Podcast appearances and mentions of helene alm

Böckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.

Vi blickar ut mot världen och frågar oss var kulturen hamnar under krig och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJUFör befolkningen i Gaza innebär vapenvilan en lättnad efter 15 månaders krig och enorm förödelse. Men vad händer nu? Var ska man börja? Vår reporter Helene Alm fick tag på den palestinska författaren Yousri AlGhoul som bor i norra Gaza, och bad honom sätta ord på tillståndet. Ett samtal om var kulturen och skrivandet hamnar i ett läge där han samtidigt ska försöka återskapa ett nytt hem till sin familj, i ruinerna av det gamla.REPORTAGEVi får även höra del två av Fredrik Wadströms reportageserie om kulturlivet i Ukraina i skuggan av kriget. Denna gång om hur kulturen har mobiliserat sig både som en del av motståndet och för att skapa någon form av normalitet och bearbetningsyta för resten av samhället. Och det börjar på en jazzklubb i centrala Kiev där en insamling pågår till stöd för militärförbandet som en musikerkamrat från klubben, numera tillhör. SAMTALFörfattaren Kenneth Hermele gästar P1 Kultur för att prata om sin nya bok ”Den vilda rättvisan, Judisk hämnd efter förintelsen”. Där han bland annat ställer sig frågor ”var går gränsen för hämnden – och vem har rätt att utkräva den? Och hur?”. En bok som berör flera aktualiteter i världen just nu. ESSÄI den fjärde och avslutade delen i OBS serie ”Poesi efter Auschwitz” hör vi om den mest uppmärksammade av de poeter som hade Förintelsen som övergripande tema: Paul Celan. Och det handlar om en enskild dikt som tar avstamp i ett mycket speciellt möte, nämligen det mellan Celan och Martin Heidegger. Författaren och skribenten Mikael van Reis berättar om när den överlevande poeten mötte den beundrade filosofen som aldrig bad om ursäkt för sin tid som nazist.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk tänjer på gränserna för det möjliga med en liveanimerad 3D-avatar i rollen som Spöket på Canterville. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Creas familjeföreställning baseras på Oscar Wildes humoristiska kortroman Spöket på Canterville från 1887. I den här versionen är både familjen som flyttar in i slottet Canterville och spöket som tänker skrämma bort dem, döva.Spöket projiceras på scenen, men spelas av en skådespelare i en separat studio med Motion Capture-teknik.Reporter: Helene Alm.Samtliga intervjuer i reportaget gjordes med hjälp av teckenspråkstolk, men för dem som inte kan höra reportaget följer här hela texten:Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk är först i världen med att ha ett levande spöke på scenen som pratar teckenspråk – ja, alltså det handlar om en live animerad 3D avatar i rollen som Spöket på Canterville. Det är nämligen denna humoristiska kortroman av Oscar Wilde från 1887 som Creas familjeföreställning baseras på. Jag, Helene Alm, besökte repetitionerna strax före premiären och alla intervjuer här i reportaget är gjorda med hjälp av teckenspråkstolk:REPORTER Spöket på Canterville svävar högt ovan scengolvet. I dödens vitgröna nyanser rasslar hon med kedjor, håret fladdrar, ögonen rullar.SPÖKET Aldrig har jag sett så oförskämda pojkar förut!REPORTER Spöket pratar teckenspråk med de tre skådespelarna nere på scenen. Creas föreställningar är oftast för både en hörande och döv publik och här är en av skådespelarna hörande samtidigt som han tolkar de andras repliker till svenska:SPÖKET/TVILLINGARNA hon är nog inte döv va, hon är nog hörande....ursäkta - inget illa ment, men du tecknar lite stelt så här....Hemska pojkar!REPORTER Hur går nu det här till? Ja - spökavataren projiceras på en slöja som löper tvärsöver scenen, men Jamila Ouahid, som spelar spöket är inte ens i närheten av scenen. Hon står i en studio flera hundra meter bort i byggnaden. Hon har en åtsmitande hel kroppsdräkt på sig där mängder av sensorer läser av hennes rörelser och är kopplade till datorer och kameror. På olika skärmar ser hon sin avatar och de andra skådespelarna på scenen, berättar Jamila via teckenspråkstolken Klara:JAMILA ja det känns konstigt alltså att inte vara på scen, liksom bara se mig själv där som en avatar. Det är jag samtidigt som det inte är jag, det är jätteannorlunda, det är bara jag och tekniken och alla kameror och skärmar. Så jag spelar och så är det nåt annat som syns på scen än mig, det är konstigt, men det är häftigt, det är riktigt roligt faktiskt att få vara den första som upplever det.MUSIKREPORTER Hos Oscar Wilde är spöket på Canterville en gammal engelsk lord som mördat sin fru och därefter ägnat några hundra år till att skrämma bort de familjer som flyttat in på slottet, tills det dyker upp en orädd, självsäker amerikansk familj med en massa barn vilket leder till olika kulturkrockar mellan det gamla och nya.Hos Riksteatern Crea är det nutid och spöket Simone konfronteras med en ensamstående mamma i karriären som flyttar in på slottet med sina mobilberoende tvillingsöner.TVILLINGARNA vet du vad vi gör, vi spelar in spöket och lägger ut på Tik Tok, det blir viralt, vi blir kända och en massa fans kommer hit.....REPORTER I studion ser Jamila Ouahid sina medspelare på scenen på en skärm. Men det är inte lätt. Hon har nämligen en mobiltelefon monterad framför ansiktet under hela föreställningen. Den läser av ansiktsrörelserna.JAMILA Ansiktsuttryck är väldigt viktigt för grammatiken i teckenspråk och det är avgörande - man kan inte se teckenspråk, utan att se ansiktet, man måste se ansiktet för att det ska bli tydligt.REPORTER Jamila får också hjälp av en teckenspråkskonsult med att byta ut vissa tecken som inte går att överföra till avataren.KONSULTEN jag tror inte du kan teckna skrämma…det tecknet, vad gör du här och varför skrämmer ni mig, det blir inte tydligt om du tecknar båda dom tecknena....JAMILA för det som händer innan är att de dansar och skrämmer mig, jag har blivit rädd och lite ledsen, för jag har inte lyckats skrämma dem, jag har skrämt andra familjer i så många år, men nu har de skrämt mig….KONSULTEN Men när de skrämmer dig – hur blir din reaktion då?JAMILA Jag blir lite arg...KONSULTEN Ja du borde teckna större, argare, vad gör ni här, varför är ni i mitt slott.....SPÖKLJUDJAMILA När jag är spöket måste jag teckna långsammare, jag måste göra vissa rörelser större, händerna kan inte nudda varandra, mina fingrar rör sig inte likadant. Som att det här tecknet går inte att se tillräckligt tydligt, vi måste byta ut det, så det är mycket att tänka på.MUSIKREPORTER Borta på scenen rör sig de tre skådespelarna både framför och bakom slöjan där spöket syns. Den löper nämligen tvärsöver scenen. Det är så mycket teknik och saker att förhålla sig till att det krävdes två regissörer. Fokus för Joel Kankkonen är tekniken med spöket och för Lars Otterstedt, skådespelarna på scenen:JOEL Jag heter Joel Kankkonen - och jag är regissör.Varför vi ville göra den här föreställningen är att det är ny teknik och att man kan jobba parallellt med teater och lite mer framtidstänk, alltså experimentera med skådespel och ha en avatar som pratar teckenspråk via motion capture som även är livesänt. Det är första gången i världen som man använder sig av den här tekniken i en föreställning på teckenspråk och då var väl reaktionen först att nämen, det där är omöjligt, det var väldigt osäkert, men jag ville ändå prova. Och vi insåg att det funkade och då bestämde vi oss för att köra.MUSIKREPORTER Och så valde man Spöket på Canterville för att där finns en spökroll lämplig att experimentera med - men också på grund av själva historien.JOEL Det är ett budskap som funkar även idag och handlar om förlåtelse, om relationer, familj, så det passar även idag hans historia och perspektiv, så därför blev det Oscar Wildes historia.LARS Jag heter Lars Otterstedt och jag är också regissör på den här produktionen.En tjej som heter Jenny Schöldt har gjort en bearbetning av novellen och i den här versionen är det en döv familj som flyttar in i slottet. I vår version är också spöket dövt, så både spöket och familjen är teckenspråkiga. Spöket har tidigare skrämt bort hörande familjer genom att skrämma dem med ljudeffekter och skrika och kedjor som rasslar, men det inser hon nu att det går inte, för det är en döv familj som flyttar in, vilket ställer till det för henne.MAMMAN Alltså det här med kedjor, det fungerar inte nu, du vet, vi är ju döva, kedjor är för hörande, det är gammalt.LARS Och det som händer är att tvillingarna de skrämmer i stället spöket och spöket blir osäker på sin egen identitet på grund av detta. Det är hon som brukar skrämma andra, så det är mycket humor, värme, kärlek och gammalt möter nytt, som är aktuellt fortfarande idag, och det handlar mycket om skärmberoendet, som många unga lever med idag.Och det finns också en historia, alltså dövas historia är att man upplevt mycket förtryck. Det har funnits ett förbud mot att använda teckenspråk, man var tvungen att lära sig tala och anpassa sig till samhället. För de unga killarna i vår pjäs är det självklart att de använder teckenspråk, det inget konstigt för dem. Men de får också möta en äldre generation döva som har upplevt det här förtrycket, det lyfts också i pjäsen.SPÖKET ni har alltTVILLING ska du säga, va - som har hela det här slottet!SPÖKET men ni får teckna, det fick inte jag...jag var tvungen att tala....jag blev straffad om jag försökte teckna....MUSIKREPORTER Scenografin är sparsmakad - två trappor på vardera sidan scenen, ibland nån soffa eller dörr, i fonden projiceras de olika slottsrummen. Det är mycket musik och viktigt att tydligt räkna in för att de döva skådespelarna ska känna in musiken....LJUD FRÅN REPETITION bra , fintDet kändes ju bättre faktiskt när vi snurrade runt, innan var det svårare att känna musiken...REPORTER Efter repetitionen får Jamila Ouahid lämna studion, ta av sig den trånga avatardräkten och komma bort till kollegerna på scenen. Det är kul med avataren, men lite ensamt också förstås:JAMILA Jag vet att ibland på turnén så kommer jag vara precis intill scen och ibland kommer jag vara i ett rum långt bort. När vi spelar i Sundsvall, då är jag kvar här i Stockholm och resten av föreställningen är i Sundsvall, så det är bra för mig att få testa på.REPORTER Vad vinner man med att göra så här, använda den här tekniken?JAMILA Alltså jag vill inte skryta, men jag kommer ju vara först, jag är jätteglad över det. Det här kommer jag ha med mig hela livet. Jag kommer berätta sen: Jag minns hur det var 2025 när jag spelade i Spöket på Canterville! Jag var ett spöke, en avatar, först i världen! (skrattar)LJUD spökskratt från pjäsen

P1 Kultur uppmärksammar Fängslade Författares dag som inträffar fredag 15 november. Vad var det Dawit Isaak och Gui Minhai skrev och gav ut för texter som ansågs vara så farliga av Eritrea och Kina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTALHur påverkar ett krig det fria ordet och författarna som befinner sig där? Sedan 2023 har Ryssland och Israel har hamnat på listan över de 10 länder som fängslar flest författare. Vi diskuterar utvecklingen med Kholod Saghir, tidigare chefredaktör för Svenska PENs tidskrift PEN/OPP. Och Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Fredrik WadströmREPORTAGEVi följer med vår reporter Helene Alm till det allra första Samiska Danscentret som invigs i helgen i Vuollerim. En plats som ska bli skådeplats för dans och scenkonst men även fungera som ett tryggt och säkert rum för samiska kreatörer samt dansgrupper från andra urbefolkningar.GRATIS TEATEROch så möter P1 Kulturs Emma Engström teaterregissören Alexander Öberg, aktuell med Dario Fo:s pjäs ”Vi betalar inte! Vi betalar inte!” som har premiär på Göteborgs Stadsteater i helgen. Ett stycke drama som har följt med honom genom livet men som han först nu kände var aktuell för honom att ta tag i och sätta upp. Dessutom har den slutsålda föreställningen varit gratis, publiken har fått välja om de vill betala eller inte och utfallet har överraskat regissören.ESSÄGår det att skriva brev i vår tid utan att det blir ett iscensättande av brevskrivande? Och varför är ett mail inte ett brev?OBS producent Olof Åkerlund har läst Michael Larsson och Ludvig Köhlers bok ”Mejl” och funderar över korrespondensen och självmedvetandet. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Historieläraren Robin Olovsson, känd från Historiepodden, har skrivit den första populärhistoriska boken om Norrland en del av landet som aldrig kom med på egna villkor i berättelsen om Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helene Alm träffade författaren för ett samtal om ”Norrland”, historieskrivning och industrin som landsändans förgörare och möjliggörare. Dessutom krävdes en resa till Gråträsk.

I filmen Det kunde varit vi får vi följa Glada Hudik-teaterns Emma Örtlund, Ida Johansson och Pär Johansson på en resa tillbaka till en tid då intellektuellt funktionsnedsatta sattes på anstalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På vägen besöker de bland annat Vipeholm och träffar de forskare och författare som intresserat sig för hur människor med intellektuella funktionshinder behandlats i Sverige historiskt. Alla tre gästar P1 Kultur.REPORTAGE: NU KOMMER ”HISTORIEN OM NORRLAND” – MED ROBIN OLOVSSON I ”DIMMANS LAND”Historieläraren och Historiepoddens programledare Robin Olovsson har inspirerats av Vilhelm Mobergs ”Min svenska historia” när han nu berättar Norrlands historia i boken som fått underrubriken ”Dimmans land”. Vår reporter Helene Alm träffade författaren för ett samtal om ”Norrland”, historieskrivning och industrin som landsändans förgörare och möjliggörare.REPORTAGE: UMESAMISKA PÅ SCEN NÄR BOKEN ”NÄR VI VAR SAMER” BLIR TEATERSerieromanen ”När vi var samer” följer dess författare Mats Jonsson i upptäckandet av det samiska arv som tystats ner och delvis gått förlorat i hans familj. Och när den nu blir pjäs på Västerbottensteatern så spelas den både på svenska och hans släktingars språk: Umesamiska. Reporter Anton Bennebrant har besökt repetitionerna av den unika uppsättningen.KRITIKSAMTAL: SÅ BRA ÄR SALLY ROONEYS NYA ROMANSally Rooney är aktuell med sin fjärde roman, ”Intermezzo”, som ges ut samtidigt på en rad språk och beskrivs som en litterär händelse. Hur väl motsvarar den förväntningarna, och vad är det som gör Sally Rooney till en av sin generations stora författarstjärnor? Litteraturredaktör Lina Kalmteg i samtal.ESSÄ: EVA-LOTTA HULTÉN OM DEN EGENTLIGA BEFOLKNINGSKRISENDet talas mycket om befolkningsminskningen. Varför föds det allt färre barn och hur ska samhället klara kriserna det medför? Eva-Lotta Hultén tycker i dagens essä från OBS att det är hög tid att byta perspektiv och betrakta ett ännu större hot: befolkningsökningen.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

P1 Kultur har redan gett tips på vilken jazzmusik du kan höra, vilka böcker du kan läsa och vilka filmer du kan kolla på under sommaren. Men vilket klassiskt album passar hängmattan i sommar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får besök av Musikrevyn i P2s programledare Karin Birgersson som ska ge oss sommarlyssnings tips från den klassiska musikens värld.SHAKESPEARE SOM CLOWNTEATERI år kan man se Strindbergs Dödsdansen och Bergmans Det sjunde inseglet framföras av teaterclowner. Och på Norrbottensteaterns sommarscen spelas Shakespeares Richrad den III. Vår reporter Helene Alm har åkt dit med frågan: Varför lämpar sig lämpar sig klassiker och tragedier särskilt bra för clownteater?INTERVJU: HON HAR SKRIVIT ”HEJ JAG HAR CP”Vi får besök av författaren och funkivisten Jenny Larsson som förutom att ha ett pysselkonto på sociala medier med över hundra tusen följare, även skrivit den självbiografiska boken ”Hej jag har CP!”EN SKATEPARK I EN KONSTHALLKoo Jeong A. är inte bara Sydkoreas representant på Konstbiennalen i Venedig i år. Hen är även Sverigeaktuell med utställningen ”Event Horizon Malmö” på Malmö Konsthall.En utställning som till största del består av en gigantisk skateskulptur som är som en liten skatepark i konsthallen. Som är öppen för allmänheten att ta, gå, stå, sitta, ligga eller åka skateboard på.HANTVERKET: TAPETMAKARNAOBS i P1 har sommarlov, så istället blir det ett avsnitt av Hantverket, vår serie där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen.Idag möter vi de två tapetmakarna Sara Lundström och Mats Qwarfordt som arbetar med att rekonstruera gamla tapeter. Deras verkstad är en rödmålad, före detta fångvaktarbostad på Långholmen i Stockholm och där återskapar de mönsterskatter från både slott och koja. Nina Asarnoj har träffat dem och var med när de öppnade ett paket med gamla, sköra tapetfragment...Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Den 2 februari 2022 var det 100 år sedan James Joyces Ulysses kom ut. Det firade OBS med en specialpodd med Ulysses svenska översättare Erik Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerat den 2 februari 2022.Med anledning 100-årsfirandet bad OBS och P1 Kultur den svenska översättaren av Ulysses, Erik Andersson, att berätta om arbetet med boken. Intervjuar gör Lisa Bergström och dessutom får du en introduktion av kulturredaktionens Helene Alm.

Sanna Lenken har regisserat dramaserien Smärtpunkten om 7:3. Vad var viktigast för henne att berätta om Noréns omdebatterade teaterprojekt idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu visas dramaserien ”Smärtpunkten” på STV. Den bygger på Elisabeth Åsbrinks bok med samma namn och handlar om dramatikern Lars Noréns arbete med den omdebatterade pjäsen ”7:3” för Riksteatern år 1999. Tre fångar, dömda för grova brott, stod på scenen och berättade om sina liv och ideologi. Två av dom var övertygade nazister. Lars Norén ville ställa verkligheten på scenen. ”7:3” blev en av de mest omdebatterade projekten i svensk teaterhistoria.Sanna Lenken, som regisserat ”Smärtpunkten”, är gäst i dagens P1 Kultur.Hur förändrade egentligen pjäsen ”7:3” teaterkonsten och vad som kan spelas på en scen? Var befinner vi oss idag när det gäller att ställa ”verkligheten” på scen? Teaterkritikern Maria Edström kommer till studion.SVENSKE FERNSTRÖMS SYMFONI SPELAS I LVIVPå söndag är det konsert i staden Lviv i västra Ukraina. Den svenska 1900-talskompositören John Fernströms sjätte symfoni ska framföras i konserthuset Orgelsalen. Orkestern som ska framföra Fernströms symfoni är från Luhansk i östra Ukraina och har varit på flykt från det ryska anfallskriget i tio år. Hur kommer det sig att de väljer att spela Fernström? Fredrik Wadström har pratat med Taras Demko, en av de ansvariga på konserthuset Orgelsalen i Lviv.KLASSIKERN: PATRICIA HIGHSMITHS PSYKOPAT TOM RIPLEYI Klassikern berättar Helene Alm om romanfiguren Tom Ripley, gentlemannen som bara mördar när han är så illa tvungen. På Netflix kan man se en ny svartvit serie av Patricia Highsmiths favoritpsykopat Ripley. Emma Engström berättar varför den är också är mycket sevärd.DÖVBLINDA FRANS LEIJONS LIV BLIR FINKÄNSLIG TEATERFinlandsvenske Frans Leijon var en märkvärdig man som under smittkoppornas 1800-tal förlorade både syn och hörsel men växte upp och tog sig an världen med sina händer, blev hantverkare och glasmästare. Nu turnerar Riksteatern Crea och Teater Tottori över landet med uppsättningen ”Frans”. Jenny Teleman har sett föreställningen och träffat dövstumme skådespelaren Aki Pirkola.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Alla, förstås. Men upplever alla det så? Och varför är tillgången till låneböcker så viktig i ett hållbart demokratiskt samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ROMANPRISET: LYSSNARJURYN OM ”TOMT BO” AV SOFIA STENSTRÖMLyssnarjuryn som ska utse Sveriges Radios Romanpris 2024 består i år av Maria Fabriani, Sonny Kjellander, Lena Kronberg, Linnea Ekström och Christer Gustafsson. De har läst de fyra nominerade böckerna, och i dag får vi smyga in i deras överläggningar och höra dem diskutera ”Tomt bo” av Sofia Stenström. En roman som tycks väcka starka känslor. Men vilken bok som vinner, det får vi reda på i fredagens P1 Kultur. SAMTAL: NICOLAS LUNABBA OCH NIOOSHA SHAMS OM VIKTEN AV TILLGÅNG TILL BIBLIOTEKVi pratar vidare om bibliotekets roll i ett demokratiskt samhälle. I stadsdelen Nydala i Malmö fanns det inget bibliotek - tills några bestämde sig för att skapa ett själva. Varför är tillgången till låneböcker så viktig för ett socialt hållbart samhälle? Författaren och ungdomsledaren Nicolas Lunabba och Nioosha Shams, författare och läsambassadör, gästar P1 Kultur. LIVE: MED BOKBUSSEN I GÄLLIVAREEtt sätt att tillgängliggöra bibliotek och litteratur för fler är bokbussar. I Gällivare kommun i Norrbotten besöker den små orter som har långt till närmaste bibliotek. Vår reporter Helene Alm följer med bussen för att ta reda på vad den har för betydelse för låntagarna. INTERVJU: MELODY FARSHIN OM SITT STARKASTE BIBLIOTEKSMINNEBibliotek är platser där minnen skapas och hela veckan samlar vi på sådana. I dag berättar komikern och författaren Melody Farshin om hur biblioteket först var en viktig plats, men som sedan vände henne bort från läsningen under många år.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Kirsten Dunst spelar en av huvudrollerna i framtidsdystopin Civil War där polariseringen lett till inbördeskrig. Regissören Alex Garland skildrar ett USA i upplösning och filmen landar mitt i den amerikanska valrörelsen. USA-korrespondenten Roger Wilson rapporterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RENÄGARES VILLKOR I FILMEN ”STÖLD” PÅ NETFLIXFilmen ”Stöld” utspelas i Sápmi och bygger på Ann-Helén Laestadius bok med samma namn och Peter Birro har skrivit manus. Björn Jansson har träffat huvudrollsinnehavaren Elin Kristina Oksal och regissören Elle Márjá Eira, som själv är renägare. RYSKA EXILFÖRFATTARE PÅ LISTA ÖVER EFTERLYSTAAllt fler ryska exilförfattare och Putinkritiska intellektuella blir efterlysta av den ryska polisen. Daria Serenko, aktuell på svenska med romanen ”Jag önskar mitt hem aska”, är den senaste i raden. Efterlysningen innebär att hon omedelbart blir anhållen om hon skulle återvända till Ryssland. Fredrik Wadström berättar mer.MÖT ÅRETS LYSSNARJURY!På måndag drar den igång: Litteraturveckan i P1. Till höjdpunkterna under veckan hör lyssnarjurydiskussionerna om de fyra nominerade romanerna till Sveriges Radios Romanpris. I många år har juryn bestått av olika bokcirklar över hela landet men i år är det enskilda lyssnare som fått söka. Vår reporter Helene Alm har tagit reda på lite mer om vilka dom är.POETEN FREDRIK NYBERG, NOMINERAD TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS 2024Fem diktsamlingar är nominerade och den här veckan har vi fått höra utdrag ur de böckerna lästa av poeterna själva. Idag är det dags för Fredrik Nyberg som ger sig in i klimatkrisen i sin diktsamling ”Ruiner. Andra häftet”. Vem som vinner Sveriges Radios Lyrikpris 2024 får vi veta under Litteraturveckan i P1 (15-21/4), närmare bestämt på torsdagen i P1 Kultur.KLASSIKERN OM ”TROLLKARLEN FRÅN OZ”Technicolorfärgerna sprakade, det var sång och dans, och häxan var blodisande - filmbolaget MGM kostade på sig när de gjorde ”Trollkarlen från Oz” 1939 i regi av Victor Fleming. Det var helt enkelt en uppvisningsfilm. Mårten Blomkvist berättar historien om en film som har en särskilt stjärnglans i Hollywood.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

En av Hollands mest kända scenkonstnärer och en mimartist i världsklass, Karina Holla, iscensätter krigets fasor i Warrior Women. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Föreställningen bygger på den belarusiska författaren Svetlana Aleksejevitjs bok Kriget har inget kvinnligt ansikte, där 300 kvinnor från hela Sovjetunionen berättar om hur de stred under andra världskriget.Karina Holla drabbades av den otroliga humaniteten i Aleksejevitj bok.”Hon är så otroligt ärlig och så djupt mänsklig, och jag älskar henne för det. Det fick mig att tänka att det kanske var tid att prata djupare om kriget och tänka OK nu ska jag se fasorna i ögonen.”Warrior Women är ett samarbete mellan Karina Holla och teater Giljotin i Stockholm.

Det är dagen före dagen. Victor Malm (Expressen), Lina Kalmteg (Sveriges Radio) och Johan Hilton (Göteborgs-Posten) möts i P1 Kultur för att diskutera favoriterna till Nobelpriset i litteratur 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våra reportrar Mina Benaissa och Helene Alm har även varit ute i Göteborg respektive Luleå för att höra vem folk på stan tycker ska få årets pris - och vilken betydelse Nobelpriset i litteratur har för dem.KRITIKSAMTAL: ANNIKA NORLINS DEBUTROMAN ”STACKEN”Musikern Annika Norlin är mest känd under artistnamnen ”Hello Saferide” och ”Säkert”. För några år sedan nominerades hon också till Augustpriset för sin litterära debut med en novellsamling. Nu har hon kommit med sin första roman, ”Stacken”, om en grupp människor som av olika skäl hamnat utanför samhället. Samtal med vår recensent Mattias Berg.KONSTRECENSION: RASHID JOHNSON PÅ MODERNA MUSEETModerna museet har hängt om sin samlingspresentation, som nu är indelad i tre övergripande teman. I den senaste utställningen väljer den amerikanske konstnären Rashid Johnson verk ur museets samling - och visar egna. Vår kritiker Mårten Arndtzén har sett utställningen ”Sju rum och en trädgård”.ESSÄ: VAD KAN JAG KÖRA EN KO?Kan vi vända upp och ner på hierarkin gud – människa – djur? Och kan vi i så fall lära oss att leva som en ko? Lars Hermansson reflekterar över människans relation till lantbruksdjuren.Programledare: Felicia FrithofProducent: Esfar Ahmad

Är sången som ett sätt att använda rösten och föra vidare texter hotad? Ja, det menar tonsättaren Jonas Valfridsson, som önskar att vi sjöng mer med våra barn. Samtal i studion om hur det egentligen står till med vår relation till sången och de klassiska sommarvisorna, med Jonas Valfridsson och sångpedagogen Ellinor Fryklund. Och så har vår reporter Helene Alm tagit tempen på skönsjungandet på stan i dessa skolavslutnings- och midsommartider.MUSIKSOMMAREN ENLIGT P3:S OSCAR KANGRO – TRE SAKER ATT SE FRAM EMOTSommaren är högkonjunktur för musik i alla former. Från sommarplågor till festivaler, hajpade albumsläpp och konserter. P3:s Oscar Kangro besöker P1 Kultur för att tipsa om tre saker att särskilt se fram emot med musiksommaren 2023.BÄST JAZZ JUST NU – MED JAZZRADION I P2:S MÄRET ÖMANOch vad är mest intressant på den svenska jazzscenen just nu? P1 Kultur bad Jazzradions Märet Öman att plocka fram tre av senvårens bästa skivor – och hon kom tillbaka med tre album och en hel del brasilianska influenser.REPORTAGE: MÖT TVÅ AV KONSTNÄRERNA I HAVREMAGASINETS SOMMARUTSTÄLLNING "KOLLEKTIVET"Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Under rubriken "Kollektivet" visas sju olika konstnärskap som tillsammans berättar om solidaritet och kraften i gemenskap. Två av konstnärerna, Kristina Müntzing och Elina Juopperi, väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och hantverk. Men där en vill bevara och inte förstöra, vill den andra skära sönder. Reportage av Helene Alm.LÅNGESSÄ OM SOMMARENS OHEMLIKHET DEL 2: KAN SMULTRONSTÄLLET VARA NÅGOT HOTFULLT?I dagens essä från OBS har vi kommit fram till den andra och fristående delen av författaren Lyra Ekström Lindbäcks långessä om sommarens kusliga dubbelhet, ledigheten och undantaget där det bortträngda tränger fram och förändringar sker. I dag kretsar det kring Cora Sandels Alberte-trilogi och idén om ett hem utanför hemmet – ett smultronställe.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Andra spåret på Pugh Rogefeldts debutskiva "Ja dä ä dä" var "Här kommer natten". Det blev den första låten med svensk text på Tio i topp 1969. En låt som varken Pugh eller publiken tröttnade på. Under ett par dagar i juni 1969 spelade 22-årige Pugh Rogefeldt från Västerås in sin första skiva "Ja dä ä dä". Ett album som än idag räknas som en av de bästa svenska popskivorna.Producenten Anders Burmans idé att föra ihop de två jazzrockarna Georg "Jojje" Wadenius på bas och gitarr och Janne "Loffe" Carlsson på trummor med nykomlingen Pugh som sjöng och spelade kompgitarr ledde till ett unikt sound.- Jag blev inspirerad, det var kul att jobba med Pugh och det var ett väldigt fint samarbete som grundade sig i hans ursprungsmusik, säger Jojje Wadenius, som här berättar om hur han improviserade mycket, bland annat när de spelade in "Här kommer natten".En klassiker av Helene Alm.

Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby. Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDERVad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBYTre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.Vår reporter Helene Alm besökte dem.TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRISLyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd"."BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIXI tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSERMänniskan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse. Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Glasblåsaren Peter Kuchinke på The Glass Factory i Boda Glasbruk, Småland, mår dåligt om han inte får blåsa glas varje dag och svettas i hyttan. -Flowet är allt, säger Peter Kuchinke när han blåser och formar en stor tjock, slingrande ljusstake på The Glass Factory. Rörelserna tillsammans med assistenterna inne i glashyttan är nästan som en dans.-Om man halvvägs gör ett jävla fel då är det bara att avbryta och slänga skiten och börja på nytt. Pincetten är hans fingerspetsar, skärsaxen händerna och med vått tidningspapper kan han modellera och stryka det heta glasämnet.I snart 40 år har Peter Kuchinke arbetat som glasblåsare och slutar aldrig fascineras över allt man kan göra med glas.Reporter och producent: Helene Alm

Richard Damm gjuter en bronsskulptur och vi får vara med om det magiska momentet när den gurglande metallen hälls i gjutformarna. Richard Damm driver Vadstena Konstgjuteri och gjuter skulpturer som ska bli offentlig konst. Originalen som konstnärerna lämnar in kan vara vad som helst:”Det kan vara papper, köttbullar, allt möjligt, men det viktigaste är att det håller ihop sig själv hyfsat i alla fall.”Det roligaste är själva gjutningen då flera veckors förarbete står på spel, tycker Richard Damm som vi möter när han gjuter en bronsskulptur åt konstnären Martin Hansson.Reporter och producent: Helene Alm

Nino Bisori går i närkamp med en flygel som ska stämmas inför en liveinspelning "Jag fick träna om mitt gehör. Idag har jag väl fått det att stanna på 442 svängningar..."Hur ska tonen A egentligen låta? Och lät den annorlunda förr när 440 svängningar per sekund var internationell standard?Nino Bisori berättar om tjusningen i att få ett instrument som klingar falskt att låta riktigt fint.Det är ett finlir att justera pianosträngar och stämnaglar som är utsatta för väldigt krafter.Järnramen i flygeln som Nino ska stämma inför en liveinspelning hanterar ett tryck på uppemot 20 ton.Reporter och producent: Helene Alm

Jostein Pedersen tillverkar orgelpipor som de gjorde på 1700-talet och fascineras av det gamla hantverket. Jostein Pedersen jobbade på stålverket SSAB i Luleå när orgelbyggarna kom på besök och erbjöd plats som lärling.Jag har alltid varit hantverkare i själ och hjärta och slöjdat sen barnsben, så just det här hantverket passade mig perfekt, säger han.I över 30 år har han tillverkat metallpipor till både moderna orglar och kopior av äldre och i det här reportaget följer vi honom när gör pipor till en orgel som är en kopia från 1730-talet.Reporter och producent: Helene Alm

Hannah Morrissey blev redan som liten besatt av att ta reda på hur böcker egentligen blir till. Nu är hon bokbindarmästare med egen ateljé och älskar att klä böcker i vackra sidentyger. Hannah Morrissey älskade att läsa, men funderade alltid på hur böckerna egentligen var gjorda och varför det var sån skillnad på inbundna böcker och pocket.Idag är hon fullfjädrad bokbindarmästare och gör helskinnband, halvskinn och pappersband, men allra helst klär hon böckerna i siden, det vill säga klotband, från engelskans ord för tyg, cloth.Det jag tycker är så kul med hantverk är att det blir som man vill ha det, man går inte till en affär och väljer mellan någon annans olika visioner, utan man skapar sin egen vision, säger Hannah Morrissey.Reporter och producent: Helene Alm

Robert Lindberg tycker att det är tråkigt med bara vita ramar och hoppas alltid att folk ska våga ta ut svängarna lite mer när de ramar in sin konst. Robert Lindberg gillar udda och personliga ramar på konstverk, men viktigast är att man anpassar ramen efter konstverket och då är det först färgerna han tittar på.Det var intresset för konst och slöjd som gjorde att han blev rammakare och han älskar sitt jobb: Tänk att det kan vara så roligt med ramar och inramningar, det är otroligt, det är känslor!Följ med ner i snickarboa och in i pappersrummet i Robert Lindbergs ramverkstad.Reporter och producent: Helene Alm

Nino Bisori går i närkamp med en flygel som ska stämmas inför en liveinspelning "Jag fick träna om mitt gehör. Idag har jag väl fått det att stanna på 442 svängningar..." Hur ska tonen A egentligen låta? Och lät den annorlunda förr när 440 svängningar per sekund var internationell standard? Nino Bisori berättar om tjusningen i att få ett instrument som klingar falskt att låta riktigt fint. Det är ett finlir att justera pianosträngar och stämnaglar som är utsatta för väldigt krafter. Järnramen i flygeln som Nino ska stämma inför en liveinspelning hanterar ett tryck på uppemot 20 ton.Reporter och producent: Helene Alm

Boken om Elle Kari gjorde succé när den gavs ut 1951. Fotografen Anna Riwkin Brick och skribenten Elly Jannes följde den treåriga sameflickan Elle Kari ett år. De blev alla vänner för livet. Idag är Elli Karin Pavval, som hon egentligen heter, 75 år och fortfarande lika mycket i farten som sommaren 1949. Hon minns hur fotografen Anna Riwkin Brick följde henne hela tiden med sin lådkamera, men aldrig var påträngande.Elly Jannes dotter Elle Kari Höjeberg döptes efter Elli Karin och berättar hur hennes mor och Anna Riwkin Brick välkomnades av samerna i Jåhkågasska sameby och charmades av den treåriga Elli Karin.Hösten 2021 gavs boken om Elle Kari ut på nytt och då på tre språk, svenska, nordsamiska och lulesamiska som är Elli Karin Pavvals modersmål. Utgåvan är redan slutsåld. För många samer har boken varit viktig, något att känna igen sig i, identifiera sig med. Och för många icke-samer var den viktig och spännande då den visade en del av Sverige som många inte visste något om.Ett reportage av Helene Alm.

Lyrikpriset går 2022 till Hanna Hallgrens Ensamhetsträning med Majken Johansson. Helene Alm träffade poeten under en hundpromenad på södra Öland. I boken Ensamhetsträning med Majken Johansson går Hanna Hallgren tillbaka till uppväxten i Frälsningsarmén, om varför hon lämnade frikyrkan för att kunna skriva och leva öppet som lesbisk, om sin upptagenhet av poeten Majken Johansson som hunden är döpt efter. Och om vikten att ensamhetsträna. Så här lyder motiveringen:Sveriges Radios Lyrikpris 2022 går i år till Hanna Hallgrens Ensamhetsträning med Majken Johansson för att den utan skyddsnät utforskar möjliga liv och förlorade möjligheter. I en okopplad text som löper fritt mellan poesin och essän uppstår rytm och rymd tills allt vibrerar av mening.Med känsla för himmelsk skönhet och mänsklig skörhet vittnar poeten om att längta efter tillhörighet i en värld utan frälsning, att där banden brustit bygga bo i orden.Helene Alm, reporter helene.alm@sverigesradio.se

Den 2 februari 2022 är det 100 år sedan James Joyces Ulysses kom ut. Det firar OBS med en specialpodd med Ulysses svenska översättare Erik Andersson. Med anledning 100-årsfirandet bad OBS och P1 Kultur den svenska översättaren av Ulysses, Erik Andersson, att berätta om arbetet med boken. Intervjuar gör Lisa Bergström och dessutom får du en introduktion av kulturredaktionens Helene Alm.

Den 2 februari 2022 är det 100 år sedan James Joyces Ulysses kom ut. Det firar OBS med en specialpodd med Ulysses svenska översättare Erik Andersson. Med anledning 100-årsfirandet bad OBS och P1 Kultur den svenska översättaren av Ulysses, Erik Andersson, att berätta om arbetet med boken. Intervjuar gör Lisa Bergström och dessutom får du en introduktion av kulturredaktionens Helene Alm.

Flera nya verk på scen och film handlar om Andrées misslyckade polarexpedition 1897 och kärlekshistorien mellan den yngste deltagaren, fysikern och fotografen Nils Strindberg och Anna Charlier. Vad är det som gör att vi aldrig kan släppa Andrées polarexpedition 1897? Om tre män i en luftballong som skulle komma först till Nordpolen, men störtade på ett isflak och omkom efter tre månaders vandring på drivisen.Deras kvarlevor återfanns på Vitön 1930, 33 år efter att de försvann. Alltsedan dess har detkommit böcker, utställningar, film och pjäser. Numera är det inte bara de tre männens öden som intresserar, utan även kärlekshistorien mellan den yngste expeditionsmedlemmen Nils Strindberg och hans fästmö Anna.P1 Kultur har pratat med fyra kulturarbetare om deras besatthet av berättelsen; skådespelaren Maria Pontén, manusförfattaren och regissören Jonas Österberg Nilsson, scenografen och regissören Sabine Theunissen och filmmanusförfattaren Ida Kjellin.Helene Alm, helene.alm@sverigesradio.se

I sommar invigdes ett nytt privat konstmuseum i Paris. Initiativtagaren är affärsmannen och konstsamlaren Francois Pinault. Reportage om hur det privata bär en allt större del konstscenen. ANNE IMHOF DYSTOPISKT OCH MONUMENTALT  Den tyska konstnären Anne Imhof har låtit tala om sig de senaste åren 2017 var hon det stora samtalsämnet på Venedigbiennalen och hon är i dag en av de mest hyllade i sin generation. Just nu visas hennes utställning Natures mortes på Palais de Tokyo i Paris. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg beskriver den som både dystopiskt och monumentalt. CECILIA HANSSON TILLBAKA TILL SNÖ OCH POTATIS Möt författaren Cecilia Hansson, aktuell med sin andra roman, Snö och potatis där hon söker sig tillbaka till de trakter där hon själv har sina rötter: Luleå, Tornedalen och i Västerbotten. Reportage av Helene Alm. ESSÄ: ARBETETS SKÅDESPELERI  Den här veckan sänder vi en enda lång essä, i fyra delar. I långessän Livet i 2,5 dimensioner undersöker konstnären Sonia Hedstrand hur mänskliga relationer i dag genomgår ett större skifte. Det ömsesidiga, känslomässiga beroendet som tidigare utgjort grunden för våra relationer sker nu i form av en ekonomisk transaktion Men när känslor säljer och det autentiska och det föreställda går in i varandra vad händer då med konsten och konstnärens roll i samhället? I dag hör vi den andra delen i essän, med underrubriken Arbetets skådespeleri. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Under torsdagen invigs den nya omdebatterade konsthallen Liljevalchs+, på Djurgården i Stockholm. Duraid Al-Khamisi har träffat arkitekten Gert Wingårdh och glaskonstnären Ingegerd Råman. VETEGRÄS OCH VIDEOVERK I UTSTÄLLNINGEN JORD Människans förhållande till jorden vi odlar och till naturens resurser står i centrum i utställningen Jord på Havremagasinet i Boden. Här ryms både vetegräsodlingar och videoverk. Här visas också vapen för att gestalta det krigstillstånd som följer av människans våld på naturen: pilbågar, rustningar av purjolöksblast och gasmasker. P1 Kulturs reporter Helene Alm har besökt utställningen och intervjuat konstnärerna Linda Tedsdotter, Chuyla Chla och Ilona Huss Wallin VENEDIG EN DRÖM SOM VILAR PÅ 30 MILJONER TRÄPÅLAR Få städer i världen har en sådan mytologisk dragningskraft som Venedig. Men vad är det för plats? I dagens OBS-essä försöker P1 Kulturs Mattias Berg förstå staden som flyter på vatten, drömmar och mardrömmar. Programledare: Duraid Al-Khamisi Producent: Ulph Nyström

En ny grandios utställning om våra förfäder vikingarnas liv öppnar nu på Historiska museet i Stockholm. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har tjuvkikat. FÅR POETER GÖRA SOM DE VILL? Med utgångspunkt i Louise Glücks Ett byliv och Marie Silkebergs Revolution house problematiserar kritikern Göran Sommardal den poetiska premissen, utgångspunkten för vad som blir en dikt. Vi tittar också närmare på byaskildringar som litterär genre och landar på ett självklart sätt hos dansbandet Sven-Ingvars. VETEGRÄS OCH VIDEOVERK I UTSTÄLLNINGEN JORD Människans förhållande till jorden vi odlar och till naturens resurser står i centrum i utställningen Jord på Havremagasinet i Boden. Här ryms både vetegräsodlingar och videoverk. Här visas ockås vapen för att gestalta det krigstillstånd som följer av människans våld på naturen: pilbågar, rustningar av purjolöksblast och gasmasker. P1 Kulturs reporter Helene Alm har besökt utställningen och intervjuat konstnärerna Linda Tedsdotter, Chuyla Chla och Ilona Huss Wallin. OBS-ESSÄ OM VÅRT STÄNDIGA BEHOV AV KULTURREVOLUTIONER Sker kulturens utveckling språngvis eller genom en organiskt växande kulturell odling Författaren och kritikern Dan Jönsson lutar i dagens Obs-essä åt att utveckling sker i språng och i konflikt. Vad betyder det för kulturpolitiken? Dessutom boken "Med kamera och koffert - resefotografier före massturismen". Sanna Jylhä och Marika Rosenström har samlat bilder från finlandssvenska resenärers resor över jorden från 1890 till 1965. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Ulph Nyström

I början av 1900-talet var han en av våra mest hyllade konstnärer som gjorde succé i Paris. Sedan föll hans namn i glömska, men nu är Axel Törneman aktuell både genom en stor utställning och en ny biografi. Hör Mårten Arndtzens porträtt av en pionjär i brytningstid. Pionjär i brytningstid är också titeln på biografin, som är skriven av konstvetaren Anita Theorell. Utställningen Bohemliv och modernitet med Axel Törnemans verk kan man se på Thielska galleriet i Stockholm. STILLSAMT, SPRÅKSAMT OCH POETISKT PÅ KONSTFACKS VÅRUTSTÄLLNING Den stora konstdebatten om "Vita havet", namnet på Konstfacks utställningslokal, märks inte mycket av i elevernas vårutställning. Om man nu inte vill tolka elevernas intresse för språk i olika former som en kommentar till debatten. P1 Kulturs Karsten Thurfjell har besökt elevutställningen. 100 ÅR AV DEMOKRATI SKILDRAS I NY KONSTUTSTÄLLNING I LULEÅ 1921 infördes lika och allmän rösträtt i Sverige. Detta uppmärksammas och gestaltas av 22 olika konstnärer i Konstnärernas kollektivverkstad i Luleå. Vår reporter Helene Alm var med när konstverken skulle bäras, baxas och hängas inför utställningen. SAMTALETS OCH BERÄTTELSENS KRAFT I DIDEROTS ROMANER Författaren Torbjörn Elensky söker sig till Upplysningstidens offentliga samtal, och läser Denis Diderots roman "Jakob Fatalisten och hans husbonde" i dagens OBS-essä.

Sveriges Radios romanpris gick i år till Hanna Nordenhök för hennes roman Caesaria en historisk roman som skrevs under och färgades av #metoo. Helene Alm har pratat med Hanna Nordenhök. KULTURGÄRNING NÄR 101 ÅR GAMMALT VERK GES UT PÅ SKIVA Tonsättaren Andreas Halléns körverk Missa Solemnis uruppfördes 1920 men först nu, dryga 100 år senare, har den spelats in för att ges ut på skiva, med Erik Westbergs vokalensemble. Samtal med P2:s Sara Norling om en kulturgärning. RECENSION: UNDERGÅNGEN AV MALTE PERSSON Malte Persson debuterade med romanen Livet på den här planeten 2002. Han är en litterär mångsysslare som översätter, skriver romaner, barnböcker, kulturartiklar men kanske är det som poet och översättare av poesi han är mest verksam. I dagarna utkommer hans femte diktsamling, Undergången, som Lars Hermansson har läst. ESSÄ: NIHILISTISK GANGSTERRAP SOM ARBETARLITTERATUR?  Vilka erfarenheter räknas och krävs det en särskild moral för att inkluderas i genren arbetarlitteratur? Frågan om gränsdragningar inom arbetarlitteraturen är inte ny, utan tvärt om nästan lika gammal som arbetarlitteraturen själv. Litteraturvetaren Jimmy Vulovic reflekterar över en debatt som ständigt dyker upp i nya skepnader Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Brittiska Gardener's world har under coronaåret blivit populärare än någonsin, och lockat storpublik till programmet. Här i Sverige avlöser säsongsstarterna varandra med titlar som "Trädgårdstider" eller "Hjälp, vi har köpt en bondgård." Vad handlar intresset om, och varför uppstår det just nu? Vår kritiker Nina Asarnoj spanar in i drömmen om att odla sin trädgård. KONSTPROTEST MOT BELARUSISKT BUBBELVIN Samtidigt som de internationella protesterna mot diktaturen i Belarus ökar, har Systembolaget börjat sälja ett statligt producerat vin från Belarus. Två belarusiska konstnärer, bosatta i Sverige, protesterar nu utanför Systembolagets huvudkontor. BROARNA I MADISON COUNTY - ÅNGANDE KÄRLEK MED FYSISK DISTANS Hur skildrar man en intensiv kärlekshistoria på en teaterscen när skådespelarna inte får röra varandra? Just nu repeterar Norrbottensteatern Broarna i Madison County, om spirande kärlek mellan fotografen Robert och hemmafrun Francesca. Repetitionerna är strikt coronasäkrade, vilket gör att skådespelarna får dansa tango med köksbord och stolar istället för med varandra. P1 Kulturs reporter Helene Alm har följt repetitionerna. NEDTONAD OCH INTIM WAGNEROPERA I DIGITAL VERSION Det bidde ingen grandios premiär på Göteborgsoperan av Wagners tredje del av Ringen - det bidde en digital uppsättning att uppleva framför datorn. Men P1 Kulturs Per Feltzin hyllar den skickliga filmatiseringen av verket, som lyfter fram samspelet och skådespeleriet. VARFÖR ÄR HANDENS KUNSKAP MINDRE VÄRD ÄN HUVUDETS? Traditionen av att praktisk kunskap inte värderas lika högt som teoretisk kunskap är lång. Men författaren och journalisten Eva-Lotta Hulthén visar i dagens OBS på rörelser som i flera hundra år kämpat för "learning by doing". Och vissa av dessa tankar påverkar även pedagogiken i svenska skolor idag. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

I dag tar vi upp några av vårens intressanta utgivningar: Henrik Bromander, Bengt Ohlsson, Mara Lee och Aase Berg. Dessutom OBS-essä om det judiska Wien. "SKYMNINGSTID" OM TERRORISMEN I SVERIGE Med utgångspunkt i flygkapningen i Bulltofta 1972 skapar Henrik Bromander en roman om 70-talets Sverige där ett allmänt välmående samhälle skuggas av terrorceller och extrema rörelser. BENGT OHLSSON BARNBOKSDEBUTERAR Viveca Bladh har pratat med Bengt Ohlsson som efter många romaner för vuxna nu ger sig i kast med att skriva för barn i "Pengarna" där en pojke som hittar sedlar ställs inför ett dilemma. MARA LEE UNDERSÖKER RASISMENS MÅNGA VINKLAR Martin Lowden har läst Mara Lees nya diktsamling "Främlingsfigurer" som i skiftande former undersöker språkets förmåga att gripa, hålla, smeka, slå och manipulera. AASE BERG SKRIVER "EN UPPBLÅST LITEN FITTAS MEMOARER" I sin förra roman "Haggan" undersökte hon älskarinnans prekära roll, i dessa "memoarer" är det Aase Berg i modersrollen som står i fokus. Och det är mera av allt. Helene Alm har träffat henne. OBS OM DET JUDISKA WIEN Tractatus Logico Philosophicus, så heter en av 1900-talets mest svårgenomträngliga och inflytelserika skrifter. I år är det 100 år sedan denna skrift av filosofen Ludwig Wittgenstein först publicerades i en tysk tidskrift. OBS drar i dag igång en serie kallad Wittgensteinvariationer, som på olika sätt knyter an till denne tänkare och hans första stora verk. Första delen är gjord av Kenneth Hermele och berör det judiska Wien. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors Producent OBS: Olof Åkerlund

Steve McQueens filmepos om västindier i London från sent 60-tal till tidigt 80-tal är en magnifik berättelse om segregation och förtryck, men också om motstånd och glädje. Nu har den premiär i Sverige! Small Axe består av fem långfilmer och de har toppat kritikerlistor i USA och England sedan premiären i november förra året. Serien nominerades till en Golden globe för bästa tv-film och van i kategorin bästa manliga biroll, för John Boyegas insats. Den brittiska filmregissören Steve McQueen, som prisades med en Oscar för 12 years a slave 2013, har själv västindisk bakgrund och föddes i London 1969 samma år som den första filmen Mangrove utspelar sig. Precis som flera av filmerna, bygger den på verkliga händelser och skildrar en rättsprocess efter demonstrationer mot polistrakasserier. Alla filmer berättar om rasismens många uttryck, men också om olika strategier för att slå tillbaka och skapa förändring. Musiken har en bärande roll genom hela serien och den livsbejakande filmen Lovers rock är till och med döpt efter en musikgenre inom reggae. Filmerna har nu premiär på SVT Play och P1 Kulturs Joakim Silverdal medverkar för ett samtal om en storslagen filmupplevelse, men också om vad som egentligen är tv-serie och vad som är film. "HIMLABRAND" NY ROMAN OM UNG KÄRLEK I SÁPMI Det är en konst att sätta ord på förälskelsens plågor, men Moa Backe Åstot lyckas med det i sin debutroman för unga vuxna, Himlabrand, där huvudpersonen Ánte kämpar med att få ihop sitt liv som homosexuell i en renskötarmiljö. Det finns hittills rätt få skönlitterära böcker från svenska delen av Sápmi. Linnea Axelssons Aednan vann Augustpriset 2018 och Ann-Helén Laestadius första vuxenroman Stöld kom nu vintern 2021. Hon har skrivit flera böcker om att vara ung i Sápmi och det inspirerade Moa Backe Åstot att skriva sin första roman Helene Alm har intervjuat henne. P1 Kultur pratar också med Lea Simma som är verksamhetsledare vid Samiskt författarcentrum i Jokkmokk. Hur ser hon på förutsättningarna för det litterära skrivandet i den svenska delen av Sápmi, har de förändrats på senare år? DAGENS OBS I måndagens essä reflekterar Olof Åkerlund över den existentialistiska filosofins fader Jean Paul Sartre och hans klassiska uttryck om att "existensen föregår essensen" Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

I en nästan två timmar långt video på nätet visar den ryska oppositionsledaren Alexei Navalnyj för första gången det som kallas Putins palats nära Sojti vid Svarta Havet. Den avslöjande filmen har drivit på gatuprotesterna som flammat upp senaste veckan. Enligt Navalnyj har bygget kostat mer än 11 miljarder kronor och finansierat ur statskassan. Filmen har fått en stor spridning och med närmare 100 miljoner visningar. Samtal med Fredrik Wadström om den granskande videon som utmanar Putin. INTERVJU: CENTRALFIGUR I SVENSK KRISTEN MUSIK Med närmare ett trettiotal album och en given plats i psalmboken med "Du vet väl om att du är värdefull" har Ingemar Olsson i 50 år varit en centralfigur på den svenska kristna musikscenen. Nu firar han fem decennier som artist med boken "Mer än tusen ord". Hur har scenen förändrats sedan han en gång började? Ingemar Olsson är gäst i P1 Kultur. REPORTAGE: NY ROMAN OM RENSKÖTARES DESPERATION  "En bok skriven i desperation". Så säger författaren Ann-Helén Laestadius om hennes nya roman "Stöld", som skildrar några renskötarfamiljer och deras kamp för att få stopp på att deras renar tjuvjagas och dödas en roman som till viss del bygger på verkliga händelser. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat Ann-Helene Laestadius. ESSÄ: VEM ÄR DU BAKOM OKUNNIGHETENS SLÖJA?  I år är det 100 år sedan filosofen John Rawls föddes. Han dog 2002, men hans teorier fortsätter stå i centrum av diskussionen om vad som utgör ett rättvist samhälle. Teorier som presenterades för 50 år sedan i boken "En teori om rättvisa". I denna essä återvänder Dan Jönsson till Rawls stora idé om hur man får syn på rättvisan bakom okunnighetens slöja. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Serien följer fyra polisers vardag med lägenhetsbråk, hat, hot och trassliga privatliv. P1 Kulturs Lisa Bergström har tjuvkikat, och hittat både samtidsnerv och övertygande skådespelarinsatser. VI MINNS MONA MALM Skådespelaren Mona Malm gick bort i förrgår, 85 år gammal. Känd för sina roller i Det sjunde inseglet 1957, Fanny och Alexander från 1982 eller Solsidan 2010-2013. Hon gjorde också många TV-filmer tillsammans med regissören Lars Molin, t ex "Den tatuerade änkan" som vann en Emmy 1998. Vår reporter Björn Jansson träffade Mona Malm 2011 efter att hon vunnit en hedersbagge på Guldbaggegalan. Hör henne om vad hon själv minns bäst från sin karriär, och hennes syn på skådespeleri. NY BOK STARTAR PEDOFILDEBATT I FRANKRIKE En ny pedofilskandal har uppdagats i Frankrike, efter publiceringen av Camille Kouchners bok "La familia grande". Boken skildrar sexuella övergrepp i en vänsterintellektuell Parisfamilj, och den som pekas ut är en känd politisk kommentator i Frankrike. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har läst boken och berättar om den upprörda debatten. KLASSIKERN: SVEN KLANGS KVINTETT FRÅN 1976. Dagens klassiker är en jazzpärla - filmen Sven Klangs kvintett från 1976. Ett dansband i en skånsk småstad får en ny bandmedlem, och nu ruckas ordningen. Ett reportage av Helene Alm. 25 ÅR MED THE HELLACOPTERS Mer musikfilm: på SVT Play visas nu "I´m in the band-storyn om The Hellacopters". En berättelse inifrån ett rockband som gått från underground till internationell succé, och som nu är husband i På spåret. Filmen följer bandet från starten för 25 år sedan och framåt, och är regisserad av Amir Chamdin och Johan Bååth. Vi får besök av Pontus Andersson, musikjournalist och programledare på P3 Kryss som sett filmen. VECKANS KULTURTIPS Inför helgen bjuder vår filmkritiker Emma Engström på sina intryck av nya filmen  "The Dig". Den är regisserad av Simon Stone, och hittas på Netflix fr o m 29 jan. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad. Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring. Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar. Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer. Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen. Ett program av Helene Alm.

Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring. Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar. Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer. Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen. Ett program av Helene Alm.

Det som skulle vara ett år av firande blev ett år inte likt något annat. När danskompaniet Norrdans nu fyller 25 år har det planerade jubileumsåret fått stöpas om. VAD ÄR GREJEN MED BACHS GOLDBERGVARIATIONERNA? Det ikoniska verket som somliga beskriver som "ett Mount Everest för pianister", Goldbergvariationerna av Johann Sebastian Bach, har släppts i flera inspelningar i höst, bland annat med den kinesiske stjärnpianisten Lang Lang. Varför är stycket så populärt?  Samtal med P2:s Sara Norling. FRISTADSMUSIKER TAR TON I PITEÅ Piteå kommuns första fristadsmusiker utnämndes 2018 och heter Cris Gera. Han är en Zimbabwisk musiker som var tvungen att fly landet efter att ha blivit dödshotad på grund av en låt han skrev om den politiska krisen i landet. Nu använder han sig av konserter för att berätta sin historia och vår reporter Helene Alm träffade Cris Gera och bandmedlemmarna i en loge precis innan en av dessa konserter. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Idag startar årets upplaga av festivalen CinemAfrica som visar film från den afrikanska kontinenten och diasporan. Temat är "motståndskraft" och årets program präglas av Black Lives Matter. Samuel Girma, koordinator på festivalen, är gäst i P1 Kultur. HANS ROSLINGS TANKEVÄRLD BLIR TEATER Imorgon har Norrbottensteatern i Luleå premiär för pjäsen "Världen enligt Rosling" som baseras på läkaren och folkbildaren Hans Roslings böcker och föredrag. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar regissören Ragna Wei. KOREOGRAFERAT MÖTE MELLAN HELENE BILLGREN OCH ÖRJAN ANDERSSON Ikväll har föreställningen "Promised land" premiär på Dansens hus i Stockholm ett möte mellan koreografen Örjan Andersson och konstnären Helene Billgren. Vår kritiker Cecilia Blomberg har sett föreställningen. VECKANS ORD: Publicera Den här veckan ser Karsten Thurfjell hur det publicistiska landskapet förändrats i grunden under de senaste decennierna. Veckans ord är "publicera". ESSÄ: 20-TAL KRIGEN, SANNINGEN OCH ROMANERNA Romanerna på 1920-talet uppstod i skuggan av den gamla världens undergång i och med första världskriget. Det låter kanske väsensskilt från det tjugotal vi nu nyss har gått in i. Men om tittar närmare så finns det likheter som avspeglar sig i litteraturen. Det menar journalisten Anna Thulin som skrivit dagens essä. Vi hör den läsas av Sofia Strandberg. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Pågående pandemi till trots, det har varit filmfestival i Venedig och i helgen avslutades den med att filmen "Nomadland" i regi av Chloe Zhao belönades med Guldlejonet. Vann rätt film? Filmjournalisten Jan Lumholdt har varit i Venedig och kommer till P1 Kultur för ett samtal om några av festivalens pristagare och vilka intryck han fick med sig hem. Hur var det att bevista en stor internationell filmfestival i dessa coronatider? BOKHÖSTEN ÄR IGÅNG En av alla diktsamlingar som ges ut nu i höst är poeten Anna Hallbergs sjunde diksamling "Under tiden" och i dagens program blir det en recension av boken av en annan poet Burcu Sahin. Dessutom medverkar kulturredaktionens Viveca Bladh, som gjort en rejäl djupdykning i hösten bokflod med böcker för barn och unga. Hör samtalet om några av guldkornen i den akutella utgivningen. ATT UPPLEVA ETT VÄRLDSARV DIGITALT Vissa av våra 15 världsarv i Sverige är självklara, lätta att besöka och förstå sig på, som till exempel Drottningsholms slott eller Gammelstadens kyrkby utanför Luleå. Men i Norrbotten finns även ett världsarv Struves meridianbåge som är både svårt att begripa och besöka, men där forskare nu försöker få det att bli lite mer lättillgängligt och roligt med hjälp av digital teknik och mobilspel. Reportage av Helene Alm. PREMIÄR PÅ "KVINNOSTADEN" PÅ DRAMATEN I STOCKHOLM Den gångna helgen var det premiär för Dramatens första föreställningar sedan pandemin började. I lördags såg kulturredaktionens Jenny Teleman "Kvinnostaden", en uppsättning som baserar sig på Christine de Pizans bok från 1405 med samma namn, och texter av framstående medeltida kvinnor som Hildegard von Bingen och Hroswitha von Gandersheim. Kritiksamtal i P1 Kultur! DAGENS OBS-ESSÄ I dagens OBS berättar kulturredaktionens Cecilia om en fransk språkstrid som äntligen tycks vara över efter många år av hårda ord. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius.

Fansen har fått vänta på Lady Gagas nya "Chromatica" efter försmaken av Mad Max inspirerade "Stupid Love" i februari. Hör Tina Mehrafzoon om Lady Gagas femte album. TV-CIRKELN DISKUTERAR SVARTJOBBET OCH DET STORA SAMMANBROTTET Kriserna kommer upp till ytan i radhusområdet i TV-serien "Svenska Hjärtan". Klasskillnaderna blir allt synligare och skilsmässorna lurar runt hörnet.  Det är dags för den tredje sammankomsten i vår TV-cirkel. Emma Engström och Nina Asarnoj fortsätter att borra i avsnitt fem och sex tillsammans med P1 Kulturs programledare och cirkelledare Roger Wilson. Häng med! KLASSIKERN OM PANSARKRYSSAREN POTEMPKIN Klassikern handlar idag om en av världens bästa och "farligaste" filmer. Stumfilmen "Pansarkryssaren Potemkin" av den ryske regissören Sergej Eisenstein som gjordes redan 1925. Helene Alm har sett om den och även träffat stumfilmsfantasten Magnus Svartvall i Luleå. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

En av världens bästa och kanske "farligaste" filmer gjordes redan 1925. Pansarkryssaren Potemkin påverkade publiken så starkt att den förbjöds i många länder då den ansågs kunna hetsa till uppror. Stumfilmen Pansarkryssaren Potemkin av den ryske regissören Sergej Eisenstein gjordes på beställning av sovjetregeringen. Men propagandafilmen om upproret 1905 i tsarens svartahavsflotta och hamnstaden Odessa blev lika mycket propaganda för filmkonsten. Här föddes filmmontaget och det moderna sättet att klippa film. Filmen gjorde så starkt intryck på sin publik att den i flera länder, däribland Sverige, länge var förbjuden på grund av att den ansågs kunna hetsa till uppror. Scenen med barnvagnen som studsar nerför den långa trappan i Odessa har blivit ikonisk och inspirerat otaliga filmare. I De omutbara från 1989 gör till exempel Brian de Palma trappscenen i gangstermiljö. Helene Alm berättar om hur Sergej Eisenstein aldrig tummade på det konstnärliga i sitt filmskapande och därför gjorde ett mästerverk, i stället för en redovisande journalfilm.

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.

Marie Göranzon, Jan Malmsjö, Livia Millhagen, Peter Andersson, Cilla Thorell - stora namn i ensemblen när Tennessee Williams klassiska pjäs från 1955 sätts upp i ett samarbete mellan Dramaten, Stadsteatern och Maximteatern. INTERVJU MED DECKARFÖRFATTAREN MARIA ADOLFSSON: "Mellan djävulen och havet" är skriven av Maria Adolfsson. Det är del tre i hennes serie om brott i det fiktiva landet Doggerland, en ögrupp i Nordsjön mellan Storbritannien och Danmark. För länge sedan fanns faktiskt en landmassa på samma plats, men för ungefär 7000 år sedan tror man att de sista delarna av Doggerland sjönk ner i havet. 2018 uppstod dock Doggerland igen i fiktiv form, tack vare författaren Maria Adolfsson. Häromveckan kom del tre i serien, "Mellan djävulen och havet". P1 Kulturs Anna Tullberg har gjort ett besök hemma hos Maria Adolfsson, som för tre år sedan sadlade om från kommunikatör till författare, vid 59 års ålder. NY BOK OM SAMISKA TVÅNGSFÖRFLYTTNINGAR Ett mörkt kapitel i svensk historia dras nu fram i ljuset i en ny bok. Det handlar om svenska statens tvångsförflyttningar av samer under 1920 och 30-talet. Boken "Herrarna satte oss hit" är skriven av journalisten och författaren Elin Anna Labba i Jokkmokk och Helene Alm träffade henne när boken släpptes på Jokkmokks marknad häromveckan. RECENSION AV ANDRZEJ TICHÝS BOK "RENHETEN" Sedan debuten med Sex liter luft 2005 har Andrzej Tichý skrivit sig fram till en position som en av svensk litteraturs mest stilsäkra dystopiker. I bok efter bok har han frambesvurit våldsamma inre och yttre sönderfall, inte sällan med trasiga miljonprogramsområden som fond. I dagarna utkommer hans sjunde bok, Renheten. Lars Hermansson har läst den. OBS-ESSÄN OM VAD SOM ÄR EN ESSÄ: Handlar denna vecka om sig själv, skulle man kunna säga. Om essän som begrepp och det essäistiska formatet. Essä betyder ju ordagrant "försök", och essän är till sin karaktär ofta en text som är lite mer öppen och sökande. Men vi börjar inte med denna genres upphovsman Michel de Montaigne som levde på 1500-talet utan med den österrikiske författaren Robert Musil, som föddes 1880 och vid sin död 1942 var utfattig och så gott som bortglömd. I dag ses han som en av de mest betydande författarna från 1900-talets första hälft. Vi ska nu få höra litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall reflektera över Musils essäkonst eller mer korrekt över den livskonst som döljer sig i hans essäistiska skrivande. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Vi samlar tre kritiker i studion för att diskutera mästerverk, kontroverser och katastrofer. Dessutom en krönika om decenniet när den samiska kulturen tog plats. Plus ett farväl till Luke Skywalker. Det är Kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Mårten Arndtzén och Karsten Thurfjell som tittar i backspegeln.  Ur diskussionen: Årets viktigaste utställningar internationellt och i landet. Mårten Arndtzén: Venedigbiennalen förstås. Jag vill lyfta fram den franska paviljongen p g a dess sätt att behandla klimattemat. Och kan jämföra med utställningar på samma tema runt om landet (Malmö, Uppsala och Umeå) under året. Cecilia Blomberg: Jag måste nog också säga Venedigbiennalen. Svårt att gå runt en av de viktigaste och återkommande konsttillställningarna. Två av vinnarna av Guldlejonen är också särskilt intressanta. Arthur Jafa bästa konstnär och Litauiska paviljongen som bästa paviljong. Dessutom Pipilotti Rist på Louisiana. Karsten Thurfjell: Två gamla godingar som publikdragare:först Rembrandt i våras och nu Leonardo. På hemmaplan fler tillbakablickar: 1989 på Nationalmuseum i Stockholm, inte minst en tidskapsel av konsten från de åren, liksom att Greta Knutson Tzara plockades fram ur konsthistorien i Norrköping och Mjällby. Även charmtrollen Gilbert & George på Moderna Museet i Stockholm var en bit konsthistoria. Att små institutioner som Rikstolvan utanför Simrishamn kan visa Laurie Anderson och Kummelholmen i Stockholms-förorten visa William Kentridge. Och att OpenArt i Örebro fortsätter som Nordens största utomhusbiennal. Årets viktigaste händelser och debatter på konstområdet: Mårten Arndtzén: Accelerator, ny konsthall i Stockholm. Viktig händelse internationellt: de framgångsrika protesterna mot mecenater och ledamöter i museistyrelser (Sackler, Kanders). Cecilia Blomberg: Jag tycker också Sackler är enormt intressant. Jag har även läst Jonas Cullbergs bok som går rakt in i Opioidkrisen och tar upp Nan Goldins proteströrelse mot Sackler. Jag gick också förbi Notre Dame när jag var i Paris nyligen och brandens omfattning blir så påtaglig. Och det är ju faktiskt nästan besynnerligt att det fantastiska rosettfönstret klarade sig när man ser skadorna. Och när det handlar om Venedig och konsthistoriska arvet där går det ju också hand i hand med klimatkrisen. Politiseringsdebatten. Jag ogillar ren dumhet som de väldigt vinklade informationsskyltarna på Nationalmuseum. Däremot tycker jag inte att Moderna Museet har hamnat där de nu gjort om hängningen av samlingarna. Att tro att konsthistorien är neutral och bara fortsätta som förut tycker jag däremot inte heller är en framkomlig väg. Jag skulle gärna lyfta fram nya James Simon Gallery i Berlin som binder ihop alla muséerna på Museum Insel. En lyckad tillbyggnad tycker jag av David Chipperfield.  Och en av invigningsutställningarna där 200 år av gipser skulle jag gärna prata om som ett av de mest lyckade försök jag sett att ha en modern ingång till hur man visar en samling med en samtida ingång. Decenniets viktigaste utställningar, debatter och konstnärliga tendenser Mårten Arndtzén: Ursprungsbefolkningar är "det nya svarta" i konstvärlden. Ex: Documenta 14, år 2017. Som också demonstrerade decenniets tråkigaste utveckling: politiseringen. Olu Oguibes flyktingmonument i Kassel. Hemmavid: Modernautställningen 2018. Också en fråga om institutionernas självförståelse: förslaget till ny museidefinition som inte gick igenom under året (men som svenska museer stod bakom). Galleriernas nya betydelse som andningshål. Cecilia Blomberg: Då vill jag lyfta fram ett antal viktiga solopresentationer av viktiga kvinnliga konstnärskap som tidigare befunnit sig i skuggan. Ett av de största namnen där Louise Bourgeois har också gått bort under decenniet. Men det är som om det nu tillkommer ett nytt sätt att närma sig hennes verk, vilket syntes på Moderna-utställningen 2018. Andra viktiga kvinnliga konstnärskap som fått plats i stora separatutställningar under decenniet och som tidigare varit lite mer i periferin är också Hilma af Klint, Lee Lozano, Yayoi Kusama, Atsuko Tanaka, Paula Modersohn-Becker, Gabriele Münter, Judith Chicago, Adrien Piper, Lygia Pape. Både det samtida och det konsthistoriska blir på det här sättet mer balanserat. Karsten Thurfjell: Trots ständiga nedskärningar av kulturbudgetar och några snöpta museer och konsthallar, så fortsätter ändå nya utställningslokaler att öppna. Flera etablerade konsthallar och konstmuseer trummar också på med nya, ofta egenproducerade utställningar, från Havremagasinet i Boden till Ystad konstmuseum i söder. Tips på utställningar att se just nu, i Sverige: Mårten Arndtzén: Michael Rakowitz på Malmö konsthall + Vejen till Palmyra på Glyptoteket, Köpenhamn (över sundet). Cecilia Blomberg: Jag tycker inte att man ska missa Meta Isaeus-Berlins utställning på Waldemarsudde i Stockholm och då kan man ju också passa på att se Edward Burne-Jones och Prerafaeliterna. Karsten Thurfjell: Och det finns fortfarande möjlighet att frysa med William Kentridge på Kummelholmens konsthall i Stockholm. Helene Alm har gjort krönikan om den samiska kulturens intåg på riksscenen. Mer ur P1 Kultur: Joakim Silverdal har sett Star Wars-filmen som avslutar sviten som påbörjades 1977. Dagens OBS är den andra av två essäer om Drottning Kristina och är gjord av latinforskaren Anna Blennow. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I glas och screentryck bearbetar Tomas Colbengtson den såriga konflikt som råder mellan samer i Tärnaområdet i Västerbotten och som präglat hela hans liv. Jag var som en racerbil utan ratt, säger konstnären Tomas Colbengtson om ungdomsåren när han kände att han behövde bryta sig loss från hemtrakterna men inte visste hur han skulle göra. Så småningom blev det konstskolor och i konsten kunde han bearbeta den såriga konflikt som präglade hela hans uppväxt, den mellan tvångsförflyttade nordsamer och de sydsamiska ursprungssamerna i Tärnaområdet i Västerbotten. Helene Alm helene.alm@sverigesradio.se