Podcasts about kostnaderna

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsaForssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.Barn, unga och skärmvanorEtt särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans rollRegeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa. Arbetsplatsen som arena för förändringI podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.Ekonomiska argument för att investera i hälsaRegeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.Mot ensamhet – tillsammansEtt angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap. Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.Och just det: det handlar om livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet går vi vidare med frågan om vad det kostar för barn och ungdomar att idrotta. Den här gången riktas ljuset mot vad föreningen kan göra för att sänka sina kostnader. Simon Ruuth, verksamhetsutvecklare på RF, ger tips på bra frågeställningar och lärande material som kan användas för att starta samtalet om hur föreningens kostnader kan sänkas, så att fler kan och vill vara med. Vill du höra mer om hur mycket det kostar för barn och unga att idrotta, tipsar vi om att också lyssna på avsnitt 190 – Smakar det så kostar det.

Det är Almedalsvecka vilket lockar politiker, tjänstemän, opinionsbildare och journalister från hela landet till Visby. Men vad kostar egentligen Almedalen för skattebetalarna och är det värt pengarna? Uppskattat gästas av Slöseriombudsmannen Philip Syrén om kostnaderna för Almedalsveckan.

Partier längst ut på högerkanten vinner mark i EU inför parlamentsvalet och i Sverige utmanar Folklistan de gamla partierna. Vad får Sverige egentligen ut av medlemskapet? Ödesfrågorna är många just nu; försvar, säkerhet, global konkurrens, men länderna är inte eniga om hur notan ska betalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Sveriges RadioJonas Eriksson, utredare SiepsPia Fromlet, makroekonom SEBJan Emanuel, EU-kandidat FolklistanSara Skyttedal, EU-kandidat FolklistanChristine Lagarde, chef Europeiska centralbankenClaes Måhlén, chefsstrateg HandelsbankenProducent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Kostnaderna för språktolkar i sjukvården har ökat kraftigt de senaste tio åren, men hittills har ingen vetat hur stora de faktiskt är. Genom en kartläggning av Sveriges samtliga regioner kan Kvartals Petter Ljunggren nu visa hur mycket pengar det handlar om. Samtidigt inför Blekinge tolkavgift, trots motstånd från jurister och läkare. Inläsare: Mårten Barck

Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattades beslutet att en fusionsreaktor skulle byggas. Den skulle ge helt ren energi utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år och ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra. Kostnaderna har blivit astronomiska, men ingen fusions-el finns i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig – i alla fall inte i megaprojektens värld.

BOPOLPODDEN | De hyreshöjningar som gjorts kompenserar inte för de kraftigt ökade kostnaderna. Trianon är ett av flera bolag i Malmö som har påkallat en ny hyresförhandling för att höja hyrorna ytterligare nu i juli. Hör vd:n och storägaren Olof Andersson i ett samtal om hans entreprenörsresa – från grönsakshandlare till fastighetsmiljardär – hyresförhandlingssystemet, varför han tror på trepartsöverenskommelsen och vikten av att jobba aktivt med social hållbarhet. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman.

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket skedde för första gången i världsekonomin under 1970-talet. Bakgrunden är att mängden dollar ökade då USA bedrev en expansiv politik som hade stor effekt på efterfrågan och med ökad egen skuldsättning. Kostnaderna för Vietnamkriget under 1970-talets första hälft sammanföll med ökade energipriser i ett läge då USA passerade sin topp i energiproduktionen och blev mera beroende av importen. Samtidigt mötte den amerikanska industrin allt hårdare konkurrens från Västeuropa och (framför allt) Japan. USA kunde dock finansiera sina underskott på ett enklare sätt än andra länder då den amerikanska dollarn hade kvar sin karaktär av internationell hårdvaluta även efter sammanbrottet av Bretton Woods valutasystem (då IMF:s 45 medlemsländers växelkurser knöts till den amerikanska dollarn 1945–71 och USA utlovade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, vilket skulle förhindra att 1930-talets djupa ekonomiska kris skulle upprepas då medlemsländerna inte skulle kunna göra devalveringar av sin valuta för att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaden). Underskotten finansierades med ett rikligare inflöde av dollar vilket bidrog till stagflationen. Detta fenomen ifrågasatte den keynesianska ortodoxi som utvecklats inom ekonomisk politik under efterkrigstiden, vilket sett expansiv finanspolitik som medel mot arbetslöshet medan inflation uppstod i lägen av överhettad arbetsmarknad. Nu präglades situationen istället av utbredd strukturarbetslöshet i många regioner, där övergången till ny tillväxt tog tid, medan potentiellt starka ekonomier ännu agerade restriktivt samtidigt som den reala kostnaden ökade kraftigt för en nyckelinsats som energi. För att lösa upp situationen krävdes nya grepp inriktade på mera omfattande omvandling. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna. Se vidare lågkonjunkturen under 1970-talet. Tillståndet är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation. Stagflation kan orsakas av ekonomiska områden som går i otakt, tillväxt i vissa och nedgång i andra. Ökade krav på kompetens inom till exempel teknik skapar brist på sådana personer och stigande löner för dessa, medan enklare yrken upplever konkurrens från låglöneländer. Om inflationen inte orsakats av högkonjunktur utan av regionala krig och politiska kriser såsom oljekrisen och Ukrainakriget som kan ge brist på vissa viktiga varor såsom energi, dämpas inflationen inte lätt med räntehöjningar då dessa i denna situation förvärrar stagnationen. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

De ökade kostnader som kan krävas för att minska utsläppen i Sverige riskerar att flytta produktion och utsläpp utomlands. Kostnaderna kan samtidigt skapa incitament till att använda en grönare teknologi, vilket kan innebära konkurrensfördelar på sikt. I en ny SNS-rapport skriven av tre nationalekonomer studeras hur stora ”läckageriskerna” är och vilka industrier i Sverige som är mest utsatta. Medverkande Karin Comstedt Webb, vice vd, HeidelbergCement Sverige Shon Ferguson, universitetslektor och docent vid Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Cecilia Hermansson, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans på KTH Tomas Hirsch, Director and Head of Energy and ETS, SSAB Mark Sanctuary, forskare vid Svenska Miljöinstitutet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

"Kina är - trots att vi befinner oss i en tid där President Putins överfall mot Ukraina fortsätter - det enda landet med en avsikt att välta den etablerade världsordningen. Landet har i en allt högre utsträckning har ekonomisk, diplomatisk, militär och teknisk förmåga att lyckas med den ambitionen. Pekings vision är att förändra de universella värderingar som skapat de stora framstegen världen sett de senaste 75 åren på ett odemokratiskt vis med repression mot de egna medborgarna och aggression mot andra länder". Orden är signerade Anthony Blinken, USA:s utrikesminister, uttalade samma vecka som Kinas motsvarighet befann sig på en sällan skådad charmturné i Stilla havet för att instifta något som tidigare ansetts som en omöjlighet både inuti och utanför Kina: En försvarsallians som skulle expandera Pekings inflytandesfär i rekordfart och konkurrera med Nato. En naiv västerländsk maktsfär har under årtionden av kostsam terroristjakt i Mellanöstern gått med skygglappar samtidigt som Kina rustat upp sin militär i en takt vars like världen aldrig sett förut. Kostnaderna för projektet "Kriget mot terrorn" uppmäter tusentals miljarder dollar för USA och västländerna, och samtidigt har Peking tyckts nyttja den mytomspunne kinesiske militärstrategen Sun Tzus bibel Krigskonsten, mest känd som The Art of War, till fullo. Sista pusselbiten för att vända den amerikanska hegemonin är militär, när ekonomin nu snart kommer växa om den amerikanska, och en mer auktoritärt präglad världsordning ska monteras upp för att försvara Kinas rätt att diktera villkor i världen. Hur kunde det bli så här, bör vi vara rädda för att en ny Warszawapakt är på väg att bildas med Stilla havet som utgångspunkt, eller kommer summan av världens allianser förbli röd, vit och blå? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Vad består en universitetslärares samlade undervisningstid av? Satsningar, kringkostnader, planering, inskolningar, förberedelser, undervisning, rättning och efterarbete. Ibland hinner de podda också. Rättelse: Erik hävdar inkorrekt att Ohlin och Straht skriver att lärare behöver kompetenshöjning i psykisk ohälsa. Deras artikel fokuserar enbart på studenthälsans uppdrag. Det är endast andra artikeln som anger att lärare behöver kompetenshöjning.

Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård ökade dramatiskt under förra decenniet. Samtidigt fortsätter larmen om köer och resursbrist. Det beror bland annat på att pengarna inte används tillräckligt effektivt, enligt en SNS-rapport som presenteras på tisdag. Medverkande Cecilia Andersson (C), ordförande för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen (digital medverkan) Anders Blanck, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen (digital medverkan) Thomas Lindén, avdelningschef, Socialstyrelsen Gerd Lärfars, ordförande för Rådet för nya terapier, NT-rådet Mikael Svensson, professor i tillämpad hälsoekonomi, Göteborgs universitet Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.

Den senaste tidens höga elpriser har gjort att många fått en chock när elräkningen kommit. Enligt vissa är högre elkostnader något vi kommer behöva vänja oss vid. Vi pratar uppvärmning med drabbade husägare och får tips och råd från en energirådgivare om vad man kan göra för att sänka sina elkostnader. Vi intervjuar också Stockholms Stadsmission och en försäkringsexpert om vad som är viktigt att tänka på om man som privatperson vill öppna upp sitt hem för flyktingar från Ukraina.Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om utfiskning och rubbade ekosystem. Går det att äta fisk och skaldjur som inte skadar vår miljö? Lyssna på reportaget där experter tipsar om vad man bör titta efter i fiskdisken för den som vill göra mer hållbara val.Vår expert på konsumenträtt Maria Wiezell svarar på veckans lyssnarfrågor.Programledare: Pia Fridén Producent: Britta Kramsjö

Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda. I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd. Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen. Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna. För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet. Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder. Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet. I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Appbutikerna är fyllda av appar som på olika sätt ska hjälpa dig med din ekonomi. Men hur mycket får du egentligen betala för en delbetalning och vilka appar är bäst att ha med sig på resan? I veckans avsnitt av Exponentiellpodden reder Kevin och Jacob ut just detta.

Är det bara samhällets vinnare som kan lyssna på ljudböcker? Det finns en risk för det, säger Anders Söderbäck på Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken har nämligen hamnat i en märklig fälla. Ljudböckerna blir allt mer populära, men om biblioteken försöker svara mot behovet riskerar de att helt gå under. Kostnaderna för digital litteratur är nämligen så hög att det skulle krossa deras budgetar. Många bibliotek lägger redan idag hälften av sina pengar på digitala medier, men det räcker inte långt. På sikt riskerar hela idén med bibliotek att bli meningslös. Om de inte längre kan erbjuda den litteratur som efterfrågas till alla – vad har vi då dem till? Och förlagen gör inte saken lättare. Ofta gömmer de undan de allra mest populära titlarna från biblioteken. Dessutom har Lena Mellin och Anna Andersson lyssnat på Veronica Palms debutroman ”Inte alla män”. En bok om våld mot kvinnor.

Upphandling av hyrpersonal i vården är en omdiskuterad fråga. Kostnaderna är höga och upphandlingsmarknaden har inte fungerat särskilt bra genom åren. Varför ser det ut så här och vad krävs för att marknaden ska fungera bättre? Det diskuterar vi tillsammans med tre experter på området. I samtalet deltar Stefan Petersson, verksamhetschef i Västra Götalandsregionen, Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen, och Leif Nordqvist, råd på Konkurrensverket. Leif har bland annat varit projektledare för de tidigare publicerade rapporterna Hyrläkare i primärvården från 2015 och Regioners upphandlingar av vårdpersonal från 2020.

Kostnaderna för försörjningsstödet ökar snabbt. Det innebär påfrestningar för många kommuner, och är i många fall sammankopplat med stort utanförskap för individerna. Varför ökar kostnaderna för försörjningsstödet? Vad gör kommunerna för att hejda bidragsberoendet, och vad får de göra? Räcker det, eller måste förändringar i systemet till?  Catarina Kärkkäinen och Adam Danieli samtalar med Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut, och Torbjörn Brorsson, moderat kommunalråd i Landskrona.

Kostnaderna för att anlita ett disponentföretag ökar och många gånger har husbolagens styrelser - som vanligtvis består av lekmän som valts in av grannarna - svårt att överblicka vart pengarna egentligen går. Vad beror det på och vad går det att göra åt saken? I Slaget efter tolv diskuterar Tarja Teräväinen som är disponent i ett fastighetsbolag i Esbo och Fred Packalén, diplomekonom och disponent. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Nyårslöfte 2021: Fixa ekonomin. Men var börjar man? Det vet dagens gäster ekonomi-PT:n Mia Ingelström och beteendevetaren och journalisten Veronica Linarfve, som även kan titulera sig författare då de skrivit den nysläppta boken Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: Så blir du ekonomiskt starkare, tryggare och friare. Boken – som är upplagd som ett antal träningspass att svetta sig igenom – handlar om hur man ordnar upp sin privatekonomi och sedan optimerar den. I dagens poddavsnitt coachar gästerna oss genom tre pass för att komma igång med privatekonomin. Hur mycket kan man tjäna på att styra upp sin ekonomi?– Det handlar om att hitta pengarna. Då listar man alla sina avtal och går igenom. Vad betalar jag för försäkringen, elavtalet, och så vidare. För mig tog det en förmiddag att gå igenom detta. I mitt fall, håll i dig nu, sparade jag 30 000 kronor på ett år. Jag hade betalat för mycket i onödan. Jag hade varit trogen vårt försäkringsbolag och haft samma i 20 år. Kostnaderna hade ökat lite för varje år. Men jag bytte och sparade 10 000 kr per år, säger Veronica Linarfve. Vad ser ni för ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor?– Män vågar ta risk på ett annat sätt än kvinnor. Män har ett större kapital att röra sig med och har högre inkomster. Det vet vi och det får konsekvenser. Även om kvinnor är jätteduktiga på att spara så har vi mindre pengar att spara och vi sätter inte in dem i rätt arbete. Då kommer vi efter. Kvinnor har t ex 68-69 procent av männens pension. Det är en följd. Vi måste börja steg för steg, få upp inkomsterna och spara i rätt sparform så vi kommer i kapp. Vi måste göra det själva, vi ska inte ta på oss någon offerkofta, det är inte någon annans fel. Det är som det är och det behöver vi ta ordning på, säger Mia Ingelström.När man vill ta tag i sin ekonomi, var börjar man?– Man börjar i nuet. Det är väldigt svårt att veta vart man ska om man inte vet var man är. Hur ser det ut för dig idag. Man börjar med, lite tråkigt kanske, men balans- och resultaträkning, säger MIa Ingelström.– Använd inte såna ord! inflikar Veronica Linarfve och tipsar om att ladda ner en app som räknar ihop inkomster och utgifter. – Det handlar om att ta reda på: Vad kostar ditt liv? Vad kostar din livsstil? Vad får du in, och täcker det kostnaderna? Ta tolv månader tillbaka i tiden. Ta ett snitt och dela summan på tolv. Då får du fram snittkostnaden på vad ditt liv kostar. Där ligger nyckeln, säger Mia Ingelström. Kan ni ge något exempel på hur man optimerar sin ekonomi? – Mat är en sån sak som många pratar om. Inte mat ute utan hur handlar man livsmedel. Vilka affärer handla man i och hur planerar man sitt matupplägg. Många säger att de sänkt sig flera tusen och upplever inte att något blivit sämre. Skillnaden är till det bättre. De planerar, gör listor och handlar smartare, säger Mia Ingelström. Vad är nyckeln för att lyckas?– Nyckeln är att komma igång. Var schysst mot dig själv. Döm inte dig själv – bort med skuld och skam och ge dig istället en klapp på axeln för att du tar tag i det nu, säger Veronica Linarfve. – Gå inte ut för hårt, ta ett steg i taget. ta det lugnt men håll, det här blir en livsstil, säger Mia Ingelström. Pepp på att komma igång? Få exklusiv PT-träning i ekonomi i avsnitt #8 Styr upp din ekonomi med Mia Ingelström och Veronica Linarfve. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur. För Ringhals-reaktorerna kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats. De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals. Ännu har ingen av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu. Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt. Av världens 623 kärnreaktorer hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda. Kostnaderna för den långa väntan är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat. Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid. Gäster i programmet är Kristina Gillin, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, Henrik Efraimsson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Kostnaderna för äldreomsorgen i Östersund har under de senaste sex åren minskat med 170 mnkr jämfört med utvecklingen i riket i genomsnitt. Utvecklingen ser ut att hålla i sig. Det är åtminstone kittlande att tro att denna utveckling har något att göra med det medvetna jobb som bedrivits under dessa år – men givetvis kan det blott och enbart handla om naturliga och/eller slumpmässiga variationer. - Vi har också haft sparkrav men då har detta varit vårt svar, om vi håller i så kommer inte hemsjukvård och äldreboende kostnader att öka. Vårt argument har hela tiden varit att vi inte kan springa fortare - ska pengarna räcka måste vi få en friskare befolkning som lever ett gott liv utan stöd nått eller några år längre säger Lars Liljedahl numera kommundirektör i Härnösand men tidigare socialchef i Östersund.

Robert Laul sitter ner med domarchefen Stefan Johannesson, 47, för att diskutera den eskalerande tonen mot domare bland supportrar samt kritiken från spelare och ledare.Det blir också ett samtal om:* Fem situationer från omgång 19.* När VAR införs i allsvenskan.* Problematiken kring VAR.* Kostnaderna för VAR: "Tiotals miljoner".* Alternativet till VAR.* Återväxten bland svenska domare.* Varför Sverige inte har någon internationell toppdomare i dag.* Årets stora domarmisstag i allsvenskan.* Den egna regelboken bland vissa spelare – myt eller sanning?* Medias roll i det rådande klimatet.* TV-kommentatorernas vanligaste misstag.* Landslagsspelaren som Johannesson spelade med i division fyra.* Lyssnarfrågor.Och mycket, mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om vi vill slippa alla skador som stressen ger oss behöver vi satsa på återhämtning. Den skyddar oss och håller oss friska. Ida Aidanpää-Immonen från Firstbeat vet hur man gör. Det finns många tjänster som hjälper oss att mäta hälsa på jobbet numera. För att få koll på vår återhämtning i livet finns en metod som garanterat inte ljuger: att mäta vår hjärtfrekvens. Det kan hjälpa oss att få syn på när och var i vardagslivet som stressen ökar - och göra något åt det. Ida Aidanpää-Immonen är  Country Sales Manager för vår samarbetspartner Firstbeat som jobbar med just hjärtfrekvensmätningar och återhämtning. Ida är före detta elitidrottare och civilekonom och vår gäst i det här avsnittet. Det började med idrottsforskning Firstbeat startade som ett forskningsprojekt i Finland på 199o-talet. Syftet var från början att hitta en mätmetod för att fånga upp elitidrottare på väg in i överträning. Så småningom insåg de att kroppen visar exakt samma signaler om man överansträngt sig på jobbet som i idrotten. Nu arbetar de med att hjälpa arbetsplatser och medarbetare att bli bättre på den hälsosamma återhämtningen. En mätning av hjärtslagen Mätningen görs genom att man bär en liten utrustning på kroppen under 72 timmar. Utrustningen registrerar både hjärtats slag och det som sker mellan hjärtslagen, hjärtvariabiliteten. Det är den som visar hur det står till med återhämtningen. De enda som kan se de individuella resultaten är personen som blivit mätt och en coach som hjälper till att tolka resultatet. Tillsammans ringar de in vad som kan förändras i vardagen för att minska stressen och öka återhämtningen. Stor brist på återhämtning - Vad vi än gör i vår vardag så utsätts vi för fysiologisk belastning, alltså stress. Och vi behöver faktiskt återhämta oss från även den positiva belastningen och stressen även om den i sig inte behöver vara dålig i rimliga mängder, förklarar Ida. Det är just bristen på återhämtning vi ser skapa ohälsa i dagens samhälle och enligt Firstbeats egna siffror får över 50% av oss nordbor inte alls någon återhämtning under en vanlig dag. Vad är återhämtning?Vila och återhämtning är inte samma sak. En person som till exempel mediterar behöver inte nödvändigtvis uppnå återhämtning. Om man har hållt ett högt tempo under en lång tid kan kroppen vara främmande för att varva ner - det är något vi behöver träna på. Många av oss hamnar i en negativ spiral där vi inte orkar göra det vi faktiskt behöver för att må bra, som att umgås med familj och vänner, sova tillräckligt och ägna oss åt sånt vi tycker är kul. Då blir återhämtningen allt sämre och hälsan blir som ett gummiband som tänjs ut mer och mer tills det brister i utmattning. Åtgärda orsakerna Bakom varje utmattning finns en kronisk brist på återhämtning och det hänger ofta ihop med hög arbetsbelastning. Att åtgärda problemen kräver förstås insatser på flera plan men det är viktigt att göra något redan innan gummibandet börjar tänjas ut för mycket. - Ett bra mål är att vi ska kunna gå hem från jobbet och ha energi nog att göra något vi tycker om på vår fritid, säger Ida. Kostnaderna för sjuknärvaro, eller preseenteism som det också kallas när vi är på  jobbet fast vi egentligen är sjuka, är hög. Enligt studier som Ida refererar till kan det kosta uppemot 25 000 kr per anställd per år eller mer för många organisationer. Vad kan man göra?Det alla kan göra, säger Ida, är att så gott det går lära känna sig själv och när, var och hur man får - och inte får - återhämtning i vardagen. Arbetsgivaren kan hjälpa sina medarbetare att skapa förutsättningar för återhämtning. Det enklaste första steget är att prata om vad återhämtning är för var och en och låta medarbetare ge egna förslag. Som chef och ledare kan man visa vilka beteenden som uppmuntras och värderas och hur de kan bidra till återhämtning. - Och man kan inte komma ifrån det faktum att motion gör jättemycket för vår återhämtning, säger Ida. I en av Firstbeats egna studier såg de att personer som motionerade regelbundet hade bättre återhämtning. Ida är noga med att  göra skillnad på motion och träning. Motion är till skillnad från högpresterande träning både enkelt och billigt och det som får störst effekt på återhämtningen. I sina studier har Firstbeat också sett att de som har kommit förbi småbarnsåren och har lite längre erfarenhet av arbetslivet ofta har mer återhämtning och mindre stress i livet. Något som säger oss att det kanske är människor mitt i livet med små barn som vi behöver ta allra mest hand om på jobbet? Vår samarbetspartner Wellbefy tipsar om att skapa ett hälsobokslut i ditt företag. Det hjälper dig att se nyckeltal som visar hur medarbetarna mår. Ett klassiskt bokslut innehåller en redovisning av sjuktal men ett sånt säger ju mindre om hälsa och mer om ohälsa. Wellbefy råder oss att börja titta även på friskfaktorerna. Nyckeltal för ett hälsobokslut är sådant som medarbetarnas upplevda välmående, deras kompetens och utveckling, hur man upplever ledarskapet och organisationen och siffror som visar på frisknärvaro, sjukfrånvaro och rehabilitering. Läs mer här.

Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.I avsnitt 46 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnittet fokuserar vi på leveransvillkor utifrån tullperspektiv. Kostnaderna kan bli gigantiska och företaget kan i värsta fall gå i konkurs om du som företag inte har koll på dina leveransvillkor. Här får du svar på vanliga frågor kring leveransvillkor och tips om hur du lära dig mer. Intervju med Peter Hellman, expert på betalnings-, försäkrings- och leveransvillkor på Västsvenska handelskammaren. I avsnittet svaras också på flera lyssnarfrågor. Programledaren Rickard Ydrenäs intervjuar och Tullexpert Peter Jacobsson kommenterar. Kontakta redaktionen: info@tullpodden.se

Ränte- och prisexperten Olle Holmgren diskuterar inflation med chefsekonom Robert Bergquist – vad det är, hur den mäts, hur den ser ut just nu och vart den kommer att ta vägen. I Makropodd avslöjas även hur en månadslön från 1954 skulle se ut idag och hur inflationsprognoser förhåller sig till gurkpriserna.   AVSNITTSINFORMATION  01:30 Fokuserar vi för mycket på bristen på inflation?  03:10 Vad är inflation?  04:45 Kan vi lita på inflationsstatistiken?  06:00 Vi registrerar nog lite lägre inflation än Europa  06:30 Är vi selektiva på hur vi ser på inflation?  07:30 Detta händer med en genomsnittlig månadslön 1954 till idag  08:30 Det är nog inte bara subjektivt  09:00 16 000 miljarder dollar i ”extrapengar”  10:00 Kostnaderna har en viktig roll för inflationen  11:10 Svårt att dra slutsatser av inflationsförväntningar  12:00 Tillgångsprisinflation  13:30 Världen är så mycket större än inflationen!  15:00 Varför är inflationsmålet just 2 procent?  16:35 ”Det håller jag helt med om” – ”Vad trevligt!”  17:00 Så ser inflationen runt hörnet ut  18:00 Oljepriset kommer lyfta inflationen  19:00 Centralbankerna borde väl vara nöjda?  19:40 Tar man bort energi och livsmedel har inflationen varit oerhört stabil  20:00 Ser vi digitaliseringen och robotiseringen i inflationen?  21:20 ”Vi är inte stabilt tillbaka på målet”  22:00 Tveksamt om Riksbanken nöjer sig med 1,7 procent  22:15 Europa? USA? Kina? 

Sjukfrånvaron inom välfärden kostar ofantliga 20 miljarder kronor varje år - men det är fullt möjligt att spara in 7 av dem. Visions ordförande Veronica Magnusson berättar hur.   Kostnaderna som fackförbundet Visions Veronica Magnusson hänvisar till kommer från både sjuklön men även från beräknade kostnader för produktionsbortfall. Verksamhet inom till exempel vård och omsorg kräver förstås en annan typ av beräkningar än i de fall där man tillverkar produkter. Den här studien är den första i sitt slag som räknar på kostnader för ett rikstäckande produktionsbortfall inom offentlig sektor. Studien visar att om de kommuner med den högsta sjukfrånvaron skulle bli lika bra som till exempel Torsby kommun där sjukfrånvaron är låg skulle det handla om att i vissa fall spara in miljontals kronor som då skulle kunna användas till reformer och resurser. Men hur ska man göra? Veronica pratar om stöd till chefer, om fler chefer för att stötta och avlasta. Om tydligare satsningar på förebyggande hälsoarbete, något som just Torsby kommun framgångsrikt har jobbat med. Hon pratar också om hur den administrativa bördan som har ökat utan att det har fått den uppmärksamhet - och de resurser - som krävs. Vi konstaterar att digitaliseringen har gjort att vi ibland tror att administrationen sköter sig själv, medan kraven från kunder och medborgare istället många gånger ökar, för att kontaktmöjligheterna är så många och tillgängliga. Allt medan medarbetare tillbringar i snitt en halvtimme om dagen i IT-stress för att system laggar eller inte fungerar som de ska. Många fastnar också i en oro för att inte dokumentera tillräckligt för att ha ryggen fri vid en granskning men frågan är då vad som blir bortprioriterat? Är det det mänskliga mötet som får stryka på foten? Veronica avslutar med att berätta att hon och Vision önskar starta Sveriges största dialog om ett mänskligt arbetsliv. Alla vill göra ett bra jobb, men ingen är en maskin. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook.

Det kommer allt fler nya mediciner för patienter med sällsynta och allvarliga sjukdomar. Kaliber granskar särläkemedlen som hjälper svårt sjuka men kostar så mycket att det går ut över annan vård. - Jag har då inga njurar som fungerar, så jag ligger i dialys fem dagar i veckan a fyra timmar. För att rena det dina njurar gör i vanliga fall, gör den här maskinen åt mig.Hur mår du när du ligger här?- Det är väl okej, det blir ju väldigt mycket tid av ens liv att ligga i maskin. Du har ganska ont när man sticker med metallnålar som är ganska grova för att kunna få den här dialysmaskinen att fungera och få ett bra flöde. Blodet går grunt hela tiden, ju fortare blodet går runt desto bättre dialys får jag.Hanna ligger under en gul filt i en sjukhussäng i Halmstad. Persiennerna är neddragna och blodet pumpas runt genom plastslangar och en maskin som renar det, en behandling som heter dialys.Hanna har den ovanliga och livshotande sjukdomen aHUS, atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Den leder till blodbrist och till slut slås njurarna ut.- AHUS för mig är ett liv i maskin, som det ser ut nu. Och det finns då ett läkemedel som gör det möjligt för mig att få en njure och blir transplanterad och slippa maskinen 20 timmar i veckan, och tillbringa den tiden med min familj och mina barn.Soliris är det första läkemedlet för patienter med aHUS.Det kan göra Hanna frisk.Och är, per patient och år, bland de dyraste läkemedlen i världen.Cirkapriser: Soliris 4,5 miljoner kronor per patient och år, Vimizim 3,8 miljoner, Kyprolis 2,5 miljoner.Kaliber idag handlar om priset för särläkemedel, det vill säga nya läkemedel för patienter med ovanliga och allvarliga sjukdomar.För att få fram nya och bättre särläkemedel har EU infört regler som gynnar läkemedelsbolagen. Och nu ser vi resultatet fler nya läkemedel och högre kostnader i sjukvården.I Sverige hamnar kostnaden på landstingen och staten.Samtidigt som de nya läkemedlen kan hjälpa svårt sjuka med sällsynta sjukdomar så trängs annan vård undan. En svår ekvation.Kaliber har tittat närmare på två av de dyraste särläkemedlen, Soliris och Translarna.- Vi står i vårt kök och det är ganska stort för att killarna ska kunna köra med sina rullstolar här inne.I det här röda huset med vita knutar bor Carin. Hon är mamma till två pojkar med den ovanliga och allvarliga muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Huset är ombyggt för att pojkarna ska kunna växa här med sjukdomen. Det saknas trösklar och i hallen finns en stor vit hiss. För sjukdomen förvärras med tiden.- Och sen toaletten är lite större, med höj- och sänkbara handfat. Sen är det stort utrymme för att kunna använda just en stol inne i duschen eller senare kanske en brits för att kunna duscha. Så man har ju sett lite framåt.Tänker du framåt? - Jag vågar nästan inte det. Det är ju lite läskigt. Det är lite skrämmande. Man vet ju lite grann om det man har läst om sjukdomen. Men man försöker att inte tänka på det hela tiden. För att orka med att leva så måste man glömma bort det ett tag.Men du vet att det kommer att hamna en brits här?- Ja, så kommer det ju att bli. Förhoppningsvis så sent som möjligt.Duchennes muskeldystrofi drabbar ungefär tio personer i Sverige varje år, oftast pojkar. Muskelfibrerna bryts succesivt ned, den motoriska utvecklingen stannar av. Det är vanligt att drabbade inte längre kan gå vid tio års ålder.Det nya läkemedlet Translarna kan bromsa sjukdomsförloppet. Det kan hjälpa ungefär var tionde patient, och det är bara de som kan få läkemedlet.I Sverige är det Carins söner och ett tiotal till som får Translarna. I dagsläget får Carins yngsta son det av läkemedelsbolaget. De flesta andra har fått det för att de varit med i en studie.- Det här är ju vårt hopp som vi lever på. Vårt hopp för framtiden. Det känns som att den gör väldigt bra för Rasmus.Cirkapriser: Translarna drygt 3 miljoner kronor per patient och år. Procysbi 1,6 miljoner, Revestive 2,2 miljoner, Vyndaqel 1,2 miljoner. - Hej, tjena välkommen!En som jobbar med att göra bedömningar om nya särläkemedel är värda sitt pris, om de är kostnadseffektiva, är Lars Sandman. Han är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och också etisk rådgivare till NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om nya läkemedel ska användas i landstingen.- Det som blir problematiskt är naturligtvis att vi skulle kunna säga att ett liv är oändligt mycket värt, vi borde kunna lägga hur mycket som helst, då riskerar vi ju liv i en annan ände av systemet. Lägger vi otroligt mycket på en patient eller en liten patientgrupp så kommer andra patienter att bli utan, vi förlorar liv i den andra änden i stället. Så i någon bemärkelse kommer vi alltid att ställas inför problemet att vi faktiskt måste sätta ett pris på ett liv, hur obehagligt det än kan kännas.Nya dyra läkemedel för sällsynta sjukdomar väcker alltså frågan vad ett läkemedel för en patient får kosta. Och de ställer landstingen inför ett dilemma - vård ställs mot annan vård.Att det har kommit fler särläkemedel är ett resultat av att USA, Japan och EU har infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. Systemet i EU gör att bolagen bland annat får ensamrätt för ett särläkemedel i tio år och därmed ingen konkurrens om priset.I EU är det europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som godkänner särläkemedel. För att klassas som ett särläkemedel ska det rikta sig mot ovanliga sjukdomar som är livshotande eller innebär mycket allvarliga tillstånd och så ska läkemedlet vara mycket bättre än de som redan finns eller innebära en helt ny behandling för sjukdomar där det tidigare saknats behandling.Samtidigt som fler allvarligt sjuka kan få ett bättre liv så varnar den internationella organisation OECD för de ökande globala kostnaderna.Läkemedelsbolagen ökar försäljningen och marknaden går starkt framåt.EvaluatePharma jobbar med statistik och rapporter kring läkemedel.- Hello. Oh my name is Lisa Urquhart. I am editor of EP Vantage, which is a part of EvaluatePharmaEvaluatePharma ser en enorm utveckling.2010 såldes särläkemedel för 70 miljarder dollar globalt.Förra året var siffran 102 miljarder dollar.Och 2020 förväntas försäljningen vara uppe i 178 miljarder dollar.- Its growing quite strongly, actually. Its growing at 11 percent annually.Marknaden för särläkemedel växer med runt 11 procent per år och det är dubbelt så mycket som den totala läkemedelsmarknaden växer.Det är en attraktiv marknad, bland annat för att läkemedelsbolagen kan ta ett högt pris och för de regler som ger bolagen ekonomiska fördelar, säger Lisa Urquhart.- I think its a very attractive market as well, particularly for drug developers. Because, mainly, the prices that developers can take and the fact that there is limited competition.Det finns ingen statistik över hur mycket särläkemedel säljs för i Sverige.Kaliber har därför tagit fram nya, unika siffror i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.Vi har kollat vad de läkemedel som idag klassas som särläkemedel av EU kostade i Sverige 2015.Och summan blev närmare 1,2 miljarder kronor. Det är ungefär fyra procent av landstingens kostnader för läkemedel.Årsnota: Revlimid 239 miljoner, Soliris 130 miljoner, Vidaza 52 miljoner, Elaprase 49 miljoner, Vyndaqel 34 miljoner. Kostnaderna för särläkemedel hamnar till större del på landstingen än vad övriga receptbelagda läkemedel gör.Det beror på att särläkemedlen i större utsträckning är utanför högkostnadsskyddet och subventioneras då inte av staten.De flesta landsting och regioner, 19 av 21, svarar i en enkät som Kaliber har gjort att kostnaderna för särläkemedel ökar.Flera landsting uppger också att de ökande kostnaderna för särläkemedel går ut över annan vård. - Hej, Anders Carlqvist söker jag.Anders Carlqvist är läkemedelschef i Västra Götalandsregionen: - Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så kunde du ha lagt de på någonting annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så att någon viss undanträngningseffekt är det alltid.De ökande kostnaderna gör att sjukvården hamnar inför svåra avvägningar om de resurser som finns, säger han.- Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar.Kaliber kan konstatera att nästan alla landsting lägger mer och mer pengar på särläkemedel.Behandlingarna tränger undan annan vård samtidigt som de kan vara livsavgörande för svårt sjuka patienter.Hur mår du? Hur känner du dig?- Huvudvärk, yr, lite skakig är man ju absolut efter varje behandling.Vi återvänder till Hanna, som precis har avslutat fyra timmar i dialys.Hon kom hit från jobbet som sjuksköterska och ska hem till barnen.- Livet fortsätter ju även om jag ligger fastlås i en maskin.Hanna är en av omkring 45 personer i Sverige som lider av sjukdomen aHUS.För henne är det självklart att landstingen ska bekosta medicinen.Hur tänker du kring prissättningen? Det är ju läkemedelsbolaget som sätter priserna. Har du tänkt något kring det? - Det krävs ju oerhörda forskningsresultat och forskning bakom till att få fram ett sånt här läkemedel och jag tänker att det någon gång måste betalas tillbaka.Trots att läkemedlet Soliris och njurtransplantation skulle göra att Hanna slipper den här dialysmaskinen och att Translarna skulle bromsa den allvarliga muskelsjukdomen hos Carins barn, så är det inte självklart att de får behandlingarna.Det beror på att läkemedel, trots att de är godkända som särläkemedel i EU, kan bedömas vara för dyra eller ha för dålig effekt i förhållande till priset i Sverige.Det är NT-rådet som ger rekommendationer till landstingen om ett läkemedel bör användas eller inte.Rådet är landstingens gemensamma organ där NT står för nya terapier.I dagsläget avråds landstingen från att använda ett tiotal särläkemedel.Det kan bero på att läkemedlen bedöms vara för dyra i förhållande till vilken effekt de har, eller att det ännu inte har utretts hur kostnadseffektiva de är.Stefan Back är ordförande i NT-rådet:-Vid extrema kostnader så är det ju så att det blir ju undanträngningseffekter också. Det ska ju också vara en jämlikhet och solidaritet mot andra sjukdomstillstånd och andra behandlingar inom landet, så att man inte får undanträngningseffekter. Vi är ju satta just för att göra de här kostnadseffektivitetsbedömningarna och övervägandena.Varför är det då viktigt att komma med sådana här rekommendationer?- Ja, vi vill ju ha tillgång till läkemedel på samma sätt i hela Sverige. En jämlik läkemedelstillgång och läkemedelsanvändning.Meningen med att avråda från ett läkemedel som anses för dyrt eller där effekten är otydlig är alltså att vården ska vara rättvis och jämlik i hela landet oavsett vilken sjukdom man har.Men NT-rådets rekommendationer ifrågasätts. När NT-rådet i juni 2015 rekommenderade landstingen att inte ge behandling med Soliris för sjukdomen aHUS väckte det debatt. En som var kritisk till NT-rådets beslut var Diana Karpman, överläkare i Region Skåne och professor i pediatrik vid Lunds universitet.- Det går helt emot läkarkoden att avstå en behandling som finns och som dessutom är extremt effektiv. Så om du frågar mig som läkare så är det förstås oacceptabelt. Däremot kan jag förstå resonemanget att det är för dyrt. Resonemanget är att, om man tar samtliga särläkemedel, så är det en enorm kostnad om man tar allihop. Men varje särläkemedel för sig, för den patientgruppen den ska bota är inte så dyr. Det är bara ett fåtal patienter, så det är liksom ingenting.Hanna, som har haft sjukdomen aHUS i 14 år, är också kritisk till NT-rådets beslut.- Det handlar om en så stor livskvalitetändring för den som får Soliris, så man kan inte prata kostnad. Dels kan personen få gå tillbaka till jobb och samhället slipper betala massa sjukpengar till personen i fråga.Soliris är dokumenterat väldigt effektivt, till skillnad från vissa andra särläkemedel. Så i det här fallet handlar NT-rådets beslut enbart om priset, som ju läkemedelsbolaget sätter.NT-rådets ordförande Stefan Back:- Hade det varit ett dåligt läkemedel och lika dyrt, då hade det varit ett väldigt enkelt beslut. Likadant om man har sjukdomar som inte påverkar möjligheten för fortsatt liv. Är behandlingen extremt dyr, så är det inte alltid man får ett ok från oss.Så vad är grundproblemet?- Grundproblemet är prissättningen.Hur ser ni på den?- Det är företagets roll. Det är de som sätter priset, vi sätter inte det.NT-rådet har kommit med två olika rekommendationer för Soliris för två olika sjukdomar, aHUS och PNH. PNH är också en ovanlig sjukdom, som runt 60 personer i Sverige har. Här är NT-rådets rekommendation lite öppnare, de som bedöms verkligen behöva läkemedlet bör få behandlingen.När det gäller läkemedlet Translarna så är NT-rådets rekommendation att de pojkar som varit med i studier får fortsatt behandling om läkemedlet har en effekt man kan se. Men NT-rådet avråder från att nya patienter behandlas med Translarna eftersom man vet för lite om hur effektivt det är i förhållande till kostnaden, säger ordföranden Stefan Back. Vi vet ju inte vilken prisnivå det hamnar på och vilka effekter som finns på läkemedlet, om det är försvarbart eller inte.Även det beslutet har lett till kritik, bland annat från Mar Tulinius, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barnsjukhus. Han har lett en av studierna av Translarna och har ägnat många år åt att diagnosticera och behandla barn med muskelsjukdomar.- Jag är övertygad om att desto tidigare man kan börja med läkemedlet desto bättre effekt når man på lång sikt. Och allt som kan hjälpa dem att förlora funktioner lika fort är bra.Så kostnaden spelar mindre roll egentligen?- Jag tycker att det är försvarbart att ha den kostnaden med tanke på att allt som bromsar upp den här sjukdomen ökar livskvalitén så pass mycket och gör att pojkarna behåller funktion längre. Så på det sättet tycker jag att det är samhällsekonomiskt försvarbart.- Rasmus börjar du bli redo? Är du redo? Då får du ställa dig i startposition Spring så fort du kan Heja dig hejaheja heja.Rasmus, som har Duchennes muskeldystrofi och får Translarna, är mitt uppe i tester här på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Var tredje månad går han i trappa, testar hur långt han kan gå på sex minuter, lyfter vikter, springer på tid och blåser i maskin.Mamma Carin väntar utanför.- Jag tycker inte att man kan sätta nåt pris på ett barns liv. De är värda hur mycket som helst. Ovärderliga. Mina barn är ju min dröm som gick i uppfyllelse. Så det känns jättekonstigt att det ska behöva kosta så mycket.Vad tycker du om ett läkemedel som kostar tre och halv miljon kronor per år och patient? Är det rimligt?- Jag tycker att det är helt vansinnigt. Det är svårt att förstå det som vanlig förälder liksom.Var ska vi kapa kostnaden? - Det är väl läkemedelsbolagen i första hand som kan kapa dem, tror jag. För det finns ju ett behov av det, så det borde kunna gå att sänka kostnaden för det och få in pengar ändå.På andra våningen i ett kontorshotell i Göteborg sitter Roger Johansson som är vd för den nordiska delen av PTC Therapeutics, vars viktigaste produkt är Translarna. Vi vill veta varför bolaget har satt priset som de har gjort.- Här sitter vi. Välkommen! Vi har två små rum härTranslarna kostar drygt 3 miljoner kronor per patient och år och tillhör därmed de dyrare läkemedlen.Även om försäljningen beräknas öka med 150 procent i år, så har bolaget ännu inte gått med vinst och enligt PTC har det har tagit 18 år och kostat 4,5 miljarder kronor att utveckla läkemedlet.- Lång utvecklingskostnad, stora investeringar och få patienter. Då får man den här typen av kostnadsläge på ett läkemedel.Vad säger du om priset? - I ett företag så måste det finnas nåt slags incitament för att starta detta. Det är också därför man har ett regelverk som hanterar särläkemedel. Man stimulerar företag att forska och utveckla den här typen av läkemedel och då måste det finnas en möjlighet att också tjäna pengar och få tillbaka det man investerar. För oss kommer det att dröja många, många år ens om vi någonsin kommer break even, trots att vi har det prisläget som vi har. Det är det svaret jag har.Soliris är alltså ett av de dyraste läkemedlen i världen. Det kostar uppemot 4,5 miljoner kronor per patient och år. Även överläkaren Diana Karpman, som arbetar med svårt njursjuka barn som blir hjälpta av Soliris tycker att läkemedelsbolaget Alexion har satt ett orimligt pris. - Jag tycker det är enormt. Alltså priset är ofattbart enormt. Vinsten är enorm. Den diskussionen måste man ta för att de har vissa lättnader och incitament för att utveckla läkemedel. Det tar flera, flera år att utveckla. De har monopol i ett antal år. Så då får man ha en diskussion med läkemedelsindustrin om prissättningen.Alexion har sålt Soliris för över 10 miljarder dollar sen 2008, enligt årsredovisningarna. Succén har lett till att bolaget under samma period gjort en vinst efter skatt på 2 miljarder dollar.- Det är klart att det är exceptionellt stora siffror, när det är en produkt som riktar sig till en mindre patientgrupp. Sätter man det i sitt sammanhang, så ser vi då att i läkemedelsindustrin så är det en tydlig trend mot mera specialist- och nischläkemedel. Och den här prisfrågan blir också aktuell förstås, säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank.Kaliber har försökt att få en intervju med Alexion. Vi vill veta varför priset är satt som de är, hur Alexion ser på kritiken om att Soliris är orimligt dyrt och om bolaget har planer på att sänka priset. Enligt kommunikationsavdelningen i Schweiz har Alexion inte möjlighet att ge en intervju, men kan svara på våra frågor via mejl.Bolaget svarar i ett uttalande att det är ungefär 100 personer i Sverige som har de två sjukdomarna PNH och aHUS, att Soliris har ett stort värde för vården och att det lilla antalet patienter innebär en begränsad kostnad för landstingen.Men Alexion svarar inte på frågorna om varför bolaget har satt priset som man har gjort. Det finns olika uppfattningar om priset ska kunna sätta stopp för ett läkemedel.Det är ett komplext problem där många gånger höga kostnader för läkemedel till enskilda patienter med svåra sällsynta sjukdomar ställs mot annan vård.Vi har därför tittat närmare på om landstingen ändå gett de särläkemedel som NT-rådet avråder ifrån. Och vad det får för konsekvenser. Kalibers granskning visar att landsting har gett särläkemedel som till exempel Soliris trots att NT-rådet avrått att ge behandling. I Västra Götalandsregionen säger de att man följer NT-rådets rekommendationer och att de är viktiga, men i vissa fall måste beslut om enskilda patienter ändå fattas.Regionen har till exempel gett en patient behandling med Soliris och en patient Translarna efter NT-rådets avrådan. För i slutändan är det den behandlande läkaren eller kliniken som får besluta att ge läkemedlen ändå.Vi frågar Anders Carlqvist, som är läkemedels- och hjälpmedelschef där, vad en rekommendation då spelar för roll?- I vissa fall, som de du nämner nu, så spelar dem ju inte så stor roll.Vad blir konsekvensen på det stora hela?- Alla pengar har ju som jag sa en alternativ användning. Och nåt annat blir inte gjort eller nån kö blir längre, eller någonting.I Region Skåne får alla aHUS-patienter som drar nytta av Soliris läkemedlet, enligt överläkare Diana Karpman. Hon är med i den expertgrupp i regionen som beslutar om en patient ska få Soliris eller inte.Hon anser att NT-rådets rekommendation öppnar upp för orättvisor eftersom det i slutändan är läkare eller kliniker som fattar besluten.- Ja, det gör det eftersom de har fattat beslut på gruppnivå, vilket innebär att man kan på en individuell nivå fatta andra beslut. Där kanske inte finns expertis i just den här sjukdomen, för de är sällsynta sjukdomar. Och då kan skillnaden vara mellan liv och död beroende på var du bor i landet. Vilket egentligen inte är acceptabelt, tycker jag.Vi återvänder till NT-rådets etiska rådgivare Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. Han tycker att det är viktigt att landstingen följer rekommendationerna för att vården ska vara jämlik._ Det finns ju också en risk om vissa landsting är duktiga på att vara följsamma medan andra inte är det så finns det en risk att de landstingen spelas ut mot varandra, både i relation till patienter, till professionen, men också i relation till läkemedelsföretag, eller de som producerar de här läkemedlen.Vad blir konsekvensen då? Jag tror att den stora konsekvensen är dels att det upplevs som orättvist att vissa patienter får de här läkemedlen som vi har sagt nej till och andra inte.Behandlande läkare har stor makt över om patienter ska få ett särläkemedel eller inte. Och de behöver alltså inte följa NT-rådets avrådan.Kalibers granskning visar också att läkare som är med och fattar såna beslut kan ha kopplingar till läkemedelsföretaget som säljer läkemedlet de beslutar om.Till exempel när det gäller Translarna.Studien, som nyligen avslutades, bekostades av läkemedelsföretaget PTC och leddes av överläkare Mar Tulinius. Samtidigt som han i sin roll som överläkare inom Västra Götalandsregionen är med och beslutar om patienter ska få Translarna så är han också rådgivare åt PTC och har fått ersättningar från bolaget.- Jag har fått konsultarvode för att delta i vissa möten och någon enstaka gång även för att hålla föredrag för kollegor.Hur ser du på din delaktighet i att få ut läkemedlet och samtidigt ha lyft ersättning från läkemedelsbolaget? - Jag ser det som två helt olika saker. Det som har jag fått arvode för har handlat om en specifik uppgift där jag har deltagit med min erfarenhet av läkemedlet. Och jag kan inte se hur man skulle kunna undvika att ha den typen av möten. Man måste ändå få samla den kunskap som finns hos dem som har den kunskapen. Jag har inte fått betalt för att göra studierna, det tror jag är väldigt viktigt.Det har inte påverkat dig på något sätt. Att du har lyft en ersättning?- Nej det tycker jag inte. Jag kan inte se att det har påverkat mig på något sätt. Det har inte varit den typ av arvoden.När det gäller Soliris har läkemedelsbolaget Alexion bekostat en internationell studie som överläkare. Diana Karpman var samordnare för i Sverige. För det fick hon betalt av Alexion.Karpman har också hållit föreläsningar på Alexions utbildningar. Men hon har då inte tagit betalt, säger hon.- För studien fick vi ersättning för att det var genom landstinget, så det är reglerat. Men man kan tacka nej till arvode för föreläsningar och det gör jag. För min del är det så att jag bedriver forskning inom detta område och vill vara oberoende av läkemedelsföretaget för att min forskning ska vara oberoende.Efter att systemet i EU med att få fram fler nya särläkemedel infördes, så har det har det också blivit fler särläkemedel på marknaden. Men det har också lett till svåra ekonomiska avvägningar i sjukvården. Det finns också kritik mot att läkemedelsbolagen sätter orimliga priser.Vad det gäller framtiden så är ett hundratal nya särläkemedel på väg. Och kostnaderna förväntas öka ännu mer.Det är ett komplext problem utan enkla lösningar.Flera vi har pratat med tycker att systemet behöver förändras för att få ned priserna.En av dem är professor Lars Sandman.- Jag tror att det krävs någon form av förhandling eller kanske någon form reglering på en mer central nivå. Dels kanske vi måste förhandla på en högre nivå, inte bara i Sverige och framförallt inte bara de enskilda landstingen, men lyfta det till en nordisk nivå eller kanske till och med europeisk nivå. Kanske behövs någon form av reglering kring vad som är en rimlig kostnad.För personer med ovanliga sjukdomar kan läkemedlen förändra livet.Numera har Hanna alltid telefonen på och bredvid sig. För hon har blivit lovad läkemedlet Soliris så fort det dyker upp en ny njure så att hon kan göra en njurtransplantation.- Jag har haft tur. Jag har haft ett fantastiskt landsting som har hjälpt mig.Vad kommer att hända när du får Soliris tänker du?- Jag tänker att jag kan träna ännu mer än jag gör idag. Jag kan återgå till mitt jobb som narkossköterska vilket jag älskar och framförallt att jag får en frihet. Och tiden jag tillbringar i den här maskinen slipper jag. Så tiden och livskvaliteten kommer att bli enorm för mig.Reportrar: Daniel Värjö och Samira OthmanProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Den psykiska ohälsan skenar. Det är ett av vår tids största samhällsproblem. Kostnaderna för sjukskrivningar med sociala och organisatoriska orsaker har ökat med 70% (!) mellan 2010 och 2014. Därför börjar nya regler från Arbetsmiljöverket att gälla den 31 mars. De är till för att komma åt det faktum att människor dignar under för hård arbetsbelastning, psykiska påfrestningar och kränkningar på jobbet. Nya möjligheter och stöd att förändra, menar vissa. Ökade krav på arbetsgivarna menar andra. Vi intervjuar organisationskonsulten Helen Rosander som jobbar med de här frågorna varje dag. Hon kallar sig en ”dörröppnare” som omvandlar de nya föreskrifterna till handling. Hon säger att vi behöver gå från sjuktalsstatistik till att prata om frisknärvaro och bli medvetna om hur vi bemöter varandra på jobbet. De nya reglerna är också ett sätt att lyfta frågan om psykisk ohälsa från individen till organisationen och låta den ta plats i ledningsrummen. Men hur gör man för att förändra kulturen på en arbetsplats? Och hur ska Arbetsmiljöverket egentligen mäta sånt som vänlighet och omtanke? Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Historiskt val i Burma. Stor förväntan men också bävan inför vad valresultatet kan leda till. Militären har redan från start 25 % av platserna, hur ska det gå med resten? samtal med Asienkorrespondent Margita Boström. Kostnaderna rusar i höjden i Burma sedan utländskt kapital kommit in i landet. Hyrorna ligger på Londonnivå. Biståndspengarna hittar knappt ens projekt. Utvecklingen går fort. Reportage Lena Bejerot. Kroatien går till val i skuggan av historiens långa arm. Missgärningar och övergrepp under tidigare krig har inte retts ut. Nationalismen spirar och fascism är inte fjärran. Östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar. Teknisk utveckling i all ära, men 3D skrivaren kan komma att innebära en revolution. Foster, protester och bostäder på mars - allt utskrivet av en printer. Reportage Robin Jonsson. Nina Björk, krönikör, om hur män och kvinnor förstår och inte förstår varandra. Panelen Per Wirtén, Dagens Arena, Alice Teodorescu, Göteborgsposten och Johannes Åman, Dagens Nyh

Hur mycket ska det behöva kosta att försäkra sitt husdjur? Kostnaderna för husdjursförsäkringar har ökat markant de senaste åren, vad beror det på och är det rimligt att premien för hundförsäkringen kostar mer än för bil och hus? För hundägaren Yvonne höjdes hennes premie hos Agria djurförsäkringar med 30% på bara ett år. Cecilia Winter från Agria är med i studion. Finansinspektionen satsar nu på konsumentfrågor inom finansmarknaden. Malin Omberg, ny chef för Konsumentskydd på FI gäst i studion. Vad ska du som förälder lära dina barn om ekonomi och varför ska man ge sitt barn veckopeng? Privatekonomi är en viktig del av vårt liv, men hur ska man tänka med våra barn gällande lördagsgodis och en slant om de bäddar sängen. Annika Creutzer, Plånbokens expert på privatekonomi besöker programmet och svarar på lyssnarnas frågor kring fonder, aktier och spartips.

Nu hägrar semestern och lata dagar för många, men gymmet och kabel tv-bolaget vill ha betalt även när du ligger i hängmattan. Vi låser in oss i alltfler abonnemang men varför finns det ingen pausknapp? Äpplet faller inte långt från trädet Att föräldrarnas ekonomi och utbildningsnivå har stor betydelse för hur det kommer att gå för barnen är ju ingenting nytt, men en ny undersökning visar att kopplingen går ännu längre tillbaka än man trott. Ekonomi och utbildning är mer ärftliga än gener.      När semesterkassan tryter  Semestern är årets höjdpunkt för de flesta men det är också en tid då pengarna lätt rullar och många saknar en ekonomisk buffert. Det visar en ny undersökning från Swedbank. Vad gör man på semestern om pengarna inte vill räcka till?  Rekordår och framtidstro I en serie reportage tar vi i sommar ett större ekonomiskt grepp, men ur ett personligt perspektiv. Vi ser tillbaka på Sveriges samhällsekonomiska historia 100 år i tiden. Hur olika generationers syn på pengar har påverkats av olika tiders förutsättningar. Den här veckan har vi kommit till 50-talets rekordår. Ville Höök föddes 1951 och har präglats av en tid då det dag för dag bara blev bättre. Expertsvar - Kan skogsägaren bli skadeståndsskyldig om träd har blåst ner på en skogsfastighet och grannens barn råkar ut för en olycka när de leker där? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår expert på familje- och fastighetsrätt, Margareta Brattström. Veckans lista – hur hantera snåla ”Kostnaderna ska delas upp per huvud, inte per hushåll” konstaterade etikettexpert Magdalena Ribbing i förra veckans program, apropå hur mycket man bör bidra med till knytkalas och bröllopspresenter om man är singel eller i par. Men hur gör man med de rena snåljåparna? De som har med sig en vetelängd när de kommer och hälsar på i sommarstugan en vecka. Hur hanterar man dem?