Podcasts about cellen

Daniel Zavrel meet met behulp van licht via de oren binnen no-time de kwaliteit van ieder orgaan, ieder bot, iedere pees en iedere spier.    Terwijl je zit, met je kleding aan, gewoon tussen de bedrijven door, kan deze scan met behulp van een simpele koptelefoon direct meten waar: Alles goed gaat Waar stress is, maar waar je lichaam de stress nog aan kan Waar je lichaam hulp nodig heeft   In slechts 5 of 10 minuten biedt de technologie een uitgebreide screening van alle organen, weefsels, cellen en DNA door duizenden punten in het lijf te meten.   En nu komt het: Het bijbehorende programma geeft vervolgens precies aan bij welke hulp je lichaam nu het meeste gebaat is. Op spoorelement nauwkeurig.    DISCLAIMER Als je niet zo open-minded bent… Kijk/luister dan deze podcast niet, want je zult je misschien wel mateloos irriteren aan deze innovatieve biofotonen kwantum-technologie die beweerd velen malen nauwkeuriger en betrouwbaarder te zijn dan elektromagnetische systemen.   Wil je ook een hyper-moderne quick scan ondergaan en precies meten en weten hoe het met je gezondheid gesteld is? Met de kortingscode: win-win podcast krijg je 30% korting. Vraag hem aan via: https://beinginbalance.nl/de-body-mind-scan/  Daar verdien ik overigens niets aan.      Heel veel kijk- en luisterplezier bij deze inspirerende podcast.  Via: https://www.youtube.com/watch?v=5s1FomP1AK0&t=1063s     Lees alles over het aller gezondste dieet in het boek: De Eiwitleugen.  Te bestellen via: https://www.jannekevandermeulen.nl/product/de-eiwit-leugen/     Vind je deze podcast inspirerend? Ontzettend leuk als je het deelt met je vrienden, familie en op je socials!   Wil jij ook een win-win-win-win? Sta jij achter dit werk en wil dat het voortzet? Via de knop doneren op de website www.jannekevandermeulen.nl/doneren kun je bijdragen.   Heel veel dank voor iedere donatie die je doet!   Meer weten over Daniel Zavrel? Met de kortingscode: win-win podcast krijg je 30% korting op een full-body-health scan. Vraag hem aan via: https://beinginbalance.nl/de-body-mind-scan/        Veel liefs en vrolijke groet, Janneke   DE WIN-WIN METHODE | VOOR WINNAARS | ZONDER VERLIEZERS 

Den svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus har suttit fängslad i det ökanda Evinfängelset i Iran i över 600 dagar. Cellen är belyst dygnet runt och han hungerstrejkar för att få ringa till sin familj hemma i Sverige. Han tros vara en bricka i ett politiskt spel och en iransk åklagare har nyligen yrkat på dödsstraff. Men varför fängslar Iran svenska medborgare? Programledare: Emma Lukins. Med DN:s tidigare mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson. Producent: Linnéa Hjortstam.

Fra sin fængselscelle sætter Britta Jensen blyantstreger på hvidt papir. Hun tegner sommerfugle, rådyr og hænder foldet sammen til bøn. Tegningerne hjælper med at holde styr på hendes tanker og dæmper den stress og angst, der klæber til hendes krop. I 225 dage sidder Britta Jensen varetægtsfængslet, mens hendes søn må undvære sin mor. Hun er mistænkt i en sag om hashsmugling, men efter halvandet år bliver hun pure frifundet af en enig domsmandsret. Brittas sag er ikke unik. I Danmark varetægtsfængsler vi mange - og vi varetægtsfængsler længe. Genstart handler i dag om de mistænkte danskere. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 28/1.

Klædt i hvidt fængselstøj, med en sort baseball-kasket på hovedet og en gul plastikpose under armen trådte den hovedmistænkte i Danmarks største svindelsag, Sanjay Shah, i går ud på landingsbanen i Københavns Lufthavn. Udleveringen af Shah fik hårene til at rejse sig på graverchef for Finans, Jesper Høberg. Han har brugt de sidste otte år på at dække svindelsagen, hvor en række forretningsmænd er mistænkt for at plyndre den danske stat for 12,7 milliarder kroner. Gæst: Jesper Høberg, chef for gravergruppen på FinansVært: Jacob Grosen Tilrettelægger: Mathias BondeNyhedspodcasten “Hvis du vil vide mere” er sponseret af OK Ladepakke

De genetische code voor de energiefabriekjes van onze cellen wordt alleen door de moeder doorgegeven aan het nageslacht. Dat idee ligt er al langer, nu denken onderzoeker nieuw bewijs te hebben gevonden.   Eerder werd gedacht dat deze genetische code wel in spermacellen gevonden wordt, maar dat het verwijderd wordt als de cel samensmelt met de eicel.   In dit nieuwe onderzoek laten ze zien dat volwassen spermacellen wel wat energiefabriekjes bij zich dragen, maar dat ze geen intact energiefabriek-DNA in zich hebben om door te geven. Ook mist een eiwit dat belangrijk is voor het onderhoud van dit specifieke DNA-materiaal.   De genetische code voor de energiefabriekjes van onze cellen komt dus echt exclusief van de moeder.   Waarom precies, dat is nog niet helemaal duidelijk. Vermoedelijk gebruiken spermacellen zoveel energie bij het bevruchten van een eitje dat daarbij mutaties kunnen ontstaan in de genetische code van deze overwerkte energiefabriekjes. Dan zou het inderdaad veiliger zijn om dat gemuteerde materiaal niet door te geven. Eicellen halen hun energie ergens anders vandaan en zouden dit probleem niet hebben.   Natuurlijk kan er wel wat mis zijn in de genetische code van de moeder. Er bestaan al behandelingen waarbij gemuteerd energiefabriekjes-DNA-materiaal vervangen wordt met gezond DNA van donor eitjes. Maar die zitten nog in de klinische onderzoeksfase. Lees hier meer over het onderzoek: Mature sperm lack intact mitochondrial DNA, study findsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ansigt til ansigt med sin fangevogter tager Daniel Rye den ultimative konfrontation med det traume, som han har brugt næsten ti år på at bearbejde. Et traume, som han forsøger at holde for døren i en lille kolonihave, som minder ham om den syriske celle. Men traumets kaos finder vej ind i kolonihavens ro ved duften af kraftig aftershave og arabiske stemmer over hækken. Så hvordan tøjler man et voldsomt traume? Og hvordan lærer man at leve med det som livsledsager? I anledning af bogen "Nærmest fri" fortæller Daniel Rye om rejsen fra Islamisk Stats torturcelle til livet som familiefar i Aarhus. Vært: Anna Ingrisch.

Don't try this at home (!), maar stél: je neemt een hoopje kikkerdril uit de rivier en je mixt die helemaal aan flarden in de smoothieblender. Dan heb je zonet de levende eicelletjes van mama-kikker brutaal dood gemaakt. Geen paniek, bij de Universiteit van Vlaanderen hebben we iemand gevonden die dat papje van dode celonderdelen opnieuw levend kan maken. Echt waar, van iets dood terug naar iets levends! Fysicus prof. dr. Lendert Gelens van de KU Leuven aan het woord! Gastspreker: Lendert Gelens. Redactie: Helene Vanlathem. Eindredactie: Katleen Bracke.

Cellen kweken in het lab is arbeidsintensief en luistert enorm nauw. Kunnen we dat proces niet veel beter door een robot laten doen? Dat is waar onderzoeker Sam van Beuningen van het UMC Utrecht aan heeft gewerkt. We gingen langs in het nieuwe celkweeklab om van dichtbij te zien hoe ver hij hiermee is. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Schade aan ons kraakbeen herstelt niet vanzelf. Wat nou als we straks gewoon een nieuw stukje kunnen printen? Op maat gemaakt. Van onze eigen cellen. We gingen langs bij onderzoeker Jos Malda van het UMC Utrecht om hier meer over te horen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Met iedere celdeling neemt het risico op kanker toe. Een langlevende soort zoals de olifant zou dus vaker kanker moeten krijgen dan een kortlevende soort zoals de muis. Maar in 1975 bleek al dat dit niet zo is en dat er maar weinig variatie is in kankerrisico tussen diersoorten.   Tussen schimmelsoorten is die variatie er wel. Onderzoekers van Wageningen University & Research hebben een idee hoe dat kan. Langlevende, langzaam groeiende schimmels, zoals heksenringvormende soorten die tot wel honderden jaren oud kunnen worden, lijken met een speciale manier van celdeling mutaties geen kans te geven, waardoor het risico op kanker drastisch lager ligt.    Cellen in het ondergrondse netwerk van deze schimmels hebben twee celkernen. Als een eindcel in een schimmeldraad deelt, neemt één van de twee kernen een ‘omweg' naar de dochtercel. Dat doet hij door eerst naar een tijdelijke zijcel, of zijtak, te migreren, die later fuseert met de dochtercel. Zo ontstaat een soort lus, of ook wel gesp.   Uit eerder onderzoek is gebleken dat mutanten het vermogen hadden verloren om als schimmeldraden te fuseren. De fusie van zo'n gesp moet volgens de onderzoekers dus een soort testmoment zijn.   Als de cel niet kan fuseren, betekent dit een doodlopende route voor de cel en dus het einde van haar kern. Omdat uit hun eerdere onderzoek bleek dat verlies van fusie de belangrijkste route is naar ‘kernkankers', veronderstellen ze nu dat de gesp fungeert als screeningsinstrument voor de kwaliteit van de kern. Een test waarvoor kernen met mutaties in fusiegenen niet slagen. Lees hier meer over het onderzoek: Hoe kunnen paddenstoelen honderden jaren oud worden zonder kanker te krijgen?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Siste nytt fra VG.

Elk jaar gaan honderden mensen dood door het eten van giftige paddenstoelen. In 90 procent van die gevallen is het de groene knolamaniet die ze fataal wordt. Het is één van de giftigste paddenstoelen ter wereld. Niet zo gek dat hij bijnamen heeft gekregen als King Killer en Death Cap. Eeuwen geleden was al bekend hoe desastreus het binnenkrijgen van het gif van deze paddenstoel was.   Krijg je het binnen, dan kun je rekenen op: overgeven, stuiptrekkingen, ernstige leverschaden en in het ergste geval - dit overkwam vermoedelijk minstens twee Romeinse keizers - de dood.   Ondanks deze ver teruggaande reputatie als moordenaar was tot nu niet duidelijk hoe de paddenstoel precies zorgde voor deze aanslag op het lichaam. Maar toen onderzoekers recent achter een mogelijk tegengif kwamen, ontdekten ze ook gelijk meer over hoe het gif onze cellen binnenkomt.  Op zoek naar het antigif maakten de wetenschappers genetische aanpassingen in menselijke cellen in het lab om te kijken welke van deze aanpassingen zorgden dat de giftige chemische verbinding genaamd Alfa-amanitine zijn werk niet meer kon doen. Cellen die een bepaald eiwit niet hadden, bleken het te overleven.   Vervolgens is gekeken: welke stofjes zijn er bekend die de aanmaak van dit eiwit kunnen blokkeren in mensen? Ze kwamen uit bij een verfstofje dat nota bene door Kodak is ontwikkeld in de jaren 50 en dat sindsdien bij het maken van medische beelden wordt gebruikt. In een kleine dosis is het veilig voor mensen en in muizen (ja helaas in muizen) zorgde het snel toedienen ervan dat in plaats van 90 procent, 50 procent overleed aan een paddenstoelenvergiftiging.  Of dit ook echt straks als tegengif bij mensen gebruikt gaat worden is nog maar de vraag, maar deze methode voor het bepalen van tegengif is volgens veel onderzoekers sowieso veelbelovend.    Lees hier meer over het onderzoek: Deadly mushroom poison might now have an antidote - with help from CRISPR.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Het is een droom van veel onderzoekers: het maken van een werkende synthetische cel. Makkelijk is dat absoluut niet, maar er worden de laatste tijd belangrijke stappen in de goede richting gezet. Ook hier in Nederland. Gijsje Koenderink, hoogleraar Bionanoscience aan de TU Delft, is één van de onderzoekers die werkt aan een belangrijk onderdeel van zo'n nagebouwde cel: het cytoskelet. Ze vertelt meer over haar onderzoek waarin ze onder andere kijkt hoe cellen omgaan met mechanische krachten. See omnystudio.com/listener for privacy information.

De substantie waarin cellen worden gekweekt in het lab - eentje die wereldwijd door onderzoekers wordt gebruikt - is verre van ideaal. Gelukkig denken Nederlandse onderzoekers een goed alternatief te hebben gevonden. In deze audio hoor je Paul Kouwer, moleculair chemicus aan de Radboud Universiteit. Hij vertelt meer over de nadelen van de huidige gel en de verbeteringen die hopelijk mogelijk worden met de nieuwe gel waar ze al een tijdje met het hele team aan werken.  Hier lees je meer over het onderzoek: Cellen kweken op synthetische PIC-gel kan miljoenen muizen schelen. Hier meer over de competitie: Dit zijn de teams van de Proefdiervrij Venture Challenge 2023.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Waarom hebben sommige mensen weinig symptomen, terwijl anderen ernstig ziek worden wanneer ze besmet zijn met een virus zoals de griep of Covid-19?   Om hierachter te komen bekeek promovenda Laura Van Eyndhoven van de TU Eindhoven hoe afzonderlijke cellen zich gedragen wanneer zij met een virus zijn geïnfecteerd.  Wanneer een virus binnenvalt, laat slechts een klein deel van de geïnfecteerde cellen, de zogenoemde first responders, andere cellen in hun omgeving weten dat ze geïnfecteerd zijn. Om niet-geïnfecteerde cellen en afweercellen te laten weten dat het lichaam wordt aangevallen, produceren die first responders specifieke signaaleiwitten. Die vertellen de andere cellen dat er wat aan de hand is en dat ze hetzelfde moeten doen.  Het is alleen niet goed als er te veel van deze eiwitten worden geproduceerd. Dat vergroot de kans dat iemand een auto-immuunziekte ontwikkelt. Wordt er te weinig gemaakt, dan wordt het virus niet goed opgeruimd. Begint de productie te laat, dan kan daarna worden overgecompenseerd met te veel eiwitten. Het luistert dus nogal nauw.    Of iemand wel of niet symptomen ontwikkeld heeft iets met die eiwitproductie te maken, is het vermoeden. Dat is Van Eyndhoven afweercel voor afweercel gaan bekijken. Door haar vondsten over hoe die cellen communiceren in computermodellen te verwerken zag ze dat slechts 1 tot 3 procent van de cellen first responder is. En die taak nemen ze niet plots op zich, hun functie is voorbestemd.   Deze belangrijke inzichten over de rol van individuele immuuncellen, kunnen in de toekomst hopelijk leiden tot gepersonaliseerde therapieën voor kanker en auto-immuunziekten. Lees hier meer over het onderzoek: Hoe communiceren cellen over een virusinfectie?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Als we snappen hoe cellen het liefst groeien, kunnen we weefselschade in de toekomst veel beter herstellen. Onderzoekers in Delft hebben nu iets over de voorkeuren van cellen ontdekt waarmee we hopelijk weer een stap verder komen.  Ze zagen dat botcellen die ze lieten groeien op biomaterialen een voorliefde voor bepaalde vormen hebben. Specifiek voor vormen met een negatieve kromming: een soort kuiltje, zou je kunnen zeggen. In deze audio hoor je TU Delft-hoogleraar Amir Zadpoor. Lees hier meer over het onderzoek: Nieuwe troef ontdekt voor orgaanherstel: de kromming van de omgevingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

De cellen in ons lichaam zijn omgeven door een materiaal dat zorgt voor ondersteuning en structuur. Niet alleen doet het materiaal dát, het stuurt ook signalen naar de cellen, als een dirigent die instructies geeft aan een orkest.  Instructies vanuit het dirigerend materiaal kunnen zowel mechanische als biochemisch zijn. De mechanische signalen bevatten informatie over de zachtheid of stijfheid van het materiaal, terwijl de biochemische signalen de cellen instrueren via kleine moleculen.   Allemaal heeft het invloed op hoe cellen zich gedragen. Dit materiaal is niet zomaar een beetje isolatie, of bescherming. Dus als je onderzoek naar cellen en hun gedrag in het lab doet dan kan het niet ontbreken. Nu wordt vaak als alternatief voor de natuurlijke versie materiaal gebruikt dat uit een tumor van een muis komt. Je snapt: niet ideaal. Onder andere omdat het qua groei moeilijk onder controle te houden is en dat maakt het niet geschikt om in een klinische omgeving te gebruiken.   En dus wil TU Eindhoven-onderzoeker Patricia Dankers haar pas gekregen NWO-subsidie van 1,5 miljoen euro gaan gebruiken om hier met een nieuw team onderzoekers een kunstmatig alternatief voor te ontwikkelen. Het moet een interactieve synthetische hydrogel worden. Geen makkelijke klus, maar lukt het, dan kan dat een groot verschil maken voor toekomstig onderzoek.   Lees hier meer: Vici-subsidie helpt Patricia Dankers dromen waar te maken Alle Vici-toekenningen (34 in totaal) vind je hier: Vici 2022See omnystudio.com/listener for privacy information.

Het vormen van weefsel en organen is één van de belangrijkste bezigheden van cellen in de embryonale fase van ons leven. Om deze super ingewikkelde taak voor elkaar te krijgen moeten cellen onderling met elkaar communiceren. Ze gebruiken hier zowel biochemische signalen voor, als mechanische. Je zou het kunnen zien als reuk en tast.  Weten hoe dit allemaal precies werkt leert ons niet alleen meer over de ontwikkeling van embryo's en wat er allemaal fout kan gaan, maar het is ook interessante kennis voor onderzoekers die kijken naar weefselherstel en het kweken van weefsel in het lab. Mechanische input, bijvoorbeeld de structuur van de ondergrond en de aanwezigheid van drukkrachten of vloeistofstromen, is van groot belang voor het gedrag van cellen. Het vertelt ze bijvoorbeeld wanneer ze moeten delen, of ze moeten verplaatsen en zelfs welk type cel ze moeten worden.   Nou is in schaaltjes in het lab al uitvoerig bestudeerd hoe cellen reageren op mechanische signalen, maar nu is het wetenschappers gelukt om dit in een levend embryo te bestuderen. Ze plaatsen een magnetisch druppeltje tussen de bouwende cellen en oefenden daarmee - met behulp van een zorgvuldig gecontroleerd magnetisch veld - een piepklein beetje druk uit. Zo konden ze voelen hoe er werd teruggeduwd.  Wat ze hiermee onder andere konden zien is: wat de cel probeert te voelen in z'n omgeving. Individuele cellen testen constant de structuur als geheel. Is het stijf? Zitten cellen dicht op elkaar gepakt? En dat speelt mee bij hun volgende stap, wat dan weer invloed heeft op de structuur als geheel. De onderzoekers zijn nog lang niet klaar met het bestuderen van deze wisselwerking, maar dat het überhaupt te bestuderen is, in levend weefsel, is al veelbelovend. Lees meer: A glimpse of a cell's sense of touch. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Han er Danmarks allerførste brune mand, der fik lov til at stå på en scene og optræde foran en masse hvide mennesker, uden at få tæsk. Senere fik han så en karriere, der gik ret godt, og nu ærgrer vi os over, vi ikke tæskede ham dengang. Han har lavet vildt meget sjov med Katja Kean og hele hendes karriere, og så har Sebastian Dorset udtalt om ham: “han er en værre en”...Dagens gæst er Danmarks dårligste islamist, Omar Marzouk!I dag skal vi finde ud af, hvorfor Omar ikke er bange for islamister, vi skal snakke om den forbudte tv-serie “Cellen”, og så skal vi selvfølgelig sige perker virkelig, virkelig mange gange…Tsunami lærte:- Omar har intet filter offentligt- Han er muslim, men ikke islamist- Omar har optrådt for lederen af Hizbollah UDEN AT DØ!!- Han kritiserer IKKE Jan Gintberg… OVERHOVED!______________________________________________Værter: Sebastian Peebles & Chano JørgensenGæst: Omar MarzoukProducer/tilrettelægger: Josephine RombyMusik: Upright-Music

Cellen är inte bara livets minsta byggsten, den är också en levande organism i sig själv. Kartläggandet av cellens mekanismer har pågått i hundratals år och fått flera Nobelpris, men det finns mycket kvar att upptäcka och förstå. Molekylärbiologen Ulrika Axelsson tar med oss på en guidad tur genom de kemiska fabriker som tillsammans bygger upp inte bara oss människor, utan allt levande. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hoe kan het dat twee cellen die genetisch identiek zijn, toch verschillend werken? En zit dat ook de behandeling van ziektes in de weg? Onderzoeker Maike Hansen van de Radboud Universiteit heeft een beurs ontvangen om dat nu tot in detail uit te zoeken. Ideeën over waar dat verschil in gedrag door kan komen als het niet genetisch is heeft ze zeker al. Zo zou het bijvoorbeeld kunnen liggen aan de hoeveelheid materie in zo'n cel. Enzymen die taken uit moeten voeren in een hele volle cel zouden daardoor moeilijker van de ene naar de andere kant van de cel kunnen komen. Door naar stamcellen te kijken hopen ze te kunnen uitzoeken wanneer de verschillen ontstaan en hoe ze van invloed zijn op de ontwikkeling van de cel. Interessante kennis voor stamcelonderzoek, voor het begrijpen van hoe weefsels en organen zich ontwikkelen, maar ook voor bij het behandelen van diverse ziektes. Kun je die cellen op de één of andere manier weer gelijk in gedrag krijgen bijvoorbeeld, zodat ze hetzelfde op een medicijn reageren?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Soms kan weefsel in ons lichaam zichzelf niet meer herstellen. Daarom wordt er hard gewerkt aan biomaterialen die hier een handje bij kunnen helpen. Alleen: hoe laat je dat materiaal praten in de juiste taal?  Er is al heel wat mogelijk op dit gebied. Bijvoorbeeld patches voor de huid of voor botten die helpen bij schade die niet door ons eigen lichaam of met medicijnen te herstellen is. Om dit straks voor nog meer organen en weefsels mogelijk te maken moet het biomateriaal dat hiervoor wordt gebruikt nog beter leren communiceren met onze cellen.  Je kunt dat biomateriaal dat in het lichaam wordt geplaatst zien als het skelet van een gebouw. Meegeleverd worden bouwvakkers en aannemers die onze cellen helpen om dat gebouw weer heel te maken. Niet alleen moeten onze cellen dat biomateriaal accepteren en begrijpen, als de cellen terugpraten, moet het biomateriaal ook snappen wat er wordt bedoeld. Daar gaat nu heel veel werk inzitten. Ook in het meesturen van personal trainers. Dan is het niet meer alleen een bouwplaats, maar ook een sportschool waarin - afhankelijk van het type weefsel of cel - een ander trainingsprogramma wordt aangeboden. En dit dus allemaal om uiteindelijk schade te kunnen herstellen die nu nog moet worden opgelost met bijvoorbeeld een transplantatie.  In deze audio hoor je onderzoeker Lorenzo Moroni van het MERLN instituut van de Universiteit Maastricht. Meer over zijn werk vind je onder andere hier: Biofabrication for Regenerative Medicine.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Onze cellen hebben een slimme manier om benodigdheden als voedingsstoffen de cel in te krijgen, maar onderzoekers waren er nog niet helemaal uit hoe dat vervoer precies ontstaat. Nu weten ze weer wat meer.  Cellen hebben een membraan, een buitenste laag waar niet zomaar alles doorheen komt. Als voedingsstoffen van buiten de cel naar binnen moeten, dan gebeurt er iets heel handigs: speciale eiwitten verzamelen zich aan de binnenkant van het membraan, ze vervormen het zo dat er een soort trechter naar binnen ontstaat, daar worden de stoffen ingeladen en dan wordt de trechter een voertuigje waarmee de lading binnen in de cel wordt verplaatst.   In cellen in het lab zagen ze dit wel honderden keren per minuut gebeuren. Maar hoe die voertuigjes zich nou precies vormen, daar waren de meningen over verdeeld. Dus kregen die voertuig-eiwitjes een kleurtje – ik doe alsof het simpel is, maar hier was super high tech apparatuur voor nodig – en zo zagen ze dat er meerdere manieren zijn waarop de trechter zich kan vormen.   De vervorming van het membraan kan namelijk in gang worden gezet: nog voordat de eiwitten arriveren, vlak erna, of pas na 4 seconden. Ze denken dat onder andere het type lading een rol speelt bij de keuze tussen deze processen, maar moeten dit nog verder onderzoeken. Hoe dan ook is het weer een mooi en belangrijkje inkijkje in de werking van onze cellen, want hoe meer we weten, hoe beter we problemen in dit soort processen kunnen oplossen. Lees meer: Fluorescence microscopy shows how living cells form vesicles to transport cargo like growth factors.   See omnystudio.com/listener for privacy information.

Energieleverancier Engie stelt voor dat België mee eigenaar wordt van de kerncentrales, als die dan toch verlengd moeten worden. Meerderheid en oppositie spelen met het idee. De landen van oliekartel OPEC Plus buigen voor westerse druk en gaan meer olie produceren. Maar is dat genoeg om Europa van Russische olie af te helpen? En lijkt je Instagram dezer dagen steeds meer op Tiktok? Da's geen toeval. Onze expert legt uit hoe dat komt, en waar het nog naartoe gaat. Host: Bert Rymen Productie: Roan Van Eyck  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Wij praten met Stef van Grieken, mede-oprichter van de hagelnieuwe start-up Cradle Bio. Dat doet hij samen met onder meer Jelle Prins, die tweemaal eerder bij ons aan tafel zat nadat hij aan de wieg stond van Uber. Stef was voorheen beleidsadviseur voor Marietje Schaake in het Europees Parlement, oprichter van de Open State Foundation (om de Nederlandse overheid te dwingen transparanter te zijn) en senior product manager voor Google.Met Cradle Bio wil Stef het Photoshop van de bio-technologie maken om daarmee cellen te designen. Cellen designen. Cellen designen?! Ja: cellen designen! Cellen zijn de kleine fabriekjes van het leven. Ze kunnen bijna alles maken, van stoffen tot eten en van medicijnen tot brandstof. Het ontwerpen van cellen is moeilijk, maar Cradle Bio probeert dat makkelijker te maken. Ze geloven dat het met recente doorbraken in machine-learning en wet-lab-technologie mogelijk wordt traditionele boerderijen en fabrieken te vervangen met cel-fabrieken. Op die manier wordt productie van tal van producten efficiënter en duurzamer.Tijdschema00:00:00 Satésaus op je motorblok00:03:08 Voorstellen: Stef van Grieken00:05:23 Photoshop voor biologen00:13:07 Softwareleverancier voor álle bio-tech00:20:58 Beginnen met een startpunt of een blank canvas?00:39:48 Meer biologen, minder IT-ers00:45:39 Is Stef te optimistisch?00:46:49 Vragen van de luisteraars01:24:06 Tips01:30:54 AfkondigingTipsStef van GriekenFantastic Fungi op NetflixThe next software revolution: programming biological cells op TEDThe Bio Revolution: Innovations transforming economies, societies, and our livesop McKinsey & CompanyJurian UbachsObi-Wan Kenobi op Disney+The Wire op HBO MaxRandal PeelenNokiagate: hoe lang komt Rutte er nog mee weg? van Code RoodWild Ride: Brandon Novak van Steve-OZie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Gedachten. We hebben ze allemaal. Honderdduizenden per dag. Ze komen en ze gaan, razendsnel. En soms denken we heel lang na over iets wat er is gebeurd, of wat er is gezegd. Maar wat heb je er aan? Aan al die gedachten? Nou, ze blijken erg krachtig te zijn.

Schade aan tandglazuur en gaatjes worden nu nog hersteld met behulp van een synthetische vulpasta, maar er wordt gewerkt aan een biologisch alternatief op basis van ons eigen stamcellen. We praten erover met KU Leuven-onderzoeker Hugo Vankelecom. Hij vertelt hoe eerst moest worden uitgezocht hoe ze aan stemcellen van de tand konden komen en of ze die ook konden laten groeien in het lab. Vervolgens moesten van deze stamcellen weer tandcellen worden gemaakt die glazuur konden produceren.  In de toekomst zou het wel eens zo kunnen zijn dat van iedereen deze stamcellen worden ingevroren op het moment dat verstandskiezen worden getrokken, zodat daarmee op een later moment de tandcellen geproduceerd kunnen worden die kunnen helpen tegen tandschade. Ook zouden voedingsmiddelen en tandverzorgingsproducten getest kunnen worden op dit biologische tandglazuur. Lees hier meer: Onderzoekers KU Leuven en UHasselt zetten belangrijke stap naar ontwikkeling biologisch tandglazuur. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kris gir sin definisjon av en celle, og han blir overrasket over antallet celler det er i menneskekroppen. Når og hvordan oppsto liv på planeten vår? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Als we ouder worden raken sommige cellen op zo'n manier beschadigd dat ze onzin uit gaan kramen en buurcellen ze niet meer kunnen volgen. En dat is slecht nieuws.  Hebben we te veel van deze senescente cellen die niet meer goed communiceren met hun omgeving, dan kan dat zorgen voor ernstige ziekte. Peter de Keizer van het UMC Utrecht doet onderzoek naar de moleculaire oorzaken van ouderdom en vertelt meer meer over dit proces. Er wordt gewerkt aan een manier om ze uit de weg te ruimen, zodat we langer gezond kunnen leven, maar hoe makkelijk is dat eigenlijk? De Keizer is vanavond één van de sprekers tijdens het Science Café over ouderdom: een programma van Studium Generale van de Universiteit Utrecht in samenwerking met Tivoli Vredenburg. Hier lees je meer over het event (er zijn nog een paar kaarten): Science Café: Ouderdom. Aan het woord komen ook psycholoog prof. Liesbeth Woertman en verplegingswetenschapper prof. Marieke Schuurmans. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Onderzoekers hebben een nieuw nanodeeltje ontwikkeld waarmee het voor het eerst mogelijk wordt om cellen in de binnenwand van bloedvaten genetisch aan te passen. Voorheen lukte het niet om bijvoorbeeld het CRISPR-Cas-instrument in deze cellen af te leveren, omdat de gebruikelijke route met een virus als transportmiddel bij deze cellen niet werkt. In muizen hebben ze nu laten zien dat het met dit nieuwe nanodeeltje wel lukt. Nu kunnen ze in de toekomst ook in deze cellen - die betrokken zijn bij hart- en vaatziektes, de uitzaaiing van kanker en ernstige covid - genen aanpassen door ze uit- of juist aan te zetten. Ze denken dit zelfs bij 3 tot 5 genen tegelijk te kunnen doen in één cel. Daarnaast kan het nanodeeltje gebruikt worden om genen toe te voegen, of medicijnen af te leveren.  In deze audio hoor je onderzoeker Youyang Zhao van het Stanley Manne Children's Research Institute at Ann & Robert H. Lurie Children's Hospital in Chicago. Lees hier meer: First time genome editing made possible on cells lining blood vessel walls.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nederlandse onderzoekers hebben een belangrijke ontdekking gedaan over actieve materie, die ervoor kan zorgen dat we het gedrag van cellen in bijvoorbeeld tumoren beter kunnen voorspellen. In deze audio hoor je onderzoeker Vincent Debets van de Technische Universiteit Eindhoven. Lees hier meer over het onderzoek: Actieve materie geeft langzaam maar zeker zijn geheimen prijs. De paper vind je hier: Cage Length Controls the Nonmonotonic Dynamics of Active Glassy Matter. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Han banker en mand med en stegepande, stikker ham med en steakkniv og hælder kogende vand ud over ham. I det meste af Martin Bentsens voksenliv har han siddet i fængsel og levet et liv med stofmisbrug, indre uro og bestialsk vold. Men i julen 2013 finder han Gud i en isolationscelle i Vridsløselille. I dag er han præst i Herning Oasekirke og skal prædike ved årets julegudstjeneste. Genstart fortæller i dag historien om Martin Bentsens julemirakel. Vært: Anna Ingrisch.

Med sina teorier om den eviga återkomsten föregrep Louis Auguste Blanqui (1805-1881) både Nietzsche och senare idéer om parallella universa. Lars Hermansson prövar upprepningens lockelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Cellen på fängelseön Fort du Taureau var trång och cirkelformad men fönstret med utsikt över engelska kanalen kunde möjligen ha utgjort en lisa, om inte vakterna haft order att skjuta så fort fången närmade sig fönstergluggen. Under sådana omständigheter skrev Louis­ Auguste Blanqui den märkliga texten "L'éternité par les astres" (Evigheten genom stjärnorna) våren och sommaren 1871, alltså samtidigt som händelserna kring Pariskommunen rasade, och där Blanqui enligt många var den ledargestalt som saknades.I stället satt han alltså i sin cell och skrev den genremässigt svårbestämda text (poesi, traktat, vision) vars bärande tanke är att ett visserligen stort men dock begränsat utbud av möjliga händelser i ett universum som är oändligt i tid och rum, leder till en oändlig upprepning av dessa möjliga händelser.Man behöver inte vara utbildad astronom för att uppleva Blanquis text som aningen skakig vad gäller det vetenskapliga. Han utgår från den franske matematikern Pierre Simon de Laplaces vidareutveckling av Newtons mekanik, men underkänner samtidigt Laplace eftersom dennes teorier inte var empiriskt grundade, en egendomlig invändning med tanke på att Blanquis egna spekulationer om dubbelgångarklot och alternativa världshistorier inte direkt bygger på konkreta observationer.Till det skakiga intrycket bidrar också Blanquis nedvärdering av all vetenskap som inte förändrar samhället. Även här faller hans ideal tillbaka på honom själv. Det ska en mycket välvillig läsare till för att se hur hans astronomiska hypoteser skulle kunna bidra till den revolution han så hett åstundade.Men det är inte som vetenskap eller politisk pamflett L'éternité par les astres är läsvärd, utan som poetisk vision och gripande sublimering av en människas stäckta förhoppningar. Och kanske är tanken på den eviga återkomsten idag inte lika främmande som innan klimatkris och pandemi, när vi fortfarande levde i en värld präglad av tanken på den eviga utvecklingen. Alltså i en modernitet som ännu inte var fallet när Blanqui och Nietzsche utvecklade sina tankar om ett universum som står och stampar på stället som Blanqui skriver. Eller som Nietzsche uttrycker det i Den glada vetenskapen: Existensens eviga timglas ska vändas och vändas igen och du själv på samma gång, du lilla stoftkorn i stoftet.Men exakt vad är det som återkommer i den eviga återkomsten? Här skiljer sig Nietzsche och Blanqui åt. Världen lever av sig själv, dess exkrementer är dess näring, skriver Nietzsche i Viljan till makt. Och så långt är väl vilken kretsloppsinförstådd människa som helst med på noterna.Annat är svårare att hacka i sig. Som det där att historien skulle upprepa sig, inte bara i stora drag alltså att det förekommer strukturella likheter mellan olika historiska händelser utan i minsta detalj. Franska revolutionen och första gången du drack kaffe, den andra också för den delen, kommer att inträffa igen, inte bara en utan ett oändligt antal gånger. Nietzsche skriver att världen kommer att genomgå ett kalkylerbart antal kombinationer i sin tillvaros tärningsspel. Under en tid som är oändlig kommer varje möjlig kombination någon gång att ha utfallit, och inte bara det: den kommer att utfalla ett oändligt antal gånger.Nietzsches eviga återkomst handlar mer om tid och energi än om kroppar, och har ofta tolkats symboliskt som varje människas (eller endast den utvaldes, därom tvista de lärde) möjlighet att bli en övermänniska, som är så fulländad att hen inget hellre vill än att se varje ögonblick av sitt liv upprepat i oändlighet. Blanqui var som god marxist mer materiellt orienterad och tänker sig oändligheten mest som en rumslig företeelse; han förlägger upprepningen ut i världsrymden med dess, som han tänker sig, oändlighet av identiska och nästan identiska syskon- och tvillingklot.Jag sitter i fåtöljen i arbetsrummet och skriver det jag säger nu. Jag har suttit där många gånger förr. Jag upprepar mig. Jag ser samma dörr, samma fönster, samma bokhylla. Men det jag skriver och nu säger har jag aldrig skrivit förut. Jag kan förstås upprepa mig. Jag kan förstås upprepa mig. Men jag vill inte. Jag vill skriva nytt. Tänka vidare. Samtidigt lockar mig tanken på att återvända till mig själv. Till själva varat. Att alltid få sitta i arbetsrummet och skriva. Arbetsrummet, läsfåtöljen, läslampan. Detta ögonblick. Jag vill inte åka till Grand Damned Canyon eller pyramiderna i Giza. Jag vill inte prova alla maträtter som finns i världen. Det räcker med bläckfiskgryta. Inte varje dag kanske, men ganska ofta, med återkommande mellanrum. Om jag måste välja mellan evig återkomst och evig förnyelse valde jag det förra. Förutsatt att återkomsten gällde den skrivande morgonstunden i läsfåtöljen med kaffekoppen på det lilla bordet vi köpte i Indien och dottern som gör sig i ordning för skolan på övervåningen.Jag vet inte hur Blanqui såg på sitt liv där han satt i sin cell på fängelseön Fort du Taureau, men det är inte svårt att uppfatta hans text som kompensatorisk med sitt insisterande på ett oändligt antal olycksbröder ute i rymden sittande i fängelseceller identiska med hans, skrivande på samma text som han. Fast inte heller på tvillingkloten finns någon utveckling från sämre till bättre, bara en oändlighet av samma. Det finns visserligen några få stjärnor där vi lever de liv vi förvägrades på den här planeten. Men Blanqui uppehåller sig i texten inte särskilt länge vid denna möjlighet.På 1930-talet sysselsätter sig den argentinske författaren Jorge Luis Borges med liknande tankar. Idén om den eviga återkomsten genomsyrar flera av hans noveller och dikter, och den kända prosadikten En dröm ur samlingen La Cifra från 1981 är svår att tänka sig utan Blanquis levnadsöde och märkliga bok: Så här lyder den i Lasse Söderberg översättning: I en öde trakt av Iran finns ett inte särskilt högt torn av sten, utan dörrar eller fönster. I dess enda rum (vars golv är av jord och har formen av en cirkel) står ett bord av trä och en bänk. I denna cirkelrunda cell skriver en man som liknar mig, med bokstäver som jag inte förstår, en lång dikt om en man som i en annan cirkelrund cell skriver en dikt om en man i annan cirkelrund cell Processen är ändlös och ingen kommer att kunna läsa vad fångarna skriver.Tiden på fängelseön Fort du Taureau var inte den första Blanqui tillbringade i fängsligt förvar. Han hade redan dömts till döden två gånger, livstids fängelse två gånger, samt till ett antal tidsbestämda straff, inklusive en landsförvisning. Rättsystemet i 1800-talets Frankrike var som i alla diktaturer aningen godtycklig Blanqui var bland sina samtida meningsfränder en närmast mytisk gestalt, och kallades ofta på grund av sitt olycksaliga öde och sin ståndaktighet kort och gott för Fången.Lars Hermansson

Liveopptak fra forelesning for sykepleiestudenter og paramedisinstudenter i Bodø 16. november 2021. Nils Christian gjennomgår alle organeller i cellen. Fordyper seg i proteinsyntese og kommer også inn på hvordan de nye mRNA-vaksinene mot korona fungerer. Takk til NSF-student og Puls for fantastiske rammer rundt arrangementet! We´ll be back!

Cellen in ons lichaam doen enorm hun best om hun hele leven dezelfde grootte te blijven, maar als ze ouder worden lukt dat niet altijd meer en dat zorgt voor problemen hebben onderzoekers ontdekt. Nu ze meer over het mechanisme weten, hopen ze er ook wat aan te kunnen doen.

Een verbeterde implanteerbare kunstalvleesklier - met daarin levende cellen die insuline produceren - moet gaan zorgen voor een efficiëntere behandeling van mensen met type 1 diabetes, een ziekte die zeker 40 miljoen mensen wereldwijd treft.

Wetenschappers van de Technische Universiteit Eindhoven is het gelukt om minuscule trilhaartjes na te maken. Het levert een hele nieuwe manier op om het gedrag van cellen te bestuderen.

Dankzij een nieuw apparaat kunnen cellen per stuk bestudeerd, beïnvloed en gesorteerd worden. Het is voor het eerst dat al deze processen zijn samengebracht in één apparaat en het moet het testen van medicijnen op individueel niveau in een stroomversnelling brengen.

De Zuid-Afrikaanse variant en de Britse variant van het coronavirus zijn besmettelijker dan de oorspronkelijke variant. En uit onderzoek blijkt nu ook dat hun spike-eiwit sterker bindt aan onze lichaamscellen.

In het Amsterdam UMC hebben onderzoekers ontdekt hoe cellen met een bepaalde mutatie gezonde cellen verdringen. Supercompetitie heet dat.

In this week’s episode we are joined by Mala who shares her story from the beginning delving into the accomplishments and challenges she has faced so far in her career. We discuss the importance of having options, seeking opportunities using the ‘back/side door’ approach and why we must all be mission driven. We spend some time talking about her role as Head of Market development at Cellen and why we all have something to offer even as young millennials.  Mala shares the story behind how she featured on Vogue with Naomi Campbell, featured in Forbes 30 under 30 and how she came to host the Royal Society of Medicine's Digital Health Podcast Series.  Dr Mala Mawkin is an award-winning healthcare innovation researcher, writer and speaker. She is the Head of Market Development at Cellen, a growing start-up in pain management, featured on Forbes 30 Under 30, Vogue 10 Rising Female Stars and UK Women of the Future Awards Finalist. Mala is the host of The Royal Society of Medicine’s Digital Health Podcast, a TEDx Speaker and an Advocate for Diversity in Science & Medicine.    Dr Mala Mawkin: LinkedIn | Instagram | Twitter ------------------------------------------------------------------------- Episode Sponsored by 360 Medics 360 medics is a free app designed for medical students and doctors where you will find all the answers to your medical queries. It’s basically the google of the medical world. In the app, you get access to a MHRA drugs database (available offline too!), adapted medical tools according to your speciality, reliable medical news, revision tools for med students and a place to store your notes. To name a few. And it will always be free. Download the app Now: Apple and Android https://360medics.com/en/welcome  Instagram: @360medics_en | Twitter: @360medicsuk ------------------------------------------------------------------------- Learn more about Scrubbed In: Twitter - @ScrubbedIn_ Instagram - @Scrubbedin_ Download the PodCases Mobile app Now - iOS (App Store) or Android (Google Play) PodCases lets you Step into the shoes of Doctors to experience medicine. Listen to high quality audio cases and reinforce your learning with interactive quizzes.  www.scrubbedin.co.uk Hello@scrubbedin.co.uk

What does it mean to become addicted to failure? Dr Mala Mawkin is a Doctor, Head of Market Development at Cellen and hosts the Royal Society of Medicine's Digital Health Podcast. She's also been featured on Forbes 30 under 30 and Vogue UK's Top 10 Rising Female Stars — impressive — considering she graduated from Medical School just two years ago. We talk about persistence, chasing failure, leaving Medicine and what it's like as a woman in healthtech. I hope you enjoy. You can find me on Twitter @MustafaSultan and subscribe to my newsletter on www.musty.io

De MarieKondo-methode maar dan voor je cellen. Het is een van de redenen waarom detoxen (ondanks alle sapkuur onzin...) toch werkt. Het lichaam kan zichzelf opschonen, maar net zoals dat in je eigen huis werkt, gaat dat niet zonder slag of stoot.  We leren je in deze aflevering hoe dat werkt. Zo kan je je cellen efficiënter laten werken, wat natuurlijk alleen maar voordelen heeft voor jong en oud, sporter, ondernemer, mens en dier. Niet voor niets is autofagie, letterlijk 'zelf eten', een populair buzzword in het land der biohackers. Na deze aflevering weet je hoe en waarom. It's time to talk!  Mogelijk gemaakt door NoordCode. Functionele voeding van de hoogste kwaliteit. Gemaakt voor en door biohackers.  Gesourced in europa. www.noordcode.com 

On this weeks Sunday Session I'm joined by Mala Mawkin, Head of Market Development at pain management start-up Cellen. Cellen launched the UK's first online chronic pain clinic.  Mala was featured on Forbes 30 Under 30, Vogue UK 10 Rising Female Stars 2018 and Women of the Future UK Awards Finalist 2019. Get in touch with Mala: www.malamawkin.com Subscribe to Healthtech Pigeon

In this weeks Sunday Session I speak to Dr Mala Mawkin. Mala works at Cellen, a healthcare technology company innovating in chronic pain. She also is the Digital Medicine Innovation Lead at Imperial College London, and the host of the Digital Health Podcast for the Royal Society of Medicine. Prior to this, Mala was a doctor in the NHS and has worked at institutions such as European Space Agency, Malawi's e-health programme and several healthtech companies in London. She has also held roles at Unilever and Uber and has worked at Harvard & Boston Children's Hospital's Innovation and Digital Health Accelerator. Mala is a keen science communicator and has written for Microsoft Health, was The Times student ambassador and has written feature articles for The Guardian. She also wrote an official blog for Imperial College London for 6 years. Subscribe to Healthtech Pigeon

As a young Doctor in London, Mala Mawkin saw first hand the holes in the hospital system, but it wasn’t until both of her parents required urgent care that the pin finally dropped. Hospitals work to fix the problem at hand but it’s the patient’s responsibility to fix their lives afterwards. This wasn’t right. There needed to be more care, more support and above all, more equality for those who don’t have the privilege of choice. Combining her love of technology and patient care, Mala ran towards the problem, not away from it to become the Head Of Market Development at the healthcare technology company, Cellen. In this episode, Mala encourages us to look at broken systems not as the end, but as the ignition for change.Discover more:Connect with Mala on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/malamawkin/Learn more about Cellen: https://www.cellenhealth.comTune into the Money Matters Podcast by Little Dreamers Australia: https://apple.co/39Ip1sZ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Je immuunsysteem is net een leger. De rekruten in het leger krijgen een speciale opleiding, waarbij ze leren om lichaamsvreemde cellen te herkennen. Maar soms gaat het helemaal mis en keert je lichaam zich tegen jezelf. Het gaat je eigen cellen aanvallen. Wat er dan gebeurt, legt immunoloog Huub Savelkoul van universiteit Wageningen je haarfijn uit.

For this week's Sunday Session, James is joined by Dr Mala Mawkin, award winning doctor, speaker and writer. Mala is featured on Forbes 30 Under 30, Vogue 10 Rising Female Stars and UK Women of the Future Awards Finalist. She is the Host of the Digital Health Podcast for The Royal Society of Medicine Digital Health Council and is an advocate for women in science & medicine. She is now working at UK healthtech startup, Cellen. https://www.malamawkin.com/ | https://www.linkedin.com/in/malamawkin/ Get in touch: www.jamessomauroo.com | www.somx.co.uk

Stel je voor: ergens in het lichaam werken cellen niet meer goed, dan kun je daar straks misschien wel kunstmatige cellen met een nanomotortje heen sturen, om die kapotte cellen te helpen en nieuwe instructies te geven.

Onderzoekers hebben een onderwaterrobotje van 1 centimeter groot gemaakt dat kleine deeltjes in water kan aantrekken en vastpakken. Het minirobotje lijkt op een stukje koraal en wordt bestuurd met licht en magnetisme.

Op YouTube verscheen het al... De tweede test van de Nederlandstalige DnD Livestream: the Oneders! Nu ook in Podcastformaat op al je favoriete podcastapplicaties. Wil je ons toch zien? Ga dan naar www.Youtube.com/c/vechelfantasy en abonneer je!

Tune in as we chat with Eric Bystrom - Co-Founder at Cellen. Cellen Therapeutics is an independent, UK-based provider of personalised Cannabis-based Medical Products. Eric Bystrom is a Co-founder and CEO of Cellen. He's on a mission to improve the health and wellbeing of people living with chronic conditions. We discuss: The landscape of the medical Cannabis industry in the UK  How to get investment  in an industry with restrictions  Hiring strategically to power the growth of your startup very early on Building a brand through establishing trust  The corporate and startup world divide What's on the roadmap And much more… This podcast is hosted by bluedropstudio.com a Digital Marketing & Creative Content Agency based in London, UK

Je hebt ongetwijfeld al gehoord over schadelijke microplastics, maar wist je dat er ook nanoplastics bestaan? Die zijn nog kleiner. En ze zitten zelfs in make-up en tandpasta! Kunnen die dagdagelijkse spullen onze cellen beschadigen? Karen Smeets, moleculair toxicologe aan de UHasselt, kijkt samen met ons naar het kleinste van het kleinste.

Cellen is bringing medical cannabis to UK patients. I spoke to Dr Benjamin Viaris de Lesegno who is a French-trained NHS doctor as well as the co-founder and CMO of Cellen. The first half of this conversation covers the landscape of medical cannabis in the UK and its clinical need. We then talk about Benjamin's advice for fellow doctorpreneurs — and why 45 might be the best age to found your startup. Harvard Business Review article mentioned: https://hbr.org/2018/07/research-the-average-age-of-a-successful-startup-founder-is-45 —————— Find Benjamin: Cellen: https://www.cellenhealth.com LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/benjamin-viaris-de-lesegno-52833161/ You can find me on Twitter @MustafaSultan and subscribe to my newsletter on www.musty.io

All episodes of the Podcast are on YouTube, Spotify, Apple Podcasts and all other major podcast distributors. A new episode is released every week. My guest's this week are Benjamin Viaris de Lesegno & Eric Bystrom from Cellen. These guys are the founders; CEO, and CMO and as you'll quickly find out, theyre 100% committed to their patients with chronic ailments.Cellen is a manufacturing, distribution and supply chain business for medical cannabis pharmaceutical products related to chronic ailments and diseases.The guys have implemented both a technically sound product and also a mentality to their business that is very rare to see within such early stage healthcare technology businesses, particularly those that operate outside the NHS. I hope you all find it as refreshing and inspiring as me!You can find out more here:https://www.cellenhealth.com/And you can reach out to me here:https://www.linkedin.com/in/duncan-goldie-b2355193/Please subscribe to stay up to date with all the latest episodes and interviews with Digital Health leaders from around the world!

Onderzoekers van onder andere de Technische Universiteit Eindhoven is het gelukt om een belangrijk onderdeel van de communicatie tussen zenuwcellen na te maken. En dat is zowel op het gebied van kunstmatige intelligentie als voor de geneeskunde interessant.

Elke ondernemer heeft een verhaal. In deze podcast serie willen wij deze ondernemers een platform bieden. Vandaag spreekt Nico van der Zaan met Arjan van Dijk over de celfilosofie van Eckart Wintzen en hoe het was om voor Wintzen te werken. Je kan de podcast nu beluisteren!

In onze cellen worden enorm lange DNA-slierten opgevouwen tot hele kleine pakketjes. Zo kan het DNA bij een celdeling netjes worden verdeeld. Onderzoekers van de TU Delft hebben nu een belangrijke ontdekking gedaan over dat vouwproces, waarmee we hopelijk ooit kunnen voorkomen dat het misgaat. Want gaat er iets mis bij die celdeling en het doorgeven van genetisch materiaal, dan heeft dat desastreuze gevolgen.

De verschillende onderdelen van ons lichaam zijn opgebouwd uit allerlei levende cellen. Onderling praten die cellen met elkaar om te zorgen dat alles daarbinnen vlekkeloos verloopt. Onderzoekers hebben nu nieuwe software ontwikkeld, waarmee we deze taal beter kunnen verstaan. Een eerder model ontwikkeld door de wiskundige Turing, liet al zien hoe twee signaalmoleculen - twee chemische stofjes die cellen gebruiken om met elkaar te praten - konden leiden tot verschillende uitkomsten en patronen. Dat model was voor veel biologen alleen nog niet volledig genoeg. Aan het nieuwe model is ook de werking van de cellen zelf toegevoegd en zorgt software ervoor dat het allemaal mooi in beeld wordt gebracht.

Onderzoekers van de TU Delft hebben een nieuwe methode ontwikkeld, waarmee het mogelijk wordt om de minuscule onderdelen van levende cellen beter dan ooit in beeld te brengen. Ze combineerden daarvoor twee bestaande technieken uit de superresolutie-microscopie, waarin reflecterende eiwitten vast worden gemaakt aan moleculen, zodat ze aan de hand van teruggekaatst licht gelokaliseerd en vastgelegd kunnen worden. De techniek vraagt om een enorme nauwkeurigheid. Dat betekende ook dat de proefopstelling voor de nieuwe methode op de nanometer nauwkeurig afgesteld moest staan. Nu alles blijkt te werken hopen de onderzoekers dat de nieuwe methode leidt tot allerlei nieuwe inzichten in de gezondheidszorg.

Vi snakker om de to store udgivelser "A Love Letter To You 4" og "Melly vs. Melvin" fra Trippie Redd og YNW Melly. De imponerer ikke særlig meget desværre.. Udover det diskuterer vi den nyeste single fra vores favorit Artigeardit, "Gothersgade" og Stormzy's "Own It". 

De Nobelprijs voor de geneeskunde is vanmorgen uitgereikt aan Amerikanen Gregg Semenza en William Kaelin en de Brit Peter Ratcliffe. Ze winnen de prijs voor hun onderzoek naar hoe cellen zuurstof meten. Wat dat precies betekent leggen medisch redacteuren Sander Voormolen en Niki Korteweg uit.Presentatie: Lucas Brouwers, Sander Voormolen en Niki KortewegProductie: Misha Melita@SanderVoormolen // @lucasbrouwers // @nikikortewegBenieuwd naar de reactie van William Kaelin? Luister het hier terug: https://www.youtube.com/watch?v=qpxhH1bXywMLees hier meer over de winnaars: https://www.nrc.nl/nieuws/2019/10/07/nobelprijs-voor-geneeskunde-voor-zuurstofwaarneming-a3975862

Vandaag zijn de winnaars van de Nobelprijs voor fysiologie of geneeskunde bekend gemaakt. Dankzij het winnende onderzoek is een belangrijk mechanisme achter zuurstofregulatie in cellen ontdekt. Zonder zuurstof kunnen cellen niet leven, maar de hoeveelheid aanwezige zuurstof is niet altijd gelijk. Die wisselingen kunnen ontstaan door inspanning, hoogteverschillen, maar ook wonden, blokkeringen of infecties die de toevoer van bloed en zuurstof verstoren. De drie onderzoekers die de Nobelprijs voor de geneeskunde delen, hebben allemaal bijgedragen aan het ontrafelen van het mechanisme achter het reguleren van zuurstof in cellen.

For ca. 4 milliarder år siden skete en begivenhed der var skelsættende i at skabe alt liv på jorden. Uden den var vi her ikke. Formentlig i nogle hydrothermale sprækker på bunden af havet opstod nemlig alle cellers forfader. Den celle der havde netop de egenskaber der skulle til for at overleve, sætte sig sammen til flere og blive ophav til alt det liv vi kender idag. En af dens vigtigste egenskaber var at kunne flytte stoffer ind og ud af cellen. Affaldsstoffer fra dens indre skaffede den sig af med - og trak samtidig brugbare stoffer ind i cellen udefra og samtidig skabe energi. Cellen det drejer sig om kaldes LUCA - the last universal common ancestor. I denne podcast skal vi ikke blot høre om hvordan den opstod og hvilken betydning den fik, men også hvordan moderne kræftforskning netop gør brug af ny viden om dens karaktertræk til at skabe bedre behandlinger...Kristoffer Frøkjær interviewer Stine Falsig Pedersen der er professor på KU og gruppeleder for sektion for cellebiologi og fysiologi.

Eens in de zoveel tijd je beschadigde cellen aanpakken met een kuurtje van de huisarts, zodat je die nare ouderdomsziektes nooit ontwikkelt: dat klinkt te mooi om waar te zijn. Toch is dat precies waar onderzoekers aan werken. Zo kijkt verouderingsbioloog Peter de Keizer hoe we beschadigde cellen - senescente cellen - die schadelijke stofjes uitstoten uit het lichaam kunnen krijgen. Hij ontwikkelde hiervoor een stofje dat tussen twee eiwitten op de beschadigde cel gaat zitten, zodat het beschermlaagje de cel niet meer in leven houdt en hij afbreekt. De Keizer ziet naast het tegengaan van veroudering ook nog andere toepassingen voor zijn stofje. Een zelfde soort beschadigde cellen blijft namelijk vaak achter na de behandeling van kanker. Als zijn stofje ervoor kan zorgen dat dit restje ook nog kan worden opgeruimd, is de kans dat de ziekte terugkomt mogelijk vele malen kleiner.

De behandeling van buikvlieskanker is gigantisch zwaar en maar voor een beperkt aantal patiënten beschikbaar. Daar wilde de bio-materialen groep van de Technische Universiteit Eindhoven iets op verzinnen. Ze ontwikkelden een gel waar een chemokuur in geladen kan worden. De gel is eerst vloeibaar - zodat het met een naald in de buikholte gespoten kan worden - en wordt zodra het in het lichaam komt steviger. Uit zichzelf verspreidt het zich over de organen en buikwand, waar het medicijn weer langzaam vrijgegeven wordt. Vervolgens werkt het lichaam de restjes zelfstandig weer naar buiten. De eerste proeven in het lab met de nieuwe gel zijn veelbelovend.

Vi elsker dig fucking højt! - Tusind gange velkommen til 4. sæson af vores egen yndlingspodcast - Spild af Film - En sjov oplæsnings-podcast med Jan Warborg Hansen & Jannik Dahl Pedersen, hvor vi læser og dramatiserer manuskripter, noveller og fan-fiction. Har du et manus du gerne vil have højtlæst og dramatiseret i Spild af Film - Så kontakt os på spildaffilm@gmail.com eller www.facebook.com/spildaffilm Vi har forresten ikke rettighederne til de oplæste tekster, og påstår ej heller at stå bag dem på nogen måde. Skulle du være interesseret i at gå videre med et af de oplæste projekter, hvad vi håber du måske vil, så er vi naturligvis forfatterens navn bekendt! Vi elsker at give disse historier et øjeblik i søgelyset, og har den dybeste respekt for alle der tør kaste sig ind i fortællingens kunst. Tusind tak for at du overhovedet gider at høre vores podcast. - Du er fucking nice! De venligste hilsnerJan Warborg Hansen& Jannik Dahl Pedersen Du kan støtte os på http://spildaffilm.10er.dk eller, endnu nemmere/billigere; ved at skrive en hurtig anmeldelse af os på iTunes.

Het leven is al moeilijk genoeg, en dan denken we nog niet eens na over het ontstaan van het leven. Kleine cellen die zich vervormen en vermenigvuldigen en die ons maken tot de persoon die we nu zijn. Maar hoe ontstaan cellen? En uit wat voor materiaal bestaan ze? In de Paradiso-lezingen van dit jaar met als thema 'De nieuwe natuur', krijgen acht wetenschappers het podium, om een lezing te geven over hun onderzoek. Deze week is het de beurt aan Professor Gijsje Koenderink. Ze is onderzoeksleider bij het natuurkundig instituut Amolf en bijzonder hoogleraar bij de Universiteit van Amsterdam. Ze heeft zich 12 jaar lang verdiept in de wereld van cellen en geeft aanstaande zondag haar lezing in Paradiso.

S02E09 - In aflevering 9 van de Photo Stories fotografie podcast het volgende: Ik sta samen met Røde op Professional Imaging in Nijkerk, 23, 24 en 25 maart in Nijkerk: https://www.professionalimaging.nl Super Eight bier waarmee je filmrolletjes kan ontwikkelen: https://petapixel.com/2019/03/20/this-beer-was-developed-to-process-kodak-super-8-film/ Tentoonstelling van de fotoserie 'Stoute Cellen' van Marijn Fidder in Harderwijk: https://www.stadsmuseum-harderwijk.nl De website van deze podcast kan je vinden op: https://photostories.info Het Instagram voor de podcast is: https://www.instagram.com/fotografiepodcast/ Het Twitter account voor de podcast is: https://twitter.com/photostoriesnl Je kan mij, Gijs de Koning, hier volgen: https://www.instagram.com/gijsdekoning https://twitter.com/gijsdekoning https://www.facebook.com/gijsdekoning

Tussen complexe cellen, waar mensen uit bestaan, en het meest eenvoudige leven, bacteriën, zit een reuzensprong. Ingenieuze cellen als die van de mens zijn lang geleden uit bacteriën ontstaan. Maar hoe? De Nederlandse wetenschapper Thijs Ettema heeft met zijn onderzoek naar cellen op de bodem van de oceaan misschien wel de missing link te pakken.@lucasbrouwers // @hendrikspiering // @GemmaJVBenieuwd hoe een witte bloedcel er van binnen uitziet?Kijk hier The Inner Life of the Cell: https://www.youtube.com/watch?v=wJyUtbn0O5Y

I dag möter Stefan Löfven och Ulf Kristersson talmannen Andreas Norlén för att lämna rapporter. Så går det – och detta händer härnäst. Vi rapporterar också om den svenske tv-stjärnans liv i cellen i USA efter att ha åkt fast för att ha antastat ungdomar. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Armando van Bruggen, MSc, Amsterdam UMC, locatie AMC, onderzocht of het T-celmetabolisme bij CLL-patiënten is aangedaan.1 Het blijkt dat T-cellen van CLL-patiënten een verminderde glucoseopname en verminderde mitochondriële massa hebben dan gezonde controles. Het effect van CAR T-celtherapie zou dan ook verbeterd kunnen worden door in te grijpen op het glucosemetabolisme van de T-cellen.Referentie1. Van Bruggen JA, et al. ASH 2018; abstr 235.

Armando van Bruggen, MSc, Amsterdam UMC, locatie AMC, onderzocht of het T-celmetabolisme bij CLL-patiënten is aangedaan.1 Het blijkt dat T-cellen van CLL-patiënten een verminderde glucoseopname en verminderde mitochondriële massa hebben dan gezonde controles. Het effect van CAR T-celtherapie zou dan ook verbeterd kunnen worden door in te grijpen op het glucosemetabolisme van de T-cellen.Referentie1. Van Bruggen JA, et al. ASH 2018; abstr 235.

Sigve og Nils Christian diskuterer cellenes oppbygging og de ulike organellenes funksjoner. Fest nerdebrillene og hold deg fast i stolen - for nå starter den fantastiske reisen gjennom kroppen!

Är kolhydrater verkligen ett måste för hypertrofi? Eller är Ahlgrens Bilar efter passet totalt bortkastad energi? Lägger det sig bara och vilar i fettvävnaden? Det är några frågor som du får svar på i veckans avsnitt av Pump och Magnesium. Dessutom: hur dina celler utvinner energi, mobiliserar fettsyror och transporterar syre beroende på träningens intensitet, […] Inlägget Lågkolhydratkost för hypertrofi-träning – hur utvinner cellen energin? dök först upp på Mathias Zachau.

Pasha Brodrej var 26 år när han sattes i isoleringscell i ett Turkiskt fängelse. I mörkret gav han sig ut på utflykt i det egna inre landskapet. Vad hittade han där? Det blev mitt sätt att inte låta dem bryta ner mig. Jag gick igenom hela mitt liv. För att komma ihåg att jag är en människa som är älskad, som har en mamma och pappa som väntar på mig. I cellen fann jag mig själv för första gången, berättar Pasha Brodrej. Programmet sändes första gången 2010.   Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Gezakt

Hon tog 16 SM-guld i simning och hamnade sedan i fängelse. Brottet kostade henne vänskapen med Therese Alshammar och idrottssveriges respekt. I dag har Mikaela Laurén fem VM-titlar i proffsboxning. För en dryg månad sedan gick proffsboxaren Mikaela Laurén upp i ringen mot hatobjektet Klara Svensson efter otaliga offentliga hån och psykningar i sitt livs viktigaste match.En strid hon förlorade.Mikaela Destiny Laurén har fightats både i bassängen, boxningsringen och privatlivet, men frågan är var den största striden har utkämpats?Hon började simma som 3-åring och försökte i 25 år ta sig till OS, men snubblade på mållinjen varje gång. Som 28-åring klev Mikaela Laurén upp ur simbassängen för gott och hamnade i personlig och ekonomisk kris.Det ödesdigra beslutet att delta i distribuering av dopingmedel kostade henne 14 månaders frihet, idrottssveriges respekt och vänskapen med bästisen Therese Alshammar.Nu är proffsboxaren Mikaela Lauréns mål att bli "The Champ". I Söndagsintervjun berättar hon om sorgen över att bli lämnad av sin själsfrände, att prestera bara för att duga, att nästan bli utbränd i fängelset, och om att växa upp på pappans gym där han sköt sprutor i låren med anabola steroider. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

アメリカから起業家のスコットさんをお招きし英語オンリーのゲストエピソードをお届け。 ビーチサンダルの底に好きなメッセージをカスタマイズしビーチに残せるサンダルとして知られる フリップサイズの創始者として知られるスコットさんの子供のころのエピソードから、どのように ビジネスを始めたのか？までディープなお話をお届け！ネットで広まっていく噂という意味のmeme（ミーム） という単語がよく使われるので要チェック！【お知らせ】 みなさま、いつもポッドキャスト English Workout!を聞いてくださり ありがとうございます。 10月なのですが、English Workout!はよりよい番組を作るため、そしてよりパワーアップをするための期間として１か月の充電期間に入ります。 そして新たなチャプターに入るEnglish Workout!は新しいコーホストを迎えることになりました。これまでコーホストを務めてくれたジャスティンは自身の仕事が慌ただしくなってきたこともあり、一旦コーホストの席を離れ、次のコーホストへとバトンタッチすることになります。 これまでの貢献と尽力に感謝しつつ、また新しいコーホストとの新たなエピソードを一緒に楽しんでいただけたらと思っています。 充電期間中も特別編などの配信は予定しておりますので、配信の際はぜひ聞いてみてくださいね。11月から新しいコーホストと一緒に通常通り毎週水曜の配信を行っていく予定です。 これからもどうぞ、よろしくお願いします。 セレン Hi everyone, I just wanted to say thank you to everyone for listening to the podcast up to this point. It’s been half a year and a very interesting experience. We’re going to be taking a break to recharge and make a few changes. One of these changes is a big one, with me stepping down as a co-host. I just again wanted to thank everyone for listening in and for the great opportunity I had to work alongside Cellen. He'll be continuing on with a new co-host next month, so I hope that you can enjoy the next stage of English Workout with Cellen and his new partner! Thanks for everything. Cheers, Justin

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska Nyala-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.I am coming to Sweden skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska Nyala-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                  När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.I am coming to Sweden skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

Pastor Øyvind Valvik i samtale med Kjell Tveter om skapelsen og Bibelens troverdighet

De wisselwerking tussen cellen en de daartussen gelegen eiwitten (de matrix) kan een belangrijke rol spelen in het progressieve karakter van de dodelijke longaandoening longfibrose. Een therapie gericht op dit niveau van wederkerige cel-matrix-interactie kan daarom effectiever zijn dan traditionele behandelmethodes. Dit stelt Marjolein Blaauboer in haar proefschrift. Ze concludeert dat er verschillende manieren zijn waarop de eigenschappen van de extracellulaire matrix invloed kunnen uitoefenen op het gedrag van fibroblasten en dus de ontwikkeling van fibrose. Spreker: M.E. Blaauboer. Promotor: prof.dr. V. Everts, prof.dr.ir. Th.H. Smit. Faculteit: Academisch Centrum Tandheelkunde Amsterdam (ACTA). Datum: 24-09-2013

De wisselwerking tussen cellen en de daartussen gelegen eiwitten (de matrix) kan een belangrijke rol spelen in het progressieve karakter van de dodelijke longaandoening longfibrose. Een therapie gericht op dit niveau van wederkerige cel-matrix-interactie kan daarom effectiever zijn dan traditionele behandelmethodes. Dit stelt Marjolein Blaauboer in haar proefschrift. Ze concludeert dat er verschillende manieren zijn waarop de eigenschappen van de extracellulaire matrix invloed kunnen uitoefenen op het gedrag van fibroblasten en dus de ontwikkeling van fibrose. Spreker: M.E. Blaauboer. Promotor: prof.dr. V. Everts, prof.dr.ir. Th.H. Smit. Faculteit: Academisch Centrum Tandheelkunde Amsterdam (ACTA). Datum: 24-09-2013

200 mord per år - i en stad stor som Göteborg. I den tredje och sista delen i Kalibers granskning av ungdomskriminalitet reser Kaliber från ett Sverige med ökande gängkriminalitet till gängvåldets huvudstad Baltimore för att söka svar på hur vi kan undvika att gå samma väg som de. SPRINGPOJKARNA 3 – BALTIMORE Mord är vardagsmat, sjuåringar med i gäng och kriminaliteten har tagit över hela stadsdelar. Kaliber reser från ett Sverige med ökande gängkriminalitet till gängvåldets huvudstad Baltimore  - för att söka svar på hur vi kan undvika att gå samma väg som de. Vi går omkring på Greenmount Avenue i Baltimore, USA, och James MacArthur berättar om ett av flera dödsskjutningar här. En ung man kom ut från den  koreanska take awaykuren när de började jaga honom upp för gatan medan de sköt honom i ryggen. Det var mitt på dagen på en lördag och fullt med barn här på gatan. De hann ifatt honom här vid bensinmacken. James har bott här i området i tio år och han beskriver gatan vi står på som en ”drogartär” som spränger genom det här knark- och gängtäta området, så det brukar bli strid om affärerna här. Polisbilar krypkör hela tiden gatan upp och ned – med saftblandarna långsamt blinkande – för att visa sin närvaro. Det har gjort att den öppna droghandeln flyttat till sidogator. En liten bit upp på gatan sköts en kille nån dag före, totalt har det skett åtta mord senaste veckan 90 hittills detta år. Det är början av juni och redan klibbigt hett här, varmare och fuktigare blir det under sommaren. Vi stöter ihop med en restaurangägare James känner som konstaterar att våldet eskalerar i värmen. Vi lämnar Greenmount avenue. Jag åker runt med journalisten Stephen Janis som rapporterat om Baltimores kriminalitet i många år. Vi kör genom områden där det ser bedrägligt lugnt ut. Men där två män skjutits ihjäl på morgonkvisten. Lokaltidningen pratar med en kvinna här som stod och tvättade blod från trottoaren. Det skulle vara husvisning i området den här dagen nämligen. Det är ett stort problem i Baltimore att så många hus överges för att de boende flyr undan våldet. Det är jättemycket igenbommade hus, folk som har flyttat här ifrån helt enkelt. Otroligt mycket övergivna hus. Och så kyrkor, folk som är ute och går, allt är lågt byggt. På vägen mot down town passerar vi områden där kriminaltv-serien The Wire utspelades. Men – höghusområdena och ”The pit” där småkillar ömsom dealade med knark och sköt varann har jämnats med marken nu. Serien baserades på verkliga problem i stan och till stans politikers förtret har namnet Baltimore blivit synonymt med mord och gängkriminalitet. Det är just därför vi har åkt hit.  Jag sitter i bilen med Stephen Janis för att få perspektiv på situationen i Sverige. Kaliber har ju berättat att unga från 11-årsåldern används som ”springpojkar” av äldre kriminella i stora delar av Sverige. De förvarar knark och skjutvapen och bränner bilar på beställning t ex. Ingen vet hur många springpojkarna är – och polisen har svårt att få koll på dem. Vi har också kunnat visa att succébilden av regeringssatsningen mot rekrytering till kriminella nätverk vilade på bristfällig utvärdering och felaktiga siffror. Och att projektet i en pilotfas nådde ett drygt 90-tal med varierande resultat – av uppskattningsvis 5000 unga som riskerar rekryteras in i gängkriminalitet. Och även om det finns skillnader mellan hur det fungerar här så har svenska gäng enligt forskning också likheter med amerikanska. Samtidigt som problemen har ökat hemma hos oss de senaste åren, så är problemet här på en nivå när man har goda chanser att stävja utvecklingen. Situationen i Europa jämförs med gängsituationen i USA på 1940- och 50-talen. Vi gör först ett snabbt stopp i Inner harbour, hamnen i centrala stan. Baltimore några timmar från New York på USA:s östkust - har två helt olika ansikten: här finns välrenommerade universitet, toppsjukhus och miljontals turister kommer hit för förkovra sig i amerikansk historia. Samtidigt brottas man med stora sociala problem som kommer av arbetslöshet, drogmissbruk och fattigdom. Flera industrier har lagt ner, samtidigt har heroin flödat in sen 90-talet. Stan har dryga 600 000 invånare, ungefär som Göteborg, och ändå sker har 2-300 mord om året. I hela Sverige dör under hundra varje år av dödligt våld. Vi rör oss runt bukten Inner harbour för nästa anhalt till den särskilda ungdomsarrest som finns här i Baltimore. Alla unga – gängmedlemmar och andra -  som grips för brott förs hit och Sgt Louis Hopson och hans personal möter upp med fast hand. Han hade just fyllt sju år. Han var pytteliten, så liten att fötterna inte nådde ned till golvet, utan dinglade i luften när han satt på stolen här i arresten. Sgt hopson jobbade den här kvällen – och såg till att handfängslet direkt togs av honom. Sjuåriga Gerard Mungo hade suttit på sin pappas elektriska moped utanför huset – när han greps av polisen. Enligt Hopson var den avstängd och bakgrunden att polisen gjorde det för att de egentligen ville gripa mamman men inte hade något lagligt skäl. Nyheten om ingripandet spred sig som en löpeld i stan och folk kom till arresten. Han var så ung att han inte skulle kunna förstå konceptet med brott, suckar Hopson, han fick snabbt släppa honom. Men historien om den sjuårige pojken i arresten spred sig viralt i media utanför delstatsgränserna.   Det har nog kommit in andra som har varit ungefär samma ålder, men jag drar nog gränsen vid de som har blöjor i alla fall, säger Hopson. Fallet med Gerard Mungo visar också på den allvarliga förtroendeklyfta och rivalitet som finns mellan Baltimorebor och polisen här, säger Hopson. I Sverige är det 15-årsgräns för att sättas i arrestcell när man väl kommer till polishuset. Här kommer ungdomarna in med handlederna fängslade med vitt buntband. Den här cellen skäms jag nästan för att berätta om, säger han. Cellen är för 9-13 åringar. Det kommer in många såna, ofta för sexbrott och poliserna här försöker hålla ett öga på dem dygnet runt och ser till så att de inte skadar sig och tar ut dem då och då. Vi går igenom arresten: I de små cellerna står killarna upptryckta mot glaset, det kanske är för att de hör att vi kommer och hoppas bli släppta. Här finns en kille med blont ganska långt hår, han ser ut att vara 12-13. Det visar sig sen att han höll på att skjuta ihjäl sin mormor när han sköt genom golvet hemma och träffade fåtöljkarmen där hon satt. Sen knark, knark, väpnat rån - han slog en kvinna i ansiktet och stal hennes telefon. Den pojken står med smala axlar och armarna innanför t-shirten och ser orolig ut. Cellerna har toastol, handfat och en bänk av rostfritt stål o de är från drygt två till knappt sex kvadratmeter stora. Totalt finns oftast 9-10 barn och unga här. Så fort några går kommer nya in säger Hopson, dygnet runt. I cellerna finns kameror och barnen och ungdomarna övervakas hela tiden via monitorer. Vi går in i Hopsons lilla kontor – bland fotona i bokhyllan finns Obama, Mohammed Ali – och bordsfläkten surrar. Han har jobbat som mordutredare och knarkspanare förr, sen några år håller han till här. Sgt Hopsons grundtes är att  hårda tag från rättsväsendets sida förvärrat – om inte skapat – gängproblemet här i Baltimore. Ungdomsarresten brukar ibland kallas för the ”baby booking” – men han gillar inte alls det. Han menar att kallar man det för baby booking, så blir det stället där barn kriminaliseras. Han – som själv är polis och föreståndare för en ungdomsarrest - tycker att för många barn och unga grips - det måste finnas bättre sätt. Man låser in ungdomar för allt mellan himmel och jord, säger han. Ofta mindre och vaga förbrytelser enligt lokala föreskrifter i stan – som förargelseväckande beteende och ”conspiracy” – konspirerande till att göra vadå – säger han. Han menar att härstammar från gamla tiders slavlagar – upprättade för att kontrollera människor. Vad det leder till är att ungdomar kriminaliseras och med ett brottsregister stoppas de från att få jobb och stipendier sen. Det blir en ond cirkel som leder till mer och grövre brott. Systemet gör Sgt Hopson arg – nån måste bryta cirkeln säger han. Bakgrunden till Baltimores stora problem med ungdomskriminalitet ser han i segregationen – nästan två tredjedelar av befolkningen är här har afroamerikanska rötter och bland dem finns många av stans fattiga. För de fattiga barnen blir det som att se in i en akvarium när de åker ner till stan - de som har och inte har. Vi måste ha jobb till de här ungdomarna, annars kommer de hitta det på drogmarknaden säger han. Och det börjar tidigt, han ser 12-13-åringar som begår skjutningar och rån. Kalibers kartläggning av problemet med springpojkar visar att i Sverige börjar en del göra tjänster i 11-årsåldern. Här i Baltimore kan man gå med i gäng redan som 7-8-åring, berättar Sgt Hopson. De rekryteras lätt. De vill ha mat trygghet. Jag säger det till min personal – ”glöm aldrig att ni har med barn att göra”. Vad ska vi göra då för att inte hamna i det här frågar jag honom? Använd oss inte som förebild, USA som fängslar flest människor i världen, unga med, säger han. Det är en tillfällig lösning som inte tar hänsyn till de bakomliggande problemen. Lösningen finns i utbildning och få folk att förstå vilka de är – lära sig historia. Innan vi ska gå kommer ett nytt gäng med ungdomar in. De skrattar och tjoar och ser inte särskilt tagna ut av stundens allvar. Det visar sig att de stoppats i en stulen bil, alla sju. Hos knarkarna på gatuhörnen kan man köpa en stulen bil för 30-40 dollar, under tre hundra kronor. Du kan förresten köpa vadsomhelst där – ett barn om du vill - säger han. Ungdomarna skrattar och stojar – än så länge. Hopson har lättare att hålla sig för skratt. Det här kan förstöra deras framtid säger han. Men ikväll ska han göra allt han kan för att få in dem någon åtgärd som gör att de slipper åtal och en dom i belastningsregistret.   Vi kör en sväng upp från arresten mot Lower Park Heights. Ett slitet område med rader av övergivna hus och igenbommade affärer. Nästan allt är stängt – skoaffären, chineese wok, barnershop. Det som är öppet är pantbanken. På en sidogata där unga killar, så kallade corner boys, står och säljer knark helt öppet. Baltimore har varit en stor inkörsport för heroin sen 90-talet. Enligt uppskattningar ska det finnas 60 000 narkotikamissbrukare i Baltimore. Motsvarande var tionde invånare alltså. Det blir också tydligt när jag pratar med folk på stan jag möter – hur våldet verkar beröra de flesta vanliga människor i stan. Mannen i souvenirbutiken i Inner harbour stannar i minnet, han som var från en annan del av landet och intet ont anandes råkade flytta in i ett hus – där de lokala knarkhandlarna höll till på hans veranda och inte var det minsta intresserade av att flytta sin verksamhet.   Nästa stopp på vår road trip är ”city hall”, stadshuset – mäktigt  med vita kolonner på utsidan, tänk dig en miniversion av capitolium i Washington, men rätt så åldrat på insidan. Här har det lagts mycket tid åt att grubbla över problemet med ungdomar som dras in i gängkriminalitet under årens lopp. De har ingen som sätter värde i dem, de måste göra det för att äta, få kläder. Ibland uppmuntrar föräldrarna det. Det säger lokalpolitikern Brandon Scott, som är demokrat och jobbar mycket med frågor om bland annat ungdomsbrottslighet i Baltimore. Han är själv uppvuxen i lower Park Heights, där vi just körde igenom och representerar den väljarkåren. Nu är han 29. Om du ser till mig – så växte jag upp i ett av de värsta områdena under en av de mest våldsamma perioderna, berättar han. Han hade en trygg familj, far duktig på sport och hade läshuvud. För vissa kompisar gick det sämre berättar han. Baltimore har varit som ett stort experiment med vad som händer med helt olika kriminalpolitik. För att hantera kriminaliteten satsades under 00-talet på nolltolerans, genom att gripa man människor för mindre allvarliga brott, skulle även grövre brott förebyggas. Det funkade inte alls menar Brandon Scott. Nåt år gjordes omkring 100 000 gripanden i en stad med drygt 600 000 invånare. Sen ändrades politiken och man har jobbat mer riktat mot de grövsta brottslingarna. Man har fått bättre koll på ungdomsbrottsligheten efter nolltoleransen säger han, det har också satsas mer på insatser för ungdomar och familjer, på skolan. Han brukar ta sig själv som exempel när han träffar ungdomar i utsatta områden. Att oavsett vad tv-serien The wire säger – så kan ni komma från ett tufft område – och komma så långt som jag gjort. Mycket handlar om att belöna ett bra beteende  – att ge stipendier till dem som presterar bra i skolan. Att ordna filmvisningar på sommarkvällar för att hålla ungdomarna borta från personer med dåligt inflytande. Det största misstaget man gjort i Baltimore  är att inte vilja se problemet med ungdomar som dras till gäng, säger han. Men också att man jobbat fel mot gängen, tycker Brandon Scott. fokuserat på kriget mot droger i USA. I skuggan av det har gängen kunnat sprida sig. Istället för att  ersätta gängen med positiva satsningar från regeringen och lokalsamhället. Det finns forskning som bekräftar den bilden – att gängexplosionen i USA föregicks av att man förnekade gängproblemets existens och omfattning. Vad säger det om situationen i Sverige undrar jag där jag sitter med Brandon Scott i City hall. Den kartläggning vi på Kaliber gjort av fenomenet 11-åringar och uppåt som gör kriminellas grovjobb visade att dessa unga löper stor risk att rekryteras till gäng och att det finns brister i vilken koll polisen har på det här. Han vill hellre prata om hur vi kan lära av det som varit lyckat i arbetet mot ungdomskriminalitet. Hur de jobbat mot gäng. Men också program för avhoppare, hur vi gör efterskolanaktiviteter, sport är ett viktigt sätt att få folk hålla sig borta från brott. Man ska angripa det här ur ett helhetsperspektiv. Vi rullar vidare till en ombyggd industribyggnad där stödprojektet the Intersection håller till. Dawnya johnson är 16 år. När hon var 14 tänkte hon gå med i samma gäng som kusinen, the crips. Mamman är narkoman, pappan satt i fängelse så hon tydde sig till honom. Men han  blev ihjälskjuten – och för bara några månader sen stötte Dawnya på det här projektet via skolan – och bytte spår. Även om vi varit i såna områden och hört berättelserna hela tiden här – så känns det lätt overkligt när vi sitter i projektledarens kontor med dörren stängd ut mot verkligheten att den här goa och vältaliga tjejen pratar om att gå med i gäng som det naturligaste i världen. Det är ett projekt där mentorer hjälper unga med tuff uppväxt genom highschool. Samtidigt jobbar gruppen förebyggande mot samhällsproblem i stan som de själva känner starkt för, just nu en kampanj mot ”gun violence” – våld genom skjutvapen. 16-åriga Taikira White vill helst se framåt nu, men även hon har en tuff uppväxt i baggaget,  familjen var hemlös i perioder. I hennes klass i skolan var tio personer med i gäng redan som 9-10-åringar berättar hon. Gängen ger skydd, pengar, du slipper svälta och kan betala räkningar så du kan ha en bostad förklarar hon  men det kostar också, när som helst dör någon nära eller du själv. Men hon ska bryta cirkeln, berättar hon. Vi på Kaliber har berättat om hur ungdomar i Sverige själva söker sig till gäng för att de vill ha pengar till prylar eller droger, men också att man söker status och gemenskap. Här i USA kan gängmedlemskap ärvas i släkten. Fattigdomen här i Baltimore är så påtaglig att gänget alltså kan vara en nödvändig utväg för att få mat och husrum. Men det har också mycket med förväntningarna på unga att göra säger de. Jag har levt i misslyckande – ingen sa att jag var bra på nåt alls – jag blev som det som förväntades av mig, säger Dawnya. Nu har hon förstått att hon kan klara av nästan vad som helst: både skriva och hålla tal, och hon vill hon plugga statskunskap och senare juridik. Flera av de vuxna vi pratat med har varit inne på att det är fel att fängsla barn och ungdomar. Taikira håller helt med. Istället för att låsa in folk – ge dem nåt konstruktivt att göra, ge dem en mentor, som vi har här. Ge dem nåt att vara stolt över. Det finns en inställning att Baltimorekids är dåliga. Men hur vet de det? – vem har ens pratat med oss? Samtidigt blir att vara våldsam och otrevlig är enda sättet att synas säger hon. Taikira blir glad när vi frågar henne vad orsakerna till gäng och ungdomsvåld är här. Hon har tänkt mycket på hur våldet normaliserades i området hon växte upp i. Det är vardagsmat, kommer alltid hända. Så tänker folk. Det är viktigt att ändra folks mentalitet – att få dem att förstå att det finns nåt mer i livet än att dö. Det finns inte bara en orsak till att det är så mycket våld – det är så mycket. Men hon och Dawnya nöjer sig inte med att försöka väcka områdena de själva kommer från. Genom antivåldskampanjen de gör med the Intersection nu håller de tal för beslutsfattare, träffar polismästaren, går ut i media. Nu har de för första gången i livet känt hur de kan göra nytta. Och innan vi går skickar Dawnya med att det är viktigt att vara uthållig i insatser för unga, att de kan känna att de har nåt att hålla fast vid, som inte är gänget, nåt pålitligt, som påminner lite om en familj. För många barn här är vana vid att inte kunna lita på saker och människor omkring dem, så det här kan betyda hela skillnaden. Vi lämnar tjejerna på the Intersection, som ju betyder vägkorsning, Dawnya och Taikira som var inne på samma sak som flera andra här i stan: man måste våga se problemen för att börja bearbeta orsakerna till gängexplosionen bland barn och unga. Och samtidigt har vi på Kaliber kunnat visa att barn över stora delar av Sverige dras till gängkriminalitet, dras in i en kriminell livsstil av äldre. Och hur polisen tycker det är svårt att ha koll på dem. Hur den största regeringssatsningen som gjorts mot det här hittills – nått långt ifrån alla.   Vi är tillbaka hos James MacArthur vid Greenmount avenue. Ett område som haft dåligt rykte så länge någon minns. Jag frågar hur han trivs här? Jodå folk är trevliga och det finns viss sammanhållning säger han. Exempelvis har folk gemensamt samlat ihop bidrag för att öppna brandstationen här igen när stan stängde den för att spara pengar. Men – det är också så att han investerat i ett hus när han flyttade hit. Han trodde att det skulle lugna sig i området. Det har det ju inte gjort än så säljer han nu – gör han en stor förlust. Han har helt enkelt inte råd att flytta. Nån snabb eller enkel lösning ut ur våldet och ungdomsgängen i Baltimore finns inte. Hur man har kommit hit är enklare att se menar han. Bakgrunden finns i ekonomin, arbetslösheten, drogmissbruket, vilket ger att unga söker sig till gäng och blir föräldrar i unga år. Han liknar det vid att stan är full av mygg. Alla försöker vifta bort dem. Men ingen vill prata om att stan är byggt på ett träsk. Så länge man inte vill se problemen och inte pratar om dem – kommer inga stora förbättringar att kunna ske, menar han. Vad tycker han vi ska akta oss för i Sverige? Ekonomi har mycket att göra med gängs födelse menar James MacArthur. Han ser hur medelklassen flyr stan och det skattefinansierade skolsystemet fallerat  samtidigt som gängen rekryterar mer än nånsin. När samhällets basfundament börjar krackelera – utvecklas ett alternativ. Allt du ser här i Baltimore är gräsrotsalternativ som utvecklas, säger han, även män med belastningsregister har familjer vars munnar måste mättas – och då säljer man droger. De skapar jobb för att de inte kan få jobb, de har bara en förälder och hittar familj i gänget. Reporter: Kina Pohjanen Producent: Lisa Helgesson Exekutiv producent: Eskil Larsson

Cellen kunnen krachten weerstaan en uitoefenen. Zo kunnen zij zich bewegen, delen, kruipen en zwemmen. Om deze taken te kunnen uitvoeren, hebben cellen verschillende, zogenaamde ‘biologische polymeren’ nodig. De meeste kennis hierover halen wetenschappers uit geïdealiseerde experimenten in een kunstmatig, cel-vrij milieu. Met deze kennis kunnen zij biologische polymeren in echte cellen moeilijk kwantificeren. Om dit tekort te verhelpen experimenteerde José Alvarado met biologische polymeren onder omstandigheden die meer op echte cellen lijken. Hij onderzocht biologische polymeren in een meer realistische onderzoeksopzet. Promotor: prof.dr. G.H. Koenderink. Faculteit: Faculteit der Exacte Wetenschappen. Datum: 17-06-2013

Cellen kunnen krachten weerstaan en uitoefenen. Zo kunnen zij zich bewegen, delen, kruipen en zwemmen. Om deze taken te kunnen uitvoeren, hebben cellen verschillende, zogenaamde ‘biologische polymeren' nodig. De meeste kennis hierover halen wetenschappers uit geïdealiseerde experimenten in een kunstmatig, cel-vrij milieu. Met deze kennis kunnen zij biologische polymeren in echte cellen moeilijk kwantificeren. Om dit tekort te verhelpen experimenteerde José Alvarado met biologische polymeren onder omstandigheden die meer op echte cellen lijken. Hij onderzocht biologische polymeren in een meer realistische onderzoeksopzet. Promotor: prof.dr. G.H. Koenderink. Faculteit: Faculteit der Exacte Wetenschappen. Datum: 17-06-2013

Simple Slope analyse binnen SPSS blauwe cellen

Simple Slope analyse binnen SPSS blauwe cellen