Podcast appearances and mentions of Anna Eriksson

År 1874 startades föreningen Handarbetets Vänner som ett sätt att hjälpa kvinnor att försörja sig själva. Men också för att höja kvaliteten på det svenska textila handarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med en flossamatta. Den allra första beställningen för 100 kronor blev grundplåten till Handarbetets Vänner 1874. Och en flossamatta är alltså ett slags korthårig rya.I galleriet som ligger i det rosa husets lite modernare flygel, går det att följa historien om hur Sophie Adlersparre startade föreningen 1874 tillsammans med Hanna Winge och Molly Rothlieb.Handarbetets vänners historia är på många sätt samtidigt kvinnornas historia. Om att kunna försörja sig själv och ta tillvara den kunskap som sitter i händerna. Långt innan kvinnorna ens hade rösträtt.I reportaget hörs Kirsi Mattila, konstbrodös och VD för Handarbetets Vänner, väveleven Tova Jäderberg och hantverkarna Ea Montelius och Anna Eriksson.Reporter Nina Asarnoj.Utställningen ”En textil historia” pågår i galleriet på Handarbetets Vänner på Djurgårdsslätten 82-84 i Stockholm fram till den 22 februari 2025. Redaktör för praktverket ”En textil historia”, som berättar föreningens historia, är Bo Madestrand.

In this episode, Sage chats with actress Jamison McDermott about playing people who exist and could potentially see your portrayal of them, the importance of stand-in work, and her "pretty woman" moment when having the fitting for her role of Anna Eriksson. For WeAudition.com use code SAGE25 for 25% OFF your membership. Follow us on IG: @DearActorPodcast Follow Sage on IG: @SageSpielman Follow Stephanie on IG: @Jamison.McDermott Email us: DearActorPodcast@gmail.com --- Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/dearactor/support

Omsorgspodden har besökt Almedalsveckan 2024. Där pratade vi en stund med Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG. Vad kommer hända när AI-förordningen träder i kraft? Hur påverkar det kommunerna runt om i landet? Omsorgspodden leds i Almedalen av Cecilia Andersson och Anna Wernersson. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Toimittajat Jaana Semeri ja Leena Virtanen kirjoittivat kirjan suomalaisista elokuva-alan naisista. Neitoperhot ja pahanhautojat-kirja haluaa poistaa naisiin kohdistuvan stigman. Merkittävä tietokirja todistaa monin haastatteluin ja havainnoin, että elokuvaohjaajan malli oli miehinen. Naisten käynnistämiä elokuvahankkeita vierastettiin ja aiheita pidettiin liian pieninä. Kirja nostaa esille kymmenen muutoksentekijää. Pirjo Honkasalo, Auli Mantila, Reetta Aalto, Anna Eriksson ja Hanna Bergholm ovat mukana käsiteltävien joukossa. Suomalaiset ovat pioneereja läheisyyskoreografiassa, sitä käyettiin intiimikohtausten ohjauksessa esimerkiksi Kikka-elokuvassa. Jaana Semeri kävi tällaisella kurssilla, mitä hän oppi? Kirjassa verrataan suomalaista ja ruotsalaista elokuvamaailmaa naisnäkökulmasta, miten ne eroavat? Tove-elämäkertaelokuvasta kansainvälistäkin mainetta saanut ohjaaja Zaida Bergroth on nuorten naispuolisten elokuvatekijöiden idoli. Mikä on Bergrothin tyylin kulmakivet? Ohjelman vieraina ovat toimittajat Jaana Semeri ja Leena Virtanen sekä elokuvatutkija Jari Sedergren. Ohjelman juontajana on Pia-Maria Lehtola.

Perjantaina 23. syyskuuta sai ensi-iltansa Anna Erikssonin elokuva W (Suomi 2022). Elokuvan maailman ensi-ilta oli Locarnon elokuvafestivaaleilla elokuussa ja Suomen ensi-esitykset olivat Rakkautta & Anarkiaa -festivaaleilla 16. ja 19. syyskuuta. Elokuva on parhaillaan kiertueella joka jatkuu lokakuun 21 päivään asti. Anna Eriksson on mukana kiertueen elokuvanäytöksissä ja vastaamassa yleisön kysymyksiin. Tiistaina 04.10. kiertue saapui Kuopioon ja Kino Kuvakukkoon. Savon Aaltojen studiovieraaksi saapui valovoimainen artisti ja taiteilija Anna Eriksson, joka nähdään W-elokuvan pääosassa ja samalla Anna on myös ohjannut, kirjoittanut, lavastanut sekä leikannut elokuvan. Tarkemmin W-elokuvan synnystä, tekoprosessista ja sen teemoista kuultiin Savon iltapäivässä Annan itsensä kertomana. Ohessa käytiin keskustelua myös Annan keikkamuistoista liittyen Pohjois-Savon alueeseen ja toki myös puhetta riitti musiikista. Annan "Mana" nimisen albumin julkaisusta tuli tänä vuonna kuluneeksi 10 vuotta ja levyn edelleen kovin relevantteja teemoja tunnelmoitiin taajuudella. Haastattelijana: Sami Turunen

Traaginen ja ikoninen amerikkalainen filmitähti Marilyn Monroe on saanut uuden tulkinnan Andrew Dominikin ohjaamassa Blonde-elokuvassa. Netflixissä esitettävän elokuvan vahvuus ja myös kipeys on sen väkivallan ja raadollisen seksin kuvaus. Millainen tämä lähisuhdeväkivallan tuhoava vaikutus oli Marilynin persoonaan? Miksi hänellä ei ollut rajoja? Blonde-elokuva kertoo Hollywoodin kulta-ajan raakuudesta naisnäkökulmasta. Blonde on visuaalisesti vaikuttava tulkinta Joyce Carol Oatesin vuonna 2000 ilmestyneestä fiktiivisestä Blonde-romaanista. Ana de Armas näyttelee Marilyniä. Historioitsija Suvi Leppämäki on tutkinut kuinka yhden tunnetun naisen, Marilyn Monroen, kautta tarkastellaan Amerikan historiaa ja elämäkertatutkimusta. Millä tavalla yhden yksilön elämäkerran kautta saadaan kuva tietyistä Yhdysvaltojen 1930-1950-lukujen aatteista ja ilmiöistä. Onko mahdollista tavoittaa todellinen nainen Marilyn Monroen tarinan monien kerrostumien takaa? Vieraina ovat myös elokuvatutkimuksen professori emeritus Henry Bacon, elokuvaohjaaja Anna Eriksson ja elokuvakriitikko Leena Virtanen. Ohjelman juontajana on Pia-Maria Lehtola.

Laulaja ja elokuvaohjaaja Anna Eriksson hallitsee valtiattarena suomalaisen taide-elokuvan kapeassa kärjessä ja jatkaa omaleimaisella tyylillään elokuvassa W. Nyt hän tekee tutkimusmatkan kuvitteellisen Madame Euroopan sieluun ja ruumiiseen. Tämä raastavan kaunis ja välillä myös makaaberin kolkko W -elokuva kertoo ajastamme mutta myös kuoleman ja seksuaalisuuden välisestä suhteesta, kielenä ranska. Elokuvan tyyliä on verrattu David Lynchiin ja Stanley Kubrickiin. Madame Eurooppa on nainen, jonka alaston keho kipuilee metallivöiden ja metallipalojen alla. Kaulassa hänellä on metallipanta. Miten Anna Eriksson valmistautui tähän vaativaan ja välillä kirkuvaan, kipuilevaan hahmoon? Repliikeissä on uskonnollisia vertauksia, Johannes Kastajaa ja Universumin paavia. W-elokuvassa on myös Kristus-myyttiä, kärsimystä, Madame Euroopan kädet vuotavat verta. Onko hän marttyyri vai masokisti? W-elokuvan ensi-ilta on 23.9.2022. Anna Eriksson on ohjelman vieraana. Ohjelman juontajana on Pia-Maria Lehtola.

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W.Anna Eriksson – W #Locarno75 was first posted on August 27, 2022 at 7:55 pm.©2015 "Fred English Channel". Use of this feed is for personal non-commercial use only. If you are not reading this article in your feed reader, then the site is guilty of copyright infringement. Please contact me at radio@fred.fm

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W. The post Anna Eriksson – W #Locarno75 appeared first on Fred Film Radio.

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W. The post Anna Eriksson – W #Locarno75 appeared first on Fred Film Radio.

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W. The post Anna Eriksson – W #Locarno75 appeared first on Fred Film Radio.

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W. The post Anna Eriksson – W #Locarno75 appeared first on Fred Film Radio.

After M, director Anna Eriksson returns with her provocative new film W. The post Anna Eriksson – W #Locarno75 appeared first on Fred Film Radio.

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/psychology

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/public-policy

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/science-technology-and-society

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/law

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/neuroscience

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Neurodisability and the Criminal Justice System: Comparative and Therapeutic Responses (Edward Elgar Publishing, 2021) delves into an under-researched and little understood but extremely pertinent issue in law; the prevalence of neurodisability within criminal justice systems. Considering the challenges faced by both juveniles and adults with neuorodisabilities who come into contact with the criminal justice system, a host of interdisciplinary international scholars examine the issue from multiple perspectives; from that of lawyers, magistrates, and through the lens of therapeutic and legal analysis, this contribution offers suggestions for reform of both legislation and practice. The book makes the case that criminal justice systems lack the accommodations required both within the institution and the community to adequately support those with neurodisabilities who come into contact with the criminal justice system.  In this conversation, with one of the co-editors of the book, Anna Eriksson, we cover a broad range of ground - from the ways in which resources could be reallocated to better address issues of community safety, to how better with neurodisabilities may be better supported in a practical basis to bring more just, equitable and humane outcomes. This is an important book for criminal lawyers, policy makers, criminologists and members of the public who wish to understand and challenge the barriers that people with neurodisabilities face, not just as a result of the criminal justice system but on a day-to-day basis.    Gaye T. Lansdell is an Associate Professor in The Faculty of Law at Monash University.  Bernadette J Saunders is a Senior Lecturer in the Department of Medicine, Nursing and Health Sciences at Monash University.  Anna Eriksson is an Associate Professor in Criminology at Monash University.  Jane Richards is a doctoral student at the University of Hong Kong. You can find her on twitter where she follows all things related to human rights and Hong Kong politics @JaneRichardsHK Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/new-books-network

There's a public health crisis looming beyond the pandemic. Researchers across the world are working to stop the next public health disaster - the rise of antibiotic resistance. We rely on antibiotics to treat various disease but their effectiveness wanes as bacteria builds its resistance. How do we keep track of the changes in bacteria's resistance to antibiotics? What do bird droppings in Cambridge tell us about antibiotic resistance? Developing new antibiotics is tricky, what part of bacteria do you target? Is it better to have a simple molecule or a complex one when tackling bacteria? Bursting the bacteria cell is one way to defeat but its even better to break their building blocks. Fungal infections are growing more resistant to treatment. How can we devleop new categories of anti-fungal treatments? References Joana G. C. Rodrigues, Harisree P. Nair, Christopher O'Kane, Caray A. Walker. Prevalence of multidrug resistance in Pseudomonas spp. isolated from wild bird feces in an urban aquatic environment. Ecology and Evolution, 2021; 11 (20): 14303 DOI: 10.1002/ece3.8146 Elisabeth Reithuber, Torbjörn Wixe, Kevin C. Ludwig, Anna Müller, Hanna Uvell, Fabian Grein, Anders E. G. Lindgren, Sandra Muschiol, Priyanka Nannapaneni, Anna Eriksson, Tanja Schneider, Staffan Normark, Birgitta Henriques-Normark, Fredrik Almqvist, Peter Mellroth. THCz: Small molecules with antimicrobial activity that block cell wall lipid intermediates. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2021; 118 (47): e2108244118 DOI: 10.1073/pnas.2108244118 Christian DeJarnette, Chris J. Meyer, Alexander R. Jenner, Arielle Butts, Tracy Peters, Martin N. Cheramie, Gregory A. Phelps, Nicole A. Vita, Victoria C. Loudon-Hossler, Richard E. Lee, Glen E. Palmer. Identification of Inhibitors of Fungal Fatty Acid Biosynthesis. ACS Infectious Diseases, 2021; DOI: 10.1021/acsinfecdis.1c00404

Världsledarna har förhandlat i veckorna två. En del nyheter låter hoppingivande, men hur mycket är de överenskommelser som nu sluts värda när det gäller att stoppa den globala uppvärmningen? I Slaget efter tolv diskuterar Anna Eriksson, grundare Spark Sustainability, Mikael Hildén, professor vid Finlands Miljöcentral och Marianne Sundholm, Yles reporter på plats i Glasgow. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

This is the second part of the interview with Petri Laaksonen, in which our hero finally learns that you don't always win every time you take part. After winning on his first two attempts, Petri continued to submit songs to the Finnish pre-selection, so many that he claims that he is the composer with the most songs in the contest throughout history.Now with experience and a network of contacts, he co-operated with artists such as Arja Saijonmaa (who finally sung the wrong song), Ami Aspelund (who perhaps wasn't perfectly suited for the erotic lyrics), Jari Sillanpää (who later got a smash hit with a rejected song about Jean Sibelius), Anneli Saaristo (who won with another song), Anna Eriksson (whose song became a huge fan favourite) and Tommi Soidinmäki, although his interest to sing the songs himself grew and grew.However, it became tougher and tougher to get his songs accepted, not least when the legendary Ossi Runne left the conductor's pulpet to Olli Ahvenlahti, who stopped inviting Petri. (But he did invite himself!)We get to hear all the details; who was a sore loser, which song was inspired by ABBA and which was inspired by Pet Shop Boys and which artist wanted YLE to postpone the contest two weeks in order to better suit her schedule, and we also get to listen to lots of exclusive demos and early drafts, most of which have been painstakingly excavated by Petri himself and have never been heard before.Legend: Petri LaaksonenSongs: Amor Amor (Ami Aspelund, 1988), Oi äiti maa (Anneli Saaristo, 1989), Gabriela (Arja Saijonmaa, 1990), Oot voimani mun (Anna Eriksson, 2000), Kirkas kipinä (Jari Sillanpää, 2009), Seis (Tommi Soidinmäki, 2011) & several other Euroviisut rejects.Host: Emil LöfströmContact: emil@schlagervannerna.seInstagram Facebookhttp//www.eurovisionlegends.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kommer man att kunna leva sitt liv på ett smidigt sätt utan en smart telefon med mobilt bank-id? Och vem är Éric Zemmour, uppstickaren på högerkanten i Frankrike, som kan komma att utmana Marine Le Pen? I morgon inleds "Digitalize in Stockholm", en årlig konferens om hur digitaliseringen påverkar vårt sätt att leva. Kommer personer utan mobilt bank-id att kunna fortsätta delta fullt ut i samhället och kan man påverka hur fort digitalisering går, om man inte hänger med? Louise och Daniel reder ut detta med Uno Fors, arrangör konferensen Digitalize In Stockholm och Anna Eriksson, generaldirektör Digg, Myndigheten för digital förvaltning. Med ett halvår kvar till det franska presidentvalet stiger temperaturen. Länge var det mer eller mindre självklart att högernationalisten Marine le Pen skulle bli den främsta utmanaren till den sittande presidenten Emmanuel Macron, men på sistone har det här scenariot blivit mindre troligt. Till höger om Marine Le Pen har det nämligen dykt upp en kandidat, som om han ställer upp, väntas ta röster från hennes parti. Han heter Eric Zemmour och har en bakgrund som debattör, författare och tv-personlighet. Författaren Tomas Lindbom reder ut vem Éric Zemmour är. Tomas tror även att Zemmour kommer att bestämma sig för att utmana Marine Le Pen och ställa upp i presidentvalet. Dessutom om hur Kristina Lugn ska hedras med minnesplakett i Upplands Väsby, ännu mer slipsar och om hur Liberalerna efterlyser fritidspolitiker. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Ulrika Lindqvist

Antti X Antti -podcastin 131. jaksossa keskustellaan kahdesta kesän tunteita herättäneestä aiheesta. Suomalainen biisitehtailu on ammattimaisempaa kuin koskaan - kaikki artistit ja levy-yhtiöt janoavat hittejä, jotka ovat samaan aikaan tarttuvia, helppoja ja samaistuttavia. Miksi siis laulunkirjoittajille ei makseta palkkaa - niin kuin esimerkiksi tuottajille? Anna Eriksson avautui heinäkuussa Helsingin Sanomissa lempiaiheestaan, taiteen viihteellistymisestä ja viihteen merkityksettömyydestä. Oliko hänellä pointti - vai eikö Eriksson vain enää ymmärrä nykymaailmaa? Älä nuku tämän ohi -osiossa kehumme muun muassa uuden Final Girl -yhtyeen debyyttijulkaisua ja Pekko Käpin uutta albumia.

Sommarens viktigaste debatt har handlat om algoritmer och vilken politik som behövs för att reglera dem. För att fortsätta diskussionen har Samhällsekonomiska podden bjudit in Digitaliseringsmyndighetens generaldirektör Anna Eriksson. Ska AI verkligen få göra allt? Förutom att prata om artificiell intelligens, pratar vi även om vad staten ska göra (förstatliga?), öppna data och Sveriges jumboplacering bland OECD-länderna i den frågan (har utvecklingen vänts sedan 2019?), och om hur framtidens arbetsmarknad egentligen kommer att se ut och vad den kan kräva av oss. Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist.

Jakso 64. Anna Eriksson antoi julkisen ulostulon suomalaisen taiteen ja kulttuurin tilasta, ja me halusimme Maija Vilkkumaan lisäksi hieman ottaa kantaa tähän. Onko suomalainen taide liiaksi viihteellistynyt? Onko korkeakulttuuri käsitteenä elitistinen? Mikä Anna Erikssonia nyt sitten ärsyttää? Tämän jakson myötä toivotamme teille kaikille kuuntelijoille oikein ihanaa kesää. Kuullaan syssymmällä! Äänessä jälleen tutut kultakurkut Rosanna ja Mandéloz.

Vi gästas av Anna Eriksson generaldirektör för Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och pratade om digitaliseringens möjligheter. Digitala brevlådor, vikten av såväl mängden som kvaliteten på data och möjligheterna att bygga bättre tjänster i framtiden. Varning! Framtidsspaningar förekommer.

Pandemin har för många inneburit en snabb utveckling i att både hålla i digitala möten och att vara en god deltagare. Men är vi verkligen så digitaliserade här i Sverige som vi tror? Här möter vi Anna Eriksson, generaldirektör på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), som tillsammans med programledare Susanne Tillqvist resonerar om hur Sverige står sig internationellt när det gäller vår digitala mognad. Samtalet kretsar också kring vikten av samarbete inom statlig förvaltning och vilken roll partsföreträdare på lokal nivå (arbetsgivare och fackligt förtroendevalda)kan spela i arbetet med innovation och utveckling.

En podcast om IFK Norrköping. I dagens avsnitt får vi lära känna damlaget lite mer! Vi gästas av Anna Eriksson, tränare, och Sofia Hjern, målvakt. Vi pratar om laget, om dundersäsongen och om framtiden. Framåt Kamrater görs av IFK Norrköping och Marcus Thapper.

Data är guld i dagens digitala samhälle och vi måste bli mycket bättre på att använda oss av det, till exempel genom att göra data öppen och dela den mellan myndigheter i större utsträckning. Det skulle innebära många miljarder i minskade utgifter för staten och dessutom bättre service och smidigare kontakter med myndigheter för oss medborgare. I poddavsnitt #9 samtalar Thomas Pålsson, gd Statens servicecenter och Anna Eriksson, gd Myndigheten för digital förvaltning, om hur det offentliga ska bli bättre på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och om vikten av att höja den allmänna digitala kunskapsnivån. Samtalsledare: Helena Blomquist Digital@Idag I Smarta samtal podcastserie om HUR digitaliseringen påverkar oss som land, individer, arbetsgivare och samhälle.

Vi firar midsommar med ett nytt avsnitt av Ullpodden! Avsnitt nummer 10 innehåller flera intervjuer: AnnKristin Hult om en resa till Biella och  studenterna Sara och Silje om ett exjobb på fibernivå nystartade fårbonden Anna Eriksson som blev med en hel besättning Svensk finull Anna mötte Vilja Höjer som haft får i 46 år och skulle sluta. Ett möte som resulterade i en rivstart på fårbondekarriären med över 40 finullslamm det första året. Månadens fårras är därför Svensk finull, den svenska lantrasen med kort svans och små öron och med den mjuka, glansiga och finfibriga ullen. Arbetet med den digitala marknadsplatsen för svensk ull rullar på och Malin har fått veta hur många kilo ull Filippa K behöver till sin tröjkollektion som kommer i höst. Vi pratar också om evenemangstips nu i höst, allt från ullmarknad till fårklipparkurs på proffsnivå. Och mycket mycket annat. Ha en trevlig midsommar och välkommen att lyssna! Vill du stödja arbetet med Ullpodden, välkommen till www.patreon.com/ullpodden  

Gäst i veckans avsnitt är Anna Eriksson, generaldirektör på nya myndigheten DIGG. I avsnittet förklarar hon bland annat varför hon tycker att digitalisering är en lagsport, hur bättre myndighetssamverkan kan underlätta för medborgarna och hur DIGG ska hjälpa till i digitaliseringen av svensk offentlig sektor. Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad […] The post #174 – “Digitalisering är en lagsport” appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Sadun Sunnuntaivieraana laulaja Anna Eriksson. Minkälaisia mietteitä Annalla on elokuvaurasta? Entäpä millaisia tunteita Annalla on isoissa kaupungeissa asumista kohtaan? Mitä tulevaisuuden suunnitelmia musiikkiuran kannalta Annalla on?

Den första september hölls invigningen för Sveriges nyaste myndighet – Myndigheten för digital förvaltning, eller DIGG som den också kallas. Myndigheten har varit efterlängtad då det under lång tid efterfrågats en starkare statlig styrning. I avsnittet får vi besök av DIGG:s generaldirektör Anna Eriksson, som berättar om myndighetens roll och hur hon ser på digitaliseringstakten av den offentliga sektorn. Den utmaning vi står inför kan vi endast lösa om vi jobbar tillsammans – för digitalisering är, som Anna beskriver det, en lagsport.

Relationer, förtroende och teamkänsla är viktiga ingredienser när Sveriges ska digitaliseras. Här pratar vi om Annas 33 första dagar som GD för DIGG.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

The relationship between sexuality and death. The post Anna Eriksson – M #Venezia75 appeared first on Fred Film Radio.

Att det nuvarande pensionssystemet behöver förändras är en annan fråga som flera partier är överens om. Reavinstskatten vid försäljning av bostäder är en annan fråga som tas upp. Frågor om flyttskattens betydelse för att bland annat få en större rörlighet på bostadsmarknaden har också ställts till 4000 av SPF Seniorernas medlemmar. Och flyttskatten har betydelse för om ska att flytta. - 34000 flyttar per år blir inte av på grund av flyttskatten, säger Anna Eriksson, sakkunnig pensionsfrågor, på SPF Seniorerna. I valenkäten får riksdagspartierna också svara på frågor om hur det nuvarande pensionssystemet fungerar. - Det är ju intressant att alla partier mer eller mindre medger att pensionssystemet inte riktigt fungerar som det var tänkt. Men de är väldigt försiktiga att ge några konkreta besked på att till exempel på att vi ska driva en förändring på pensionssystemet utan det är ganska luddiga svar de ger, säger Anna Eriksson.

Blockkedjor i myndighetsutövande har enorm potential. Anna och hennes team vet det. De har nämligen testat. Och världen har sett det!

Programmet om blivande och nyblivna pensionärer, idag om pensionsfrågorna inför valet i höst. Vilka frågor kommer att lyftas? Och vilka saknas? Inför valet i höst diskuterar vi med Anna Eriksson från SPF Seniorerna och Jan Andersson, PRO om pensionerna, boende, trygghet, hälsofrågor och mycket annat som rör seniorer. Statistik från SCB visar att gruppen väljare över 65 år är rekordstor i årets val, drygt 27 procent av alla röstberättigade. Så, inför säsongsavslutningen, och inför valet till riksdag, kommun och landsting i höst, fokuserar vi på politiken. I studion tillsammans med programledaren Agneta Nordin finns Lotta Skoglund, som arbetat som journalist och som vid 69 fortfarande frilansar.   Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media.

Både när Ida Gabre Brånby, och senare Anna Eriksson Öhlin, skulle gifta sig ville de ha snygga festskor, men utan klack. Det visade sig dock vara hart när omöjligt att få tag i. Denna till synes smala nisch har de därför, genom sitt företag HEELOW, gjort till sin – vid sidan av sina ”vanliga” jobb som jurister. I podden berättar Ida och Anna om hur de fått snurr på sitt företag, hur de arbetar med designen av skorna och vad de lärt sig genom sitt företagande så här långt. En inspirerande och lärorik resa.

Anna Eriksson, Centre for Criminology

Flyktingar som låsts in på Migrationsverkets Förvar nekas vård och när de protesterar, hotas de med att sättas i häkte. Det här vittnar flera intagna och organisationer om i dagens Kaliber. Vi är på Migrationsverkets Förvar i Åstorp i Skåne. Vi har hört att de intagna här nekas vård av den vårdpersonal som ska ta hand om de som blivit sjuka. Att de inte blir lyssnade på och att allvarliga sjukdomstillstånd ignoreras. Vi vill träffa de intagna och höra om det här stämmer. En av cheferna här Helena Blessenius har lovat att vi ska få göra ett besök. – Men inte med tolk. Det är det inte förberett för att man ska kunna stanna och prata med någon. Det går inte? – Nej för då måste vi prata med var och en om det och det är inte så vi jobbar. För att vi kan inte göra så. För då måste man gå igenom med var och en att det är okej att det kommer in en journalist. Det är väl mer om någon vill prata med mig, för de måste väl få prata med mig om de vill? – Jaja, absolut. För ni har väl ingenting emot det? – Nej, nej absolut inte. Det är inte så att de inte får berätta. Det är inte det det handlar om. Jag känner bara att de själva ska veta varför är man med. Så tänker jag. Okej, det är hänsyn till dem? – Ja absolut det är hänsyn till dem jag tänker. Det blir alltså inga intervjuer med de intagna. Men den operativa chefen Helena Blessenius vill ändå visa runt i lokalerna. Oj en stor gympasal! – Ja precis här är den stora delen där man äter, har aktiviteter, kan vistas, se på teve till exempel. Men ganska bra, ljus och fin lokal. I Sverige finns det fem förvar varav ett ligger här i Åstorp. Här låser man in människor som ska skickas tillbaka till sina hemländer. De flesta som sitter här har inte begått något brott utan sitter här för att de inte ska gå under jorden innan de har skickats hem. Den som har suttit längst i förvar har gjort det i fem år. Lokalerna är ljusa och fräscha och det är högt i tak, utanför fönstren skymtar den höga muren omsluten av stålstängsel. Här inne finns det plats för 50 intagna och just nu är det fullt. Det finns ett pingisbord, en darttavla, ett gym och ett datorrum. Men de flesta sitter just nu i en soffgrupp framför en stor platt-tv. Men hur fungerar det om det blir sjuka och så? – Vi har tillgång till sköterska som är här ett par dagar i veckan. Och de som är sjuka - får de hjälp när de behöver? – Ja, det är min uppfattning att de får. Vi jobbar mycket med att personerna ska känna att de är hela när de lämnar oss också. Och jag tycker det är ytterst sällan som vi ser att man mår väldigt dåligt när man åker härifrån. Jag tycker inte det, det är inte den bilden jag har faktiskt. Vi lämnar Förvaret och ska skicka in en skriftlig begäran om att få träffa folk därinne. Men vi hinner knappt komma utanför dörren innan vi blir uppringda av en av de intagna. Mannen heter Ivan. – They treat people like animals. When you have problem with your health. You go to doctor and you get recipe to drink more water. What kind of medical problems do you have?  – I have epilepsy. And when I came here for 20 days they refused to give me my medicine, and I have recept when I come here. De behandlar oss som djur, säger Ivan på telefon från andra sidan muren. När man har medicinska problem uppmanas man att dricka mer vatten, säger han och berättar att han har epilepsi. Han säger att han hade recept på den antiepileptiska medicinen Iktorivil när han kom, men att ändå han inte fick någon medicin. Why don´t you get any medication? – The doctor here says, I don´t want to give you anything. While I am working here you will not get anything. De vill inte ge mig någon medicin, förklarar Ivan. Han berättar också att en man bara för en vecka sen högg sig själv i handen med en kniv efter att han nekats hjälp av vårdpersonalen. Mannen kördes till akuten och sedan till häktet. Ivan berättar att personalen ofta hotar med häktet för att hålla de intagna i schack så att de inte ska protestera när de inte får vård. – That is everyday threat. If you wish to speak to someone - you will go in häkte. If you don´t calm down, you will go in häkte.  Kan det verkligen vara sant att man i Sverige låser in människor som inte begått något brott och sen vägrar att ge dem vård? I väntan på besked från Förvarets ledning om ytterligare ett besök träffar vi Rashidd Ali Weddai som tidigare suttit inlåst på Förvaret. Nu arbetar han på en pizzeria i Malmö. – Jag har diabetes och när jag kom till Förvaret så fick jag inte de mediciner jag behöver. De sa till mig att det finns ingen läkare som kan skriva ut medicin. Mitt sjukdomstillstånd förvärrades mycket, berättar Rashidd Ali Weddai på arabiska. Han berättar att det dröjde en hel månad innan han fick sina mediciner. Men problemen slutade inte här. – Mitt blodsocker var hela tiden väldigt högt. När man mäter blodsockret ska det ligga på runt fem-sex, det är de normala värdena. Men mina värden låg på över 20. Men de sa hela tiden att det är inget fel på dig och dina värden är normala - se dig själv i spegeln så ser du ju att du är frisk sa hon, berättar Rashidd Ali Weddai. – Jag var så rädd för jag kände att jag var nära att dö. Jag skrev flera gånger till Migrationsverket och bad om hjälp, men inget hjälpte, säger han. Enligt Rashidd är det många på Förvaret som nekas vård. Vi tar kontakt med Amnesty som är en av de organisationer som frekvent besöker Förvaret.  Madelaine Seidlitz är jurist och ansvarig för flykting - och migrationsfrågor. Hon hör ofta historier om hur de intagna nekas vård på Förvaren. – Det har varit personer som har olika former av värk, olika sjukdomstillstånd. Det vi har fått höra ibland mest är att om man pratar om det får man träffa en sjuksköterska och att man upplever att sjuksköterskan inte tar det man säger på allvar. Och att botemedlet är huvudvärkstabletter. Alltså oavsett vad man har problem med så blir det huvudvärkstabletter. Och hur allvarligt är det? – Förvarstagna ska ha samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande även om man själv inte har sökt asyl. I de fall de inte får det så bryter Migrationsverket eller den tjänst som de nu köper upp mot utlänningslagsreglerna. Asylgruppen och Aktion Mot Deportation - är två löst sammansatta nätverk - och har som fokus att hjälpa flyktingar med deras asylärenden. Ulrika Andersson och Lina Myritz är engagerade i nätverken och besöker Förvaret i Åstorp regelbundet. – Alla som jag träffar berättar att de inte får tillgång till den vård som de behöver, säger Ulrika Andersson. Lina Myritz på Aktion mot Deportation är medicinskt kunnig då hon pluggar sin sista termin till läkare. Hon berättar om flera fall där intagna har nekats vård på Förvaret. – En man som har spinal stenos, vilket är ett tillstånd i ryggen som gör väldigt ont. Han hade ischias som gick ner i ena benet så han brukade slå sig själv med en hammare i andra benet för att avleda smärtan när han var hemma. Det kunde han så klart inte göra på Förvaret. Men då gav sjuksköterskan honom Alvedon, vilket inte gör någonting mot den smärta som han hade. Och han hade papper på att det var det här han led av och han hade genomgått flera röntgenundersökningar. Men ändå så krävdes det att vi som utifrån la oss i för att han överhuvudtaget skulle få en tid på vårdcentralen. Först då fick han hjälp då? – Ja, fast han fick ingen vidare hjälp där heller, för då fick han utskrivet starkare medicin som han ju själv inte kunde hämta ut. Utan då krävdes det flera veckor. – Det var ju då jag hälsade på honom och så sa jag hur är det nu medicinen och då hade han inte fått den. Lina Myritz och Ulrika Andersson räknar upp fler exempel. Det handlar om allvarliga sjukdomstillstånd, men också fysiska skador som man menar har ignorerats. Ett av exemplen handlar om en man som fick ett njurstensanfall mitt framför personalen som satt och tittade på teve. – Och njurstensanfall det ger en sådan intensiv smärta att man knappt står ut i sin egen kropp. Så han hade liksom skrikit och gråtit och han beskrev hur han rullade runt på marken och skrek och grät och bönade och bad om att få komma till sjukhuset och få smärtstillande. Men personalen gjorde ingenting och de andra försvarstagna försökte få dem att ringa ambulans för att han var uppenbart i nöd och fortsatte bara och skrika. Men att de bara satt och kollade på teve, och sa att nä han bara spelar, han vill bara komma till sjukhuset och det vill ni allihop, berättar Lina Myritz. Jag har åkt med Rashidd Ali Weddai till vårdcentralen i Örkelljunga. Här ska vi hämta ut hans sjukhusjournal. Det är vårdcentralen här som ansvarar för vården på Förvaret. Enligt Rashidd har den bristande vården som han fick på Förvaret förstört hans liv. Hans diabetes har förvärrats och han är numera tvungen att ta insulinsprutor varje dag. Han berättar också att han tycker att det är jobbigt ifall vi skulle stöta på vårdpersonalen igen. Han säger att han flera gånger blivit osams med dem. Han berättar att en gång blev så frustrerad över att inte få hjälp så att spottade mot personalen, något som han senare dömdes för. Domen blev dagsböter för ofredande. Verksamhetschefen på vårdcentralen som tar emot heter Titti Unosdotter. Det är också hon som har det övergripande ansvaret över den vård som ges på Förvaret. Med hjälp av en telefontolk ber Rashidd om sin journal. – Ni har förstört mitt liv och det är som vanligt - det är ingen fara om man förlorar sitt liv, säger Rashidd Ali Weddai till Titti Unosdotter med hjälp av tolken. – Alltså det kan inte jag svara på för jag har uppgift att lämna ut journalerna så allt det andra… Det bästa är att han läser sina journaler, samlar ihop alla journaler, så att han får en bild utav det och sen utifrån det får han gå vidare i så fall om han hittar någonting som är fel, säger Titti Unosdotter. Vi får ut Rashidds journaler. Och det man direkt kan se är att Rashidds blodsockervärden har varit extremt höga under en lång tid. Man har till slut satt in en tablettbehandling, men värdena har inte förändrats. Jag tar med mig Rashidds journaler till Skånes Universitetssjukhus i Lund. Vi vill veta om insatsen som gjorts på Förvaret var tillräcklig. Magnus Löndahl är överläkare och har specialiserat sig på diabetes. Han har skrivit läroböcker och bedrivit forskning om diabetes. Jag tänkte vi kunde kolla lite på de här blodsockervärdena vad de innebär. Vad är normalt när man ska mäta blodsockret? – Ett normalt värde är som det står här på listan att om man inte har diabetes så har man ett blodsocker före måltid på 5,5 eller där under. Men om man ligger på 20-24 under längre tid, vad kan det innebära för kroppen?  – Ja det kan ju leda till nervkomplikationer, det är njurarnas funktion och sen så har vi också en påverkan på de stora blodkärlen, det vill säga kärlen i hjärta och hjärna och då med följden att man kan få en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och slaganfall till exempel. Magnus Löndahl går igenom journalen och reagerar främst på att man låtit värdena vara höga så länge och att man inte gått in med en kraftigare behandling. Han säger att om det hade varit hans patient hade han gått in med en insulinbehandling. – Det är höga blodsockervärden. Det är blodsockervärden som tydligt indikerar att man ska gå in med behandling, men sammantaget om man ligger på blodsockervärden uppåt mot 25 så mår man inte bra och det är något som kräver en aktiv behandling. Men det här är inga normala värden? – Nej detta är ju kraftigt stegrade blodsockervärden. Och om man fortsätter att ha så här så innebär det de här riskerna som vi pratade om innan? – På det korta perspektivet så innebär det att man mår dåligt och det finns en risk att man utvecklar en akut sjukdom på grund av att man får en rubbning i sina blodsalter, det kan vara så att om detta är en typ 1-diabetes så finns en klar risk att utveckla en ketoacidos med ett akut insjuknande. Vad är det för något? – Det är en ond cirkel helt enkelt och om man inte häver den är den många gånger dödlig. Vi återvänder med frågan om vården till verksamhetschefen Titti Unosdotter på vårdcentralen som hade ansvaret för Rashidds vård.  – Jag tycker att vården vi har gett är en god vård. Alltså han har ju fått den behandling som är den vård som vi ger för den sjukdom som han har. Men varför lät man värdena vara så höga så länge? – Det är en läkarfråga så det kan jag inte svara på. Det gäller ju också att patienten är aktiv i sin behandling. Titti Unosdotter säger att Rashidd själv brustit i sin egenvård och inte skött om sin kost. Hon medger att han blivit utan mediciner, men att det bara gått 10 dagar och inte 30 som Rashidd påstår. Hon förnekar också att de sagt att Rashidds blodsockervärden varit normala. Efter många om och men får vi ett beslut av Förvarets ledning. Vi är välkomna att besöka Förvaret, den här gången med tolk och vi får prata med de intagna. Hakim har suttit här sedan augusti. Han ser många brister med miljön härinne. – Especially with healthcare. They don´t help us you know. Hakim berättar att han har kraftigt nedsatt syn och att hans glasögon har gått sönder. Nu kan han knappt se, men han får ingen hjälp med att få några nya. – It´s very bad. Sometimes I feel pain in my eyes. Jag får ofta ont i ögonen och ibland blir de röda. Det har gått två månader nu och jag har ännu inte fått några glasögon, säger han. En bit bort står en man som heter Jackson. Han berättar att han blev misshandlad i Frankrike innan han kom hit. – Since I came from France all the time blood is coming. All the time blood is coming. Do you get any help? – No. No help. Mina sår går upp och jag blöder hela tiden, men jag får ingen hjälp. De säger bara nej, säger Jackson. Vi går runt och pratar med de intagna. Dennis är från Ghana och har ryggsmärtor, men han får ingen medicin, berättar han. – If you are sick and report that you are sick, they have to give you medicine. But they will tell you to go and drink water. Och Wazoume berättar på arabiska att han har ett stort sår i sitt ena öra. Det varar och när han vaknar på morgnarna är det ofta blod på kudden. Innan jag kom hit var jag på sjukhuset i Göteborg. De sa att jag var i behov av operation. Men sedan jag kom hit har jag inte fått någon hjälp överhuvudtaget, säger Wazoume.  En annan man - Prosper - visar upp ett kraftigt ärr som löper över hans ena knä. Han säger att har svårt att gå. Men inte heller han får någon hjälp. – Jag har alltid ont och särskilt när jag promenerar. De ger mig Panodil, bara Panodil.  Hjälper det då? – Nej. Flera vi pratar med berättar också om att det har växt fram en kultur bland personalen där man hotar med häkte om man protesterar mot att man inte får några mediciner eller vård. En av dem är Armin som lider av kraftig migrän. Flera gånger har inte ens vågat be om hjälp på grund av rädslan för att sättas i häkte, berättar han på persiska. Det händer ofta att de sätter folk i häktet. Många är rädda här, berättar Armin. Asylgruppen och Aktion mot deportation hör frekvent om den här rädslan. Enligt dem händer det ofta att de intagna hotas med att sättas i häkte om de protesterar mot vårdsituationen. – Jag vet folk som har suttit i häkte i ett par månader och då pratar vi i total isolering, och det här ser ju de andra, säger Ulrika Andersson. Och det är folk du har varit i kontakt med? – Ja, flera stycken. Den här rädslan för häktet. Vilket folk är jätterädda för att hamna i isoleringscell i polishäktet. Det gör att man inte vågar protestera eller vågar gå samman i den graden som man egentligen vill. Så den skräcken är stark att det påverkar hur man förhåller sig till sitt eget hälsoläge. Kaliber har begärt ut de incidentrapporter som upprättats på Förvaret. Här kan man läsa om alla häktningar som görs. Enligt de ansvariga på Förvaret sker detta varje vecka. Det finns lagstöd för att häkta förvarstagna, men häktningarna har fått kritik. Bland annat från Justitieombudsmannen som 2011 riktade allvarlig kritik mot Förvaren. Lina Forzelius är byråchef på JO. Hon berättar att kritiken kom efter att man upptäckt att Förvaren uteslutande satte intagna i häktet utan att först försöka avskilja dem på Förvaret. – Det här gjorde man inte utan man gick direkt på att sätta dem i häkte. Sen sa man också att det är principiellt felaktigt att placera förvarstagna tillsammans med personer som misstänks för att ha begått brott. Men i det här fallet handlade det mer om att de inte vågade be om medicinsk hjälp för om de är obekväma kan de sättas i häkte. – Om det är på den nivån. Att man använder det för att tysta förvarstagna som inte vågar be eller yttra sig eller framföra kritik så är det absolut fel om det är så det skulle förhålla sig. Och hur allvarligt är det i så fall? – Det är ju oerhört negativt att vifta med en maktbefogenhet som man inte har för det är klart - man kan inte sätta någon i häkte på grund av att någon ber om medicin. På Vårdcentralen som ansvarar över vården känner man inte till att så många upplever att de nekas vård. Verksamhetschefen Titti Unosdotter tycker inte att ansvaret är deras utan Migrationsverkets. – Alltså vi jobbar på Migrationsverkets uppdrag så prata med dem om det. Ja, ja, men det är ju ni som ansvarar för att ge vård till de förvarsintagna. – De köper timmar av oss. Men de upplever de som är intagna där att de inte får någon vård. De får ingen hjälp. – Och det kan jag inte svara på för den frågan har jag aldrig fått. Ingen har sagt det innan. Så det kan jag inte svara på och i så fall, om det är så att de tycker det så måste de ta det med Migrationsverket. De berättar saker som att när de kommer med allvarliga problem så får de bara Panodil. – Jaha nä, det vet jag ingenting om. Men prata med Migrationsverket för det är de som ger oss uppdraget. Till slut får vi även träffa Förvarets enhetschef Anna Eriksson. Som tar emot i sitt rum. – Vi nekar ingen vård. Ni gör inte det? Men de säger ju det, när man pratar med de intagna så säger de ju det att de ber om hjälp, men de får ingenting. – Migrationsverket har inget vårdansvar. Vi har sjuksköterska. Det är Landstinget som ska ge de asylsökande och förvarstagna vård. Men ni ansvarar ändå för de personer som är intagna här, eller hur? – Vi ansvarar över att de kommer till sjukvården. Men du ser det inte som ett problem då att de intagna upplever att de inte får den hjälpen som de ber om? – Vi förmedlar alltid kontakt med sjukvården. Är det någon som blir akut sjuk när det inte finns någon sjuksköterska här så åker vi till akuten. Men många berättar här att de söker hjälp, de har svåra problem, ibland njursten. En massa allvarliga tillstånd ändå och det enda de säger är här får du huvudvärkstabletter. – Jag pratar med många av våra boende också, man vill prata med chefen och då säger jag att vi tar till sjukvården. Det är ju vårdcentralen i Örkelljunga som har ansvaret. Här på Förvaret skjuter man alltså över ansvaret på vårdcentralen - som i sin tur ju säger att det Förvaret som ansvarar över om de intagna nekas vård. Men hur ser Anna Eriksson på de uppgifter om att personalen hotar de intagna med häkte? – Jag förutsätter att man inte hotar med häkte. Men varför berättar de det att det är så det går till? Av varandra oberoende personer berättar det här.  – Det är beklagligt om man har fått den uppfattningen att vi använder en häktesplacering som ett hot. Men att det finns en sådan här rädsla, vad tänker du om det? Kan du förstå vad det innebär för en person? – Jag förutsätter att vår personal inte hotar någon att man ska bli häktesplacerad. Men de säger ju det att det är så det är här. – Jag har fullt förtroende för vår personal och det här är en fråga som vi diskuterar väldigt ofta och jag förutsätter som sagt att man inte hotar med en häktesplacering. Men är du säker på att det inte har hänt att personal här har hotat med häkte? – Jag kan givetvis inte vara säker, men som sagt jag har högsta förtroende för vår personal som gör ett jättebra jobb. Vi tar också upp frågan om vården av Rashidd Ali Weddai. Men Anna Eriksson hänvisar till sekretessen. Men hon säger ändå hon kan uttala sig om ärendet om vi återkommer med en fullmakt där Rashidd godkänner att hon får uttala sig. Vi mailar Anna Eriksson den fullmakt som hon efterfrågat och vill boka in en ny intervju. Men Anna Eriksson vill inte träffas igen. Utan hänvisar till Migrationsverkets presstjänst. När vi vänder oss dit får vi beskedet att Anna Eriksson har lämnat de kommentarer hon kunnat ge och inte vill prata mer. Rashidd Ali Weddai rullar ihop ännu en kebab på den restaurang där han jobbar. – Mitt liv har blivit meningslöst och mina morgnar börjar med en insulininjektion. Det är så mitt liv ser ut idag - fylld av injektioner och sjukhusbesök, säger Rashidd. Och inne på Förvaret fortgår vardagen för de intagna. Ute på rastgården drar Wazoume - han med det varande örat en djup suck. – När man inte får hjälp så ger man upp efter ett tag. Men det är sorgligt, säger han.  Reporter Mikael Funke kaliber@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Vaikut sävelhörtsäreistä kaivava keskustelu kysyy, tappaako teollisuus taiteen vai virtauttaako virtuositeetti veden lailla väylän kaupallisuuden kuivaan kallioperään? Rikun ja Tunnan vieraana on laulaja Anna Eriksson.