Podcasts about introsnack

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om solande, platåer vid styrketräning och hur snabbt man kommer tillbaka från en skada samt vilka två övningar som Jacob respektive Wille hade valt om de endast fått utföra två övningar resten av livet. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:41) Blir muskelminnet starkare ju längre tid man stannar på sin nya toppnivå? (00:21:01) Vad vi vet kring solarium, solande, cancer och hälsa överlag (00:32:20) Om du bara får göra två styrkeövningar - vilka ska man då välja?

Erik och Jacob diskuterar denna vecka sambandet mellan styrketräning och livslängd eller risken att dö över en viss tid. Som utgångspunkt används en nyligen publicerad studie med titeln "Long-term resistance training with all-cause and cause-specific mortality: assessing dose-response and joint associations with aerobic physical activity". Efter det tar vi upp en ny studie där man har undersökt hur semaglutid (ozempic/wegovy) påverkar hunger, aptit och upplevd belöning från mat över ett drygt år. Titeln på den studien är "Short- and long-term effects of semaglutide 2.4 mg on energy intake, appetite, and food reward: a 60-week, double-blind randomized controlled trial" På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:22) Människor som styrketränar lever längre (00:30:12) Hur påverkar Semaglutid kaloriintaget och upplevelsen av hunger, mättnad och belöning från mat?

I dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en översiktsartikel där man har undersökt hur tränade deltagarna är i studierna från olika översiktsartiklar inom styrketräning. I "Avsnitt 330: Otränad, tränad, elit och världsklass" av podden så diskuterade vi ett förslag till klassificering av hur tränad en person är. Den här klassificeringen har nu forskarna använt för att se vilka deltagarna i översiktsartiklar på olika styrketräningsvariabler är. Resultatet visar att nästan alla studier är utförda på deltagare som klassas som motionärer och det saknas i princip helt studier helt på den väldigt vältränade idrottare, enligt definitionen som de då använde. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här, Tons of Resistance Exercise Research, But Does it Apply to Highly Trained Athletes?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:11:55) Få träningsstudier är utförda på riktigt högpresterande idrottare (00:14:19) Skillnaden på otränad, tränad, elit och världsklass (00:15:08) Problemet med subjektiva termer likt tränad, duktig, bra mm (00:21:01) En snabb genomgång av klassificeringen (00:33:26) Resulatet visar många studier på motionärer och tränade inom styrketräning (00:42:50) Översiktsartikeln i sig nedvärderar nyttan av forskningen tycker Jacob (00:46:21) Det finns överföring från studier på mindre vältränade till riktigt vältränade (00:50:00) Vad vi tyckte om klassificeringen för 4 år sedan (00:54:07) Elitidrottares träning drivs sällan av forskning utan mer av erfarenhet, anatomiska och biomekanisk kunskap

Hälsoveckan avsnitt 233 och denna gång diskuteras en artikel i tidningen VOX med titeln "The evidence against "ultra-processed" foods is weaker than you think" som handlar om hur svag evidensen är mot ultraprocessad mat som kategori och problemet med att definiera vad ultra processad mat verkligen är. Under avsnittet nämner Jacob också artikeln "Defining ultraprocessed foods proves 'challenging,' FDA food head says" som handlar om att FDA inte har lyckats ta fram någon bra definition på Ultraprocessad mat trots att RFKjr lovade att man skulle släppa en sådan till april i år. Avslutningsvis nämner också Jacob en replik på artikeln i VOX från en forskare som släppt flera studier på Ultraprocessad mat där repliken i stort sett bara är en stor ad hominem . På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:26) Forskningen på ultraprocessad mat är inte så stark som du tror (00:15:46) USA lyckas inte få fram en definition på ultraprocessad mat

Det är dags för ännu en uppdatering kring de olika modellerna för vad som händer med människors energiförbrukning om det börjar röra på sig mer. I ena hörnan finns den klassiska modellen där man räknar med att mer fysisk aktivitet höjer den totala energiförbrukningen med i princip samma mängd energi som förbrukas vid den extra aktiviteten. I det andra hörnet finns den begränsade modellen (constrained model) som först presenterades av Pontzer 2016. Denna gång diskuterar vi artikeln Energy requirements: the case for the factorial model och en ledartext som publicerades samtidigt med titeln Energy requirements revisited: why the factorial model still matters. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:26) Ett extra tillägg inför dagens avsnitt (00:07:08) Nyttan med ideér som är lite tokiga och troligen fel (00:10:17) Argumenten lät starka när de först presenterades, en bra historia säljer (00:11:58) Hypotesen från Pontzer från start och den reviderade versionen (00:17:45) Statistiska problem bakom ett av de starkare huvudargumenten från Pontzer (00:27:07) Varför ska man bry sig om det här? (00:31:09) Pontzers modell är sämre än den tidigare på att förutsäga energibehov (00:32:06) Varför har Pontzers modell blivit så populär så fort? (00:38:20) Den faktoriella modellen behöver förfinas men fungerar bättre än de nya förslagen

Jacob och Erik diskuterar två nyheter från den senaste tiden. Först ut är en varning från Läkemedelsverket angående ett kosttillskott som påstås kunna behandla diabetes bättre än läkemedel. Läkemedelsverket säger sig ha "fått signaler om personer som tänkt avbryta sin läkemedelsbehandling för att istället använda det här preparatet" viket är ganska anmärkningsvärt då allting i marknadsföringen av tillskottet talar för att det är en bluff. Efter det diskuterar vi lite kort en pågående utredning från regeringen där man tittar på möjligheten att använda olika momssatser på olika kategorier av livsmedel. Just nu används tillfälligt en moms på 6 procent på alla livsmedel men regeringen vill inte fortsätta med den låga momsen efter den tillfälliga förändringen slutar och därför utreder man nu istället möjligheten att ha olika moms på olika livsmedel. Du kan läsa mer direkt från regeringen här, Momsen på livsmedel ska ses över i ny utredning. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:57) Läkemedelsverket varnar för kosttillskott som påstås kunna bota diabetes (00:11:35) Regeringen utreder en differentierad moms på livsmedel

I avsnitt 556 av Tyngre Träningssnack diskuterar vi en studie där man har undersökt om samma personer får samma typ av resultat om de utför samma träningsprogram två gånger med en längre paus emellan? Som utgångspunkt har vi studien "Limited reproducibility of individual physiological adaptations to repeated endurance exercise training". I studien har man jämfört hur samma personer svarar på samma träningsprogram vid två olika tillfällen. Resultatet visade att det förmågan att förutsäga hur en viss person svarar på programmet utifrån hur de svaret tidigare var högst begränsad. Med andra ord så kunde samma personer svara riktigt bra under en period och sen under en annan så svarade de betydligt sämre. Graferna och resultaten som vi pratar om i avsnittet kan du se i ett inlägg på Instagram som du hittar här, instagram.com/p/DagXmmKEU_s/. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:51) Avsnittets bilder finns på Instagram (00:07:13) De som svarar dåligt på ett träningsprogram kan svara bra på samma program senare (00:08:12) Får du samma effekt från samma träningsprogram om du utför det igen? (00:13:33) En period konditionsträning, 8 veckors paus, en upprepning av samma träningsperiod (00:16:59) Även efter placebo så presterar vissa bättre och andra sämre (00:19:42) Variationen i träningsresultat mellan utövare i studier (00:28:38) Ytterst svag korrelation mellan träningssvar första gången och träningssvar andra gången (00:32:47) Varför är sambandet så svagt mellan olika träningsperioder? (00:39:31) Regression towards the mean var tydlig i datan (00:43:04) Är vi mer lika varandra än vad vi tror när det gäller hur vi svarar på träning?

Jacob och Erik diskuterar två olika ämnen i dagens Hälsoveckan by Tyngre. Först ut är en artikel i BBC om att NHS i England planerar att börja ge människor som promenerar minst 30 minuter om dagen någon form av belöning. Precis vad belöningen ska innebära är dock ännu oklart. Du kan hitta artikeln här, "NHS to reward people who walk 30 minutes a day". Efter det diskuterar vi begreppet Food Noise med utgångspunkt från artikeln "Food Noise: a Real Phenomenon Deserving of Being Treated". Food Noise är ett nyare begrepp som blivit populärt i samband med att fler och fler människor använder sig av fetmamedicinerna där de beskriver att de numera kan fokusera bättre på olika saker då deras tankar inte hela tiden störs av att de börjar tänka på mat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:46) NHS i England planerar att ge folk belöningar om de rör på sig varje dag (00:10:59) Lite diskussion kring begreppet food noise (00:33:17) Outro - Två olika typer av big five

Jacob och Wille diskuterar serien Jakten på den nya Lamine Yamal som finns att titta på SVTplay. I tre delar så tittar man på olika delar av talangutveckling och akademiverksamhet. Det första avsnittet jämför Sverige mot Danmark när det gäller ungdomsverksamheterna och satsningen på talangfulla spelare. I avsnitt två diskuteras det psykiska måendet hos spelare i akademier och framför allt vad som händer med spelare som inte får fortsätta i en akademi när allt de har gjort under sina liv är att spela fotboll och drömt om att bli fotbollsproffs. I sista delen besöker man Benficas ungdomsverksamhet som är en av de akademierna som producerar flest elitspelare i världen. Där intervjuas både svenskar som tillhör verksamheten och ledare och ansvariga i klubben. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om barnkonserter (00:06:40) Serien Jakten på den nya Lamine Yamal (00:07:26) Varför får danskarna fram bättre fotbollsspelare idag? (00:13:16) Fokus på psykist mående hos spelare som får lämna akademierna (00:15:29) En inblick i Benficas akademi (00:29:41) Fördelarna att hitta spelare med potential tidigt enligt Benficaanställd (00:31:49) Nackdelarna med att tidigt ta in de med störst potential enligt Benficaanställd (00:35:19) Problemet när medelmåttiga ungdomar ges bilden av att de har stor chans att lyckas

Denna vecka ligger fokus på hur kändisar och sociala medier påverkar människor till att både tro på felaktiga saker och lägga tid och resurser på saker som i bästa fall spelar en minimal roll. Först blir det en diskussion kring artikeln NHS staff battling wave of food supplement disinformation i The Guardian. Artikeln bygger på en enkät bland personer inom engelska sjukvården som arbetar inom cancervården där ganska många angett att misinformation på sociala medier tar upp en del av deras arbetstid. Efter det tar vi upp en artikel i Expressen med titeln Erling Haaland sågas för sina udda metoder. Artikeln tar bland annat upp Haalands vana att dricka råmjölk, kohjärta och använda sig av en kryokammare. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:45) Cancervården i England behöver lägga tid på att rätta felaktig information hos patienterna (00:29:33) Erling Haalands udda ideér kring återhämtning och livsstil

Jacob och Wille diskuterar lite lyssnarfrågor i avsnitt 554 av Tyngre Träningssnack. Jacob börjar med att berätta lite kring fenomenet hangry och en nyare studie som har tittat på om det påverkas av vårt blodsocker eller inte. Studien med titeln "Glucose levels are associated with mood, but the association is mediated by ratings of metabolic state" fann att även om det fanns en korrelation mellan lågt blodsocker och sämre humör så var den medierad via hunger. Så om människor hade lågt blodsocker men inte var hungriga så var de inte i mer troliga att vara på sämre humör. Om de istället var hungriga men hade normalt blodsocker så var de ändå i ökad risk att vara på sämre humör. Efter det här så är det en fråga kring hjärtvariabilitet, en kring att uppskatta VO2max med olika metoder där man inte mäter inandningsluften och till sist blir det om kreatins effekter på hjärnan. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om semestrande (00:06:53) Finns det någon data som stödjer begreppet hangry? (00:24:03) Är hypen kring HRV befogad? (00:39:20) Kan man göra en rimlig uppskattning av sitt VO2max utan utrustning som mäter utandningsluften? (00:46:25) Har kreatin någon betydelsefull effekt på hjärnan?

Under pågående fotbolls VM så blir det lite fotbollstema på dagens avsnitt. Vi utgår ifrån två studier där man har mätt blodsockret hos manliga respektive kvinnliga elitfotbollsspelare med hjälp av en kontinuerlig blodsockermätare före, under och efter verkliga matcher. Resultaten visar att spelarnas blodsocker börjar stiga under uppvärmningen och en stund in i matchen så når blodsockret en ny jämnvikt på värden som på en vårdcentral hade ansetts vara sjukliga. Blodsockret ligger sedan där tills matchen är slut och en stund efteråt för att sedan börja sjunka till normala nivåer igen i fall spelarna inte äter någonting direkt. Studierna i fråga är: Continuous Glucose Monitoring Profiles in Elite-Level Professional European Football Players Glucose Variability in Elite Female Soccer Players: A Pilot Study Using Interstitial Monitoring on Match Day På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:41) Varför fotbollsspelare får högt blodsocker under matcher

Det är äntligen dags för Jacobs utlovade avsnitt kring fröoljor, eller seed oils som de ofta kallas på internet. I avsnittet får du veta lite mer om var termen fröoljor innebär och vad det är som har gjort att det blivit ett sånt surr kring termen på sociala medier de senaste åren. Du kommer också att få lära dig en hel del om vad oljorna påstås göra och varför det mesta som påstås är antingen fel eller baserat på ingenting mer än vilda spekulationer. Det här avsnittet finns också att se på Youtube vilket bör underlätta för dig att följa med då det är en del tabeller och diagram som kan vara bra att se samtidigt som vi diskuterar dem. Dessutom är det med en del roliga klipp som definitivt gör sig bättre om du får både ljud och bild istället för bara ljud. Videoavsnittet hittar du på Jacobs egen youtubekanal som kort och enkelt bara heter gudiol. Till det här avsnittet finns det även en artikel på Tyngre där du kan hitta ytterligare referenser utöver de som visas i bild på youtube. Du hittar den artikeln här, Varför snackar alla om fröoljor?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotbolls-VM (00:08:40) Fröoljor, aka seed oils, vad säger forskningen? (00:11:46) Joe Rogan och Paul Saladino som katalysator bakom oron kring fröoljor (00:17:20) De vanliga fröoljorna i USA är väldigt annorlunda mot de vanliga i Sveriga (00:20:15) Litet sidospår om personen Paul Saladino, tidigare Carnivore MD (00:33:28) Svenska influensers som kopierar snack från USA som content (00:35:32) Fröoljor är en dålig kategorisering av livsmedel och används inte i forskning normalt sett (00:40:26) Varför omega-6 påstås vara inflammatoriskt (00:43:08) Forskning visar inte att omega-6 är inflammatoriskt i praktiken (00:48:45) Omega-6 ger inte inflammation i interventionsstudier (01:01:24) Vi vet att fleromättade fetter istället för mättade fetter är positivt för blodfetterna (01:03:12) Observationsstudier med objektiva biomarkörer visar på neutrala eller positiva effekter från omega-6 (01:09:33) De långsiktiga RCTs som finns är stökiga och svårtolkade (01:12:23) Sydney diet hart study och Minnesota coronary experiment (01:16:33) Ration mellan omega-6 och omega-3 (01:20:59) Ditt omega-3 intag har väldigt stor inverkan på ration mellan omega-6 och omega-3 (01:26:05) De flesta animaliska livsmedel vi äter idag har högre ratio än rapsolja (01:31:30) Hur är det med uppvärmning av oljor? (01:36:00) Många näringsrekommenationer avråder från väldigt högt intag av fleromättade fetter (01:43:46) Dieter som lurar människor till att börja äta lite bättre

Jacob och Erik diskuterar denna vecka två olika nyhetsartiklar, en i DN och en i SvD. Först ut är en artikel som Dagens Nyheter har återpublicerat från NY Times där man listar "Fem hälsorisker med för mycket protein". Punkterna berör dock nästan inte alls protein i sig utan istället listar man vissa livsmedel som innehåller protein som kan vara negativt i större mängder samtidigt som man lägger fram lite tveksamma jämförelser mellan olika kategorier av livsmedel. Efter det här diskuteras en artikel i SvD med titeln "Förbud och varningar bet på övervikt bland barn" som handlar om en nypublicerad artikel i The Lancet där man undersökt om små barns risk för övervikt förändrades när Chile införde en del regler kring skräpmat 2016. Studien finner en liten effekt på barnens risk men det är delar med studien som gör att resultaten är lite tveksamma. Bland annat tittade man bara på knappt 2 år efter förändringen och en tidigare studie har funnit att där var en dipp i barns vikt det första året efter förändringen men sen återgick trenden till den samma som tidigare. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:13) DN ger fem olika varningar för protein (00:23:19) Chiles varningar för skräpmat påstås minska övervikt och fetma hos små barn

Det är dags för fotbolls-VM och Jacob och Wille värmer upp genom att diskutera hur väder och omgivning likt värme, hög höjd, luftföroreringar och resande kan tänkas påverka spelarna under turneringen. Som utgångspunkt använder vi artikeln The 2026 Men's FIFA Football World Cup: Evidence-Based Guidelines to Protect Player Health and Performance from Environmental Challenges. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:07) Hur miljön påverkar spelarnas prestation under VM 2026 (00:11:39) Klubb-VM i fotboll var kanske en liten inblick i hur VM kommer se ut (00:13:35) Värmen lär vara den faktor som kommer påverka mest (00:24:59) Hur kan man värmeanpassa sig när tiden inte räcker till för en optimal anpassning? (00:40:59) Publiken kan vara i ökad risk för farlig påverkan från värmen med (00:43:11) Några matcher kommer att spelas på högre höjd vilket påverkar orken markant (00:55:45) Luftkvaliten kan påverka de med känsligare luftvägar (01:01:08) Resande, tidszoner och logistikproblem

Denna veckas Hälsoveckan by Tyngre handlar om två olika ämnen. Först berättar vi om en ny studie där man mätt D-vitaminnivåerna hos små barn för att se om någon av dem har otillräckliga nivåer eller rent av brist på vitaminet. Sverige ökade berikningen av livsmedel 2018 och det här är första riktiga utvärderingen av dess effekter. Resultaten var positiva ur den aspekten att brist verkar ha blivit ovanligt och enligt kostdagböckerna så har den utökade berikningen varit en betydande anledning till det. Artikeln hittar du här, High proportion of young children are vitamin D sufficient after expansion of Sweden's mandatory fortification but dairy products also contribute to a high climate impact. Efter det så berättar Erik om regeringens förslag till åldersgräns på sociala medier efter att han har tittat igenom presskonferensen där rapporten presenterades. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:32) Svenska småbarn har bättre D-vitaminnvåer efter ökad berikning 2018 (00:22:20) Erik har tittat på regeringens förslag kring åldersgräns på sociala medier

Vad händer med människors maximala prestationsförmåga när de åldras och vilka faktorer inverkar på hur stor påverkan blir? Det är ämnet för avsnitt 551 av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar artikeln Changes in physical performance with aging in master athletes and in the general population: an update. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:01) Om uttrycket förhindra förfallet (00:08:16) Vad händer med den maximala prestationsförmågan när vi åldras? (00:08:48) Narrative reviews hade både styrkor och svagheter (00:13:40) Hur prestationen försämras bland masteratleter inom friidrotten (00:26:16) VO2max minskar med 10 procent per decennium (00:29:21) Gör den explosiva kraften en snabbare minskning kring 50 års ålder? (00:31:31) Könsskillnader i hur prestationen förändras med högre ålder (00:36:37) Hur träning ser till att vi behåller muskelfiber samtidigt som explosiviteten ändå minskar (00:45:17) Maxpulsen går ner med högre ålder (00:46:47) Den bästa åldern att träna upp något är vanligen när man är ung oavsett när man börjar tappa det (00:50:29) Hur länge kan man förbättra sig om man börjar som otränad äldre?

Erik har hittat en bra artikel om styrketräning med titeln "What 14 of the World's Top Muscle Scientists Just Agreed On" som vi använder som en ursäkt för att göra ett avsnitt där vi introducerar en del av grunderna kring styrketräning utifrån deras riktlinjer. Du får höra lite om vad som gäller kring valet av vikt, hur många set i veckan, övningsval och vilken betydelse det har att man tränar ett set tills man inte klarar av några fler repetitioner. Artikeln vi pratar om utgår i sin tur ifrån den här artikeln: Research into Resistance Training Response Heterogeneity: a Summary of the 2025 Conference at the University of Jyväskylä. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Jacobs och Erik som sura förlorare (00:05:17) Det som är viktigt kring styrketräning för att bygga muskler (00:06:42) Det är svårare än de flesta tror att visa att människor svarar olika på samma träning (00:18:22) 12 set per muskelgrupp i veckan påstås vara sweet spoten (00:37:12) Valet av övning är inte viktigt (00:42:07) Samtida styrketräning och konditionsträning (00:45:24) Hur stora muskelökningar är realistiska att uppnå på ett år? (00:48:25) Vad är tillräckligt med protein och är det svårt att vara optimal i intaget?

I veckans avsnitt fokuserar vi på vinterna och riskerna med konditionsträning. Till vår hjälp har vi Marcel Ballin som nyligen har publicerat en studie på mönstrande män i Sverige där man tittat på hur risken för hjärtflimmer hos de med bäst kondition förhåller sig till risken för andra typer av hjärtproblem som träning minskar risken för. Det blir också en bra diskussion kring hur man kan förhålla sig till risk för olika saker och fördelarna och nackdelarna med att använda sig av absolut och relativ risk. Marcels nypublicerade artikel hittar du här: Adolescent Cardiorespiratory Fitness and the Trade-Off Between Atrial Fibrillation Risk and Cardiovascular Benefits: A Nationwide Sibling-Controlled Cohort Study. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:27) Marcel Ballin är tillbaka med mer rutin kring vetenskapskommunikation (00:13:23) Hälsoeffekter från hög kondition är troligen överskattade (00:16:27) Marcels nya artikel som tittat på hjärtflimmer kontra hälsovinster från konditionsträning (00:26:45) Risken för hjärtflimmer ökar över tid hos framför allt de med bäst kondition (00:28:20) I ung ålder är risken högre för hjärtproblem hos tränade personer jämfört med otränade personer (00:31:05) I högre ålder så är fördelarna med hög kondition större och ökar över tid (00:32:20) Fördelar och nackdelar med att använda absolut risk som utfall när risken aldrig försvinner (00:42:11) När man gör en syskonanalys så är risken alltid större med låg kondition (00:48:39) Mer hjärtflimmer hos vältränade yngre personer kan bero på ökad benäghet att söka vård (00:57:58) Vad kan man göra för att förbättra människors kondition? (01:03:34) Fredrik Nyströms uttalanden kring riskerna med träning

I Hälsoveckan by Tyngre diskuteras denna vecka evolutionen och stark selektering för vissa gener de senaste 10 000 åren. Det vi utgår ifrån är artikeln Ancient DNA reveals pervasive directional selection across West Eurasia. Du får höra om hur gener som lättare ger oss bättre försvar mot akuta infektioner men ökar risken för autoimmuna besvär verkar har varit en evolutionär fördel och selekterats för i befolkningar i Europa och västra asien. Även gener som gör att vi bättre håller vikten, är mer intelligenta och är mer resistenta mot allvarliga sjukdomar likt HIV har ökat tydligt i frekvens under olika perioder. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om att vara förberedd för en podd (00:05:34) Starka evolutionär selektering för vissa gener de senaste 10 000 åren

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 549 av Tyngre Träningssnack. Denna vecka är det en del fokus på testosteron till äldre och män med låga testosteronvärdet samt vilka effekter som steroider har för sig själv i fall man inte tränar samtidigt. Utöver dessa delar så blir det lite kring effekterna av att kyla ner greppet vid styrketräning och om man ska fokusera på lite andra saker i styrketräningen när man blir äldre för att få bättre effekt eller större hälsoeffekter? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:37) Funkar det att kyla ner sig med kalla stavar för att återhämta sig bättre? (00:17:27) Hur mycket gör steroider för muskelökningar (00:24:27) Vad händer med muskelmassan hos de med låga testosteronvärden som höjs till normalvärdet (00:34:55) Vad ska man fokusera på vid styrketräningen när man börjar bli äldre?

Avsnitt 224 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om två olika ämnen. Först ut är en bra utförd RCT där man visat att ett tillskott av pastöriserade bakterier med namnet Akkermansia muciniphila hjälper människor hålla vikten efter en snabb och stor viktnedgång. Trots att bakterierna alltså dör när de blir pastöriserade så påverkar alltså tillskottet tarmfloran vilket i sin tur verkar ha haft positiva effekter på deltagarnas metabolism och inflammation samtidigt som viktnedgången hölls bättre jämfört med placebo. Du hittar hela studien här: Pasteurized Akkermansia muciniphila MucT for weight loss maintenance in people with overweight and obesity: a controlled randomized trial. Nästa ämne är en artikel från några kända nämna kring ultraprocessad mat och NOVA klassificeringen. I artikeln tar man upp förslag på hur man skulle kunna använda en definition på ultraprocessad mat som även hade fungerat när det gäller regler och policies kring mat. Men vi tycker mest att de bara har hittat på ett nytt ord för onyttigt samtidigt som deras förslag till förändringar innebär att den tidigare forskningen på ultraprocessad mat som använt en annan definition inte blir helt relevant. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med kort kritik mot VM-låten (00:03:06) Döda bakterier hjälper folk hålla vikten efter viktnedgång (00:24:41) Ännu ett nytt förslag på hur man ska definiera Ultra processad mat

Jacob och Wille besvarar några lyssnarfrågor i avsnitt 548 av Tyngre Träningssnack. Bland annat berättar Wille om hur han hade lagt upp träningen i fall det endast finns tid för två träningspass i veckan. Jacob berättar lite kring om det verkligen finns en viss period då det är extra viktigt att träna teknikträning med barn. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:08:39) Kan man med hjälp av laser få information av kroppens inre hälsa? (00:14:56) Varför det finns relativt få etablerade riskfaktorer (00:21:42) Hur hade Wille lagt upp träningen om han bara haft 2 pass i veckan? (00:24:09) Finns det en gyllene ålder för teknikutveckling inom fotbollen? (00:34:06) Vad vet vi kring mycoprotein och träning? (00:37:57) Minskar omega-3 träningsvärk? (00:44:53) Vad har vi för strategier när vi ska läsa och tolka studier?

I veckans avsnitt avhandlas två ämnen. Först blir det en diskussion kring en artikel i SvD kring kollagen som kosttillskott. Artikeln fokuserar på kollagen som tillskott för starkare muskler och senor och har ett bra upplägg även om den enligt oss missar att diskutera lite kring peptider. Efter det diskuteras två nya studier där man använt sig av MR mätningar tillsammans med AI för att studera tiotusentals människors kroppssammansättning och hur fördelningen av fett på olika platser på kroppen korrelerar med risken för sjukdom. Du hittar de två artiklarna här: Body Composition in the General Population: Whole-body MRI–derived Reference Curves from Over 66 000 Individuals. Associations of MRI-derived Paraspinal IMAT and LMM with Cardiometabolic Risk Factors: Results from a German Cohort. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:14) SvD tittar på kosttillskottet kollagen (00:13:52) Nya mer precisa metoder att studera kroppssammansättning med MR

Wille och Jacob diskuterar kombinerad styrketräning och konditionsträning i avsnitt 547 av Tyngre Träningssnack. Först blir det en liten introduktion till själva ämnet i stort och sen efter det läggs fokus på en intressant ny studie där man testat effekterna av benträning precis före ett intervallpass på 4x4 minuter. Styrketräningen innebar att man tränade lika många set men med olika avstånd till failure vid varje set. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här: Velocity Loss During Resistance Training: Implications for Concurrent Training Adaptations. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:00) Kombinerad styrketräning och konditionsträning (00:07:30) Hur påverkar styrketräningen ens konditionsutveckling? (00:13:14) Det finns fler hobbyidrottare inom konditionsidrotten som tränar mycket jämfört med styrketräningen (00:14:54) Styrketräning och konditionsträning under samma träningspass (00:19:33) Styrketräning upplagd efter hastighetstapp på varje set (00:26:39) Resultatet efter åtta veckor - fördel för endast konditionsträning (00:29:42) Bör konditionsidrottare styrketräna för bättre prestation? (00:35:25) För tung styrketräning påverkade kvaliten på passet direkt efter (00:37:00) Mer styrketräningsrepetitioner gav bättre muskelökningar (00:41:47) Hade det gått bättre om konditionspasset varit mindre intensivt?

Veckans avsnitt handlar uteslutande om en ny studie på semaglutid mot alkoholberoende som publicerades i veckan. I studien lottade man deltagare med hög alkoholkonsumtion och BMI över 30 till att antingen få 2,4mg semaglutid varje vecka eller en placebo. Samtidigt fick också alla deltagare KBT behandling för att försöka minska alkoholkonsumtionen. Resultatet visade en betydande fördel för semaglutid både när det gäller alkoholkonsumtionen och andra riskfaktorer så som vikten och blodsockerkontroll. Du hittar hela studien här: Once-weekly semaglutide versus placebo in patients with alcohol use disorder and comorbid obesity: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:34) Semaglutid som behandling mot riskfylld alkoholkonsumtion

I veckans avsnitt diskuterar vi två fotbollsklubbar som lyckats fantastiskt bra utifrån deras ekonomiska förutsättningar de senaste åren. Till vår hjälp har vi Olof Unogård som via ett annat arbete har gått lite på djupet i frågan och samtidigt försökt hitta likheter mellan hur klubbarna försöker arbeta. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:11) Olof Unogård är tillbaka för att diskutera nordiska fenomenen Bodö och Mjällby (00:12:00) Olofs försök att hitta nykelfaktorer bakom klubbarnas relativa framgång (00:16:03) En kris som fick båda klubbarna att styra upp en ny riktning (00:20:19) Behovet att få till en kultur där alla försöker bli bättre varje dag (00:24:24) Alla säger sig försöka göra liknande saker men vissa får till det bättre i praktiken (00:34:02) Turen att få in rätt personer på rätt plats (00:44:05) Slutade vara säljande klubbar i hur de ser på sig själv (00:50:54) En tydlig lokal förankring i spelartruppen i båda klubbarna (00:55:43) Har Bodö/Glimt en fördel av sitt konstgräs? (01:04:07) Norges och Sveriges fotbollssäsong är ur synk med övriga Europa (01:12:11) En stark kultur och trivsel inom laget kan lyfta helheten

I veckans avsnitt diskuteras hur man kan jämföra någonting mot placebo när det inte längre är etiskt försvarbart att faktiskt göra en studie mot en placebo. Som utgångspunkt har vi artikeln "Estimating the True MACE Benefits From Tirzepatide in SURPASS-CVOT Using an Imputed Placebo Analysis of REWIND". I den har man via några olika metoder försökt räkna ut hur effektivt tirzepatid bör vara mot en placebobehandling för att minska risken för hjärtsjukdom hos diabetiker. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:39) Tirzepatid för att förebygga hjärtsjukdom hos diabetiker (00:09:31) Hur kan man jämföra mot placebo när en placebostudie är oetisk? (00:13:34) SURPASS visade att tirzepatid

I veckans Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en ny studie där man låtit drygt 100 personer träna med antingen 9 eller 36 set varje vecka för att avgöra om det ger någon betydelsefull skillnad i muskelökningar över tid. Hela studien hittar du här: A test of higher and lower fractional volumes of resistance training upon arm and thigh muscle area På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll (00:06:40) Styrketräningsvolym - lagom, mycket och för mycket (00:08:00) Vem är James Steel och hans större styrketräningsstudier (00:13:06) Osäkra mätmetoder ger osäkra resultat som är svåra att summera (00:16:16) Bevisa att en skillnad är betydelsefull istället för att visa att där finns en skillnad (00:17:44) Ett försök att förklara standard mean difference (00:25:22) Är du bra så är det svårt att bli bättre (00:27:52) Studien: 9 set i veckan vs 36 set i veckan (00:38:12) Ingen betydelsefull skillnad mellan 9 och 36 set i veckan (00:42:20) Datan idag pekar mot samma sak som för 20 år sedan (00:51:57) Summering för stunden

  Erik och Jacob diskuterar två nya studier från veckan som har gått. Först ut är en kort diskussion kring ett läkemedel som precis har genomgått fas 1. Det som gör medicinen intressant är att den specifikt påverkar var människor lagrar fett samtidigt som det endast behövs en injektion per halvår för att få effekten. Mycket återstår så klart tills det eventuellt blir en godkänd medicin men hur man ens fick tanken på att utveckla medicinen är en intressant historia i sig själv. Efter det diskuteras en ny observationsstudie på hur sockersötad dryck, lightdryck och vatten samt skiftena mellan dessa drycker förändrar människors viktkurvor. Istället för att man som i de flesta andra observationsstudier endast frågar människor om deras vanor en gång och sen följer upp för att se hur det går för dem så har man i den här studien använt sig av data där människor återkommande har fått berätta om sina vanor. Det gör det möjligt att se hur människors viktkurvor förändras om de förändrar typen av dryck. Du hittar hela studien här Artificially sweetened beverages and weight change: findings from 3 prospective cohort studies of United States adults. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:29) En injektion i halvåret håller bukfetman borta? (00:13:46) Sötningsmedel och viktförändring i en bättre observationsstudie

American College of Sports Medicine är en av världens mest inflytelserika organisationer kring träning. De har för första gången sen 2009 uppdaterat sina riktlinjer kring styrketräning och om det blir som 2009 när de släppte sina förra rekommendationer så lär det här nya dokumentet få stor inverkan på vad till exempel personliga tränare får lära sig på sina utbildningar. I det här avsnittet så diskuterar vi innehållet och vad som skiljer det från de tidigare rekommendationerna som kom ut 2009. Du kan hitta de nya riktlinjerna här om du vill läsa dem i sin helhet, American College of Sports Medicine Position Stand. Resistance Training Prescription for Muscle Function, Hypertrophy, and Physical Performance in Healthy Adults: An Overview of Reviews. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med endast Wille (00:01:55) Nya rekommendationer och guidelines kring styrketräning från ACSM (00:04:15) Om Stuart Phillip och hans tråd om de nya råden (00:05:40) Frisättningen av anabola hormoner i samband med träning (00:08:49) ACSM och deras guidelines har stort genomslag i träningsvärlden (00:11:42) Styrketräning fungerar för att öka i styrka, muskelmassa och funktion i vardagen (00:13:47) Tidigare guidelines från ACSM hade stort fokus på byggarfrågor och maximering (00:16:12) Du kan styrketräna på många olika vis (00:22:16) Rekommendationerna kring antalet set per vecka (00:24:05) Failure och hur nära man är failure får större plats i nya rekommendationerna (00:27:08) Helkroppsspass eller split och hur ska kroppen delas upp? (00:30:05) Hur man ska träna explosivitet (00:33:52) Saker som inte är viktiga om du uppnår de faktiska principerna (00:39:12) Periodisering sägs vara dåligt undersökt och sägs inte vara viktigt (00:46:33) Vad är målet med sådana här riktlinjer och vem är de riktade till? (00:49:38) Summering med lite flamsande

Åtta år efter att han senast gästade podden så är Håkan Westerblad tillbaka ännu en gång. Håkan Westerblad är så förknippad med sitt område att han dyker upp som förstahandsval om man söker på "Håkan Muskler". Håkan har studerat muskelceller på mikroskopisk nivå sedan 1984 och delar med sig av sin unika kunskap om allt från hur man med urmakarpincetter och ögonkirurgisaxar dissekerar fram enstaka muskelfibrer, till varför dessa fibrer har en inbyggd "strömbrytare" som räddar oss från cellulär död när energin sinar. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:25) Veckans gäst, Håkan Westerblad (00:12:42) De första studierna på grodmuskler (00:17:35) De första muskelfiberna från däggdjur (00:25:45) Vad orsakar trötthet i musklerna (00:30:47) Hur studerade man om mjölksyra orsakade trötthet? (00:33:17) Hur påverkar fritt fosfat musklernas förmåga att arbeta? (00:39:03) Frekvensen på signalen är det som styr muskelkontraktionens kraft (00:44:19) Ökad frisättning av kalcium när kroppen egentligen inte vill är inget bra (00:51:54) När börjar muskelglykogenet påverka prestationen? (00:59:24) Vad sker med laktat efter att det bildas? (01:02:40) Hur kan tillskott som påverkar buffertkapaciteten påverka prestationen? (01:06:48) Hur antioxidanter kan inverka negativt på dina träningssvar (01:16:11) Hur för mycket träning ger överträningssyndrom (01:20:31) Varför är du varm i kroppen timmarna efter träning? (01:23:14) Det positiva med felaktiga eller mer dumma kommentarer i en debatt (01:28:44) Håkans nuvarande arbete när han egentligen har gått i pension (01:31:51) Arbetet med isolerade muskelceller fortsätter via Håkans tidigare adepter

I det här avsnittet berättar Jacob för Wille hur det gick till när forskare kom fram till att LDL orsakar åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom. Häng med från tidigt 1900-tal och studier på kaniner till studier på 60-70 talet där man visade på tydliga samband mellan kolesterol och hjärtsjukdom samtidigt som man började testa olika dieter och mediciner för att försöka påverka LDL och sen fram till idag där vi har flera olika mediciner som påverkar LDL via olika väger och får samma effekt på hälsan. Det här avsnittet finns även i videoformat där du kan se illustrationer, grafer och stolpar som hjälper dig att följa med under tiden, Hur vi vet att LDL orsakar hjärtsjukdom och åderförfettning. Det här avsnittet bygger en hel del på det som Jacob skrivit i en artikel på Tyngre, Varför högt kolesterol dödar folk i förtid. Där kan du hitta referenser till det som diskuteras. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:47) Varför högt LDL ger åderförfettning och hjärtsjukdom (00:08:52) Källor och annat bra att veta om avsnittet (00:10:22) Fem olika bevis vägar som tillsammans ger en tydlig bild (00:12:07) Djurstudierna som grund och för djupare förståelse (00:24:40) Genetiska bevis (00:36:47) Observationsstudier med konsekventa resultat världen över (00:43:31) Mekanistisk förståelse för hur LDL ger ålderförfettning (00:47:05) Interventionsstudierna - svårtolkade diet och livsstidstudier (00:53:48) Olika mediciner började testas i interventionsstudier (00:59:22) Början av 80-talet så börjar bilden bli komplett (01:00:55) Första statinen blir godkänd utan att ha visat sig minska sjukdom (01:04:20) Olika typer av mediciner som sänker LDL på olika vis ger samma effekt (01:06:34) Vad borde anses vara normalt eller bra LDL? (01:09:58) Effekterna från högt LDL är både i relation till dos och tid (01:10:34) Kan man få för lågt LDL? (01:12:36) En av de mest demonstrativa grafer som visar på effekten (01:16:51) Summering och våra tankar

Avsnitt 540 av Tyngre Träningssnack återkommer till följetongen runt hur fysisk aktivitet påverkar ens totala energiförbrukning. Det här är en diskussion vi har haft flera gånger om som fick sin start när en forskare vid namn Pontzer presenterade en modell som han kallade för constrained model of total energy expenditure. I det här avsnittet tar vi upp en ny artikel från Pontzer där han knappt 10 år efter hans första artikel har gjort lite uppdateringar i sin modell samtidigt som han förtydligar en hel del kring vad han ville få fram i den första artikeln. Ni hittar hela hans text här, The evidence for constrained total energy expenditure in humans and other animals. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med relativt glada värdar (00:08:00) Debatten kring om mer rörelse ökar totala energiförbrukningen återkommer (00:12:14) Olika modeller för hur totala energiförbrukningen förändras med mer träning (00:14:47) Den tidiga och snabba kritiken av Pontzers constrained modell för energiförbrukning (00:19:23) Pontzer (och Trexler) har nu förtydligt sin tidigare modell (00:25:25) Vad Pontzer tror sker när energiförbrukningen i vila minskar något (00:34:20) Att träning med diet skulle ge mycket större kompensation är möjligt men storleken lär inte vara så stor (00:38:48) Styrketräning föreslås vara väldigt positivt för att inte få kompensation (00:42:12) Kompensationen är inte längre 100 procent som en hel del tolkat Pontzer tidigare (00:45:38) Djurstudierna visar på drastiska förändringar i total energiförbrukning (00:47:57) Människor som tränar mycket har ibland förändringar i metabolismen (00:55:48) Har det här någon praktisk betydelse? (01:01:35) Balansen mellan livskvalitet och livslängd

I veckans avsnitt diskuteras huruvida det finns någon gräns för styrka som anses hälsovådlig precis som det finns för kondition. Efter det diskuteras fetmamedicinernas påverkan på idrottare. Kan de användas som någon form av doping och anses de vara doping idag? Till sist går Jacob snabbt igenom forskningen kring fasta för människor och svarar på om det finns några hälsofördelar med 3 dagars fasta. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:13) Vet vi hur stor del av befolkningen som har hälsofarligt låg styrka? (00:24:39) Hur påverkar fetmamedicinerna idrottare och fysiska prestationsförmågan? (00:34:48) Finns det några fördelar med tre dagars fasta?

Jacob och Wille diskuterar fyra olika större studier som på olika vis har undersökt hur längre uppehåll från träning påverkar resultat på sikt. Spelar det någon roll i fall du har tränat hårt i ett år om du sedan inte tränar på några år? Vilka effekter får det om du bara tränar några månader varje år och lever som vanligt den andra tiden? Och vilka effekter får det om du behöver ta en paus på ett par veckor mitt i ett träningsprogram? I avsnittet går vi igenom en hel del resultat från studierna. Är det svårt att hänga med så finns det här resultaten presenterade i ett inlägg på Tyngre Träningssnack instagram från den 2 februari 2026. Studierna som vi tar upp i det här avsnittet är: Heavy resistance training at retirement age induces 4-year lasting beneficial effects in muscle strength: a long-term follow-up of an RCT Long-Term Impact of Strength Training on Muscle Strength Characteristics in Older Adults Exercise Reduces Medication for Metabolic Syndrome Management: A 5-Year Follow-up Study Does Taking a Break Matter—Adaptations in Muscle Strength and Size Between Continuous and Periodic Resistance Training På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:11:48) Vilken roll spelar kontinuitet i träning för hälsa? (00:16:23) Styrketräning i ett år för pensionärer - hur ser det ut flera år senare? (00:31:08) Lättare styrketräning och uppföljning 7 år senare (00:41:22) Konditionsträning fyra månader om året minskar medicineringsbehov över tid (00:57:19) Tio veckors paus mitt i ett tjugo veckor långt styrketräningsprogram

Efter ett längre intro där framför allt Jacob är upprörd över curling så kommer Jacob och Wille in på några av era lyssnarfrågor. Tema för dagen är bland annat cirkelträning, östrogen och hunger samt om det är av större betydelse att sova bra inför ett träningspass eller efter. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om curlingskandalen (00:12:55) Om Jacobs tyngdlyftning och övningen ryck-nacke (00:20:45) Hur bra är cirkelfys som ett sätt att uppnå rekommendationerna för styrketräning? (00:39:35) Hur påverkas hunger och mättnad av östrogennivåer? (00:47:52) Är det viktigast med en bra sömn natten före eller efter träningen?

Martin Altemark är tillbaka i podden. Denna gång diskuterar vi en artikelserie på två delar som Martin publicerade strax innan nyår. Titlarna på artiklarna är, Reading Borges part 1: No one actually wants a forest och Reading Borges part 2: Repetition without repetition. Den första artikeln handlar om hur svårt det är att veta var man är på väg när man tränar idrottare. Det finns många som målar upp fina kartor över hur progression och utvecklingen ska gå men alla som har arbetat med de här frågorna i praktiken vet att det i princip aldrig blir så att kartan stämmer fullt ut. Och en tränares uppgift är att hjälpa idrottaren att navigera inom den komplexiteten. Den andra artikel fokuserar på lärande och betydelsen av att få till en lagom stor utmaning under varje träningspass för att få en fortsatt utveckling utan att göra det för svårt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:18) Veckans gäst, Martin Altermark är tillbaka (00:06:36) Martins tävlande på veteran-SM i velodromcykling (00:16:46) Dagens ämne är en artikelserie på två delar av Martin kring träning och utveckling (00:23:25) Kan du ha för stort fokus på fler reps och tyngre vikter när det gäller progression? (00:30:41) Vilken roll har specificitet när man tränar på gymmet? (00:33:32) Variationens roll vid inlärning (00:38:19) Hur gör man saker lite svårare så utmaningen blir lagom bra? (00:43:37) När är en övning för lätt? (00:47:44) Det är bra om det tar lite tid innan en övning blir lätt (00:51:14) Försök att få till konsekvenser när någon gör en repetition dåligt (00:53:03) Visar kroppsspråket att träningen är lite utmanande och stimulerande? (01:00:29) Berätta vad som är bra och inte bra istället för att bara säga "bra" eller "synd" (01:02:44) Kan man minska överansträngningarna kring axlarna i funktionell fitness och crossfit? (01:08:15) Problemet när progression bara ses ur perspektivet tyngre vikter (01:15:59) Martins syn på hur öppna och mer stängda idrotter bör träna på gymmet (01:20:59) Träning för hälsan (01:32:48) Hur inför man brus samtidigt som man bibehåller en riktning?

Jonna Adlerteg, tvåfaldig OS-deltagare för Sverige i artistisk gymnastik gäst Tyngre Träningssnack för att berätta om hennes karriär, artistisk gymnastik som idrott och en del kring hennes medverkan i mästarnas mästare. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om sjukdom och fotboll i kyla (00:07:24) Veckans gäst Jonna Adlerteg (00:09:18) Vad är artistisk gymnastik? (00:14:04) Gymnastik för eliten är något helt annat än gymnastik för barn (00:15:26) Hur Joanna hittade gymnastiken och vägen till elitträning (00:18:54) Ännu mer seriös satsning från 14 års ålder (00:21:51) Hur ser träningen ut för en elitgymnast? (00:26:13) Hur fördelas träningstiden under ett pass? (00:29:42) Känner man själv om en rörelse inte blir perfekt? (00:32:36) Förebygga skador och betydelsen av styrka (00:36:56) Joannas två Olympiska spel (00:40:21) Joannas korsbandsskada och rehabiliteringen efter (00:47:09) OS i Tokyo och möjligheten att ta en högre placering (00:49:12) Hjärnspöken är ofta något som hindrar barn och tonåringar från att ta sig vidare (00:53:54) Hur bra är poängbedömningarna under en tävling? (00:59:43) Joannas medverkan i mästarnas mästare (01:06:03) Hur ser Joanna på sin karriär nu i efterhand? (01:08:41) Hur ser Joanna på gymnastikträning idag som motionär? (01:13:26) Arbeten efter karriären

Jacob och Wille öppnar upp avsnitt 533 av Tyngre Träningssnack med att diskutera en ny studie med titeln "The Influence of Menstrual Cycle Phase on the Physiological and Perceptual Responses to Low‐Intensity Continuous and High‐Intensity Interval Sessions in Endurance Trained Women: The FENDURA Project". I den har forskarna tittat på hur prestationen förändras under olika delar av menscykeln både vid intensiv intervallträning och lågintensiva långpass. Efter det diskuterar vi två lyssnarfrågor. Först ut blir det en genomgång kring så kallad antiinflammatorisk kost och om det har någon bevisad effekt mot så kallad inflammatoriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Efter det diskuteras hur man verkligen kan veta om man har ansträngt sig maximalt? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:08:48) Hur påverkas prestationen under menscykeln? (00:30:08) Hur ser forskningen ut kring kost och autoimmuna sjukdomar (00:50:31) Hur vet man i fall man verkligen anstränger sig maximalt?

Jacob och Wille diskuterar två olika studier i det här avsnittet av Tyngre Träningssnack. Först ut är studien "Caffeine enhances performance regardless of fueling strategy; however, high carbohydrate availability is associated with improved training speeds compared with ketogenic diet". I den har forskarna undersökt om konditionsidrottare som äter lågkolhydratkost kan kompensera för den ökade trötthet som upplevs under passen genom att använda sig av koffein. Den andra studien som diskuteras i avsnittet är "How much running is too much? Identifying high-risk running sessions in a 5200-person cohort study". Det är en studie där man har loggat träningen för över 5000 löpare för att se om det fanns något samband mellan förändringar i träningsdistans och risken för skador. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:08:23) Lågkolhydratskost eller rikligt med kolhydrater för anpassning till konditionsträning (00:19:04) Lågkolhydratkost försämrade prestationen även om man laddade upp med kolhydrater inför tävling (00:24:07) Kan koffein göra så de negativa effekterna från lågkolhydratkost försvinner? (00:36:28) Träningsfel som korrelerar med ökad risk för löparskador

Veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack handlar om dagens råd om fysisk aktivitet för hälsa. Vi utgår ifrån två artiklar som publicerats den senaste tiden som tagit upp just det här ämnet. Den första artikeln är en med titeln Is the answer for health always "more"?. Den artikeln fokuserar på om det finns några vinster med att göra mer än de rådande rekommendationerna och om dagens råd verkligen bör lägga så stor vikt vid progression som det gör idag. Den andra artikeln är Physiological basis for recommending changes to the physical activity guidelines. I den artikeln försöker forskarna argumentera för förändringar i dagens råd utifrån mer fysiologiska resonemang. Till exempel tycker de att man ska inkludera mer råd kring att inte vara helt stilla över längre tid och kring väldigt högintensiva intervaller. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:13) Diskussion och debatt kring hur man bäst formulerar råden för fysisk aktivitet (00:08:39) Loenneke påpekar att det inte alltid är så att mer är bättre för hälsan (00:11:36) Wille komplicerar allt kring nyanserna runt intensitet (00:19:40) Vinner den som rör sig mycket något mot den som följer dagens råd (00:32:07) Jacob brukar skilja på motion och träning - och båda bör nog finnas i våra råd för hälsa (00:39:34) Går det att förbättra råden för fysisk aktivitet genom att ta med potentiella mekanismer? (00:48:35) Inaktivitetsfysiologi som motivering till råd om att man inte ska vara helt still för länge (00:50:04) Vad vet vi kring hur total inaktivitet korrelerar med ökad risk? (01:01:22) Kommer de stora hälsoeffekterna när vi involverar typ 2 fiberna i våra muskler? (01:17:39) Ska man addera till ett råd om väldigt intensiv träning med?

I första avsnittet för 2026 diskuterar Jacob och Wille användandet av GPS-data för att styra belastningen hos fotbollsspelare. Det vi utgår ifrån är främst artiklar skrivna av forskaren Martin Buchheit med extra fokus på en artikel med namnet Slaves to (GPS) norms. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:09:03) Blir vi lurade när vi anpassar belastning efter GPS data inom fotboll? (00:15:57) Svårigheterna och problemen med att gruppera olika typer av rörelser i grupper (00:20:42) Normativa värden kan göra fystränarna för fega (00:22:31) De flesta vet inte hur programmet kommer fram till olika värden eller färgkoder (00:26:42) Vad är bra nog för nivån och klubbens resurser? (00:31:13) GPS är data på extern belastning, inte intern belastning (00:36:28) Sambandet mellan belastning enligt GPS och träningssvar är svagt (00:38:09) Det är svårt att mäta små accelerationer riktigt bra med en GPS (00:42:54) Du är lätt att få ett intryck av att datan ger stor precision när det är grova riktmärken (00:47:36) Individernas mål är ofta inte precis det samma som lagets (00:49:33) Problemet med när målet blir att uppnå ett mätvärde istället för bättre prestation (00:53:30) Har man glömt de grundläggande träningsprinciperna?

I 2025 års sista avsnitt så diskuterar Jacob och Wille en nyligen publicerad studie där man både kvantitativt och kvalitativt försöker få en inblick i hur konditionstränande kvinnor äter för att ge energi och näring till träningen. 72 hårt tränande kvinnliga motionärer i blandad ålder från 18 till strax över 60 år fick föra utförlig kostdagbok under ett antal träningsdagar. Forskarna tittade sen på om kvinnorna lyckades matcha sitt energibehov de olika dagarna och hur väl de följde gällande rekommendationer när det gäller intag av kolhydrater och protein. Efter det utförde även forskarna en kvalitativ undersökning med några av kvinnorna där de försökt gå på djupet kring varför kvinnorna valde att äta som de gjorde. Hela artikeln som vi diskuterar hittar du här, Unintentional Underfuelling and Protein Prioritisation: A Multi-Methods Exploration of Nutrition Practices and Behaviours in Female Endurance Athletes. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:59) Äter konditionsidrottare för lite kolhydrater och varför i så fall? (00:07:13) En studie med både kvalitativ och kvantitativ ingång (00:13:02) Analys av kvinnliga konditionsidrottares kostvanor (00:15:08) Kostdagbok som inkluderade vägning och fotografering av maten (00:19:59) Ett alldeles för lågt energiintag (00:23:32) Större energiunderskott på helgerna (00:27:07) Intaget av kolhydrater var allt för lågt på träningsdagar (00:34:07) Prioriterade kvinnorna protein före kolhydrater pga hype? (00:35:41) Negativ relation till mat verkar ha påverkat flera av kvinnorna (00:36:46) Tidsbrist angavs också som en betydande faktor av flera (00:37:25) Lite citat från deltagarna som ansågs representativa (00:39:22) Deltagarna har bara ätit mer av allt, inte extra kolhydrater (00:46:40) Påverkan från nära relationer och livspusslet (00:47:58) Stort fokus på protein bland konditionsidrottarna (00:53:59) Åldern har ingen stor påverkan på vår energiförbrukning förrän i pensinärsåldern

Julavsnitt och Wille och Jacob går i det här avsnittet igenom en avhandling och en studie på hur sömnen verkar påverka kollegeidrottares prestation och skaderisk. Först diskuterar vi avhandlingen som är en stor databas där man följt amerikanska fotbollsspelare på college och tittat på sambandet mellan deras sömnvanor, prestation och skaderisk. Vill du läsa hela den avhandlingen så hittar du den här, Temporally precise relationships between sleep, performance and injury risk in collegiate football athletes. Halvägs in så hoppar vi vidare till en studie med snarlikt upplägg fast denna gång är det på basebollspelare på college. I den här studien har forskarna även undersökt om mängden sömn korrelerar med träningseffekten som spelarna får över tid. Denna studie hittar du här, Longitudinal assessment of objective sleep and power output in Division I collegiate baseball athletes. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:48) Ny avhandling på korrelationen mellan sömn och skador, prestation (00:08:28) Oura ringa för att mäta sömnen hos collegeidrottare (00:13:33) Ett stort antal deltagare med en väldigt stor datamängd (00:18:06) Skador är dokumenterade på ett tillförlitligt vis (00:19:09) Lite sömn hade stor effekt på skaderisken (00:24:22) Det var en väldgit stor andel av idrottarna som sov för lite i den här studien (00:25:17) Hårdare träningspass ökade sömnbehovet natten efter (00:31:28) Sambandet mellan sömn och prestation dagen efter (00:43:48) Sömn och anpassning under en träningsperiod hos basebollspelare (00:47:39) Fokuserar vi för lite på sömnen som återhämtning i förhållande till det fokus som tex läggs på kost? (00:49:30) Idrottare ger sig för lite tid i sängen så de kan inte sova tillräckligt (00:51:47) Vad är tillräckligt med bra sömn?

Denna vecka öppnar Wille upp avsnittet med att berätta om en studie där man testat olika frekvenser av 4x4 intervaller på motionärer för att se vilken frekvens som ger bäst resultat. Efter det så diskuterar vi en del lyssnar frågor med en ganska stor spridning i ämnen. Det blir allt ifrån VO2max påverkan på hur en viss hastighet känns när man löper till vilken form av smör som är bäst att ha på mackan sett till ens kolesterol. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:27) Hur ofta bör man utföra hårdare intervallpass? (00:16:12) Hur stor förändring krävs av VO2max för att man ska känna en skillnad vid ett givet arbete? (00:23:13) Hur ser forskningen ut gällande CBD och sömn? (00:32:29) Det finns mycket man kan testa för sömnen innan man ger sig på farmakologiska ämnen (00:37:36) Är Bregott eller lätta bäst för kolesterolet?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor och denna vecka blir det något av en återgång till rötterna med frågor som har lite fysioterapeutiska inslag. Först blir det en diskussion kring bålstyrka, bålstabilitet, ryggont och svårigheterna att hitta saker som fungerar bättre än andra saker inom rehabilitering. Efter det diskuteras utförande av olika övningar och hur vinklar och små justeringar i teknik sällan har någon större betydelse för ens slutliga träningsresultat. Till sist blir det sedan en kortare diskussion kring träning under graviditet och allting som påstås vara fakta men egentligen oftast mest är dåligt undersökta hypoteser. I samband med sista frågan tipsar vi även om Mia Fernandos hemsida Bakingbabies.se. Vi har även haft Mia med som gäst i podden och då diskuterade vi även träning under graviditeten. Det var avsnitt 317, Träning under och efter graviditeten med Mia från BakingBabies. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotbollspelande och supporterskap (00:09:52) Är det en myt att core-träning hjälper mot ryggont? (00:30:33) Är det viktigt att pressa ryggen mot en lårcurl? (00:41:48) Utmaningarna med att studera träning under graviditet

Läkaren och författaren Fanny Nilsson besöker Wille och Jacob i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. I avsnittet fokuserar vi på Fannys bok Åk till akuten som släpptes tidigare i år där hon tittar på hur svensk sjukvård fungerar samtidigt som hon jämför hur den är uppbyggd med andra länder i Europa. Både för att försöka få inspiration kring saker som fungerar bra på andra platser och för att få exempel på vad som möjligen kan komma att ske i fall den svenska vården inte börjar styras på ett bättre vis. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:40) Veckans gäst, Fanny Nilsson (00:06:24) Hur Fanny blev bra på att skriva (00:09:17) Varför Fanny valde att titta på den svenska vården genom att jämföra med utvecklingen i andra länder (00:12:23) Kort om hur det fungerar i Spanien (00:19:12) Det finns många orsaker till att primärvården fungerar knackigt i Sverige (00:22:40) I Storbritannien har det försämrats mycket på senare år (00:32:37) Det finns flera former av privata företag och utförande där en del kan vara bra (00:40:03) Hur mycket pengar ska vi lägga på vården och vad ska vi säga att vården ska erbjuda? (00:45:42) Hur mycket ska vi lägga på att förlänga människors liv några enstaka veckor eller månader? (00:52:12) Vi har för få läkare som har koll på helheten hos patienterna (00:55:33) Folk fastnar för mycket i studier och glömmer bort vad det innebär i praktiken (01:01:46) Bokens tre huvudbudskap och Fannys upplevelse av att det är för lite debatt kring innehållet (01:11:05) Tror Fanny att det finns någon förhoppning om förändringar? (01:15:37) Har människor för höga förväntningar på vad sjukvården kan eller bör göra?

På senare år har det varit en hel del diskussion kring vad som händer med människors totala energiförbrukning om de börjar röra på sig mer. En modell som framför allt förknippas med en forskare vid namn Pontzer och hans bok Burn (Bränn på svenska) som kom för några år sedan där det sägs att den totala energiförbrukningen förblir ganska konstant trots mer träning har väckt en hel del debatt. I det här avsnittet för du höra om den modellen och några andra samtidigt som vi också går igenom en ny större studier på området med titeln Physical activity is directly associated with total energy expenditure without evidence of constraint or compensation. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:34) Kan man öka sin energiförbrukning över dagen genom att öka på den för stunden? (00:09:25) Om Pontzer och hans modell för energiförbrukning (00:12:14) Tre modeller för vad som händer med totala energiförbrukningen om du börjar motionera mer (00:21:15) Pontzers modell som den är nu kan inte stämma i alla situationer (00:24:18) Gemene man har nog trott att Pontzers modell är bevisat rätt (00:29:12) Ny studie på energiförbrukning hos personer i förhållande till fysisk aktivitet (00:34:32) Varför vad du äter kan påverka resultatet med DLW (00:38:16) Inget samband mellan fysisk aktivitet och lägre energiförbrukning i vila (00:42:34) Inget resultat i studien stämde med det Pontzers modell förutsäger (00:48:54) Jacob och Nicklas modell i boken Form och Prestation (00:51:26) Vad har det här med relativ energibrist att göra? (00:53:16) Det finns möjliga förklaringar för all data som passar med olika modeller (00:54:41) Olika kulturer kan möjlige också vara en förklaring till resultaten

Jacob och Wille gästas denna vecka av naprapaten och fystränaren Johan Forsbring. Johan har arbetat både som fysiol och fystränare på elitnivå inom fotboll, handboll och tennis. I det här avsnittet diskuteras både Johans allmänna erfarenheter och åsikter kring hur fysträningen bör utföras för idrottare som tränar sin idrott väldigt mycket. Vi lägger även ett litet extra fokus på Tennis då det är en idrott som vi tidigare inte har diskuterat särskilt mycket i podden.   På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:10:59) Veckans gäst, Johan Forsbring (00:19:06) Hur är det att arbeta både som fysio och som fystränare inom idrotten? (00:22:26) Skillnaderna i kultur mellan olika idrotter (00:24:34) Fotbollsspelare tror fortfarande att de blir långsamma av styrketräning (00:29:08) Hur hanterar man tränare som har olika syn på fysträningen? (00:33:51) Johans syn på fysträning för tennisspelare (00:37:51) Har svenska spelare sämre kondition än världseliten? (00:47:53) Utmaningen i att få spelövningar till bra konditionsövningar (00:55:07) En del spelare behöver mer fys än andra (01:02:59) Problemet med att försöka träna väldigt mycket när aktionerna innebär väldigt hög intensitet (01:04:56) Risken när fysträningen blir för idrottsspecifik (01:14:49) Det är väldigt svårt att planera en säsong som tennisspelare (01:24:20) Finns det en off season inom tennisen? (01:31:23) Hur får man till fysträning när spelarna ofta är på olika platser varje vecka?