Podcasts about kulturprofilen

Hej och varmt välkommen till avsnitt 24 av podcasten - Jag vet vad du skrev.Den här veckan har jag bjudit in filosofen och författaren Anna-Karin Selberg, även kallad A-K.Anna-Karin debuterade som författare år 2001 med romanen Vit och har genom åren skrivit flera uppmärksammade böcker.Just nu är hon aktuell med sin nya roman Utsidans klass som är en av höstens mest omtalade böcker som bl.a. handlar om den uppmärksammade rättsprocessen mot den så kallade Kulturprofilen.Anna-Karin själv säger så här:“Ett rättsfall kan säga väldigt mycket om vår tid och genom att skriva boken i romanform kände jag att jag kunde komma närmare sanningen”. Om den här boken och om flera av hennes verk kommer vi såklart att prata mer om i veckans avsnitt. Även denna säsong är i ett exklusivt samarbete med Storytel, som är en av världens största streamingtjänster för ljud och e-böcker och har över 1 miljon titlar. Nu erbjuder vi alla våra kära lyssnare en kampanj där ni får prova på Storytel under 30 dagar för endast 9 kr, vilket känns helt fantastiskt! Så klicka bara på länken nedan så kommer ni direkt till kampanjen. https://www.storytel.com/se/c/jagvetvadduskrevSå ett stort tack säger vi till Storytel och till dig som lyssnar!

Utsidans klass av Anna-Karin Selberg är en roman inifrån den uppmärksammade rättsprocessen mot den så kallade Kulturprofilen. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg har läst boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. REPORTAGE: I CASPAR DAVID FRIEDRICHS FOTSPÅR I DRESDENÖdsliga landskap, fulla av längtan. Bortvända gestalter, försjunkna i begrundan av den väldiga naturen. Tyske konstnären Caspar David Friedrichs sätt att måla har blivit synonymt med romantiken och i år är det 250 år sedan han föddes i Greifswald, som då hörde till Sverige. Men det mesta av sitt liv tillbringade han i Dresden, eller "Florens vid Elbe" som staden också kallats. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén begav sig till Dresden med omnejd för att vandra i Caspar David Friedrichs fotspår.KRITIKSAMTAL: ANDREA WULF TAR SIG AN ROMANTIKENS TÄNKARE I ”FANTASTISKA REBELLER”I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ställa jaget i centrum vid 1700-talets slut – Goethe, Schiller, Hegel och inte minst Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har läst ”Fantastiska rebeller” av den tyska författaren Andrea Wulf.STORMEN KRING DOKUMENTÄREN ”RUSSIANS AT WAR” TILLTAR Dokumentären ”Russians At War” har fått svidande kritik efter visningar på Venedig och Toronto filmfestival. Nu har den inbäddad rysk-kanadensisk journalisten Anastasia Trofimova, som följer ryska soldater vid fronten, blivit svartlistad av Ukraina. Kulturredaktionens Fredrik Wadström, som programleder radiokorrespondenterna Ryssland och bevakat regionen under flera decennier, ger oss de senaste turerna i debatten om filmen.ESSÄ: ”DET ÄR INTE VIKTIGT ATT JAG INTE LÄNGRE EXISTERAR”Det flesta av oss betraktar nog oss själva som en och samma person över tid. Visst har vi förändrats sedan det där skolfotot togs i mellanstadiet, men det är ändå jag som står där och ser genom tiderna på en äldre version av mig själv. Argumenten för att vi är en och samma person är dock svaga. Och enligt filosofen Derek Parfit är det inte heller det som är det viktiga. Vincent Flink Amble-Naess funderar över vad det får för konsekvenser.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Breakit Podcast gästas av ingen mindre än stjärnreportern Tobias Blixt. Tillsammans med kollegan Åsa Johansson diskuterar (och skvallrar) de om det senaste i det nya näringslivet. Det här vill ni inte missa!I det senaste avsnittet bjuder de båda reportrarna på bland annat: 1:15 Tobias möter stjärnskottet som ska hajpa profilernas gamingcenter4:55 Åsa tar ett snack med bolaget som vill revolutionera leveranser (och digitalisera din brevlåda)10:04 Nu är Apples Klarna-dödare här – vi reder ut allt du behöver veta19:57 Detaljhandeln är nere för räkning – och e-handeln är inte långt efter27:13 Tobias älskar ChatGPT: “Jag är så himla glad”30:39 Tech-eliten (med Musk och Tegemark i spetsen) varnar för AI:n: människan “kan tappa kontrollen av sitt eget öde”33:51 Kulturprofilen kliver in i influencers kassako och slår ett slag för kvinnligt ägande 35:30 Ingrossos smyckesbolag vägrade lämna ut aktieboken – då kliver lagens väktare inOch du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etter at kulturprofilen ble frifunnet for 8 av 9 voldtekter, ble diskusjonen om samtykkelov igjen aktualisert. Dette er del II av en samtale med strafferettsprofessor Jørn Jacobsen. I denne episoden gjør vi et faglig dypdykk i temaet samtykkelov.Anbefalinger i episoden: Petter Asps bok «Sex och samtycke», og Jørn Jacobsens bok «Valdtektsstraffebodet – gjeldande rett og spørsmålet om reform».NB! Rett og Slett tar påskefri. Neste episode slippes onsdag 20. april.Podkasten er sponset av Karnov juridisk forlag.

Nylig ble kulturprofilen frifunnet for 8 av 9 voldtekter. Straffen ble redusert fra 13,5 år til 1 års fengsel. Saken har skapt reaksjoner. Borgarting lagmannsrett har blitt tagget ned med budskapet «Døm overgriperne!», og kvinnesaksaktivister har demonstrert for å få innført en såkalt «samtykkelov». I denne episoden diskuterer jeg Drevdal-saken med strafferettsprofessor Jørn Jacobsen fra UiB. I neste episode følger vi opp med en del II om samtykkelov.Podkasten er sponset av Karnov juridisk forlag.

12. oktober startet ankesaken mot «Kulturprofilen». Han er tiltalt for overgrep mot flere kvinner. Han ble dømt i tingretten og ankesaken behandles i lagmannsretten frem mot jul. Hva handler denne saken om? 1 av 10 kvinner har opplevd voldtekt minst en gang. Og Mørketallene er store. Ni av ti som opplever voldtekt anmelder ikke forholdet. Av de tilfellene som anmeldes, henlegges fire av fem saker. Og så har vi denne gråsonen, hvor det kan være uklare grensedragninger, kalt gråsonesex, eller gråsonevoldtekt. Har vi et tilstrekkelig strafferettslig vern mot ufrivillig sex? Er jussen god nok eller bør vi få en egen samtykkelov? Professor og instituttleder ved institutt for kriminologi og rettsosiologi ved Det juridiske fakultet i Oslo, May-Len Skilbrei er på besøk i studio for å snakke med programleder Marianne Reinertsen om dette vanskelige temaet. May-Len jobber med, og forsker på, seksualisert vold, seksuallovbrudd og forholdet mellom seksualitet og makt.

Efter skandalen inom Svenska akademien 2017 valde flera medlemmar att begära utträde. Sociologen David Wästerfors beskriver i den här essän hur händelserna går att förstå med hjälp av Lewis Costers teori om giriga institutioner. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Du tillhör ett sällskap eller sammanhang som du måste lämna. Skolan tar slut, klassen ska skingras, du har blivit äldre och vuxit ur din roll, du flyttar från din hemort, du har fått nog av sällskapets medlemmar och deras stil och frusna åsiktsrepertoar eller vad det nu kan handla om. Ändå känner du ett vemod, en beklämmande känsla av att vilja stoppa tiden och kliva av, en längtan efter åtminstone ett uns respit från uppbrottet. Det är kanske känslan av den du blivit i detta sällskap eller sammanhang som det handlar om, definitionen av din identitet, det andra gjort dig till, och som du nu sörjer inför steget ut i tomheten. Men så händer något som skingrar detta vemod i ett slag. Du nyktrar till och ser allting klart. Ingen tvekan, tänker du. Jag måste bort. Det finns en scen mot slutet av Klas Östergrens roman Renegater från 2020 som fångar den här tunna linjen mellan betagande vemod och pånyttfödd lust till flykt. Författaren ska tömma sin övernattningslägenhet i Gamla Stan i Stockholm och sitter vid bordet i köket och känner vemod. Inte vankelmod, men just vemod. Han har lämnat Svenska Akademien när skandalhanteringen efter Kulturprofilen visat sig vara bottenlöst usel och han har gjort det med det där citatet från Leonard Cohen: Im leaving the table, Im out of the game. Han har noga iakttagit hur Akademiens ledamöter inte längre förmår skilja mellan roll och person utan helt gått in i rollen, hur de börjar använda medlemskapet för egna syften och låter gammal vänskap överflygla självrannsakan. Ändå, som sagt, detta vemod: författaren sitter vid köksbordet och förstår att han aldrig mer ska återvända dit. Så hör han röster nerifrån gården. Fönstret är öppet. En röst låter bekant, det är Herr Styvrepe, romanens pseudonym för Horace Engdahl. Han verkar prata med en jurist, klart och tydligt, och han avhandlar sådant som verkligen inte borde avhandlas på en gård i Gamla Stan vid den här tidpunkten. Han verkar helt obekymrad av hänsyn och sekretess. Tidigare i romanen har man mer än väl förstått författarens inställning till herr Styvrepe och hans smidiga vältalighet, hans ymniga förråd av nubbevisor och hans sirliga försvar av Akademiens påstådda felfrihet och upphöjdhet. På gården sjöng han ut igen, denna i författarens ögon skrupelfria intrigmakare. Effekten av det hela blev något överraskande, skriver Klas Östergren, nämligen att utrymningen av den fina lägenheten blev så mycket lättare att utföra. Vemodet försvann på en gång. Herr Styvrepes klara stämma från gården förde tillbaka författaren till hans motiv: en överdos av Svenska Akademien, ett akut behov av att fly. Man kan kalla det punkterat vemod, erfarenhetsmässigt nedskjutet. Aktören föregriper sitt avsked och känner av den identitetsförlust som det innebär, men känslan rycks undan av en påminnelse, ett nytt intryck. Aktören är i denna stund både känslovarelse och empiriker. Han eller hon balanserar på gränsen till att förlora sig i en känsla men förmår samtidigt iaktta och lyssna. Det ena inkorporeras i det andra, även i bokstavlig mening. Vemod och tillnyktring samsas i en och samma kropp. Balansen mellan känsla och erfarenhet behöver inte beskrivas mer mystiskt än så. Den kan bestå av vemod vid köksbordet och en röst nerifrån gården som raskt får en på fötter igen. Det är en social bild som målas upp. Vemodet kommer sig av ett stundande avsked, som i sin enklaste form inte kan föreställas utan interaktion: någon säger hejdå till någon annan. Känslorna är innästlade i grupperingar. När Herr Svingel, som Klas Östergren kallar sig själv i romanen, till slut skyndade på utrymningen av lägenheten ingick den handlingen i ett vidare, närmast oöverskådligt socialt sammanhang: Akademien, den riksbekanta skandalen, maktspelet, pengarna och statusen. Subtrahera detta sammanhang och varken vemod eller punktering blir begriplig. Dra bort Herr Styvrepes identitet och rykte och anekdoten krymper ihop och blir relativt banal. Författaren i Renegater längtar efter sin trädgård på Österlen. Han längtar efter att slippa pendla till Stockholm en gång i veckan och han vill bort från sällskapets stegrande löjlighet det verkade göra också författaren löjlig, som om det dränkte hans identitet men han förstår samtidigt vad han går miste om. Att lämna Gamla Stan och alla inspirerande gränder och krogar blir ett avbräck i hans författarliv. Det kan verka som om rösten nerifrån gården intrycket från yttervärlden är objektiv, men det är bara till hälften sant. Huvudpersonen gör något av sin empiri, lägger till något. Intrycket måste övervägas och tolkas av ett subjekt. En bekant röst från gården kunde i princip lika gärna ha fått huvudpersonen att ångra sig och ställa in sitt avsked, såvida den tolkats annorlunda och mer sympatiskt. Lägenheten utrymdes alltså snabbt, vemodet försvann på en gång. Den punkterade känslan förknippas med handlingskraft. Men väl hemma sitter herr Svingel bara helt stilla med kaffekoppen och matar fåglar. Sällskapet han lämnat sög musten ur honom. Det tar ett tag att hämta sig. Vemodet lyser med sin frånvaro. Det har tagit ut sin rätt och nu ersatts av andra känslor. Det sociala livet kan vara grymt i sina krav och anspråk. Det kan verka så lätt att ingå i en gemenskap och sedan en vacker dag traska vidare, stänga dörren och öppna en ny. Men somliga sammanhang fordrar odelad lojalitet, hängivet engagemang och avskeden blir inte smärtfria. Sekter och hemlighetsfulla sällskap, revolutionära partier och kloster kan utgöra vad sociologen Lewis Coser kallade greedy institutions, giriga institutioner. Samma sak kan gälla familjer och företag. Ibland vill de bara ha mer och mer av oss, fullständig uppmärksamhet, reservationslös lojalitet. De roffar åt sig av vårt inre och får aldrig nog. Coser menade att greedy institutions systematiskt försöker reducera inflytandet från konkurrerande roller och statuspositioner och pressa sina medlemmar att försvaga eller kapa alla andra band. De måste inte fysiskt isolera sina medlemmar men de överskrider det moderna samhällets normer om privatliv och autonomi. Samtidigt är de lockande. En girig institution erbjuder exklusiva förmåner, gärna hemlig kunskap och upplysning, och medlemskapet är hedrande. Man tillhör de utvalda. För herr Svingel blev väl Svenska Akademien en sådan greedy institution. Men alla har vi säkert stått där och balanserat i mindre dramatiska sammanhang och i förhållande till något mer dämpad girighet och då kanske skaffat oss ett sista vemodsskingrande intryck som knuffat oss framåt, fått oss att skynda iväg. Det är som om girigheten faller på eget grepp när den blottas i ljuset. Den kan nu ses som just girighet och inte utvaldhet. Och om medlemmen som vill fly fortfarande har några yttre band intakta kan de sannolikt aktiveras och hjälpa det finns några som kan fånga upp en. Avskedet kan kännas lättare och rentav spännande: att riskera att falla men avgå ändå, att lämna bordet och försvinna från spelet. David Wästerfors

Me too-hösten fortsätter att generera litteratur. Nu kommer Elise Karlssons roman "Smuts" en berättelse som bär många likheter med vittnesmålen om "Kulturprofilen". Författaren Elise Karlsson var en av de 18 kvinnor som i en DN-artikel hösten 2017 vittnade om den så kallade "Kulturprofilens" övergrepp och sexuella trakasserier, bland annat i anknytning till den kulturscen han drev tillsammans med sin högt uppburna författarhustru. Nu är Elise Karlsson aktuell med romanen "Smuts". Vår kritiker Jenny Teleman har läst och funderat över den litterära diskussionen om hur hösten 2017 ska tolkas. BIRGITTA STENBERG  FRÅN BAD GIRL TILL FOLKKÄR Författaren Birgitta Stenberg mutade in en egen litterär nisch med sina böcker om gränsöverskridande sexualitet och drogmissbruk på 1950-60-talet. Nu kommer den första biografin om hennes liv och verk, Världen väntar mig av Paul Tenngart, docent i litteraturvetenskap. Han hittade en mycket svartare berättelse om Birgitta Stenberg i hennes efterlämnade dagböcker. Kulturredaktionens Katarina Wikars har träffat honom och författaren Josefin Adolfsson i ett reportage på jakt efter Birgitta Stenbergs dolda sidor. NYA DOKUMENTÄREN "SCHUMACHER" & FORMEL 1-VÅGEN I KULTUREN Filmen som handlar om en av de mest lyckade formel 1-förarna någonsin hade premiär på Netflix i går. Efter en skidolycka 2013 har Michael Schumachers liv varit något av ett mysterium, men i dokumentärfilmen får vi komma lite närmare med hjälp av familj och vänner. Kulturredaktionens Saman Bakhtiari har sett filmen och reflekterar över varför formel 1 fått så stor uppmärksamhet på film och tv de senaste åren. ESSÄ OM SVENSKA AKADEMIEN SOM GIRIG INSTITUTION Det var under hösten 2017 som skandalen brakade loss inom en av Sveriges mest betydande kulturinstitutioner Svenska akademien. Efter avslöjanden om att den till akademien närstående kulturprofilen gjort sig skyldig till sexuella övergrepp följde en lång process med flera turer, som slutade med att flera av medlemmarna i akademien valde att begära utträde. Sociologen David Wästerfors beskriver i dagens OBS-essä hur händelserna går att förstå med hjälp av Lewis Costers teori om giriga institutioner. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Dessutom recenserar Per Feltzin Sound of Music på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Jag mådde otroligt dåligt när jag var ung och åkte väldig mycket nattbuss på nätterna. Jag trodde mitt hjärta skulle stanna, berättar teaterdirektören Martina Montelius för Katarina Hahr. Jag gick omkring med händerna på halspulsådern för att känna att mitt hjärtat slog. Jag trodde att varje andetag var det sista, att jag skulle dö. Martina Montelius berättar också, i samtalet om makt, om hur det var att vara en av de 18 kvinnor som i Dagens Nyheter berättade för Matilda Voss Gustavsson om sina erfarenheter av Kulturprofilen. Jag får inte ångest av att tänka på Kulturprofilen och incidenten med honom utan jag får ångest av att tänka på den kollektiva skuld som alla som visste om det här, inklusive jag, bär på för att vi inte berättade om det här tidigare. Martina Montelius berättar också om sin mamma, författaren Kristina Lugn, och vad Svenska Akademin betytt.   Svenska Akademin betydde jättemycket för Kristina. För henne var det ett sammanhang där hon kunde känna sig trygg och hemma. Och det är jag tacksam för mot Svenska Akademin. De har verkligen avlastat mig! Och hon höll alltid på sin sekretess! Jag har aldrig sett ett dokument från Svenska Akademin, jag har aldrig hört en antydan om vilka böcker hon läste när hon var med i Nobelkommittén. Programmet är gjort 2021.

JP Samtalar är tillbaka! I terminens första avsnitt intervjuas Lundaprofessorn Christian Dahlman angående hans forskning om bevisvärdering och kognitiv bias. I avsnittet diskuteras bl.a. en ny metod att värdera bevis, vanliga tankefel i domstolens resonemang samt olika sätt att bedöma trovärdigheten hos vittnen. Christian Dahlman är redaktör för podcasten Öppet Fall där han tar upp kända rättsfall såsom Kulturprofilen, Thomas Quick och Palmemordet. Podden finns på länken: https://www.jur.lu.se/#!oppetfall

Karin Bastin och Isabelle Monfrini medelålderskrisar. Häng med!

Repris. Det började med en artikel i Dagens Nyheter och slutade med en våldtäktsdom och ett uppskjutet Nobelpris. Vad var det egentligen som hände det där året 2018? Kriserna i Svenska Akademien avlöste varandra. Det var avhopp, anklageleser och attacker. DN:s reporter Hugo Lindkvist följde alla turer från start – och i dagens avsnitt berättar han hela historien om konflikterna bakom Börshusets dörrar. Det var den 19:e november 2017 som DN:s Matilda Gustavsson avslöjade att 18 kvinnor anklagade en kulturprofil för sexuella övergrepp. Hon fick stora journalistpriset för sitt avslöjande och skrev sedan den hyllade boken ”Klubben”, om Kulturprofilen, Svenska Akademien och skandalerna efter reportaget, som nu även blir film. Programledare: Hanna Fahl. Producent: Augustin Erba. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Nanna är tillbaka! Denna gången med en lista på afroamerikansk kultur att förkovra sig i, en spaning om kändisar som borde ge fan i att ge intervjuer och vad senaste avsnittet av P3 Klubben handlar om.

Expressens kulturpriser har delats ut. Gunilla och Martina diskuterar den eleganta kupletten om kulturprofilen som rörde upp känslor i publiken på Nalen. Dessutom: Därför kommer Martina aldrig få Augustpriset.

Den 3 december 2018 döms ”Kulturprofilen” till fängelse i 2½ år för våldtäkt. I den offentliga debatten hyllas domen som en seger för metoo-rörelsen, samtidigt som domen kritiseras hårt av andra debattörer. I det här avsnittet av Öppet Fall diskuterar vi bevisningen mot Kulturprofilen, och analyserar olika argument som framförts i debatten.   Del 2 av 2.  

Den 3 december 2018 döms ”Kulturprofilen” till fängelse i 2½ år för våldtäkt. I den offentliga debatten hyllas domen som en seger för metoo-rörelsen, samtidigt som domen kritiseras hårt av andra debattörer. I det här avsnittet av Öppet Fall diskuterar vi bevisningen mot Kulturprofilen, och analyserar olika argument som framförts i debatten. Del 1 av 2.

Kameltåhumor i feminismens namn, Persbrandt och Bergmans leverne - rapport från Mia Skäringers final för rekordshowen ”No More Fucks to Give”. Smygdrickande dagtid och alkoholshaming, Rebecka Åhlunds ”Jag som var så rolig att dricka vin med” väcker frågor och nya boken ”Klubben” fördjupar berättelsen om Kulturprofilen och hans offer. #bpbokklubb Vi har sett Nour El-Refais nya SVT-serie ”Landet lyckopiller”, varför tar var tionde svensk antidepressiv medicin?Vi avhandlar även en undertrailad gästskådis i pålitlig tv-serie, en misstänkt swingersrestaurang och några höjda ögonbryn kring Cissi Wallin och Fredrik Virtanens rättegång i veckan. Välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hillsborough-katastrofen i brittiska Sheffield 1989. Debatt om Public Service. Finlands svar på Kulturprofilen. Arbetsförmedlingens skyltar ska upp på fler ställen. Valet i Storbritannien. Sökandet efter råvaror i Colombia skapar konflikter.

Kameltåhumor i feminismens namn, Persbrandt och Bergmans leverne - rapport från Mia Skäringers final för rekordshowen ”No More Fucks to Give”. Smygdrickande dagtid och alkoholshaming, Rebecka Åhlunds ”Jag som var så rolig att dricka vin med” väcker frågor och nya boken ”Klubben” fördjupar berättelsen om Kulturprofilen och hans offer. #bpbokklubbVi har sett Nour El-Refais nya SVT-serie ”Landet lyckopiller”, varför tar var tionde svensk antidepressiv medicin?Vi avhandlar även en undertrailad gästskådis i pålitlig tv-serie, en misstänkt swingersrestaurang och några höjda ögonbryn kring Cissi Wallin och Fredrik Virtanens rättegång i veckan. Välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För två år sedan briserade journalisten Matilda Gustavssons DN-artikel om Svenska akademien och den så kallade kulturprofilen ett avslöjande som ledde till fängelse och en institution i fritt fall. Nu kommer boken. 21 november 2017 publicerade Dagens nyheter artikeln "18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp". Den var skriven av journalisten Matilda Gustavsson, som grävt i kopplingarna mellan Svenska akademien och den så kallade kulturprofilen som är gift med författaren Katarina Frostenson, då ledamot av Svenska Akademien på stol nr 18. Kulturprofilen hade nära band till Svenska Akademien och var under decennier en inflytelserik person i Stockholms kulturliv med sin och hustruns "kulturklubb" Forum. Han anklagades bland annat för sexuella övergrepp och våldtäkter vilket till sist ledde till fällande dom och fängelse. Avslöjandena fick också den anrika institutionen att rista i grunden med interna stridigheter, anklagelser och avhopp. I början av det här året lämnade Katarina Frostenson akademien efter en uppslitande konflikt som slutade med förlikning. Nu ges Matilda Gustavssons bok "Klubben" ut i flera europeiska länder samtidigt. P1 Kulturs Lina Kalmteg och Mattias Berg har läst och diskuterar boken i dagens program. I år är det 100 år sedan den världsberömda konst- och designskolan Bauhaus grundades i Weimar i Tyskland, något som uppmärksammats med nya böcker, utställningar och kanske framför allt ett helt nytt museum i Dessau, dit skolan flyttade 1925. Men Bauhaus arkitektoniska ideal blev snabbt spridda över världen, bland annat till Israel. Vill man till exempel se en hel stad av låga vita rektanglar från tidigt trettiotal, ska man bege sig till Tel Aviv där det finns hela 4000 Bauhaus-hus, "The White city" är på UNESCO:s världsarvslista sen 2003. Katarina Wikars tar oss med till stadens Bauhauscenter. Och förstås, en OBS-essä! I dag förklara författaren Elin Grelsson Almestad varför det kan vara dags för en städrenässans. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folcker sebastian.folcker@sverigesradio.se

Öppet fall är en podcast från Lunds universitet om uppmärksammade rättsfall. Forskare från juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett uppmärksammat fall i svensk rättshistoria. Säsong 1: Thomas Quick (september 2019), Harry Scheins testamente (oktober 2019), Högbroforsmålet – rättegången efter Kreugerkraschen (november 2019), Kulturprofilen (december 2019) Premiär 10 september 2019! Musik: Nightfall av Scott Buckley, www.scottbuckley.com 

Kulturprofilen, skaparen och underground legenden, Jonas Wilhelmsson, gästar podden i den här full-längdaren! Vi träffades i Jonas hem i Tänndalen där vi satte oss ner för att prata om hans linje genom livet. Jonas berättar om dom unga åren med brorsan Jakob, somrarna i Stryn, hur han satte sin prägel på ett av världens mest ökanda gaps, filmprojekt, skapandet, konsten och om att måla pro models, Snowboardklubben X2, Spot Battle, och så mycket, mycket mer. Varmt välkomna till Snowboardpodden och min konversation med den ende, Kattmannen.

Victor är sen på grund av att det har snöat och precis som vanligt är snö ingenting som Stockholms kollektivtrafik kan hantera. Dagens gäst är författaren och skribenten Lena Andersson som har stuckit ut haken i #metoo- debatten. Till Hanna, Kalle och Victor kommer hon och pratar om domen mot Kulturprofilen, bilden av folkhemmet och robotsamhällen. Kalle har dessutom med sig en artikel om en buffégäst som spårat ut vilket leder oss in på frågan - får man äta hur mycket som helst på buffé?

Hovrättens dom mot kulturprofilen - hur påverkas Svenska Akademien? Vi pratar miljöprotester och lär oss hur man firar en klimatsmart jul. Vi gästas dessutom av David Hellenius, HannaPee och Pernilla Lindberg.

Nerikes Allehanda avslöjar våldtäktsmannen i Örebros nya namn. Tvärtomlogik när medier inte namnpublicerar Kulturprofilen. GDPR och kommunernas öppenhet. Datafelet som fick en klimatnyhet att flyga. Nerikes Allehanda avslöjade känd våldtäktsmans nya namn Under fem år höll en serievåldtäktsman hela staden Örebro i skräck. Det har nu gått 13 år sen det första våldtäktsförsöket, 2005. Därefter följde fem år av upprepad sexuell brottslighet. När nu mannen närmar sig villkorlig frigivning prövas rättsstatens principer mot vår allmänna syn på rättvisa hårt. Går det att sona så här grova brott? Kan vi som samhälle, efter avtjänat straff, erbjuda en ny chans? Medier glömmer aldrig och i samband med att mannen nu tar sina första steg mot frihet fyller han återigen nyhetsrapporteringen såväl lokalt som nationellt. Men vad behöver tidningarna skriva? Hur långt sträcker sig egentligen allmänintresset?  Reporter: Johan Cedersjö. Välspridd klimatnyhet var helt fel Svenska städer utmärker sig när det gäller hur medeltemperaturen ökat i Europa de senaste 100 åren. Den nyheten fick nyligen stor spridning i en lång rad medier. Särskilt Kiruna skapade rubriker. Där skulle medeltemperaturen ha stigit med hela 3,4 grader sedan förra sekelskiftet. Den största höjningen i hela Europa, enligt nyheten. Men det här var fel. Rättelser och dementier har fått publiceras på löpande band. Vi åkte till J++, den svenska delen av det europeiska journalistnätverk EDJNet, vars undersökning var källan bakom den felaktiga nyheten. Reporter: Therese Rosenvinge. Fram och tillbaka, svajigt om namnpublicering av Kulturprofilen I veckan kom Stockholms tingsrätts dom mot den så kallade Kulturprofilen. En historia som har löpt i tidningarna i snart ett år. Frågan är om den här historien inte tar något slags förvirringsrekord när det gäller namnpublicering. För det har varit fram och tillbaka. Vissa har hållit en rak linje, andra har gått från att anonymisera, till att namnpublicera, till att anonymisera igen. Reporter: Jonna Westin. GDPR-konsekvenser för kommunernas öppenhet  Det har nu snart gått ett halvår sen EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde ikraft. Vi kan nu berätta att flera kommuner ändrat sina rutiner när det gäller att publicera allmänna handlingar på nätet. En inskränkning som i det dagliga arbetet såklart försvårar både för allmänhetens insyn och journalistisk kommungranskning. Reporter: Erik Windolf.

I dag falder der dom i voldtægtssagen mod Kulturprofilen. Jean-Claude Arnault er anklaget for i årevis at have begået seksuelle overgreb mod kvinder i Stockholms finkulturelle kredse. Men hvem er manden, der har charmet sig ind i en af verdens fineste kulturelle institutioner, Det Svenske Akademi, og nu har fået institutionen til at brække midt over? Dagens gæst: Carsten AndersenDagens vært: Gudrun Marie SchmidtProduktion: Jonas Schrøder-Andreasen og Sille WestphalRedaktør: Nina KraghVi hører gerne fra dig, skriv til dulyttertilpolitiken@pol.dk.    

Skjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. Medier hyllade och byggde upp kulturprofilen rykten undersöktes inte. Om massfällningen av tidningar efter metoo. Studiosamtal med Jeanette Gustafsdotter, TU Skjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. En färsk rapport från TU, gjord av FOI, visar att det i Sverige är ett fåtal personer som står för en stor andel av hatet mot journalister på nätet.  Kulturredaktionerna som hyllade kulturprofilen I november publicerade Dagens Nyheter avslöjandet som kom att sätta Svenska Akademien och hela kultureliten i gungning. 18 kvinnor berättade om att kulturprofilen utsatt dom för sexuella trakasserier och övergrepp. Akademien har kölhalats för att inte ha agerat trots viss vetskap om händelser. Inte minst har kulturredaktörer gått hårt åt akademiens underlåtenhet. Men faktum är att även kulturredaktionerna känt till rykten kring Kulturprofilen. Så vad gjorde redaktionerna själva under alla år? Reporter: Tonchi Percan Tidningar massfälldes efter metoo Sex medier fälls av Pressens Opinionsnämnd för sammanlagt tio artiklar där personer pekats ut med namn i samband med metoo. Anklagelserna är allvarliga, och beläggen är tunna anser opinionsnämnden. Sammantaget oförsvarliga publicitetsskador för flera personer. Vi träffade Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson för att prata om hösten 2017. Och om hur dom utgivare som nu blivit fällda bör förhålla sig till besluten. Expressens Thomas Mattsson har i veckan fått kritik för sitt bemötande av klandren. Reporter: Therese Rosenvinge

Somliga hyllar kulturprofilens insatser för konsten, andra påstår att han är en förövare, skyddad av mäktiga vänner. I nära 30 år drev kulturprofilen Forum, en av Sveriges mest exklusiva kulturscener, finansierad av skattemedel och av Svenska Akademien, en källarscen där eliten av författare, konstnärer och filosofer framträdde i hyllade föreställningar.  Hösten 2017 anklagas kulturprofilen av 18 kvinnor för olika sexuella övergrepp mot kvinnor, i ett reportage i Dagens Nyheter. I juni 2018 åtals mannen för två fall av våldtäkt mot en kvinna. Och konsekvenserna för en av världens mest kända kulturinstitutioner blir enorma: Svenska akademien splittras, flera ledamöter avgår och Nobelpriset i litteratur 2018 ställs in.  Det här är historien bakom historien, P1 dokumentär har talat med över 100 människor som mött kulturprofilen i olika tider och olika sammanhang och kartlägger hans väg in i kulturvärldens allra högsta kast.  Via sin advokat Björn Hurtig nekar Kulturprofilen till allt och vill inte bli intervjuad. Ett program av Jesper Huor Research: My Vingren Producent: Magnus Arvidson Mixning: Nima Shams Kontakt: jesper.huor@gmail.com

Reportage om Svenska Dagbladets publicering om att kronprinsessan Victoria ofredats av "Kulturprofilen". Samtal i studion om användandet av anonyma källor med Peter Wolodarski och Anne Lagercrantz. Anonyma källor har alltid haft sin plats inom journalistiken. Det finns många fall där personer först i skydd av anonymitet vågar vittna och berätta om missförhållanden och missbruk. Men användningen av anonyma källor är inte oproblematisk. Ta diskussionen om anonyma vittnen under rättegångar som parallell. Förslag om att tillåta detta i Sverige har funnits länge, men både partier och jurister ger ofta hårt motstånd. Anonyma vittnen, argumenterar de, hotar den mest grundläggande principen i en rättsstat. Rätten att få en rättvis rättegång; rätten att som anklagad veta vad och vem det är man försvarar sig emot. I Medierna 5 maj ägnar vi hela programmet åt användandet av, och problemen med, anonyma källor. Du hör ett reportage om Svenska Dagbladets publicering om att den så kallade Kulturprofilen ska ha ofredat kronprinsessan Victoria. Tre anonyma källor stod för anklagelsen i tidningen. Men vad säger egentligen Hovet?  Dessutom direktsänt samtal i studion med Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hur ser de på användningen av anonyma källor?