Podcasts about samspel

Hur påverkar du och blir påverkad av andra i ett rum eller möte? Tänk om varje möte är en möjlighet till påverkan och förändring? Åsa Lundquist Coey gästar veckans avsnitt och samtalar med Alexander om komplexitetsteorin som belyser hur mycket vi påverkas av varandra, även i den subtila icke-verbala kommunikationen. Åsa är Sveriges första doktor i management och komplexitet i organisationer och ledarskap. Hon har en bakgrund som jurist, pedagog och coach samt specialist i kommunikativt och relationellt arbete med chefer och ledare och coachar dem i hållbarhet, konflikthantering och förändring. Hon har dessutom skrivit en bok om ideal och verklighet på jobbet vid namn Samspel och rävspel. Köp Åsas bok:Samspel & RävspelFölj Åsa på sociala medier: Instagram LinkedinHolmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier: Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medier:InstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lågkonjunkturen biter sig fast. Många verksamheter har motvind. Här får du veta vad som händer psykologiskt på en arbetsplats i tider av neddragningar och uppsägningar. Chefakademins Cissi Elwin tar hjälp av HR-experten Siri Wikander, ledarskapsspecialisten Åsa Lundquist Coey och Tomas Holmgren, divisionschef på Sweco, för att ta reda på vad du som chef kommer att möta framöver – och hur du hanterar det på bästa sätt. Följ ett spännande samtal genom neddragningarnas fyra faser, där du som är chef får expertråd för varje steg. Lär dig hantera uppsägningar och hur du som ledare kan vårda tillit, öppenhet, innovationslust och engagemang – trots att budgeten stramas åt ännu en gång. Lyssna på tankar om hur chefen själv ska kunna hantera pressen och de egna känslorna, när svaret på det mesta är: ”nej”, ”tyvärr” och ”kanske nästa år”. Mer om gästerna: Siri Wikander är ledarskaps- och HR-expert och föreläsare på Beyond Talking. Hon har tidigare bland annat jobbat som Head of Talent Management på Axfood, som Head of People and Culture på Hemfrid och Director of People Growth för Scandic Hotels. Hon är också krönikör i tidningen Chef. Åsa Lundquist Coey är ledarskapsutvecklare och doktor i management och komplexitet. Hennes senaste bok Samspel och Rävspel handlar om personpolitiken på jobbet och hur vi får ett mer humant och inspirerande arbetsliv. Hon föreläser på Stockholm School of Economics och på Executive MBA-programmet hos Chefakademin. Tomas Holmgren är chef på börsnoterade Sweco, där han ansvarar för en division med omkring 1380 medarbetare. Han har även haft ledande befattningar i Afry och en global tillverkare inom läkemedelsindustrin och gått hela vägen från biträdande konstruktör, via rollen som uppdragsledare för komplexa projekt, till chef. Se samtalet som video här Tomas Holmgren, Cissi Elwin, Åsa Lundquist Coey och Siri Wikander lotsar chefer genom neddragningar och uppsägningar.

Motstånd uppstår när vi försöker få verkligheten att vara annat än den är. Det är när något går emot hur vi VILL att det ska vara. Jag har ett exempel idag som omfattar både den fysiska motståndet som uppstår med fysisk smärta och den psykiska smärtan som uppstår när vi kämpar mot det som är med tankar om vad som borde vara. Stort ämne som du kan uppleva i din vardag på mängder av olika sätt - men oavsett hur det ser ut, det är kroppens sätt att peka dig tillbaka till lugnet som är din sanna natur.  Kram Suzanne 

Annmarie Palm, bemötandechef Nacka kommun, sitter med i stadsledningen vilket visar på hur högt Nacka kommun värdesätter bemötandet i kommunen. Hon har också jobbat hårt för att de ska kvalitetssäkra sig inom just bemötande - en certifiering enligt hur de själva vill att bemötandet ska fungera.I detta avsnitt pratar vi om:Vad ett bemötande i toppklass är för Nacka kommun och hur de arbetar med det.Hur de arbetar med att skapa engagerade medarbetare.Boken "Business behavior: Uppför dig – eller tappa affären" som Annmarie skrivit och varför hon tyckte den behövdes.Och mycket mer!Du kan kontakta Annmarie här:https://www.linkedin.com/in/annmarie-palm/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur går det till när spädbarn lär sig språk? När blir ljuden begripliga? Hur går forskningen till? Ska man prata "bebis-språk" med sitt barn? Vad händer när små barn omges av flera olika språk? Hur många kan dom lära sig? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström får svar på alla frågor av Iris-Corinna Schwarz, lektor i specialpedagogik, docent i lingvistik och forskare vid Stockholm Babylab. Lyssna också på: * BVCpodden 50: Hur lär sig barn språk? (https://bvcpodden.fireside.fm/50) * BVCpodden 101: Små barn och läsglädje: Här är bästa boktipsen (https://bvcpodden.fireside.fm/101) * BVCpodden 131: Barns språkutveckling: "Lyssna. Och följ med!" (https://bvcpodden.fireside.fm/131) Läs mer * Stockholms universitet: "Iris-Corinna Schwarz, universitetslektor" (https://www.su.se/profiles/ischw-1.185240) * Kuhl, P. K., Tsao, F. M., & Liu, H. M. (2003). Foreign-language experience in infancy: Effects of short-term exposure and social interaction on phonetic learning. (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12861072/) (Rättelse: I avsnittet citeras 1996 som år för studien, ska vara 2003) * Lytle, S. R., Garcia-Sierra, A., & Kuhl, P. K. (2018). Two are better than one: Infant language learning from video improves in the presence of peers. Proceedings of the National Academy of Sciences (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30275298/) * Kuhl, P. K. (2004). Early language acquisition: Cracking the speech code. Nature reviews neuroscience. (https://www.nature.com/articles/nrn1533) * Marean, G. C., Werner, L. A., & Kuhl, P. K. (1992). Vowel categorization by very young infants. (https://www.semanticscholar.org/paper/Vowel-Categorization-by-Very-Young-Infants.-Marean-Werner/1d01f48526492d9045e15857917bcab5595e0638) * Ferjan Ramírez, N., Lytle, S. R., & Kuhl, P. K. (2020). Parent coaching increases conversational turns and advances infant language development. (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32015127/) * Liu, H. M., Kuhl, P. K., & Tsao, F. M. (2003). An association between mothers' speech clarity and infants' speech discrimination skills. (https://www.pnas.org/doi/pdf/10.1073/pnas.1532872100) * Roy, B. C., Frank, M. C., & Roy, D. K. (2009). Exploring word learning in a high-density longitudinal corpus. (https://dspace.mit.edu/handle/1721.1/66701) * Pierce, L. J., Klein, D., Chen, J. K., Delcenserie, A., & Genesee, F. (2014). Mapping the unconscious maintenance of a lost first language. (https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1409411111). Special Guest: Iris-Corinna Schwarz.

Idag pratar vi om:Vad är orimliga förväntningar och krav på medium och sierskor?Själen, vårt högre medvetande.Hur går evolutionen ihop med själen?Föds vi alltid till människor?Själens intention.Biofältet.Har allt ett medvetande?Lyssnarfråga: Var finns dinosaurierna?Vi önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS. Läs detta innan du lyssnar på vårt avsnitt som är inspelat LIVE på Samspel Open 2022. Det här äventyret är en ONE-SHOT där vi spelar nya karaktärer i en ny värld. Det här äventyret startar i en "freezeframe" där våra karaktärer är påväg flygandes ut ur en vägg. Hur vi hamnade i den situationen kan ni läs här nedan skrivet av vår spelledare, Christian Fernlund: Gruppen består av tre individer, goblinen Goregu, tieflingen Lorian och firbolgen Kutri. En något märklig konstellation kan tyckas men en som tycks vara ödesbestämt. Deras väg korsades efter att Goregu i sin naivitet lett ett gäng banditer (generellt kallade stenjägare) till sin hemby. Prisjägaren Lorian och ambassadören Kutri fann Goregu, den sista av sin klan, i banditernas våld kämpandes för sitt liv. Lorian hade sökt efter stenjägarna ett bra tag och fått upp ett spår vid en närliggande stad. Kutri hade tidigare besökt klanen och blev orolig när Lorian jagade stenjägare i närområdet till byn. De slogs tillsammans, de vann tillsammans och ett band skapades. Detta är hur de träffades. Men nu, veckor, månader kanske till och med år senare så sitter de på ett trädäck i Lorians föräldrahem som ligger i staden Markberg. Ibland händer det att en välkänd bonde vid namn Kalle spendera natten i gästrummet hos Lorians mamma Lira. När Kalle kommer ut till våra hjältar så frågar han dem om hjälp då hans pris-åskxe Dunder blivit galen och jagat ut alla ur hagen, bonden förklarar att det finns ett kassaskåp med värdesaker som han hemskt gärna hade velat ha tillbaka. Hjältarna accepterar, Lorian något motvilligt, att hämta kassaskåpet. Gänget beger sig ut ur Markberg mot Kalles inhängning där åskxen Dunder skulle finnas. In smög de medans Kutris lojala fågel Ka spanade efter tjuren. De fann till slut kassaskåpet… men Dunder fann också dem och hans vredesfyllda utbrott ledde till en explosion som med fasligt kraft slungade våra hjältar genom väggen. Där börjar våra hjältar, idioter och kära spelare. I luften, attackerade av bonden Kalles åskxe vid staden Markberg på Planetsidan Firevra.   Medverkande Alexander Lewin Christian Fernlund Patrik Viippola  Tommy Petersson Redigering Patrik Viippola

Barn som har autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att se poängen med att leka och samsas med andra. Det kan man behöva öva på tillsammans med barnet. Psykologen Bella Berg ger tips på hur.

Barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att utveckla lekar och lära sig samspel. För att skapa en positiv relation till barnet finns en övning som heter ”Barnets stund”. Den går vi igenom med psykologen Bella Berg. Men vi börjar med lekens betydelse för utvecklingen.

Detta är del 2 av en diskussion med Lotta, Maggan, Mats och Svante om autism och socialt samspel. I detta avsnitt diskuterar de vad de största missuppfattningarna om autism är, och vad man kan göra för att få mer förståelse. Del 1 och Del 2 går att lyssna på separat, men lyssna gärna på Del 1 först för att inte missa en spännande och mycket viktig diskussion!

SHL:s domarpodd är tillbaka. I det fjortonde avsnittet gästas podden av huvuddomaren Mikael Nord och Örebros materialare och före detta SHL-spelare Emil Kåberg. Det blir även snack om situationer från den gångna veckan som du medan du lyssnar kan följa via SHL.se. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jan "Gulan" Gulliksen är professor på KTH i människa - dator interaktion. Som aktionsforskare studerar han vår verklighet samtidigt som den pågår och dokumenterar vad som händer.  Gulan är sedan med och påverkar samhällets utveckling på området via deltagande i bland annat regeringens digitaliseringsråd och andra organ som ex insynsrådet för arbetsmiljöverket. I dagens diskussion håller vi oss inom tre områden: Reflektioner över vad som hänt med den digitala arbetsmiljön under pandemin och vad som behöver fokuseras på i det nya, nya normala. Den digitala arbetsmiljön som en del av vårt arbetsmiljöansvar. Vad man behöver tänka på när man utvecklar och implementerar digitala lösningar i relation till människor med kognitiva hinder.

Del 1 av en diskussion med Lotta, Maggan, Mats och Svante om autism och socialt samspel. I detta avsnitt diskuterar de vad det är att passa in, varför vill man passa in, och hur vet man vad som krävs för att passa in? Är det viktigt?

Torbjörn Eriksson från Tenant & Partner berättar om den viktiga kopplingen mellan den fysiska och den digitala arbetsplatsen. Han berättar också om det vanligaste misstaget som görs i kontorsprojekt - att inte koppla det nya kontoret till sin grundläggande affärsidé!

I detta avsnitt diskuterar Roschiers arbetsrättsexperter hur konkurrensrätten kan komma in i arbetsrätten och hur detta förmodligen kommer att bli vanligare i framtiden. De går även igenom vad man som företag behöver tänka på för att inte riskera att bryta mot konkurrensrätten. I studion finns arbetsrättsexpterna Jenny och Welander Wadström, Elin Osbeck Rehbinder samt Kristian Hugmark som är delägare och ansvarig för Roschiers konkurrensrättsgrupp.

Det naturliga livet sker i samspel… Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper Söndags Podcast på ca 30 min: https://soundcloud.com/user-159591503 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

Vad är viktigt för nya föräldrar? Hur får man igång snacket - om sömn, mat, vardagsliv och allt annat? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samlar med kollegan Clara Linnros och vårdutvecklare Nahalie Aranda Gani, som startat Föräldragrupps-podden. Korta poddar om det som är viktigt för nya föräldrar. För föräldragruppen på BVC, med kompisar, tillsammans med den andra föräldern. Eller bara att lyssna på själv och tänka efter. Här är alla avsnitt av Föräldragrupps-podden: * INTRO: Så funkar Föräldragrupps-podden (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/intro) * FÖRSTA AVSNITTET: Den stora omställningen (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/omstallning) * SAMSPEL & ANKNYTNING: "Lär dig läsa av din bebis" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/samspel) * MAT-INTRODUKTION: "Utgå från barnets intresse" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/mat) * GEMENSAMT FÖRÄLDRASKAP: "Stötta varandra, fördela ansvaret" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/foraldraskap) * VARDAGSLIV/sömn: "Skapa vanor över tid" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/somn) * VARDAGSLIV/alkohol & tobak: "Tänk ur barnets perspektiv" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/alkohol) * VARDAGSLIV/skärmvanor: "Dela, vägleda och begränsa" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/skarmvanor) * VARDAGSLIV/balans i vardagen: "Bestäm vad som är viktigt" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/balans) * UTVECKLING/språk och kommunikation: "Titta i pekböcker, sjung och kör ramsor" (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/sprak) * UTVECKLING/motorik och säker miljö: ”Individuella skillnader kan vara stora” (https://foraldragrupps-podden.fireside.fm/motorik) Special Guests: Clara Linnros and Nathalie Aranda Gani.

Hvem var Lev Semjonovitsj Vygotskij, og hvorfor må alle lærerstudenter lære om ham? Vi drøfter den russiske psykologens korte liv, teorier og betydning for dagens psykologi og pedagogikk. I hvilken grad bør vi fokusere på slike historiske skikkelser som en del av pedagogikken, særlig om vi ikke skiller tydelig mellom pedagogisk historie og pedagogikk eller psykologi? Man kan feks spørre: Bør biologer idag lese Darwin? Og på samme måte, i dette tilfellet: Bør psykologer idag lese for eksempel en klassiker som Vygotskij? Og hvorfor, eller hvorfor ikke?   Uten å forsøke å svare endelig på dette spørsmålet, diskuterer vi likevel hva som burde være Vygotskijs rolle i dagens pedagogikk og psykologi. Målet er å gi en innføring i Vygotskijs teorier og samtidig oppfordre til slik kritisk tenking rundt hva vitenskapshistorien kan bidra med til dagens vitenskap. For litt bakgrunnshistorie om Sovjetunionen og den russiske revolusjon i 1917, hør vår episode nr.31: https://larsogpaal.libsyn.com/episode-31-den-russiske-revolusjon   Litteratur: Daniels, Harry; Cole, Michael; Wertsch, James V., (red.) (2007), The Cambridge Companion to Vygotsky, Cambridge University Press Dysthe, Olga, & Igland, Mari Ann, (2001) “Vygotskij og sosiokulturell læring”, i boken Dialog, Samspel og Læring, Abstrakt Forlag Firestein, Stuart, (2012), Ignorance: How it drives science, Oxford University Press Flynn, James R., (2012), Are We Getting Smarter? Rising IQ in the Twenty-First Century, Cambridge University Press Klitmøller, Jacob & Hviid, Pernille (2017), “Lev Semjonovitsj Vygotskij og den kulturhistoriske psykologi”, i Gulbransen (red.) Oppvekst og psykologisk utvikling : Innføring i psykologiske perspektiver, Universitetsforlaget Meyer, Alexander, (2020), Det store skolespranget, Universitetsforlaget Piaget, Jean, (1932), The Moral Judgement of the Child, Kegan Paul van der Veer, René, og Valsiner, Jean, (1991), Understanding Vygotsky: A Quest for Synthesis, Blackwell Vygotsky, Lev S., (1978), Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes, redigert av Michael Cole, Vera John-Steiner, Sylvia Scribner, Ellen Souberman, Harvard University Press Vygotsky, Lev S., (1994), The Vygotsky Reader, redigert av René van der Veer og  Jaan Valsiner, Basil Blackwell Tomasello, Michael, (2019), Becoming Human: A Theory of Ontogeny, Harvard University Press. Kindle Edition. ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ---------------------------- Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på vår facebookside eller på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss. Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/ Alt godt, hilsen Lars og Pål

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd. Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan Efter gripandet av mediemogul är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott? Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning 80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur. Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till. I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

Marie Froment och Sofia Segerlund berättar om den nya guiden Transformation för en mer agil organisation. Många företag strävar efter att bli mer agila och snabbrörliga, och behöver hitta modeller för hur det ska gå till. Guiden handlar bland annat om: *Dynamiska organisationssystem *Värdeskapande i team *Ledarskap hos alla *Samspel i nätverket Guiden ger exempel på principer och synsätt som stödjer den agila organisationen. Vi ger exempel på hur du kan ta dig an transformationen och delar med oss av konkreta verktyg och tips. Läs mer om guiden på https://info.sonder.se/transformation

Välkommen till 2020-talets första avsnitt av Drömmen om Målajord! I det nittionde avsnittet gör min vän Sara Norrby Wallin (https://byggasamarbete.se/)och jag vårt årliga bokslut, där vi tittar tillbaka på vad vi tar med oss från 2019 i form av utmaningar och guldkorn och funderar på vad vi önskar oss inför 2020. Det handlar om kärna och framgång, utandning och prestationsångest, fredade bubblor och goda samtal, motivation och ledord och en hel del annat.

Relationer, potential, självförakt, samspel och merGlöm inte följa mig påInstagram , Youtube &  FacebookLäsa gratis ur mina böcker & min blogg genom att Klicka här

Hur samspelar egentligen partierna mellan varandra och hur fördelas olika poster efter ett val?Vi går igenom vad som gäller. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Episod 36 Vi har Besökt Samspel Open i Karlshamn och spelade in Live inför publik samt streamade podden på Facebook samtidigt. Vi pratar analoga spel, givetvis blev det lite serier och annat nörderi   Medverkande: Christian Fernlund Ludvig Cardell Alexander Lewin Linus Bentzer Alice Mattsson

Episod 28 Detta är ett gästavsnitt! Louise och Kim från Samspel tittade in för att diskutera brädspel och annat roligt. Det är till och med så att vi har en spännande nyhet som vi delar med oss av i det här avsnittet! Tyvärr så hade vi lite tekniska problem under tiden vi spelade in detta så ljudet är inte på den nivån ni är vana vid men detta är ett väldigt roligt avsnitt som är värt att lyssnas på ändå.   Medverkande: Alexander Lewin Christian Fernlund Louise Johansson Kim Bergenholtz

Även en ensamvarg kan lära sig förstå värdet av samspel Thomas Lindström är en mångsysslande kyrkogårdsarbetare som delar sin fritid mellan fiolen, skrivandet och springandet. Han springer långt, maraton och ultramaraton. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

Människor har länge betraktat tillvaron i termer av kontraster eller motsatser. Särskilt i det vi brukar kalla västvärlden. Eva-Lotta Hultén tycker att det är hög tid att göra upp med dualismen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fel, fel fel! Eller, det är ju inte fel, det är ju rätt men det finns ett fiffigare svar! I showen Fem myror är fler är fyra elefanter dök Brasse alltid upp med sin lattjolajbanlåda med fyra djur. Tre hörde ihop, men hur? Det kunde till exempel vara genom att de började på samma bokstav, att de alla levde i vatten eller att de hade lika många ben. Barnprogrammet från 70-talet har inte bara lärt generationer av svenska barn att läsa och räkna utan också, bland mycket annat, övat upp deras förmåga att tänka i kategorier och att se att det går att dela in på flera sätt.  Jag kommer att tänka på lattjolajbanlådan när jag läser om studien som jämförde kinesiska och amerikanska barns sätt att tänka. Barnen fick se tre bilder och fick frågan vilka två som hörde ihop. Ett exempel var en ko, en höna och gräs. Barnen från USA sa hönan och kon eftersom båda är djur, medan de kinesiska barnen i stället parade ihop ko och gräs, eftersom kon lever av gräs. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska  I sin bok The patterning instinct skriver författaren Jeremy Lent om hur våra tankemönster utvecklats sedan vi alla var jägare och samlare. Vi förstår världen i berättelser och olika kulturer kan ha olika grundberättelser. Genom dem tolkar och förstår vi vår omvärld och hur vi själva hänger ihop med den. Lent förklarar att det västerländska tänkandet är objektfokuserat och betonar vikten av att ställa upp regler något som manifesteras exempelvis i Brasses ivriga uppdelande av djur, eller i den storsäljande boken Omgiven av idioter, av Thomas Eriksson, som bygger på en helt ovetenskaplig förenkling av mänskliga personligheter till endast fyra typer. Detta kan beskrivas som reduktionism, med vilket menas tendensen att låta komplexa förhållanden förklaras av de enklare fenomen som de är sammansatta av. Det kan leda till att man missar samband och sammanhang eftersom man inte ser den stora bilden utan bara den eller de delar man koncentrerar sig på. Lent visar att det östasiatiska tänkandet traditionellt är mer inriktat på relationer och på att sätta in saker i en kontext: till exempel att se hur djur samverkar med sin omgivning, som barnen som valde att para ihop kon och gräset gjorde. Han kopplar också detta till hur vi i olika kulturer relaterar till andra människor. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska ett förhållningssätt som kommer av att relationen till omgivningen och att ingå i en gemenskap ses som viktigare än självförverkligande. Lent spårar denna skillnad i tänkande bakåt i tiden och menar att ett nytt sätt att se på världen och människan utvecklades och fick spridning i det antika Grekland. Ett tidigare mer kollektivistiskt och relationsinriktat tänkande fick lämna plats åt ett mer reduktionistiskt och dualistiskt. Grekiska filosofer delade upp kosmos i en himmelsk och en jordisk värld och människan i en kropp och en själ, och ansåg att det himmelska och det själsliga stod över det jordiska och kroppsliga. I spåren av denna dualism följde både förakt för sinnlighet och kroppsliga behov och en känsla av att stå över allt annat i naturen, upphöjd, men också avskild. Jeremy Lent jämför detta med den kinesiska taoismens framväxt, där idén om yin och yang visserligen också kan ses som två poler men där ingen står över den andra utan de båda fungerar som komplement. Taoismen gav uttryck för ett holistiskt systemtänkande. Världen sågs som en sammanhängande, levande organism. I den neokonfucianska filosofin, med start på 1000-talet, fortsatte kineserna att utveckla sitt synsätt att det kroppsliga och det andliga är integrerade och att ting och levande organismer samverkar med och beror av varandra. Samspel mellan moral, känsla och förnuft sågs som idealet. De västerländska föreställningarna om begrepp som stod i opposition till varandra förstärktes i stället under medeltiden: gott och ont, manligt och kvinnligt, högt och lågt, kunskap och njutning, förnuft och känsla. Tydligt uppdelat, aldrig blandat, det ena i huvudsak bra, det andra i huvudsak dåligt. En stark kraft för det dualistiska tänkandet var 1600-talsfilosofen Descartes. Vid denna tid började vi alltmer också betrakta världen som en maskin behärskad av människan, och förnuft och rationalitet som de enda sätten att förstå världen och tillvaron. Under 1700-talet fick sedan känslorna visserligen ett uppsving med romantiken men det får kanske betraktas som en tillfällig avvikelse. De västerländska tankemönstren med rötter hos de gamla grekerna dominerar fortfarande i vår del av världen och sprider sig stadigt. Bland dem med makt och pengar har de redan företräde oavsett religion, kultur eller nation, menar Jeremy Lent. Just nu ser vi också ett nytt uppsving för ett föreställt neutralt förnuft, och för hårda fakta en tydlig motreaktion på de senaste årens känslostyrda samtal i sociala medier och relativisering av begrepp som sanning och fakta. Det finns ingen anledning att vara emot rationellt tänkande och vetenskapliga fakta, men ibland kan vi kanske behöva påminna varandra om att förnuft och fakta aldrig ensamma kan användas som domare för vad som är bra eller dåligt. Någonstans i den processen måste känslor och värderingar in. Det finns inget neutralt förnuft. Vad som är rationellt och förnuftigt beror helt enkelt på vilka ideal och mål vi har. Vilket i sin tur beror på kulturellt betingade världsbilder och värdesystem. Med annan grundsyn på vad som är värdefullt och eftersträvansvärt, förändras också vår syn på vilka fakta som har betydelse och vilka vägar som är mest rationella att välja. Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Så här i tider med återkommande och alarmerande budskap om att klimatkatastrofen utvecklas snabbare än vi trott, finns anledning att fundera över hur vi kan ta oss vidare från det destruktiva tänkande som lett oss hit. Sitter vi fast i en tankebur vi byggt åt oss själva, där vi är naturens ägare och mästare hela vägen in i den ekologiska katastrofen; och där vi måste trampa ner medmänniskor för att nå den ensamma och blåsiga topp som kallas självförverkligande? Eller kan vi kombinera de religioner och kulturellt styrda synsätt vi redan har med idén om världen som komplexa processer, system och relationer snarare än som ting, kategorier och motsatser? Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Förändringen kanske kan börja i det vardagliga. När en Facebookbekant för ett tag sedan deppade och tvivlade på sitt eget värde skyndade genast många till och intygade att hen var unik och fantastisk. Jag tänker att räddningen när man är nere kanske inte är att tänka jag är unik och fantastisk utan snarare jag behöver inte vara unik och fantastisk. Jag är en liten del av allt och allt jag verkligen behöver göra är att vara snäll och visa hänsyn. Det skulle kanske inte bara kunna hjälpa oss att bli mindre statusstressade och dämpa vårt för miljön så destruktiva belönings- och tröstshoppande (because were worth it). Det skulle också kunna ge oss en större känsla av samhörighet med världen och mer lust att engagera oss inte bara i vår egen framgång utan också i andras välmående och i de hotade ekosystem vi alla är beroende av. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires.  Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz

Vi undersöker samspelet i jorden mellan rötterna och mykorrhizasvamparna. Och kikar in i bålgetingboet som är som ett eget samhälle med dörrvakt och allt. Programledare: Mats Ottosson. Naturen är full av samspel och samarbeten. På lördag dyker vår fältreporter Joacim Lindwall ner under jorden där mykorrhizasvamparnas trådar bildar en väv, ja nästan så att jorden i sig blir som en levande organism. Detta är Anna Roslings specialområde hon forskar vid Uppsala universitet om hur svamparna i jorden samspelar med varandra. Hon medverkar i sändningen från Kungsängen i Uppsala. Och även i bålgetingarnas samhälle är samspel och samarbete av yttersta vikt. Lisa Henkow har träffat entomolog Dave Karlsson vid en trädstam, där en bålgeting håller vakt och en annan har som uppgift att fläkta in luft till arbetarna och drottningen som finns inne i boet. Måste man älska lusflugor i hårbotten och kunna arta en knepig mossa för att få kalla sig naturälskare? Det undrar Helena Söderlundh i veckans kråkvinkel. Vår podd Svampgalen har nu kommit fram till avsnitt åtta. Under hösten har vi fått in många lyssnarfrågor om svamp. Vi ber svampkännaren Patrick Björck svara på några av dem bland annat hur det kom sig att det en salamander följde med hem i svampkorgen! Och hur är det egentligen med bananflugorna som dras till vin och öl gillar de att bli berusade? Det där reder vi ut. Programledare är Mats Ottosson.

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling. Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i … Continue reading "27 – Språkutveckling bland nyanlända barn"

Anette Wikenmo och Ola Nordkvist är musiklärare vid El Sistema i Malmö. El Sistema är en världsomspännande rörelse som startade i Venezuela 1975 av orkesterledaren José Antonio Abreu. Då handlade det om att ge gatubarn ett alternativ till ett liv i kriminalitet. El Sistema är i Sverige en del av kulturskolan och verksamheten genomsyras av en filosofi om socialt samspel genom delaktighet i en orkester.

Anette Wikenmo och Ola Nordkvist är musiklärare vid El Sistema i Malmö. El Sistema är en världsomspännande rörelse som startade i Venezuela 1975 av orkesterledaren José Antonio Abreu. Då handlade det om att ge gatubarn ett alternativ till ett liv i kriminalitet. El Sistema är i Sverige en del av kulturskolan och verksamheten genomsyras av en filosofi om socialt samspel genom delaktighet i en orkester.