Podcasts about Hedemora

Kakans bil, inklusive allt innehåll, har hamnat i Hedemora. Så dit ska hon. Brita har köpt en ny bok som ser tråkig ut, men man ska inte döma en bok by its cover, right? Det är nämligen en handbok med snabba knep för att behålla hemmet städat och fint. Funkar tipsen? Det kommer Brita avslöja – när hon läst klart. En lyssnare behöver Brita och Kakans hjälp mer än någonsin för hon har nämligen köpt sitt första hus och vill ha hjälp med allt. Tur att Brita och Kakan är experter på just det, alltså allt som är ofult hemma. Kakan bjuder också på “det nya segmentet” (som ännu inte fått ett riktigt namn) och så drar Brita till Frankrike. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl har tagit en långtur i sin Fiat Panda 4x4 och påstår sig vara botad från lågmilarångest, Björn blir ett trafikproblem med sin "entusiastbil" och Fredrik är redo för hösten efter bilbyte i ladan. Dessutom köptips Jaguar, Hedemora Grand Prix och allt om Klassikersvängen den 21 september.

Säsongspremiären är här och vi är laddade för att dyka ner i ett historiskt mysterium. Vilka var egentligen medlemmarna av den anrika Rabbe-ätten och hur långt går den tillbaka i historien? Vi fokuserar på Nils Rabenius, kyrkoherde i Hedemora under karolinsk tid. Runt sekelskiftet 1700 tjänstgjorde han hos både Karl XI och Karl XII, han tacklade samtiden med muntert lynne och forntiden med stort intresse. Men eftervärlden har med stigande förvåning noterat att kyrkoherden levde ett slags dubbelliv. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesper Boqvist fick inte stanna i Boston och lillebror Adam köptes ut av Columbus. Några dagar senare var båda två klar för Stanley Cup-mästarna Florida Panthers – nu gästar bröderna Hockeynews chefredaktör Henrik Sjöberg i videopodden "Shoot the Puck". Från Jesper hus i Gävle berättar duon om utmaningen som väntar hos mästarna, skräckhistorien när Adam tappade tänderna och utköpet i columbus, vem ska egentligen få en staty i Gävle om Brynäs vinner SM-guld i år och hur många poäng gör Jakob Silfverberg? Bröderna från Hedemora berättar om en förvirrad lunch i Härnösand och realtionen till sin pappa och tidigare ishockeytränare.

Henrik och Natalia Martinsson tar en promenad i Hedemora, där vädret växlar snabbt från regn till solsken. De diskuterar staden, dess lugna atmosfär, och en raggarbilsträff. Samtalet fördjupas kring Natalia och hennes mans spelstudio, Kill Monday Games, och deras spel "Little Misfortune" och "Fran Bow". Natalia beskriver spelens mörka teman, inspiration från verkliga upplevelser, och vikten av narrativa element. Henrik delar en personlig anekdot om hur han och hans dotter spelar "Little Misfortune" tillsammans. De diskuterar också kreativitet, mental hälsa, och den kommande spelmässan i Hedemora där Natalia ska hålla en workshop.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl.Mer om Natalia: Natalia Martinsson är medgrundare och kreativ ledare för det framgångsrika svenska spelutvecklingsföretaget Killmonday Games som utvecklat spelen: Fran Bow (2015), om en ung flickas inre resa och bygger på Natalias egna upplevelser som barn och tonåring samt Little Misfortune (2019), som är en interaktiv äventyrsberättelse där Natalia också gjorde rösten till huvudpersonen Misfortune. Båda spelen har fått mycket uppmärksamhet för sitt mörka och utmanande innehåll som utforskar ämnen som psykisk ohälsa och trauma.Natalia och hennes man Isak driver Kill Monday Games med visionen att använda spel för att underhålla men också bidra till ökad förståelse för mental hälsa. Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Anders Svanebo, Edvin Anger & Per Forsberg.Vi summerar tävlingarna i Lahtis och reder ut med vallachef Anders Svanebo hur det egentligen stod till med de svenska tjejernas skidor när Kristine Stavås Skistad gled ifrån dem. Och Svanebo får även berätta om sin första säsong som vallachef – och skicka en passning till oss i media. Vi pratar även med Edvin Anger som mår bättre igen och har bestämt sig för att flytta från sitt älskade Hedemora. Han har köpt lägenhet ihop med flickvännen Emma i Östersund. Och så ringer vi upp vår kollega Per Forsberg för att ställa en lite känslig lyssnarfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I premiäravsnittet av podden Veckans gräv berättar vi om ett lokalt gräv med nyskapande format som fick stora konsekvenser och om en global läcka som ledde till en svensk affärsman.

Idag är det fars dag! Kul för alla pappor. Har du en pappa du gillar? Köp genast en bakelse.Vi har färdiga förklaringsmodeller för industrialismens genombrott eller Roms fall. Demokratins framväxt, globaliseringen och mycket mer därtill kan de flesta hyfsat historieintresserade berätta om.Men en så vardagsnära och viktig sak som hur det har varit att vara pappa i olika tider. Där är forskningen ung och dåligt spridd. Vi tänkte därför dra vårt strå till stacken och prata lite om historiska papparoller.Det blev en vild resa tillsammans med kungen, Palme, Johan Gabriel Oxenstierna och många fler därtill. Från de mycket närvarande papporna till de nästan helt frånvarande.Bor du i Gävle? Köp de sista stackars biljetterna till ”Krig och fred” som över huvud taget finns på marknaden. Adressen är: krigochfred.se—Lästlista:Berglund, Tomas, Det goda faderskapet: i svenskt 1800-tal, Carlsson, Diss. Härnösand : Mittuniversitetet, 2007,Stockholm, 2007Kyle, Gunhild ”Från patriark till pappa” i Hwang, Philip (red.), Faderskap i tid och rum, [Ny utg.], Natur och kultur, Stockholm, 2000Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari (red.), Sprickor i fasaden: manligheter i förändring : en antologi, Gidlund, Hedemora, 2001 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mats Löfving, viktig polischef i Stockolm, har hittats död. Flera unga till sjukhus efter en stor bussolycka i Hedemora i dalarna. Alexandra, 14 år, tävlar i hästhoppning på Göteborg Horse Show. Och robotar har börjat skriva egna låtar?

Idag spelas det Minecraft för fullt i studion. Dagens sagoönskare är Arvid, 5 år från Hedemora som vill höra en saga om Kungen Osagt som inte kunde säga klart en mening och så ska han gilla film. Följ med kungen på ett roligt och knäppt äventyr. Sätt på hörlurarna och följ med oss på en magisk godnattsaga! Vad vill du att nästa saga ska handla om? Skicka in ditt förslag via www.magiskagodnattsagor.se Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Klimataktivisten Greta Thunberg har återigen blivit bortburen av tysk polis, efter att ha deltagit i de stora klimatprotester som pågår i byn Lützerath. Hela byn ska rivas för att ge plats åt en brunkolsgruva, något som demonstranterna försöker stoppa.Sen pratar vi om en liten oansenlig orkidé som skapat riksdålig stämning i en liten by utanför Hedemora i Dalarna. Den fridlysta blomman knärot har nämligen satt stopp för flera kalhyggen på orten, vilket eskalerat konflikten mellan skogsägare och de som hittat blomman.

In this week's episode we spotlight the fairy tale Hedemora chicken, discuss failure to thrive in chicks, and chat with UK breeder Kate Whyld about keeping ultra rare breed chickens and working on an MA in Poultry Science from Edinburgh University. We also share our recipe for fresh and delicious strawberry mousse, and provide some retail therapy from Chewy!Our sponsor, Grubbly Farms, is offering our listeners 25% off your purchase for first time buyers! That's a fantastic value! This offer does not apply to subscriptions and cannot be used with any other discounts. Click here for our affiliate link and use our code COFFEELADIES25 to get your discount.Chicken Luv Box -  use CWTCL50 for 50% off your first box!https://www.chickenluv.com/Hedemora Chicken - Greenfire Farmhttps://greenfirefarms.com/hedemora.htmlHedemora Chicken - Sugar Feather Farmhttps://www.sugar-feather.com/product/hedemora-chicken/Strong Animals Chicken Essentialshttps://www.getstronganimals.com/Kate Whyld - Hens on Oxneyhttps://hensonoxney.co.uk/Hens on Oxney Instagramhttps://www.instagram.com/hensonoxney/?hl=enHens on Oxney Facebookhttps://www.facebook.com/hensonoxney/Poly Vi Solhttps://amzn.to/3LCGoOfAs Amazon affiliates, we receive a small commission from purchases of the item above.Strawberry Moussehttps://coffeewiththechickenladies.com/farm-fresh-egg-recipes/strawberry-mousse/Chewyhttps://www.chewy.com/s?query=chickens&nav-submit-button=CWTCL Websitehttps://coffeewiththechickenladies.com/CWTCL Etsy Shophttps://www.etsy.com/shop/CoffeeWChickenLadiesCWTCL Amazon Recommendationshttps://www.amazon.com/shop/coffeewiththechickenladiesSupport the show (https://www.patreon.com/coffeewiththechickenladies)

De två kvinnor som skadades på en gymnasieskola i Malmö igår dog av sina skador. En 18-årig elev på skolan är nu misstänkt för mord. Var fjärde ukrainare har flytt från sitt hem sedan kriget började för snart en månad sen.En anställd på ett LSS-boende i Hedemora rakade bort könshåret på en av de boende, trots att den boende mådde dåligt av det.Ett gruppboende i Lövstalöt utanför Uppsala är med och bestämmer över ett nytt konstverk i sitt område. De boende har nu valt ut vilken konstnär som ska få göra konstverket.

I det här avsnittet av Stagedive To Hell möter ni två band som kanske inte blev jättestora men som ändå ständigt återkommer när man pratar med folk som var med när det begav sig. Hatred och Fallen Angel.  Hatred hade sin bas i Hedemora och var aktiva mellan åren 1985 och 1990. De släppte tre demos under sin livstid “Winds of doom”, “Welcome to reality” och “The forthcoming fall”. Alla tre med den där typiska thrashkänslan man vill ha. Vi tog ett snack med gitarristen Johan Jansson som berättar om sin upplevelse av den svenska thrashvågen på 80-talet. Fallen Angel kom från Örebro och återkommer ofta i diskussioner jag haft med andra band som ett av de bästa banden från den här tiden. Bandet släppte två demos, en split, en ep, en egenutgiven fullängdare och en kontrakterad fullängdare. Johan Bülow var sångare i bandet och här berättar han om sina minnen från den här tiden. Länkar: Alla demos med Hatred  Fallen Angel “Faith fails (fullängdare) Fallen Angel “Hang Over” (Demo) 

Blodhundar som forensisk metod. Hur bra var det egentligen? Det var förvånansvärt mycket en modefluga och nyck men varför? Vi tar en titt på ett inavlat gäng och passar på att nämna Basil mus, Jack Uppskäraren och Hedemora. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

In och lyssna på dagens avsnitt med Linus Arnesson, handbollsproffs M9, i Bergischer HC06. Karriären startade i hemorten Hedemora och gick vidare via RIK Göteborg. En resa som kunde hamnat i diket på vägen men valen och målet blev tydligare. Linus reflekterar och delar med sig av resan och önskar att killar vågar prata mer med varann. En resa om mot-och medgång, val i livet och framtid. 

.. . Hedemora Dalarna .. . : . SVENSK TEXT Utbildningen för vuxna under pandemin I över ett år har pandemin härjat i världen. Alla vuxenutbildningar i Sverige har då tvingats till distansundervisning. Hur det har påverkat utbildningen berättar rektorn Mustafa Geha Mustafa Geha är rektor för vuxenutbildningarna i Hedemora i Dalarna. Han är också känd i regionen för sitt stora samhällsengagemang i olika frågor. Under pandemin har han fått arbeta hårt för att utveckla vuxenutbildningen -Vi har utvecklat undervisningen samtidigt som vi fått fler elever som vill studera. Det handlar om människor som förlorat sitt jobb eller nu vill byta yrke

.. . Hedemora Dalarna .. . : . SVENSK TEXT Utbildningen för vuxna under pandemin I över ett år har pandemin härjat i världen. Alla vuxenutbildningar i Sverige har då tvingats till distansundervisning. Hur det har påverkat utbildningen berättar rektorn Mustafa Geha Mustafa Geha är rektor för vuxenutbildningarna i Hedemora i Dalarna. Han är också känd i regionen för sitt stora samhällsengagemang i olika frågor. Under pandemin har han fått arbeta hårt för att utveckla vuxenutbildningen -Vi har utvecklat undervisningen samtidigt som vi fått fler elever som vill studera. Det handlar om människor som förlorat sitt jobb eller nu vill byta yrke

Numera är vi vana med att se henne spotta in mål på Platinumcars Arena, men den karriärsutvecklingen var långt ifrån självklar för 26-åriga Lovisa Gustafsson. IFK Norrköpings nyckelspelare berättar i podden om hur det var att spela med "morsorna" i Hedemora, utvecklingen i Smedby AIS med positionsbyten och den tuffa träningskulturen i college i USA, som gjorde henne härdad. Lovisa berättar även varför hon är lite av en globetrotter och vad som gör henne impulsiv, varför årets IFK behöver mer rutin och varför hon har varit kvar i klubben längre än någonsin.

Keramikpodden firar sitt 20:e avsnitt med dubbla gäster! Vi träffar konstnärsparet Anna Kåks och Sven Möller i deras hem i Hedemora. Ämnen som avhandlas är bland annat sandgjutning, jättepopcorn och om hur det rent praktiskt funkar att vara två keramiker som arbetar och bor under samma tak. 

Jens Eriksson blev jägare, trots att han har diagnosen Williams syndrom. Vi berättar också om en person med funktionsnedsättning som blev inlåst på sitt gruppboende i Hedemora i Dalarna. I programmet berättar vi också om den nya filmen om Greta Thunberg.

Driftpodden åker till Hamrebanan utanför Hedemora och träffar ett gäng hungriga tävlingsförare. Vi bjuder på intervjuer och ett litet snack inspelat mitt i depån, med tillhörande motorljud.Vi har bokat in Christer på en kurs i geografi för lågstadiet, där det bland annat ska diskuteras om Storbritannien kan kallas en halvö.Vill du stötta Driftpodden? Skänk en valfri engångssumma http://supporter.acast.com/DriftpoddenMedverkande: Pontus Hartman, Jocke Andersson, Christian Erlandsson, Johan Ingvaldsson, Mikael Johansson, Philip ÅgrenProgramledare: Henrik Andersson, Christer HägglundSlutmix och ljudsättning: Robban StrandbergOmslagsfoto: Björn BillstenSupport till showen http://supporter.acast.com/Driftpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gittan Hellström från Hedemora var tvungen att stanna bilen för att en rävmamma stod och dia sina 5 valpar mitt på vägen.

Det är dags för ett avsnitt med lite nyheter från den stora världen. Vi pratar om NEZdrift, DMEC och mycket fokus läggs på SBFgate, bråket inom Svenska Bilsportförbundet. Dessutom intervjuer med Jimmy Ståhlberg från MK5100 i Linköping och Andreas Staberg, Hamre MK, Hedemora.Vi har även senaste nytt om Kim Jong-Un.Rättelse: Budgettaket i Formel 1 som diskuteras är 145 miljoner USD och inget annat.Medverkande: Jimmy Ståhlberg, MK5100, Andreas Staberg, Hamre MKIntervjuare: Henrik Andersson, Christer HägglundProgramledare: Henrik Andersson, Christer HägglundSlutmix och ljudsättning: Robban StrandbergOmslag: Robban Strandberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På ett LSS-boende i Örebro säger personal att de fick vänta på att få skyddsutrustning, när en av de boende blev sjuk av corona-virus. Under tiden hann fler av de boende och nästan all personal smittas. En undersökning visar att corona-smittan finns på LSS-boenden i minst 37 av landets kommuner. En bankman som stal pengar från äldre får fängelse som straff. Du får också höra Sofia Andersson i Hedemora som sätter ihop skyltar hemma nu när hennes dagliga verksamhet är stängd på grund av corona.

Tidernas sämsta och skrattigaste inledning följs av en tur till Hedemora och bygdens stolthet Jennie Johansson. Vi får oss en pratstund om simning och den nya tillvaron som motionär. Sedan hoppar vi i vattnet och får världsmästarcoaching från Jennie i den ädla konsten att crawla (och andas). Dessutom peppar vi upp oss själva inför vasaloppsveckan denna snöfattiga vinter och försöker reda ut vad vi tror är formeln till att ha kul även när något går emot en. 

Inlåst handsprit och dålig information - en granskning om hur hemtjänsten i Hedemora hanterade en situationen med multiresistent smitta och om den oro som spreds bland personalen.

Sölvesborg har kallats Sverigedemokraternas skyltfönster. Hur stort avtryck kan partiet göra i kommunen? Louise Erixon (SD), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om kommunernas välfärdsutmaningar. Är det kris? Reportage från Hedemora med bland annat kommunalrådet Christina Lundgren (C) och Ann-Ci Steneryd, fackförbundet Kommunal. Analys: Mikael Hellström, forskare vid Lunds universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson

Kaliber om orosanmälningar som läggs på hög, dokument som försvinner och om personal som förgäves larmar i Hedemora kommun. En granskning som Kaliber gjort visar att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kritiserat Hedemora kommun i flera ärenden där kommunen inte agerat eller agerat för långsamt. IVO har även inlett en särskild granskning av kommunens socialtjänst. Hans, som egentligen heter något annat, berättar för Kaliber om när hans 13-åriga dotter tog sitt liv när hon var omhändertagen enligt lagen om vård av unga. Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt: Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60 Jourhavande medmänniska 08 702 16 80 Bris Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt: chat.mind.se

Sverige gästades i september 2019 av en större grupp tanzanier. De ber bokstavligen på sina knän för syndanöd och väckelse.– Kristna i Sverige måste återvända till Gud. På så vis kan vi se Guds hand välsigna landet igen, säger Jackson Sangiza.

Läkare. Född i Hedemora, bosatt i Kapstaden. Debuterar som Sommarvärd. Läkaren Ingrid le Roux berättar om arbetet med utsatta kvinnor och barn i Sydafrikas fattigaste områden, och om hur hon hamnade där. En dag i augusti 1964 står Ingrid le Roux på kajen i Amsterdams hamn. Där stod hon tillsammans med kanske tusen nervösa och förväntansfulla tonåringar från världens alla hörn. De hade kommit till Amsterdam för att ta båten till New York. Alla var stipendiater, och skulle bo i amerikanska familjer och gå på High School under ett år i USA. En av stipendiaterna var Pieter le Roux från Sydafrika, som så småningom blev hennes man. "Det var inte självklart för oss att vi skulle bosätta oss i det ras-segregerade Sydafrika, med en så osäker framtid. Men Pieter är nationalekonom och var inspirerad av den svenska välfärdsekonomin, han ville påverka Sydafrika i den riktningen. Och jag ville göra sjuka barn friska. Vi kände båda att vi skulle kunna göra nytta i Sydafrika." "Vi förstod snart att vi måste göra något åt undernäringen om vi skulle kunna bota barnen från alla infektioner. Vi öppnade en mottagning för rehabilitering av de undernärda barnen i en enkel kyrksal.  Dit kom mammorna varje dag med sina barn och vi började tala om vad som hade orsakat undernäringen. Oftast handlade det om brist på pengar." Ingrid berättar om mötet med Nelson Mandela en stor man vars hjältegloria inte bleknar när man kom närmare. Om Ingrid le Roux Har i 40 år arbetat med utsatta kvinnor och barn i Sydafrikas fattigaste områden. Tilldelades utmärkelsen Årets livsgärning vid Svenska hjältar-galan 2018. Läkarundersökte Nelson Mandela dagen efter hans frigivning. Är Desmond Tutus husläkare och nära vän. Livsverket är organisationen Philani som driver barn- och mödravårdskliniker i Kapstadens kåkstäder. Har utbildat hundratals mentormammor som gör hembesök i fattiga och farliga områden där de själva vuxit upp. Utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Har en djup och stark kristen tro. Producenter: Lisbeth Gustafsson och Ulla Walldén

Här kommer avsnitt 113 av Bonuspappan & Plusmamman, där vi samtalar med fembarnsmamman Karin Wells om hur hon valde att pendla mellan sin nya bonusfamilj med tre barn i Hedemora i Dalarna och Stockholm, där hennes två äldre barn från första äktenskapet bodde. Hon berättar även om sitt företag Through Nature To You där hon i egenskap […]

Vikmanshyttans skola från Hedemora möter Slättaskolan från Falun i semifinal 2. Programledare är Hanna Embretsen och domare Pelle Andersson.

Fyrklöverskolan från Hedemora möter Vikmanshyttans skola.

I dagens avsnitt i serien "Bergman om Bergman", talar regissören själv om reaktionerna på "Tystnaden" - som var allt annat än tysta! Och mer Bergman blir det, när P1 Kultur går på Bergmanfestival. Förra veckan släppte kulturredaktionen fem poddar med unika Bergmanintervjuer. För snart femtio år sen kom boken "Bergman om Bergman" ut. Det var filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns som intervjuat Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev till slut 54 rullband.  Originalbanden har redigerats av Katarina Wikars och idag ska vi höra utdrag från fjärde delen där Ingmar Bergman bland annat talar om den anonymt skrivna självkritiken i filmtidskriften Chaplin och när han förverkligande sin pojkdröm och åkte motordressin mellan Rättvik och Hedemora. Dessutom blir det ett samtal om den snart avslutade Bergmanfestivalen - teaterkritikerna Anneli Dufva, Mikael Timm och Jenny Teleman kommer till P1 Kulturs studio för att diskutera toppar, eventuella floppar och om - och i så fall hur - arvet efter Bergman ter sig 2018. Tillsammans med dem går vi också igenom de senaste turerna i krisen i Svenska Akademien. Till sist en Klassiker om West side story av Per Feltzin, som tecknar ett porträtt av en klassisk 1900-talsmusikal, skriven av tonsättaren och dirigenten Leonard Bernstein. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Vi tänkte vi ville prata om hur folkdräkter ser ut och vilka plagg de består av. Men insåg snabbt att vi inte kan generalisera så mycket så istället pratar vi om våra egna dräkter. Det blir Hedemoradräkten, en konstruerad dräkt från Dalarna, och Järrestad häradsdräkt, en skånsk dräkt ur ett obrutet dräktskick. Kim pratar om de skånska dräktområdena och generaliserar om hur de ser ut. Anna berättar om sin Hedemoradräkt och hur den skapades tidigt 1900-tal eftersom Hedemora varit en handelstad med mycker influenser utifrån och därför inte haft en egen lokal dräkt. Tar upp skillnaden inom Dalarna med Siljansbygden och Bergslagen som dräktmässigt skiljer sig mycket. Jämför huvudbonader, klutar stora som segel, bindmössor eller piglock. Horklutens förekomst och om att få låna kyrkans brudkrona eller att göra sin egen. Pratar även en del om bling, olika smycken, överflödsförordningar och att snöra livet med silverkedja.

Söndagen den 21 juli 2002 hittas en kvinna mördad på en restaurang i Hedemora.

En natt 2004 är en polisman i Hedemora på väg hem från jobbet för allra sista gången.

Dagens befolkningsökning på̊ landsbygden beror till stor del på̊ immigration. Därför ska vi nu fördjupa oss i asylmottagande i landsbygder. Med rykande färsk forskning ska vi titta närmare på hur kommun och civilsamhälle har skött asylmottagningen. Den här gången i Hedemora, Leksand och Falun. Så har kommunerna gjort det de ska? Och vad har vi i civilsamhället bidragit med i en tuff situation? Och vad tar vi med oss in i framtiden? Hör forskarna Kjell Hansen, Cecilia Waldenström och Arvid Stiernström från SLU i Uppsala presentera och diskutera sina resultat. Citat från podden: ”Det har skett en ny vitalisering av föreningslivet som har fått en ny uppgift. Men sen har ju kommunerna sett en möjlighet med en ökad befolkning. En yngre befolkning och en välutbildad befolkning” ”Kommunerna säger själva att deras mål är att göra det så bra att flyktingarna väljer att stanna kvar” "Vi ställde frågan om det kommer en ny kris skulle ni klara av det då? Och ingen har sagt nej” Medverkande: Kjell Hansen, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Cecilia Waldenström, Universitetslektor i landsbygdsutveckling Arvid Stiernström, Forskningsassistent och ansvarig för fältarbetet

Swed Adaptation AB i Hedemora utvecklar och säljer produkter för anpassning av fordon till användare med olika funktionshinder. Vi låter dem berätta om hur de arbetar med produktutveckling i sitt företag.

Viva la musica! Om musiken och kärleken. Vad betyder kärleken för musiken och vad betyder musiken för kärleken? För Veckans singel Karin är musiken allt! Elin Ek och kärleksexperten Apollo Asplund tar ton i Kärlek i P4 och bjuder in dig som lyssnar att dela med dig av dina bästa kärleks och musikminnen! För i afton handlar programmet om kärlek och musik. Nathan Hamelberg, DJ och skribent berättar om hur han får folk att sprida kärlek på dansgolvet. Veckans singel Karin är 37 år och kommer från Hedemora. När Karin inte leder en kör eller själv sjunger gillar hon att löpträna och att dansa. Egenskaper hon söker i en partner är att du är jordad, trygg, spontan, intresserad och allmänbildad. Vad du jobbar med eller har för intresse är mindre viktigt, bara du har något du brinner för.Läs mer om Karin här!Hör av dig!Här hittar du oss på Facebook!

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Den 24/10 2012 pratades det med Carl Bildt, det undersöktes investeringsmöjligheter i östra Polen, Ship to Gaza frågades ut om huruvida de egentligen ger grejer till Israel, partiledarhumor jämfördes mellan tider och länder, samt en inblick i den mest logiska nationalismen i Hedemora kommun. Av och med Jakob Green Werkmäster, Niklas Linderoth och Erik Adell

Det sjuder av liv i många av de gamla gruvorterna i Bergslagen. I Norberg i norra Västmanland, strax söder om Dalagränsen skrevs i veckan en avsiktsförklaring, ett bindande avtal mellan kommun, gruvprospekteringsföretag och länsstyrelse om en framgångsrik och hållbar etablering av gruvnäringen. Det är med något undantag nästan 40 år sen Bergslagens gruvor stängdes och då var det kris i hela branschen. Dagens mjölkkossor LKAB och Bolliden i norr förlorade hundratals miljoner varje år. Sen dess har det hänt saker. Idag är världsmarknadspriset på järnmalm mångdubbelt högre än nånsin och LKAB har blivit statens största mjölkkossa. I Norberg, i norra Västmanland, råder idag närmast Klondykefeber. Men det är inte guld det handlar om - utan järn. Det pågår prospektering för att inom några år öppna många av de gamla järnmalmsgruvorna i Bergslagen. Bergslagen är inte egentligen ett geografiskt tydligt avgränsat område men det sträcker sig från Filipstad i Värmland i väster till Västerås i Västmanland i öster och från Borlänge i Dalarna i norr till nedanför Örebro i Närke i söder.Fast det också fanns många gruvor i Uppland. När det gäller gruvhanteringen i Bergslagen så finns det kända skrifter från 1300-talet och framåt. Och än idag är gruvan i Garpenberg i Hedemora i Dalarna landets äldsta gruva i drift från just 1300-talet. I Kungsträdgården i Stockholm har Gruvindustrins arbetsgivareförbund sitt kontor och vd Per Ahl tar emot vägg i vägg med flera mäklarfirmor. Mäklare som framförallt vill få en chans att vara med och skära guldet från LKAB men även följer planerna i Bergslagen. Men hyttorna är stängda och järnvägarna uppbrutna vid dom gamla gruvorna. I Filipstad i Bergslagens västra kant lever Jan Kruse. En av landets allra största gruvfantaster. Jan är idag 40 år och har just kommit ut med en bok om historien om Långbans gruvor. Och när vi träffas föreslår han att vi åker till Finnmossens gruva i Nordmark, nån mil norr om Filipstad. För Finnmossen skulle kunna öppnas igen, kanske, tror Jan Kruse. I Solna finns Raw material group, en grupp forskare och ekonomer som med hjälp av databaser över världens gruvindustri och ett mycket omfattande nätverk blivit rådgivare åt regeringar, företag och internationella organisationer som Världsbanken och EU. Och där finns Magnus Eriksson, som just kommit hem från world mining congress i Istanbul. Han har perspektiv på gruvfrågan och han tror mycket på en ny guldålder för Sverige.

Han fotograferade revolutioner, jordbruksarbete och vardagsliv. Klas Jansson från Hedemora i Dalarna bytte namn till Claro Jansson när han kom till Brasilien. Han är en av de få svenska emigranter som lyckades i Sydamerika och än idag är hans bilder uppmärksammade. För de allra flesta svenskar som reste till Sydamerika blev livet mycket svårt. De lockades med gratis resa och fria jordbitar, det blev de allra fattigaste som reste dit. Läs mer: