Podcasts about fadime

29 februari. Malmös förskolor gör nästan aldrig orosanmälningar om hedersproblematik, trots att det är vanligt bland äldre barn i staden. Vad beror det på? Sara Wettergren, (L), kommunalråd i Malmö, Hanna Cinthio, doktor i socialt arbete och Sara Mohammad från Glöm aldrig Pela och Fadime diskuterar med Andreas Ericson.

Bir televizyoncu kahvede çay içen Temel'e mikrofonu uzatıp, Türkiye'nin ekonomik durumunun nasıl olduğunu sormuş. “Pizum teraziye benzeyi” demiş Temel. Gazetecinin şaşırdığını görünce de çayından bir yudum alıp başlamış açıklamaya. Ben Fadume'ye delu gibi aşiktum. Babası; “Kizumu bir tek şartla verirum. Nikah günü kizımun ağırlığınca altun vereceksinuz” diye şart koştu. Ben de inat ettum alacağum. Tarlalaru, finduk pahçelerinu ne varsa sattum, altun aldum. Ben altun aldukça Fadume kilo aldu. Nikah günü çok büyük bir terazinin bir kefesine Fadume zar zor oturdu. Ben öbür küfesine altun koydukça Fadume delu gibu yemek yemeğe devam edeyi. Ben altun koydukça Fadume delu gibu tıkınayi.” Gazeteci merakla sormuş; “Eee, sonra ne oldu?” “Ne olacak da?” demiş Temel, “Sonunda Terazi kiruldi. Fadume bir yana yiğuldi, altunlar diğer yana...” “İyi de bu durumun Türkiye ile ilgisi ne?” diye sormuş gazeteci merakla. “ İlgisu şu” demiş Temel çayından bir yudum alarak: “Türkiye'nin bir kefesine enflasyon çöreklenmuş, bizum Fadume gibi şişmanladukça şişmanlayi. Hükümet de benum gibu diğer kefesindeki maaşları arttırarak dengelemeye çalışayi. Yani bu enflasyonu zayıflatmazsak Türkiye'nun ekonomisi de bizum terazi gibu mutlaka çökecektur.” Gazeteci; “Peki, sizce çözüm nedir?” diye sormuş bu kez merakla... Temel çayından bir yudum daha almış; “Ben önce inadu sonra Fadume'yu bırakup Emune'yle evlendum!” demiş ve sakince eklemiş “Pilmem anlatabildum mi?..  Bu işin fıkrası ama işin gerçeği bu kadar komik değil. Biz de Temel gibi Fadime'yi bırakıp Emine ile evlenmek istiyoruz. Çünkü Fadime'nin niyeti kötü. Ondan kurtulmaktan başka şansımız yok, yoksa bizi iflas ettirecek. Ama Fadime'yi bırakıp Emine ile evlenmek, Temel'in yaptığı gibi kolay değil. Yıllardır davalıyız, yıllardır boşanamıyoruz enflasyonla. Enflasyon hem üretici hem tüketici hem de ülkenin başındaki idareciler için bugün de en önemli mesele.  2022'de İngiltere'de en çok “Tereyağı neden bu kadar pahalı”, Fransa'da “Neden hardal kıtlığı var”, Almanya'da “Fiyatlar neden artıyor” ifadeleri aranmış. Tüm dünyada en çok aranan ise “Param neye yetiyor” olmuş.

Bu masallar yapay zekaya yazdırılıp seslendirilmiştir. Siz de ücretsiz olarak bir çocuğa özel masal yazdırın: https://s.cagrisarigoz.com/masal Birce’nin Büyülü Sevgi Dünyası Bir gün, küçük Birce, annesi ve babasının da yardımıyla yürümeye başlamıştı. Minik Birce, her adımında yeni bir şeyler keşfetmeyi çok seviyordu. Bir gün, evlerinin önündeki büyük ağacın altında otururken, gözleri parlak bir şeye takıldı. Merakla yaklaştı ve gördüğü şeyin bir taş olduğunu anladı. Bu taş, diğer taşlardan daha farklıydı. Üzerinde tıpkı Birce gibi minik bir kız çocuğunun resmi vardı. Kızın adı da Birce’ydi! Bu taşın sırrını öğrenmek isteyen Birce, taşı hemen annesi ve babasına gösterdi. Annesi ve babası, taşın üzerindeki resmi görünce şaşırdılar. Annesi, “Bu taş, bana büyükannemin anlattığı Büyülü Sevgi Dünyası’na ait bir taş gibi görünüyor,” dedi. Babası da, “Evet, bu taşla Büyülü Sevgi Dünyası’na gidilebilir. Orada herkes sevgiyle dolu bir hayat yaşar,” diye ekledi. Birce, bu dünyayı keşfetmek istediğini söyleyince, annesi ve babası da onunla gelmeye karar verdiler. Büyülü taşı eline alan Birce, yüksek sesle “Büyülü Sevgi Dünyası’na götür bizi!” dedi. Bir anda, gözlerini kırpmalarıyla birlikte, Büyülü Sevgi Dünyası’nda buldular kendilerini. Etraf renkli çiçeklerle doluydu ve her yerde, insanlar ve hayvanlar birlikte mutlu bir şekilde yaşıyordu. Birce ve ailesi, bu dünyada bir süre dolaştıktan sonra, orada yaşayan Elif adında bir kız çocuğuyla tanıştılar. Elif, Birce’nin ve ailesinin bu dünyaya nasıl geldiğini öğrenince, onlara büyük bir sevgiyle sarıldı ve “Hoş geldiniz!” dedi. Elif, Büyülü Sevgi Dünyası’nın kuralını anlattı: “Burada herkes birbirine sevgiyle yaklaşır ve yardımseverdir.” Elif, Birce ve ailesine bu dünyada yaşayan diğer insanlar ve hayvanlarla tanıştırmaya başladı. İlk olarak, Azmi ve Fadime adında bir çiftle tanıştılar. Azmi ve Fadime, her gün ormandaki hayvanlara yiyecek ve su bırakan, sevgi dolu insanlardı. Sonra, ormanda yaşayan kelebek ve sincap dostlarıyla tanıştılar. Kelebek ve sincap, Elif’in yardımıyla, ormanın koruyucusu olmuşlar ve doğayı korumak için ellerinden geleni yapıyorlardı. Bir gün, ormanda dolaşırken, Elif ve Birce bir yaralı kuş buldular. Hemen yanına koşarak kuşu alıp Azmi ve Fadime’nin evine götürdüler. Azmi ve Fadime, kuşu iyileştirmek için ellerinden geleni yaptılar ve birkaç gün içinde kuş iyileşti. Kuş iyileşince, tüm dostlar bir araya gelerek onun için bir şarkı söylediler ve ona “Sevgi Kuşu” adını verdiler. Sevgi Kuşu, bu sevgiyi hissedince, tüm dostlarına teşekkür etti ve onlara her zaman yanlarında olacağını söyledi. Birce ve ailesi, bu büyülü dünyada geçirdikleri zaman boyunca, sevginin ve dostluğun ne kadar önemli olduğunu öğrendiler. Çünkü sevgi, insanın ve doğanın en büyük gücüydü. Sonunda, Birce ve ailesi gerçek dünyalarına dönmeye karar verdiler. Ayrılırken, Elif ve tüm dostları onlara büyük bir sevgiyle sarıldılar ve “Siz de her zaman sevgi dolu bir hayat yaşayın ve doğayı koruyun,” dediler. Birce ve ailesi, büyülü taşla gerçek dünyalarına döndüklerinde, tüm dostlarının sözlerini unutmadılar ve her zaman sevgi dolu bir yaşam sürmeye devam ettiler. Büyülü Sevgi Dünyası’nda geçirdikleri o güzel günleri, hiçbir zaman unutmayacaklardı. Ve Birce, büyüdükçe, tüm arkadaşlarına ve ailesine sevgiyle yaklaştı ve doğayı korumayı öğrendi. Çünkü sevgi, dünyayı daha güzel bir yer yapmanın en güzel yoluydu.

Filmfestivalprofilen Mouhammad Keblawi hyllades på Malmös näringslivsgala. Omar Makram berättar om hur rättvisan och jämlikheten kan öka i hemmet under Ramadan. Det är 13 år sedan Mouhamad Keblawi startade Malmö Arab filmfestival. Under alla år har han varit festivalens VD och utvecklat den till att bli den största arabiska filmfestivalen utanför arabvärlden.Nu uppmärksammades hans arbete på Malmös näringslivsgala i början på mars. Han fick priset som bästa entreprenör inom kategorin kreativa näringar.Omar Makram är debattör och föreläsare om kvinnors rättigheter på bland annat skolor. Han har tidigare jobbat som projektledare på Riksorganisationen GAPF - Glöm Aldrig Pela och Fadime.I programmet diskuterar han och programledaren Rowa Alkhatib om hur man kan förbättra sin personliga utveckling under Ramadan och öka sin medvetenhet och självkontroll, så att Ramadan inte ska drabba kvinnorna negativt.

Sağlık Olsun'da Kübra Kırımlı'nın konuğu, Sağlık ve Sosyal Hizmet Emekçileri Sendikası (SES) Şişli Şube Eş Başkanı Fadime Kavak Sevim. Fadime Kavak Sevim, Sağlık Bakanlığının promosyon ödemeleriyle ilgili bankalarla yaptığı anlaşma, sağlık emekçilerinin bu anlaşmaya gösterdikleri tepkiler ve emekçilerin taleplerinin ne olduğuna dair Kübra Kırımlı'nın sorularını cevaplandırdı. Sağlık Olsun her cuma Evrensel'de.

Hedersrelaterat våld och förtryck. Att en familjs anseende är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I över 20 år har samhället talat om krafttag, om att synliggöra. 21 januari 2002 mördas Fadime Shaindal med flera skott av sin egen pappa. Vad har hänt sen dess? Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är delar av hederskontexten. Företeelser som blir livslånga trauman. Orkar vi se flickorna som behöver oss? Och vem står på deras sida? I den här första delen av poddserien träffar vi Sara Mohammad. Människorättsaktivisten som 2001 grundade föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Sara har egna erfarenheter av att leva under hedersnormer och som tonåring fick hon en kalashnikov riktat mot huvudet av sin egen bror då hon vägrade gifta sig med en man han utsett. Sara driver ständigt opinion för utsatta kvinnor och flickor i hederskulturen. Hon är rösten för dom som inte kan eller vågar. Men vad behöver samhället göra för att lösa dom här problemen och hur kan vi vara så rädda för dom här frågorna? Tystnad, okunskap och rädsla kostar liv. Intervjun med Sara spelades in i vår poddstudio den 21 oktober 2022. Är du själv utsatt kan du vända dig till GAPF, Kvinnors rätt, TRIS eller Polisen. Du kan också läsa mer på hedersfortryck.se

Nahid Persson Sarvestani är en prisbelönt dokumentärfilmregissör som flydde till Sverige efter den iranska revolutionen 1979. Hon är särskilt känd för sin film om Fadime, dokumentärfilmen "Prostitution bakom slöjan" om så kallade njutningsäktenskap och för sin dokumentär om Masih Alinejad, "Hör min röst", som just nu visas på SVTPlay. I sitt samtal med Amineh Kakabaveh talar hon bland annat om den aktuella protestvågen för mänskliga rättigheter i Iran, och jämför med när hon själv gjorde revolution i Iran 1979.

Debattören och ex-muslimen Omar Makram från Sista Måltiden är gäst hos KRAKOWSKI. Omar berättar om koranbränningen, vad är en poddares ansvar när kontroversiella gäster bjuds in och om antisemitismen i Mellanöstern. Och vad hände egentligen när Omar Makram tvingades bort från sitt jobb på GAPF-Glöm Aldrig Pela och Fadime? Välkommen att lyssna!Stötta på Patreon med valfri summa och få avsnitten en vecka tidigare:www.patreon.com/krakowski@KrakowskiStefanwww.stefankrakowski.com/Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus TigerdraakeKlipp: Patrik Sundénmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I november 2001 håller Fadime ahindal tal i riksdagen. Hon vill att de som bestämmer ska lyssna så att fler inte ska behöva gå igenom samma saker som hon. Två månader senare händer det som inte fick hända. Programledare: Johanna Heed Producent: Niklas JonssonMed ljud från: Sveriges Radio, SVT, TV4Till Bris kan alla under 18 år höra av sig. Det går att ringa på 116 111 eller chatta, dygnet runt. Du kan själv välja att vara anonym. Du behöver alltså inte berätta vem du är.På webbplatsen https://www.hedersfortryck.se/for-dig-som-ar-utsatt/ Finns mer information om vart du kan vända dig om du är utsatt.Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.

Vi gästas av vår forna kollega, Betlehem, som berättar förlossningsdepression. Sedan tipsar vi om SVT:s dokumentär "Arvet efter Fadime - om hedersproblematiken i Sverige". Några resurser, om du själv är utsatt för hedersförtryck: RFSL Rådgivningen Skånes samtalsmottagning https://radgivningenskane.rfsl.se/samtalsmottagning/ https://www.hedersfortryck.se/for-dig-som-ar-utsatt/ Malmö Bor du i Malmö och är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan du kontakta Resursteam heder på telefon 0723-71 22 49. Du kan också mejla till resursteam.heder@malmo.se Musik under programmet: Pi Po Pa - Yosui Inoue Checheho - Aster Aweke Miracle - Jaqee Dar Hejiroke - Aynur Dogan Starstruck - Years & Years How Can He Go So fast - Cluster Buster

Galenskapen bakom skadestånd till våldtäktsman, regeringen försökte mörklägga pandemihandläggning, över 10.000 utvisningar verkställs inte. Det är tre teman i dagens avsnitt. Dessutom frågar vi: var det rätt av Ulf Kristersson att skriva artikel med Annie Lööf?

Nu har det gått 20 år sedan Fadime mördades och samhället tycks fortfarande ha svårt att förstå. Frågorna kring hedersvåld fortsätter att vara kontroversiella och komplexa. Nisti Stêrk har gjort dokumentären Arvet efter Fadime på SVT Play. Tillsammans med Nisti försöker vi reda ut: vad har vi lärt oss de senaste 20 åren? Har samhället börjat lyssna på dem som utsätts för hedersvåld, eller vänder vi dem ryggen? Och hur ser arvet efter Fadime ut? Programledare: Linnea Wikblad, Kodjo Akolor och Johannes Cakar

Linnea Wikblad har en big puss, Johannes Cakar levererar del 2 i Lord of the Pizzas och Kodjo Akolor tappar det fullständigt av spelet Wordle. Vi pratar om breakdance, att vinna på megalotteri och den märkliga irländska mannen som gick till banken. Kalle Berg från P3 Nyheter rapporterar om chockraset på den svenska börsen och kritiken mot Norges samtal med talibanstyret. Nisti Stêrk har gjort dokumentären om arvet efter Fadime på SVT Play och vi diskuterar hedersvåld. Programledare: Linnea Wikblad, Kodjo Akolor och Johannes Cakar

Energipriserna. Skillnaderna i förutsättningar för barn i olika områden. Syrien är den stora exportören av den mytomspunna drogen Captagon, men vilka är användarna? Covid-19 och husdjur. Ryssland och USA. Kritik mot förvarsmetod av kärnbränsle. 20 år sedan Fadime mördades. Är kyckling, nöt- eller fläskkött bäst för klimatet? Slutspurt inför OS.

I veckans brief - Stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson berättar om den nya Centralstaden. Vad är visionen och vad betyder det för Stockholmarna? - Det är idag 20 år sedan Fadime blev brutalt avrättat av sin pappa i ett hedersrelaterat mord och hedersvåldet är idag ett stort problem i Sverige. STHL(M) - PODDEN intervjuar Faw Azzat som är debattör och opinionsbildare kring hedersrelaterade frågor. 

Den 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal av sin far pga heder. På 20-årsdagen av hennes död uppmärksammas hedersbrott och hur vi tillsammans kan motverka denna kraft i samhället. Den 21 januari har jag Anna Gunstad Bäckman haft ett samtal med Jessica Wenna, kammaråklagare med ämnesspecialist i området hedersbrott. Jag vill veta vad ett hedersbrott är, vad har hänt med dessa brott och hur långt vi kommit i lagstiftningen och sedan Fadime mördades. Kan man stifta om lagen för att komma till bukt med dessa brott, eller krävs något annat? Hur ser Jessica på att kriminalisera ett kontrollerat beteende? Hur är Jessicas erfarenheter av att få en fällande dom utifrån de brottsmål som hon tjänstgjort i? Vi kommer aldrig glömma Fadime eller Pela, men hur ska politiker göra det bäst med att stötta rättsväsendet för att motverka dessa brott? Ja… svaret på dessa frågor och många fler utlovas i mitt och Jessicas samtal.

Det är inte bara 20 år sedan Fadime Şahindal mördades utan även 20 år sedan 9/11. Hur hänger det ihop? I detta avsnitt träffar vi Minoo Alinia docent i sociologi och lektor vid Uppsala Universitet. Minoo forskar i ämnen som migration, diaspora, etniska relationer, transnationella nätverk men främst könad rasism och i synnerhet frågan om våld i hederns namn. I avsnittet pratar vi om vikten av en intersektionell ansats och vad det innebär i praktiken. Minoo värjer sig från flera av de vanligaste begreppen såsom hedersnormer, hedersrelaterat våld – vad säger hon istället, och varför? Vi pratar också om vikten av ett antirastistiskt förhållningssätt och riskerna med att inte ha det.

Om Shariarättens rötter och hur systemet lever sida vid sida med sekulär rätt här i Sverige. När man talar om sharia tänker många på de hårda straffen och reglerna i länder som Afghanistan, Iran och Saudiarabien. Men sharia handlar också om det som kallas för familjerätt och berör också många muslimer i väst.  Vi besöker Svenska Fatwarådet i Malmö som vägleder muslimer i Sverige. Hör bland Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet,  Imamen Saeed Azam på Svenska Fatwarådet,  Mosa Sayed, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet,  Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet och  Sabina Landstedt, stödsamordnare hos Glöm aldrig Pela och Fadime. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Edgar Mannheimer

+++ Aflevering 10 - Liza Mügge en Sadet Karabulut +++ In de tweede aflevering van een tweeluik spreekt Maria Gayed met onderzoeker Liza Mügge en politica Sadet Karabulut over de ontwikkeling van diversiteit in de Tweede Kamer met betrekking tot de positie van de vrouw. Er wordt gesproken over de discussie kwaliteit vs. diversiteit, positieve discriminatie en belangenbehartiging. Hoe komt het dat vrouwen nog tegen ondervertegenwoordigd zijn in de Tweede Kamer? En met welke obstakels krijgen vrouwen te maken, onderweg naar de Tweede Kamer? +++ De ProDemos Podcast +++ ProDemos legt uit wat de spelregels zijn van de democratie en rechtsstaat en wat je zelf kunt doen om invloed uit te oefenen. In onze podcast gaan we in gesprek met mensen uit politiek, wetenschap, rechtspraak, onderwijs en media over allerlei onderwerpen die met democratie en rechtsstaat te maken hebben. Wil je graag een aflevering horen over een bepaald onderwerp, of heb je een gast op het oog? Laat het ons weten via @Prodemos op Twitter of Instagram, of via podcast@prodemos.nl. +++ Handige links van ProDemos +++ - Gratis lesmateriaal voor docenten maatschappijleer en burgerschap - Informatie over democratie en rechtsstaat+++ Aflevering 09 - Fadime Örgü en Jean Tillie +++ In de eerste aflevering van een tweeluik spreekt Maria Gayed met onderzoeker Jean Tillie en oud-politica Fadime Örgü over de ontwikkeling van culturele achtergronden in de Tweede Kamer. Ze spreken over de discussie kwaliteit vs. kwantiteit, positieve discriminatie en belangenbehartiging. Wat kunnen we uit het verleden leren? Hoe kan het dat de Tweede Kamer nog weinig kleur heeft? En met twee weken tot de verkiezingen is de grote vraag: hoe kan het beter? +++ De ProDemos Podcast +++ ProDemos legt uit wat de spelregels zijn van de democratie en rechtsstaat en wat je zelf kunt doen om invloed uit te oefenen. In onze podcast gaan we in gesprek met mensen uit politiek, wetenschap, rechtspraak, onderwijs en media over allerlei onderwerpen die met democratie en rechtsstaat te maken hebben. Wil je graag een aflevering horen over een bepaald onderwerp, of heb je een gast op het oog? Laat het ons weten via @Prodemos op Twitter of Instagram, of via podcast@prodemos.nl. +++ Handige links van ProDemos +++ - Gratis lesmateriaal voor docenten maatschappijleer en burgerschap - Informatie over democratie en rechtsstaat

+++ Aflevering 09 - Fadime Örgü en Jean Tillie +++ In de eerste aflevering van een tweeluik spreekt Maria Gayed met onderzoeker Jean Tillie en oud-politica Fadime Örgü over de ontwikkeling van culturele achtergronden in de Tweede Kamer. Ze spreken over de discussie kwaliteit vs. kwantiteit, positieve discriminatie en belangenbehartiging. Wat kunnen we uit het verleden leren? Hoe kan het dat de Tweede Kamer nog weinig kleur heeft? En met twee weken tot de verkiezingen is de grote vraag: hoe kan het beter? +++ De ProDemos Podcast +++ ProDemos legt uit wat de spelregels zijn van de democratie en rechtsstaat en wat je zelf kunt doen om invloed uit te oefenen. In onze podcast gaan we in gesprek met mensen uit politiek, wetenschap, rechtspraak, onderwijs en media over allerlei onderwerpen die met democratie en rechtsstaat te maken hebben. Wil je graag een aflevering horen over een bepaald onderwerp, of heb je een gast op het oog? Laat het ons weten via @Prodemos op Twitter of Instagram, of via podcast@prodemos.nl. +++ Handige links van ProDemos +++ - Gratis lesmateriaal voor docenten maatschappijleer en burgerschap - Informatie over democratie en rechtsstaat

Författaren, komikern och studievägledaren Zinat Pirzadeh om kärlek, medberoende och försoning. Ståuppkomikern Zinat Pirzadeh berättar om hur krig och dysfunktionella relationer som barn har påverkat henne även senare i livet. Hon beskriver hur det är att vara medberoende. - Längtan efter samhörighet har lett till att jag fastnat i sådana relationer som verkligen inte varit bra, både när det gäller partners och vänner, säger Zinat Pirzadeh. Många tankar går kring snällhet. Vad är snällhet och varför kopplas det ihop med dumhet många gånger? Hur några ord kan hjälpa en annan människa och om humorns förlösande kraft att integrera människor. Om Zinat Pirzadeh: Zinat Pirzadeh, som blev utsedd till landets bästa kvinnliga ståuppare 2010, turnerar ständigt runt Sverige med sina föreställningar. Hon är också känd från filmer, radio och tv och skriver krönikor, poesi och böcker. Den senaste - Vinterfjäril - utkom hösten 2020. Efter sina egna erfarenheter av tvångsgifte är Zinat engagerad i stiftelsen Glöm aldrig Pela och Fadime. - Jag kommer att prata om krig, snällhet, utanförskap och empati. Och en del om att politikerna gömmer sina skelett i garderoben medan vi komiker dansar med dem på scenen. Zinat Pirzadeh är född i Iran och bor nu i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2007. Producent: Helene Almqvist. Programmet sänds kl 13.00, 1 januari 2021.

Fadime kämpade för sitt liv och för sina rättigheter. Men det var också det som blev hennes död.

Seit über 45 Jahren ist Köln Radyosu die erste Adresse für türkisches Radio in Deutschland: Aktuelle Berichte aus Deutschland und der Türkei, mit der gewohnten Zuverlässigkeit und Objektivität. Informationen vom Tag gepaart mit der vielfältigen Musik aus der Türkei ist genau die richtige Mischung für Ihren Feierabend am Radio.

On this week’s episode of the #RisingYouth Podcast Salvatore talks with Fatimah Mulla and Fadime Salman about their project Anxiety Support Group. Based in Toronto for girls and women from the Muslim/immigrant communities its purpose is to help girls and women gain support and learn skills to help manage anxiety that causes them difficulty at work/school, in their relationships, or in other social situations. Focusing on creating a safe space for women to connect, and discuss and learn about their anxiety.

On this week’s episode of the #RisingYouth Podcast Salvatore talks with Fatimah Mulla and Fadime Salman about their project Anxiety Support Group. Based in Toronto for girls and women from the Muslim/immigrant communities its purpose is to help girls and women gain support and learn skills to help manage anxiety that causes them difficulty at work/school, in their relationships, or in other social situations. Focusing on creating a safe space for women to connect, and discuss and learn about their anxiety.

On this week's episode of the #RisingYouth Podcast Salvatore talks with Fatimah Mulla and Fadime Salman about their project Anxiety Support Group. Based in Toronto for girls and women from the Muslim/immigrant communities its purpose is to help girls and women gain support and learn skills to help manage anxieties that cause them difficulty at work/school, in their relationships, or in other social situations. Focusing on creating a safe space for women to connect, and discuss and learn about their anxiety. For more information about the grants and how you can support your community please visit: risingyouth.ca English Transcript Here French Translation Here

On this week’s episode of the #RisingYouth Podcast Salvatore talks with Fatimah Mulla and Fadime Salman about their project Anxiety Support Group. Based in Toronto for girls and women from the Muslim/immigrant communities its purpose is to help girls and women gain support and learn skills to help manage anxiety that causes them difficulty at work/school, in their relationships, or in other social situations. Focusing on creating a safe space for women to connect, and discuss and learn about their anxiety.

Hur är det möjligt att en far med hjälp av sin son och sina farbröder kan avrätta sin dotter? Hur är det möjligt att en mor kan tvinga sin sexåriga dotter till omskärelse med hjälp av gammal kvinna och ett smutsigt rakblad? Sara Mohammads förklaringar och beskrivning av hedersförtryckets omfattning övergick mina vildaste fantasier. Jag har fortfarande svårt att fatta.Jag försöker i görligaste mån att förhålla mig hyfsat neutral till ämnet i podden. Sorry kära lyssnare, men den här gången funkar det bara inte. Det är omöjligt för mig att förstå våra svenska politikers rädsla att göra något åt problemet med hedersrelaterat våld. Tycker man att det är flyktingarnas eget problem som inte angår oss andra? Är man rädd för att bli kallad rasist? Eller är man till och med så cynisk att man rädd att förlora röster? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dördüncü bölümde kafa karıştıran anlara Türkiye’nin megastarı Tarkan özelinde devam ediyoruz. Ufak bir uyarı: Konumuz, Tarkan’ın cinsel yönelimi değil. Tarkan 90’larda Türk Pop Müziği’nin tepesine çıkarken toplumsal cinsiyet sınırlamalarını zorladı, bunu yaparken de hem akademisyenlerin hem de rakiplerinin diline düştü. Bu bölümde Tarkan hakkında yapılan araştırmaları, yorumları ve megastarın uğradığı zorbalıkları konuştuk. Bunları konuşurken konu Mustafa Sandal’ın Top şarkısına, Kenan Doğulu’nun Tarkan hakkındaki açıklamalarına geldi doğal olarak. Sonra da Fatih Ürek’in 90lar medyasındaki algısını, Orhan Atasoy’un ‘Gemiler’ klibini ve Ferdi Tayfur’un ‘Fadime’nin Düğünü’ klibindeki transfobiyi konuştuk. Tüm bunların birbiriyle ne alakası var diye meraklandıysanız, buyurun 4. bölüme. Bahsettiğimiz kliplere ve doktora tezine aşağıdaki linklerden ulaşabilirsiniz. Spotify listemizi de yeniledik, göz atmayı unutmayın.Aysun Yüksel’in Doktora Tezi: “Toplumu Yansıtan Bir Öğe Olarak Yıldız Olgusu: Türkiye Gerçeği ve İki Örnek” Untitledacikerisim.bahcesehir.edu.tr › xmlui › bitstream › handleKenan Doğulu’nun Açıklamaları: https://www.ucankus.com/detay/2058/kenan-dogulu-neden-tarkan-yeni-bir-zeki-muren-olacak-dediOrhan Atasoy - Gemiler https://www.youtube.com/watch?v=mYEcrbj-UF4Ferdi Tayfur - Fadime’nin Düğünü https://www.youtube.com/watch?v=V4B9EjVRYj4

Fadime shaindal is a woman who wants to live her life as she wants. But that wouldnt happen as she was shot by her own father

Från 2009. I november 2001 håller 25-åriga Fadime Sahindal tal i Sveriges riksdag. Två månader senare är hon död. Med två skott i huvudet skjuts Fadime till döds av sin egen far. Mordet på Fadime blir en väckarklocka för Sverige. Hon var den som pratat högt om hur hedersproblematiken drabbar unga tjejer. Nu är hon brutalt mördad. Efter mordet har sorgen inga gränser. Fadimes begravning fyller Uppsala Domkyrka till bristningsgränsen. Och i tv, tidningar och radio är debatten het och infekterad. Hur kan en far döda sitt barn? Vem bär skulden till det som skett – kulturen, patriarkatet eller integrationen? Producerat av: Siri Ambjörnsson och Emma Janke.

DOKUMENTÄR FRÅN 2009. I november 2001 håller 25-åriga Fadime Sahindal tal i Sveriges riksdag. Två månader senare är hon död. Med två skott i huvudet skjuts Fadime till döds av sin egen far. Mordet på Fadime blir en väckarklocka för Sverige. Hon var den som pratat högt om hur hedersproblematiken drabbar unga tjejer. Nu är hon brutalt mördad. Efter mordet har sorgen inga gränser. Fadimes begravning fyller Uppsala Domkyrka till bristningsgränsen. Och i tv, tidningar och radio är debatten het och infekterad. Hur kan en far döda sitt barn? Vem bär skulden till det som skett kulturen, patriarkatet eller integrationen? Producerat av: Siri Ambjörnsson och Emma Janke.

Sara Mohammad, född i Sulaymaniyya i irakiska Kurdistan i Irak, är en svensk människorättsaktivist och apotekstekniker. Hon är en av grundarna av Riksorganisationen GAPF, tidigare Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När du inte trodde att det kunde bli festligare: Lillelördag med Ann och Anitha. Eller Anitha och Ann. Äsch! Lyssna på den bara! Ett kinderägg som aldrig tar slut. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I premiäravsnittet djupdyker vi i veckans viktigaste nyheter. Peter Wolodarski berättar ifrån Davos. Karin Eriksson som följt hedersvåldsdebatten berättar om Fadime och de nya politiska förslagen kring hedersvåld. Programledare: Johar Bendjelloul och Hanna Fahl.

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar. Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring. Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters. Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När Österrike firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.- Jag befinner sig i själva snittet, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska Lydia Lunch som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och Zahra Mani spelade Mia Zabelka 2014 in plattan Medusas Bed. Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en Schubertlied.- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch. Saxofonisten, komponisten och bandledaren Pernille Bévort lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a Danmarks Radios BigBand.- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som Copenhagen Jazzhouse skrivit med kommunen. Ordet jazz finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen DR Radio och TV att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?  Artisten Susanne Fellbrink i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.2014 startade Susanne Fellbrink nätverket Female Singer-Songwriters för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som 1995 bildades av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Kvinna till Kvinna är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick Kvinna till Kvinna, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award.I nätverket Female Singer-Songwriters finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten Sousou Cissoko. Även tonsättaren och sångerskan Maria Lithell Flyg ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke In and Out gick till final i en tävling för ny orkestermusik som Detroits Symfoniorkester anordnade. I nätverket finns även bluesartisten Sue Sergel som framför Blues för Fadime. Det här är sista delen i serien Kvinnors musik på väg! Ja, en hel del har hänt sedan programserien Konsten att Humla sändes 2006. Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren Karin Rehnqvist.Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenterHär är exempel på det positiva som sker i dagsläget:Sverige:Kulturrådet och Musikverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag. Både Musikverket och Kulturrådet välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan.England:BBC Radio 3 har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, Celebrating Female Composers, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i Spotity.USA:Tonsättaren Andrew Norman från USA vann för sitt orkesterstycke Play 2017 års Grawemeyer Award for Music Composition - ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet.Danmark:HUN SOLO presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Musiklista:Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka My shopPernille Bevort,Pernille Bevort - Tenor And Soprano Saxophone. Qarin Persson - Vocal. Mariane Bitran - Flutes. Haukur Grøndal - Clarinet, Alto Saxophone. Jesper Løvdal - Bass Clarinet, Tenor Saxophone. Krister Palmquist - Guitar. Göran Schelin - Bass. Karsten Bagge - DrumsCope Records, COPECD 088 BevarroPernille Bevort,Radio Bevort, Pernille Bevort m flGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 BevarroPernille Bevort,Radio Bevort, Pernille Bevort m flGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 WitchCraftPernille Bevort,Pernille Bevort,m fl Radio BevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 Epilogue - Celebration SkeletonPernille Bevort,Pernille Bevort, m fl RadioBevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 Tiny HesitationPernille Bevort,Pernille Bevort, m fl RadioBevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 I natt jag drömdeEd Mccurdy,Cornelis VreeswijkSusanne Fellbrink EnsamSusanne Fellbrink,Susanne FellbrinkBLUEBRINK PRODUCTION BLUES FOR FADIMEJohan (0) Johansson/Sue Sergel,Sue SergelSue SergelLAST BUZZ 08505, BUZZ-8049 TERANGAMaher Cissoko/ Sousou Cissoko,Maher Cissoko/Sousou CissokoMaher Cissoko/ Sousou CissokoAJABU 028454, AJABUCD 013 In and OutMaria Lithell Flyg,Norrköpings Symfoniorkester Dora Woman of the RuinsMia Zabelka,Mia Zabelka, Violin Bloodlust & OblivionMia Zabelka Lydia Lunch,Mia Zabelka Lydia LunchMonotyperec, MONO067 Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka CrystallitesAndrea Tarrodi,Peter Friis Johansson,PianoSVTON

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters. Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När Österrike firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.- Jag befinner sig i själva snittet, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska Lydia Lunch som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och Zahra Mani spelade Mia Zabelka 2014 in plattan Medusas Bed. Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en Schubertlied.- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch. Saxofonisten, komponisten och bandledaren Pernille Bévort lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a Danmarks Radios BigBand.- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som Copenhagen Jazzhouse skrivit med kommunen. Ordet jazz finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen DR Radio och TV att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?  Artisten Susanne Fellbrink i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.2014 startade Susanne Fellbrink nätverket Female Singer-Songwriters för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som 1995 bildades av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Kvinna till Kvinna är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick Kvinna till Kvinna, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award.I nätverket Female Singer-Songwriters finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten Sousou Cissoko. Även tonsättaren och sångerskan Maria Lithell Flyg ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke In and Out gick till final i en tävling för ny orkestermusik som Detroits Symfoniorkester anordnade. I nätverket finns även bluesartisten Sue Sergel som framför Blues för Fadime. Det här är sista delen i serien Kvinnors musik på väg! Ja, en hel del har hänt sedan programserien Konsten att Humla sändes 2006. Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren Karin Rehnqvist.Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenter Här är exempel på det positiva som sker i dagsläget:Sverige:Kulturrådet och Musikverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag. Både Musikverket och Kulturrådet välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan. England:BBC Radio 3 har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, Celebrating Female Composers, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i Spotity. USA:Tonsättaren Andrew Norman från USA vann för sitt orkesterstycke Play 2017 års Grawemeyer Award for Music Composition - ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet. Danmark:HUN SOLO presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

I veckans avsnitt pratar vi om hedersmordet på Fadime. Vi gör också ett test som avslöjar om vi är redo att bosätta oss på Mars. Sist men inte minst introducerar vi "Mindfuck-skalan" för er! Kul att du hittade hit! Vi hörs nästa vecka

Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och året då hennes nya bok kom ut. Men då visste vi inte att 2015 skulle bli det värsta året i Beates liv. Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge. - Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra! Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända. - Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen.Det jag inte klarar är att dö är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan.   Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen Det finns gränser för vad jag inte förstår och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen En dåre fri (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.   Siri Ambjörnsson är radioproducent och har tidigare bl a gjort dokumentärerna Syster min, Kvinnornas fångar och Mordet på Fadime. Hon står bakom programmen Radiopsykologen och Helgsmål i P1 och driver produktionsbolaget Klippan.

OPINIONSBILDARE MOT HEDERSKULTUR. Sara Mohammad talar i sitt Sommar om erfarenheterna som format henne, om uppväxten i irakiska Kurdistan, om föräldrakärlek och föräldratvång. Opinionsbildaren Sara Mohammad berättar om uppväxten och familjen i Irakiska Kurdistan, där hennes liv styrdes av religiösa och traditionella värderingar. Personer som stod henne nära gav henne bekräftelse men utsatte också henne för våld och tvång. Hon berättar om två smärtsamma händelser i hennes liv, den könsstympning hon utsattes för och det våld hennes bror utövade när han ville att hon skulle ingå ett tvångsäktenskap. Sara Mohammad berättar om hur hon undkom våldet och hur hon idag arbetar för att bekämpa hedersrelaterat förtryck inom alla religioner. Hon talar om islamofobi och om arbetet med föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime.Om Sara MohammadGrundare av, och ordförande i, föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF) som arbetar mot hedersrelaterat våld. Har på grund av sitt arbete utsatts för upprepade hot.Misshandlades och dödshotades av sin bror när hon inte ville gifta sig. Flydde från sin familj när hon var 17 år. Motståndare till religiösa friskolor och vill ha förbud mot slöja på barn.Belönats med Humanisternas Hedeniuspris och utsedd till Svensk Hjälte. Utsedd till årets MR-pristagare av svenska FN-förbundet. Är utbildad apotekstekniker.Producent: Henrietta Hultén

Micke och Stephan har i detta avsnitt bjudit in poliserna Martin Permén och Nina Gual som båda arbetar med att belysa, utveckla och ta hand om hedersfrågorna i den nya Polismyndigheten.  De pratar bland annat om fallet Fadime, könsstympning och hur samhället skulle kunna arbeta annorlunda för att upptäcka och förekomma den här typen av brottslighet.  Podden görs av poliserna Micke alias Doktorn, Maria, Martin och Stephan alias Sorken. OBS. Vi har tyvärr fortfarande en del problem med vår tekniska utrustning vilket påverkar ljudet. Vi jobbar på att få detta åtgärdat.  Musik i detta program  Title: Orderly  Artist: Kevin MacLeod   http://freepd.com/Electronic/Orderly

Syftet med projektet var att återförena familjer som splittrats i hederskonflikter. Men för Fatima, Jasmine, Hadil och Karima tog projektet en helt annan vändning. Kaliber handlar denna vecka om medlingsprojektet som baktände. Unga som utsätts för hedersförtryck riskerar sina liv när myndigheter försöker medla med familjen. 18-åriga Karima sökte hjälp och återförenades med sin familj – en tid senare blev hon mördad. Idag handlar Kaliber om medling i hederskonflikter. – Jag hade mycket problem hemma. Jag fick inte gå ut och jag fick inte ha pojkvän, eller klasskompisar, killar. Sen fick jag heller inte gå på tjejmiddag eller klassresor och sånt. Mycket problem. Fatima är i 20-årsåldern. Hon levde länge hårt kontrollerad av sin familj. Hon fick inte vara ute med kompisar efter skolan. Istället satt hon mest hemma och pysslade och målade. För att skydda henne har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om alla de saker som hon ville göra. – Gå ut och fika, eller åka hem till nån och se på film eller laga tacos… helt vanliga saker. Varför var det här så viktigt för din familj att du inte skulle träffa klasskompisar och åka på resor och så? – Jag antar att de ville ha extra mycket kontroll över mig. Eller vad släkten ska säga till exempel. Mycket sånt. Men vad var det som var så farligt med dina kompisar, enligt din familj? – Det var för att de var svenskar. Men hur skulle det påverka honom då tror du om folk i hans omgivning skulle få reda på att att du umgicks med svenska kompisar? – Jag tror att det skulle kännas som en skam för honom. Det är jätteviktigt för min familj vad folk runt omkring ska säga. De var nog rädda att jag skulle bli försvenskad tror jag. 70 000. Så många unga i Sverige lever i familjer med hedersnormer och får sina fri- och rättigheter begränsade. Det framgår av Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” från 2009 där högstadieelever intervjuats. En annan studie från Stockholms universitet vittnar om att drygt var tionde 15-årig tjej på olika sätt begränsas på grund av familjens hedersnormer. För Fatima kom vändpunkten när hon fyllde 17 år. Då började hon träffa sin kompisar ändå – fast hon inte fick. En dag blev hon påkommen. I en dom från tingsrätten går det att läsa: Han slog henne i ansiktet med en nyckelknippa. Detta första slag träffade under eller ovanför ögat. Sedan slog NN henne med flera slag i ryggen och ansiktet. När hon låg på golvet sparkade han henne i huvudet och fortsatte sedan att slå henne i ryggen och i ansiktet. Misshandeln ska ha pågått i 15-20 minuter. Fatima blev misshandlad av sin pappa flera gånger. Det framgår av två domar från tingsrätten. Till slut vågade hon anmäla sin pappa som dömdes till fängelse. – Idag kan jag inte förstå vad det är jag har gått igenom idag. Jag mådde jättedåligt, jag ville knappt leva den tiden. Så det var inte alls bra. Fatima omhändertogs av socialtjänsten och skickades till Linnamottagningen i Stockholm, där man hjälper unga som behöver skydd från sina familjer efter att ha utsatts för hedersförtryck. Vi är på Linnamottagningen i Stockholm. Mottagningen ligger på en hemlig adress och är egentligen en ombyggd lägenhet. Här finns ett kök, en matsal och ett mysigt vardagsrum med soffor, bokhyllor och en dator. Hela tiden kommer det hit tjejer som behöver hjälp efter att de fått sina fri- och rättigheter begränsade av sina familjer. Det är tjejer som är starkt behov av skydd. 2009 startade Linnamottagningen ett projekt där man ville försöka ändra på familjernas värderingar. På det här sättet ville man försöka förbättra relationerna mellan familjerna och de utsatta tjejerna. En av förhoppningarna var också att tjejerna skulle kunna återvända hem igen. Men det skulle visa sig att projektet skulle sluta i flera tragedier. – Myndigheterna var väldigt glada. Alla vill ha att det görs ett familjearbete. Azam Qarai är verksamhetschef på Linnamottagningen. – Att man placerar barnet för att kunna se till att hemmaförhållandena förändras så att man kan jobba hem ungen. Linnamottagningen hade två kriterier för att börja ett familjearbete. Dels ville man att initiativet skulle komma från den unga, och dels ville man först kunna göra en bedömning ifall ett familjearbete var möjligt. – För oss var det viktigt att försöka. Det är viktigt. Vi ansåg att vi har den kompetensen. Vi kan den här kulturen och vi kan läsa av och vi kan visa empati till familjen. Och det är viktigt för när man sitter i samtal med människor är det viktigt att du har förståelse och inte bara kommer med pekfinger och ajabaja. Så vi tänkte att vi har vissa förutsättningar att kunna föra de här samtalen. En av tjejerna som ingick i projektet har precis idag kommit tillbaka efter att ha blivit förd utomlands och räddats av personalen på mottagningen. – Det är som att det aldrig är lugnt här. Då har vi haft en ung kvinna som har varit väldigt pressad av sin familj och då hennes familj tog henne helt enkelt utomlands. Men vad gjorde ni då? – Vi jobbade väldigt intensivt och kontaktade självklart myndigheterna men det kändes att det här går så segt och det var hela tiden förhinder så vi ingrep själva. Hur då?   – Nej, vi hämtade henne själva helt enkelt. Personalen på Linnamottagningen reste ner till det land där tjejen fanns. Med hjälp av den lokala polisen kunde man frita henne. – Jag var jättenervös. Jag var rädd att jag skulle stanna där och då kommer mitt liv se helt annorlunda ut. Vad blir det för mat? – Det blir ris och kyckling. Tjejen heter Jasmine och är 19 år. Hon står nu och lagar mat i Linnamottagningens kök. Några kompisar ska komma hit senare å hon ska bjuda på middag. Eftersom hon lever under hot har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om hur hon begränsades hemma tiden innan hon omhändertogs av socialtjänsten. – Till exempel att vara med kompisarna, att gå på bio, alltså efter skolan fick jag bara komma hem och städa och sådär. Vad tyckte du om att det va så? – För mig var det inga problem från början när jag var 10-12 sådär. Det var inte så mycket problem. Jag älskar familj och släkt och sådär. Jag älskar det jättemycket. Men sen när jag gick i sexan-sjuan-åttan då började jag tänka så här att mina kompisar få göra saker. De sa ja, vi har födelsedagsfest men det fanns inte på kartan. Men följde du dom här reglerna då? – Ja faktiskt, jag var bästa flickan i familjen. Jag följde alla reglerna, sen helt plötsligt boom”. Och då gjorde du inte det? – Nä, jag orkade inte ut med det” Jasmine hade bestämt sig. Hon orkade inte vara bästa flickan längre. Hon sökte hjälp hos kuratorn på skolan. Då var hon 14 år. Men hur kändes det att ta det steget? – Det var jättejobbigt. Jag hade tänkt att antingen tar jag självmord eller så tar jag den här vägen och den slutar med att jag ska dö. För det har jag frågat min syster: “Om jag rymmer vad tror du kommer hända?”, hon bara: “Ja det kommer bli mord och såna saker”. Hon bara: “Om pappa inte dödar dig så kommer min bror att döda dig”. Efter samtalen med kuratorn beslöt socialtjänsten att omhänderta Jasmine enligt LVU, och liksom Fatima hamnade även hon på Linnamottagningen. Jasmine och Fatima fick tillsammans med 19 andra tjejer ingå i projektet där man genom samtal skulle försöka få föräldrarna att ändra sina värderingar. Det stora flertalet tjejer hade omhändertagits av socialtjänsten enligt LVU, efter att man upptäckt att tjejerna begränsats eller blivit slagna hemma. Den yngsta tjejen var 14 år. – Man kom in i ett hem. Så var det mamma och pappa och syskonen och så var det jättetrevligt, de var jättetrevliga och så satt vi och pratade, familjen berättade om sin bakgrund… Samtalen med familjerna kom också att handla om alla de hårda regler som rådde i hemmet. Som till exempel att tjejerna inte fick ha kompisar eller vara ute efter skoltid. Personalen från Linnamottagningen började förhandla om reglerna. Istället för att tjejen skulle komma hem direkt efter skolan så förseslog man att de kunde kanske få vara ute till klockan sex. Samtalen pågick under en lång tid och till en början verkade det gå bra och de flera av familjerna ställde upp på de nya reglerna. Även i Jasmines familj var man beredda på att ändra sina värderingar. – Då var det mer att hur man ska… man ska kunna acceptera saker, samhället. De här grejerna att det är okej om din dotter har pojkvän och sånt. Hur reagerade din pappa på det? – Min pappa höll med dom och så där... Under samtalen var Jasmines familj positiva till att förändra sig. De visste att om de skulle ändra sig så skulle de kanske få tillbaka sin dotter. Men så fort personalen lämnat lägenheten så kom en annan verklighet fram. – Nämen han sa senare till mig att dom säger så här och så här att det är okej att man har kille och sånt men att du ska veta att det finns inte. Alltså jag accepterar inte kille. Du vet att det är vår kultur och religion det finns inte. Och jag ba “jaja pappa”. Även Fatima upptäckte att hennes familj sa en sak under samtalen men i verkligheten var det en andra regler som skulle gälla.   – Min familj var ganska stela eftersom de trodde att det var någon från socialtjänsten. Men hur gick de här diskussionerna? Hände det någonting? – Hon visade mig att det hände någonting. Men jag tror inte att det hände någonting egentligen. De låtsades att det hände. Det låtsades att…? – Att det skulle bli bra. Att jag visst få gå ut att jag visst får… att det inte alls är några problem och sånt. Det tog lång tid för personalen på Linnamottagningen att förstå att familjerna hade ljugit. Pia Svedberg är socionom på Linnamottagningen och var med under flera av samtalen.   – Om man tänker på hur socialtjänsten jobbat traditionellt har det ju varit att man ska lösa konflikten så att den unga kan återförenas med familjen eller att familjen kan ha en okej relation med den unga. Och det menar vi snarare uppmuntrar föräldrarna till att vara oärliga. Därför att de då ser att vi om vi säger det som socialtjänsten eller den aktör som är inblandad vill höra så kan vi få tillbaka vår dotter igen och vi kan upprätthålla det här hedersrelaterade systemet, de värderingarna. Det är det som har hänt? – Det är det som har hänt oss i flera fall. En annan tjej som ingick i projektet var 17-åriga Hadil. Hon var också hårt kontrollerad av sin familj. Till exempel hade hon bara 15 minuter på sig för att ta sig hem efter skolan. I en dom från tingsrätten går det att läsa att hon misshandlades grovt av sin pappa efter att ha umgåtts med en klasskompis som hade  “dålig karaktär”, enligt familjen. Socialtjänsten ville att man skulle starta ett familjearbete, vilket gjordes och Hadil kunde efteråt flytta tillbaka till sin familj. Men så fort familjen hade fått hem Hadil så lämnade dom Sverige. – Och hon kom aldrig tillbaka. Hon hörde senare av sig till en kompis och sa bara snälla hjälp mig. Jag är i föräldrarnas hemland, jag är inlåst och bortgift och jag blir våldtagen varje natt. När personalen på Linnamottagningen fick höra vad som hade hänt fick de kontakt med Hadil via Facebook. – Och då sa jag vi hjälper dig. Polisen hämtar dig. Vi hjälper dig. Men den lokala polisen ville inte hjälpa till. Man försökte även med UD och den svenska ambassaden utan att få hjälp. Så personalen på Linnamottagningen reste ner till hemlandet. Det visste i vilken stad hon fanns, men inte exakt var. Azam Qarai berättar att hon fick ett telefonnummer av Hadil. – Det var det att hon hade en mobil i smyg. Jag ringde för mycket till den här telefonen då blev jag rädd att hon skulle bli upptäckt att hon försöker ta kontakt så hennes pappa tvekar inte ett pip att döda henne. Nere på plats följde några intensiva dagar. Personalen på Linnamottagningen lyckades aldrig ta reda på var Hadil befann sig. Till slut slutade signalen att gå fram och personalen tvingades att ge upp och reste hem. Det var ett år sen. – Vi misslyckades rejält där kan man säga rent ut. Vad tänker du om det idag, nu har det gått ett år? – Det är mycket sorg. Det är jättemycket sorg samtidigt är det mycket ansvar. Vad ska vi göra, hur ska vi göra? Det är hemskt för ett barn som till och med… jag menar många av dem är födda och uppvuxna i Sverige. Och så dumpas de i föräldrarnas hemland, blir bortgifta, våldtagna och blir helvete olyckliga. Det är mänskligt katastrofalt och hur kan vi förhindra det? Men samtidigt som Linnamottagningen engagerade sig för att få hem Hadil höll en tragedi på att utspela sig som skulle bli själva dödstöten för hela projektet. Det ödet tillhörde Karima som var 18 år när hon kom till Linnamottagningen. Hennes pappa hade mördats i hemlandet och hon bodde tillsammans med sina fyra systrar, en morbror och hennes mamma som var djupt religiös. Mamman höll henne hårt. Karima sökte hjälp och via socialtjänsten inleddes ett familjearbete. Efter många samtal verkade det som att det skulle gå bra. Karima fick en egen lägenhet och förhoppningen var här att hon skulle kunna förbli självständig, men ändå fortsätta att ha kontakt med sin familj. – Allting såg fantastiskt ut. Hon hade varit på middag hemma. De träffades. De kramades, de grät tillsammans. Men vi visste det här handlar om, vad händer med värderingarna? Kommer mamma att acceptera i fortsättningen att hon bor själv? Kort därefter bröt Karima kontakten med Linnamottagningen där man blev man oroliga, eftersom man visste att Karima hade mycket skuldkänslor över att hon lämnat familjen. Men eftersom Karima var myndig kunde man inte annat göra än att varna socialtjänsten. – Vi larmade… då skrev vi, vi lämnade en skriftlig rapport, och där sa vi att ni ska fortsätta, hon får en stödkontakt och då får ni följa upp. Det hände ingenting genom myndigheterna. Men varför lyssnade de inte på de här varningarna? – Det kan vara ekonomiskt för det kostar insatser. Och det kan vara kunskap. För att alla människor har inte kunskap i den här problematiken. Och de tycker att “nej, nu har de försonats och då allting är bra”. Långt senare fick man veta. Att Karimas mamma hade fört henne till Afghanistan där hon gifte bort henne. Karima flyttade tillbaka till Sverige, hennes nya man kom kort därefter. Den efterföljande tiden höll han henne i ett järngrepp. I polisutredningen kom det senare fram att han inte lät henne klä sig som hon ville, han kontrollerade hennes umgänge och förföljde henne när hon gick ut. Han ska också misshandlat, hotat och våldtagit henne. Enligt polisförhören med anhöriga ska han sagt att “Du ska aldrig våga lämna mig, gör du det så slaktar jag dig”. Den 21 augusti förra året beslöt Karima sig för att lämna sin nya man. Två dagar senare högg han ihjäl henne med en kökskniv. Men om den här tjejen inte hade återvänt till sin familj, hade det här hänt då? – I alla fall då skulle hon inte ha blivit mördad, då hade hon levt idag. Lyckades ni med någon av de här familjerna? – Nä, det har vi inte, tyvärr. Linnamottagningen vet inte idag exakt vad som hänt alla de 21 tjejer som ingick i projektet. Men man vet med säkerhet att två av dom har flera blivit bortgifta, varav en är försvunnen och en har mördats. Inte i något fall tycker man att man lyckades ändra på familjernas värderingar. Nu vill Azam Qarai och socionomen Pia Svedberg varna andra för att bedriva den här typen av arbete. – Jag trodde inte att det skulle bli så negativt när vi startade projektet. – Medling eller sådana här samtal är ju ingenting som jag tycker att vi kan rekommendera om det inte var så förknippat med risker för ungdomarna då kunde man ju bara gå in och arbeta på vinst och förlust för att åstadkomma en förändring på längre sikt. Men eftersom riskerna är så stora. Så menar vi att man snarare bör undvika att medla än att gå in och medla. – Nu är det viktigt för mig att lyfta fram det att de här ambitionerna vi måste vara väldigt försiktiga med dom för då vi riskerar ungdomarnas liv. Stark varning. Men de här idéerna om att förändra på familjernas värderingar är inte unika för Linnamottagningen  utan är en metod som idag sprids bland Sveriges kommuner. Handläggare på både socialförvaltningar och stödboenden åker runt bland kommuner och håller föredrag om metoderna. Samtidigt kommer signaler både från Socialstyrelsen och vissa länsstyrelser om att den här typen av arbete är viktigt. I pärmen som socialsekreteraren Angelina Lazarova bläddrar i innehåller hållpunkter för hennes föreläsningar. Hon har rest runt och berättat om hur hon arbetar med att förändra familjers värderingar inom socialförvaltningen i Helsingborg. – Det handlar om att lära känna familjerna att vara där, många hembesök, titta på hur de tänker, försöka se saker ur deras perspektiv för att förstå begripa, hur de tänker. Och sen jobba med att utmana föräldrarna för att få dem att släppa på de här gränserna.   Här i Helsingborg har socialförvaltningen fått pengar av Länsstyrelsen i Skåne för att bedriva ett liknande projekt som Linnamottagningens under tre år. I projektet deltog 11 familjer. Enligt Angelina Lazarova som ledde projektet så lyckades man i samtliga fall. – Ja, alla dom har vi haft fortsatt kontakt, det är ingenting som man gör 3-4 månader och sen är man klar, det är 2-3-4-5 års långt arbete. Men hur ser du på det arbetet, är det lyckat eller?   – Det är lyckat. De som vi har utvärderat, och de har själva berättat om vad de upplevde vad de har fått för stöd och hjälp, flickorna själva men också föräldrarna. Men som sagt det är inga stora förändringar. De här flickorna säger också “Jag vill inte vara ute till klockan tolv och två på natten. Jag vill inte ha en massa killar. Jag vill bara att föräldrarna ska kunna lita på mig. För mig räcker det att komma hem klockan åtta istället för klockan fyra.“ Men det finns kritik mot att socialtjänster såsom Helsingborg gör den här typen av arbete. Sarah Mohammed är ordförande på föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime. – Om man använder medlingsmetoden utifrån det perspektiv som hela socialtjänströrelsen i det svenska samhället använder att förena familjen – det betyder att det alltid när det gäller den målgruppen med hedersrelaterat våld – det är alltid på bekostnad av flickan eller pojkens mänskliga rättigheter att han eller hon ska sänka ner sina förväntningar av mänskliga rättigheter. Men vilka konsekvenser får det då att man bedriver den här typen av arbete tror du? – Konsekvenserna blir fler som blir bortgifta mot deras vilja, konsekvenserna mer bortförda till gamla hemländer, blir mer misshandel, mer våld, mer otrygghet, mer ohälsa. Angelina Lazarova på socialtjänsten i Helsingborg säger att hon aldrig skulle kompromissa med tjejernas rättigheter och att hon är nöjd med projektet och det arbete som man nu gör på kommunen. Här har man efter projektet valt att fortsätta med att medla i hederskonflikter, eller som Angelina Lazarova hellre vill kalla det - att bedriva familjearbete. Astrid Schlytter, är docent i rättsociologi och ställer sig stark kritisk till att bedriva familjearbete i hederskonflikter. – Det finns ingen evidens för någon metod att där här ska lyckas. Många gånger är det här en billig och lättvindig väg att de flyttar hem igen och då kanske de blir bortgift eller försvinner. Helsingborg har ju ärenden som verkligen inte har gått bra. Så att de dom gör, tycker jag är väldigt problematiskt. Ett av flera fall som fått uppmärksamhet i Helsingborg är det om 18-åriga Bahar som sökte hjälp hos socialtjänsten. Hon hade fått reda på att hon skulle giftas bort med en kusin i sitt hemland. Hon hade till och med fått en förlovningsring, berättar hon i en intervju med Helsingborgs Dagblad som också gått igenom hela socialtjänstens utredning.   Socialtjänsten ska då inlett ett familjearbete och haft möte med både henne och hennes familj samtidigt. Under mötet har de frågat Bahar om hon var rädd för att bli bortgift. Men eftersom hennes föräldrar var med vågade hon inte säga något. En tid senare blev Bahar bortgift i sitt hemland. – Jag kan inte pratade om det, för jag känner inte till det. Jag har inte varit med om något sånt. Men det var ju ändå en 18-årig tjej som giftes bort och som hade sökt hjälp här. Vad tänker du om det, att det var så? – Jag kommer inte ihåg det. Att hon blev bortgift och hade sökt hjälp, så jag kan inte svara på det. Men är det ingenting ni pratar om när ni har just den här metoden som ni använder? – Det kan bero på bedömningar, att man erbjöd den här tjejen hjälp här och sen vill hon inte ha den så väljer hon ändå att göra något på sitt eget… är hon över 18 år så väljer hon själv hur hon vill göra. Men ni har ju fortfarande ansvaret... – Absolut vi har ansvaret. ...att se till att ingen far illa eller giftas bort. – Men hur kan man skydda någon som vägrat att få skydd?. Docenten i rättsociologi Astrid Schlytter säger att hon nu kommer att handleda ett arbete vid Göteborgs Universitet där hon vill utreda de här metoderna. – Låt oss att gå in och följa arbetet som Helsingborg har gjort. Bli granskade, bli noga bedömd. Det är så mycket som står på spel. Det handlar om liv och död. I Kaliber idag har du fått höra om hur stödföreningar och socialförvaltningar medlar i hederskonflikter. I flera fall har det gått illa. Det finns dem som menar att här kan vara ett sätt att hjälpa de tusentals tjejer och killar som får sina fri- och rättigheter begränsade. Andra säger att det är en lek med liv. Men hur gick då för Fatima och Jasmine? I köket på Linnamottagningen börjar middagen bli klar och Jasmines kompisar har äntligen kommit. Och trots att hon precis blivit räddad från att föras bort till hemlandet ser hon ändå positivt på framtiden.   – Jag mår mycket bättre, jag kan göra mycket saker, jag kan träffa mina vänner när jag vill. Jag kan ha pojkvän. Ja jag lever helt fritt. Men tror du han någonsin kommer ändra sig kring de här frågorna? – Nej jag tror inte han kommer att ändra sig på det för det har gått väldigt lång tid om man han skulle ha gjort det så skulle han kunnat gjort det nu. För Fatima ser också framtiden ljus trots att hon nästan helt har brutit med sin familj. – Idag skulle jag beskriva mitt liv som att det kan inte bli bättre. Jag mår jättebra idag. Jag har en egen lägenhet. Jag har en egen bil. Jag har körkort. Jag har en partner. Jag har allt. Jag har inkomst. Jag har fast jobb. Jag har nära och kära som står bakom mig och stöttar mig. Reporter: Mikael Funke Producent: Eskil Larsson

- Finns det en svensk hederskultur? Svenskar som konverterar eller gifter sig med muslimer vittnar om hur de blir utfrysta från sina familjer. Reportage och debatt mellan Sara Muhammad från riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime och Maria Carbin från Umeå centrum för genusstudier. - Utrikeskrönika. - Den tidigare nunnan Eva Wrige Larsen berättar om när hon efter trettio år lämnade klostret. Intervjuad av Cecilia Mora. - Krönika av Jonathan Unge: Finns det för många judiska minneshögtider, är det dags att älska , glömma och förlåta? - Vad är priset för att vinna en OS-medalj? Författaren och DN-krönikören Lena Anderson berättar om sin tuffa tid som elitskidåkare. Producent Anneli Rådestad. Programledare Peter Sandberg.

Det är januari 2002 i förorten Bergsjön i Göteborg. En samhällskunskapslärare berättar om flickan Fadime som blivit mördad av sin far för att hon vägrade leva sitt liv som släkten ville. I klassrummet sitter Farman Sediq, då 15 år. - Vi killar nästan flinade mot varandra. Det är rätt åt henne. Hon fick inte ha pojkvän, varför gjorde hon det? Hon borde lyssnat på sina föräldrar. Idag har Farman brutit med hederskulturen och jobbar mot hedersförtyck. Vändningen kom när han blev kär i en tjej som blev kontrollerad av sin bror, på precis det sätt han själv kontrollerade sin storasyster. Anhar Barakat flydde hemifrån när han var 17 år och skulle giftas bort. Farman såg som sitt ansvar att skydda familjens rykte genom att begränsa sin storasyster. Idag jobbar de båda två mot hedersrelaterat våld och förtryck och för barns och ungas rättigheter. Ett program av Rosa Fernandez och Lina E. Johansson i Tendens och Barnens serie "10 år efter Fadime".

I november 2001 håller 25-åriga Fadime Sahindal tal i Sveriges riksdag. Två månader senare är hon död. Med två skott i huvudet, i sin systers lägenhet, skjuts Fadime till döds av sin egen far. Mordet på Fadime blir en väckarklocka för Sverige. Hon var den som pratat högt om hur hedersproblematiken drabbar unga tjejer. Nu är hon brutalt mördad. Efter mordet har sorgen inga gränser. Fadimes begravning fyller Uppsala Domkyrka till bristningsgränsen. Och i tv, tidningar och radio är debatten het och infekterad. Hur kan en far döda sitt barn? Vem bär skulden till det som skett – kulturen, patriarkatet eller integrationen? Producerat av: Siri Ambjörnsson och Emma Janke.