POPULARITY
August ist Festspielzeit, auch bei Auf den Tag genau. Vor wenigen Tagen waren wir das erste Mal seit Bestehen des Podcast bei jenen in Bayreuth, in ein paar Tagen absolvieren wir wieder unseren beinahe jährlichen Gang nach Salzburg, und heute schauen wir nach fünf Jahren wieder einmal bei den Freiluftspielen in der Arena di Verona vorbei, die 1913 zum einhundertsten Geburtstag von Giuseppe Verdi erstmals und seit 1919 alljährlich große Zuschauermengen in das alte römische Baudenkmal zogen. Meistgespieltes Werk ist dort von jeher Verdis Aida, die Berichterstatterin der Altonaer Nachrichten Margarethe Schuch-Mankiewicz wohnte indes einer Aufführung von Amilcare Ponchiellis hierzulande tatsächlich immer noch unterschätzter Oper La Gioconda bei, die sie durchaus zu würdigen weiß. Das Hauptaugenmerk ihres am 12. August 1925 erschienenen Textes gilt allerdings den einmaligen atmosphärischen Begleiterscheinungen dieses nächtlichen Spektakels, die sich über die Dauer eines Jahrhunderts gar nicht allzu stark verändert zu haben scheinen. Rosa Leu war für uns an der Piazza Brá.
Lange galten Soundbars als einfache und billige Lösungen, um den flachen Klang flacher Fernseher ein wenig aufzupeppen. Dann kündigte Sennheiser die erste teure Ambeo-Soundbar an, und sorgte damit für Aufregung in der Branche. Mittlerweile ist die große Ambeo längst nicht mehr die teuerste Soundbar, die man kaufen kann. Marken wie Devialet oder Bang & Olufsen haben noch aufwendigere Modelle nachgelegt. Und Sennheiser selbst hat mittlerweile drei große Soundbars im Programm, von denen die kleinste und günstigste immer noch fast 800 Euro kostet. Sennheiser hat mit der ersten eigenen Soundbar also einen ganz neuen und offensichtlich lukrativen Markt eröffnet, den alle anderen Hersteller bis dahin ignoriert hatten. In der heutigen Podcast-Folge unterhält sich Olaf über diesen mutigen Schritt mit einem, der von Anfang an dabei war: Max Voigt hat die Entwicklung und Einführung aller Ambeo-Soundbars als Produkt-Manager begleitet und hautnah miterlebt.Im Gespräch erzählt Max von den technischen Schwierigkeiten, die es zu überwinden galt, von der mehr als skeptischen ersten Resonanz beim Handel und warum sein Team trotzdem weiter an das Projekt geglaubt hat.Diese Folge von kHz & Bitgeflüster wurde möglich gemacht durch die Unterstützung von Dolby Deutschland!DAS ATMOS-ALBUM DER WOCHE – sponsored by Dolby AtmosSpatial Audio, 3D-Sound, immersives Hören – Beim Musikhören tun sich aktuell sehr spannende Dinge. Für alle, die einfach mal Musikhören in Dolby Atmos ausprobieren wollen, haben wir in den vergangenen Folgen unser Atmos-Album der Woche vorgestellt. Bislang hat etwas Klassisches noch als Tipp gefehlt, und das holt Olaf heute nach: Playlist: Classical in Dolby Atmos (curated)Playlist: Classical: Choir/Opera/Vocal in Dolby Atmos Klassische Musik in Atmos zu finden, gestaltet sich gar nicht so leicht. Bei vielen Streamingdiensten fehlt die richtige Suchfunktion, und in der Klassik-App von Apple Music kann man nicht gezielt nach Atmos suchen.Dabei bietet sich Klassik eigentlich gerade für Atmos an. Denn fast immer sind die Aufnahmen in einem geeigneten Raum entstanden. Und diese Rauminformation vermögen Stereo-Aufnahmen nur bedingt wiederzugeben, besonders über Kopfhörer. Doch tatsächlich gibt es bei Apple Music kuratierte Playlists für klassische Musik in Atmos erstellt. In zwei davon hat Olaf reingehört und präsentiert dir hier seinen abschließenden Tipp:Da wäre zum einen die Liste Classical in Dolby Atmos. Hier findest du 290 Tracks aus allen Epochen und Genres. Dabei sind viele bekannte Klassiker von Beethoven, Mozart, Tchaikovsky, Brahms und viele mehr. Aber auch modernere Lieder von Gershwin, Copland, und sogar John Williams oder Andrew Lloyd Webber.Die andere Playlist, die ich empfehlen möchte, heißt Classical: Choir/Opera/Vocal in Dolby Atmos und da geht es eben um Choraufnahmen, Opern-Arien und andere klassische Stücke mit Gesang. Anspiel-Tipps hier wären etwa die Carmina Burana von Carl Orff, die Winterreise von Schubert oder Verdis Aida. Zwar ist Olaf nicht der größte Fan von klassischer Musik, konnte allerdings in die beiden Playlists hervorragend abtauchen. Wenn du auch eher wenig mit Klassik zu tun hast und mal etwas Neues ausprobieren möchtest, lohnt sich ein Blick in diese Playlists. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Die neue Weimarer Operndirektorin Andrea Moses will mit ihrer Antrittspremiere einen "staubfreien Blick" auf Verdis Aida werfen. So sollen kolonialistische Kontexte freigelegt werden. Feuilleton von Wolfgang Schilling
Es war ein Schock für die Musikwelt, als Giuseppe Sinopoli im 3. Akt von Verdis "Aida" in der Deutschen Oper Berlin zusammenbrach. In der Nacht starb er an den Folgen eines Herzinfarktes - mit nur 54 Jahren. Autor: Christian Kosfeld
Erfahren Sie 3 witzige und interessante Fakten zu Giuseppe Verdis Oper Aida. Wenn Sie mehr über Opern wissen wollen, dann bietet Ihnen Opera-Inside alles was Ihr Herz begehrt. Besuchen Sie den Opern-Blog www.opera-inside.com und sie erfahren interessante Fakten zu berühmten Opern. Mit wunderschönen YouTube Videos der besten Interpreten wie zum Beispiel Luciano Pavarotti, Placido Domingo oder Maria Callas.
Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning. Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Tenoren Ingemar Anderson är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EUs regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110-150 konserter om året, rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension. - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard. Musiklista: Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Resan till Reims Gioachino Rossini Ingemar Anderson, tenor. GöteborgsOperan Inspelning: 1999-01-31 SR P2 1999-06-05 Kärleksvisa Kaya Ålander. Moa Martinsson Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Parsifal Richard Wagner Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif. Live Kungliga Operan Mässa bwv 232 h-moll_ nr 24 (26), agnus dei Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Drottningholms Barockensembla. Stockholms Kammarkör, Anders-Per Jonsson, dir O Don Fatale, Don Carlos Verdi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran Gävlesymfonikerna, 1987 Karins Sånger, Cantata for Mezzo-soprano & stråkkvartett Nattens djupa violoncell Jan Wallgren Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Stockholmskvartetten Rucklarens väg Stravinskij Ingemar Anderson, tenor. Göteborgsoperans Orkester och Kör. Live SR P2 Askungen Gioacchino Rossini Ingemar Anderson, tenor. Kjell Ingebretsen, dir. Göteborgsoperans Orkester Göteborgsoperans Kör Inspelat 2006-03-11 Stycke for viola da gamba solo a-dur John Jenkins Simone Eckert Arabella, akt 1 Richard Strauss Ingemar Anderson, tenor. Nina Stemme, dramatiska sopranen. Olaf Henzold, dir. Göteborgsoperans Orkester Inspelat 2006-11-25 Johanna Kaya Ålander Röda Bönor Önskan Ingalill Dunsö, musik. Karin Boye, text. Kaya Ålander, m fl Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 Med nätternas hjälp Lluis Llach, musik. Kaya Ålander, svensk text Varför vi sjunger (Kaya LP YTF) 2003SOLICD 21 What Are You Doing the Rest of Your Life Kaya Ålander, sång. Stefan Forssén, piano. Lars B Almkvist, trumpet. Live
De skønneste kor.DR KoncertKoret er i centrum i en koncert med Triumfmarch fra Verdis Aida og uddrag af Händels Messias og Mozarts Requiem m.m.Musik af Händel, Mozart, Gade, Mascagni, Verdi, Kodály, Rakhmaninov og Fauré.DR KoncertKoret.DR SymfoniOrkestret.Dirigent: Andris Poga.(Koncerthuset 29. oktober). Ca. 21.00 Ebène Kvartetten og Gautier Capucon spiller Schuberts Strygekvintet. Vært: Anne Bro. www.dr.dk/p2koncerten
I programmet diskuteras bl.a. Haydn-symfonier med Cappella Coloniensis och John Dowlands Lachrimae or Seven Tears med ensemble Phantasm. Alexander Freudenthal kåsererar över CD-revyns nio årsbästa. I panelen Anna Nyhlin, Johanna Paulsson och Niklas Lindblad som tillsammans med programledaren Magnus Lindman betygsätter följande skivor: W A MOZART Figaros bröllop Thomas Hampson, Anne Sofie von Otter m.fl. Chamber Orchestra of Europe Yannick Nézet-Séguin, dirigent DG 479 5945 JOSEPH HAYDN London-symfonier nr 102, 103 och 104 Cappella Coloniensis Bruno Weil, dirigent Ars produktion ARS 38064 ROLF WALLIN Manyworlds Håkan Hardenberger, trumpet Bergens filharmoniska orkester John Storgårds, dirigent Ondine ODE 1267 – 2 CD JOHN DOWLAND Lachrimae or Seven Tears Ensemblen Phantasm Elizabeth Kenny, luta Linn CKD 527 10 år av CD-revyn Alexander Freudenthal kåserar över de nio årsbästa som är Allan Petterssons Violinkonsert med Isabelle van Keulen, Sveriges radios symfoniorkester och Thomas Dausgaard på CPO (2007), The Promise of Music, en dokumentär på DVD om Gustavo Dudamel och Símon Bolívar ungdomsorkester på DG (2008), Bruckners åttonde symfoni med Dresdens Statskapell ledd av Bernard Haitink på Hänssler (2009), Szymanowskis tredje symfoni och första violinkonsert med solisten Christian Tetzlaff, Wiens filharmoniker m.fl. ledda av Pierre Boulez på DG (2010), Grazyna Bacewiczs violinkonserter med violinisten Joanna Kurkowitz och Polska radions symfoniorkester under Lukasz Borowicz på Chandos (2011), Beethovens och Alban Bergs violinkonserter med Isabelle Faust och Orchestra Mozart dirigerade av Claudio Abbado på Harmonia Mundi (2012), Beethovens stråkkvartetter med Belcea-kvartetten på Zig Zag Territoires (2013), John Adams The Gospel according to the other Mary med solister, Los Angeles symfoniorkester under Gustavo Dudamel inspelad på DG (2014) samt årsbästa CD:n 2015 som blev Verdis Aida med solister, kör och Santa Cecilia-akademins orkester under ledning av Antonio Pappano på Warner Classics. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Haydns symfonier med Orchestra of the 18th Century under Franz Brüggen på skivmärke Philips samt med Les Musiciens du Louvre ledd av Marc Minkowski på Naïve. Dowlands Lachrimae med lutenisten Anthony Rooley och Consort of Musicke på l’Oiseau Lyre; Jordi Savall och Hespèrion XX på Alia Vox och med Jakob Lindberg och Dowland Consort på Bis.
Det andra programmet som fokuserar på dilemmat Att åldras som musiker. Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? Här möter vi Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran, Ingemar Andersson, tenorsolist, och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Ingrid Tobiasson, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska, vars favoritroll är Kundry i Wagners sista opera Parsifal. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev Tony Lundman: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.” Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som Dalcroze-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid Operahögskolan i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som Amneris i Verdis Aida. 1988, 37 år gammal, anställdes hon på Kungliga operan. Andra viktiga roller blev Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki, den äldre Christina i Gefors opera, Adalgisa, Elisabetta, Carmen, Omega i Börtz Backanterna och Portvakterskan i Ett drömspel av Lidholm. Ur Recensioner: ”Ingrid Tobiasson är makalös som Amneris i Aida. -– Rösten sviktar aldrig! Samt: ”Subtil och sublim är också kvällens grand old lady, Spader dam själv, Ingrid Tobiasson.” Vidare: ”Kvällens höjdpunkt blev emellertid Ingrid Tobiassons utförande av Mahlers Kindertotenlieder. Tobiasson sjöng med sorgfylld inlevelse, och med öppenhet och klarhet i diktionen. Dessutom var hennes röstklang skön över hela registret, oavsett styrkegrad. En mogen tolkning som gjorde intryck.” Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från Stockholmsoperan. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst. - Man vill gärna vara på Kungliga operan. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu. - Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson. Ingrid Tobiasson, Eliasson Artists Stockholm: http://www.eliassonartists.com/index.php?option=com_content&view=article&id=212&Itemid=377 Ingrid Tobiasson, Stiftelsen Kungliga Teaters Solister: http://www.operasolisterna.se/medlemmar/ingridtobiasson/cv.html Tenoren Ingemar Anderson, 62 år, är äldst i ensemblen vid GöteborgsOperan, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat NorrlandsOperan och Malmö Opera. Senast gjorde han rollen som den gamle Kejsaren, prinsessan Turandots far, på Göteborgsoperan. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EU’s regler skall han pensioneras senast vid 67 år. Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på Musikfolkhögskola och sporrades där som 30-åring att söka till Musikhögskolan i Malmö. 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid Stora Teatern i Göteborg efter att ha sjungit i Norrlandsoperans kör. - På Göteborgsoperan sjöng jag även Askungens elaka syster Tisbe och det var mycket intressant! Det var ingen dragshow. Jag gjorde det med allvar, en två meter lång Tisbe som vägde 107 kg, förklarar Ingemar Anderson. Jag lärde mig BH-greppet, hur jag skulle ta av mig yrkes-BH’n genom att korsa händerna och dra den över huvudet. Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den Stekta Svanen i Carmina Burana, märkte att han hade tappat sitt höga D. - Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. Belmonte i Mozarts Enleveringen ur seraljen är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller. Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren John Jenkins 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn. - Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt. Ingemar Anderson, GöteborgsOperan: http://sv.opera.se/om-oss/personal/portratt/ingemar-anderson/ Kaya Ålander, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen Röda Bönor i Lund. Hon ger 110 - 150 konserter om året och har, förutom i Norden, framträtt i Spanien, Holland, Argentina, Finland och England. Hon rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor. Sagt om Kaya:”Kaya Ålander är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension.” - Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander. Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången. - Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring. Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband. - Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av Moa Martinsson, Karin Boye och Röda Bönor. Dessutom en jazzstandard. Kaya Ålanders hemsida: http://www.kayaalander.se Kaya Ålander Blogspot: http://kayaalander.blogspot.dk