Podcast appearances and mentions of anna karin palm

Det finns gott om utbildning för den som vill lära sig att skriva. Men var vänder sig den som redan är utgiven och vill fortsätta utvecklas? Läs, läs, LÄS, säger Malin. Lisa gillar att byta texter med författarkollegor. Men vi tipsar också om kurser med mera – här är hela listan över det vi nämner i avsnittet:Skrivkurser med Sören Bondeson, Rebecka Edgren Aldén, Anders Fager och Lisa Förare Winbladh.Utbildning av Robert McKee, Story Seminar, och boken Story. Böcker om skrivande av Gun-Britt Sundström, Olof Lagercrantz, Göran Hägg, Margaret Atwood, Ursula Le Guin, George Saunders, Therése Granwald, Jorun Modén, Caroline Säfstrand & Jenny Fagerlund, Bodil Malmsten, Marguerite Duras, Stephen King och John Ajvide Lindqvist samt antologin Tag och skriv!. Författarbiografierna Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm (om Selma Lagerlöf), Mannen i skogen av Jens Liljestrand (om Vilhelm Moberg) och Mitt stora vackra hat av Elisabeth Åsbrink (om Victoria Benedictsson).Och MasterClass med Margaret Atwood, Neil Gaiman och Shonda Rhymes.Nu har ni att göra i sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi här på Kulturredaktionen har gjort vår egen nedräkning inför årsdagen genom att låta fem kulturpersoner välja varsitt verk från varsitt sekel för att ge en bild av det litterära Sveriges framväxt. Ingrid Elam kommenterar valen. I år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung 1523. Kulturredaktionen bad fem litteraturexperter välja ett betydande verk per sekel för att skapa ett slags kanon i miniatyr.Författaren Anna-Karin Palm bestämde sig för Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot", Johan Hilton Kulturchef på Göteborgsposten valde "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius. Författaren Gabriella Håkansson En dåres försvarstal av August Strindberg och Victor Malm som är Kulturchef på Expressen tog Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Ingrid Elam summerar serien och kommenterar det hårda urvalet på fem verk från 500 år.MIKAEL TIMM GÖR FRANSKA NYA VÅGENNär de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Det var slut med syrls filmer, hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till? Mikael Timm dyker ned i franska Nya vågen.OBS-ESSÄ OM NONSENSDIKTNINGHur påverkar exilen skrivandet? Misstänkt för försök till giftmord lämnade författaren Carl Jonas Love Almqvist Sverige 1851. Under sina 14 år i exil skrev han något så besynnerligt som nonsensdikter. Författaren och poeten Isabella Nilsson - även känd som Nonsensprinsessan - reflekterar över dessa dikter i en essä från 2020, uppläst av Sveriges Radios Christina Höglund.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Nyblivna akademieledamoten Anna-Karin Palm har landat i dikten "om jag sörjde jag wore tokot" från "Helicons rosor" av Lasse Lucidor. Vid den här tiden kunde fortfarande mycket få svenskar läsa men de lyssnade mycket. På guds ord, visor, verser, dikter, skämt och sagor.En av tidens stora svenska folkberättare var den fräckmynte, produktiva och kringflackande Lasse Lucidor. Han sålde underhållningsverser som drev med adeln, berättade om erotik, kärlek, liv och sorg ända fram tills han han dog stilenligt i duell.I hans samlade verk från 1689, "Helicons blomster", återfinns hans kanske mest spridda och välkända dikt "om jag sörjde jag wore tokot" En trotsig visa om att hålla elden flammande och humöret uppe även när lyckan sviker.Musiken har gått förlorad men texterna har inspirerat långt in i våra dagar med sin tidlösa punkighet.Författaren och nyinvalda akademiledamoten Anna-Karin Palm har älskat dikten, och Lasse, ända sedan hon som mycket ung stod och natthögläste vid hans grav i Stockholm.P1 Kulturs Jenny Teleman samtalar med Anna-Karin Palm i det andra av fem program kring Sveriges senaste 500 år.Uppläsare är Nina Asarnoj. Och musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

P1 Kultur blickar mot Italien: I TV-serien "The Good Mothers" är det kvinnorna i maffian som berättar och i romanen "Den fördömda flickan" handlar det om kvinnlig vänskap under fascismen. Är det möjligen Elena Ferrante som banat väg för en ny våg av kvinnliga italienska författare? Vi pratar om den litterära sensationen Beatrice Salvionis roman "Den fördömda flickan" som nu kommer på svenska och så har vi sett en TV-serie om den italienska maffians kvinnor "The Good Mothers" på Disney+. Gäster är Cecilia Schwartz, docent i italienska på Stockholms universitet, Lina Kalmteg och Mattias Berg, kritiker på Kulturredaktionen i P1.SVERIGE FYLLER 500 ÅR. PERIODEN 1723-1823: STAGNELIUSI år firar Sverige 500 år som Sverige om vi räknar från den dag Gustav Vasa blev kung 1523. Men vad har vi läst dessa år egentligen? Vi har redan tidigare fått höra litteraturkritikern Ingrid Elam prata om Gustav Vasas bibel, författaren Anna-Karin Palm valde Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot". Och idag när vi kommit fram till tiden 1723 -1823, så har Johan Hilton som är kulturchef på Göteborgsposten valt "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius.ESSÄ OM VARFÖR STAFFAN WESTERBERG PLATSAR I KULTURKANONDen här veckan fördjupar sig Obs i frågan om en litterär kanon, och idag konstaterar författaren Torbjörn Elensky att kanon inte är någon lista med böcker att pricka av, eller ett källarförråd med gammalt bråte. Utan det är något som vi måste arbeta med hela livet - och något som ger tillvaron mening.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Haussade HBO-serien "Succession" går i mål efter fyra säsonger. Vad är framgångsreceptet? Vad har den gjort för avtryck? Och hur sevärd är den i sin helhet? Vår kritiker Felicia Frithiof förklarar. VARFÖR TAR LITTERATUREN ÖVER TEATERSCENERNA?I helgen var det premiär för dramatiseringen av den hyllade romanen "Den stora skrivboken" av Ágota Kristóf på Dramaten, ett exempel av många pjäser som de senaste åren baserats på litterära förlagor. Vad beror den här tendensen på? Och vad gör det med dramatiken? Teaterkritiker Maria Edström och dramaturgen Magnus Lindman kommer till P1 Kultur.LISA WALL GUIDAR TILL PETER GABRIEL – TOPP 5 ALBUMArtisten Peter Gabriel hade sin storhetstid på 80-talet men nu är han aktuell på nytt. Vem är han, hur blev han så stor och vilka är de största hitsen? Kulturredaktionens Lisa Wall guidar till fem omistliga album som ger dig full koll.SVERIGE 500 ÅR: ANNA-KARIN PALM OM LASSE LUCIDOR OCH LITTERATUREN SOM PRÄGLADE 1600-TALETDen 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett kunniga personer det omöjliga uppdraget att välja varsitt verk ur varje sekel. I dag är vi framme vid perioden 1623-1723, och akademiledamoten Anna-Karin Palm som valt Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot".ESSÄ: DÄRFÖR BORDE VI GLÄDJAS ÖVER NOBELPRISETS ALTERNATIVA KANONDen här veckan djupdyker OBS i hur och varför en kanon skapas. Genom åren har Svenska akademin många gånger fått kritik för att de har förbisett de författarskap som i efterhand ses som litteraturhistoriens riktigt stora. Men å andra sidan är det kanske just detta som gör att Nobelprisets egen kanon bidrar med något annat? Den frågan ställer litteraturvetaren Paul Tenngart i dagens essä från OBS.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Anna-Karin Palm och David Håkansson nya i Svenska Akademien.

Carolina Norén berättar om förhandsfavoriten i semifinal två av Eurovision song contest och så var världspremiären av Beyoncés turné "Renaissance World Tour" Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Anna-Karin Palm som skrivit en biografi om Selma Lagerlöf; "Jag vill sätta världen i rörelse", gästar studion! Hon berättar om Selmas barndom, liv och författarskap.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. TIMME 1Överbefälhavare Micael Bydén om Sveriges försvarsförmåga och militärövningen AuroraReportage om syftet med stora militärövningarReportage från nedtonat Ramadanfirande i ekonomiskt krisande EgyptenKrönika av Göran RosenbergPanelen: Olof Ehrenkrona, SvD, Frida Park, Dagen, Zina Al-Dewany, AftonbladetTIMME 2Överlever raggarna elbilsrevolutionen? Reportage från NorrbottenDen fängslade ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyj är svårt sjuk. Hur allvarligt är läget för honom och den ryska oppositionen? Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson LöfgrenSatir med Public ServiceReportage från Tyskland där det sista kärnkraftverket nu stängts nedDet offentliga samtalet om demens har öppnats upp. Vilken betydelse kan det få? Samtal med Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik, och Anna-Karin Palm, författareKåseri med Helena von Zweigbergk

En berättelse om två gåtfulla, sinsemellan olika systrar i ett litet samhälle. Myra Neander läser Anna- Karin Palms nyskrivna radionovellEn stannar av systrarna stannar. En lämnar. Och hur gåtfulla är de egentligen? Anna-Karin Palm utkom med sin första roman "Faunen" 1991 och har sedan dess gett ut ett flertal romaner, essäer, noveller och barnböcker. 2021 utkom den uppmärksammade biografin över Selma Lagerlöf, " Jag vill sätta världen i rörelse". I hennes senaste roman, " Jag skriver över ditt ansikte" ( 2021), följer Anna- Karin Palm sin mors försvinnande in i Alzheimers sjukdom.Myra Neander är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm 2009-2012. Hon har därefter frilansat och jobbat på olika teatrar runtom i Sverige, samt medverkat i film och radiodrama. Myra Neander är anställd på Dalateatern i Falun.Av: Anna- Karin PalmInläsning: Myra NeanderTekniker: Lisa Abrahamsson och Maria BergströmProducent: Ludvig Josephson

Ibland läser man något och så vill man verkligen träffa personen i fråga. “Vi kommer ha så mycket att tala om” tänker man.. Så var det när jag läste Anna-Karin Palms bok “Jag skriver över ditt ansikte” om sin alzheimersjuka mamma. Så skriver radiojournalisten Johanna Hinteregger bakom den hyllade dokumentären "Innan mamma glömmer" inför sitt möte med den likaledes hyllade författaren Anna-Karin Palm. Boken handlar omen familj i kris när matriarken, eller drottningen, som Palm liknar sin mor vid, segnar ned bit för bit. Palm som är känd för flera kritikerrosade romaner, nu senast om Selma Lagerlöf, skriver nu för första gången självbiografiskt om sin egen mamma och familj och alzheimers sjukdom. En sjukdom som till slut gjorde att hon och modern kunde hitta en väg till varandra. Lyssna på ett ovanligt öppet samtal om vad alzheimer gör med en familj.

Författaren om skrivande, läsande och kvinnorna i sitt liv. Anna-Karin Palm är författare och kulturskribent. Hennes biografi över Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, fick stor uppmärksamhet och nominerades till Augustpriset 2019.Hon debuterade 1991 med romanen Faunen och slog igenom med Målarens döttrar sex år senare. Förra våren gav Anna-Karin Palm ut Jag skriver över ditt ansikte som skildrar hennes relation till sin mamma som insjuknar i Alzheimers.Anna-Karin Palm om sitt Sommarprat: Jag kommer att tala om kvinnorna i mitt liv, om skrivande och läsande och om mina vänner bland de dödaProducent: Lena Tideström-SagströmVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Anna-Karin Palm inleder med en presentation av Deborah Levys författarskap för att sedan tillsammans med Jenny Tunedal samtala med Deborah Levy. Levy är flerfaldigt prisbelönt författare och dramatiker. Hösten 2021 var hon aktuell med "Kolossal frihet", en unik svensk samlingsutgåva av tre självbiografiska titlar; "Things I Don´t Want To Know", "The Cost of Living" och "Real Estate". Samlingen utgör hennes litterära och feministiska manifest "A Living Autobiography". "Kolossal frihet" bildar en lysande essäistisk enhet om skrivande, kärlek och förluster, översatt till svenska av Eva Åsefeldt. Deborah Levy är specialinbjuden till Internationell författarscen för en helafton i tre delar. Anna-Karin Palm inleder med en presentation av Deborah Levys författarskap för att sedan tillsammans med Jenny Tunedal samtala med Deborah Levy. Kvällen avslutas med en reading av Levys kortpjäs "Pushing the Prince into Denmark". Pjäsen framförs i svensk översättning. Medverkande: Eva Stenson och Tove Edfeldt, skådespelare vid Kulturhuset Stadsteatern. I samarbete med Norstedts. Från 18 november 2021 Jingel: Lucas Brar

Det har blivit dags för det sista kapitlet i Lundströms Bokradio 2021. Men innan vi slår igen årsboken passar vi på att blicka tillbaka och minnas några av de gäster som vi fått möta under året. En januarikväll ringde Marie Lundström upp Karl Ove Knausgård i hans hem i London. Han berättade om romanen Morgonstjärnan (svensk översättning: Staffan Söderblom) där vi möter människor i Bergen i Norge. Knausgård gör nedslag i nio människors liv, vissa hänger ihop med varandra, andra inte. Det är sommar och ofattbart varmt och över alla skiner en ny stjärna. Men den lyser olycksbådande.Vi minns också mötet med Augustprisvinnaren Elin Cullhed. Hon skrev romanen "Eufori" om hur författaren Sylvia Plaths sista år i livet kan ha tett sig. I Lundströms Bokradio läste Cullhed bland annat ett stycke ur boken som vann i den skönlitterära klassen.Från en sändarbil berättade Göran Greider om självbiografiska Barndomsbrunnen. Boken har som underrubrik: En historia om sjukdom och minne i brutna rader och är skriven delvis från sjuksängen då han i början av januari fick en cancerdiagnos.Vi får också möta Anna-Karin Palm som efter framgångarna med biografin om Selma Lagerlöf nu skrivit självbiografiskt i "Jag skriver över ditt ansikte". Ansiktet är hennes mors, modern som insjuknar i Alzheimers. Romanen handlar om en stark och driven mor och om Palms och moderns relation.God jul önskar vi på Lundströms Bokradio!Programledare: Marie LundströmI redaktionen: Maria Askerfjord SundebyProducent: Fredrik Wadström

Var Selma Lagerlöf lesbisk? Eller vore en sådan etikett att tvinga på historien vår tids definitioner och begrepp? Anna Blennow reflekterar över kärlekens namn utifrån några gamla fotografier. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Två kvinnor ser in i kameran. Den ena, mörka, sitter upprätt i en höghalsad svart klänning. Mot henne, tätt intill, lutar sig den andra, ljushåriga. Hon har en penna i sin uppsträckta hand, nästan som ett vapen. På ett annat fotografi ser vi dem igen. Nu sitter de sida vid sida i varsin stol, inte lika nära. Den mörka håller i en bok. Under de uppslagna pärmarna, nästan skymda, skymtar kvinnornas händer som närmar sig varandra, rör vid varandra. Den ljushåriga kvinnan är Selma Lagerlöf. Den mörka är Sophie Elkan, hon som kallats Lagerlöfs reskamrat och väninna. Men när deras brevväxling offentliggjordes 1990, 50 år efter Lagerlöfs död, visade det sig att deras relation gått betydligt djupare. Nu ser vi ytterligare ett fotografi. En halvnaken kvinna med en lilja i handen sitter på en hög tron i klassicerande stil. Eller är det en kvinna? Hennes nedböjda ansikte påminner om antika avbildningar av androgyna gudar som Dionysos och Apollon. Framför henne knäböjer en annan kvinna, endast iklädd ett par snörda sandaler i grekisk stil. Kvinnorna på bilden är den amerikanska författaren Natalie Barney och hennes älskarinna Eva Palmer. Såväl den explicita scenen som vårt källmaterial tydliggör att de var mer än bara väninnor. Natalie Barney levde öppet som lesbisk i Paris, där hon höll litterära salonger, och Palmer var en i raden av hennes många kärlekar. Fotografierna av de båda paren är tagna runt sekelskiftet 1900. De har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt som deras uttryck är väsensskilda från varandra. Hur gestaltades relationer mellan kvinnor vid den här tiden, och varför? Att Selma Lagerlöf levde i flera nära förhållanden med kvinnor har varit välkänt. Genom sin yrkesutbildning till lärarinna mötte hon kvinnor som av olika skäl flytt förväntan om make och äktenskap. Under den tio år långa anställningen vid flickläroverket i Landskrona i slutet av 1800-talet svärmade Selma såväl för kolleger som för kvinnor i Köpenhamns kulturkretsar. Senare blev Sophie Elkan och därpå Valborg Olander hennes långvariga livskamrater. Men när hennes brevväxling med Elkan och Olander publicerades för några decennier sedan fick dess innehåll ett blandat mottagande. Fanns det verkligen tillräckligt med bevis i breven för att Lagerlöf var lesbisk? En recensent menade att man inte borde göra Lagerlöf till något slags pionjär för modernt enkönade förhållanden, utan istället fokusera på hennes verk. Och i sin biografi över Lagerlöf är Anna-Karin Palm genomgående tveksam till att definiera Lagerlöfs sexualitet. Ja, hur ska man benämna de kärleksrelationer mellan kvinnor som vi kan spåra historiskt, och vad får det för följder? Vad kallade kvinnorna själva sina relationer, i en tid då homosexualitet inte myntats som vedertagen term? Den sista frågan behandlas i antologin Den kvinnliga tvåsamhetens frirum, där litteraturvetare, historiker och genusvetare skildrar kvinnopar i det tidiga 1900-talet, bland annat just Lagerlöf och Elkan. Dokumenterade relationer mellan kvinnor vid den här tiden stod i nära samband med den framväxande kvinnorörelsen, och valet att leva tillsammans med en annan kvinna tolkas därför ibland i ljuset av politik och ideologi. Det framhävs också ofta att brevkulturen under perioden präglas av ett sensuellt språk, där smekningar och kyssar kunde sändas fram och åter mellan kvinnor utan att detta nödvändigtvis behöver tolkas som speglingar av en erotisk situation. Men detta, precis som tidens syn på kvinnlig sexualitet som obetydlig, passiv och ofarlig, kunde å andra sidan skapa frirum där begär mellan kvinnor kunde passera oförmärkt under radarn. Det poängteras av flera författare i antologin att en tid som ännu saknade fasta sexologiska etiketter kan ha möjliggjort en mera fri och flytande skala mellan vänskap och sexualitet. En bildad bakgrund var också något som var gemensamt för många av kvinnoparen, såväl Lagerlöf och Elkan som Eva Palmer och Natalie Barney. Palmer hade läst latin och grekiska vid Bryn Mawr, det första amerikanska högre lärosätet för kvinnor. Lagerlöf studerade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, den första akademiska utbildningen för kvinnor i Sverige. Men medan Palmer och Barney arrangerade uppläsningar och föreställningar kring Sapfos dikter, raderades alla anspelningar på lesbisk kärlek i svenska tolkningar av Sapfo, och pronomen byttes till och med från feminint till maskulint i översättningar. Lagerlöfs tidiga litterära förebilder är svenska och manliga, som Bellman och Runeberg. Därför är det inte oväntat att de ord som kvinnor som Elkan och Lagerlöf använder för att beskriva sina relationer inte är hämtade från den antika världen. Istället talas det i hemlighetsfulla antydningar om magnetism, trollmakt och livsmakt. Vid samma tid skriver Eva Palmer i ett kärleksbrev hur hon föreställer sig Natalie Barney dansa naken med hennes egen kropp som dansgolv. Och Barneys diktsamlingar dominerades av kärlekslyrik uttalat riktad till kvinnor, med Sapfo som ständig ledstjärna. Det finns också ett högst reellt skäl till att vi finner en så stor skillnad i öppenhet kring hur kvinnornas kärlek gestaltas. I Frankrike, där Barney och Palmer levde, var homosexualitet inte olagligt enligt lagsamlingen Code Napoléon från 1804 (som också medgav religionsfrihet och allas likhet inför lagen). I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna i lag ända till 1944, mellan såväl män som kvinnor. När Lagerlöf skriver till Elkan att de borde bränna sina brev  Det är farligt för oss, som det nu är var det troligen inte bara omgivningens reaktioner hon syftade på, utan också ett påtagligt hot om juridisk straffbarhet. Och öppenhet kan också vara en klassfråga. Natalie Barney kom från en förmögen familj och var ekonomiskt oberoende: hon behövde inte bry sig om eventuell skandalisering. Selma Lagerlöf var tvungen att försörja sig själv, först som lärarinna och sedan som författare, på grund av familjens sviktande finanser. En månskensnatt i Landskrona. Selma Lagerlöf vandrar längs Strandpromenaden med Anna Oom, en av hennes tidiga romantiska förbindelser. Senare skriver Anna till Selma och påminner om hur de stod där tillsammans på udden, och hur hon sedan sökt sig tillbaka dit ensam och plockat en stor bukett blommor. Vi kan aldrig säkert få veta hur mycket fysiskt begär som dolde sig i deras svärmeri. Men om vi inte tar möjligheten i beaktande, kommer vi inte heller att kunna reflektera över den brännande frågan: hur var det att vara lesbisk i Landskrona runt år 1900? Att det då ännu inte fanns någon konkret term för fysiska relationer mellan kvinnor betyder inte att något sådant begär inte existerade. Om vi fortsätter att beskriva sekelskifteskvinnornas kärleksförhållanden som vänskap med inslag av romantik riskerar vi att reprisera en förmodern föreställning om kvinnans svaga och outtalade sexualitet. Då förblir den, som Eva Borgström och Hanna Markusson Winquist skriver i antologin, kärleken som inte vågar säga sitt namn the love that dare not speak its name. Anna Blennow Litteratur: Eva Borgström & Hanna Markusson Winquist (red.), Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 18901950, Appell förlag 2018. Ying Toijer-Nilsson, Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, Bonniers 1992. Ying Toijer-Nilsson, En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander, Bonniers 2006. Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, Bonniers 2019. Artemis Leontis, Eva Palmer Sikelianos. A Life in Ruins, Princeton University Press 2019. Ingrid Svensson, Ett magiskt rum. Salonger i 1920-talets Paris, Ellerströms 2017. Sigrid Schottenius Cullhed, När Sapfo kom ut, Klassisk filologi i Sverige: reflexioner, riktningar, översättningar, öden, red. Eric Cullhed och Bo Lindberg, Kungl. Vitterhetsakademien 2015.

Anna-Karin Palm berättar om sin nya bok "Jag skriver över ditt ansikte". Ansiktet är hennes mors, modern som insjuknar i Alzheimers. Romanen handlar om en stark och driven mor och om Palms och moderns relation. Efter framgångarna med biografin om Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, som nominerades till Augustpriset för bästa fackbok 2019 är författaren Anna-Karin Palm tillbaka. Men den här gången skriver hon självbiografiskt. Boken "Jag skriver över ditt ansikte" kommer ut den 12 april. En annan bok som nämns i programmet är Palms debutroman "Faunen". Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Therese Eriksson recenserar böcker för SvD och skriver om kultur i Västerbottenskuriren. Kulturkritiker Therese har skrivit om kultur så gott som hela sitt arbetsföra liv på flera olika tidningar och har för det mesta frilansat. Just nu skriver hon om böcker i Svenska Dagbladet. Video Boktips från Therese Omnämnda i podden Virginia Woolf, ”Orlando” John Williams ”Butcher's crossing” Marieke Lukas Rijneveld ”Obehaget om kvällarna” Louise Glück, ”Vild iris” och ”Ett byliv” Albert Camus, ”Främlingen” Kerstin Ekman, Vargskinnet-trilogin P O Enquist, ”Nedstörtad ängel” Sara Lidman, ”Tjärdalen” Övriga tips, blandat nytt, äldre och klassiker Maja Lunde, ”Przewalskis häst” Kristoffer Folkhammar, ”Är det barnen, baby?” Asta Olivia Nordenhof, ”Pengar på fickan” Tomas Bannerhed, ”En vacker dag” Anna-Karin Palm, ”Jag skriver över ditt ansikte” Birgitta Trotzig, ”Sveket” Flannery O'Connor, ”Ta himmelriket med våld” Jamaica Kincaid, ”På flodens botten” Länkar Therese Eriksson | LinkedIn Therese E (@thereseeriksson) • Instagram photos and videos Artiklar av Therese Eriksson | SvD Therese Eriksson | Västerbottens-Kuriren (vk.se)

Om Selma Lagerlöf, hela svenska folkets sagotant som under ytan döljer ett revolutionerande författarskap och ett monumentalt självförtroende som gav henne mod att gång på gång spräcka glastaket. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus  Emilia Mellberg producent  Navid Bavey scenuppläsare Elias Klenell ljuddesign och slutmix Medverkar gör även Anna-Karin Palm författare till Jag vill sätta världen i rörelse: en biografi över Selma Lagerlöf. Vill du veta mer om Selma Lagerlöf? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Jag vill sätta världen i rörelse: en biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm Selma Lagerlöf av Anna Nordlund En saga om en saga av Selma Lagerlöf Mårbacka: ett barns memoarer av Selma Lagerlöf Selma på Mårbacka av Reijo Rüster och Lars Westman Selma Lagerlöf av Vivi Edström

I veckans avsnitt av Lundströms Bokradio är Anna-Karin Palm gäst och berättar om sin nya bok "Jag skriver över ditt ansikte". Ansiktet är hennes mors, modern som insjuknar i Alzheimers. Romanen handlar om en stark och driven mor och om Palms och moderns relation. Efter framgångarna med biografin om Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, som nominerades till Augustpriset för bästa fackbok 2019 är författaren Anna-Karin Palm tillbaka. Men den här gången skriver hon självbiografiskt. Boken "Jag skriver över ditt ansikte" kommer ut den 12 april. En annan bok som nämns i programmet är Palms debutroman "Faunen". Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

I veckans avsnitt av Lundströms Bokradio är Anna-Karin Palm gäst och berättar om sin nya bok "Jag skriver över ditt ansikte". Ansiktet är hennes mors, modern som insjuknar i Alzheimers. Romanen handlar om en stark och driven mor och om Palms och moderns relation. Efter framgångarna med biografin om Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, som nominerades till Augustpriset för bästa fackbok 2019 är författaren Anna-Karin Palm tillbaka. Men den här gången skriver hon självbiografiskt. Boken "Jag skriver över ditt ansikte" kommer ut den 12 april. En annan bok som nämns i programmet är Palms debutroman "Faunen". Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Vi peppar inför Augustprisgalan som sänds den 23 november. Vi blickar tillbaka i Augustprisets historia och diskuterar årets nominerade böckerna. Ni får höra om ett fullkomligt osannolikt sammanträffande och hur Makz låter när han sträcker ut sina ömma ben efter långa timmar i den hemmabyggda podd-studion.Verk vi nämner i avsnittet:Fatima Bremmer, Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström, 2017.Athena Farrokhzad, Vitsvit, 2013.Lyra Koli (fd. Ekstöm Lindbäck), Ett så starkt ljus, 2014.Oskar Kroon, Vänta på vind, 2019.Kristoffer Leandoer, Längta bort, längta hem: En essä om litteratur på flykt, 2020.normkreativa_barnbocker, konto på Instagram.Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, 2019.Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, 2002.Lydia Sandgren, Samlade verk, 2020.Valerie Solanas, SCUM Manifesto, 1967.Pajtim Statovci, Tiranas hjärta, 2018.Sara Stridsberg, Drömfakulteten, 2006.J. R. R. Tolkien, The Lord of the Rings, 1954-1955.________________________________________Medverkande: Milla Leskinen, Makz Bjuggfält och Rakel Gunnemark.Musik: Anna Hed.Formgivning och illustration: Fred Söderblom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har blivit utsedda till Augustambassadörer. Det innebär att Bögbibblan ska bevaka Augustpriset 2020!Formellt bevakar vi kategorin Årets svenska skönlitterära bok men som de sanna gränsöverskridare vi är kommer vi att ställa in vårt sökarljus mot allt queert vi hittar i samtliga kategorier! I det här avsnittet pratar vi om Augustprisets historia, vilka vi tror har en chans att bli nominerade och ställer oss frågan: Varför finns det litteraturpriser? Verk vi nämner i avsnittet:Anna Ahlund, Ganska nära sanningen, 2020.Fatima Bremmer, Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, 2017.Edith Hammar, Homo Line, 2020.Johan Hilton, Vi är Orlando, 2020.Hanna Johansson, Antiken, 2020.Jenny Jägerfeld, Här ligger jag och blöder, 2010.Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg, Monster i terapi, 2020.Kolbeinn Karlsson, Trollkungen, 2009.Lyra Koli, Blödningen, 2020.Oskar Kroon, Vänta på vind, 2019.Eli Levén, Hur jag skulle vilja försvinna, 2020.Amelie Tottie Matousek, Rött, rött nagellack, 2019.Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, 2019.Nina Wähä, Testamente, 2019.________________________________________Medverkande: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.Formgivning och illustration: Fred Söderblom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Apropå ingenting" heter Woody Allens självbiografi som nu finns på svenska en 315 sidor tjock bok som inte bara avhandlar filmerna, utan också metoo och anklagelserna mot Allen om sexuella övergrepp. P1 Kulturs Lisa Bergström har läst "Apropå ingenting", tycker hon att den är läsvärd? En fest för Allen-fantaster? Hör kritiksamtal i dagens program! DAVID COPPERFIELDS ÄVENTYR OCH IAKTTAGELSER Nu är det premiär för regissören Armando Iannuccis nya film som bygger Charles Dickens roman från 1850, "David Copperfield". P1 Kulturs Roger Wilson har intervjuat regissören, som bland annat ligger bakom "Veep" och "The death of Stalin". Dessutom kommer författaren Anna-Karin Palm till studion för ett samtal om Dickens humor och om hur Iannucci förvaltat romanen. PROVOCERANDE HUMOR Gäst i studion är också kulturjournalisten Filip Yifter-Svensson som är aktuell med "Provokatörerna", där han bland annat berättar historien om den svenska stand up-scenen och hur den utvecklats sedan 80-talet. Men, det handlar också om det nya humorlanskapet och var gränsen går för vad man kan skoja om. Varför väljer vissa att passera den och andra inte?  VECKANS KLASSIKER Åttabitarsspelet Super Mario Bros. fyllde nyss 35 år, ett spel som fick ett enormt genomslag över hela världen. kulturredaktionens Saman Bakhtiari tyckte att det var dags att klassikerstämpla ett spel som ständigt är under utveckling. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Beskedet om Stefans olycka sätter igång tankar hos Britten. Tankar om livet, om drömmarna, om det som blev och inte blev. Älven är en novell om livets oväntade vändningar, och om dess förgänglighet. Läst av skådespelaren Nina Fex. Inläsningen är en del av Dramaten läser noveller, ett samarbete med förlaget Novellix. Du hittar fler inlästa noveller på dramaten.se och novellix.se.

Selma Lagerlöfs liv och författarskap utspelade sig i korselden mellan tradition och revolution. I biografin Jag vill sätta världen i rörelse berättar Anna-Karin Palm hur Lagerlöf hittade sin författarröst, varför det finns fördelar med att bli kallad sagotant och varför piedestalen inte är den bästa platsen i litteraturhistorien. Till kaffet tar vi en titt på Åsa Hellbergs nya hotellsvit Välkommen till Flannagans. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren Anna-Karin Palm är nästa gäst i litteraturpodden ”Bokstavligt talat”. Hon berättar om sin storslagna biografi över Selma Lagerlöf som kom ut i höstas.

Författaren Anna-Karin Palm är nästa gäst i litteraturpodden ”Bokstavligt talat”. Hon berättar om sin storslagna biografi över Selma Lagerlöf som kom ut i höstas.

Selma Lagerlöf beskrivs ofta som en sagoberätterska från Värmland. Och det var hon, men hon var mycket mer än så. Det är ett av budskapen från Anna-Karin Palm i den stora biografin ”Jag vill sätta världen i rörelse”. Selma Lagerlöf var beläst, hade rika nätverk bland sin tids intellektuella och komponerade sina böcker med stor skicklighet. Anna-Karin Palm intervjuas av PJ Anders Linder.

Den svenska folkkära författaren Selma Lagerlöf har både prytt den svenska 20-lappen, tagit emot Nobelpriset i litteratur och valts in som första kvinna i Svenska Akademin. Men vem var hon egentligen? Anna-Karin Palm har skrivit biografin Jag vill sätta världen i rörelse och lär oss allt om författaren.

Victor, Nanna och David lär sig allt om Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm som skrivit en biografi om henne. Dessutom kommer P3s Kanalansvarig Caroline Pouron och svarar på lyssnarnas frågor om P3 2020. Nanna erkänner (för andra gången) vapenbrott och vi skjuter av Victor som gör sin sista sändning.

Kärlek. Revansch. Eller var det ett kall? Vad drev en av Sveriges främsta författare genom tiderna? Marie Lundström och författarna Anna-Karin Palm och Christoffer Carlsson samtalar om Selma Lagerlöf Samtalet tar sin utgångspunkt i Anna-Karin Palms aktuella biografi över Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, som uppmärksammats stort under hösten. Medverkande: Anna-Karin Palm och Christoffer Carlsson Programledare: Marie Lundström Producent: Thella Johnson Böcker som tas upp i programmet: Jag vill sätta världen i rörelse en biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm

Och så blev det ett oväntat uppsving för 1800-talsförfattaren Wilhelm von Braun i Ring Kulturradion direkt från bokmässan i Göteborg där Karsten Thurfjell med vitter panel svarade på frågor om litteratur och allt som därtill hör! I dag går det inte att ringa till Ring Kulturradion eftersom vi sänder direkt från Sveriges radios monter på Bokmässan i Göteborg. Men mejla går utmärkt! ringkulturradion@sverigesradio.se . I panelen: David Lagercrantz, författare som nyss släppt sin sin sista Milenniumroman. Anna-Karin Palm, författare, som precis släppt boken Jag vill sätta världen i rörelse, ett porträtt av Selma Lagerlöf. Palm romandebuterade 1991 med Faunen. Rolf Classon, förläggare på Kartago förlag och en av grundarna till Galago 1979. Anneli Dufva, tidigare litteraturkritiker på Sveriges Radio numera dramaturg och redaktör på Dramaten. Programledare: Karsten Thurfjell, kulturjournalist P1 och Gastronomiska akademiens ständige sekreterare. Producent: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Robert Egnelius Brusreducering: Susanne Martinsson Publikreporter: Lotta Kjellin

Samtal om biografin om Lagerlöf, "Jag vill sätta världen i rörelse". P1 Kultur handlar också om Jan Kjaerstads roman "Berge", filmen "Could this be you?" och schweizaren Robert Walsers sista steg. Hon är något av ett monument, författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Hon var både folkkär och världsberömd och hon försökte förändra världen. En av grundfrågorna för henne handlade om människans godhet. Hur får man syn på människan bakom monumentet? Och vem ser man då? Nu kommer en omfångsrik biografi över Selma Lagerlöf, skriven av Anna-Karin Palm. Jan Kjaerstads senaste roman "Berge" handlar om ett brutalt mord på fem personer i den norska vildmarken. Mattias Berg har läst och tycker att den är ett mästarprov. P1 Kultur gästas också av filmregissören Agnieszka Lukasiak som vill undersöka vilka handlingar som driver människor att begå extrema våldshandlingar i sin nya film "Could this be you?". Dagens OBS-essä handlar om den den tyskspråkiga schweiziska författaren Robert Walser, som föddes 1878 och dog 1956. Han tillbringade en stor del av sitt liv på mentalsjukhus och skrev mikroskopiska texter i blyerts som man först långt senare förstod var litterära verk. Niklas Qvarnström tecknar ett porträtt av Walser. Och: Anna Tullberg recenserar "Fröken Island" av Auður Ava Ólafsdóttir. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Vad hände i Almedalen? Går det att påverka med scenkonst? Och nolltaxa för föreningslivet, kan det vara något? Anna-Karin Palm, initiativtagare till Det är dyrt att vara fattig, Helena Salomonson, Riksteaterns vice vd och Lisa Färnström från Troja scenkonst pratar med Riksteaterpoddens Joakim Rindå.

I det åttonde avsnittet av Riksteaterns poddradio blir det panelsamtal med Joakim Rindå, Mårten Andersson och Gilda Romero samt intervjuer med Stefan Karsberg om "Misantropen", med Victoria Dalborg om "Kompani Giraff", med Bengt Andersson om "Pojkarna" samt med Anna-Karin Palm om Stockholm Street Festival on Tour.

Vi närläser, analyserar och pratar om Alice Munros författarskap i veckans Lundströms Bokradio. Dessutom berättar Elizabeth George hur man får till en riktigt bra deckargåta, och så synar vi författarna i sömmarna: vad spelar deras kläder för roll? Samtal om Alice Munro – den kanadensiska novelldrottningen – vars senaste bok nu kommer ut på svenska. Författaren Anna-Karin Palm och litteraturkritikern Daniel Sandström förklarar hur man ska läsa denna författare vars noveller fått ett stort genomslag utanför Kanada, inte minst de senaste tio åren. Novelldrottning följs av deckardrottning – amerikanskan Elizabeth George är i Stockholm och förklarar för vår reporter Hugo Lavett hur man får till en knepig deckargåta. Dessutom: basker och schillerkrage - vad spelar kläder och yttre stil för roll för författarens framgång i dag? Reporter Sofia Olsson pratar med litteraturprofessorn Torbjörn Forslid och modevetaren Karin Falk. Och så ny svensk poesi; Lidija Praizovi läser dikter. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Solomin Böcker och artiklar som nämns i programmet: Av Alice Munro: Brinnande livet (2013) övers Rose-Marie Nielsen. För mycket lycka (2011) över Rose-Marie Nielsen. Nära hem (2010) övers: Karin Benecke. Kärlek, vänskap, hat (2009) övers Rose-Marie Nielsen. Lidija Praizovi: ur antologin Mot denna sol, red Sanne Näsling och Casia Bromberg (2012) Torbjörn Forslid: Litteraturens männekänger ur Litteraturtidningen Parnass (om författare och mode) (marsnumret 2013) Elizabeth George (Red): Av två onda ting – kriminalberättelser av etablerade författare och debutanter i deckardrottningens urval. (2013) övers: Ulrika Jannert Kallenberg Elizabeth George: En lögn att lita på (2012), övers: Hanna Axén

I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel. Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg. Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen.  Snöängel är hennes första roman på sex år. Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvarter kring  Allhelgonakyrkan i Stockholm. Uppläsare är Anna Persson. Eva-Marie Liffners roman Lacrimosa dyker rätt ner i Almqvists 1800-tal, med lukter och smaker från myllrande gator och fina salonger. Även denna roman har Tintomara som huvudperson, fast här heter hon ömsom Ros ömsom Mr Ross och Almqvist är en person som hon både älskar och hatar. Eva-Marie Liffner som nominerats till årets Augustpris, har alltid fascinerats av historia och upphör aldrig undra över vad som funnits tidigare, hur spåren av detta tidigare liv ser ut och flätas samman i en ofta fantastisk väv. I Lacrimosa lanserar hon t ex en ny teori om mordet på Gustav III och menar att Anckarström tog på sig skulden för kärleks skull. Lacrimosa är fjärde romanen sedan debuten med Camera 2001 och hon har nyligen av Svenska Akademin tilldelats Ole och Ann-Marie Söderströms pris på 80.000 kronor. Mia Gerdin intervjuar Eva-Marie Liffner i historisk miljö: Stadsmuseet i Göteborg. Uppläsare är Johan Gry. Musiken i programmet är till stor del skriven av Carl Jonas Love Almqvist, till exempel ”Du går icke ensam” (som börjar ”Om bland tusen stjärnor…”) som framförs av Solveig Faringer,  och Karin Jonsson-Hazell spelar hammarklaver i några av Almqvists pianostycken.

Programprotokoll Klassikerrummet 20110620 Norrtullsligan av Elin Wägner. Prodnr 2947-11/0620 ---FUT: Klassikerrummet: Norrtullsligan av Elin Wägner. ---PÅA: Och nu följer Klassikerrummet: Idag en roman som av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok. En svensk klassiker från 1908 av Elin Wägner. Maarja Talgres gäster idag är Maria Edström och Anna-Karin Palm. ---AVA: Klassikerrummet idag handlade alltså om den kända svenska rösträttskämpen, akademiledamoten, debattören och författaren Elin Wägners allra första bok Norrtullsligan från 1908 som nu finns i färsk pocketupplaga. Maarja Talgre var som vanligt programledare och med sig hade hon kollegan Maria Edström och författaren Anna-Karin Palm. Ljudtekniker var Niklas Ek och programmet sänds i repris nu på fredag kl 21.03 ---PRESS Nortullsligan från 1908 är rösträttskämpen och fredsaktivisten Elin Wägners första bok. Det är en rolig, drastisk och samtidigt skakande berättelse om några unga kvinnliga kontoristers kamp för att försörja

Kärlekens historia av den amerikanska författaren Nicole Krauss erövrade världen. I den nya romanen, Det stora huset, återvänder hon till sina teman om kärlek och förlust. Ett gigantiskt skrivbord står i centrum. En av bokens fem berättare, en antikhandlare osm vigt sitt liv åt att leta upp möbler som stulits från judiska familjer under andra världskriget för att återbörda dem till deras rättmätiga ägare, har återskapat sin fars arbetsrum så som det såg ut den dag Gestapo kom. Men en viktig detalj saknas: skrivbordet. Skrivbordet knyter samman de fem berättelserna genom decennierna och via Budapest. London, Chile och New York. Alla har formats av det de förlorat, och försöker komma underfund med sina liv. - Det finns ett starkt hopp i mina böcker, säger Nicole Krauss Litteraturen hjälper oss att hitta oss själva, att övervinna våra begränsningar. Ulla Strängberg träffade författaren på hennes Stockholmsbesök nyligen. Klassikerrummet ägnas Norrtullsligan, Elin Wägners debutroman från 1908. Boken handlar om fyra lågavlönade kontorister som delar hyresrum och hjälps åt att försöka överleva som självständiga yrkeskvinnor i ett Stockholm där patriarkatet är obönhörligt. Sexuella trakasserier hör till vardagen, halvsvält likaså. Trots att de fyras liv är hårt och utan hopp är det en förvånansvärt rolig berättelse. Elin Wägner visar sig vara en barsk humorist och dialogen är modern och medryckande. Så var också förlagan en kåseriserie hon skrev i Dagens Nyheter. Maarja Talgres gäster den här gången är kollegan Maria Edström från kulturredaktionen och författaren Anna Karin Palm. Norrtullsligan har av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok som är ett projekt i samarbete mellan Författarcentrum och Läsrörelsen.

Bibl 20090601 Olof och Lena Landström, Klassikerrummet. Bilderboksskaparna Olof och Lena Landström intervjuas av Anna Tullberg. I Klassikerrummet diskuterar Anna Karin Palm och Mikael Timm Rött och svart med Maarja Talgre. Böckerna om pojken Nisse eller fåren Bu och Bä har många fans i alla åldrar. Författarna och konstnärerna Olof och Lena Landström är mästare på samspelet mellan text och bild. I deras bilderböcker lämnas precis lagom mycket utrymme åt läsarens egen fantasi för att man ska ha lust att läsa böckerna många gånger. Nu kommer "Piggor och suggor". Hur går det till när de gör sina böcker? Och var får de sina idéer ifrån? Vi har gjort ett arbetsplatsbesök. En annan litterär arbetsplats är tidskriften OEI, som blev Årets kulturtidskrift 2008. Vi har varit med på ett redaktionsmöte för att undersöka hur det går till när de planerar ett nytt nummer. Klassikerrummet ägnas ett av den franska litteraturens mästerverk; "Rött och svart" av Stendhal. Den utkom 1830 och beskriver en ung strebers uppgång och fall och hans glödande passion för kvinnor och makt. Men den handlar också om drömmarna, klasstriderna och den politiska opportunismen i restaurationens Frankrike. Författaren satsade sin samlade livserfarenhet och sitt krossade hjärta i projektet och skrev en roman som är modern än idag. Maarja Talgres gäster är Mikael Timm och författaren Anna Karin Palm. Programledare: Anna Tullberg