Podcast appearances and mentions of carina holmberg

Europapodden sänder en extrapodd live från Kulturhuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europa står mitt i ett historiskt vägskäl när ett spänt omvärldsläge sätter europeisk enighet på prov. Vad innebär det för EU att gå från handel till försvar och för Europa när gamla vänner blir nya fiender?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, tidigare EU-kommentator och korrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carina Holmberg, Nordenkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Anna Pandolfi och Mattias Dellert

Oklart vad Trump egentligen vill ha, säger EU-korrespondent Andreas Liljeheden, men trots det kvarstår hotet att ta kontroll över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danmark som satsat hela sitt utrikespolitisk kapital på ett helhjärtat stöd till USA har nu tvingats att tänka om efter hoten från Trumpadministrationen. Även den Arktiska säkerheten var i fokus förra veckan under den årliga konferensen Arctic Frontiers i Tromsö, Norge. Samtidigt förbereder sig övriga EU på eventuella hot om handelstullar och vad man då kan tänkas ta till i en eventuell förhandling. Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Carina Holmberg, Nordenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Europakorrespondenterna minns ett turbulent år, blickar framåt och ringar in diskussionerna som kommer engagera mest runt julborden på kontinenten. Vi pratar brittisk plumpudding, serbisk sarma och polsk karp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent för Norden och Baltikum. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Programeldare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeSamtalen är inspelade i mitten av december 2024.

Efter de nya misstänkta kabelsabotagen i Östersjön har frågan om skydd av kritisk infrastruktur åter hamnat i fokus. Hör om Europas sårbarhet till havs och hur nya hybridattacker kan förhindras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om kritiken mot processen att utse en ny EU-kommission och varför den föreslagna kommissionen ändå väntas få grönt ljus av parlamentet nu i veckan. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Norden och Baltikum. Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

I sin makthunger satte Vladimir Putin allting på ett kort natten till den 24 februari 2022. Men för Ukraina är det här inte ett spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Putin kom till makten har han expanderat sin kontroll på en rad områden. Samma stund som Putin storskaligt invaderade Ukraina, satte han sin maktposition på spel. För på bordet ligger: prestige, pengar, människoliv och Rysslands position som internationell storspelare. Nu når Ukrainas försvarsoffensiv ända in i ryska Kurskregionen.Under Putins första år vid makten fanns det ett annat Kursk alla pratade om. Atomubåten som förliste under en militärövning i Barents hav i augusti 2000. Det blev en skandal i Ryssland och uppmärksammades stort internationellt. Men de kritiska rösterna mot makten i Ryssland har med åren tystnat.Nästan 25 år senare sitter Putin fortfarande vid makten och nu pratar alla åter igen om Kursk. Men den här gången om hur den ryska Kurskregionen intagits av Ukraina. Hur ska landet och folket som Putin format nu reagera?Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent och Carina Holmberg korrespondent som bland annat bevakar Finland och Baltikum.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Elin HagmanPodden spelades in under inför livepublik i appen & på Kulturhuset Stadsteatern tisdag 20 augusti 2024.

Hör radions Europakorrespondenter om prövningarna som väntar kontinenten. Hur kan Europa ta sig an de stora framtidsfrågorna och vilka makthavare får störst inflytande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter EU-valet finns nya inre motsättningar och maktförhållandena viktas om i unionen. Samtalet är inspelat inför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm tisdagen den 20 augusti 2024.Medverkande: Andreas Liljeheden, Daniel Alling, Milan Djelevic, Samuel Larsson, Marie Nilsson Boij, Pontus Mattsson, Carina Holmberg. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valet till Europaparlamentet är i full gång. Hör en rapport från en vallokal i Karlstad och ett samtal med Ekots EU-reporter Susanne Palme och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Hur såg slutspurten i EU-valrörelsen ut för de svenska toppkandidaterna? Godmorgon världens reporter Tobias Sandblad skildrar slutspurten i ett reportage.Nästan 360 miljoner européer i 27 olika länder har idag chansen att göra sin röst hörd när 720 representanter ska väljas till EU-parlamentet. Hör Sveriges radios korrespondenter i tre av länderna - Marie Nilsson Boij i Paris, Daniel Alling i Berlin och Carina Holmberg i Helsingfors.Förutom ett nytt parlament så innebär också EU-valet att en ny kommission ska utses. Vad krävs av en EU-kommissionär? Och vilka är de hetaste kandidaterna att bli Sveriges nästa namn på den eftertraktade posten? Hör ett reportage av Felicia Hassan.Krönika av och med Amat Levin.Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Vad står på spel i dagens EU-val? Och vilken roll ska unionen spela globalt de kommande fem åren? Hör ett samtal med tidigare statsministern och numera ordförande för Europeiska socialdemokraterna och fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stefan Löfven och Lars Adaktusson, tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.På tisdag presenteras årets sommarvärdar för ”Sommar i P1” men hur går det till när sommarvärdarna väljs? Och hur skapas ett sommarprat? Hör ett reportage bakom kulisserna med ”Sommar i P1” av Lotta Myhrén.Behöver vi en svensk matkanon för att värna och bevara vår svenska matkultur, om en sådan ens finns? Hör ett samtal med Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet och Stefan Ekengren, kock och köksmästare på Restaurang Hantverket.På den grekiska ön Ikaria lever var tredje person i över 90 år. Vilka mat- och träningsvanor har man på ön? Och vad vet man egentligen om faktorerna bakom ett långt och friskt liv? Hör ett reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa, Sara Heyman.När har vi ett resultat i dagens EU-val? Och hur ser prognosen ut för valdeltagandet runt om på kontinenten? Vi knyter ihop dagens sändning där mycket handlat om valet till Europaparlamentet med EU-reporter Susanne Palme och Tomas Hedman, reporter på plats vid en vallokal i Karlstad.Kåseri av och med Helena von Zweigbergk.Programledare: Pia FridénTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Felicia Hassan

Inför EU-valet får vi höra hur kulturfrågorna uppmärksammas i några utvalda europeiska länder och när Gunnar Bolin besöker en tysk kulturklubb i Ungern. Och frågar oss vart europuddingen tog vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Bolins jakt efter den europeiska identiteten går i dag till Sopron, eller Ödenburg som staden heter på tyska. Här har det bott övervägande tyskspråkiga sedan århundraden, men efter andra världskriget var det slut med det. Då fördrevs nästan alla tyskspråkiga i öst så också från Sopron, de deporterades till läger i Baden Würtemberg i Tyskland. Sopron är också den plats där murens fall rent konkret började. Det var här som den Pan Europeiska picnicen hölls den 19 augusti 1989 då gränsen var öppen i tre timmar och sex hundra östtyskar flydda till väst.KORRESPONDENTERNA RAPPORTERAR OM KULTURFRÅGOR INFÖR EU-VALET I POLEN, DANMARK OCH TYSKLANDMed oss direkt har vi Sveriges Radios korrespondenter Samuel Larsson och Carina Holmberg, som berättar om hur kulturfrågor just nu diskuteras i några av deras respektive länder.EUROPUDDINGENS UPPGÅNG OCH FALLUttrycket ”Europudding” myntades på mitten av 1980-talet: som en bild av misslyckade samarbeten på filmområdet mellan olika europeiska länder. Nu var det länge sedan begreppet användes - så vad hände med det? Och med de europeiska samarbetena på filmområdet? P1 Kulturs Emma Engström betraktar ett uttryck och dess förgreningar.PAUL AUSTERS SISTA ROMAN – OCH KÄNSLORNA DEN VÄCKERFör en kort tid sedan avled den hyllade amerikanske författaren Paul Auster. Nu kommer också hans sista roman, ”Baumgartner”, på svenska i översättning av Anna-Stina Johnson. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg har läst den och funderat över dess efterklang.KLASSIKERN: ROMANEN ”GIFT” AV TOVE DITLEVSENDet handlar om den mest lästa och älskade av den danska författaren Tove Ditlevsens romaner, Gift från 1971. Den här våren är hon läst som aldrig förr, nära 50 år efter sin död. Katarina Wikars guidar genom ett författarskap som bara växer med tiden.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Den senaste tidens gränsprovokationer sätter åter ljus på skärningslinjen mellan Nato och Ryssland. Hör om de nya hybridattackerna i Östersjöregionen och hur Nato rustar för att öka försvarsförmågan i norra Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland, Norge och Baltikum. Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeVill du sitta i publiken på Ekots slutdebatt inför EU-valet? Debatten med partiernas toppkandidater äger rum den 4 juni i Radiohuset i Stockholm. Läs mer och boka din plats!

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter flera aktioner - samtal om högerextremismens tillstånd i Sverige just nu. Gäst: Jonas Trolle från Center mot våldsbejakande extremism.Reportage från Boden om Sverige som ”uppmarschområde”, försvarsspråk för Sveriges roll i Nato där Sverige ska underlätta för andra länders styrkor att ta sig till gränsen mot Ryssland. I veckan gjordes den första operationen då amerikansk trupp tog sig genom Sverige.Eurovisionveckan är igång. Hör Sveriges Radios medarbetare Tina Mehrafzoon som tillsammans med Edward af Sillén kommenterar Eurovision i år.Exklusiv rapport från krigets Jemen. Johan-Mathias Sommarström rapporterar från en klinik för svårt undernärda barn i södra Jemen.Krönika Katarina Barrling.Panelen med Veronica Palm, NSD, Patrik Kronqvist, Expressen, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet.I andra timmen:Förhandlingar om vapenvila i Gaza pågår. Hur nära är en eventuell vapenvila? I helgen kom nyhetsrubriker om framsteg i förhandlingarna, men förhoppningarna tonades ner på lördagskvällen.20 år sedan EU-utvidgningen då 10 nya medlemsstater kom med i unionen. Blev det som förväntat? Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden, Carina Holmberg och Pontus Mattsson.Förutom EU-valet 9 juni hålls också en rad lokala folkomröstningar runt om i landet. Varför finns ett behov av dem? Räcker inte de ordinarie valen till?30 år sedan folkmordet i Rwanda. Hör Lars Arrhenius som nyss släppt sin bok "Lejonmyran”, en skildring av barndomen i Rwanda och Burundi.Reportage om abortfrågan i Polen där striden om landets restriktiva abortlagstiftning tagit ny fart.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Helene BennoTekniker: Tor SigvardssonProducent: Cecilia Tengmark

Europa kan dö, varnar Frankrikes president. Kinesiska agenter infiltrerar tyska toppolitiker och i Italien påstås insekter från Bryssel hota landets matkultur. Hör Europakorrespondenterna om upptakten till EU-valet när valrörelsen nu drar igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Marie Nilsson Boij, Daniel Alling, Pontus Mattsson, Samuel Larsson, Carina Holmberg. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Finland väljer ny president och överbefälhavare i en helt ny tid. Men när Stubb och Haavisto duellerar handlar det inte bara om hotet österifrån, utan även om vinterbad, cykelbyxor och rock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På söndag avgörs den andra omgången i det finländska presidentvalet. Efter att ha skakat av sig klungan står det nu mellan Pekka Haavisto och Alexander Stubb. En av dem kommer bli den nye garanten för stabilitet i Natos senaste medlemsland. De två möts nu i debatter och det jämna opinionsläget bäddar för en spännande valdag. Men valrörelsen beskrivs som artig och lugn och de politiska skillnaderna är knappast lätta att urskilja. Så vad kommer avgöra i slutändan?”Stödet för Niinistö nästan på nordkoreansk nivå”Hör också om arvet efter den avgående presidenten Sauli Niinistö. Hans popularitet är skyhög i Finland och han har bland annat beskrivits som en person som kan uttolka hur Rysslands Vladimir Putin tänker. Klart är att presidentämbetet fått en ny innebörd efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och under Niinistös tid. Den nye presidenten kommer att representera Finland i Nato och även fungera som landets överbefälhavare. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Marianne Sundholm, reporter på Yle. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar.Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka.Inte klart änSamtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Calle Hedlund

Följ med Sveriges Radios Europakorrespondenter på en nyhetssprudlande champagnegalopp över kontinenten. Hör om året som gått och vad Europa har att vänta 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2023 kämpade Europa med att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig och med att hålla fast vid stödet till Ukraina. Räntor har skjutit i höjden, regeringar har krisat i bland annat Spanien, Storbritannien och Tyskland. I Polen blev det maktskifte. Hör om proteserna och upploppen som fransmännen sent kommer att glömma, flytande lava på Island, samkönade äktenskap i Estland, slovakiska vinodlingar och mycket annat när Europapodden med hjälp av radions Europakorrespondenter blickar tillbaka på året som passerat. Korrespondenterna berättar om vilka ögonblick de själva kommer att minnas särskilt och vad de tror kommer bli stora händelser under 2024.Medverkande: Daniel Alling, Carina Holmberg, Pontus Mattsson, Marie Nilsson Boij, Samuel Larsson, Milan Djelevic, Lubna El-Shanti, Andreas Liljeheden.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland. Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Efter Brexit och Donald Trumps valseger 2016 gjorde många analysen att det var väljarna utanför städerna som sagt sitt. Sedan dess pågår en kapplöpning om landsbygdsbornas välvilja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har flera partier som traditionellt varit stora på landsbygden, som Centerpartiet och Socialdemokraterna, tappat väljarstöd i takt med att Sverigedemokraterna seglat upp i opinionen till landets andra största parti. I efterdyningarna av det har flera partiledare riktat sina budskap mot just landsbygden som att hela Sverige ska leva, och Ebba Busch (KD) som myntade det uppmärksammade uttrycket ”hjärtlandet”. Pontus Mattsson är korrespondent i London och tidigare politikreporter på Ekot, och han förklarar utvecklingen och varför landsbygdsväljarna hamnat i fokus – inte minst i Storbritannien efter Brexit.Medverkar gör också Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator, eftersom kommunistpartiet också uppvaktar landsbygden, trots att de inte behöver vinna några väljare i ett land utan fria val.Flytta ut från städerna – för landets säkerhetMedan partierna i Sverige och Storbritannien försöker vinna stöd hos de som redan bor utanför städerna, försöker man i Norge få fler att flytta ut på landsbygden och framför allt till de nordligaste delarna av landet. Det är inte minst en fråga om säkerhet att befolka hela landet, berättar Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg.Hör också Sveriges Radios korrespondent i Washington Ginna Lindberg om hur Demokraterna försöker undvika en valförlust som 2016, vad republikanska senatorn Ted Cruz kallade för landsbygdens hämnd – och vad Republikanerna och Donald Trump försöker göra för att upprepa tricket och återigen ta plats i Vita Huset.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Sophie Andersson

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i ett år och 139 dagar. Hör Sveriges Radios korrespondenter i ett samtal från Kulturhusets stora scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Samuel Larsson, Polenkorrespondent och Carina Holmberg, korrespondent i Baltikum.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Valet i Turkiet ses som ett av de viktigaste i världen i år och kan leda till att president Tayyip Erdogans långa maktinnehav bryts.Hör vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström och författaren och journalisten Bitte Hammarström om vad som står på spel.Spänt läge på SvalbardUnder det senaste året har kontakten kraftigt försämrats mellan den ryska och den norska bosättningen på ögruppen Svalbard, nästan vid Nordpolen. Svalbard styrs av Norge, men många länder har politiska intressen i Arktis.Våra reportrar Beatrice Janzon och Carina Holmberg reste till den ryska gruvbyn Barentsburg med en av få transporter som fortfarande går dit. I byn har de boende blivit mer isolerade under krigsåret. AI vid ett vägskälArtificiell intelligens debatteras intensivt just nu, både som en fantastisk möjlighet för mänskligheten och som dess potentiella undergång. EU beslöt denna vecka att skärpa reglerna för just AI.Följ med till Örebro universitet och hör forskarna på AASS Machine Perception and Interaction Lab som lär robotar hur de ska förbättra sin egen förmåga. Timme ett: Val i Turkiet - vilken betydelse får resultatet?De unga turkiska väljarna en stark kraft i valetEurovision avgjord - så speglar tävlingen tillståndet i EuropaTrumps mest hängivna anhängareKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme två: Spänt mellan norrmän och ryssar på SvalbardSatir med Public ServiceAtt bromsa teknikutveckling, är det möjligt?De svenska forskarna som lär robotar att förbättra sig självaDen nya sparsamheten - en gammal dygd på väg tillbaksKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare Jesper LindauProducent Nina BennerTekniker Johanna Carell

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell

Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor. Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg. Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Rasmus Allansson

De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum? I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mrti Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.Men det håller statsvetaren Mrti Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klvs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.Programmet avslutas i Marijampol i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos auli sjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Carina HolmbergTekniker: Stina Fagerberg, Jacob LalérProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Den artificiella intelligensen ChatGPT kan skriva trovärdig akademisk text. Det måste universitet och högskolor nu ta höjd för när de examinerar studenter. Den nyligen släppta ChatGPT kan konversera, skriva dikter och även ta fram kortare akademiska texter. Den kan därför användas som fusk inom skola och högskola, vilket ställer nya krav på examinationsformerna. Medverkande: Fredrik Ahlgren, forskare vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet, och Carina Holmberg, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira. Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen nyval utlystMinkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Fabian Begnert

Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in. Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Luise SteinbergerTekniker: Behzad Mehrnoosh

Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU. De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen. Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator.Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson

Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan. I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi. Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget. Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Brady Juvier

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget. När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en särskild militäroperation trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

David Druid vill att vi som land omfamnar ett helt nytt rörelsemönster! Torbjörn Averås Skorup rapporterar om badprotesten i Täby! Sara Kinberg säger fortfarande "swag"! Vi pratar med Carina Holmberg som är på plats i Oslo efter det misstänkta terrordådet. Ginna Lindberg hjälper oss förstå den upprivna aborträtten i USA som lett till att flera delstater inför abortförbud. Gulistan Kavak berättar om att växa upp med föräldrar som varken kan skriva eller läsa. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Finländska riksdagen säger ja till ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. En förkrossande stor majoritet röstade ja. Hör vår korrespondent Carina Holmberg på plats i Finland. Medverkande: Carina Holmberg, NordenkorrespondentProgramledare: Erika Mårtensson

Från att vara ett näst intill otänkbart alternativ för många så har nu frågan om svenskt medlemskap i Nato flyttats högt upp på agendan. Men vad skulle det innebära för Sverige att bli medlem i Nato? Invasionen av Ukraina har ökat svenskarnas vilja att gå med i Nato och regeringen arbetar i snabb takt. Om bara ett par veckor ska en säkerhetspolitisk rapport presenteras, inför ett eventuellt medlemskap. Men hur uppkom Nato och hur blir man medlem? I P4 Världen håller vi en snabbkurs med tema Nato.Det skulle ett svenskt medlemskap innebäraSverige skulle få tillgång till Natos kärnvapenparaply och planering, men det här med artikel 5 som innebär hjälp från andra länder om man angrips är kanske inte fullt så bombsäker som det ibland kan låta. Ekots utrikesreporter David Carlqvist reder ut begreppen. Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council ger oss den historiska bilden av försvarsalliansen Nato och förklarar om det finns några hinder för ett svenskt medlemskap. Hör korrespondent Carina Holmberg om den finska processen kring ett medlemskap, och hur Natomedlemmen och grannen Norge ser på ett svenskt medlemskap. Vi hör även Ekots Mats Eriksson, om den svenska ändringen av kurs i Natofrågan.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Ludvig Widman

Sverige och Finland följs åt om att gå med i försvarsalliansen Nato hör om statsministrarna Marins och Anderssons pressträff. Frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap ställs på sin spets i och med Rysslands invasion av Ukraina. På tisdagen höll Finlands och Sveriges statsministrar Sanna Marin och Magdalena Andersson en gemensam pressträff.Sveriges och Finlands beslut om NatoEnligt Ekots kommentator Tomas Ramberg är poängen att visa att Sverige och Finland går i takt. Det lät som att de två statsministrarna verkligen tänker anpassa sina tidtabeller efter varandra. Det underliggande budskapet var att besluten ska tas väldigt nära i tid, säger Tomas Ramberg.Medverkande: Hewa Abdelzadeh, reporter, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator, Carina Holmberg, korrespondent på plats i Helsingfors.Programledare: Pär EdbergProducent: Pia SjögrenLjudet hördes först i Lunchekot i P1 12:30 13 april 2022.

Kan Norge krana på med oljan? Dessutom pratar vi om att bli självförsörjande genom stadsodling, och doftens betydelse för kärlek och otrohet. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren. Kan Norge öka sin produktion av olja?På EU-toppmötet idag dit även USA:s president Joe Biden är inbjuden kommer ledarna diskutera om fler sanktioner mot Ryssland ska införas. Är det kanske dags att stoppa importen av rysk olja och gas?Idag ställer vi frågan om Norge temporärt skulle kunna öka landets produktion av just olja och gas för att minska beroendet av Ryssland? Med oss finns Sveriges Radios Norge-korrespondent Carina Holmberg.Kan vi bli mer självförsörjande genom stadsodling?Som en konsekvens av kriget i Ukraina väntas matpriserna stiga och frågan är om det finns en poäng med att odla upp mer mark i städerna? Det ska vi prata om idag tillsammans med bröderna Max och William Whitman, forskare vid SLU och Uppsala universitet.Påverkar lukt sexlivet? Och så handlar det om luktsinnets betydelse för kärlekslivet. Vi har bjudit in Anna Blomkvist, nybliven doktor i psykologi som vet mer om det här.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jennie Sjöström

Johan Mathias Sommarström berättar om läget i Lviv, stort behov av mediciner i Ukraina, vi får en rapport från Litauen och så pratar vi med Mello-vinnaren Cornelia Jakobs. Nu har de ryska styrkorna bombat nära Lviv och där befinner sig Sveriges Radios korrespondent Johan Mathias Sommarström. Katja Alexandrova jobbar med insamling av mediciner och sjukvårdsmateriel och behovet är stort i Ukraina. Hur orolig är befolkningen i Litauen för en rysk invasion, Carina Holmberg rapporterar, Brittney Griner är basketspelaren som Ryssland anklagar för narkotikasmuggling, vad händer med henne? Cecilia Khavar berättar. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Hur reagerar dom nordiska länderna på Rysslands hot mot Ukraina? Hör Nordenkorrespondenterna kommentera Norge , Danmark och Finlands linje gentemot Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Hur reagerar dom nordiska länderna på Rysslands hot mot Ukraina? Hör Nordenkorrespondenterna kommentera Norge , Danmark och Finlands linje gentemot Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Imorgon skulle David Bowie ha fyllt 75 år. Men vilken påverkan har han idag för en yngre generation musiker? Möt den 27-åriga artisten GRANT och hör hennes rykande färska tolkning av låten "Heroes". EN NÄRA-BOWIE-UPPLEVELSE PÅ GYMETS LÖPBANDRadioproducenten Ludvig Josephson upptäckte Bowie tjugo år efter alla andra. Och han gjorde det i en svettig träningslokal. Låten "Up the hill backwards" hjälper honom genom löpbandets prövningar, och låtens skiften i takt och tempo följer löpbandets inprogrammerade fart och motstånd. Missa inte dagens Klassiker!PUNKEN LEVER KVAR I EN PISSOAR I REYKJAVIKEn offentlig toalett med anor från 1940-talet har blivit punkmuseum i Reykjavik på Island. Följ med vår korrespondent Carina Holmberg ned till toabåsens air av punknostalgi.AXEL TÖRNEMAN - EN BORTGLÖMD KONSTNÄRSPIONJÄRI början av 1900-talet var han en av våra mest hyllade konstnärer som gjorde succé i Paris. Sedan föll hans namn i glömska, men nu är Axel Törneman aktuell både genom en stor utställning och en ny biografi. Hör Mårten Arndtzens porträtt av en pionjär i brytningstid.

Försäljningsras för biltillverkaren Volvo Cars, men exportrekord för norsk lax. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Carina Holmberg och Anders Jelmin.

Coronapandemin slog hårt mot det nordiska samarbetet. Kanske kan Nordiska Rådets pågående möte i Köpenhamn reparera relationen? Medverkande: David Rasmusson, Nordenkorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman  irma.norrman@sr.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Bygget av ett nytt Afghanistan. Samtal med Terese Cristiansson och Jesper Huor. * Afghanernas kamp i Istanbul. Utrikesreportage av Johan-Mathias Sommarström. * Skjutningarnas konsekvenser. Inrikesreportage av Lisen Elowson Tosting. * Enorm uppståndelse men hur låter egentligen rösterna? Kulturinslag av Lena Bejerot. * Forskning på engelska ett problem för svensk demokrati. Krönika av Ulrika Knutson. * Paneldebatt med Anna Dahlberg (Expressen), Tove Lifvendahl (SvD) och Anders Lindberg (Aftonbladet). Timme 2 * 20 år sedan World Trade Center-attackerna. Utrikesreportage av Roger Wilson. * Satir med Utkantssverige. * Norge på väg mot maktskifte? Samtal med Carina Holmberg, SR:s Norgekorrespondent. * Skattesänkarpartiet? Inrikesreportage av Jesper Lindau. * Tålig druva skapar förutsättningar för svenskt vin. Reportage av Anna Pandolfi. * Ukrainska bönder missnöjda trots rekordskörd. Utrikesreportage av Maria Persson-Löfgren * Vad ska jag döpa katten till? Kåseri av Pamela Jaskoviak. Programledare: Katarina von Arndt Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Johanna Carell

Hör våra korrar om Mette Frederiksens minkproblematik, det norska valet i september, finska fotbollsyran som fick en coronabaksmälla och de nordiska ländernas miljöpolitik. Kan Norge offra oljan för klimatet? Hör David Rasmusson, Köpenhamn, Lubna El-Shanti, Helsingfors och Carina Holmberg, Norge och Island. Dessutom presenterar vi vår nya Köpenhamnskorrespondent Samuel Larsson. Programledare: Claes Aronsson Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Danmark vill exportera flyktingar. Sannfinländarna går mot valrekord i Finland och Norge får en skrattande statsministerkandidat. Och kan debatten om ett sexreportage säga något om bilden av Danmark? Medverkande: David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Lubna el Shanti, korrespondent i Finland och Carina Holmberg, Norge-korrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Danmark vill exportera flyktingar. Sannfinländarna går mot valrekord i Finland och Norge får en skrattande statsministerkandidat. Och kan debatten om ett sexreportage säga något om bilden av Danmark? Medverkande: David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Lubna el Shanti, korrespondent i Finland och Carina Holmberg, Norge-korrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Pandemin har satt stor press på Islands turistbaserade ekonomi. Kan ett vulkanutbrott få turisterna att återvända? Om vägen framåt för öriket som snart går till val. Medverkande: Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Island.

Vulkanutbrottet på Island har pågått i drygt en månad och intresset för att besöka området är rekordstort. Hittills har var fjärde islänning tagit sig till området. Carina Holmberg tog vandringsleden till Fagradalsfjall. Reporter: Carina Holmberg, Nordenkorrespondent carina.holmberg@sverigesradio.se

Danmark ger okej till en ny frisyr eller en tatuering. Vulkanutbrottet på Island skapar nytt hopp för turismen och i Finland har debatten om munskydd gått från vara het till att handla om hot. Medverkande: David Rasmusson, om Danmark och Grönland, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island och Lubna El-Shanti som är korrespondent i Finland. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Nordenpodden bjuder på ett skratt som utmanar i Norge. I Danmark står en omdiskuterad tidigare minister inför riksrätt och i Finland är det inte bara Socialdemokraterna som stärkts under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti korrespondent i Finland, David Rasmusson som bevakar Danmark, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Pandemins andra våg sköljer över Norden och får politiska konsekvenser från den omtumlande minkskandalen i Danmark till den törnade Sverigebilden. Ja, runtom i Norden införs nu fler restriktioner för att få bukt på pandemin och Norge och Island, som ju inte är medlemmar i EU, förlitar sig på Sverige för att få tillgång till vaccin. Samtidigt i Danmark skakas regeringen om av minkavlivningarna som visat sig sakna lagstöd. I Finland har man lyckats få ner smittotalen och regeringen lanserar nu en internetkampanj för att muntra upp befolkningen men många företag, inte minst rederier som Viking Line, lider förluster.  Hör om allt detta och mer i Europapoddens nordenspecial! Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Den nordiska smittskyddskampen fortsätter. Nya utbrott i Norge och Danmark leder till nygamla restriktioner och den svenska strategin omvärderas. Europapodden samlar alla Sveriges Radios Nordenkorrespondenter i Helsingfors stadshus. Storslagna visioner har slagits fast för det nordiska samarbetet  trots att länderna till stor del stått för sig själva under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent samt Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Tor Sigvardson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

EU brottas med kommissionsomstuvning efter #GolfGate, coronapandemin överskuggar skolstarterna i Europa och våra nya korrespondenter är på plats. Efter en beryktad middagsbjudning på en golfklubb i Irland där gästerna sägs ha brutit mot landets coronaregler har ett flertal högrankade politiker avgått, bland andra EU:s handelskommissionär Phil Hogan. EU har därmed mist en nyckelperson i förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Storbritannien efter brexit. Dessutom ska EU snart lägga fast en ny handelspolitik och man är mitt uppe i avgörande förhandlingar med USA och Kina. Samtidigt har coronaepidemin präglat skolstarten ute i Europa och våra nya korrespondenter som nu är på plats i Oslo och Paris lär sig navigera lokala regler och koder kring social distansering och munskyddsbärande. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent och Carina Holmberg, Nordenkorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild och Viktor Mattsson Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se