Podcasts about patrik hagman

Kan religiös extas hjälpa oss att bryta med dödssynderna? Och hur formar man gemenskaper i en polariserad tid? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Fully Alive" av Elizabeth Oldfield och samtalar om vägen till mognad i turbulenta tider.

Lever vi i ett samhälle där föräldraskapet har blivit religion och barnen små gudar? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Föräldrarnas födelse" av Maja Larsson och funderar på hur föräldraskapet förändrats från 1700-talet och fram till vår tid.

Hur ska man se på den kristna missionens historia? Är det en berättelse om rå kolonialism eller gudsrikets utbredande? Och vad händer egentligen med bibeltexten när den översätts? Dessa frågor har diskuterats i många avhandlingar – men nu har de också blivit ämne för poesi. Johanna Larssons diktsamling "Bokstavstro" (Elerströms förlag) var en av förra årets mest hyllade böcker och hon djupdyker just i de här frågorna.  Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den.

Teologen och författaren Patrik Hagman är aktuell med nya boken »Riket inom räckhåll : Jesus enligt Lukas«. I dagens avsnitt stannar vi upp vid vad Patrik kallar för »Festens evangelium«. Lukas skildring av Jesus innehåller en mängd fester där olika grupperingar, inte sällan de i något slags utanförskap, inbjuds till samvaro kring måltiden. Festen framstår som en tydlig bild på Guds rike. Patrik delar sina tankar om framtidens kyrka som har återtagit festen och som mer och mer lär sig innebörden av vad det innebär att »fira gudstjänst«. 

Hur ser vänsterns framtidsvision ut? Är det ens möjligt att föreställa sig ekonomiska alternativ till kapitalismen? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman fortsätter sitt sökande efter utopier för vår tid genom att samtala om "Another Now" av Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis.

Enligt Ray Kurzweil har den första person som kommer bli 1 000 år gammal redan fötts. Läsarpoddens Patrik Hagman och Joel Halldorf går på jakt efter framtidsvisioner och fördjupar sig i transhumanismen, en rörelse vars idéer påverkat Elon Musk och andra mäktiga män. Till detta avsnitt har de läst "The Singularity Is Nearer: When We Merge with AI" av Ray Kurzweil.

Fredrik LignellKalladhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-4-kallelsens-pris-ar795Luk 18:18-30I Luk kap 10 frågar en annan man Jesus hur han ska nå evigt liv. Den mannen försöker sätta dit Jesus och visa sig på den religiösa styva linan. Här uppfattar vi en annan ton. Mannen frågar för att han genuint vill veta: Hur är det egentligen med min själ? Jesus svarar, som i kap 10, med att hänvisa till budorden, och mannen hävdar att han hållit buden. Ett fattas, säger Jesus. I Markus version av det här mötet står det: ”Jesus såg på mannen med kärlek och sade…” Avgörande. Jesus strör inte radikala oneliners omkring sig för sakens skull. Mannen har aldrig fått en större utmaning, men den kommer ur den djupaste barmhärtighet och den varmaste blick. Men mannen går bedrövad bort. Patrik Hagman skriver i sin fina bok Riket inom räckhåll om den här bedrövelsen: ”Det är en stark känsla. Han blev inte förolämpad för att Jesus kritiserade hans rikedom eller frustrerad för att kravet var så hårt. Bedrövad blir man när något gör ont att höra för att man vet att det är sant, men inte vet hur man ska kunna göra något åt det […] Mannen vill verkligen vara god, han vill göra det som är rätt. Men så finns detta enda som han trots allt inte är villig att ge upp.”Jesus springer inte efter och sänker kraven. Varför? Därför att målet är människans frihet. Banden som håller en människa tillbaks behöver klippas av. Vi är snabba att läsa denna text och säga: Det gäller inte alla! Sant. Varje människa i Bibeln med ekonomiska resurser får inte samma uppmaning. Men kanske måste vi stanna upp en stund och motstå våra blixtsnabba reflexer: Tänk om han kallar just mig till detta? Det gäller inte alla, men det gäller några. Och på olika områden gäller det på sätt och vis alla. Matt 5:29-30Denna text ska naturligtvis inte läsas bokstavligt, men här finns ändå en grundinställning: Ingenting får hindra, tynga, fresta eller stjäla fokus så mycket att jag driver bort från Jesus. Vad finns det jag behöver kapa/stänga i livet för att det binder, tynger eller hindrar det Gud vill med mig? Hebr. 12:1Folkbibeln: "När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss."Ibland frågar någon oss pastorer: Är detta verkligen synd? En viktig fråga. Men en kompletterande fråga kan vara: Tynger det? Kan det vara så att somligt vi lastar livet med inte faller under kategorin synd, men ändå borde läggas av? För somliga är inte prylarna, ägandet eller bekymren det som hela tiden söker äga min själ, utan kanske intrycken, medierna, rösterna. Ett sätt att riva ut sitt öga är att sätta en tidsgräns på de sociala medierna. Enkelt åtgärdat. För andra är det snarare tempot och rastlösheten, eller kraven, som måste beskäras. En människa behöver fundera över sina ja och sina nej. I vår tid är ett nej smått outhärdligt, då vår kultur ständigt lovar att man kan ha kakan och ändå tugga i sig den. Vi avskyr att avstå, och vi övar oss sällan. Den kristna fastan handlar om att hjälpa oss med dessa krafter. Vi säger inte nej till dåliga saker i fastan, utan till det som är både gott och rimligt – allt för att få hjälp att säga ett djupare ja till det som är omistligt. 1 Petr 4:7Petrus skriver inte, som man skulle kunna tro, tvärtom: Be så att ni kan vara samlade och nyktra. Detta röjer en viktig insikt som är avgörande att få syn på. I en onykter tillvaro (tänk inte nödvändigtvis alkoholanvändning, utan snarare ett liv utan gränser, utan bromsar och utan återhållsamhet) kommer man inte att kunna be. Du behöver...

Äggen krossas. En pappa, en naken tjej och en ängslig burksoppskund hamnar i vild konflikt. Någon skrattar, någon gråter, och alla handlar mat. En seriedebut där mataffären är skådeplats för kris och komedi. Matilda Josephson i samtal med Patrik Hagman, docent i politisk teologi. Medarrangör Galago

I en tid som förlorat tron på framtid kan Lukasevangeliets bild av Jesus skapa öppningar mot en annan värld. Guds rike är fortfarande den radikalaste samhällsvisionen vi har. I sin morgonmeditation funderar Patrik Hagman på hur vi kan lära oss att se världen med Jesu omvandlande blick. Medarrangör Spricka förlag

Vem var Jesus och vad vill han oss? Och vilka tips kan en teolog ge den som planerar att ställa till med fest? Det är några av de frågor som kommer upp i detta avsnitt av Läsarpodden. Den bok som diskuteras är "Riket inom räckhåll: Jesus enligt Lukas" (Spricka förlag) av Patrik Hagman. Avsnittet spelades in live på Babettes i Linköping.  

Vilken roll spelar fegheten i historien? Patrik Hagman och Joel Halldorf diskuterar Andra världskriget, maktens glamour och hur man gör motstånd mot feghetens kultur, utgående från Eric Vuillards bok Dagordningen.

Folkkyrkan i samtiden och framtida utmaningar, tro och flygande helgon. Det blir samtal om vitt och brett när Patrik Hagman, teologiskt sakkunnig i Linköpings stift, kommer på besök. Patrik är även känd poddare (Läsarpodden) och författare. Han har precis gjort klart en ny bok som kommer nu i juli.  Men vad jobbar han med just nu och vad har han för tankar kring Svenska kyrkans och våra utmaningar? En efterlängtad gäst för er som vill höra mer om teologi, men med något för alla kan vi lova!

Är det omöjliga möjligt? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman läser en bok om flygande helgon och andra underverk, och diskuterar mirakler och vad de betyder. Vad ska man tro på, och vilken roll spelar sådana berättelserna för vår syn på världen? Och hur ska historiker och andra akademiker förhålla sig till det mirakulösa, egentligen. Bok för samtalet ”They Flew: A History of the Impossible” av Carlos Eire. 

Kyrka och föreningsliv får det svårt när alla har fullt upp med att vara sig själva. Hur blev det egentligen så här? Kulturredaktionens Joakim Silverdal får en individualistisk insikt i kyrkbänken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Innan 1960-talet ville nästan ingen bli sig själv.”Jag hade helt och hållet zonat ut i kyrkbänken när den frasen bröt sig in i mitt medvetande med en våldsam kraft.I Skelleftehamns kyrka målade den finlandssvenske teologen Patrik Hagman fram en av den kristna kyrkans största utmaningar i dag.Han menade att sökandet efter identiteten – det undflyende jaget – var en ödesdiger fråga för ett sammanhang som bygger på att medlemmarna egentligen bara behöver ha en sak gemensamt: sin tro.Inte sina politiska åsikter, sin världsbild, eller sina intressen. Bara sin tro.En sådan spretig liten samling saknar dragningskraft, när alla vill staka ut sin egen väg genom verkligheten, menade han. När världen, så sakteliga, gjort sig allt svårare att definiera ”Ingen ville bli sig själv”. De där orden svävade runt och vägrade släppa taget om mig.När jag kom hem från den där konferensen möttes jag av ett paket i min brevlåda. Jag bröt mig igenom wellpappen och där låg en foto-bok som jag nästan hade glömt att jag klickat hem från ett antikvariat på nätet.Svartvita fotografier på allvarliga damer med knutar i håret, barn som slumrat till i bänkarna och predikanter som talar till sin församling med Bibeln i hand.Den hyllade dokumentärfotografen Sune Jonsson hade besökt pingströrelsens stora konferens Lapplandsveckan i mitten av 50-talet och resultatet blev boken ”Sammankomst i elden” Bild på bild av människor med slutna ögon, som sträcker sina händer mot en himmel, som vi bara får ana finns där, ovanför det väldiga tältets tak.Man kan riktigt känna hur kameran fångat vibrationerna av segertoner och bönebrus.Medan jag bläddrade runt lite på måfå kom tanken till mig: ”Här har vi alltså människor som inte ville bli sig själva”.Men stämmer det där då? Att ingen ville bli sig själv innan 60-talet?Ja och nej. Litteraturprofessor Carin Franzén har gett sig ut på jakt efter det litterära jaget i boken ”När vi talar om oss själva: subjektivitetens historia”.Hon lyfter Montaigne, Descartes och Rousseaus olika sätt att skriva om sig själva men backar först tillbaka långt tidigare än så.Redan i slutet av 300-talet skrev kyrkofadern Augustinus sin text Bekännelser som kommit att kallas för historiens första självbiografi.Men när Augustinus målar med sitt ”Jag” är det främst i syfte av att ge läsaren ett exempel att följa.Det är först över tusen år senare som föreställningen om ”det egna” träder fram i litteraturen, på 1700-talet när Jean Jacques Rousseau ger ut sin text Bekännelser.Franzén menar att Rousseaus ord är de första tassande stegen mot vår tids individualism, eftersom han är så tydlig med att det han gör saknar motstycke. Hans liv är ett exempel värt att studera, men omöjligt att efterlikna.Utvecklingen tog ett explosivt kliv när ungdomskulturen dundrande in i samhället under 1950 och 1960-talen.Och därifrån har den växt och muterats till att nå 2000-talets individualism – dopad med den globala marknadens steroider.För köpkraften är stark hos de individer som utan att själva riktigt inse det är med och befäster en räcka normer och värderingar genom selfies och statusuppdateringar, skriver Carin Franzén.Det vore inte konstigt, med andra ord, om barn och barnbarn till arbetare och bönder på Lapplandsveckan 1956, i högre grad än sina föräldrar, började söka friheten som sprang ur att staka ut sina egna identiteter.Att de, som Laleh och ett oräkneligt antal andra popsångare före henne sjungit, fick insikt i vad det innebar att ”bara få va sig själva”.Men konsekvenserna har tornat upp sig.För det som Patrik Hagman presenterade som en utmaning för kyrkan är egentligen en utmaning för hela samhället, för vår gemenskap.Ett tynande föreningsliv skriker efter medlemmar. Inga händer lyfts när frågan kommer om vem som vill vara klassförälder eller knattefotbollstränare.”Jag vet inte riktigt om det är jag. Är det verkligen jag, en knattefotbollstränare?”Den nya konflikten mellan jaget och gemenskapen är påtaglig nästan överallt. Jag kan själv känna hur den gnager i mig när jag varje söndag sitter i bänken i min gamla baptistförsamling och samtidigt upplever ett brinnande behov av att få vara mig själv.”Jag skulle aldrig vilja tillhöra en klubb som skulle ha någon som mig som medlem.”Paradoxen i det gamla Groucho Marx-citatet har alltid kittlat min fantasi.För det finns nåt så underbart i att bryta sig fri från det förväntade, från gruppen, från sammanhanget.”Vem är du att säga vem jag är?”Ett påstående som går att vira in sig i som en varm filt. Jag gör det ofta.Och samtidigt.I Betelkyrkan i Umeå har vi något som heter ”Hjärtats röst”. En kort del i varje gudstjänst, när vilken besökare som helst får möjligheten att säga nåt den haft på sitt hjärta.En 80-årig kvinna går upp och nynnar på en psalm, en 18-årig tjej manar till bön för klimatet, en man brister ut i gråt när han berättar om barnbarnet som diagnostiserats med leukemi.”Allt kött är hö, allt flyktar här. Blott herrens ord förbliver”, brukar vi sjunga när våren går över i sommar.Det finns absolut sådana här tunga, tydliga ord i kyrkan. Raka budskap om en tro som nog tycks vara en dårskap för de allra flesta.Men ofta finns där också andrum för en spretig, sargad samling individer.Det finns inga enkla svar på frågan om hur vi lockar tillbaka dagens individualister till föreningsliv och kyrka. Därför skulle jag vilja ställa en annan fråga: Finns det något mer befriande än att få spränga sin filterbubbla i atomer?I kyrkan händer det oftast runt fikaborden, i knattefotbollen kanske det sker på bussresan till bortamatchen. Ett samtal du inte kunnat föreställa dig, med en person du aldrig annars hade närmat dig. Nyanserna träder plötsligt fram och världen får färg. Ofta har jag tänkt att en församling, skräddarsydd för varje medlem, hade varit så himla skönt, men faktiskt hade det nog också blivit ett oöverstigligt hinder för min tro. Det är väl därför vi fortsätter med våra försök att sträcka oss bortom individualismen, bortom det väldiga tältets tak. Bortom allt vi kan förstå, tills våra ”Jag” bleknar bort och nåt annat, större fått ta plats.Joakim Silverdalmedarbetare på kulturredaktionen

»Ett kyrkligt identitetsbygge som handlar om att definiera sig i kontrast till andra kristna är inte förenligt med ekumenik och kanske inte ens med kristen tro«. Så skriver teologen och författaren Patrik Hagman i en gästledare i Kyrkans Tidning. Magnus och Patrik gör ekumeniska framtidsspaningar och berör utmaningar och möjligheter med olikheter och mångfald. Hur kan vi se hur helheten kan berika Kristi kropp, undvika frestelsen till likriktning och enbart odla och värna den egna konfessionella identiteten? 

I romanens form skildrar Sveriges första professor i palliativ medicin ett scenario där oväntade dödsfall börjar ske på en palliativ avdelning. Peter Strang har under ett helt yrkesliv mött människor som befinner sig i livets slutskede. Utifrån det fiktiva skeendet ställer han frågan om det är rätt och acceptabelt att lidande människor får rätten till att avsluta sina liv? Hur tänker man inom sjukhusvården och hur tänker vi som medmänniskor? Peter Strang i samtal med Patrik Hagman, docent i politisk teologi. Medarrangör: Libris Bokförlag

I Sverige och Danmark fortsätter den livliga diskussionen om yttandefrighet i skuggan av terrorhot från sårade muslimska samfund. Finland hör till de sista länderna i Europa där det fortfarande är straffbart att häda Gud, skymfa och smäda det som hålls heligt. Är det här en pinsam skamfläck som borde avskaffas så snabbt som möjligt, eller är lagen rentav klok och hänsynsfull och något för andra att ta efter? I Slaget efter tolv möts Peter Mickwitz från föreningen PEN, teologen Patrik Hagman och professorn i straffrätt Kimmo Nuotio från Helsingfors universitet. Maria Nylund leder diskussionen. Slaget efter tolv måndag klcokan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

ANMÄL ER TILL DLD-FESTEN: https://forms.gle/ZJKywMbmva5URB9E8 EVENT FÖR FESTEN PÅ FB: https://forms.gle/PMPoCdY8VEZfaSwx8 PRENUMERERA PÅ NOD: https://tidskriftennod.se/ VÄNNER! Va händer... Vi kommer med ett fetalångt sommaravsnitt som också avslöjar ett nytt samarbete med tidskriften NOD. Inför varje kommande nummer så kör vi ett reaction-avsnitt där vi bläddrar tillsammans med någon från tidningen. Idag har vi Pekka Mellergård med oss. Detta avsnitt handlar om Dygd, Filokalia, Jordan Petersson och Emanuel Karlsten.. bland annat.. Missa för Guds skull inte detta avsnitt, vi avslöjar också stora planer inför hösten, och mindre stora planer om poddens framtid. På riktigt. I höst blir det fest i Göteborg där vi ses, minglar, kör livepodd och säljer tishor men inte minst släpper ett fansin med bland annat: Emma Andas, Kristoffer Lignell, Dorothy Day, Richard Thörn, Per Herngren, Magnus Tunehag, Eleonore Gustafsson, Tobias Hadin, Anton Johnsson, Patrik Hagman, Sara Wrige.... --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daligliturgi/message

Hur kan sorg se ut? Hur pratar man med någon i sorg? I det här avsnittet så pratar Robert och Lovisa om sorg och död. Vill du veta mer om ämnet? Spana in: ”Till dig som en dag ska dö” av Philip de Croy (Verbum) ”Sökarna: Patrik Hagman” intervju med Patrik Hagman av Erik Schüldt, av Föreningen Valv. ”För dig som en dag ska dö (BoKmässan i BK)” samtal från BoKmässan i BK i poddformat med Philip de Croy, Camilla Lif och Erik Schüldt (Betlehemskyrkans podcast). ”Låt oss prata” är en poddserie av Lovisa Almén och Robert Eriksson som är pastorer i Betlehemskyrkan Göteborg. Här tar de tag i frågor som de brottas med och som de möter många frågor och funderingar kring som de vill att kyrkan ska prata mer om.   Avsnittet spelades in 7 mars 2023. Medverkande: Lovisa Almén och Robert Eriksson Producent: Evelin Nyberg Ansvarig utgivare: Robert Eriksson

I detta bonusavsnitt av Läsarpodden samtalar Patrik Hagman och Joel Halldorf med skribenten Nathan Hamelberg och Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson om JRR Tolkien, myter och religion. Avsnittet är inspelat live hos NAV.

Telefonväkteri om vad man kan göra för att bli mindre dyster inför framtiden. Direktsändes 19/8 med gästerna: Patrik Hagman, författare och teolog knuten till Svenska kyrkan, medverkar i Läsarpodden Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverketprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Hur skapas en sekt och vad är det som sker när religiös hängivenhet spårar ut i fanatism? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst Anna Lindmans bok "Sekten" och diskuterar församlingen i Knutby.

Dylan and Will are joined by Nick Wolfe to discuss the haunting silent films that emerged from Sweden and Denmark between 1917 and 1922, including Häxan and The Phantom Carriage. Featuring interviews with film professor Anne Bachmann, theologian Patrik Hagman, and Häxan-expert Richard Baxstrom, we also explore the world that produced these movies, discussing Lutheranism, Satan, the history of Sweden's Golden Age of silent film, and the lives of the remarkable filmmakers behind these chilling visions from a lost era.

Hartmut Rosa tells the story of how he came up with his concept resonance and what its significance is for personal life and public politics. He compares it to "the old idea of a calling" and talks about its religious connotations. In conversation with theologians Patrik Hagman and Joel Halldorf.

Vaccineringarna mot coronaviruset har kommit igång - men hur borde de fortsätta? Borde en större andel vaccin ges till de områden där smittan sprids mest, eller borde vi vaccinera jämt över hela landet? Och vad är riktigt läget med biverkningarna av AstraZenecas vaccin? Det diskuteras i Slaget efter tolv av chefsöverläkare Peter Nieminen vid Vasa sjukvårdsdistrikt, tidigare politikern Ulla-Maj Wideroos och teologen Patrik Hagman. Filip Stén leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Det blir en annorlunda jul i år. Efter månader av social distansering borde vi fortsätta med det, för att undvika att coronaviruset sprids ytterligare. Tar vi den växande mentala ohälsan på allvar - och hur kan man, under rådande omständigheter - göra det bästa av läget? I Slaget efter tolv får du höra teologen Patrik Hagman, psykologen Anders Englund och Anne Salovaara-Kero som är direktör för Österbottens kriscenter. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Plötsligt är postmodernismen på allas läppar, när den anklagas för att göda relativism så väl som extremism till både höger och vänster. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst ”Är Trump postmodern?” av den finländske filosofen Nora Hämäläinen och diskuterar hur denna filosofi påverkar vår tid – och dem själva.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? I "Tänk om" skriver författaren Roland Paulsen om en av vår tids stora epidemier: social ohälsa. Patrik Hagman och Joel Halldorf har läst den och talar om ångest, drömmen om kontroll och själavård i terapisamhället.

Vad är det som hänt med vårt offentliga samtal? Hur blev det så högljutt och polariserat – och vad betyder det för politiken? I boken "Kill all Normies" beskriver Angela Nagle de senaste decenniets förändringar, och analyserar denna dramatiska förändring. Joel Halldorf och Patrik Hagman diskuterar hur det gick till när anonyma internetforum tog över från tidningarnas ledarsidor och blev drivande i debatten och började forma politiken.

Black friday har förlängts till black week samtidigt som vi vet att vi borde konsumera mindre. Hur ska vi hantera oron för klimatet samtidigt som julhandeln står inför dörren? Hur stort klimatansvar kan individen bära? Och hur kan man undvika att barnen hamnar i kläm då vuxna känner klimatångest? I Slaget efter tolv deltar professorn i småbarnspedagogik Mirjam Kalland, Patrik Hagman universitetslärare i praktisk teologi och Julia Degerth som bloggar om hållbar konsumtion och gröna val. Maria Nylund leder ordet, E-post: slaget@yle.fi

Vi lever i en tid som präglas av högre hastighet, längre avstånd och en större flyktighet. Vad innebär detta för våra möjligheter att finna mening, lycka och djupa relationer? Rachel Cusks hyllade roman ”Konturer” ger en bild av livet i ett senmodernt, sekulärt Europa. Teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst boken, och samtalar om vänskap, kärlek och möjligheten att knyta an till andra människor i en sådan värld.

Klimatkrisen är inte något som ligger framför oss, utan vi märker den redan genom naturkatastrofer, skogsbränder, extremvärme och klimatflyktingar. Vad är det som sker med vår värld – och vad får det för konsekvenser framåt om uppvärmningen ökar med en, två, tre, fyra eller fem grader? Detta skildrar David Wallace-Wells i sin nya bok ”Den obeboeliga planeten”. Teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den, och samtalar om vad det innebär att vara kyrka i skuggan av den annalkande katastrofen.

Vi är vana att höra ateister beskriva kristen tro som irrationell eller till och med omoralisk. Men den nye svenske ateist-stjärnan Martin Hägglund har en annan tes: religion gör livet meningslöst. Istället formulerar han en sekulär spiritualitet som han menar är överlägsen alla religioner. Teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst boken, och diskuterar hans försök.

Kyrkan deltar i årets pridefestival, vilket har väckt heta känslor, framför allt i de egna leden. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (Kd) startade en twitterstorm när hon kritiserade ärkebiskopen. Hur ska kyrkan komma vidare när den ständigt måste jämka mellan dem som vill följa samhället och dem som vill följa bibeln? I Slaget efter tolv deltar Patrik Hagman, docent i politisk teologi vid ÅA och Leif Nummela, ledamot av kyrkomötet och chefredaktör för Uusi Tie samt Heidi Juslin-Sandin, ordförande i stiftsfullmäktige. Programledare Bettina Sågobom slaget@yle.fi

Hur kan man tro på Gud i en sekulariserad värld? Den norska författaren Ellen Merete Wilkens Finnseth reser genom historien på jakt efter en kristen tro som klarar samtidens prövningar. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst hennes bok "Berøringen".

Håller internet på att beröva oss vår fria vilja, och i en förlängning det som gör oss till människor? Det hävdar Harvard-professorn Shoshana Zuboff, som skrivit en av årets mest uppmärksammade böcker: "The Age of Surveillance Capitalism". Här visar hon hur den information som internet-jättar som Google och Facebook samlar om oss reducerar människan till råmaterial som företagen kan utvinna pengar ur. Teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst hennes bok och funderar över dess konsekvenser.

Trots att 80 procent av finlandssvenskarna hör till kyrkan håller påsken sakta men säkert på att tappa sin betydelse som kyrklig högtid. Det syns redan tydligt i de större städerna där antalet personer som deltar i en gudstjänst under påsken bara är lite högre jämfört med en vanlig gudstjänst. Allt färre deltar också i det vardagliga gudstjänstlivet. Ett hur stort bekymmer är det för kyrkan och vart ska den som känner en längtan efter en andlig dimension i sitt liv vända sig? I Slaget efter tolv deltar Patrik Hagman, docent i teologi och universitetslärare vid Åbo Akademi, koreografen och danskonstnären Tiina Lindfors och Sofia Sjö, docent i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Etty Hillesum är ett av 1900-talets märkligaste helgon. Till sin egen överraskning börjar hon sin resa mot Gud mitt under brinnande världskrig. Medan mörkret sänker sig över Europa söker hon sig allt närmare ljuset – och brinner för att blåsa liv i glöden hos människorna hon har runt sig. Till sist för denna överlåtelse henne ända till Auschwitz. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst hennes efterlämnade brev och dagböcker, texter som svämmar över av mystik, sensualism och livsglädje.

Författaren och prästen Elisabeth Hjorth har skrivit en bok som skildrar uppväxten i en småländsk frikyrkoförsamling. Patrik Hagman och Joel Halldorf har läst en gåtfull men vacker roman, och samtalar bland annat om barndomen – är den bara något som de vuxna hittat på för att stå ut?

Vi bygger vår identitet på prylar, stilar och konsumtion - men varför? Tillsammans med teologen och författaren Patrik Hagman funderar Linn Jung över frågan: Vem blir vi när vi inte konsumerar? Det här är en podd om etik, konsumtion och identitet. Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Håller matematik och byråkrati på att tränga undan sådant som medmänsklighet och religion – och är det därför utbrändheten breder ut sig likt en epidemi? Filosofen Jonna Bornemark menar att vi lever under pedanternas tyranni, men att renässansfilosofer kan befria oss ur vår fångenskap och förvirring. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst hennes bok.

Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman samtalar om Marilynne Robinsons nya bok "Vad gör vi här?" (Weyler förlag), där hon diagnostiserar det moderna USA och söker rötterna till humanism och demokrati hos 1600-talets puritaner och i 1700-talets stora väckelserörelser.

Vår tids religion? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "Doughnut Economics" av Kate Raworth och diskuterar ekonomin som vår tids mest inflytelserika religion.

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad gör sorgen med tron och vad gör tron med sorgen? Hur förändras vi som människor och kan sorgen till slut bli en gåva som ger livet mening? Varje dag dör det runt 250 personer i Sverige. Många lämnar efter sig anhöriga, familj och vänner i sorg och förtvivlan. Människor och tro gästas av sjukhusprästen Anna Smille som dagligen möter människor i sorg. Vi får även träffa teologen och författaren Patrik Hagman, som på kort tid miste både sin son och fru. Imamen för den Bosniska församlingen Mustafa Setkic berättar om den kollektiva sorg, som många av hans landsmän bär. Vilket slags musik som är populärast på begravningar och vad musiken kan betyda för sorgebearbetning beskriver Alf Gabrielsson, professor i musikpsykologi i ord och ton.  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

I går blev det klart vem som lotsar majoritetskyrkan under de kommande åren. Varför blev just denna man ärkebiskop och är det viktigt vem som är kyrkans ansikte utåt? I debatten: Kyrkpressens chefredaktör May Wikström, docenten i politisk teologi Patrik Hagman och studentprästen Mia Anderssén-Löf från Jakobstad. Debatten leds av Markus Ekholm. E-post: slaget@yle.fi

Vad är Bibeln för en bok, och hur ska den läsas? Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst "The Scripture as Real Presence" av Hans Boersma, och talar om bibeltolkning i den tidiga kyrkan och i dag. Patrik förklarar problemet med både konservativ och liberal kristendomstolkning, medan Joel hävdar att kristen tro är ett cirkelargument.

Kan man älska utan minne och förlåta sådant man glömt? Eller kräver både kärlek och försoning ett levande minne? Patrik Hagman och Joel Halldorf läser "Begravd jätte" av nobelpristagaren Kazuo Ishiguro, och frågar sig om sagor ibland är sannare än verkligheten.

Naomi Klein är en av vår tids mest lästa politiska författare. Med böcker som ”No Logo” och ”Det här förändrar allt” har hon format och skapat debatter över hela världen. I detta avsnitt diskuterar Joel Halldorf och Patrik Hagman hennes nya bok ”Nej är inte nog”, där hon försöker förklara hur Trump kom till makten – och vilket svar detta kräver. Det blir ett samtal om populism och politik, och vad kyrkan och den politiska aktivismen har att lära av varandra.

Var befinner vi oss – och hur hamnade vi här? Under hösten diskuterar Joel Halldorf och Patrik Hagman tre böcker som försöker förstå världen efter 2016. Först ut "Age of Anger" av Pankaj Mishra, som menar att dagens populism och terrorism är frukten av en vrede som vaknade för 200 år sedan.

Patrik Hagman från Åbo miste sin son i cancer och kort därefter sin fru i en stroke. I ett starkt och insiktsfullt sommarprat berättar han om det här och hur han har gått vidare i livet. Att tålamod, vänlighet och omtanke hör till ett gott liv hör till insikterna. Den viktigaste dygden när vi möter sjukdom och död, tror jag är tacksamheten. Givetvis inte så att jag skulle försöka vara tacksam över Joels tumör eller Kikas stroke. Jag menar tacksamhet för allt det andra som också finns i livet. Så mycket hänger på att vi när mörkret väller in i livet, förmår se ljusglimtarna. Det är de som hjälper oss navigera vidare. Red. Elisabeth Morney

Var sker kyrkans mission idag? I fjärran länder, eller här hos oss?  Patrik Hagman och Joel Halldorf diskuterar utgående från Eckerdals bok "Kyrka i mission" om kristet entreprenörsskap, varför det bara är medelklass i kyrkan och om Svenska kyrkans framtid.

Den amerikanska författaren Flannery O’Connor anklagades för att skriva våldsamma, makabra berättelser – men själv menade hon att hon bara ägnade sig åt ”kristen realism”. Joel Halldorf och Patrik Hagman diskuterar Bruce Springsteens favoritförfattare utifrån boken "Ta himmelriket med våld" (Bakhåll), och talar om vad det är att vara människa i en värld präglad av helighet och brutalitet. De talar också om post-frikyrkliga trauman och gör ett försök att söka försoning med världens bibelforskare.

Paulus – kristendomens förgörare eller en radikal revolutionär? Genom århundradena har åsikterna om denna apostel varierat. I detta avsnitt av Läsarpodden samtalar Joel Halldorf och Patrik Hagman om boken "Den radikale Paulus: kyrkans konservativa ikon som progressiv visionär" av Marcus J Borg och Dominic Crossan. Dessutom tar de upp den aktuella, omdiskuterade boken "Den okände Jesus" av Cecilia Wassén och Tobias Hägerland, och talar förhållandet mellan exegetik, teologi och kyrkan.

I det fjärde avsnittet av Läsarpodden talar Joel Halldorf och Patrik Hagman om Svenska kyrkans mest omstridda ärkebiskop i modern tid: KG Hammar. En biskop som provocerat och inspirerat, men också berett vägen för ett nytt sätt att vara biskop i offentligheten. Det blir ett samtal om mystik, liberalteologi och om hur vi ska förhålla oss till den kristna traditionen. Dessutom funderar de på vad det innebär att de är ungefär trettiofem år yngre än Hammar! Samtalet utgår från KG Hammars nya bok ”Släpp fången loss!” (Verbum)

Boken ”Lila” av Marilynne Robinson berättar om kärlekshistorien mellan pastorn John Ames och den fattiga Lila. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den, och samtalar om kärlek, ensamhet och kristen konst. Dessutom tar de upp dokusåpan ”Tro, hopp och kärlek” och funderar på om man egentligen borde läsa ”Kärlekens lov” (1 Kor 13) vid bröllop. Läs avsnittets shownotes här. | Klicka här för att lyssna på Läsarpodden på Itunes.

Boken "Det gudlösa folket" av David Thurfjell handlar om post-kristna svenskars förhållande till religion. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den, och för ett samtal om sekularisering, varför buddhister kommer undan med så mycket och hur man på jobbet bäst släpper bomben att man frikyrklig! | Klicka här för att lyssna på Läsarpodden på Itunes.

”Historien började när människorna uppfann gudar, och kommer att upphöra när människorna blir gudar”. Joel Halldorf och Patrik Hagman samtalar om boken Sapiens av den unge professorn Yuval Harari. Boken handlar om mänsklighetens historia. Shownotes för första avsnittet finns här. | Klicka här för att lyssna på Läsarpodden på Itunes.

I avsnitt nio möter vi Patrik Hagman, teolog vid Åbo Akademi och författare till boken "Om sann gemenskap - Att leva i en kapitalistisk hederskultur". Vi navigerar oss i det teologiska landskapet i Finland och Sverige och samtalar bland annat om hur kristna ska överleva i en kapitalistisk hederskultur. Vad har det med pelarhelgon att göra? Vad är girighet? Och varför har Simon så dålig kroppshållning?Vi introducerar även "Månadens Münster", där vi släpper ut lite gnällånga, och sedan ger vi dig möjlighet att vinna en nätt antikvariatbok om du delar med dig av ditt favoritavsnitt på Facebook eller Twitter!Gilla Aten och Jerusalem på Facebook,och följ oss på Twitter!Diskutera gärna med taggen #ajpoddNi kan även nå oss på atenochjerusalem@gmail.com.

Ett samhälle kan dömas utgående hur det behandlar sina mest utsatta. Hur ser det ut hos oss? Hur ska vi hantera de hemlösa, tiggarna, missbrukarna och de med grava psykiska problem. NIMB; inte på min bakgård, exkluderande design med parkbänkar som det inte går att ligga på. Orkar du bry dig? Att våga se betyder smärta säger journalisten Barbro Björkfelt i en kolumn. Pia Abrahamsson diskuterar med teologen Patrik Hagman och krispsykologen Ferdinand Garoff om hurdant ansvar vi har för vår nästa. Programmet sändes den 23 november 2014.