Podcasts about stolta

De varken hukar sig eller jämför sig Clara Vennman finner var och en av blommorna helt storslagen i sin särart, i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Stolta vänder de sig mot solen och visar sig i sin allra skönaste prakt. Och tillsammans skapar de den allra vackraste sommarängen av färger och former, dofter och funktioner.Clara Vennman är folkhögskolelärare och medlem i Equmeniakyrkan. TextLukasevangeliet kapitel 12Musik I denna ljuva sommartid med Anders Widmark TrioAndakten är en repris från 2023.Producent: Neta NorrmoLjudmix: Frida Claesson JohanssonBearbetning: Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Allsvenskans nya hatlag no1! VAR-frågan får såklart speltid. Enes väldigt ärliga ord om en eventuell Bajen-flytt. Inoussa om att mogna och om pressen från prislappen! Peking med medvind - trots poängtapp. Stolta cup-helgen runt hörnet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar guldåren för Danny Saucedo, stolta föräldrars entusiasm till sina barns musikkarriärer och hur vi egentligen tog oss igenom skolan, från betyg till hemliga deals med lärare. Längre avsnitt av podden hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Silly börjar ta fart och det inleds på målvaktsfronten! Blandade känslor runt Malkolm Nilsson-Säfqvist. Likaså kring Samuel Brolin. Isak P lurar i vassen. AIK hämtar en utomjording?! Äntligen signar Bajen sin tränare! Och så lite nytt myndighetstjafs! STOLTA 301! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De varken hukar sig eller jämför sig - Clara Vennman finner var och en av blommorna helt storslagen i sin särart, i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stolta vänder de sig mot solen och visar sig i sin allra skönaste prakt. Och tillsammans skapar de den allra vackraste sommarängen av färger och former, dofter och funktioner. Clara Vennman är folkhögskolelärare och medlem i Equmeniakyrkan. TextLukasevangeliet kapitel 12Musik I denna ljuva sommartid med Anders Widmark TrioProducent Neta Norrmoljudmix Frida Claesson Johanssonför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

Elsa är TRÖTT på att konstant ursäkta sig och känna skam för sitt jobb. Cassandra är SÅ glad efter att förra veckan ha träffat flera nya vänner! Nadia är KLAR med att vara diplomatisk och är sugen på att ba få bli riktigt jävla arg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HURRA!! Grunden Media Podcast firar stort – nu har vi spottat ur oss hela 200 avsnitt sedan starten 2015!! Stolta och glada vill vi givetvis jubilera på bästa vis – och detta gör vi tillsammans med ett gäng som också firat under året! Återförenade, kultförklarade humorgruppen Varanteatern gjorde i våras en bejublad comeback med TV-serien Stories, och tillsammans med Jakob och Erik pratar gruppmedlemmarna Magnus Thomson och Olof Wallberg om återföreningen, om vänskapen, gruppdynamiken och om kickstarterkampanjen som genererade hela 5,4 miljoner kronor! Vidare hyllar vi Olofs debutplatta We som släpptes i våras, och vi minns också -med värme – den bortgångne handbollstränaren Bengt ”Bengan” Johansson. Givetvis är vi nyfikna – var det en odelat positiv känsla att återknyta kontakten med t.ex. Tord Yvel, Morris Isfelt, Chris De Kök och Ted Borg? ALLA måste lyssna!!!Länkar:Stories finns för tillfället inte längre på SVT play men gruppens 90-talsproduktioner hittar ni här! På Varanteaterns instagram hittar ni fler klipp från serien – och dessutom finns nu mera en trevlig webbutik med T-shirts, kvalitetschoklad m.m. Olofs fina skiva finns här – och på hans youtubekanal vankas dessutom en fin videopremär fredag den 11 november! Intervjuar gör Jakob Olsson och Erik Jensen

Att välja bort barn bryter enligt många mot normen. Samtidigt finns det en hel del idag som inte vill skaffa barn. Hör bland andra Anna och Dino som är barnfria för klimatets skull. Är barn meningen med livet?"Hur många barn får jag när jag blir stor?" Många minns säkert ramsan som barn rabblade på skolgården samtidigt som de försökte fånga stenar som de kastat upp i luften. Rabblas den alls idag? Är det mindre självklart idag än då att skaffa barn? Hör Maja Bodin, barnmorska som forskar om tankar och förväntningar kring föräldraskap vid centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet, Göran Larsson, religionshistoriker vid Göteborgs universitet och Gustav Westberg, docent i Svenska språket vid Örebro universitet. producent: Anders Diamant reporter: Catharina Ericson Ulfves programledare: Åsa Furuhagen

I veckans podd summerar vi årets Pride.Har Gabriel botat sin hundfobi?Tobias har mognat som ett dyrbart vin,och Donald Trump begraver sin exfru på golfbanan!?Och till sist listar vi 3 saker som gör oss till stolta bögar.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gert Olofsson Carrier takbox utrustad med TEAS krocksystem Lyssna på vd Gert Olofsson om flytten till den nya fabriken och om nya affärsmöjligheter. MIM Construction AB med varumärket MIMsafe satsar för framtiden med både en ny fabrik och en patenterad uppfinning där företagets senaste nyhet – takboxen spelar huvudrollen. Och det kommer att komma mer från företaget som fokuserar all sin verksamhet på krocksäkerhet. ”Vi hoppas mycket på affärsområdet TEAS, The Energy Absorbing System, som kan leda till många intressanta användningsområden”. Lyssna på MIMsafe-podden här. MIMsafe podden på Apple podcasts MIMsafe podden på Google podcasts Text: Lars Sergård Marknads- & kommunikationsansvarig MIMsafe lars@mimsafe.se +46 (0) 708-64 14 76

  Säsongen är över på isen, men för Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund finns fortsatt hur mycket som helst att diskutera. Vi snackar om Östersund som tog klivet upp i Hockeyallsvenskan, vad som gjorde att Hudiksvall och Nybro föll på mållinjen, ett klassiskt parodiklipp som fått nytt liv, Skoglunds beef med en uppretad supporterskara och […]

Namn: Håkan Dahlbo Född: 1962 Håkan lever sedan många år i Seefeld, Österrike. Han är grundare, manager och head coach av Estess samt medgrundare till PTCA - Professional Tennis Coaches Association.  Som coach har han coachat mängder av professionella spelare i bland annat Grand Slam-turneringar, samt varit en del av det österrikiska Davis Cup- och Fed Cup-lagen.  www.linuspabaslinjen.com

Tjo! Direkt från tryckpressen in i din spelare! ÄNTLIGEN fredagssläpp! Vi trycker gasen i botten och kör full fart framåt, med en HOPER sprillans färska rullar att rapportera om! Plus vår nya grej, den som förpassat Veckans Lista till avbytarbänken! Vi tävlar också! Ihop med våra kompisar på SF Studios kan Du den här veckan tävla om filmen med TITANERNA som gör upp i en rejäl omgång! Å så får du allt annat snickesnack, precis som vanligt med andra ord! Stolta patreonare får också extra tid i form av TVÅ bonusrecensioner! Snyggt och snajdigt ska det vara! Get some!

Vi besöker en riktig 1/5-restaurang och spanar in det hetaste (!) från Amazon. Extramaterial för patrons: Sanningens XYZ-graf, hur man tankar en elbil och Amandas förmåga att bry sig om meningslösa små ting. Stötta podden och få exklusivt material på patreon.com/underallkritik Köp vår nya merch: podstore.se Instagram: @personligoutveckling See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnittet är en uppföljning på avsnitt 31: “Vi jobbar i en friskola och är stolta över det” som utmynnade i en artikel publicerad i Skolvärlden. Vi breddar nu diskussionen till att handla om stolthet över att arbeta i skola och vikten av att stå upp för sitt yrkeskunnande som rektor, lärare eller övrig personal både till elever, vårdnadshavare och inte minst till media. Är skolan bättre idag? Det menar vi att den är och vi listar bland annat lärares förmåga att individanpassa och det kollegiala lärandet som är en framgångsfaktor i skolutveckling. Vi diskuterar också att ta utrymmet och visa vägen för elever och vårdnadshavare och om att lyfta det som fungerar bra i proaktiv kommunikation. Vi spanar framåt och kan skönja en utveckling åt att metodik får ta större plats vilket är en positiv utveckling.

Varför är vi friskolor ibland så tysta när debatten pågår om våra skolor? En anledning är att vi inte känner igen oss i beskrivningen som ibland ges av friskolemotståndarna om att vi har elever som mindre resurskrävande än i kommunala skolor och att vi inte lever upp till de krav som ställs på oss. Vi vet att det inte är så och i podden diskuterar vi detta ämne som engagerar så många. 100 000 gymnasieelever i Sverige (var fjärde elev) går på en fristående gymnasieskola och drygt 7000 går på DBGY-skola. Vi är en viktig aktör för att driva skolutveckling framåt. Vår drivkraft är att göra bra skola för våra elever och att erbjuda ett alternativ som gynnar både eleven och samhället. Det är helt enkelt viktigt för oss att det går bra för våra elever. Självklart måste vi göra ett bra arbete. Något annat är för oss inte ett alternativ. Vi är stolta över vårt arbete och vi vet att vi gör skillnad för eleverna!

I veckans avsnitt möts Anton, Micke L och Thomas upp en grådisig novemberkväll och värmer upp varandra med intima lyssnarbrev och ett och annat (…) glas rött ur Antons mormors ståtliga karaff.Hur kan man som mamma förhålla sig till sin son som kommit ut för dig men som är jätteorolig för hur sin ”karlakarl” till pappa ska reagera? Vilka praktiska råd kan man egentligen ge till en ”stor” versatil kille som aldrig får vara aktiv för att hans partners alltid panikkniper vid åsynen av hans ding dingelidong. Och varför finns det inte fler bögcampare? Eller finns det en hemlig subkultur som vi missat?Och vilka är egentligen ministrarnas hangups denna vecka? Det och mycket mer i veckans avsnitt av Bögministeriet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är hos Elna det tar tid men när det blir så blir det - här kommer ytterligare ett avsnitt som vi spelat in när vi sitter på samma plats, wohooo! Vi fick en lyssnarfråga och ägnar ett helt avsnitt åt den. Här kommer prestationer och cykliga upplevelser vi är stolta över, varsågoda! - "Det är en kvinnlig cyklist men hon ska fan ha de allra bästa grejerna"  Elna är bland annat stolt över ett mångårigt samarbete med Sportson i Jönköping (vi skrattar lite åt inledningen, det vill ni inte missa), över ett SM och över Siljan runt och att vara starkare och snabbare efter en pissig graviditet än hon var tidigare. - "Det gör ju inget om jag släpper förbi någon mer för jag har ju redan ett guld. Men jag släppte inte förbi någon och kom hem med ett silver" Helena pratar om SM-medaljer och om Kniven. Och om det oerhörda i att att cykla Offroad Finnmark, om att hålla sig till planen under 30 mil på MTB. Hon är också oerhört tacksam över att ha fint stöd från Egons Cykelaffär, en lokal cykelhandlare i Östersund. Vi är också tokstolta över att ni som lyssnar på podden kommer fram och hejar och drar och cyklar på platser vi rekommenderat. Vi hjärtar er!!!  - Frågor, samarbeten och önsketeman? Mejla gärna cykelpodd@gmail.com så tar vi det därifrån!     

✅ Möt Johan Segergren (SE i bolagsnamnet WISE). Ni får höra om Johans framgångsrika karriär som säljare, entreprenör och VD. Ett samtal om genuin stolthet över säljyrket, många konkreta säljtips baserat på egen erfarenhet och ett samtal om nyfikenhet. Hur går vi från att ordet är en klyscha till att det "de facto" är en verklighet och kan användas till säljarens fördel.Ken Skoog möter återigen Johan Segergren, Johan har varit VD för flera framgångsrika konsultverksamheter.Förra avsnittet där lyssnarna fick ta del av Johans säljminnen var milt uttryckt uppskattat av många! Johan är väldigt passionerad kring försäljning och av att skapa tillväxt. Han berättar i detta avsnitt varför han i sina roller som VD alltid avsätter stor del av sin tid till att träffa kund och varför försäljning är viktigt om du vill nå en ledningsgrupp eller styrelserummet. Johan ger oss också tre av sina framgångsfaktorer:✅Hyperlyssnande✅Påläst och påställd✅KylighetGe oss dina tre framgångsfaktorer!********************Säljpodden samarbetar med CRM-uppstickaren Membrain. Gå in på Membrains hemsida och klicka på “Book a demo” för att få en visning av ett modernt system, som för din säljprocess framåt! Säljpodden samarbetar även med prospekteringsverktyget Qualifier.ai. Det är ett verktyg som inte bara letar upp nya prospekt, utan också automatiskt kontaktar dem. Så gå direkt in på deras hemsida för att boka en demo.******************** See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är glada, ledsna, sentimentala över att det ska ta slut nu, men mest är vi STOLTA över att ha drivit Ruvarpodden helt själva hemifrån under två hela år. 66 härliga, ärliga, sorgliga, skojiga ,verkliga avsnitt om barnlängtan och ofrivillig barnlöshet.  Så mycket vi har fått lära oss av varandra och er lyssnare. Tack för alla kommentarer, alla omnämnanden, alla diskussioner och all pepp.  STORT tack för att ni lyssnat. Vi syns på vår instagramsida även framöver, och hörs via mail; ruvarpodden@outlook.com 

Om Ni gillar denna podcast så får ni gärna bidra med ett ekonomiskt tillskott på paypal: https://www.paypal.me/HampusRB/ Sen kan ni alltid följa mig på facebook och instagram om ni söker på Hampus Runda Bord på båda plattformarna Marit och jag sitter och Samtalar om hur det är att vara Minoritet och hur viktigt det är att ge folk förståelse att alla är olika och olika är helt okej. Samt att Svenska regeringen måste skriva på urbefolkningsavtalet hos FN. Marit hittar ni på instagram om ni söker på maritkblom eller så kan ni kolla på hennes vlogg på: https://www.svtplay.se/unnoraccat --- Send in a voice message: https://anchor.fm/hampusrb/message

I libri sapienziali. Il libro del Siracide. Capitolo 10 (passim). Salutari ammonimenti contro la superbia, il vizio stolto per antonomasia, che rende odiosi sia agli occhi di Dio che agli occhi degli uomini. Solo gli umili sono graditi a Dio e solo essi hanno l'autentico e santo timore di Lui, che è l'unica cosa a rendere grande l'uomo. Ora santa di Giovedì 24 Ottobre 2019

Nu kan man tävla om en hotellnatt på "Downton Abbey"-slottet och i Göteborg kan man besöka många platser från SVT:s eget kostymdrama "Vår tid är nu". Men varför blir man stolt när en känd serie spelas in i ens eget kvarter?   Kulturreporter Johanna Hagström berättar vilka delar av Göteborg som har agerat kuliss för kostymdramat men förklarar också varför det är så spännande när man känner igen inspelningsplatser i sin hemstad.   Dessutom: Två anhålls misstänkta för bortförande av tioårig flicka, DO utreder sjukvården efter journalanteckning om "kulturell svimning" och Liseberg presenterar sin nya vd.   Programledare: Michaela Karlén    

I veckans avsnitt pratar vi om det som alla HBTQ-personer har en särskild relation till, att komma ut och berätta för våra allra närmsta, familj och vänner. Vi intervjuar Pia och Agneta från föreningen Stolta föräldrar och får ta del av deras erfarenheter och viktiga råd. Är du nära anhörig till någon som du tror är HBTQ-person, någon som precis har kommit ut, eller är du själv precis i processen att komma ut ska du absolut lyssna på det här avsnittet. Vi hoppas avsnittet hjälper till att skapa större förståelse för alla inblandade i de relationer som påverkas av en komma-ut-process. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om ostmanifest.se - satsningen för att höja svensk hårdosts status. Om 900 års osthistoria. Och om kvinnorna i en familj i Västergötland som sedan 1875 arbetat med hårdost. - Vi har en självförsörjningsgrad på ost i Sverige som är under 50 procent, säger Martin Ragnar. Samtidigt som vi är det land i världen med flest antal olika hårdostsorter. Martin Ragnars fritid ägnas åt mat (hans lönearbete handlar om nåt helt annat). Han var med och startade Kålrotsakademien (för främjandet av svenska matens kulturarv) och Svenska dryckesakademien. Han har skrivit böcker om grisens historia, svenska drycker, svensk ostkultur, åkerbär, krusbär och snart också kålroten. I början av året startade han ostmanifest.se, en hemsida där aktörer i ost-Sverige kan gå in och lova att de ska satsa på svensk ost. De stora industriella ostproducenterna, de små gårdsmejerierna, affinörer (de som lagrar ostar), livsmedelsbutiker, ostbutiker, hotell, restauranger och de som utbildar ostmakare. På hemsidan finns förslag på vad de kan göra för att gynna svenska hårdostar. - Jag vill att alla ska bli bättre på att stolt berätta om den svenska ostkulturen, säger han. Hårdostar som t ex prästost går tillbaka till tiden för Sveriges kristnande, ca 900 år. Hittills har 28 hantverksmässiga tillverkare skrivit under manifestet. Traditionellt var det kvinnor som gjorde ost i Sverige. Det fortsatte också in i industrialismen. Vi träffar också Sofia Johansson som tillsammans med sin syster tagit över Sivans ost - ett företag på Vara-slätten som lagrar hårdostar som andra producerat. Sofia berättar hur kvinnorna i släkten sedan 1875 arbetat med ostar. - Det var starka kvinnor som brunnit för osten, säger Sofia. Jag är otroligt stolt över historien. Sofia visar hur ostlagring går till - och hur vi själva kan lagra ost hemma. Sofia berättar också om problemen med smörsyresporer. Om de finns i mjölken kan osten utvecklas fel. - Det är inte farligt, men ostarna kan spricka och de kan bli fräna och stickiga i smaken, säger Sofia, som också berättar vad det kan bero på, och varför det har blivit vanligare. I nästa program besöker vi ett gårdsmejeri som gör hårdost. Och Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia, som präst, herrgård, svecia, grevé, hushållsost och gräddost.

Det lätt skakiga tredje avsnittet. Som sig bör behandlas både besserwisser-drag och Stockholms kollektivtrafik tillsammans med det älsk- eller hatvärda sifferminnet.  

Det är jul och vi berättar vad vi hittat på under julhelgen samt delar med oss av våra (bristande) traditioner. Dessutom djupdyker vi i 2018 - vad är vi mest stolta med från året som gått? Och hur kan 80/20-regeln hjälpa när vi är lite hårda mot oss själva!

I avsnitt 14 besökte Viktor Telégin och Henrik Bergstedt studion som är två av de som grundade Stolta skateboardåkare. Vi pratar om hur skateboard entrepenörskap, innovatörskap och kreatörskap hänger ihop, hur glassbilen lockade Viktor till att börja skejta, Stolta skateboardåkare och varför de startade det initiativet, vi pratade om skateboard som samhällspåverkare och om hur brett skateboard är idag och hur spännande det är med alla grenar och olika sätt att vara skateboardåkare på är. Sen får vi höra cokney, om hur Danderyd och Akalla påminner om varandra, om hur Henrik varit en pionjär inom snowboard när han började åka rails under hans uppväxts gotländska vintrar och såklart mycket mycket mer.

Lucas Elvenes är uttagen i den preliminära JVM-truppen – det är det stora temat i veckans avsnitt av Röglepodden. Med det efternamnet är det speciellt i Ängelholm. Under onsdagen presenterade Sveriges förbundskapten Tomas Montén den preliminära truppen till JVM i Buffalo, USA, som pågår från annandag jul till den 5 januari 2018. Här finns givna namn med som Rasmus Dahlin, Elias Pettersson och Lias Andersson, men också förre Röglespelaren Timothy Liljegren och – Lucas Elvenes. Röglelegendaren Stefan Elvenes grabb har haft en fantastiskt säsong, i allsvenskan med Oskarshamn, och i SHL med Rögle i två matcher så här långt, och det har gett så pass mycket eko nationellt att han belönades med en plats. Den slutliga truppen fastställs den 25 december och för Lucas Elvenes handlar det om att fortsätta prestera så att han inte gallras bort utan får vara med om denna hockeymässiga jätteupplevelse. Det andra stora ämnet i veckans avsnitt är målvakten Ville Kolppanen – som säger att han redan är redo för spel! Det innebär ett intressant dilemma för Rögleledningen att ha tre målvakter och en lär ju plockas bort framöver – vem? Röglepoddarna diskuterar och resonerar.

I veckans Popula blir det lite av varje, men med flamencon i fokus! Pia del Nortes passion för denna dans har inga gränser. Dessutom Venla Odenbalk och Martin Ahlberg. Pia del Norte Pohjakallio vet hur man stampar igång en publik. Redan som femåring blev hon frälst av flamenco och idag driver hon flamencoklubb i Stockholm samtidigt som hon hinner vara ett levande danskonstverk i Jönköping. Pia kommer till Jasmin och Erkki i Populastudion med kastanjetterna i ett fast grepp och värmer upp den grå novemberkvällen med sydländsk hetta! Känner du till hashtaggen #stoltsverigefinne..? Venla Odenbalk är verksamhetskoordinator på Sverigefinska ungdomsförbundet och berättar allt om hashtaggen som nu blivit till en bok som samlar berättelser och tankar från unga sverigefinnar idag! När reste du senast till Finland? Reser svenskar överhuvudtaget till Finland eller går trafiken bara åt andra hållet? Martin Ahlberg är resekonsult och veteran i resebranschen och vet allt om turismen mellan våra två länder. Popula tvåspråkig radio med lite av varje Fredag 17 nov kl 20.40 i Sisuradio Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Mia Gerdin och Ulla Strängberg fortsätter sin grönländska resa i Nuuk, huvudstaden med 17000 invånare, 1/3 av hela landets befolkning. Den legendariska musikgruppen Sumé  bidrog på 70-talet till att skapa en nationell självkänsla i Grönland. 1979 fick man "Hjemmestyre" och 2009 blev landet självständigt i alla frågor utom utrikespolitik.  Vi träffar producenten Karsten Sommer som numera jobbar på grönländska radion, KNR och som på 70-talet grundade skivbolaget ULO.-Sumé var en kulturell bomb, säger Karsten Sommer. Det stärkte självkänslan hos grönländarna, som så länge varit koloniserade av danskarna. Sumé lade grunden till den nationella identiteten, ett musikaliskt arv som tagits vidare av hiphopen.Vi går runt i det fina kulturhuset Katuaq, format efter det böljande norrskenet, vi tittar på nya färgstarka lägenhetskomplex och lär oss att bostadspriserna är lika höga som i Danmark, vi besöker den nya gallerian och åker i Grönlands första rulltrappa, och får veta att:"Alla grönländare är diktare och musiker" - Kim Larsen, Selvstyrets kulturdepartement.Kristian Mölgaard är en ung, egensinnig filmare som fick viral spridning med sin video om den globala uppvärmningen."Alla grönländare är diktare och musiker"-Det var tänkt som en ironisk och skämtsam kommentar, säger han. Över huvudtaget verkar inte grönlänningarna särskilt oroade över klimatförändringarna. Utom proffsen på Klimatinstitutet som studerar permafrostens tinande och märker hur vissa arter försvinner.- Det finns en annan grönländsk självmedvetenhet och stolthet Idag är det grönländarna själva som framför samhällskritiken, inte bara folk utifrån. Innan vi tar det röda planet till Köpenhamn, konstaterar vi att Grönland genomgått en snabb förändring sedan sekelskiftet. Turismen har ökat markant, man börjar diskutera mineralbrytning (det omstridda uranet t ex) och man står inför stora utmaningar när det gäller att upprätthålla service på avlägset belägna platser längs kusten i väglöst land. Mia Gerdin som besökte landet också för 12 år sedan ser en förändring ett Nuuk med större självförtroende.Tidigare program i serien:Grönländsk resa 1: Färgstarkt, vilt och vackert Grönland: Att bo i väglöst landGrönland: Den unga och orädda litteraturenGrönland: Från tupilaker till civilisationskritik inom konsten 

Premiär för Lill Lindfors i Jukeboxen! Den här kvällen har hon bjudit in Rikard Wolff och tillsammans väljer de favoritlåtar från förr och pratar om de minnen som musiken väcker till liv. Stolta presenterar vi Lill Lindfors som ny programledare för Jukeboxen. Hon tar oss med på en musikalisk resa med det bästa från 50-, 60- och 70-talet - som Teresa Brewer, Ella Fitzgerald, Cornelis Vreeswijk och Harry Belafonte. Många personliga berättelser och minnen blir det också till musiken.Gäst är skådespelaren och sångaren Rikard Wolff, som även han spelar sina favoritlåtar och berättar om möten och musik som berört.Ett par låtar av Lill och Rikard kan också dyka upp i programmet.Lördag 19.03.

VILKEN MILSTOPLE! Vi är så otroligt glada och framförallt STOLTA. Dels över oss själva som släppt 1 avsnitt i veckan i 100 veckor nu, och också så glada för att vi har alla er runt omkring oss som lyssnar, jobbar med oss och stöttar när det tar emot. Ett stort TACK! Och grattis till oss allihopa som skapat Ångestpodden tillsammans. Tack också till dagens sponsor, bookbeat.com. Registrera er med rabattkoden: angestpodden så får ni läsa/lyssna på ljudböcker HELT GRATIS i en hel månad.

Bara en redaktion fick veta om statsministerns kontroversiella saudiresa. Granskningar uteblir när offentlighetsprincipen vattnas ur. Om en vecka ska ett årtiondes mediepolitiska torka brytas. TT höll statsministerns saudiresa hemlig i två veckor När vår statsminister Stefan Löfven förra helgen besökte Saudiarabien, var det en kontroversiell resa. Det handlar om ett land Sverige både har vapenaffärer med och hamnat i skarp konflikt med efter kritik mot den medeltida bestraffningen av en regimkritisk bloggare. En bestraffning som bestod av tusen piskrapp. När statsministern reser brukar många svenska journalister finnas med för att bevaka och rapportera. Det är viktigt för att påpeka och skriva om även de frågor som kanske inte är guld och gröna skogar. Men den här gången var det annorlunda. Vi ska idag börja med att berätta om det tjuv- och rackarspel som skedde bakom kulisserna inför statsministerns besök. Knappt två dygn innan avfärd till kungadömet berättade regeringskansliet om resan. Det var så lite tid att de flesta av sveriges redaktioner inte hann få visum för sina reportrar. Och, vem vet, kanske var det just det som var meningen. Men, och det är här det blir extra intressant. Det fanns en svensk redaktion som tidigt visste. Tidningarnas telegrambyrå, TT. I två veckor hade de kännedom om resan. De sökte visum, förberedde frågor. Men de gjorde det i tystnad. Nya regler om sekretess stoppar avslöjanden Vi skulle kunna kalla det ett ständigt pågående krig. Kriget mellan offentlighet och sekretess i Sverige. Vi hör ju ofta våra politiker slå sig för bröstet. Stolta över den långtgående insyn i svensk förvaltning som offentlighetsprincipen gett oss medborgare i 250 år. Men samtidigt, steg efter steg, vinner nu sekretessen mark. Och det sker ofta utan någon större diskussion. Många journalister märker det här. Det påverkar det dagliga arbetet och även det journalistiska resultatet. I oktober, till exempel, blev det klart att det inte längre går att få ta del av identiteten för personer som får en offentlig försvarare i samband med misstanke om brott. En stor förändring för krimjournalistikens möjligheter att granska.    Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan kollat närmare på det här, ska vi kalla det, tysta kriget. Utredningen som ska avsluta minst ett decennium utan mediepolitik Om en dryg vecka, på måndag 7 november, presenteras den mest efterlängtade medieutredningen på mycket länge. Det handlar om den tidigare tidningschefen Anette Novaks medieutredning som ska lägga förslag på vad staten kan göra i ett fullständigt förändrat medielandskap. Miljarder kronor har försvunnit från branschen det senaste decenniet. Anette Novaks uppgift underlättas inte av att mediepolitiken lyst med sin frånvaro under många år. Lasse Truedson har träffat två personer med insyn i branschen för att ta tempen på förväntningarna och förhoppningarna.

Stolta presenterar vi Pernilla Andersson som ny programledare för Jukeboxen. Häng med på en musikalisk tillbakablick tillsammans med kvällens gäst Elin Ruth. Lika men ändå olika, så kan veckans huvudpersoner beskrivas. Sångerskorna, låtskrivarna och musikproducenterna Pernilla Andersson och Elin Ruth har gjort sig kända för att skapa kritikerrosade album med stor musikalisk integritet - på varsitt håll. Trots likheterna har de faktiskt inte träffats så mycket i verkliga livet. I Jukeboxen spelar de låtarna som intagit en betydande plats i livet. Musik de förknippar med barndom, tonårsuppror och förebilder, men också berättelser om livsavgörande möten och syskonfajter som utlöstes av affischen i tidningen OKEJ. 

I veckans Elfving möter får vi möta Göran och Vanna Rosenberg. I ett öppenhjärtligt samtal mellan far och dotter avhandlas livet, barndomen, religion, det judiska arvet, judisk humor och hur de i perioder varit långt ifrån varandra men också om hur nära de nu står varandra och hur farmor är kärnan i deras familj. - I många år av mitt liv har jag saknat min pappa säger Vanna. Det var en tidig skilsmässa och Vanna bodde hos sin mamma medans pappa Göran fick jobb som utrikeskorrespondent. Då satt lilla Vanna hemma och vinkade till sin pappa genom tv-rutan. Men det är historia och numera umgås far och dotter så mycket som det går. Och när Vanna under några år hade det jobbigt var det pappa Göran som hjälpte och stöttade henne. Vi träffar dem i ett möte precis innan pappa Göran ska åka till Oxford för att vara gästforskare. Vanna stannar på Stockholms Stadsteater för att förbereda en föreställning om Ulla Billquist.

Det finns några yrkesgrupper i det gamla Sverige som är lättare att både identifiera och spåra i våra arkiv än andra. En sån grupp är smederna som arbetade på landets många järnbruk genom århundraden. Det är lätt att tänka att smeder är lika med valloner, men de flesta smederna var faktiskt inte valloner utan kom från svenska och också  tyska smedssläkter. När Ulf Spennare i Jörlanda räknar 12 generationer bakåt i rakt led på farssidan så hamnar han hos Mats Hansson Spännare, som var mästersmed på Ängelsbergs bruk i Västmanland. I sitt sökande efter uppgifter om Mats Spännare hittade han plötsligt en anteckning i ett gammalt rättegångsprotokoll. Mats Hansson Spännare återfinns i Ängelbergs bruks rullor första gången 1718.  Då, samma år som Karl den tolfte dog borta i Norge, jobbade den 16årige Mats som kolgosse. Han arbetade sig uppåt i smedshierakin och blev till slut , 1735, hammarsmedmästare. Det är tre år senare, den 11 april 1738, som rättegången hålls, som hans ättling Ulf läst om. Den som är anklagad är Mats Spännares egen dräng Erik Månsson. Han hade stulit en järnstång ur ett förråd från sin bruksherre, kapten Söderhielm. Med järnet i handen smög han över ån till  grannsmedjan, Stabäcks hammare, och där hade han bett en smed att kröka till järnet. Att stjäla järn var ett allvarligt brott, och inte alldeles enkelt att genomföra heller eftersom det dyrbara järnet var ordentligt inlåst. Men drängen Erik fann på råd. - Han hade sågat ett litet hål i ytterväggen och dragit ut sin tång genom det. Att han ville ha det krökt berodde nog på att det på så sätt skulle bli lättare att transportera. - Det var väl lite knepigt att få ner det i plånboken, skrattar Ulf. Det berättas att Erik behövde ha pengarna han kunde få för stången till att betala en gästgivarskjuts. Att skilja en bit järn från en annan låter ju som en knepig uppgift, men var i själva verket ganska enkelt. Järnet var stämplat så att man visste vilken smedja och vilken mäster som gjort det, men det fanns också andra sätt att förstå skillnaden på järn och järn. - De kunde se på järnets finhet varifrån det kom, berättar Ulf Spennare. Just det här järnet var fyrkantigt trekvartstum, och det gjorde att man visste att det tillhörde kapten Söderhielm på Ängelsbergs bruk. Under Rättegången försöker man finna en förklaring till varför drängen Erik gick till Stabäcks hammare för att kröka järnet. Man försökte leda i bevis att det inte var så konstigt, där var det nämligen ingen ordning på sakernas tillstånd. Det påstods att där tillverkades brännvis olagligt, och att det var allmänt rörigt och i oordning där. Kanske var det ändå inte så illa ställt med ordningen på Stabäcks hammare, för det verkar som att järnet förblev okrökt, trots allt. Mats Hansson Spännare blir inkallad till rätten som vittne, men han säger sig inte veta någonting om saken, men till slut blir ändå smeddrängen Erik Månsson dömd för stölden. I första skedet döms han till ett gatlopp, men straffet mildras senare till 4 par spö, dvs åtta piskrapp. Det var tillräckligt för att slå sönder en rygg. Ändå var det ett mildare straff än det som först utfärdades, då Erik Månsson dömdes enligt 49:e punkten i 1649 års järnbergsordning till gatlopp i ett varv. Ulf Spännares fru Marie är den som har gjort den mesta forskningen i de gamla dokumenten, och hon tycker sig se att Erik, trots det hårda straffet får en rättvis rättegång:, han är inte dömd på förhand. Vad som sedan händer med Erik vet de inte. Ulf Spennare har också hittat material i arkiven som gör att han varit tvungen att omvärdera sin egen bild av hur en smed på den här tiden såg ut. - Marie har hittat foton på senare män i släkten och de ser alla ut som jag – det är ganska små, seniga, starka envetna gubbar, skrattar han. Så bilden av den stora starka svartmuskiga smeden, den har jag fått göra upp med. Hammartingen Ulf Spennares ana vittnade i Hammartinget vilket var den rättsliga instans som fanns till just för smeder och andra som arbetade och levde inom bruken. Hammartingen är en viktig källa för den som vill veta mer om smeder. Ulf Berggren från Föreningen för smedsläktsforskning tycker att de här protokollen är en av de viktigaste källorna för den som vill forska om smeder. - Hammartingen var en speciell domstol för bergshanteringen. ”Bergstingen” var en mer generell term, som handlade om gruvhanteringen och liknande, men den del som handlar om smederna och bruken de hette Hammarting, berättar Ulf Berggren. - Man förde böcker över hammartingen i två exemplar vilket gör att det oftast finns åtminstone någon bevarad, fortsätter han. Det ena exemplaret finns idag på Landsarkiven och det andra finns på Riksarkivets i Bergskollegiums arkiv  i Stockholm. Det senare finns tillgängligt på nätet via SVAR, som är riksarkivets web-institution. - Där finns dels vanliga domstolshandlingar, ganska ofta handlar det om smeder som sålde järn olovlig, men det är också mycket tvister mellan smeder och deras bruksägare, till exempel vid flyttningar. Reglerna sa att den nye brukspatronen skulle betala smedens gamla skulder när han flyttade, men det var inte alltid han hade berättat om sina skulder. - Det kunde givetvis ha legat i vägen så att han inte skulle få den nya anställningen, säger Ulf Berggren. Men hammartingsprotokollen är också en slags skråhandlingar där det skrivs in hur enskilda personer tar sig uppåt i hierarkin och får nya och viktigare positioner, ända upp till mästersmed och ålderman. Utbildningsgången var lång och därtill en smula hemlighetsfull, berättar Berggren. - Det var inte vem som helst som fick reda på hur det gick till att smida, utan ofta skrev de in släktingar. Yrket gick ju ofta i arv, så därför finns det ju stora smedssläkter, inte sällan med släktnamn, Allmogen vid den här tiden använde så kallade patronymikon, det vill säga, om far hette Anders fick sonen heta Andersson och dottern Andersdotter, men bland smedssläkterna var namnskicket ett annat. Man tog sig ett namn som sedan gick i arv till både söner och döttrar, ett släktnamn helt enkelt. Men bruket att tala om vem som var ens far det levde ofta kvar. Inte sällan ser man en blandning av båda namnskicken. Ulf Spännares anfader, till exempel, som vi hörde berättas om i början av programmet, hette ju Mats Hansson Spännare. För släktforskare idag innebär smedernas släktnamn att det ofta blir betydligt lättare att forska i arkiven. Ulf Berggren, från föreningen för smedsläktforskning tror att det finns flera förklaringar till att smedernas valde att ta sig särskilda släktnamn. Smedjorna var ju stora arbetsplatser som gjorde att det kunde bli svårt att skilja på folk, precis som förhållandet var inom armén. - Men sen var de också säkert inspirerade av vallonerna som ju hade släktnamn med sig när de kom till Sverige på 1600-talet, tror Ulf Berggren. Privata bruksarkiv Alla som arbetade på bruket bokfördes noggrant. I stora liggare skrev man in hur mycket de hade arbetat, vad de fick i ersättning och vad de hade tagit ut i form av mat och varor. Men bruken var privata och därför kan man idag inte vara säker att arkiven är bevarade eller öppna för allmänheten. I Surahammar får Släktband möjligheten att gå ner i ortens bruksarkiv tillsammans med Christina Sirtoft Breitholtz som är arkivchef från Arkiv Västmanland. Hon har fått låna nycklarna till källaren där alla gamla handlingar finns. Arkivet är ännu inte öppet för allmänheten och det finns hyllmeter efter hyllmeter av arkivmaterial som samlats under flera hundra år. - Det här är en skatt för de som vill hembygds- eller släktforska, och det vi jobbar på nu är att få det här arkivet tillgängligt för så många som möjligt, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. De som jobbade på ett bruk, som ju är en industri, har stora möjligheter att hitta många dokument eftersom de skapade väldigt många noggranna handlingar för sin administration, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. - Varje person som jobbade på bruket har på något sätt ett konto, och därför kan man hitta ett uppslag där det står vad exempelvis en smed fick i lön, vad han gjorde för att få lönen och vilka matvaror de hämtade ut. De äldsta handlingarna i Surahammars arkiv är troligtvis från 1700- talet. Christina Sirtoft Breitholtz tror att det kan finnas många arkiv som inte är tillgängliga och dolda likt det i Surahammar. Smedsforskaren Brage Lundströms anfader Nils Andersson Flodström    En av de som ägnat många timmar i bruksarkiven är Brage Lundström från Västerås. Hans anfader Nils Andersson Flodström startade sin karriär som smed bara några mil norr om Surahammar. Nils var en ganska typisk smed både när det gällde den gängse karriärvägen men också för att han flyttade från bruk till bruk.  - Hammarsmederna flyttade väldigt ofta. Jag kan tänka mig att det är ungefär som rekryteringen av en attraktiv yrkesman eller yrkeskvinna, säger Brage Lundström. Samuel Gustaf Hermelin startade ett bruk utanför Luleå som hette Selets Bruk. - Han rekryterade många smeder och masmästare från bruk i södra Sverige, och antagligen lyckades han intressera Nils att flytta upp till Luleå. De första som kom dit var masmästarna. Troligtvis var resan dit strapatsrik, berättar Brage Lundström, som försökt rekonstruera hans resväg. - Han måste ha endera på Arbogaån eller med häst och skjuts till Arboga. Därifrån tog de en Mälarjakt till Stockholm där de bytte till större fartyg, segelfartyg, upp till Luleå vilket tog en vecka eller så, berättar Brage Lundström. - Sen tog de sig längs Luleälven till bruket som ligger ett par mil från själva Luleå. Kan man då genom dokumenten se hur Nils var som person? Ja, han fick ofta gratifikationer för väl utfört smide, berättar Brage Lundström. - Och då var jag en gång till Uppsala för att forska och se om Nils var duktigare än de flesta andra smeder, så att jag skulle kunna skryta. Men det lyckades jag inte uttyda. Men det fanns en smed som fick väldigt lite pengar. - Jag tänke att han måste ha varit en dålig smed eller kanske lat. Men när jag tittade i Bruksinspektorns handlingar fann jag en post där 1 Riksdaler skulle betalas ut till den här smeden för sprit till "den sjuke smeden". Det visade sig alltså att han varit sjuk och fått sprit som medicin. Brage funderar och tänker att smederna nog på sätt och vis var livegna. - Men samtidigt var nog många av patronerna angelägna om att behålla personalen. Nils var gift med en tysk kvinna. Det som skiljer tysksmederna åt från vallonerna var att tysksmederna kom först. Gustav vasa rekryterade duktigt arbetsfolk från Tyskland som skulle kunna utbilda svenskarna. Den smidestraditionen kallas för Tysksmide och bruken var lite mindre, berättar Brage Lundström. När vallonerna kom senare var det en annan smidesmetod, bland annat var bruken mycket större och fanns framfrallt i Uppland och Värmland. Brage som forskat om smeder i många år tycker att, om bara arkivet finns kvar, är det intressantare att läsa om vad de tillverkade och vad de tog ut i mat osv. Bruksdisponenten och riksdagsmannen Lorichs från Bernshammar skriver; Befolkningens föda var även under normala år både enkel och enformig. Vad man stödde sig på var rågbrödet. Det var den grundläggande födan, och kunde något däröver anskaffas av så kallad sovel, så var det mycket bättre. Av trädgårdsprodukter voro rovor och rötter de vanligaste. Därnäst kom fläsket. Slaktgrisen har sedan långliga tider tillbaka varit en av de dyrbaraste tillhörigheterna i ett hushåll. Kött förekom även, måhända minst i bondehemmanen, som icke hade råd att avstå från förtjänsten av en eller annan försåld ko. Mjölk var däremot oumbärlig, men både grädde och smör voro lyxartiklar, likaså socker och kaffe, men dessa båda varuslags betydelse ökades år från år i stegrad progression. Däremot dröjde det ett gott stycke fram på det nittonde seklet, innan potatisen vann någon nämnvärd popularitet. Rättaren Ryd på Bernshammar berättade att det var svårt att få de gamle att äta potatis, som de misstrodde. De föredrog rovorna.  - Det är svårt idag att sätts sig in under vilka förhållanden de levde. De bodde nästan hela veckorna i smedjorna och arbetade i skift. Verksamheten var i gång från måndag morgon till lördag eftermiddag. Nils blev 86 år gammal och i dödboken finns en notering om att han dog fattig.  Träskoadeln Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. Och de kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. De kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. - Träskoadeln, det var ett namn som sprang ur deras stolthet. De ansågs lika stolta som adeln trots att de gick i träskor – det var ju det enda de kunde ha på fötterna i de varma smedjorna, säger han. Smedjorna var inga ofarliga arbetsplatser. Framför allt var det många som brände sig, och som hade syn- och hörselskador. Många av dem fick lite pengar ur ämbetslådan. Det uppstod ofta konflikter mellan smederna och bruken om betalningen, berättar Ulf Berggren. Det var meningen att smederna skulle få ut minst en tredjedel av sin betalning i reda pengar, en summa som i bruksvärlden kallades för ”tredje”. Resten av betalningen fick han i varor, men Ulf Berggren har ofta sett i bruksarkivens avräkningsböcker att det blir lite si och så med de kontanta medlen.  I avräkningsböckerna där man kan se om smeden och hans familj gick på plus eller minus. -Det är inte säkert att han själv alltid visste hur det låg till. Bruken skulle egentligen göra av avräkning varje år, men slarvade ofta med det, och då blev det svårt att veta hur mycket pengar varje smed hade gjort slut på. Arkivtips Jernkontorets bibliotek har gott om litteratur som handlar om verksamheten i gruvor och bruk. I biblioteket finns också en hammarsmedsordning från 1766 som noggrant berättar om hur hammarsmedjorna var organiserade.   

Det tredje programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör fagottisten Monica Ellis, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor. Monica Ellis bor i Harlem och spelar fagott i blåskvintetten Imani Winds, vilket betyder tillit och förtroende på swahili. Gruppen, fyra kvinnor och en man, har existerat i 16 år. - Klangen och färgerna i instrumenten är unika, annorlunda än stråkkvartetter eller pianotrios. Våra gemensamma musikaliska rötter är mångfaldiga: klassisk musik, jazz, rythm’nblues och negro spirituals säger Monica Ellis. Vi är stolta äver att representera våra rötter på det här sättet. Nkeiru Okoye komponerade operan ”Harriet Tubman, When I Crossed that Line”. Harriet Tubman var en f d slav som blev frihetskämpe och var en av dem som räddade 300 slavar från den amerikanska södern genom de”underjordiska järnvägarna”. Harriet Tubman sjunger i operan: ”Solen lyser som guld genom träden. Det känns som om jag är i himlen. Jag gick över gränsen och jag är fri!” Countertenoren Darryl Taylor grundade 1997 The African American Art Songs Alliance. Ett arkiv och en samlingsplats på nätet för konstfulla sånger i den afroamerikanska traditionen. Han har spelat in en CD med Negro Spirituals arrangerade av konstmusiktonsättare. - Bland operastjärnor av idag kan jag bara komma på en enda svart tenor – i hela världen! Svarta barytoner får ofta jobb som operans skurkar, Scarpia i Tosca eller Jago i Othello, berättar Darryl Taylor. För manus, regi och produktion står Birgitta Tollan.

Turnéaktuella Cookies N Beans har tagit med sig gitarrerna till P4 Premiär och bjuder både på livesång som sitt pinsammaste gig. Även Olle Ljungström ska ge sig ut på vägarna och erkänner att han älskar sitt kändiskap. Fredrik Wikingsson pratar om händelser som förändrat svensken, revanschen han och Filip Hammar gjort som vuxna och hierarkin bland kända svenska mediemän.

När skuldkriser och politisk turbulens sätter EU-samarbetet på prov kan olika symboler komma väl till pass för att påminna om den ursprungliga tanken med EU. Det finns mängder av både officiella och inofficiella symboler som ska verka för att stärka känslan av samhörighet i Europa, och bland de officiella märks exempelvis mottot, hymnen, Europaflaggan, europengarna och Europadagen. Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och i sin kommande bok Signifying Europe skriver han om hur den europeiska identiteten uttrycks i olika symboler, symboler som kan avslöja en hel del om den europeiska självbilden. Dessutom handlar det om en hittills ganska okänd bild av Afghanistan. Under lång tid har ju så gott som all medierapportering därifrån handlat om krig och elände, om talibaner och kvinnoförtryck. Men Afghanistan är också sedan många tusen år en knutpunkt mellan olika världsdelar, kulturer och religioner. Länge trodde man att konstskatterna och de arkeologiska fynden från Afghanistans långa historia var förstörda eller försvunna efter årtionden av krig, men så för några år sedan avslöjades hemliga valv under presidentpalatset i Kabul där kulturskatterna låg gömda. De här föremålen visas nu i en ny utställning på Etnografiska museet i Stockholm, och vi hör museichefen Anders Björklund, forskningschefen Eva Myrdal och Afghanistans vice informations- och kulturminister Omar Sultan. Programledare är Urban Björstadius.

En svensk podcast om Mac, iPhone, iPad och iPod med Peter Esse och Erik Bille med gäster. Teknikveckan är roligt, konkret, påläst och lite skånskt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En svensk podcast om Mac, iPhone, iPad och iPod med Peter Esse och Erik Bille med gäster. Teknikveckan är roligt, konkret, påläst och lite skånskt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.