Podcasts about splittringen

Väger personlig integritet eller jakten på barnporr tyngst? Hård debatt om digital kontroll i Bryssel. Och är det Groundhog Day i Frankrike? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan skulle EU:s ministerråd ha röstat om CSAM-lagen, som ska ska stoppa spridningen av barnpornografi digitalt. Men när den tyska regeringen nyligen sa att de inte står bakom lagen så sköts omröstningen på framtiden. Kortfattat skulle ett införande av lagen innebära en automatisk kontroll av varje bild, video och länk som man vill skicka. Förespråkarna menar att man då kan förhindra att barnpornografi sprids, kritikerna kallar lagen chat control och menar att det handlar om massövervakning av EU:s befolkning. Splittringen bland EU:s länder är stor, Sverige står på sidan som vill ha lagen. Hör Andreas Liljeheden och Dagens Nyheters techreporter Linus Larsson om den minst sagt hårt debatterade lagen, och om dansken som skapade kaos när han byggde en hemsida för att spamma EU:s ledamöter.Vi pratar också om att den franska presidenten Emanuel Macron har utnämnt Sebastien Lecornu till ny premiärminister, en dryg vecka efter att Lecornu lämnade exakt samma jobb. Har fransk politik förvandlats till ”Måndag hela veckan”?Nyligen klarade även EU-kommissionens högsta chef Ursula von der Leyen hela två misstroendeomröstningar. Vem vill rösta bort henne och hur säkert sitter hon egentligen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Linus Larsson, reporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

När Prins Harry lämnar kungahuset och Storbritannien för att skapa ett nytt liv i USA, inleds en strid mot tabloiderna men också den egna familjen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Prins Harry föds in i den tusenåriga brittiska monarkin som son till tonföljaren prins Charles och prinsessan Diana, världens mest fotograferade kvinna. Farmor, drottning Elisabeth II kommer att bli landets längst sittande monark. Hans storebror prins William är tronarvinge och Harry är, som han uttrycker det själv i sin självbiografi ”Den andre” – reserven. När Harry är 12 år gammal dör hans mamma, den beundrade Diana, i en bilolycka i Paris, jagad av paparazzis. Pressen beskylls för att ha jagat prinsessan till döds. Harry måste nu växa upp innanför palatsens väggar utan sin älskade mamma och med pressens allt hårdare bevakning. Han stämplas redan i tonåren som skandalprinsen som fuskar i skolan och bara vill festa. Harry är en oborstad och motvillig prins. Men brittiska folket älskar honom, mätningar visar gång på gång att han tillsammans med drottningen är den mest populära medlemmen av kungafamiljen.Men Harry festar hårt, slåss med fotografer och testar droger. Allt för att fly, från minnet av sin mammas död, pressens bevakning och den gyllene buren som verkar slutas åt allt mer. Det kulminerar i en världsskandal där prinsen bär nazistuniform på en fest. Flykten blir militären och välgörenhetsarbete i mammas fotspår. Och kärleken. 2016 träffar han den amerikanska skådespelerskan Meghan Markle. De gifter sig två år senare inför miljonpublik. Först hyllas paret av folket och pressen. Meghan spås bli ”nya Diana”. Men snart börjar en del av bevakningen av Meghan anta rasistiska undertoner. Paret får också allt oftare kritik för hur de bemöter pressen och för sig som kungligheter. En allt större spricka bakom kulisserna blir tydlig, en konflikt mellan Harry och Meghan och palatset. Skandalen är ett faktum när paret meddelar att de ska lämna kungahuset på sina villkor. Då påbörjas ett krig mot Harrys familj – och världspressen. I avsnittet medverkar Jenny Alexandersson, hovexpert på Aftonbladet och Angela Levin, författare till boken ”Harry, A Biography of a Prince” (2018). I researchen till avsnittet har böckerna ”Den andre” av Prins Harry och ”Battle of the Brothers” av Robert Lacey. Ljud från: ITV, BBC, NBC, Apple TV, Netflix, ITN, AP Archive, YouTube-kanalen The Royal Family, Hallmark, Access, E! Entertainment, The Wall Street Journal, 60 minutes, Enterainment Tonight, Hello!Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Joanna GóreckaTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israels militära svar på Hamas attack föder ilska på Västbanken. Målet är att radera terrorgruppen men kan effekten bli den motsatta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Splittringen mellan palestinska grupperingar har länge stått i vägen för en fredsprocess med Israel. Men kriget som startade med Hamas attack mot israeliska civila har också enat palestinierna.I skuggan av den israeliska markoffensiven i Gazaremsan ökar våldet på Västbanken, med godtyckliga arresteringar och dödande även där. Och Hamas verkar nu ha fått ett uppsving hos palestinier på Västbanken.Bröder som krigat mot varandraMedan Fatah är den politiska rörelse som länge haft starkast stöd på Västbanken har Hamas styrt Gazaremsan. Under perioder har splittringen varit så påtaglig att man kunnat prata om att bröder lyft vapen mot bröder.Men nu verkar något ha hänt. Konflikt träffar Wajiha Ajaj på Västbanken som förlorat sin dotter, och vi hör unga palestinska män som menar att allt fler nu förlorat tron på den palestinska myndigheten och istället vänder sig till Hamas.Skiftet syns också bland etablerade politiker. Fatah-veteranen Qadura Fares, tycker att det är dags för Fatah och Hamas att närma sig varandra. Frågan är då vilken som blir den gemensamma vägen framåt, förhandling eller väpnad kamp?Medverkande: Qadura Fares, Fatah-veteran, Dalal Iriqat, palestinsk expert på diplomati och förhandling vid arabamerikanska universitetet i Ramallah, Ismael Hussam, ung palestinier i Jenins flyktingläger, Wajiha Ajaj, mamma till en 37-årig palestinier som dödades av bosättare efter Hamasattacken, Bilal Daer Shalaldeh, 28-årig palestinier från Hebron, Hugh Lovatt, European Council on Foregin relations mfl.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Alice Froussard, Johan-Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Lotten CollinTekniker: Fabian Begnert

Utan någon förvarning blir ansiktet utåt för AI, Sam Altman, kickad som vd för Open AI. Styrelsen menar att han inte varit transparent i sin kommunikation. Nu avslöjas en spricka inom bolaget mellan de som ser tekniken som ett hot vs en möjlighet. Hela personalen hotar med att avgå i vad som kan vara AI-världens största kris någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentären gjordes i november 2023 av Effie Karabuda och Karmen Kodia. Ljuden är hämtade från Youtube, TikTok, CNN, CBS, CNBC, Yahoo Finance, Bloomberg, Kron 4, Firstpost, BBC, The Guardian, Channel 4 och Cnet.

Den interna konflikten i Foxtrot fortsätter, i det här avsnittet hör du mamman till en av de som skjutits ihjäl den senaste veckan och också vilka konsekvenser skjutningen i Turkiet har fått i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här avsnittet har vi valt att namnge Foxtrots ledare – Räven, vars riktiga namn är Rawa Majid. Det är ett beslut av vår ansvarig utgivare, med motiveringen att det handlar om så grova brott att det ligger i allmänintresset och också eftersom våldet på senare tid har trappats upp så mycket.September 2023 sticker ut, inom loppet av tio dagar skjuts sju personer ihjäl i Stockholm och Uppsala. Dessutom inträffar flera skjutningar mot bostadshus i Norrköping. Flera av de här dåden kan kopplas till splittringen i Foxtrot – mellan Rawa Majid och hans tidigare nära man – en 33-åring som vi kallar för Doktorn.”Carolina”, som egentligen heter något annat, är mamma till en kille som sköts ihjäl i förra veckan. Efter mordet har hon fått bilder skickade till sig från personer som tar på sig skjutningen och räknar pengar. Hon har också fått hot, vågar inte bo hemma och vet inte riktigt vad hon ska göra nu.”De har hotat med att jag får tåla leken och det betyder att de ska gå emot mig också”, säger hon.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Dessutom om den afrikanska svinpesten, miljözoner, panelen, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Emil Jensen i Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer. Godmorgon, världen! den 17 septemberFörsta timmen:* Gängvåldet* Behöver Sverige en skattereform?* Splittringen i Israel* Krönika Ulrika Knutson* Veckans panelAndra timmen:* Utökade miljözoner för biltrafiken i London väcker protester* Kompositören Sjostakovitj och konsten att överleva i en diktatur* Satir med Public service* Den afrikanska svinpesten och djurhållningen* Alkoholens risker* Kåseri Emil Jensen Programledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Hanna Melander

En kvinna skjuts till döds i sitt hem i Uppsala. Hon är mamma till Doktorn, en man som tillhört ledarskiktet i Rävens nätverk. Nu inleds en våldsspiral i Uppsala där anhöriga blir måltavlor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste veckan har Uppsala drabbats av en lång rad våldsdåd, två personer har skjutits ihjäl och ytterligare skjutningar har inträffat. Polisen har inlett en särskild händelse och erfarna poliser, med över 30 år i yrket, beskriver läget som det allvarligaste de någonsin varit med om.Det ska visa sig att bakgrunden är en splittring inom den kurdiska rävens nätverk Foxtrot. Kvinnan, som skjuts till döds den 7 september, är mamma till en 33-årig man som har tillhört det absoluta toppskiktet i nätverket. Vi kallar honom för Doktorn, ett namn som han ska vara känd under i den kriminella miljön.En konflikt har uppstått mellan Doktorn och Räven, som nu leder till att anhöriga blir måltavlor.Efter att Doktorns mamma skjuts ihjäl inträffar flera skjutningar riktade mot anhöriga till Räven. Men även personer helt utan koppling till nätverket drabbas – i tisdags morse sköts en 23-årig man ihjäl på en adress i Uppsala. Den egentliga måltavlan tros vara en nära anhörig till Räven.Varför konflikten och splittringen uppstått är inte helt klarlagt, enligt uppgifter till P3 Krim finns flera olika teorier. En handlar om kritik mot Rävens ledarskap och omdöme. Som exempel på det lyfts morden på de två 14-åriga pojkarna från Nyköping som nyligen hittades döda på olika platser i Stockholmsområdet. De hade, som vi berättat tidigare, funnits med i chattar som kopplas till Foxtrot.En annan teori är att det handlar om narkotika, pengar och lojalitet. Nyligen kom till exempel ett åtal som visar hur Räven gått bakom ryggen på en i sitt eget nätverk och försökt råna honom på narkotika.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2. – Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoritetenSplittringen märks även i sametinget.Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.Moment 22Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.En ny lagBakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

EU-kommissionen presenterar sitt förslag till nytt regelverk om så kallade strategiska råvaror. Pensionsreform Frankrike. Sprängning i Hässelby. Fransk Public Service utökar väderprognoser. Kritiken ökar mot matjättarna, men också hot mot handlarna. TBE breder ut sig. Migrationsfrågan i Italien. Splittringen i Moldavien. Misstänkta Ryska spioner gripna i Polen.

I förra veckan blev det känt att fem personer ur Alternativ för Sverige hoppar av partistyrelsen efter interna bråk om pengar, hur partiet styrs och om hur ett flygblad skulle utformas. AFS har under partiets existens försökt utmana Sverigedemokraterna högerifrån. Det är dom inte först med att göra – flera andra inom den svenska extremhögern har gjort försök att få ta del av den sverigedemokratiska väljarkakan. Men hur har det egentligen gått? Håller AFS på att implodera? Vad är det egentligen som hänt? Och varför är det så svårt att ge SD en match om väljarna på yttersta högerkanten? Programledare: Erik Glaad Gästar gör Jonathan Leman och Anders Dalsbro --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira. Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Fabian Begnert

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Nancy Pelosis make fast för rattfylla; Splittringen mellan USA:s katolska kyrka och Demokraternas abortförespråkande blir allt större; Vapendebatten som spänner över USA, Kanada och Sverige; Borgmästarkandidat i Los Angeles vill lägga ner polismyndigheten; Michael Sussmann frias från åtal om lögn för FBI; Skådespelaren Kirk Cameron kritiserar Woke-rörelsen; Transgender Lia Thomas vill nu tävla mot kvinnor i OS; Nya Top Gun mycket sevärd; Barn som pratar om skolskjutning anhålls; SVT förringar Brittney Griners haschinnehav; Polischef i New York mycket kritisk till A.O.C:s användande av masskjutningar i politiska syften. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Splittringen inom Republikanerna når nya höjder med upproret mot toppnamnet Liz Cheney. Vi pratar också om Bidens syn på Israel-Palestinakonflikten och vaccinationstakten i USA. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jesper Timan USApodden usapodden@sverigesradio.se

Splittringen inom Republikanerna når nya höjder med upproret mot toppnamnet Liz Cheney. Vi pratar också om Bidens syn på Israel-Palestinakonflikten och vaccinationstakten i USA. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jesper Timan USApodden usapodden@sverigesradio.se

Jakten på den magiska stenen fortsätter för våra hjältar som letar efter den alv som kommit över stenen. En jakt som leder dem mot sjöbusar i hamnen, i stadens vaktstyrkas arrest eller mot grevinnans mörka fängelsehålor... I rollerna: Anja af Klintberg (tieflingen Insikt), Adam Nathansson (halvalven Ean), Axel Rydén (halvorchen Bendoo) & Pontus Löfgren (Spelledare)

Vi gör ett flödande avsnitt igen. Men den röda tråden är ändå att vi inte är ensamma på den här resan och det är viktigt att vi vågar be om hjälp på olika sätt! Även om du arbetar med din personliga utveckling är det en turbulent tid vi går igenom på många sätt - en riktig berg- och dalbana. -Jenny om drakar och kraftfulla meditationer-Jessica om KvinnoKraftVerket-Är rädslan en illusion?-Hur mycket låter vi grupptrycket och kulturen påverka oss?-Barnen påverkas av det rådande rädslofokuset-Vad är änglanummer?-Våga be om hjälp!-Vi är energivarelser-Splittringen vi ser mellan oss människor just nu måste bli så extrem att vi till slut landar i att vi alla är ettBoktips:Jesper Juul Aggression - ett nytt och farligt tabu.Avsnitt 127: Fia Forsström gästar podden:https://www.jessicaisegran.com/podcast/2021/01/26/127-fia-forsstromAvsnitt 21: Vilka sanningar styr din vardag?https://www.jessicaisegran.com/podcast/2019/1/11/21-vilka-sanningar-styr-din-vardagMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/SÅ HÄR STÖTTAR DU VÅR PODCAST:1. Gå till www.jessicaisegran.com/gc-link-tree och donera till vår podcast!2. Prenumerera där du lyssnar på oss!3. Skriv en recension på iTunes nu!Dela podden med en vän redan idag!VILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastPå Facebook:The Game Changers PodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka coaching, individanpassad yoga, gå på retreat eller anlita Jessica som föreläsare.Soulplanet.se Om du vill boka Reconnective Healing eller “Nå dina mål” med mental träning.Instagram@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebookSoulplanet - Jennys sidaJessica Isegran - Jessicas sidaMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

KPML bjuder på en ljudbok. Vi har läst in Lenins klassiska text "Imperialismen och splittringen inom socialismen".

David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och verksamheter att få bättre struktur i tillvaron, så att vi kan lägga tid på det som är viktigt istället för på en massa småsaker som distraherar oss. På sitt senaste jobb innan han blev konsult var David chef för kvalitet och IT men det var 16 år sen. Han har alltid behövt struktur själv för han menar att han är disträ och tankspridd. Samtidigt vill han uppleva så mycket som möjligt. - Det är mycket som ska fungera i vardagen och struktur ger den möjligheten, säger David. Strukturen hjälpte honom att släppa saker I hans på den tiden mycket splittrade roll jobbade han för mycket och tänkte att det måste finnas ett bättre sätt att hantera arbetsvardagen. Han läste och skapade egna verktyg, till exempel ett eget att-göra-verktyg. Med verktygen som hjälp upplevde han att han fick bättre koll, kunde släppa saker och känna sig ledig utan att oroa sig för att ha missat något. Hans sätt att jobba väckte intresse och David bestämde sig för att jobba med att sprida sina knep och metoder till andra. Splittring är vanligt David märker att vi är splittrade. Antalet informationsflöden ökar och de intensifieras. Ett vanligt exempel är att vi förutom e-post även använder diverse chattfunktioner och kan skicka direktmeddelanden nästan överallt. Splittringen gör också att vi skriver upp vad vi ska göra på väldigt olika ställen. Det finns inte en metod som passar alla och vi kommer aldrig hitta det perfekta verktyget. Men tricket är sällan att skaffa nya verktyg. Nyckeln till framgång är snarast att bli bättre på att använda dem vi redan har. Här är nio av Davids tips: En att-göra-lista ska vara kortare än en arbetsdag. Du ska kunna bocka av den helt enkelt. Separera din kalender och din att-göra-lista. Det som är tidsbestämt ska stå i kalendern medan övriga aktiviteter ska stå på att-göra-listan. Skapa textmallar för texter du använder ofta så att du slipper skriva samma textsnuttar om och om igen. Vad ska vi kommunicera om i vilken kanal och när? Prata om det och besluta hur ni ska göra. Skilj på mål och process. Gör det du gör idag att du närmar mig de mål du har eller tar de dig längre bort från målet? Skilj på stort och smått. Låt inte det mindre komma i vägen för det större. Fundera på hur mycket tid och resurser saker och ting får ta. Se till att du kommer igång med det som är viktigast. Nyckeln är att börja göra en liten del. Få bort frestelser. Verb hjälper oss att komma igång med de där stora uppgifterna som tar emot. Skriv inte vaga verb som "kolla på", "ta det sen" eller "fixa". Välj hellre "analysera, fråga, ringa, skriva" som är tydligare. Tajming är viktigt. Gör kognitivt svårare saker på morgonen och enklare saker senare på dagen. Då och då behöver vi stanna upp och tänka men den uppgiften hamnar lätt i skuggan av snabbare ärenden som har en deadline. Eftersom reflektionen inte sker inte automatiskt för David själv har han avsatt en timme varje måndag för att reflektera. Han har ett reflektionsskrivbord med en tidslinje på papper där han kan skriva upp sina mål. Det finns ett vanligt missförstånd om att vara strukturerad innebär att vara fyrkantig, men så är det inte alls enligt David. Istället ger det frihet. Det som ska struktureras är ju det vi vill undvika att lägga för mycket tid på så att vi får loss tid och kraft att vara oss själva lite mer. Här hittar du fler tips från David. Vår samarbetspartner Wellbefy vill att vi funderar lite på vad engagemangsmätningar egentligen handlar om. Som de ser på saken är engagemang ett resultat av många andra viktiga faktorer. Det beror till exempel på den upplevda hälsan och välbefinnandet hos de anställda. Mår de anställda bra och trivs på sin arbetsplats kommer de med stor sannolikhet rekommendera arbetsgivaren till andra och det kommer att finnas ett hållbart långsiktigt engagemang. Läs mer här om hur Wellbefy resonerar kring engagemang och få konkreta tips på vad du kan göra.

Soldaten Johan Henrik Sjöö deltog i de långdragna striderna mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809. När kriget var över rodde han sin familj i en eka över Östersjön till tryggheten i Sverige. Hur går det till att dela ett rike i två delar? Och vad händer med de människor som råkar befinna sig mitt i en sådan delning? Splittringen av det svensk-finska riket 1809 innebar enorma påfrestningar, framför allt för de människor som levde då, men det ställde också till problem för administrationen för vem hade till exempel rätt till de historiska dokumenten i arkiven? Idag ska vi berätta historien om Johan Henrik Sjöö, en soldat i den svensk-finska armén som hamnade mitt i den röra som utbröt när Sverige förlorade Finland. Charlotte Ryrholm från Enköping har forskat om sin ana Johan. - Han föds 1776 i Randasalmi Finland, och redan i början av 1800-talet blir han soldat i finska armén i Savolax regemente, vid den ryska gränsen. I armén blir han trumslagare och med tiden korpral, vilket var så långt man kunde komma i graderna om man var en vanlig indelt soldat. - Generalmönsterrullarna är ibland svåra att följa, men det verkar om att Johan är reserv i armén, för hans deltagande där verkar vara lite ryckigt. Men innan han gifter sig så hinner han tjänstgöra i fyra år och så vet vi att han är 169 cm lång, tillägger Charlotte Ryrholm. Johan Henrik är alltså en för sin tid ganska ståtlig man och därtill trumslagare, vilket var en oerhört viktig funktion inom armén.  Trumslagarna kallades ibland signalgivare eftersom befälhavarna kunde använda trumsignalerna för att meddela soldaterna vad de skulle göra, om de skulle gå till attack eller retirera, och trummorna tjänade förstås också som pådrivare både i strid och under marscher. Men i fredstid så kunde Johan Henrik förstås stanna hemma och bruka marken runt sin lilla soldatbostad. I en gård intill där det bor en överofficer, arbetar en ung piga Anna Sofia. - Han håller sig på samma torp tills han träffar sin fru Anna Sofia Johansdotter Räpon, och de gifter sig 1804, sen bosätter de sig i en by som heter Pällilä i JockasJuva, som ligger under Savolax. De får en liten dotter som heter Agata, men hon blir bara sex månader, men 1807 får de sonen Fredrik Johan. I husförhörslängderna kan man se att Johan Henrik är borta från hemmet under 1808 och 1809. På vintern 1808 hade ryska armen gått till anfall och soldaten Johan Henrik blev kallad att delta i kriget. Det var Napoleon som hade bett Ryssland att en gång för alla göra upp med svenskarna som motsatte sig Napoleons maktanspråk. Ryssarna var inte nödbedda, de hade ju sedan århundraden tillbaka sett Sverige som en arvfiende och ville därtill gärna skapa ett skydd för sin viktiga Östersjöhamn i St Petersburg. Det skyddet skulle de få om de kunde erövra Finland, det som här i Sverige ofta kallades den östra rikshalvan. De svensk-finsk trupperna hade inte kraft att stå emot ryssarna. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i Savolaxbrigaden drevs norrut av de ryska trupperna genom Finland under det kommande året. Kanske hade allting blivit alldeles annorlunda för honom, för den svenska armén och för utgången av historien om bara en liten rysk trupp blivit lite fördröjd på vägen. För den 14 september 1808 befann sig den finsk-svenska armén i Oravais strax norr om Vasa.  Savolaxbrigaden var inte ensam på en svenska sidan här fanns trupper från både finska och svenska sidan. Befälhavare på platsen var   Carl Johan Adlercreutz som ledde alltsammans från en kulle där det idag står ett gigantiskt minnesmärke över händelserna här. I efterhand har man förstått att det nog var här kriget avgjordes. Striderna pågick hela dagen och trots att det egentligen gick bra för Johan och de andra på finsk-svenska sidan, så förlorades ändå slaget till slut. I exakt rätt ögonblick kom nämligen en rysk hjälptrupp fram till platsen och de avgjorde alltsammans. Göran Backman är ordförande i Historiska föreningen i Oravais. - Jag brukar säga att alltsammans egentligen avgjordes under den halvtimme då de nyanlända ryssarna tog kommandot över situationen. Hade inte de kommit så vet man inte hur kriget hade slutat, för efter slaget här så blev det egentligen inga slag förrän man kom över till svenska sidan. Därför så anser man idag att slaget i Oravais var avgörande. Efter förlusten i Oravais skedde en oordnad och ganska kaotisk reträtt. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i finsk-svenska armén tog sig över till Norrbotten, och kom så till Västerbotten där de avgörande slagen stod på sensommaren 1809. Svenskarna gav upp och erkände sig besegrade. Sverige måste nu lämna ifrån sig en tredjedel av sitt territorium, och en fjärdedel av rikets befolkning, en miljon människor, blev ryska undersåtar. Savolaxbrigaden bestod vid mobiliseringen 1808 av 3783 man. När kriget var slut fanns endast 200 av dem kvar. Johan Henrik Sjöö var en av dem. Det var trasiga och trötta soldater som en blåsig söndag, den åttonde oktober 1809 ställde upp sig på kyrktorget i Umeå för att lyssna på det avskedstal som deras befälhavare General von Döbeln, höll till dem, sedan han först delat ut medaljer och gett dem en extra ranson med brännvin. Svenskar! Varen stolta över att hava sett dessa finska kvarlevor. Minns dem, Högakta dem. Se deras avtynade kroppar, deras bleka ansikten. De bära vedermälen av deras trogna och ändå fruktlösa bemödanden förflutet år. Och ni finnar! När ni återkommer till fosterbygden, så framför svenska folkets tacksamhet till er nation! Vet att i återvänder med utslitna kläder, avstympade och genomskjutna lemmar, men ni medför en rättskaffens krigsmannasjäls synbara prydnad. Fiender till det svenska moderlandet kan ni aldrig bli, därom är jag förvissad, men förbli i all tid dess vänner! Påminn era barn om det vi ska från släkte till släkte välsigna och högakta er. Finnar! Bröder! Kunde mina ord beseglas med blodtårar från mina ögon, skulle de strömma och varje droppe försäkra er min vördnad, min vänskap. General Carl von Döbel, General befälhavare över kungliga norra arméen.   Efter att Johan och de andra i Savolaxbrigaden lyssnat på von Döbeln så valde en del av dem att åka hem och andra att stanna på den svenska sidan och fortsätta som soldater där. Johan Henrik verkar ha bestämt sig för att bli svensk, men han är ju inte ensam i familjen, ingen visste hur villkoren skulle komma att bli för de människor som från och med nu blev undersåtar i det ryska Storfurstendömet Finland.  - Vi ser att han kommer tillbaka hem, jag tänker mig att han väl ville prata med Anna Sofia om hur de skulle göra. Men jag ser att andra soldater från de finska brigaderna stannar kvar i norra Sverige, berättar Charlotte Ryrholm. Johan tar sig hem och nio månader efter får han och Anna Sofia ytterligare ett barn. Strax efter, i skiftet 1810-11 så tar de sig till sist till Sverige med ett nyfött barn och ett som är 3-4 år, och släkthistorien berättar att de rodde sig över. Det finns inga flyttattester, utan i kyrkböckerna så står det bara att de har flyttat till Sverige vilket betydde att de flytt. De bosätter sig sedan i Norrtälje där Johan införlivas i den svenska armén. Charlotte Ryrholm tror att han hade ett löfte om att införlivas om och när han tog sig tillbaka. Som de allra flesta soldater vid den här tiden så byter Johan Henrik efternamn då och då, vilket verkligen inte gjort sökandet efter honom lättare för hans ättling. Johan hette alltså Sjöö när han bodde i Savolax i Finland, ett typiskt soldatnamn och väl i Sverige byter han efternamn till Ferm, också det ett typiskt soldatnamn. För att ytterligare krångla till det så får hans och Anna Sophias barn lite längre fram i tiden ett eget efternamn, Sjöborg. Nu är de alltså i Sverige, och för Johan fortsätter livet som soldat. - Han blir inkallad igen och runt 1812 så är han med de svenska trupperna till Tyskland och Napoleonkriget. -Vad jag vet så är han aldrig med i något slag där, men vi vet ju att det är mycket fältsjukdomar, och det är en sådan han avlider av, 38 år gammal. Anna Sofia uppfostrade sina barn genom att tjäna som piga. Den äldsta sonen blev skräddare i Söderhamn, den yngsta sonen blev vagnmakare, och det fanns också en yngre syster som föddes i Sverige. - Vi vet att familjen hade finska som huvudspråk, för det står i husförhörsböckerna att hon kunde läsa katekesen innantill på svenska, men att hon kunde den finska utantill. Charlotte Ryrholm stammar från den av Johans Henriks söner som blev skräddarmästare och hamnade i Söderhamn, men att pussla ihop fakta om pappan Johan Henrik var inte alldeles enkelt. Numer är ju mycket material digitaliserat och därmed lättåtkomligt, både i Sverige och Finland, men Rikssprängningen mellan Sverige och Finland gör letandet i källorna lite speciellt för vilket material finns i Sverige och vilket finns i finska arkiv? - Det har blivit en hel del letande för att hitta honom, men också för att hitta barnen. I husförhörsboken från Finland stod bara pappan och barnen uppskrivna. Hon har också haft stor nytta av generalmönsterrullorna både från Sverige och Finland, hade Johan Inte varit soldat hade letande nog varit betydligt svårare, tror hon. - Det är en rolig upptäcktsresa man gör! Charlotte har fått leta i både svenska och finska arkiv och så är det för de flesta som har svensk-finska anor. Finland var en integrerad del av konungariket Sverige, vilket innebar att all administration var gemensam. Därför så ställdes det svenska Riksarkivet inför ett stort bryderi vid riksdelningen vilket material skulle föras över till Finland och vad skulle finnas kvar i Sverige? Delningen av Riksarkivet Nils Erik Villstrand är professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi, och han är också en ivrig släktforskare. Vi träffar honom i den svenska Riksarkivet i Stockholm dit han åker med jämna mellanrum. Han berättar att de svenska myndigheterna var tämligen snåla med att lämna ifrån sig material efter 1809. - Ja, det här är inte de allra vackraste inslagen i de svensk-finska förbindelserna efter 1809, det blev närmast ett gräl och en dragkamp om handlingarna. I fredstraktaten hade man skrivit in att alla handlingar som behövdes för att den finska förvaltningen skulle fungera, de skulle föras över, först till Åbo och senare till Helsingfors. Trots Riksarkivets ovilja att lämna ifrån sig dokument till Finland fanns det arkiv som var villiga att sända över papper till den förlorade östra riksdelen, berättar Nils Erik Villstrand. - Vissa myndigheter som hade kvar riktigt gamla dokument, som till exempel Kammararkivet, de tyckte att gamla räkenskaper som bara handlar om Finland gott kunde flyttas, så de gick i första lasset. Men Sverige och Finland var ett enda integrerat rike, och när handlingar berörde saker som gällde båda länderna så tyckte man från svensk sida att dokumenten skulle finnas kvar i Sverige. Nils Erik Villstrand berättar att man i slutet av 1800-talet planerade att göra utbyten av handlingar mellan de båda riksarkiven, men de förhandlingarna strandade när man i Sverige trodde att Finland skulle förryskas. - Då tyckte man att det var bäst att det material som belyser den gemensamma historien blev kvar i Stockholm. Som historiker är Nils Erik Villstrand glad över att myndigheter ändå villigt förde över räkenskaper från Sverige till Finland. Dem har både historie- och släktforskare nytta av. - Visst, fogde- och länsräkenskaperna som innehåller till exempel mantalslängder och andra beskattningslängder är ju en värdefull källa till äldre tider. - Jag brukar säga att beskattaren är historikerns bästa vän, och det tror jag gäller också släktforskare, i alla fall när vi talar om äldre tid, den tid då det ännu inte skrevs kyrkböcker. Numer går det ju att finna mycket arkivmaterial digitalt. - Men det roligaste är ju att göra som min fru och jag har gjort, och resa hit till Stockholm, eller göra den motsatta resan till Helsingfors. I Finland är en del arkivförteckningar är skrivna på finska, men via personalen kommer man förbi den tröskeln och sedan är ju det mesta skrivet på svenska, och talar vi om tiden före 1870 så är ju strängt talet. Förutom finska Riksarkivet finns i Finland riksomfattande släktforskarforum såsom Genealogiska Samfundet i Finland och Finlands Släkthistoriska förenings sidor på nätet. Finska Nationalbiblioteket har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland både på finska och svenska Nils Erik Villstrand söker efter en salpetersjudare från Vasatrakten som bosatte sig på svenska sidan av svensk-finska riket. Han har fem pärmar att gå igenom för att möjligen finna det han söker. - Riksarkivet är ju fortsatt ett gemensamt arkiv, och vi historiker i Finland tycker att det är en jättegod tingens ordning att de dokument som också gäller Finland finns här i Stockholm. De är Välordnade, välbevarade, det är lätt att få fram dem och det är lätt att bara ta fram telefonen och fotografera av det vi behöver. Länkar  Lite längre ner på sidan finns tre länkar till sidor där man kan söka efter sina finska rötter.  Via Genealogiska samfundet i Finland och Finlands släkthistoriska förening kan man i digitaliserade kyrkoböcker söka döpta, konfirmerade, vigda, begravda och flyttade samt kyrkoräkenskaper församling för församling. Vissa sökningar är fria för alla, men medlemmar har större tillgång. Via Svenska genealogiska föreningen kan man hitta finska nationalbiblioteket som har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland då är både på finska och svenska. Länksamling till dessa källor finns till exempel på hemsida. Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Merja Laitinen och Gunilla Nordlund  Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Är arbetsmarknaden en boll, ett timglas, en cylinder eller en pyramid? Gästen som svarar på denna fråga i detta avsnitt av Arbetsvärldens podd är Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen. Tillsammans med Samuel Engblom TCO, Britta Lejon Facket ST och Mikael Feldbaum Arbetsvärlden, reder han ut vilka som får jobb just nu. Hur ser skillnaderna ut mellan stad och land, inrikes och utrikesfödd, hög- och lågutbildad? Vad kommer hända i en stundande lågkonjunktur och vilken är den viktigaste reformen för att arbetsmarknaden ska landa mjukt? Självklart blir det inslag från En jobbig värld-redaktionen och spaningar. Denna gång spanas om den liberala världsordningens kollaps, teveserien The Split, färsk arbetsmarknadsrapport samt att byråkrater inte kan fylla i blanketter utan att visa sin personlighet.

Splittringen inom EU i klimatfrågan är stor. Tillsammans med alla andra problem i unionen får man därför knappt ens upp styrfart på klimatarbetet. Nya och oväntade länder kliver fram i stället. Vi får en rapport från det stora klimattoppmötet i Marrakech och exempel från Polen och Finland.Medverkande: Annika Digréus, miljöreporter Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning i Linköping Thella Johnson, korrepondent Helsingfors Ci Holmgren, programledare

Snart håller Storbritannien folkomröstning om sitt EU-medlemskap. Premiärminister David Cameron utlyste omröstningen för att skapa lugn i sitt parti men inte mycket tyder på att planen lyckas. Splittringen lär leva kvar, enligt den Londonbaserade New York Times-journalisten Stephen Castle. Just nu är det dött lopp mellan stanna och lämna. Det avgörande blir vad de sista veckorna debatter handla om. Ifall ekonomin dominerar gynnar det ”Stanna kvar”-sidan. ”Lämna”-kampanjen hoppas på invandringsfrågan. Stephen Castle samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vi pratar friidrotts-VM. Protesterna mot den libanesiska regeringen. Börsernas ras på grund av Kinas knaggliga ekonomi. Vad är det för attentat mot pokemon? Och så lite om 1 Direction! + Jag å Camila inleder med att prata om ryktena om One Directions splittring + ett stoppat attentat mot en stor Pokemóntävling i USA(wtf?)+ Sop-protester i Libanon mot regeringen, vi pratar med Libanonforskaren Hanna Leonardsson från Göteborgs universitet.+ Friidrotts VM vi pratar Usain Bolt och annat man ej får missa med Radiosportens Jonas Enarson.+ Börserna rasar i spåren av Kinas skakiga ekonomi. Men hur illa är det egentligen? Det berättar Nasim med hjälp av ekonomijournalisten Emanuel Sida.

Kriget i Syrien och Irak sätter fokus på motsättningar mellan shia-och sunniislam. Hur påverkas man som muslim i Sverige av de allt mer sekteristiska övertonerna i Mellanöstern? Reportage av Alexandra Sandels och samtal mellan Elvir Gigovic, ordförande för Sveriges Muslimska Råd och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Veckans nyheter i korthet med Cemil Arikan. Protester från religiöst håll mot ny jämställdhetsundervisning i franska skolor. Reportage om rörelsen som slåss för den traditionella kärnfamiljen av Anna Trenning Himmelsbach. Debatt mellan Stefan Swärd, pastor och kristen debattör och Daniel Forslund, en av grundarna till tankesmedjan Aletheia om det är okristligt att vilja ha en restriktivare flyktingpolitik.Brasilien går till presidentval. En av kandidaterna, Marina Silva, har sina rötter i pingstkyrkan. Vad betyder det för hennes chanser att bli vald? Samtal med Kajsa Norell, journalist på Sveriges Radio.

Det har under hösten varit en ovanligt intensiv debatt om hur Riksbanken ska göra med reporäntan. Också Riksbankens direktion har sen länge varit splittrad. En av ledamöterna som har tyckt att Riksbanken borde ha sänkt räntan redan för ett år sen är Karolina Ekholm. Strax före jul fick hon äntligen sin vilja igenom. Men är striden över nu? Intervjuare: Johan Prane. Efter en intensiv debatt under hösten sänkte Riksbanken reporäntan strax före jul. Splittringen om räntan borde sänkas eller inte har sträckt sig ända in i Riksbankens direktion. En av ledamöterna som pläderat för en sänkning är vice riksbankschefen Karolina Ekholm. Men är striden över nu - eller tycker hon att räntan borde sänkas ännu mer?