Podcasts about molekyl

De tillverkar delar av hjärnor och tarmar, så kallade organoider. På små chip simuleras en miljö liknande mänsklig vävnad. Hur långt kan man gå? Och går det att sätta ihop odlade organ till en hel människa – kan vi bygga en Frankenstein?Medverkande: Anna Falk, Professor i neurala stamceller vid Lunds universitet samt forskare vid Karolinska Institutet, Maria Tenje, Professor i Mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, Mikael Sellin, Professor i Molekylär Medicin vid Uppsala Universitet, och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#2 2025 Motion og bevægelse betyder mere for musklers styrke og funktionsevne, end man måske lige regner med. Hvis man eksempelvis har været meget fysisk aktiv, men pludselig holder op med at være det, bliver musklerne dårligere til at optage sukker fra blodet og dermed svagere. Lektor Lykke Sylow forsker i de molekylærbiologiske mekanismer, der styrer kroppens fysiologi. De senere år har hun især været optaget af at forstå mekanismerne bag diabetes, samt hvorfor visse kræftformer forårsager drastisk vægttab og tab af muskelmasse og -styrke hos patienterne. Det er hendes håb, at forskningen kan medvirke til, at der på sigt kan udvikles medicin, som kan bremse de negative effekter af denne muskelnedbrydning, som er et stort problem for kræftramte. Vært er Nynne Bjerre Christensen

 Hvordan leve til du er 100. Molekylærbiolog Sigrud Bratlie forteller deg hvordan du kan hacke deg til et lengre liv. Lev lenge og godt, Sigrid Bratlie gir deg hemmelighetene.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sidste år besøgte Rikke Østergaard, som er erhvervssociolog, foredragsholder og forfatter til den nye bog 'Befri Preben', verdens lykkeligste mand. Manden hedder Mattheiu Ricard og er fransk forsker, har en ph.d. i Molekylær Genetik, men bor i dag i Shechen-klostret i Kathmandu i Nepal. Rikke ville gerne spørge ham, hvad der skal til for at komme problemerne trivselsproblemerne til livs herhjemme. Men hvad lærte hun? Lyt med her. Vært og tilrettelægger: Daniel Cesar.

I laboratorierne forskes der lige nu i alt fra immunterapi og AI-diagnostik til personlige kræftvacciner. I takt med at disse behandlingsmuligheder udvikles, bliver det så en dag muligt, at leve i en tid hvor kræftsygdommene ikke længere er den helt store dræber? Dét søger vi svar på, når vi dykker ned i molekylærbiologiens mulighedsrum og i vores cellers mikroskopiske verden. Medvirkende: Lotte Bjergbæk, lektor ved Institut for Molekylærbiologi og Genetik på Aarhus Universitet. Vært: Emma Elisabeth HoltetSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Har du nogensinde set filmen ‘Eternal Sunshine in a Spotless Mind', hvor hovedpersonen får fjernet minderne om sin ekskæreste? Det lyder måske som ren fantasi, men faktisk håber forskere med speciale i hjernens proteiner på en dag at kunne gøre noget lignende: Fjerne traumatiske minder fra hjernen for på den måde at kunne behandle hjernesygdomme som PTSD. Men den løsning ligger ikke lige rundt om hjørnet -  det kræver nemlig detaljeret viden om hjernens proteiner. Proteiner er nemlig hjernens hardware, og de spiller en afgørende rolle for vores hukommelse og særligt for vores evne til at lagre minder i langtidshukommelsen.  I dagens afsnit af Brainstorms kommer du med på en tur til proteinernes forunderlige verden og lærer, hvordan de lagrer minder i hjernens ‘hovedbibliotek'. Du skal lytte til afsnittet, hvis du vil vide: hvorfor hjernens proteiner er uundværlige for vores hukommelse hvordan forskere en dag drømmer om at kunne ‘klippe' dårlige minder ud af hjernen  hvad proteinerne i hjernen ellers laver end at lagre minder hvad Nanas yndlingsøl er, og om det mon lykkes hende at få Anne Sophie til aldrig at glemme det :)  Medvirkende Malene Overby, postdoc ved Institut for Klinisk Medicin på Aarhus Universitet Macarena Gómez de Salazar, postdoc, Institut for Molekylærbiologi og Genetik - Proteinvidenskab, Aarhus Universitet Redaktion Anne Sophie Thingsted, Nana Elving Hansen, Astrid Marie Wermus, Caroline Overskov Kilder ‘Memory formation in the absence of experience' Nature, 2019 ‘The role of protein synthesis in memory consolidation: Progress amid decades of debate', Neurobiology, Learning and Memory, 2009 ‘Rapid, experience-dependent translation of neurogranin enables memory encoding', PNAS, 2018 Følg Brainstorm på Instagram.

...hvis for eksempel en kosmisk kjempe holder fast jorda i klypa? Andre panel på denne jubelsendingen består av: Psykolog Guro Løseth Teoretisk fysiker Are Raklev KI-forsker og fysiker Inga Strümke Bevaringsøkolog Anne Sverdrup-Thygeson Rettsmedisiner Ida Kathrine Gravensteen Molekylærbiolog Sigrid Bratlie Zoolog Petter Bøckmann Og de svarer på disse spørsmålene fra våre lyttere: - Får man sterkere drømmer av morfin? Psykologen svarer… - Er drømmer scener fra et parallelt univers? Fysiker og hjerneforsker svarer… - Hva kommer det av at jorda roterer rundt seg selv? - Når roer KI-utviklingen seg? KI-forsker og fysikeren svarer.. - Er noen egenskaper mer "moderne" enn andre? Botanikeren svarer… - Hvorfor er fleinsopp ulovlig? Rettspatologen/soppsakkyndig svarer… - Kan mintpastiller nøytralisere chili? Molekylærbiologen svarer… - Når slutter mennesket å lukte? Zoologen svarer... Hør episoden i appen NRK Radio

Hva er egentlig genterapi? Hvordan virker genterapi? Hvorfor gikk det galt med en rekke av de tidlige forsøkene med genterapi? Og hvorfor er genterapi så dyrt? Molekylærbiolog Caroline Bianchi Strømme og lege og medisinsk etiker Eirik Joakim Tranvåg snakker om genterapi i denne episoden av Biotekpodden. Programleder: Mette Risa, kommunikasjonssjef i Bioteknologirådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skynet, deepfakes og kunnskap i feil hender - Masterstudent i Molekylærbiologi og biokjemi, Alexander Myhr Skjetne og masterstudent i Entreprenørskap og Innovasjonsledelse, Arnar Skogeng Reiten snakker om hvordan kunstig intelligens kan brukes til farlige hensikter.

Vejret i fjor kan godt påvirke, hvad der lever i skoven, søen og haven i dag. Men de helt store streger i naturen er ikke tegnet, mens vi selv har levet, eller mennesket har eksisteret. Det et forandringer i klima og miljø gennem tusinder, titusinder og hundredtusinder af år, som har skabt den nuværende biodiversitet. Naturhistoriker Eline Lorenzen bruger DNA til at forstå de kræfter, der på skift har skabt og udryddet biologisk mangfoldighed. Måske kan det også sige noget om, hvordan verdens nulevende arter vil klare sig i fremtiden? Gæst: Eline Lorenzen, naturhistoriker, professor, forskningsleder og EliteForsk-prisvinder fra Københavns Universitet (Sektion for Molekylær Økologi og Evolution ved Globe Institute). Værter: Biologerne Johan Olsen & Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Ann-Chatrin Engwall är filosofie doktor i molekylär cellbiologi med inriktning immunologi och har även forskat inom virologi på Paul-Ehrlich-Institutet (PEI) i Tyskland. Under doktor Ann-Chatrins tid vid PEI så hade organisationen ansvar för både vaccingodkännande och smittskyddet i Tyskland, men senare överfördes detta till Robert-Koch Institutet.  Ann-Chatrin har varit medlem i National Network of Drugdevelopment (läkemedelsutveckling) och även arbetat inom LifeScience med bland annat fokus på vaccinutveckling och storskaliga produktioner av vacciner. Idag är Ann-Chatrin tillbaka i Sverige och just nu medverkar hon inom det så kallade Medico legala Nätverket och inom Läkaruppropet, vilka varit kritiska till exempelvis vaccinpass. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Du er et puslespil med 50 billioner brikker. Celler er dit og andre levende organismers mindste enhed. Siden opfindelsen af mikroskopet gjorde det muligt for os at se dem, er cellernes rolle blevet nærstuderet og forsøgt forklaret. Raske celler, der deler sig, er et naturvidenskabeligt mirakel. Syge celler, der gør det samme, er omvendt ofte begyndelsen på enden. Men hvad har vi til fælles med bagegær? Kan vi lære noget af andre dyrs strategier mod syge celler? Og kan vi bruge indsigten til at slå hårdt tilbage mod kræft, hvor kroppens egne forsvarsværker bliver snydt? Gæst: Molekylærbiolog Lotte Bjergbæk, forsker i celler, DNA og kræft på Institut for Molekylærbiologi og Genetik på Aarhus Universitet. Forfatter bag den nye bog "Celler deler os". Værter: Johan Olsen & Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Cellen är inte bara livets minsta byggsten, den är också en levande organism i sig själv. Kartläggandet av cellens mekanismer har pågått i hundratals år och fått flera Nobelpris, men det finns mycket kvar att upptäcka och förstå. Molekylärbiologen Ulrika Axelsson tar med oss på en guidad tur genom de kemiska fabriker som tillsammans bygger upp inte bara oss människor, utan allt levande. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er mye spennende som skjer rundt genteknologi for tiden. Og nettopp det handler denne episoden av Genopodden om. Hvor står forskningen? Hva skjer med reguleringen? Har det skjedd noe spesielt for storfe? Og hva skal landbruket mene?Gjesten vår er Sigrid Bratlie, som flere nok kjenner fra den aller første episoden Genopodden. Sigrid omtales som en av de mest kunnskapsrike personene vi har om bio- og genteknologi. Hun er flittig brukt som kommentator i media og foredragsholder. Molekylærbiolog, og nå spesialrådgiver om bioteknologi for Kreftforeningen og NCE Heidner Biocluster.Vår reporter, Turi Nordengen, har tatt en prat med Genos administrerende direktør, Kristin Malonæs, om Genos tanker om mulighetene og utfordringene rundt genteknologi og regulering. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ted och Kaj testar sin kreativitet och moral och diskuterar resultaten. Kajs krönika om regeringen har mötts av kritik och Ted vet hur man styr sina känslor.

I det här avsnittet träffar Torbjörn Sjöström Tove Fall som är professor i Molekylär Epidemiologi, men kanske mest känd som en av de som startade forskningen kring appen Covid Symptom Studies i Sverige och syns regelbundet kring Covid forskningen i Sverige. Toves forskningsprojekt har också använt Novus Coronastatus som en del i sin forskning. Torbjörn och Tove pratar förutom om Covid även om forskningens roll och utmaningar. Behovet av en forskningsberedskap och utmaningarna med den tredje uppgiften och hur man måste förhålla sig till medias beskrivning av forskningen och vad som händer om man tolkas som en aktivist istället för en forskare.

Ferran Adria är både en kreatör och en provokatör. Om en maträtt traditionellt sett var söt gjorde han den salt, om den var flytande gjorde han den fast. När vissa prisade hans mat för att vara nyskapade och kreativ menade andra att den borde komma med varningstext och diverse kemisymboler med tanke på alla tillsatser som användes. Säga vad man vill, men Ferran anses vara en av världens bästa kockar och hans hyperkända restaurang ”el Bulli” har korats till världens bästa hela fem gånger. Niklas berättar om hur det var att jobba där under ett år och varför han behövde pröjsa för Ferrans kokbok. Dessutom benar vi ut vad molekylär gastronomi är för något, om det är något du kan göra hemma och var gränsen går mellan att vara kreativ eller provokativ i köket! Stort tack till HelloFresh som gör podden möjlig. Med rabatkodden LEVAGOTT får du också en dunderrabatt. Upp till 925 riksdaler på dina fyra första kassar och såklart fri frakt på den första. Du hör ju. Även stort tack till ELON!

Filip Sjöström om första maj-tåget: “Vi vann”. Hallengren vill ha kvar restriktionerna – efterlyser “nytt normalläge”. Pensionärer rasar över vaccinationspass. Kanada godkänner covidvaccin – för 12-åringar. Molekylärbiolog: “Massvaccinationerna måste avbrytas nu”. Medicinsk apartheidpolitik blir verklighet i Danmark. Regeringen vill lagstifta om fängelsestraff för deltagande i “organiserad rasism. Wallenbergfamiljen skapar nytt maktbolag. Australien: Långa fängelsestraff för brott mot covid-restriktioner. Florida avbryter alla covid-restriktioner. AIK-fansen hyllas för sin protest mot coronapolitiken. SR-journalist inledde förhållande med radikal islamist. Fransmännen tror att inbördeskrig är att vänta. Efter avstängningarna från Facebook och Twitter – Trump lanserar ny plattform. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Dette er elvte afsnit i serien Vidensselskabet. Hvis du vil følge Vidensselskabet separat i din app, finder du feed’et her. I denne episode optages Bjørn Panyella Pedersen, der forsker i kolesterol.For meget kolesterol er sundhedsskadeligt, men i de rigtige mængder er stoffet en fuldstændig nødvendig byggeklods for din krop. Det forklarer Bjørn Panyella Pedersen, som forsker i, hvordan kolesterol optages i kroppens celler, i denne episode af Vidensselskabet. I samtale med Vidensselskabet’s vært, Anette Lilleøre, fortæller Bjørn Panyella Pedersen, hvad kroppen bruger kolesterol til, hvad der sker med kroppen, hvis den får for meget, og hvordan man undgår at få for forhøjet kolesterol.En anekdote fra gæsten er en fast bestanddel af Vidensselskabet, og i denne episode omfatter den en lufthavn, flydende nitrogen og science fiction-filmen ’12 Monkeys’.Alt dette og meget mere får du i denne episode af Vidensselskabet.Gæst: Bjørn Panyella Pedersen, lektor ved Institut for Molekylærbiologi og Genetik på Aarhus Universitet Vært: Anette Lilleøre, journalist på Videnskab.dk Research og produktion: Anette Lilleøre og Jais Baggestrøm Koch

I dagens første historie skal vi tale med to mænd. Den ene er uhelbredelig syg med kræft, og den anden er frivillig, og en del af et netværk, der giver nye venskaber til døende mennesker. Initiativet hedder: Palliativt Frivilligt Netværk, og formålet er at yde en helhedsorienteret og tværfaglig indsats hos uhelbredelig syge i eget hjem på Fyn og de fynske øer i et samspil med Palliativt Team Fyn. Mikkel Hansen vender næste sommer hjem til Aalborg Håndbold efter 10 år i Paris SG. Men hvad får det af betydning for håndbolden i Danmark? En Aarhusiansk forskergruppe har efter 7 års arbejde med et enkelt mikroskopisk lille protein fra kroppen, gjort en opdagelse, som kan komme til at redde tusindvis af liv i fremtiden. I forskerkredse verden over har det her protein været kendt som “Proteinet fra helvede”, fordi ingen kunne finde ud af, hvordan det præcis så ud. Men det er netop det, forskerne fra Aarhus har fundet ud af. Medvirkende: Jens Monrad (54-årig palliativ patient, syg med uhelbredelig kræft). Ronny Peter (69-årig og frivillig i PFN). Peter Bredsdorff, tidl. Ass.træner for Mikkel Hansen på landsholdet og nuv. Træner i BSH. Professor Gregers Rom Andersen, Institut for Molekylærbiologi og Genetik, Aarhus Universitet.

*Radioversjonen av denne episoden. Versjonen som går i dybden er merket Abels kjeller.* Det er 20 år siden det menneskelige genom blei kartlagt, og fortsatt er vi bare i startgropa av revolusjonen dette førte til. Det meste må skrives om: Historien om oss selv, artene rundt oss, sykdom og kanskje livet selv. Vil du forstå hva Black Lives Matters handler om, må du forstå dette vitenskapelige gjennombruddet. Ukas makker: Molekylærbiolg Sigrid Bratlie

*Dette er versjonen av denne episoden som går litt dypere. Radioversjonen som er merket Abels forgård.* Det er 20 år siden det menneskelige genom blei kartlagt, og fortsatt er vi bare i startgropa av revolusjonen dette førte til. Det meste må skrives om: Historien om oss selv, artene rundt oss, sykdom og kanskje livet selv. Vil du forstå hva Black Lives Matters handler om, må du forstå dette vitenskapelige gjennombruddet. Ukas makker: Molekylærbiolg Sigrid Bratlie

Ønsker du å jobbe med bioteknologi for å bruke levende organismer til å lage nyttige produkter, som antibiotika? Eller hva med å jobbe med farmasøytisk industri for å produsere medikament eller utstyr for diagnose eller behandling av sykdommer? Da kan molekylærbiologi være noe for deg. I denne episoden snakker jeg med student Ingeborg Rønning. Les mer om studiet: https://www.uib.no/studier/BAMN-MOL Husk, snakk med rådgiveren din for mer informasjon og karriereveiledning!  

I denne episoden av «Labsnakk» snakker Mari Mæland Nilsen med molekylærbiolog Hanne Røland Hagland. Hanne er ansatt som forsker på institutt for kjemi, biovitenskap og miljøteknologi her på UiS, og er i tillegg leder for et forskningsnettverk for helse og Les mer ...

Vi plejer at give vores gener æren eller skylden. Men måske betyder kroppens mix af mikroorganismer langt mere for vores udseende, sundhed, adfærd og evolution, end vi hidtil har troet? Molekylær- og evolutionsbiolog Morten Tønsberg Limborg tror på, at mikrober gemmer svaret på gåder, vi hidtil har bakset med, fordi vi kun har fokuseret på genernes rolle. Ved at kigge på begge dele samtidig prøver han og kollegerne i " Center for Evolutionær Hologenomics" at genfortælle selve historien om livet - og at gøre fødevareproduktion af fx laks og kylling mere bæredygtig. Værter: Biologerne Johan Olsen & Vicky Knudsen. Gæst: Morten Tønsberg Limborg, lektor ved Center for Evolutionær Hologenomics, Københavns Universitet. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Morfin används i högutsträckning vid livets slut för covid19 patienter. Men det finns kritik hur väl patienter ses till och hur höga doserna är.  De vetenskapliga beläggen är svaga för hur vården ska ske av covidpatienter vid livets slut. Därför används erfarenheter från andra sjukdomar som cancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Molekylärmedicinaren Md Shahidul Islam är kritisk till hur det sker, medan lungmedicinaren Magnus Ekström menar att erfarenheter från andra sjukdomar är enda sättet att hantera situationen. Statschefläkaren Thomas Lindén vid Socialstyrelsen säger att det viktiga är att patienten får lindring mot andnöd men att doserna inte är högre än att patienten får vara vaken. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelprisen i kemi gik til to kvindelige forskere for udviklingen af en afgørende metode til at klippe og klistre i gener. Emmanuelle Charpentier, Max Planck-instituttet for infektionsbiologi og Jennifer Doudna​, professor ved Institut for Kemi, Molekylær- og Cellebiologi ved University of California. Ikke alene er de henholdsvis den 6. og 7. kvinde, som modtager Nobelprisen i kemi. Deres opdagelse og forskning har også fundet sted indenfor de seneste ti-tolv år. Techtopia fejrer seje kvindelige forskere og en teknologi, der lover både nye kræftterapier, genmodificering af afgrøder og kur mod arvelige sygdomme. Medvirkende; Rasmus O. Bak, lektor i biomedicin, Aarhus Universitet; Louise von Gersdorff Jørgensen, Lektor Sund KU; Karen Dybkær, professor, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Klinisk Kirurgi og Kræftbehandling, AAU; Thomas Ploug, professor og leder af Center for Anvendt Etik og Videnskabsfilosofi ved Aalborg Universitet Vært: Henrik Føhns. Tilrettelæggelse: Henrik Føhns og Veronika Hjorth Wolin

For meget kolesterol er sundhedsskadeligt, men i de rigtige mængder er stoffet en fuldstændig nødvendig byggeklods for din krop. Det forklarer Bjørn Panyella Pedersen, som forsker i, hvordan kolesterol optages i kroppens celler, i denne episode af Vidensselskabet.  I samtale med Vidensselskabet’s vært, Anette Lilleøre, fortæller Bjørn Panyella Pedersen, hvad kroppen bruger kolesterol til, hvad der sker med kroppen, hvis den får for meget, og hvordan man undgår at få for forhøjet kolesterol. En anekdote fra gæsten er en fast bestanddel af Vidensselskabet, og i denne episode omfatter den en lufthavn, flydende nitrogen og science fiction-filmen ’12 Monkeys’. Alt dette og meget mere får du i denne episode af Vidensselskabet. Gæst:  Bjørn Panyella Pedersen, lektor ved Institut for Molekylærbiologi og Genetik på Aarhus Universitet Vært: Anette Lilleøre, journalist på Videnskab.dk   Research og produktion: Anette Lilleøre og Jais Baggestrøm Koch

-Hvis vi tilsetter insulin til bolledeigen, hever den seg ekstra bra da? (forsøk!) -Havnivået påvirkes av månen, men påvirker månen også dampen i lufta? - Hvis vi skyter med gevær fra månens høyeste fjell vil kula gå rundt månen og treffe deg i bakhodet? -Hvorfor er det bare fiolett lys som får selvlysende pigmenter i maling til å lyse? - Er det mulig å lage vakuum i et glass sånn at vannet ikke renner ut når glasset snus opp ned ?(forsøk!) - Har lukt masse? Blir en stink-ost i så fall lettere selv uten at vi spiser den? -Veier et oppladet batteri mer enn et utladet? - Kan håret bli grått over natten hvis vi opplever noe veldig traumatisk? - Hvor mye tyngre og varmere var sola før i tiden og hvordan har dette påvirket jorda ? I panelet: Fysiker Anja Røyne. Kjemiker Carl Henrik Gørbitz. Molekylærbiolog Elisabeth Gråbøl-Undersrud. Programledere Jan Erlend Leine. Produsent Guro Tarjem. Tekniker Hanne Lunaas.

Henrik Brändén har skrivit en bok som heter "Själens biologi och vår fria vilja" som kom ut april 2020. I den boken har han följt sin nyfikenhet på vad som händer när vi tänker, minns, är ledsna eller arga och sökt efter den forskning som i dag ligger till grunden för den förståelse vi har för människans tänkande och hjärna. I boken fördjupar han sig kring kropp och själ, förnuft och känsla och arv och miljö. Henrik Brändén har forskat inom immunologi och skrivit läroböcker i bl a Molekylärbiologi och Grundläggande immunologi. Samtalet handlar om hur psykologisk och neurovetenskaplig forskning närmat sig varandra och nu överlappar varandras områden. Det påverkar även hur vi kan se på människan och hennes tänkande och sjukdomar. Henriks bok finns att beställa här: https://www.bokus.com/bok/9789187393570/sjalens-biologi-och-var-fria-vilja/ Vill du nå Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

Og, ærlig talt, hva skal vi med visdomstennene? De skaper bare trøbbel. Har kroppen vår virkelig suboptimale løsninger? Blir vi immune hvis vi har hatt kovid 19? Hvor mange snøfnugg er en gjennomsnittlig snøbyge laget av? Stemmer det at alle fnugg er unike? Vann utvider seg når det fryser, men hva skjer da hvis vi legger en helt tett beholder med vann i fryseren? Hva er egentlig vitsen med virus? Kan UV-lys brukes til å desinfisere virus-infiserte klær og utstyr? I panelet: Molekylærbiolog Sigrid Bratlie. Immunolog Tone Gregers. Kjemiker Einar Uggerud. Programleder Jan Erlend Leine.Produsent Guro Tarjem.

Og ---virker Antibac virkelig mot virus? Er det bedre å hive plasten i restsøpla fordi den da sendes til forbrenningsanlegg? Hvorfor ødelegger kaffe nattesøvnen for deg, men ikke for mannen din? Og hvorfor skal vi bruke penger på juletrelys når vi bare kan genmodifisere grana til å blir selvlysende? Forsvinner hypokondrien når sykdommen blir reell? Må et tre som noen har skutt på med bly-kuler behandles som spesialavfall? Hvorfor får vi kramper i benet om natten? Er en kalori en kalori? Dvs kan du slanke deg på sjokolade og godteri hvis kaloriinntaket bare er det samme som i sunn mat? Kan voksne få gul babybæsj hvis vi bare drikker morsmelk? I panelet: Kjemiker Ole Swang, Lege Steinar Madsen , Molekylærbiolog Elisabeth Gråbøl-Undersrud .

Hvis vi dekker store arealer med solceller, risikerer vi å tilføre ekstra energi i kretsløpet, og dermed varme opp jorda direkte? Er det mer oksalsyre i gammel enn ung rabarbra? Holder brusen seg kaldest på plast, glass eller boks? Genteknologien stormer fram med sjumilssteg. Klarer vi å reversere aldring på cellenivå? Hvis vi blander 9 dl kokende vann og 1 dl kaldt vann, vil det gi samme effekt som å blande 1 dl kokende vann med 9 dl isvann? Hvor langt har vi kommet i jakten på en vaksine eller kur mot HIV/AIDS? I panelet: Molekylærbiolog Sigrid Bratlie Kjemiker Carl Henrik Gørbitz Materialteknolog Torunn Kjeldstad

Synes du også, at naturvidenskab er ret svært? Så lyt her, hvor vi forklarer, hvad molekylærbiologi er - på ca. 1 minut... Du kan læse meget mere om molekylærbiologi her på dansk og her på engelsk. Musikken i podcasten er med Oval: Do While samt Sun Electric: Stimpak.

Linda Laikre, professor i populationsgenetik på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, har lett en studie som visar att inavel och förlust av genetisk variation ökar oroväckande snabbt i de hundraser som har sitt ursprung i Sverige. Huvudorsaken är att allt för få hundar används i avel och forskarna drar slutsatsen att fokus i avelsarbetet inte tycks ha legat på att behålla den genetiska variationen. Behöver vi förändra inställningen till renrasighet? Linda Laikre menar att det är en svår fråga att svara på men att det kan vara en vidare fråga att svara.  I det här samtalet samtalar jag, Gurgîn, med Linda Laikre som även svarar på lyssnarfrågor för att se hur kunde bli så här, vad detta innebär och vad det här betyder för Hundsverige. Linda Laikre och hennes forskarkollegor har analyserat Svenska Kennelklubbens stamboksdata från mitten av 1900-talet fram till nu och upptäckt att inaveln i genomsnitt har fördubblats i de svenska hundraserna, trots att det inom de flesta av dem finns tillräckligt många individer för att undvika inavel.    Sofia Malm från Svenska Kennelklubbens (SKK) Avdelningen för avel och hälsa har kommenterat studien på SvenskJakt.se och menar att inavelsökning som presenteras i studien ur ett hållbarhetsperspektiv inte är så alarmerande som forskarna vill göra gällande. Sofia Malm menar bl.a. att man kan få en bättre bild av hur mycket genetisk variation som finns i arvsmassan hos de svenska hundraserna i ett projekt som SKK finansierar i en forskningsfond och hänvisar även till det Nordiska Hundgenomprojektet som bedrivs vid Sveriges Lantbruksuniversitet som avser att kartlägga arvsmassan hos dom nordiska hundraserna. Linda Laikre håller inte med Sofia Malm i kritiken eftersom att Laikre och hennes forskarkollegor tittat på SKK:s egna data, däremot är hon är öppen för kompletterande studier där man undersöker DNA, genomet och arvsmassan för att se vilken bild man kan få av detta på molekylärnivå.  HÄR ÄR DE SVENSKA NATIONALRASERNA dansk-svensk gårdshund drever gotlandsstövare hamiltonstövare hälleforshund jämthund norrbottenspets schillerstövare smålandsstövare svensk lapphund svensk vit älghund västgötaspets Källa: Jordbruksverket

Hvorfor setter alltid katter seg oppå avisa du forsøker å lese? Kanskje en personlighetsanalyse kan gi svaret. Og så prøver vi oss på det HARDE og det LETTE spørsmålet i bevisthetsforskning. Dessuten: - Hvorfor blir ikke flerfarga tannkrem blanda i tuben? - Hvorfor maler katter? Er det muligens som en slags massasje? - Og maler katter når de dør? - Vitenskapelig reduksjonisme i Abels tårn. Kan forklares med evolusjonspsykologi? - Blir man egentlig "frisk" etter en genbehandling (med for eksempel CRISPR)? - Og når kommer CRISPR til Norge? - Hvorfor setter katter seg på papirark? - Kan arkeoakustikk gi oss svar på hvordan Latin hørtes ut? - Er det DNA i vanlig husstøv? - Katters personlighet I panelet: Molekylærbiolog Sigrid Bratlie Professor i akustisk avbilding Sverre Holm Etolog (prof i dyreadferd) Bjarne Braastad

En lytter har fått kjeft for å steike banan med skall på bål. Den blir giftig - selv om den er økologisk! Kan det stemme? Dessuten: - Lønner det seg å lukke kjøleskapsdøra ofte eller sjeldent? - Hva mener kvantesfysikerne når de sier at nye universer oppstår ved en kvantehendelse? - Trenger vi ikke ta tran lenger? - Hvordan mest effektivt kjøle ned en flaske hvitvin? - Alt du vil vite om lyshastigheten. I panelet: Molekylærbiolog Sigrid Bratlie Kjemiker Einar Uggerud Partikkelfysiker Anders Kvellstad

Et sort legeme absorberer alt innkommende lys. På Caltech har de funnet opp et materiale som er enda mørkere. Dessuten: Må man bruke oppvaskmiddel for at bakteriene skal bli borte? Lysende konvolutter - og Lysfenomen i senga Hvor lander prosjektilet? Smaken av melk i sola CO2-fangst I panelet: Molekylærbiolog Hanne Winther-Larsen Kjemiker Ole Swang Fysiker Ole Martin Løvvik

Sementen vi bruker til å lage betong fører til kjempestore CO2-utslipp, og nå foreslår forskere at den bør erstattes med LEIRE! Bra for klimaregnskapet, men hva med leirebetongen, holder den? Det også skal undres over de nære ting: som hvorfor dip-rømmen noen ganger blir tyntflytende, og om fotvortenes tid er forbi? Dagens ekspertpanel: Molekylærbiolog Hanne Winther Larsen, kjemiker Ole Swang og fysiker Are Raklev. Reporter; Torkild Jemterud.

Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford. Aleksandra Vojvodic är en av teoretikerna i ett internationellt forskarlag vid elituniversitetet Stanford,. Gruppen  försöker bland annat skapa artificiell fotosyntes och hitta nya effektiva katalysatorer för den kemiska industrin. Aleksandra Vojvodic räknar fram hur idealmolekylen ser ut, sedan framställer kollegorna den i laboratoriet. Efter det  är det upp till bevis - oftast visar testet i laboratoriet att något behöver räknas om. Så  bollas problemet i flera omgångar mellan teoretiker och experimentalister, allt i syfte att skräddarsy den perfekta molekylen för varje tillämpning. Reporter: Ulrika Björkstén

Att möta Carinne Löfgren-Williams är som att kliva in i 1700-talet. I hennes hus i Stocksundstorp finns tapet och ornamenteringar från den gamla stockholmsoperan. Alltså den där Gustav III sköts! Carinne är konstnär men vårdar också historien väl med program på gården kring historia, med fakta och musik. Men hon är också intreserad av den nya vetenskapen. Hon har gett ut boken "Det Allomfattande Penseldraget - holism ur en konstnärs perspektiv", där hon sammanför de kvantmekaniska teorierna med de klassiska föreställningarna om det heliga. Det gör hon också i programmet idag - på ett både fascinerande och personligt sätt. Vetenskap och tro - allt hör ihop, menar Carinne Löfgren-Williams. Vi hör delar av ett par cembalokonserter av Bach.

Molekylær elektronik handler om minituarisering af elektroniske komponenter (som transistorer, modstande osv.) til det molekylære niveau. I dag laves elektronik komponenter vha. silicium og det er som bekendt en ekstremt succesrig teknologi. Der er dog en nedre grænse for hvor små silicium-baserede komponenter kan laves. Hvor silicium teknologi er top-down er molekylær elektronik en bottom-up teknologi hvor det samlede kredsløb opbygges ved at sammensætte små individuelle nano-skala objekter. Molekylær elektronik er langt fra en egentlig teknologi og der vil gå mange år før den kommer i anvendelse (hvis det sker). For nuværende betegner det et forskningsfelt hvor de helt basale elementer af en potentiel teknologi undersøges.

De senaste fem åren har forskarna lärt sig mycket om hur sjukdomar uppstår, och hur vi kan behandla dem på molekylärnivå. De nya insikterna kan revolutionerande för kampen att hitta botemedlet mot cancer. Redaktör Marcus Rosenlund har träffat en av de främsta vetenskapsmännen inom molekylärmedicin, Jonathan Knowles från Institutet för molekylärmedicin i Finland.