Podcasts about hoppets

Den här veckan möter vi prästen och författaren Kent Wisti. Idag talar han om tilliten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Livet är en skakig resa och vi har bara löst enkel biljett. Men hoppet. Hopp är något annat än den kalkylerade framtidstro som vi kallar optimism. Kalkylen bygger på kontroll och strategi, medan hopp alltid är förenat med ovisshet och överlåtelse. Om tröst är erfarenheten av att inte vara ensam, då är hopp en seger genom kapitulation. Tillit är hoppets innersta väsen.Text: Predikaren 1Musik:Gammal är kyrkan, Herrens hus av Ludvig Mattias Lindeman med Anders Widmark trio Producent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Christoffer Abrahamsson är aktuell med sin nya bok »Lyft blicken - hoppets hållning i vredens tid«. Magnus samtalar med Christoffer om bokens innehåll och ärende. Hur kan vi finna fast mark under fötterna och stärka hoppet i en tid som präglas av ovisshet? Vad behövs för att utveckla en hoppets hållning i en omgivning som genomsyras av fruktan, vrede och hopplöshet. Ta del av ett närgånget samtal om ett högst aktuellt tema. 

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden! Idag ger vi oss ut på ett äventyr i rollspelsvärlden för Transformers från D&D... Introäventyret heter Hoppets fyr!

Maria fick hälsning om att hon skulle få bära hoppets Herre till en värld som behöver räddas. Hennes gensvar och respons får uppmuntra och utmana oss även idag.

Om ljuset som lyser...

December 2002. Tidpunkten då 18-åriga Marua Ajouz anmäls försvunnen. Hennes huvud hittas kort därefter i en skog och 14 år senare återfinns hennes kropp på en byggarbetsplats. Misstankarna har hela tiden riktats mot Maruas ex-pojkvän, men bristande bevisning har aldrig kunnat leda till ett gripande. Kan polisen och DNA-teknikers listighet sätta ny fart på fallet genom bevisinsamlingen? Ett fall där hoppet nu står till en enda detalj - ett hårstrå.Hasse Aro intervjuar Karin Bogyo från Kalla Fall-gruppen om utredningen, fynden, förhören och hoppet om att kunna utvinna DNA från hårstrået. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Veckans andakter hålls av prästen och satirtecknaren Kent Wisti från Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Hopp är något annat än den kalkylerande framtidstro som vi kallar optimism.Ur dagens andaktTextPredikaren 1MusikDotter Sion, Anders Widmark trioProducent Agneta Nordin, Lokatt Medialiv@sverigesradio.seFör Sveriges Radio Malmö

Elin har köpt en bil! Efter ett år i livskris är det dags att skala upp – för hon vill aldrig stå så nära det ekonomiska avgrundsdjupet igen. Nu bygger hon istället sin egen frihet och utöver eget rum, egen bil och eget sparande har hon också anlitat sin första ”anställda”. Kattis vill haka på och undrar om – och i så fall när – man måste närma sig stupet för att tvinga sig själv att hoppa vidare? Dessutom byggs det hönshus för fullt hos familjen Lervik, men hur får man till en enhetlig känsla i trädgården? Kattis har börjat fräscha upp dasset i Häverö och under sunkiga filtmattor med muslort har hon hittat vackra plankgolv. Hoppet lever – ja, till och med så starkt att Elin har en playlist som heter Hoppets år 2023. Hoppas ni känner likadant? Som vanligt är det Jonas Sveningsson/Brandline som har klippt. Trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Människors och gruppers förmågor, kompetenser, resurser och potential är den mest outforskade kapacitet vi har” skriver Kicki Oljemark i boken ”Att leda i förändring: Ledarskap, Appreciative Inquriy och samskapandets kraft” (2022). Boken är en omfattande sammanställning av vad som enligt aktuell forskning fungerar på riktigt i praktiken för att mobilisera människor och grupper till förändring. När vi står inför komplexa utmaningar som tex den rådande klimatkrisen kan vi lätt drabbas av en känsla av makt- och hopplöshet. Vi pratar i det här samtalet om hur styrkebaserade metoder kan hjälpa oss att ta utgångspunkt i de resurser och kompetenser vi har för att lyckas med den förändring vi önskar. Vi bland annat pratar om: - Förändringsledning som ett sätt att ta tillvara på människors drivkrafter, motivation och kompetens - Uppskattande utforskande och Appreciative Inquiry (AI) som filosofi och metod - Hoppets betydelse - Kraften i frågor för att mobilisera större system - Vikten av att titta bakom problemet och prata om det på ett annat sätt - Värdighetsbroar och hur vi kan skapa mer gynnsamma positioner - Kickis arbete med styrkebaserad utveckling i Nepal och Tanzania - Varför vi inte använder dessa metoder mer i Sverige - Att byta ut traditionella SWOT analyser mot SOAR analyser (Strenghts, Opportunities, Aspirations, Results)

Tro, hopp och förväntningar kan ge effekter på beslut och uppfattningar av vår omvärld och de kan också påverka våra kroppsliga funktioner. Det gör att preparat som i medicinsk mening borde vara overksamma ändå kan ha en effekt. Frågan är bara hur?Karin Jensen är är en av världens främsta placeboforskare. Hon är verksam vid på Karolinska Institutet i Stockholm och har intresserat sig för smärta och placebo. Hon är nära knuten till Program in Placebo Studies vid Harvard Medical School i Boston (USA) och är sedan 2016 invald i styrelsen för internationell placeboforskning, tillsammans med ledamöter från många andra länder. Förra året gav hon ut boken “Hoppets anatomi” som är en fascinerande resa i detta låtsasland med mycket verkliga effekter.Vi bjöd in henne till studion för ett samtal som kom att handla om likheterna mellan trolleri och placebo, åt varför självbedrägeri kan fungera och om placebokirurgi - alltså när man skär i andra men inte utför något. Bland mycket annat.Jensens rekommendationer:Besök Hagströmerbiblioteket i StockholmGå och se en riktigt bra trollerikonstnär eller kolla in roliga illusionstrick på Youtube.Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hoppets budskap - Sam Wohlin - 20221204 by Pingst Karlstad

Launch Sermon PlayerDel 2 i predikoserien Vårt Framtidshopp Talare: Jakob Rönnerfors Text: Hebreerbrevet 10: 19-25

Våra förväntningar påverkar hur vi upplever allt från smärtlindring till smak och mättnad.Vi kan påverka vår förväntan men viktigast av allt: vår förväntan och därmed vår upplevelse av olika saker styrs av hur andra påverkar oss.Placebo - positiv förväntanseffekt
En positiv förväntanseffekt kallas för placebo. När man ska utvärdera effekter av en ny medicin till exempel, har man ofta en kontrollgrupp som utan att veta om det får äta sockerpiller. Upplever den gruppen en effekt av medicinen är det då placebo som har påverkat dem: förväntningarna alltså.Den här förväntanseffekten är en mänsklig egenskap som vi har nytta av att förstå även utanför den medicinska forskningen. Det här avsnittet tar avstamp i en bok som placeboforskaren Karin Jensen skrivit - Hoppets anatomi. Den handlar om hur placebo och förväntanseffekt kan användas såväl inom sjukvård som i idrott och marknadsföring. Och hur det påverkar oss i arbetslivet.Effekten kan också vara negativ
Förväntanseffekt är precis som det låter, den effekt och den upplevelse vi får av vår förväntan. Är den positiv och är orsakad av vår förväntan så är det placebo. Nocebo är en negativ upplevelse baserat på förväntan. Vid sjukdom kan placebo förstås inte bota sjukdomen, men däremot kan vi uppleva en behandling på ett bättre sätt och det kan påverka hur vi tar till oss behandlingen för sjukdomen.Om jag till exempel får ett av en doktor får ett piller som ska lindra ett symtom så pågår två saker: dels pillrets verkan och dels effekten av min förväntan på hur medlet ska påverka mig. Så hur jag får pillret och om jag tror på läkaren påverkar resultatet. Om jag får ett verkligt piller och inte tror på det så kan effekten bli mindre, vilket en studie visade.Karin Jensen, placeboforskaren, har också forskat mycket om placebo här kopplat till smärta. Att avhjälpa smärta inom vården handlar inte bara om medicinsk behandling utan också om hur vi får behandlingen.Kan vi luras med förväntanseffekten?
Det betyder inte att vi (alltid) kan luras. Ett vin som smakar vinäger är svårt att sälja in som gourmetvin, då tappar vi istället helt förtroendet för den som bjuder på det. Men kanske kan vi förstå att vår förväntan på vissa varor kanske mer sitter i marknadsföringen än i smaklökarna?Självklart är det här en psykologisk mekanism som kan användas på ett oetiskt sätt. Kvacksalvare som säljer skräp på nätet och utlovar att man ska må bra av det kan få nöjda kunder som fortsätter att köpa dyra onödiga piller. Det finns fullt av halvskumma livscoacher av allehanda slag som genom att hajpa sig själva och påstå sig vara välutbildade lurar folk att köpa dyra tjänster. Det är ju inte okej.Våra förväntningar spelar roll
Kontentan är hur som helst att förväntningar spelar roll, alltså det som händer i våra huvuden. Med andra ord spelar det roll vilka förväntningar vi skapar, på jobbet och överallt annars. Det är viktigt att förstå eftersom vi omger oss av människor och påverkas av vår förväntan på dem och deras förväntan på oss.Vi hittade en riktigt passande artikel hos vår samarbetspartner Motivation.se på det här ämnet med några intressanta exempel: Skapar du rätt förväntan? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kim Brynte Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela gudstjänsten kan ni hitta på SmyrnaPlay: https://www.youtube.com/c/Smyrnakyrkan Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Hela gudstjänsten kan ni hitta på SmyrnaPlay: https://www.youtube.com/c/Smyrnakyrkan Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Hela gudstjänsten kan ni hitta på SmyrnaPlay: https://www.youtube.com/c/Smyrnakyrkan Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten. Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic. Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter.  Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic. Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor.  Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.   Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon. Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

I veckans avsnitt gästas Lennart Eriksson, Ulrika K Eriksson och Torbjörn Vårsaga av My Nilsson i studion där de bl.a. samtalar om Hoppets Stjärnas nya ungdomssatsning "Hoppets Frön". Vi får en rapport från Rumänien av Aura Vatamaniuc och en uppdatering om hjälp-transporterna till Ukraina av Andreas Edvinsson.

Temagudstjänst direkt från S.t Nicolai kyrka i Simrishamn om att hitta glädjens frön i det goda efter år av sorg, vanmakt och ensamhet. Med kyrkoherde Mats Hagelin och musik under ledning av Nadja Eriksson. Predikan av Mats Hagelin finns att lyssna på eller ladda ner separat.Så länge kanske frågan om tillit, trygghet och hopp ofta känns långt borta. Men när något sker som förändrar tillvaron - det är då vi kommer allt djupare in i oss själva och vi blir mer medvetna om vårt inre liv. Vi kan börja stava orden...Hoppets glädje!Ur predikanGudstjänsten bygger på musik av f Nadja Eriksson som är kyrkomusiker i församlingen och med text av Åsa Hagberg - en resa mot ljuset.I livet under skuggan, tog lusten ofta slut En rymd, för trängd att växa, gav inga vägar ut Men innerst djupt där inne, i skuggan stängd och trist fanns viljan kvar att brista likt knoppen på en kvist I livet under skuggan, har värden stuvats om I väntan på den dagen, då ljuset ropar-kom! Kom ut här i det fria, släpp fram din glädjes hopp En tid när höljen brister, likt körsbärsträdets knoppText till I livet under skugganI centrala Simrishamn ligger S:t Nicolai kyrka som är helgad åt sjöfararnas skyddspatron. Den var omnämnd först gången år 1161 och då var kyrkan troligen bara ett fiskarkapell och bestod av det nuvarande koret. I kyrkan finns detaljer från alla århundranden sedan dess.Medverkande: Mats Hagelin, gudstjänstledare och predikan Gertie Ågren, böneläsareS:t Nicolai lilla sångensemble Friiskvartetten Björn Claeson flöjt Boel Adler, sång Nadja Eriksson, piano och musikalisk ledare samt läsning av sångtexter Texter: Romarbrevet 8:31-39 Johannesevangeliet 16:23-33Musik: En källa spelar upp Psalm 96: Öppna mig för din kärlek Säg mig du träd En sårad ängel I livet under skuggan Psalm 711 Jag tror på en Gud, en enda Du som skapat ljuset Beskyddaren Psalm 752: Över berg och dal Fågel grå Denna underbara värld All musik utom psalmerna är skrivna av Nadja Eriksson o Åsa Hagberg  Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Välkommen till ett nytt avsnitt av Hoppets Stjärnas podcast Hoppet Andas. Denna vecka får vi en historisk tillbakablick. Vi hör Hoppets Stjärnas grundare Erik-Gunnar Eriksson berätta hur allt började en gång i tiden. På plats i studion hör vi Lennart Eriksson och Ulrika K Eriksson. Du kan också lyssna på podden på Spotify, Google Podcasts eller Apple Podcasts.

Om hoppets ljus i mörkret

Vi pratar både Augustnomineringar, Seriefrämjandets nya antologi Portal och en massa kommande rörliga serier (och en serieteveserie som gick snabbt i graven). Anton har läst del tre av Hoppets tid, skriven och tecknad av Émile Bravo , Deep Beyond av David Goy, Andrea Broccardo och Mirka Andolfo samt Two Moons av John Arcudi och Valerio...

Veckans avsnitt av podcasten Hoppet Andas är en direkt fortsättning från förra veckan. Vi får lära känna fler av Hoppets Stjärnas medarbetare lite bättre. De berättar om arbetet de gör, olika upplevelser, möten i fält och mycket annat. I studion hör vi Lennart Eriksson och Ulrika K Eriksson.

Välkommen till veckans avsnitt av podcasten Hoppet Andas. Denna vecka får vi lära känna några av Hoppets Stjärnas medarbetare lite bättre. De berättar om arbetet de gör, olika upplevelser, möten i fält och mycket annat. Intervjuar gör vår egen kommunikatör Torbjörn Vårsaga. I studion hör vi Lennart Eriksson och Ulrika K Eriksson.

Om hoppet ska infrias krävs handlingskraft och mod. Mod att tro att det lilla jag kan göra här i världen har betydelse. Patricia Tudor-Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli lite mer människa om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Interview: Peter Vad Godtberg Jensen/The Master Of Hoppets Beertuber and Brewer by Beer Massif Podcast Network

Gertrud Johansson i Radio Maranata 26 maj 2021. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trots att vi aldrig egentligen kan veta något om framtiden går vi runt och lovar varandra saker. Kanske är löftet så viktigt eftersom det svarar mot ett annat fundamentalt inslag i våra liv: hoppet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä publicerades första gången i september 2020. Vad gråter du för? Du ska gjuta klockor och jag ska måla ikoner! Det är konstnären Andrej Rubljov i Tarkovskijs film Den ytterst domen som efter en lång tid äntligen bryter tystnaden. Krigets fasor har gjort att han förlorat tron på mänskligheten och därigenom det djupast väsentliga, tron på Gud. Utan sin gudstro kan han inte måla. Men han håller en dörr på glänt. Just om detta   att hålla en dörr på glänt, att nära ett hopp, skriver Charles Péguy i boken Portalen till hoppets mysterium. Han framhåller att det är ett vågstycke, ett beslut som är något av det svåraste man kan utsätta sig för. Péguy skriver: För att hoppas måste man ha beskärts en stor nåd. I Tarkovskijs film avlägger Rubljov ett löfte. Han beslutar sig för att tiga. Inte ett ord ska komma ur hans mun. Det är ett uppror mot Guds frånvaro. Så länge Gud inte talar i världen ska inte heller han. Det är ett löfte som blir till en bön. Han går igenom brinnande byar, döende människospillror, bestialiska avrättningar av barn och djur. Tigande iakttar han fasorna omkring sig utan att möta något försonande. I flera timmar låter Tarkovskij filmpubliken tillsammans med Rubljov vara vittne till detta det mest fasansfulla. Men så dyker pojken Boriska upp. Den gamla kyrkklockan är förstörd och man föreställer sig nu att klangen från en ny ska få slut på allt elände. Men ingen vet längre hur man gör. Hemligheten har försvunnit med den siste klockgjutaren. Pojken lovar att han känner till den, han ensam vet hur man får en klocka att ljuda. Hans liv står på spel och detta är hans chans att överleva. Rubljov förstår pojkens belägenhet och iakttar honom i tystnad. Publiken väntar på upplösningen när allt ska uppdagas. För visst är pojken en lögnare som kommer att bli avslöjad? Hans tid är utmätt, hans död närmar sig. Sammanbiten iscensätter han klockgjutningen. Dagen för installationen infinner sig. Alla samlas. Människorna i den lilla byn väntar andäktiga. Miraklet sker. Klockan ljuder över landskapet. Pojken är förbi av spänning och trötthet och faller gråtande samman. Det är då Rubljov bryter tystnaden. Vad gråter du för? Du ska gjuta klockor och jag ska måla ikoner! Undret har inträffat. Gud har åter vänt sitt ansikte till oss. Att hoppas är svårt men för den som inte ger upp finns möjligheten. Både pojken och Rubljov har beskärts en stor nåd. Men handlar filmen om Rubljovs väntan på att Gud ska visa sig i världen? Eller är det så att Rubljov just genom sitt löfte, sin bön får det att ske? Det går också att göra en betydligt enklare tolkning; just genom att våga hoppas får Rubljov förmågan att möta undret när det inträffar. För man behöver inte tro på Gud för att känna igen sig i filmen. Det räcker med att referera till dagsaktuella händelser, politiska beslut eller sitt eget liv. Som när man är förälskad utan att veta om kärleken är besvarad. Eller när man är sjuk utan att veta om man ska bli frisk igen. I en mängd situationer utsätts vi för händelser om vilka vi inte vet utgången. Hur gör vi när det enda som återstår är hoppet? Hur lever vi, hur hanterar vi det dag för dag, timma för timma? Tarkovskij återkommer gång på gång till den här problematiken i sina filmer. I Offret från 1986 finns berättelsen om munken vars lärjunge vattnar ett visset träd. Varje dag år ut och år in vattnar han det vissnade förtorkade trädet. Alla skrattar åt honom, hånar honom och skakar på huvudet. Tills en dag när ett löv slår ut. Men vad hade hänt om inget hade inträffat? Hade lärjungens handling varit meningslös då? Varför leva i verkligheten när man kan drömma om den, skrev den italienska poeten och filmaren Pier Paolo Pasolini och vände på en invand utsaga. Som om undret inte finns mitt ibland oss. I naturen, i det liv vi faktiskt lever. Som om inte allt är beroende av vårt tilltal, vår blick eller det vi förmår offra för det vi vill nå. Som om själva uppsåtet vore betydelselöst. Faktum är att uppsåten styr många viktiga beslut. Utifrån dem formulerar vi våra löften. Löften som också våra politiker avger i valrörelsens stund. Bättre sjukvård, kortare köer, skolor som ger alla samma möjlighet till utbildning. Det är vad vi har att hålla oss i när vi går till valurnorna. Utan garantier måste vi helt enkelt förlita oss på löften. Vi hoppas och tror att de ska genomföras och på så sätt förvandlas till verklighet. Tarkovskij bär med sig arvet efter Dostojevskij, som behandlade problematiken i flera böcker. Efter att den unge Raskolnikov i Brott och straff mördat en pantlånerska döms han till ett långvarigt straffarbete i Sibirien. Det är dock det egna samvetet som utgör den största plågan, men för att han ska förändras krävs något mer. Det är tack vare Sonja som dag efter dag väntar på honom som Raskolnikovs inre förvandling är möjlig. Hennes tålmodiga förhoppning, hennes tysta löfte om att finnas där är den nåd som förmår förändra honom på djupet. Men varför ska vi sätta vår tillit till något så skört? Vi vet ju att allt är föränderligt. Att nya situationer uppstår, att löften om att älska i nöd och lust har fängslat människor i plågsamma äktenskap. Vi kastas mellan det föränderliga och det eviga. Vi längtar efter något som är hållbart, men bryter löften till varandra varje dag. Vi lovar att komma på evenemang som vi aldrig dyker upp på. Vi återberättar saker vi hört i förtroende, kanske för att vi tror att det nog trots allt gynnar en god sak. Samtidigt hoppas vi att vår terapeut aldrig bryter sin tystnadsplikt. Varför har vi så bråttom? Oroliga tar vi temperaturen på löften vi avgivit för att se om de fortfarande bör gälla. Vi vill helt enkelt inte ha valt fel eller tillhöra förlorarna. Samtidigt finns risken att vi förlorar oss själva, att vi inte längre är trovärdiga utan istället gör oss till offer för tillfälligheternas spel. Men varför avge så radikala löften nästan omöjliga att uppfylla? Räcker det inte med att avläsa vardagen och anpassa sig efter den? Utan sin besvärliga förpliktelse hade Rubljov kunnat måla kriget och fasorna. Det är ju det Tarkovskij gör i sin film när han iscensätter varje detalj av krigets grymheter. Men det räcker inte. Det Tarkovskij säger är att perspektivet är viktigt. Ett löfte som det Rubljov avger förmedlar ett hopp som kan rädda människan från att dras ner i krigets avgrund. Det utesluter inte att vi ibland måste svika de löften vi avgivit. Men detta bör ske efter att vi uttömt alla ansträngningar att hålla dem. Bara så kan den som bryter sitt löfte behålla sin trovärdighet. Grethe Rottböll, författare

När Jesus blev korsfäst år 33 så fanns det bara någonstans runt 120 personer som var hans lärjungar. Idag 2000 år senare är det 2,3 miljarder människor som bekänner sig som hans lärjungar. Det vill säga drygt var tredje människa på jorden. Inget på jorden är större än Kristi kropp. Men har du någonsin funderat på hur i hela världen det gick till? Hur kommer det sig att en liten grupp lärjungar växte från 120 till att bli 2,3 miljarder? Jo på grund av en sak: uppståndelsen. Den förändrar allt. Därför att den är den allra viktigaste händelsen i hela mänsklighetens historia. För två söndagar sedan inledde jag en gudstjänstserie som handlar om vilken roll Jesus uppståndelse har och hur den faktiskt gör skillnad i våra liv redan här och nu. Under dom här fyra veckorna så försöker vi ta reda på varför Jesus död och uppståndelse verkligen förändrar allt. Jag hoppas verkligen att det här ska få bli till välsignelse för dig, att dessa söndagarna ska fylla dig med liv med hopp och med glädje. Men inte bara dig utan även människorna som finns runt omkring dig. Min bön är att du skulle kunna dela och ge hoppet vidare. För jag är övertygad om att det finns människor i din närhet som längtar efter att få uppleva liv, som längtar efter glädje i tillvaron och som skulle må gott av att få upptäcka hopp, som det handlar om idag.  Jag vill ta dig med till några verser i Efesierbrevets 1:a och 2:a kapitel. Paulus som har skrivit brevet till församlingarna i och runt Efesos, sitter fängslad i Rom. Sitt brev förklarar han bland annat vad det innebär att leva det nya livet med Kristus. Men själva grunden till allt han skriver om, lägger han i kapitel 1 och 2. För att vi ska få koll på själva sammanhanget så kommer jag läsa från kapitel 1 med start i vers 17.

2021-02-28 Predikan av Lasse Bjervås i Pingstkyrkan Hässleholm. Musik: https://www.purple-planet.com/.

Dags för veckans avsnitt av Podden ”Hoppet Andas”. Denna vecka fokuserar vi på vårt arbete i Trinidad. Du får höra vad vi gör, hur det kommer sig att vi började arbeta där och mycket mer. I studion hör vi Ulrika Eriksson och Lennart Eriksson. Dessutom får vi en krönika av Gunnar Johansson i programpunkten ”Du är medräknad”.

Hopp och kärlek samt döden. Där har ni några av ämnen som vi brottas med när vi stöter ihop med professor Werner G. Jeanrond vid Oslo Universitet! I detta avsnitt samtalar Anton och Maja med Jeanrond om två av de kristna stororden utifrån Jeanronds böcker Hoppets dynamik och Kärlekens teologi. Vi pratar om radikalt hopp, skillnaden mellan hopp och optimism, Anders Nygrens spöke som gäckar kärleksbegreppet och att den helige Ande deltar i alla kärlekens kyssar. Dessutom menar vår gäst att coronapandemin avslöjar något om det protestantiska Sveriges förhållande till döden! Väl mött! ---- Gilla oss på Facebook Följ oss på Twitter Skriv till oss på atenochjerusalem@gmail.com Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

De ord från de gamla profeterna som hänvisas till i julberättelserna är ofta trösterika. Men de är också allvarsamma ord, som manar till omvändelse. Hoppet om räddning hänger nära samman med omvändelse och rannsakan. Hoppet manar till omvändelse, och i omvändelsen får vi nytt hopp. Bibeltext: Jesaja 40:1-8

De ord från de gamla profeterna som hänvisas till i julberättelserna är ofta trösterika. Men de är också allvarsamma ord, som manar till omvändelse. Hoppet om räddning hänger nära samman med omvändelse och rannsakan. Hoppet manar till omvändelse, och i omvändelsen får vi nytt hopp. Bibeltext: Jesaja 40:1-8

De ord från de gamla profeterna som hänvisas till i julberättelserna är ofta trösterika. Men de är också allvarsamma ord, som manar till omvändelse. Hoppet om räddning hänger nära samman med omvändelse och rannsakan. Hoppet manar till omvändelse, och i omvändelsen får vi nytt hopp. Bibeltext: Jesaja 40:1-8

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Lyssna på boken här. Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.seUppläsare: Johan Ehrenberg 

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Titta på avsnittet här.Köp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Besök ETC Play här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

Här kommer avsnitt 172, där vi åker hem till prästen Martina Vallerius i Trönninge utanför Varberg. Vi pratar om hennes uppväxt, yrke och bok ”Hoppets änglar”, men även med maken Tomas Eriksson om skamkänslor efter skilsmässan och om huset där deras tre barn vardera kunde få rum på var sin våning. Som bonus berättar Martinas […]

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan.Köp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Se dokumentären Abacus - Small Enough to Jail här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

Klimathopp i en tid när nästan allt handlar om katastrof, kris och förtvivlan."Jag skriver alltså en bok om hopp i en tid när nästan alla texter och utredningar om framtiden handlar om förtvivlan. Förklaringen är enkel. Det är du som är hoppet. Att du över huvud taget intresserar dig för den här boken är ett enkelt bevis i sig. Alla kan nämligen rädda världen." – Johan EhrenbergKöp boken här.Köp e-boken här.Se filmen Hoppet här.Mejla dina reflektioner eller frågor till play-podden@etc.se

I dagens avsnitt berättar Lennart Eriksson om Hoppets Stjärnas grundande, där Lennarts mamma Karin spelade en avgörande roll. Medverkar gör även Hoppets Stjärnas krönikör Torbjörn Vårsaga och avslutningsvis tipsar Skurt om hur man tvättar händerna.

Veckans morgonandakter handlar om hopp och hålls av prosten Lisa Tegby, Umeå. Sång av Lisa Lestander. I veckans morgonandakter pratar Lisa Tegby om hopp i mörka perioder - i det egna livet eller i världen i stort. Hopp hör samman med tro, arbete, kärlek, vrede och mod, och kan åstadkomma stora förändringar. Ett exempel på en hoppets människa är Nelson Mandela, som frigavs idag för exakt 30 år sedan. Han var en hoppets bärare och han visar oss att missmodets och motgångens tid i världens eller våra egna liv inte behöver vara för alltid. Han visar på att detta att hålla fast vid godheten gör skillnad både för mig själv och för de människor jag har omkring mig. Det har funnits många hoppets människor i historien och det finns många nu. Lisa Tegby i andakten Text Hebreerbrevet 10:23-24 Musik Jesu, Joy of Mans Desiring Orpheus Chamber Orchestra Det kan vi göra för rätt och för fred - Lisa Lestander Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

"Hoppets ankomst" med Johannes Magnusson från gudstjänsten 2019-12-15 Gud välsigne dig och din vecka! Besök oss gärna på Haga Kyrkogata 2,  Göteborg

Förhoppningar om att det ska hända bra saker i livet är inte samma sak som att ha hopp, om det handlar dagens morgonandakt. Hoppet har att göra med de stora livsfrågorna som berör oss alla och vi kan inte leva utan hopp. Tvärtom visar det sig att hopp kan hjälpa människor att tillfriskna. Werner G. Jeanrond har tidigare skrivit en bok om kärlek, Kärlekens teologi, och kommer till våren ut med en ny bok, om hopp. Hopp växer fram ur kärleken till Gud, till Guds skapelse, till mina medmänniskor och även till mig själv. Utan kärlek finns det inget hopp för mig eller för dig. Guds gåva av kärlek ger alltså upphov till vårt hopp. Werner Jeanrond Werner G Jeanrond är katolik, född 1955 i Saarbrücken, Tyskland. Han är en internationellt verksam teolog, är nu professor i systematisk teologi vid Oslo Universitet. Har tidigare varit vid Lunds universitet och gästforskare i Göteborg där han tidvis bor. Text 1 Petrusbrev 3:15 Musik Hymn/Karl Jenkins Vesper/Immanu El Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Den här podden handlar om klimatförändringen ur ett globalt perspektiv. I podden medverkar Maria Westerling och Charlotte Steffansson-Myrskog från Finska missionssällskapet. De har tillbringat flera år i Nepal respektive Tanzania. I de här länderna är följderna av klimatförändringen påtagliga. Redaktör: Jessica Suni Signaturmelodi: Janne Löf

Tommy Schönstedt har egentligen aldrig haft ett riktigt arbete. Redan som 14-åring började han räkna tabeller åt Västerbottens Folkblad. Tiotalet år senare fick han drömjobbet på Expressen. Tommy var första journalist på plats när Olof Palme hade skjutits ner på öppen gata. Han har levt i en cynisk och tuff kvällstidningsbransch under drygt 40 år utan att påverkas negativt. Han startade ”Reportrar utan gränser” 1994 och i dag lever han för välgörenhetsorganisationen ”Hoppets stjärna”. I veckans ”Gerts Värld” får vi möta en man med goda avsikter.

Om enkelhet i advent

Om att med Guds hjälp hitta utsiktsplatser i själens landskap.

5 Mars Bengt Richter - Hoppets Gud by Tibro Pingst

Buthaina, 20, ska till sin man i Norrköping. "Båten tog in vatten. Min dotter svimmade. Jag trodde hon var död." Hör hennes berättelse när vi sänder reportageserien från Lesbos i sin helhet.

I andra delen av Kalibers serie med granskningar gjorda av Sveriges radios lokala kanaler följer vi reportern Viktor Åsbergs resa till Rumänien. I vintras åkte han ner för att försöka förstå varför romer söker sig till Sverige för att tigga i vinterkylan. I Kaliber återvänder han till byn i nordöstra Rumänien. Han går med trasiga skor förbi de pastellfärgade husen. Det är december och molnen hänger gråtunga över den byn. Temperaturen går ned mot minus tio grader. Det ryker ur munnen när han andas. Några magra, skabbiga gatuhundar springer förbi honom. Han säger att han är tillfälligt herre i huset medan hans pappa jobbar i Sverige.  Han kommer och går, kommer och går, säger han om sin pappa.Eduard är sju år och är en av dem barn som stannat kvar medan allt fler romer åker till Sverige och  tigger pengar för att försörja sina familjer. En sak har han gemensamt med de vuxna drömmen om ett bättre liv. Han säger att han vill bli lärare eller författare.  Plötsligt satt dom utanför affärer, på gator och torg i Sverige. De tiggande romerna har blivit allt fler och väcker känslor och debatt.Jag är tillbaka i staden Iasi, som ligger i nordöstra Rumänien.En bit framför mig sitter en liten pojke och spelar flöjt. Han har med sig sin hundvalp och en liten pappförpackning med några mynt i. Jag var här senast i december då för att följa spåren av de romer som finns i Sverige idag. Jag kom till en liten by där desperationen var stor. DECEMBER Valea Seaca.Det är en by med cirka 3000 invånare. På svenska betyder Valea Seaca den torra dalen.I nedre delen av byn finns hus. En bit upp har husen blivit stugor. Längre in på de små gatorna liknar stugorna skjul fallfärdiga små hus med plast för att täcka fönsterluckorna. Jordgolv hos några. Vi har sett bilder i tidningar och TV. Och radion berättar om rapporter och experter. Vi har inte blivit slagna av lukten: smutstvätt, svett och matrester.  Vi sover där vi ryms, säger en äldre kvinna som visar hur hon och tio barn sover i samma rum på natten.Hon lägger barn i en soffa. De får ligga i bredd som sardiner för att få plats. Rummet är kanske femton kvadratmeter stort. En flicka lägger sig i soffan och hon har en smutsig tröja på sig, men inga byxor, inga trosor. Det drar kallt.  Folk är i stora behov av hjälp, säger Michelle Raducanu. Hon bor i ett närliggande hus med sin familj. Michelle är 24 år och har i flera omgångar varit i Norge och tiggt pengar. Hon vill åka tillbaka men önskar att hon hittade ett jobb där.  Där har människor flera rum i hemmen. Här har vi allt i ett rum: kök, dusch, allt, säger hon. Det är inte alla romer som är fattiga det finns också rika. Men många som bor i Valea Seaca har en tunn plånbok. Inget rinnande vatten, ingen elektricitet och tre mål om dagen är inte heller någon självklarhet. För att få mat på bordet handlar de på krita en stor del av pengarna de tigger går till att betala skulderna, säger flera bybor.  En man som bor här har en buss och kör folk som känner honom till Sverige och Norge. AUGUSTI Nio månader senare i staden Bacau, halvvägs tillbaka på väg mot byn. Jag sitter en servering med min Liviu Avasiloai, som också är engagerad i hjälparbeten i Rumänien. Han tar fram sin telefon och visar bilder han tagit för två veckor sedan när han besökte staden Babadag i södra delen av landet.  Här står jag med några romska barn i Babadag. I Babadag finns ett stort område i utkanten av stan där romska familjer bor. Staden har skyddat sig från dem genom en hög betongmur. En sån som man ser i Gaza, säger han. Liviu visar bilder på den höga betongmuren och säger att den nästan helt omger det romska området. Han menar att detta är ett konkret exempel på hur romer kan bli behandlade i Rumänien.  När jag säger att det finns många fördomar mot romer så är det sant. Om du frågar politikerna så svarar de att romerna visst har rättigheter, och ja, det har de Men vi har också en betongmur som omger dem?  De skulle säga att de också har sina rättigheter att skydda sig själva. Varför är det ingen som reagerar och protesterar?  Det vore politiskt inkorrekt, svarar Liviu Vi gör den här resan för att skildra romernas verklighet på plats. Men också för att förstå hur de hamnat där och hur möjligheterna till förändring ser ut.Strykarkatter och gatuhundar på varsin sida vägen. Syrsorna har precis börjat sjunga. Natten hinner aldrig bli riktigt sval.  DECEMBER Han står vid spisen i hörnet tillsammans med sina två syskon, Veden är snart slut och vintern blir kallare. Här bor den sjuårige Eduard med  sin familj som delar på cirka 20 kvadratmeter.. På en hylla har han ett block och ett par pennor. Eduard gillar att räkna saker.  Gatuhundarna, hur många hus som finns, säger han. Hjälporganisationen Hoppets stjärna har funnits i Rumänien sedan´1990  De säger att det kommer allt fler volontärer och andra organisationer som hjälper de nödställda. En av dom som arbetat sen starten är Maine Viklund Olofsson. Hon kom hit strax efter den rumänska revolutionen och kommunismens fall.  Det har skett en stor förändring om man säger att människor fått frihet. Men man ser också att klassklyftorna vuxit alarmerande och det ser vi konsekvenserna av på våra svenska gator idag.  Jag ser uppenbara vitaminbrister hos  både barn och kvinnor. De föder barn väldigt tätt och hinner inte återhämta sig. Det kan man se i hela deras hy och kroppshållning. De ser slitna ut, säger hon.  Jag har sett fattigdom på olika sätt. Det som är värst är att se barnen lida det är ju de som är framtiden i ett land. Och vemodet när man ser människor som måste lämna sitt eget land för att överleva och hitta jobb. Jag har något kommit över den värsta chocken. Första året, 1990, var värst. Jag kunde inte sova eller äta, utan bara vänta på att få gråta ut, säger hon.Allt fler utvecklingsprojekt startar och barnens utbildning blir ofta prioriterad. Här är det till exempel vanligt att föräldrarna är analfabeter. De kan inte hjälpa sina barn med läxläsning. Vi åker till Husi ett par timmars bilåkning från Valea Seaca.Här får de barn som kommer från svåra förhållanden hjälp.  Efter skolan ges extra stöd i ett projekt som startat.  Jag är så glad över att mitt barn lär sig saker, säger en mama. Hennes son går nu i femte klass och har därmed en högre utbildning är hon själv.  Mamman berättar att hon inte kan hjälpa barnen med läxorna och hennes man har inte ens gått i skola. Ofta vilar satsningar som dessa på frivilligorganisationer. Men det beror på var man bor I Husi står kommunen nu för lokalkostnader och bjuder eleverna på ett mål mat om dagen.  Maten betyder mycket för vårt barn. Vi har det kämpigt där hemma, menar en annan mamma som har en dotter i skolan. Så vad har de styrande i samhället gjort hittills för att förbättra romernas situation? EU har avsatt pengar för att hjälpa de fattigaste med social hjälp och utbildning. Långt ifrån alla pengar används. Kommunerna måste medfinansiera för att kunna starta projekt med EU-.medel. De saknar dock egna ekonomiska muskler.  Det saknas en strategi, både nationellt och lokalt för hur vi ska kunna ta del av Eu-medel, säger Prav.Adrian Netedu, doktor i sociologi vid universitetet i Iasi, menar att de projekt som blivit genomförda inte gett några långsiktiga resultat. De pågår i ett år och försvinner sedan. Han säger att flera projekt måste starta samtidigt inom olika delar i samhället och samverka med varandra. Det är bättre än de enskilda projekten som läggs ned efter ett tag. Vi behöver en kontinuitet, säger han.Tillbaka hos Eduard i december: Jag säger åt honom att inte dricka eller spela för pengarna, säger Eduard. Han brukar ibland prata med sin pappa på telefon.Eduard berättar om den framtid han tänker sig. Han vill just nu bli lärare i historia eller författare. När hans pappa tigger i Sverige tar han hand om sina yngre syskon medan mamman är ute. Ibland river jag ut ett papper ur mitt block och skriver, säger han. AUGUSTI 2015 Tillbaka i Valea Seaca på väg på fattigkvarteren. Eduard har blivit registrerad och folkbokförd. Vi försöker hitta honom igen, men det är osäkert om hans finns kvar. Hans pappa ska ha tagit med honom till Sverige för att tigga, har flera bybor sagt innan vi kommit fram. Vi ska strax se hur deras vardag ser ut idag och om hjälpinsatserna gjord skillnad.Först möter vi Lennart Eriksson, utvecklingschef vid biståndsorganisationen Hoppets stjärna. Han har lett projekt i Rumänien sedan 90-talet och menar att det kommer ta längre tid innan några effekter blir synliga i Valea Seaca. Det är ett stort åtagande och inget man fixar på ett halvår. Vi har börjat med ett utbildning- och resurscenter där barnen ska komma efter skolan det är nummer ett. Sedan har vi inlett ett nära samarbete med föräldrarna till barnen att jobba med deras hemförhållanden. Vi har för avsikt att sanera deras hemmiljöer. Det är ungefär 30 familjer som lever rent förskräckligt där.Vilka krav ställer ni på motprestationer då? En motprestation som vi är stenhårda är att barnen måste få gå i skolan. Föräldrar får inte ta barnen ur skolan och åka iväg. Skolan är det centrala om barnen utbildar sig och går klart sina årskurser och få kunskap, så kan vi se de verkliga resultaten i nästa generation. Ryktet verkar gå att jag är här och besöker byn igen. Allt fler kommer för att följa med mig och de ställer frågor om vad jag kan hjälpa dem med. Ge mig tio euro, jag behöver tio euro till mat, snälla ge mig tio euro, säger en man.En liten flicka, Maria, står en bit ifrån mig och frågade nyss om jag hade med mig blöjor till hennes lillebror.Förändringen tar tid och kräver motprestationer av romerna. Men trafiken mellan Rumänien och Sverige fortsätter vara intensiv. Chobano Jonela steker potatis över öppen eld och diskar samtidigt i en bytta ute på gården. Runt henne står barnen och tittar förväntansfullt. Vad ska jag säga? Ingenting händer livet är hårt, säger hon.Hon har tidigare varit i Karlstad och tiggt pengar. Där gick rykten om att hon tvingades till prostitution av sin man. Det stämde inte, jag satt och försökte försörja mina barn, säger hon.Några timmar innan vi träffar Jonela har nyheten om en ny attack mot ett migrantläger skett. Husvagnar stod i lågor på morgonen - den här gången utanför Stockholm, men visar sig senare ha varit en olycka. Men hot och våld mot romska tiggare i Sverige har blivit allt vanligare. Det som händer i Sverge är inte bra. Livet är inte lätt för oss där. Men om jag lyckas tjäna mellan 100-200 kronor per dag så är det mycket mer än i Rumänien. Så vad kan jag säga?Hon får frågan om hon verkligen tror att åka till Sverige är lösningen på deras problem,och om hon själv har haft för höga förväntningar på hjälp där. Jonela menar att det inte löser alla problem, men att barnen måste försörjas. Hon säger att hon haft höga förväntningar. I Valea Seaca hjälper grannar varandra, men det stora problemet kvarstår de är alla i en djup kris, säger hon. En hundvalp gnyr och kryper på marken. Barnen leker med ett par skabbiga gatuhundar som sprungit in på gården där maten lagas. En pojke håller upp valpen han tar hand om den, berättar han. Liviu Avasiloai hjälper Hoppets stjärna med att starta upp det nya utbildningscentret. Kommunen välkomnar organisationens hjälp men med insatsen följer också svåra val. Långt ifrån alla barn kommer få plats.  Vi måste välja 35-40 elever av ungefär 600 som finns här. Det är vad som är svårast i vårt arbete, säger han. Finns det ingen risk att ni skapar ojämlikhet och osämja bland familjerna?  Även om vi vill ge alla en chans så kan vi inte bygga en skola för så många barn. Jag är säker på att det kommer finnas föräldrar som känner sig marginaliserade, men vi förklarar för dem att vi för vad vi kan och att de kanske får hjälp om några år, säger han. Jag mötte sjuårige Eduard i December förra året. Det finns exempel på bybor som åkt iväg för att aldrig komma tillbaka. Såna som lyckats få jobb i ett annat land. Eduard drömmer om att bli något - kanske lärare eller författare.Ryktet sa att han inte längre fanns kvar i byn - att han är i Sverige med sin pappa.Men han är hemma nu.Han säger inte så mycket när vi träffas den här gången han verkar blyg.  Det har både varit bra och dåligt, säger han om hur tiden varit sedan senast vi sågs. Några andra barn slogs mot honom och ropade elaka saker, berättar han.Han har fått plats i den nya skolverksamheten och ser väldigt mycket fram emot det. Det finns bra barn som går där, säger han.Jag frågar om han börjat fundera på vad han ska skriva om han skulle bli författare. Ja. Mer än så berättar han inte. Det är såklart långt kvar dit. Och fram till dess står han inför flera utmaningar i sin vardag. Nu är han tillfälligt i huset igen.En vårmorgon var Eduards pappa borta igen. Han hade åkt iväg för att tigga pengar i Sverige. Det är precis som Eduard sa i december. Han kommer och går, kommer och går.Reporter: Viktor Åsberg Producent: Andreas Lindahlkontakt: kaliber@sverigesradio.se

Laurentsio bodde på barnhem i Rumänien till han var 11 år gammal. När han kom till Sverige väntade många operationer för att rätta till fötter och tänder. Idag föreläser han och samlar pengar till sina barndomsvänner som bor kvar i Rumänien. Han har spelat in film och var med i SVTs Mot Alla Odds. Med Pablo Paez

Piraterna hade dragit dom ut mot öppet vatten. Hanna var kapten. Fredrik lagade maten. Och nu siktar skeppet mot flera hamnar, så alla barn hittar hem. Frågan är bara hur är det med Pinnen där hemma i Blåvik?

Snittet: Egyptiska konstnärer undersöker sin samtid. Vad sysslar de badande med längs stränderna i Alexandria? Fotografen Nermine Hammam tillbringade helg efter helg på stranden för att dokumentera det nutida badlivet. Och det hon fann förvånade henne. Hon hade sett bilder på sin mor och mormor i vanliga baddräkter på stranden på 1950- och 1960-talen. Men nu, i början av 2000-talet, var kvinnorna fullständigt påklädda när de gick ut i vattnet. -Vi lever i en förvirrad tid, menar Nermine Hammam, vars utställning kan ses på galleri Townhouse i Kairo. Karine Mannerfelt har besökt Kairo och även träffat Lara Baladi, internationellt erkänd konstnär som fick första pris i den senaste Kairobiennalen med sitt bygge Hoppets torn. Klassikern: Paul Bowles skickade ut amerikanerna i Sahara i sin debutroman The Sheltering Sky. Som Bertolucci sen gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med s

Matteusevangeliet 2:1-11

Birger Skoglund predikar under Smålandskonferensen om att det är tid för ett nytt genombrott i Sverige. Han påminner om profetior som uttalats över landet och utgår från Hosea för att tala om väckelse.

Tomas Jarvid predikar på kyndelsmässodagen 2014 i Skälvums kyrka. Om Symeon och Hanna i templet som fick se Jesus och fylldes av glädje och nytt livsmod.