, 400 meter och 800 meter. David går i trean och  idag har han det bra på sin skola. Första skolåret när han gick på skolan Munspelet tycker han inte riktigt om att prata om. Hans mamma, Kristina Stenberg sitter i soffan i vardagsrummet, hon minns – då var David sjuk nästan hela tiden. – Han började bli småsjuk. Du vet så där när man inte riktigt vet om man ska skicka iväg till skolan eller inte. Lite småförkyld, inte feber men påverkad helt klart. Det var många gånger de ringde och sa kom och hämta honom. Det accelererade under hösten. Under den här perioden klagade han jämt.  Han hade ont i huvudet, ont i magen. Han var inte sitt vanliga glada jag, energiska. Mellan höstlovet och jullovet det året var det trettio skoldagar, David var bara var frisk och i skolan nio av dem. Läkare tog halsprover och blodprover på honom och  de misstänkte borrelia och andra virussjukdomar men de fick inget riktigt svar. När David blev bättre de dagar han åt antihistamin mot sin pollenallergi, började Kristna Stenberg misstänka att de andra symptomen kunde ha med inomhusmiljön på Munspelet att göra. I flera år hade personalen på skolan talat om att det luktade mögel, särskilt på morgnarna i en del av byggnaderna och i några förråd. Det fanns en oro både hos personal och föräldrar. – Det syntes inte några mörka fläckar på väggarna eller så, då hade vi nog reagerat tidigare. Det var den här lukten som kändes. Skolan är Sveriges största arbetsplats brukar man säga. Och det är en arbetsplats där många får stå ut med dålig inomhusmiljö. Enligt siffror från Boverket har nästan 40 procent av Sveriges förskolor och skolor underkänd ventilation i de obligatoriska ventilationskontrollerna, OVK. Och beskrivningar av  fuktskador i lokaler, av mögel och ventilation som inte fungerar kommer också in till Arbetsmiljöverket. Vi ska snart titta närmare på dem, men först tillbaka till Kristna Stenberg i Lund,  – I den här pärmen har vi samlat  all dokumentation. Kristna Stenberg reser sig och  tar fram  en tjock pärm ur ett skåp.  – Det var en stor grej här i Lund det var det. Pärmen är fylld med rapporter och artiklar  och   anteckningar från  möten med Lunds kommun. Kristina Stenberg minns särskilt ett möte, 2011. – På det mötet frågade jag panelen två gånger, när de inte var beredda att ge några klara besked om det var farligt eller om de skulle stänga, är ni beredda att själva sitta och jobba i den här miljön eller låta era barn eller barnbarn gå där. Det var ingen som svarade på den frågan så jag ställde den två gånger. Den andra gången var det någon i publiken som ropade ”svara på frågan då”. Men de ville inte svara på den. Då hade Kristina precis flyttat David och hans bror till en annan skola. Det var tydligt för henne och Davids pappa att David var mer sjuk när han var i skolan än  när han inte var det. Och eftersom David  blev av med sina symptom i den nya skolan drar de slutsatsen att de hade att göra med  lokalerna på Munspelet. Men Kristina ville ändå veta mer. Därför satt hon där på mötet och tog del i diskussionen om  lukten i skolan, om undersökningar som hade gjorts och påbörjade saneringar. Men fortfarande var frågorna; fukten och  möglellukten – är det bara äckligt eller är det faktiskt  ohälsosamt att vara på Munspelet. – Här är bakgrunden också. Det står att ledningen för  Munspelts skola och förskola har upprepade gånger de tre senaste åren påtalat för Lundafastigheter att lokalerna är fukt- och mögelskadade. Mätningar har gjorts men skolledningen anser inte att de har fått resultatet förklarat för sig. Poängen med mötet den måndagen var att få raka tydliga besked om barn  och personal utsätts för hälsorisker när de vistas i lokalerna. Några rum har gjorts vid men fortfarande är flera fuktskadade.   De är de fackliga skyddsombuden på skolor som kan begära  ingripande enligt 6:e kapitlet, paragraf 6a i Arbetsmiljölagen. Man kan säga att de här så kallade 6.6a anmälningarna  är en  sista utväg när man anser att de kommunala eller fristående huvudmännen för skolan inte har löst problemen.  Skolministeriet från UR och Kaliber har gått igenom alla  6.6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket som gäller förskolan till gymnasieskolaskolan åren 2010 till och med augusti 2013. De handlar till exempel om psykosocial arbetsmiljö, om  hot och våld, om hög arbetsbelastning för lärarna och om klagomål på förändringar i verksamheten. Men av de 301 inkomna anmälningar handlar 125, eller drygt 40 procent om just inomhusmiljön. De handlar om fukt,  mögel och dålig ventilation. Anmälningarna kommer från hela landet och  har rubriker som ”dålig lukt”,  ”mögliga lokaler”, och  ”risk för ohälsa”.  Så här kan det stå : Örnsköldsvik: ”Skolan har under lång tid haft problem med fukt och eventuellt mögel i källarlokaler. Det syns tydligt hur vatten och fukt tränger fram ur  både väggar och golv. De åtgärder som har vidtagits har inte löst problemen. Personal och skyddsombud har vid flera tillfällen och olika mötesformer påtalat problemen för ansvarig chef.” Norrtälje: ”Lukten av kräk och bajs i F-korridoren är ett stort arbetsmiljöproblem. Lukten orsakar tappad matlust, huvudvärk och illamående. Luften från fettavskiljaren ska inte släppas ut så nära friskluftsintaget. Felet är meddelat ett otal gånger under åren. Men har inte blivit permanent åtgärdat.”  Kalmar: ”Vi som skyddsombud vill att fastighetsägaren en gång för alla utreder att den lukt som finns i fastigheten inte är hälsofarlig att arbeta i. Vi har påtalat det många gånger och utredningar har gjorts, men problemet kvarstår. Personalen går hem med huvudvärk och kläder som luktar.” Arbetsmiljöverket kallar innemiljön ett av skolans riskområden och de satsar på att öka sina inspektioner i skolor från och med i höst. – Allt för många skolor har för dålig inomhusluft.  Adam Jansson är branschsamordnare för skolan, och inspektör på Arbetsmiljöverket. – När det gäller fukt, mögel och de frågorna – det stöter vi på av och till. Min erfarenhet är att det är klart ovanligare. När de finns är de finns är de allvarliga och då är åtgärdskraven än mer långtgående än om det enbart är dålig luft. Men det finns de sakerna och det kan kräva omfattande åtgärder om man har ”sjuka hus-problematik”. Ett tegelhus bakom en bensinmack i Borås. Långa korridorer och klassrum med barn mellan sex och tolv år. Bland de anmälningar till Arbetsmiljöverket som Skolministeriet från UR och Kaliber har tittat på  hittar vi också den om Kristineberskolan i Borås. Vi är i skolans tillfälliga lokaler. I andra änden av stan fladdrar höstlöven på en öde skolgård runt en utrymd skola. Lärarna som jobbar här kan berätta om flera år av slit och kamp för att komma bort från den. Det började för ungefär sju sen. Det var så många började må så dåligt på Kristineberskolan, den som nu står öde. Ett sjuttitalsbygge som såg ganska okej ut på utsidan, men i lokalerna var det  obehagligt varmt och fuktigt. Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist är lärare. – Det var väl lite färg  som var avflagnad. Den blir ju sliten med så många år. Men det märktes i luften. Man blev väldigt tung i huvudet när man kom in i skolan. Det var många som sa det. – Ja, det här hade varit ett allmänt samtalsämne i många år. Det måste hända någonting.  Lärarna sa att de var bastuliknande temperaturer,  ibland regnade det in. Luften i klassrummen tog liksom slut och lärarna fick till och med bryta sina scheman, det gick inte att undervisa längre stunder i lokalerna.   – Man får ta mer raster. Ibland går det bra men ibland kan det va svårt att ta raster och splittra upp dagarna för mycket och springa ut varje halvtimme. Det är inte så effektivt. Och man kände nu går det inte att bedriva verksamhet, nu är luften så dålig så nu måste vi gå ut en stund. Det var flera lärare på Kristinebergskolan som  klagade på att de inte mådde bra i skolan. Jessica Sundqvist hade precis fått  den tjänst som lärare i svenska som andraspråk som hon länge velat ha. Hon trivdes väldigt bra med eleverna och kollegorna, men så började hon känna sig så konstig i kroppen. – Det började med att det kliade på huvudet och på kroppen. Sen fick jag fick eksem som vandrade över allt, stora eksem. Sen började det rinna och klia i ögon, det kliade i näsan. Det svullnade upp i munnen ibland när jag var i vissa klassrum. Hostade mycket. Och sen började det pipa i bröstet då.   Jessica Sundqvist tänkte inte direkt att hennes symptom hade med skolan att göra, men efter omfattande provtagningar hos företagshälsovården och analyser från Arbets-och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gav företagshälsovården besked. – Beskedet var att jag inte skulle jobba där överhuvudtaget. Att jag blev sjukskriven. Jag fick inte vara i lokalerna. Det var ju något tokigt därifrån, det konstaterade läkaren. Man orkade jobba på jobbet, sen orkade man inget mer. Det var ju familjen som blev drabbad. Så kämpade man på ändå. Sen försökte vi hitta lokaler i närheten så jag kanske kunde träffa barnen. Men i de lokalerna var det också fuktskador så det klarade jag inte att vara i. Vad säger du till den som säger det där kan bero på stress eller vad som helst? --Jo, men när man känner reaktioner när man går in i olika rum kan det inte vara stress.  Då har man ju symptomen hela tiden. --Vi ställer oss bakom den samlade vetenskap som finns inom området. Inklusive Världshälsoorganisationens sammanställningar. Gunnel Emenius är miljöhygieniker i Stockholms läns landsting och hon forskar på inomhusmiljöns påverkan på människor på  Karolinska institutet i Stockholm. Hon säger att det finns klara risker med att vistas länge i lokaler med fukt och mögelskador. – Fukt- och mögelskador ska åtgärdas  snarast möjligt. Och det finns också en tydlig riskskattning på vistelse i fukt- och mögelskadade miljöer som framförallt är säkerställd när det gäller ökad besvärsfrekvens av astmasymptom. – Man ska inte vistas i de här byggnaderna i onödan. Är det svårt skadade byggnader är den absoluta fördelen att skaffa ersättningslokaler så fort som möjligt. Är det mer begränsade skador kanske man kan vänta. Om man konstaterar dem idag kanske man kan vänta med den totala åtgärden tills skolan stänger för säsongen men då måste man anpassa verksamheten efter det. Det är inte så att man kan säga det har vi inte råd med nu, det ligger i  femårsplanen. Skador ska åtgärdas och skadat material ska bytas ut. Man ska säkerställa att inte nya skador återkommer. Därför att det finns så starka uttryck för att fukt och mögel är uttryck för en ohälsosam miljö som kan påverka vår hälsa. Vad blir det för hälsoeffekter av det då? – Hos barn är astmasymptom och ökad infektionskänslighet de vanligaste besvären. Hos vuxna är det mer diffusa problem. Det kan vara astma och rinit, hösnuva eller trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och liknande. Hudbesvär. Men det tydligaste symptomet på vuxna i studier är också astma och luftvägsbesvär. – Vår allra tydligaste effekt av att det är en bristfällig inomhusmiljö som påverkar hälsan är att den som har besvären mår bättre när de lämnar byggnaden. I de 125 anmälningarna om bristande inomhusmiljö som kommit in till Arbetsmiljöverket mellan 2010 och augusti 2013 uttrycker  nästan hälften, 53 av skyddsombuden, oro för att innemiljön ska göra elever och personal sjuka. ”Under många år har det varit och är problem med inomhusklimatet på skolan. De vanligaste symptomen hos personalen ögon- näsa – halsirritation,  hudrodnad, känsla av torr hud eller torra slemhinnor m.m.” ”Efter tre terminer i nuvarande lokaler har ett stort antal personer drabbats av besvär relaterat till inomhusmiljön. Personalen är inte beredd att vara försökskaniner igen!” ”Lokalen för undervisning i ämnet hem-och konsumentkunskap på skolan är undermålig och hälsofarlig sedan flera år tillbaka. Under diskbänkarna tränger en unken lukt fram och sprider sig i hela lokalen. Råttavföring återfinns i skafferiet.” Och det är  vanligt att problem med inomhusmiljön  som anmäls till Arbetsmiljöverket har pågått en längre tid. Av de 125 anmälningarna som vi har läst innehåller var femte uppgifter om att problemen har pågått i mer än två år. I en skola har dålig luft varit ett fråga som skyddsombuden drivit i sex år, i en annan har ventilationsproblem påpekats i elva år. Också  Adam Jansson  som är inspektör på Arbetsmiljöverket ser att det är vanligt att skolor dras med dålig inomhusmiljö år efter år. – En vanlig kommentar man hör är att de problemen har vi dragits med i flera år. Och det kan ha varit lång tid, förvånansvärt lång tid. Jag tycker det är synd för det är många som drabbas. All personal och alla elever som vistas i de här lokalena har ju det här varje dag i så fall. Tillbaka till Borås och Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist. Situationen på Kristineberskolan började bli ohållbar. Fler elever och lärare klagade på att de mådde dåligt. Skolledningen och Lokalförsörjningskontoret i Borås var överens om att skolan behövde renoveras. 2009 gjorde Statens provningsanstalt en undersökning av skolan åt Borås kommun, den visade att det fanns fukt både under mattor och i skolans väggar. Den obligatoriska ventilationskontrollen visade på flera punkter att ventilationen inte var bra. Kommunens planer började handla om att  bygga om skolan istället för att renovera den eftersom bristerna var så omfattande. Men planerna drog ut på tiden och 2011 var skolan, trots en del försök att förbättra bristerna fortfarande i samma skick, eller värre. En  enkät som skolhälsovården gjorde då visar att 30 procent av skolans elever uppvisade symptom på huvudvärk en till flera gånger i veckan, att 57 procent kände sig onormalt trötta flera gånger i veckan. I ett klassrum var siffran för trötthet så hög som 93 procent. Två personer på skolan hade konstaterad mögelallergi enligt företagshälsovården. Läraren  Håkan Sevholt igen. – Då blev det så att man la in ombyggnad av Kristinebergskolan i investeringsplanen på ett antal miljoner för 2012. Då trodde vi att vi skulle få hjälpa att lösa våra problem. Men när det kom till skarpt läge beslutade man att skjuta på det och då surnade vi till och gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket om bristande inomhusmiljö. Och Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion och fann att Borås stad fick driva skolan som längst till sommaren 2013, annars hade de fått en ett vite på en miljon. Då blev det lite bättre fart på gubbarna härinne.   Det är tomt på parkeringen utanför den gamla Kristinebergskolan, men på skolgården står en vit skåpbil med texten  ”energi, miljö, inneklimat” på dörren. Den  tillhör en firma  som ska ta tillvara på det som finns kvar av ventilationssystemet på skolan, det berättar Falco Güldenpfennig han är ordförande i lokalförsörjningsnämnden i Borås, den som har ansvaret för kommunens lokaler. Vi går runt skolan som är byggd i ett plan med platt tak, typiskt 1975. – Mina barn har gått här och det var inga konstigheter. Sen dök det upp på något sätt, runt 2005, 2006. Då började man prata om att renovera och rätta till. Det har smugit sig på. Så jag kan mycket väl tänka mig att det är en sak som man måste lära sig ta mer på allvar. Så fort det dyker upp, gå till botten. Och det var just det att gå till botten och ta problemen på som Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist och deras kollegor inte tyckte att lokalförsörjningsnämnden riktigt gjorde. Även om det gjordes vissa förbättringar under åren såg ju de ingen annan utväg än att göras en 6.6A-anmälan till Arbetsmiljöverket.  – Då måste vi vidta åtgärder. Men jag kan nämna att vi har en skola som ligger i andra änden av stan, Bodaskolan, med exakt samma problem och nu byggs den om. Men om vi håller oss till Kristineberg nu då. Det var ju först när ni fick hot om vite som det rullade på riktigt snabbt. – Därför att vi utifrån nämndens underlag så gjorde vi den bedömningen att detta skulle kunna rulla den tid som det har rullat med de åtgärder som vi gjorde. Men lärare som jobbade här då, under de här åren, säger att de började känna obehag redan så tidigt som 2005, 2006. De tycker ju att den här processen har tagit väldigt lång tid. – Ja. Det kan man ju hålla med om eller också kan man förklara det. Vi har ju ingen obegränsad källa att ösa pengar ur. Det har ingen kommun. Man har velat försöka så långt det har gått att driva verksamheten för det har funnits andra projekt som har varit viktigare. Sen när det blev akut då fick man lägga andra objekt åt sidan och nu är vi där. Hade det kunnat gå fortare? – Ja absolut. Det hade kunnat stå en färdig skola. Om vi hade insett detta tidigare. Om vi dessutom hade kunnat enats om att vi insåg att det fanns ingen annan väg att gå och vi hade tagit det beslutet.  Så snart firman med den vita skåpbilen som står på skolgården har fått med sig det som går att rädda, kommer grävskopor rulla in på skolgården istället. Kristinebergskolan ska rivas. Ett slags kvitto på att personalen på skolan hade rätt, det var ingen dräglig arbetsmiljö på Kristinebergskolan. Och alla de där åren när elever och lärare mådde dåligt  i skolan, hur ska man se på dem? Jag frågar  Falco Güldenpfennig. – Jag tycker naturligtvis alltid att det är ett misslyckande om det är en skola där elever eller lärare inte mår bra. Men vi har motsvarande problem i våra äldreboende och Lss och solboenden som vi kallar det. Det är den byggteknik som var då på 70- till 80-talet. Det får vi betala ganska dyrt för idag. Men jag kan ta andra exempel där vi om något år också kan ställa samma fråga, kunde det gått fortare, och då är svaret: Ja, det är klart det kunde.  – Ni kan vänta utanför.   Jessica Sundqvist, som inte kunde jobba på Kristinebergskolan hon jobbar på en annan skola i Borås idag. – Och går jag går i lokaler som har fukt eller mögel så känner jag det direkt. Det är viktig att kommunerna underhåller sina skolor och verkligen tar tillvara på arbetsmiljön och lyssnar både på elever och personal som arbetar där. Man försöker ju alltid se positivt. Men det är klart man är lite bitter. – Så det är den nya skolan som ska byggas.   I Lund, på Munspelets skola, slutade kampen om innemiljön precis som i Borås, med rivning av skolan. En ny byggs på samma plats, bara några minuters gångväg från hemifrån David och Kristina Stenberg. Vi stannar och läser på skylten utanför byggarbetsplatsen. Serviceförvaltningen Lundafastigheter utför nybyggnad av skolan Munspelet för barn- och skolnämnden. Färdig sommaren 2014.    – Ja. Kristina Stenberg tycker att processen som ledde fram till stängningen av Munspelet var alldeles för lång. – Under hela min tid som politiker är det nog det ärende som har behandlats snabbast över huvudtaget. Som jag har sett. Lars Hansson, som är ordförande i barn- och skolnämnden i Lund tycker precis tvärtom. Han säger att  beslutet att bygga en ny skola togs väldigt snabbt från att de fick signaler om att det var en ohälsosam miljö på Munspelet. – Det fick vi i januari, februari. 2011? – 2011 ja. Det fanns ju klagomål på miljön på den här skola flera år tidigare. – Från tid till uppstår underhållsbehov, det gör det på alla fastigheter. Det görs utredningar och de åtgärdas. Att det skulle vara ett genomgripande fel på hela huset var det ingen som kände till och det var inget i de signalerna som vi fick som antydde det heller. I ett inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket som är ställt till skolförvaltningen i Lunds kommun står det att under flera års tid har verksamheten påtalat lukter och vattenskador på skolbyggnaden, från 2007/2008. Munspelets inomhusklimat har inte upplevts som tillfredställande och personal och barn har upplevt hälsobesvär. Förstår du dem som tycker att det tog lång tid från den tidpunkten? – Alltså de problem som har anmälts på skolan från 2007, de har åtgärdats löpande. Men skolan kan ju inte ha varit bra då 2011 eftersom ni beslutade att ni skulle riva den. – Alltså, så här med facit i efterhand, kan man ju säga att det borde ha gjorts en grundligare genomgång av skolans tillstånd. Hur kommer det sig att det inte gjordes det då? – Bra fråga. Jag har ju inte ansvar för själva fastighetsunderhållet. Där har vi en fastighetsförvaltande nämnd. Det är ju ett delat ansvar på det sättet att vi har arbetsmiljöansvar för både personal och elever och den fastighetsförvaltande nämnden har  ju ansvaret för byggnaderna och byggnadernas underhåll. Det finns ju en risk att ett delat ansvar blir ingens ansvar. Men jag tycker ändå att de rutiner vi har är det bästa man kan göra i en sån här organisation.     Adam Jansson, inspektör på Arbetsmiljöverket känner igen bilden att delat ansvar kan bli ingens ansvar när det gäller underhåll och åtgärder som ska förbättra skolors inomhusmiljö.   – Det kan vara en fastighetsförvaltning i en kommun som har det här på sitt eller i annat fall kan det vara verksamheten. Det kan vara oklart vem som ska betala de här åtgärderna som ska göras, och vem ska driva frågan. Är det verksamheten eller är det fastighetsupplåtaren som ska ha det här huvudansvaret? Trots att det finns risk för personal och elever blir sjuka är det vanligt att problem med skolors inomhusmiljö tar lång tid att åtgärda. Skolministeriet från UR och Kaliber har berättat att av de anmälningar som kommit in till Arbetsmiljöverket om brister i skolors innemiljö sen 2010 uppger  en femtedel att de har haft sina problem i mer än två år.    En förklaring till det är att ansvaret för skolors innemiljö ofta är delat mellan olika kommunala nämnder. En annan är att det saknas pengar eller som lokalförsörjningsnämndens ordförande i Borås uttrycker det: Att ingen kommun har nån obegränsad källa att ösa pengar ur. Läraren Håkan Sevholt på Kristinebergskolan i Borås, han kan inte låta bli att peka på ännu en möjlig orsak. – Hade detta varit en arbetsplats för tvåhundrafemtio vuxna så hade det säkert inte tagit så lång tid en arbetsmiljö som är okej. Nu handlade det om barn mellan sex och tolv år. Alla kanske inte tycker att det är lika bråttom.  Skolministeriet från UR och Kaliber är slut. Nästa vecka handlar det om det här. – Du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och som du känner förtroende för. Men den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. – Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dem. – Och sen är det också så här att man bekymrar sig för vilka uppgifter är det som cirkulerar där ute. Vad finns det mer? Reporter: Anna Maria Höglund  

Kan Göran äntligen slappna av nu när Kommunens ekonomi är på bättringsvägen? Kommer G A Skoogh att få sina flickor? Och vad är det för listig plan som Pussy, Oskar och Kemal försöker sätta i verket? Lyssna nu! (Högerklicka för att ladda hem.) Längd: 12.28

New Media Consulting i ny förpackning – kan de grabbarna ytterligare förbättra Kommunens intäkter från pornografi? Och vad planerar Håkan och Hakan när Göran är upptagen med dessa halvskumma affärer? Lyssna nu! (Högerklicka för att ladda hem.) Längd: 10.46

Hur ska det gå för SAAB (Skooghs Alldeles Angenäma Bageri), Kommunens kakfabrik som inte gått med vinst sedan 1995? Har Hakans underjordiska handelsgerilla slutligen konkurrerat ut det vanskötta företaget? Och hur kommer alla giriga särintressen att försöka utnyttja den uppkomna situationen? Lyssna nu! (Högerklicka för att ladda hem.) Längd: 16.03