Podcasts about micael byd

Han beskriver sig som en tredjedel Gnarp, två tredjedelar försvarsmakt. Nu är Micael Bydén för andra gången i livet ute på okänd mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tio år sedan tog Micael Bydén över en försvarsmakt som kämpade med låga förtroendesiffror och som sades kunna försvara landets gränser i högst en vecka. När han avgick som överbefälhavare lämnade han en myndighet med återinförd värnplikt och Nato-medlemskap. Men vad är det medlemskapet värt i en tid då det tvivlas på artikel 5 - det där som handlar om en för alla, alla för en och att alla medlemmar har en skyldighet att försvara varandra?”Hade gärna haft det ogjort”Det vilar en trygghet över personen Micael Bydéns anlete. Kanske kommer den från uppväxten i lilla Gnarp i Hälsingland, med skogen runt hörnet, och bara några få besök utanför kommungränsen. Men vad innebär det för trygghetsmänniskan Micael Bydén att nu för första gången i livet vara utan både Gnarp och Försvarsmakten? Och varför hade han så bråttom att starta företag under tiden som ÖB att det utlöste en kritikstorm med krav på hans avgång?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

I detta inspirerande avsnitt möter vi Micael Bydén, tidigare överbefälhavare och en av Sveriges mest framstående militära ledare. Under samtalet får vi följa hans resa – från den trygga uppväxten i Gnarp till toppositionen inom Försvarsmakten.Bydén delar med sig av de avgörande ögonblicken som format honom, som värnplikten, vilken han beskriver som en ovärderlig möjlighet att växa både som människa och ledare. Vi får även en unik inblick i hans erfarenheter av att leda i motgångar, och hur han påverkade Sveriges försvar under några av dess mest kritiska skeden. Bydén reflekterar även över vikten av att våga kliva utanför sin komfortzon, att lära av sina misstag och att aldrig släppa målet om att bidra till något större än sig själv. Vi diskuterar även världsläget idag, och vad sannolikheten är att ett krig kan bryta ut i Sverige. Hur kan man förbereda sig för det värsta och vad kan man göra för att stå stark redan idag? Detta är ett samtal fyllt av insikter, livsfilosofi och inspiration för alla som vill utvecklas, oavsett var man befinner sig i livet. Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Micael Bydén på Linkedin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta inspirerande avsnitt möter vi Micael Bydén, tidigare överbefälhavare och en av Sveriges mest framstående militära ledare. Under samtalet får vi följa hans resa – från den trygga uppväxten i Gnarp till toppositionen inom Försvarsmakten.Bydén delar med sig av de avgörande ögonblicken som format honom, som värnplikten, vilken han beskriver som en ovärderlig möjlighet att växa både som människa och ledare. Vi får även en unik inblick i hans erfarenheter av att leda i motgångar, och hur han påverkade Sveriges försvar under några av dess mest kritiska skeden. Bydén reflekterar även över vikten av att våga kliva utanför sin komfortzon, att lära av sina misstag och att aldrig släppa målet om att bidra till något större än sig själv. Vi diskuterar även världsläget idag, och vad sannolikheten är att ett krig kan bryta ut i Sverige. Hur kan man förbereda sig för det värsta och vad kan man göra för att stå stark redan idag? Detta är ett samtal fyllt av insikter, livsfilosofi och inspiration för alla som vill utvecklas, oavsett var man befinner sig i livet. Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Micael Bydén på Linkedin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.Pengaregn över försvaretEn milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.Medverkande: Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024. Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på utbåtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista kvarvarande regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.Ryssland testar och provocerarDen senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Hör mer om detta i det här avsnittet av Gräns.Medverkande:Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland. Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Are Rusia cu adevărat intenția de a pune mâna pe o insulă din Marea Baltică aparținând Suediei? Temerile au crescut după ce în presă a apărut un plan al Ministerului rus al Apărării vizând retrasarea fără consultări cu statele vecine a frontierelor maritime ale Rusiei în Marea Baltică. Între timp, proiectul a fost șters de pe pagina ministerului rus. Dar implicațiile strategice ale unei astfel de mișcări ar fi uriașe. Și nu este singurul gest agresiv al Rusiei pe flancul nordic. Recentele dezvăluiri privind planurile rusești de ocupare a insulei suedeze Gotland ar trebui să fie un ultim semnal de trezire pentru cei care mai cred că războiul lui Putin are drept scop doar ocuparea câtorva kilometri pătrați din teritoriul Ucrainei.Veritabil portavion natural, insula poate asigura controlul asupra celor trei state baltice. Experții militari spun că dacă ar avea insula, Rusia ar putea institui o blocadă aeriană asupra Estoniei, Letoniei și Lituaniei, folosindu-se și de echipamentele deja stocate în exclava Kaliningrad.Micael Bydén, șeful forțelor armate suedeze, se teme că un astfel de gest din partea Rusiei ar putea însemna sfârșitul păcii și stabilității. Oficialul suedez s-a numărat, de altfel, printre primii înalți responsabili europeni care, de la începutul anului, au atras atenția asupra intențiilor Rusiei de a extinde războiul, chiar și pe teritoriul Alianței Atlantice, în cazul prăbușirii Ucrainei.Dar aceasta nu este singura provocare a Rusiei pe flancul nordic.Într-o declarație pentru Politico, premierul finlandez Petteri Orpo a atenționat că Rusia atacă UE pe mai multe fronturi.Conducta de gaz Balticconnector – care leagă statele membre NATO Finlanda și Estonia – a fost ruptă anul trecut, împreună cu cablurile subacvatice de telecomunicații care leagă Estonia de Finlanda și Suedia.Citeste si"Europa are nevoie să își întărească postura de apărare credibilă în fața Rusiei" (Interviu)Regiunea Mării Baltice a înregistrat, de asemenea, perturbări masive ale sistemelor GPS, investigațiile dovedind că sursele de bruiaj se aflau în interiorul Rusiei. Compania aviatică Finnair a suspendat zborurile către orașul Tartu din Estonia din cauza interferențelor.Mai mult, Rusia a trimis sute de migranți peste granița cu Finlanda, ceea ce a determinat Helsinki să închidă frontiera.Dar și alte țări înregistrează o creștere a amenințărilor rusești.Germania, Polonia și Republica Cehă au declarat la începutul lunii mai că au fost vizate de grupul de hackeri Fancy Bear, controlat de Rusia, în timp ce Polonia a arestat în această săptămână nouă membri ai unei  grupări suspecte de sabotaj în sprijinul Rusiei. Între timp, Cehia a acuzat Rusia că plănuiește să-i submineze siguranța feroviară.Aliatul Rusiei, Belarus, a permis, de asemenea, ca mii de migranți să treacă ilegal granițele sale cu Polonia, Lituania și Letonia, mai scrie Politico.„Ceea ce vedem dinspre Rusia ne arată că trebuie să ne pregătim pentru atacuri împotriva infrastructurii noastre critice”, a spus Orpo.Premierul finlandez a cerut UE să-și sporească capacitatea de a răspunde la astfel de amenințări.El dorește ca următoarea agendă strategică a UE, care definește prioritățile blocului pentru perioada 2024-2029, să includă o propunere finlandeză de a crea o Uniune a pregătirii în fața amenințărilor strategice. Ascultați rubrica ”Eurocronica”, cu Ovidiu Nahoi, în fiecare zi, de luni până vineri, de la 8.45 și în reluare duminica, de la 15.00, numai la RFI România

Överbefälhavaren om Natos krav på det svenska försvaret och om varför kraven kommer att öka avsevärt nästa år och om kritiken mot konsultfirman han registrerade i höstas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I torsdags den 7 mars blev Sverige Natos 32:e medlemsland. Direkt efter att medlemskapet var ett faktum skickade Micael Bydén ut en dagorder till alla anställda där han skrev att Försvarets uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade, och vår frihet att leva som vi själva väljer. Kring årsskiftet ska Sverige skicka en reducerad bataljon, några hundra soldater, till Lettland. Svenskarna ska vara del av en multinationell styrka, och de kan komma att bli indragna i strid. ”Det är ju därför man finns där. Dels är man där för att öva och träna och se till att man kan hantera olika situationer, men om situationen skulle kräva det så ska man självklart kunna nyttja de här styrkorna”, säger Micael Bydén. Nya krav på Sverige nästa årI och med Natomedlemskapet omfattas nu Sverige av Natos förmågemål, alltså det som Nato förväntar sig att Sverige ska bidra med. Var fjärde år fastställs de här målen för alla Nato-länder, men inget land är med i beslutet om de egna målen. Enligt Micael Bydén kommer det att bli en avsevärd ambitionshöjning i Sveriges nya förmågemål, något som framgår av ÖB:s militära mål till regeringen. Vilka indikationer har ÖB fått om de nya målen? ”Höga förväntningar, och där kraven är att initialt så ska vi kunna gå in i det som heter gemensamt luft- och robotförsvar, att vi kan ta ett större ansvar var det gäller de marina delarna, att vi jobbar med och skapar ett värdlandsstöd, det är ju exempel där vi kommer att behöva lägga mer resurser än vad som ligger i planen idag.”, säger Micael Bydén. De nya förmågemålen för Sverige kommer fastställas an Nato i början av nästa år. Om kritiken mot konsultbolaget: ”Jag är bara människa” I september går Micael Bydéns förordnade ut. Tidigare i år uppmärksammades att han i höstas registrerade ett konsultbolag för tiden efter att han slutar som ÖB. Det väckte omfattande kritik. I Ekots lördagsintervju svarar han för första gången på kritiken, han säger att han fick rekommendationen att det kunde vara bra att få företaget på plats i tid. ”Jag har lagt hela mitt yrkesverksamma liv i Försvarsmakten, jag har varit ÖB nu i åtta och ett halvt år. Min lojalitet, den ligger och hållet i mitt uppdrag, men jag är bara människa. Jag har ingen intention med bolaget, jag har ingen verksamhet. För mig känns det väldigt bra att ha det på plats för jag behöver inte tänka på det idag.”, säger Micael Bydén. Med tanke på alla reaktioner som har varit, det har kallats olämpligt och att det kan finnas intressekonflikter. Var det ett misstag, ångrar du att du startade företaget?”Det var väl inget eftersträvansvärt att finnas i media kring den här frågan. Hade jag vetat att det skulle gå så snabbt hade jag förmodligen väntat.”, säger Micael Bydén. Gäst: Micael Bydén, överbefälhavareProgramledare: Per Bergfors NybergKommentar: Mats Eriksson, försvarsreporter på EkotTekniker: Sophie AnderssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 8 mars.

Detta avsnitt är en inspelning från "livepodden", eller säkerhetseventet som Dataföreningen kompetens höll tillsammans med Mattias Jadesköld och Erik Zalitis. Så, med utgångspunkten "vad var det ÖB sa?", och då refererar till Micael Bydéns tal till nationen i januari 2024, börjar en diskussion. Med finns även Omegapoints Magnus Andersson och Michael Westlund. Från tanken att att alla svenskar ska förbereda sig för krig kommer diskussionen in på NIS2, CRA och hur organisationen ska göra för att skydda sig mot en attack. Är en cyberattack verkligen upp till varje organisation eller är det ett samhällsansvar? Michael, som tidigare varit flygare, beskriver skillnad mellan flygbranschens idé om haverikommisioner och jämför med IT-branschens krishantering. IT-säkerhetspodden samarbetar med Dataföreningen kompetens där du som lyssnare erbjuds rabatt på IT-säkerhetsutbildningar. Så om det inte räcker med podden som kunskapskälla, klicka på länken (länk).   Använd ”ITSÄKERHETSPODDEN” som rabattkod.

I avsnitt 66 välkomnar vi tillbaka Brit Stakston! Brit Stakston är en författare, föreläsare och mediestrateg. Sedan 2014 driver hon sitt eget företag, Stakston PR, där hon arbetar inom området för kommunikation och mediestrategi. Dessutom innehar hon positionen som VD för utrikesreportagesajten Blank Spot Project. Ett spännande avsnitt väntar, och relevanta frågor lyfts. Bland annat ett samtalsämne som varit på många människors läppar. Överbefälhavare Micael Bydén och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin uttalande om att det finns en risk att det blir krig i Sverige. Brit Stakston: "Som kommunikationskonsult känner att jag vill reagera ur det starka allmänna tilltalet. Det här är världens bästa konferens för att verkligen sätta fokus på försvarsfrågor samt att öka anslagen. Det är klart att vi vet att vi lever i en orolig tid och under en längre tid har haft ett krig i vår närregion, samtidigt som utvecklingen har sett ut som den gjort. Frågan är då vad allmänheten ska göra?" Utöver detta diskuteras svårigheterna med AI och vilka konsekvenser det kan ha för olika branscher, samt medborgarens svåra roll i medias värld.

Vi lever i en oroligare värld där krigshotet har kommit närmare även Sverige. Överstebefälhavare Micael Bydén och ledande politiker har varnat för en ökad krigsrisk, det svenska försvaret rustar upp och vi är på väg in i Nato och energisäkerheten har blivit en viktig fråga i den svenska beredskapen. Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten beskriver vad det ställer för krav på Sverige och på oss alla som privatpersoner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andrés & Karl Oskar samtalar om Göran Greiders kritik mot Överbefälhavare Micael Bydén. Vad är det egentligen för olika världsåskådningar som krockar i debatten?

Vet Moderaterna något som alla andra inte vet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera uppmärksammade uttalanden på försvarskonferensen Folk och försvar i Sälen har fått hela Sverige att oroa sig för krig. Såväl överbefälhavare Micael Bydén som civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin och statsminister Ulf Kristersson höjer ett varningens finger: Det kan bli krig i Sverige.Kristersson inskärper samtidigt att ett svenskt medborgarskap förpliktigar. Den som föräras ett svenskt pass ska minsann också vara beredd att strida och dö för den svenska flaggan. Oppositionen anklagar regeringen för att så tvivel om invandrade svenskars lojalitet. Är det så?Partierna som älskar Bonde söker fruVi har också färska siffror på vilka partier som älskar reality-TV mest och så spekulerar vi friskt om vem som axlar rollen som EU-kommissionär efter Ylva Johansson.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

“Det kan bli krig i Sverige”, konstaterade civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin under sitt tal på rikskonferensen Folk och Försvar i söndags. Överbefälhavaren Micael Bydén är inne på samma linje och uppmanar nu alla svenskar att förbereda sig mentalt för ett krig. Vad innebär de här uttalandena? Vilka scenarion ser de framför sig? Och vilka är de stora hoten mot Sverige? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Folk och Försvar, Tv4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ni hade fan frågor till Hanna Hellquist och Margret Atladottir igen? Som sagt, de har svaren! Hanna har fan en syjuntainbjudan till Margret. Manusförfattaren Isabelle Berglund om att 2024 är det franska året. Överbefälhavare Micael Bydén om hans uttalande i Nyhetsmorgon (och vi ska vara lugna). Och vi har Jonatan Unge som Eftermiddag i P3:s officiella OS-kommentator inför sommar-OS i Paris! Lana Zand från P3 Nyheter om Breiviks stämningsansökan mot den norska staten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Margret Atladottir och Hanna Hellquist.

Vad skulle ett svenskt NATO-inträde innebära för Försvarsmakten? Hur ska Sverige stå emot ett väpnat angrepp av landet? Hur god är den svenska beredskapen?  Så löd några av de frågor som behandlades när överbefälhavare Micael Bydén för sin andra gång besökte Studentafton den 5:e oktober, 2023. Aftonen inleddes med en timmes anförande av Micael Bydén själv, följt av en halvtimme där studenterna själva fick ställa frågor till överbefälhavaren. Aftonen ägde rum på Universitetsaulan i Lund. 

ÖB: ”Ingen hemlighet – vi är rätt veka i numerärer” Nyligen avslutades Aurora 23, den största svenska militärövningen på 30 år. Soldater från 13 länder deltog när 26 000 kvinnor och män övade på att försvara Sverige från ett väpnat angrepp. ”Ett styrkebesked” säger överbefälhavare Micael Bydén när SvD träffar honom på högkvarteret i Stockholm. – Jag får bekräftelser på att vi blir bättre och starkare. Alla de stora betydande målsättningarna med övningen har vi nått. Det finns alltjämt saker att putsa på. Men det är inte främst kvaliteten som oroar. – Det vi gör är vi riktigt duktiga på. Men vi är fortfarande ganska veka i numerärer på vissa håll. Det är ingen hemlighet, säger Bydén. Till 2035 ska Försvarsmakten fördubbla krigsorganisationen till drygt 120 000 personer. Bara i armén innebär det att fyra brigader ska fyllas med soldater. Tillväxten gick inledningsvis enligt plan. Framöver har överbefälhavaren en gordisk knut att lösa. Han har pengarna som företrädarna Syrén och Göranson saknade. Kraven på tillväxt är däremot stora och tiden är knapp. Personal ska utbildas, infrastruktur byggas upp och materiel köpas in. Det kommer inte lyckas utan att extraväxel läggs i, säger Bydén. Vi får visst besök av Ukrainas talesman imorgon... Den gordiska knutens upplösning! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. TIMME 1Överbefälhavare Micael Bydén om Sveriges försvarsförmåga och militärövningen AuroraReportage om syftet med stora militärövningarReportage från nedtonat Ramadanfirande i ekonomiskt krisande EgyptenKrönika av Göran RosenbergPanelen: Olof Ehrenkrona, SvD, Frida Park, Dagen, Zina Al-Dewany, AftonbladetTIMME 2Överlever raggarna elbilsrevolutionen? Reportage från NorrbottenDen fängslade ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyj är svårt sjuk. Hur allvarligt är läget för honom och den ryska oppositionen? Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson LöfgrenSatir med Public ServiceReportage från Tyskland där det sista kärnkraftverket nu stängts nedDet offentliga samtalet om demens har öppnats upp. Vilken betydelse kan det få? Samtal med Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik, och Anna-Karin Palm, författareKåseri med Helena von Zweigbergk

Mare Nostrum - Vårt Hav Etableringen av ett dominium maris baltici - ("Östersjöherravälde") var ett av de främsta politiska målen för de danska och svenska kungadömena under senmedeltiden och tidigmoderna epoker. Under hela Nordkrigen spelade de danska och svenska flottorna dock en sekundär roll, eftersom dominiet bestriddes genom kontroll av viktiga kuster genom landkrigföring. Termen, som vanligtvis används i historieskrivning, myntades troligen 1563 av kungen av Polen, Sigismund II Augustus, med hänvisning till de hegemoniala ambitionerna hos hans motståndare i det livländska kriget. Den första skriftliga referensen härrör från det holländsk-svenska fördraget av 5 (O.S.) / 15 (N.S.) april 1614, som slöts i Haag. Följdriktigt: Svenska försvaret bör leda Natos insatser i Östersjön. Det säger ÖB Micael Bydén i Ekots lördagsintervju när han utvecklar vilken roll Sverige bör ha i Nato. – Vi kan Östersjön. Vi kan Östersjön på ytan, vi kan Östersjön under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén till radion. ÖB säger också att Norden ska ses som ett sammanhängande försvarsområde och att samarbetet ska öka. Han tycker dock att alla länder i Norden ska ha egna kompletta försvar. – Vi kommer att hitta synergieffekter där vi delar ansvaret på ett annat sätt. Men att vi skulle avsäga oss en hel försvarsgren eller stridskraft, det ser jag som uteslutet i det här läget. Här måste vi bygga vårt eget för att säkerställa att vi kan ta den första smällen själva, säger Micael Bydén. Det började som en skakning på nedre däck... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner. Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet. Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén. Två procent av BNP inte tillräckligt Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB. Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.Hur stor andel av BNP kan det handla om? Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.Men ni måste väl ge den informationen till politikerna? Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.Svårt klara rekryteringen En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år. ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark

On this special episode from the Halifax International Security Forum, Olga Stefanishnya, Ukraine's deputy prime minister for European and Euro-Atlantic integration, discusses what her country needs to prevail against Russian aggression; Latvia's National Security Adviser Jānis Kažociņš on how to think about the threat from Russia and the reality that whoever succeeds Vladimir Putin may well be worse and more dangerous; Supreme Commander of Sweden's Armed Forces Gen. Micael Bydén on preparing his country for NATO membership; and Washington Post reporter Jason Rezaian discusses the brutality of Iran's regime as it cracks down on antigovernment demonstrations with Defense & Aerospace Report Editor Vago Muradian.

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in. Åtalet mot "spionbröderna" är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Mannen har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio

Karin Olsson hittar hemligheten bakom "Ebba Slebba". Magnus Alselind ser Micael Bydéns goda råd kraschlanda i SR.

I veckans avsnitt tävlar programledarstjärnorna Parisa Amiri och Anders Holmberg mot komikerstjärnorna Albin Olsson och Nisse Hallberg! I lag "Amiri och Holmberg" tävlar programledarna Parisa Amiri och Anders Holmberg mot lag "Olsson och Hallberg", även kända som komikerna Albin Olsson och Nisse Hallberg!För vilken vecka vi har haft!Ann Lindes illa dolda ministerblues! Pål Jonsons otrrrroligt smittsamma skratt! Gym för själen!Överbefälhavare Micael Bydéns bestämda powerpointteknik! En halv special!Och vilken var egentligen den stavnedläggande ärkesbiskopen Antje Jackélens höjdpunkt i karriären?Varmt välkommen till ännu en fredag med Lantzkampen!Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Linnea Rönnqvist reder ut vad överbefälhavare Micael Bydén egentligen har sagt om kärnvapen på svensk mark. Kalle Berg tar oss igenom vad Elon Musk vill göra med sitt senaste köp — Twitter. Och så kommer vår klimatreporter Annelie Moran och pratar om FNs klimatkonferens i Egypten, och nära vi är att missa 1,5 graders målet.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fick den stora äran att språka med Michael Malm som är strateg vid totalförsvarsavdelningen, en del av ledningsstaben under Överbefälhavare Micael Bydén. Lyssna på när vi pratar totalförsvar, individens plikt i händelse av kris och varför det är så viktigt att gemene man är förberedd (inte bara en vecka) på tuffa tider framöver.

Hur ska man som ledare agera i en kris? Och hur kan man möta den framtid som följer på grund av det ändrade säkerhetsläget? Det ska vi fokusera på i veckans avsnitt. Företagarpodden denna vecka är ett samtal med Sveriges överbefälhavare Micael Bydén som spelades in i samband med Företagarna Business Forum. Är du som företagare oroad över hur din verksamhet påverkas av kriget i Ukraina? Här reder Öb ut hur du ska tänka. Lyssna nu! Samtalet spelades in den 22 april.

David Druid glider in i ett par riktigt omoderna jeans! Vi pratar med Maxi Svensson, 17-åringen som kallats underbarn och vars akvarellmålningar jämförts med Lars Lerin! Tove Nilsson lär oss göra den PERFEKTA äggröran och råkar nästan bränna ner studion! Vi kastar in överbefälhavare Michael Bydén som ger oss en bild av det svenska försvarets status, analyserar Rysslands invasion av Ukraina och pratar Nato. Kalle Berg från P3 Nyheter rapporterar om nödropet från Mariupols stålfabrik. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad

Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina? Gäst: Överbefälhavare Micael Bydén Programledare: Mikael Kulle Producent: Anna Pandolfi och Maja Lagercrantz Tekniker: Maria Stillberg

Efter sakernas grund man får intensivt titta, om man dessa ens klarar att hitta. Mycket doldes i öppen dager, vi får nog skala det lager på lager. När man väl skalat fram grund i Kazak , så ned rasar världsbilden likt ett insnöat tak. Målas i tidning som hemske diktator, allt finns dock sökbart idag med en dator. Vad vill då denna dumma dikt säga, att det borde va enkelt på vem man ska hejja. De strategiska låsens tid är förbi, så att sakernas ordning ska bli och förbli. "Svensk grund raseras om ryska krav blir verklighet Rysslands krav om att Sverige, Finland eller framför allt Ukraina inte får ansluta sig till Nato skulle ”rasera” grunden för den svenska säkerhetspolitiken” om de blir verklighet. Det säger överbefälhavare Micael Bydén till DN. – Det är så vår säkerhetspolitiska lösning är gjord: vi ska bygga säkerhet tillsammans med andra, säger han. Andra av Rysslands krav är att USA stängs ute från Östersjön samt att Nato slutar genomföra övningar i Rysslands grannländer." Nu är det snart färdighaft med den russofobi som legat till grund för västerländsk befolkningskontroll. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland i november 2021 spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Men inte bara stormakter vill hävda sig här. Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.–Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.–Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats JonssonLjud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

Repris (från 2020-09-21) på ett av poddens mest lyssnade avsnitt:  Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Försvaret i Sverige gör de kommande åren den största upprustningen på flera decennier. Flera nedlagda regementen ska öppnas igen och antalet värnpliktiga öka. Trots att försvaret får kraftigt ökade anslag verkar pengarna inte räcka till allt som är beställt, nya regementen, ubåtar och jasplan. Vad betyder det för vår försvarsförmåga? Och hur ser hotbilden ut just nu? Och vad händer i med Sveriges insats i Mali efter den senaste militärkuppen? Överbefälhavare Micael Bydén intervjuas i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot med inriktning på försvarspolitik Dagens fördjupning handlar om hur nyanlända snabbare ska komma i arbete. Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS summerar forskningsprojektet Lärdomar om integration och Safa Zadany berättar om sina erfarenheter. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Victor Ubeira Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Överbefälhavare Micael Bydén gästar ärkebiskop Antje Jackeléns podd. Ett samtal om krisberedskap, uppförandekod, kyrkans roll i försvaret, och det vanskliga med neutralitet.

Överbefälhavare Micael Bydén har utsetts till Årets Chef 2021 och är glad och rörd i samtalet med Chefs chefredaktör Cissi Elwin. "Vi är väldigt känslosamma i Försvarsmakten", förklarar han.  Han berättar om sitt favoritgodis, en irriterande ovana han gjort sig av med och vad som gör honom riktigt arg. Försvarsmaktens rekryteringsproblem, hur det kommer sig att medarbetarna inte säger du till honom och varför det är självklart för honom att gå i Prideparaden är annat som avhandlas. ÖB berättar om pappans viktiga råd när han valde mellan militären och att bli kock på Esso-macken i Gnarp, och om det dåliga samvetet för alla de gånger han valde jobbet före barnen. Ledarskap som backar hem för mycket och ibland gömmer sig bakom ord som självledarskap ger han inte mycket för. "Kontroll för mig är något väldigt fint. Ett sätt att visa engagemang." ÖB ställs också inför en rad kniviga chefsdilemman: tomatsås på uniformen, värnpliktiga veganer som vägrar läderkängor, en fräckis om snygga tjejer på en middag och ett telefonsamtal från en mycket ledsen son precis när ett viktigt NATO-möte ska börja.

Överbefälhavaren Micael Bydén är gäst i Widar Möter. Samtalet kretsar runt krig och krigsduglighet. Att två av totalt 12 Överbefälhavare härstammar från Norrhälsingland - Bydén är från Gnarp - uppmärksammas också.

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Sveriges överbefälhavare sedan fem år och ansvarig för landets säkerhet. Om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och om icke dömande ledarskap. Det är hål i vingen - Det är många gånger som jag flugit ut över internationellt vatten, bort mot baltiska kusten och det som i dag är den ryska enklaven Kaliningrad, ensam i mitt flygplan. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i sitt Sommar. Han minns nattliga flygningar under kalla kriget när han var spaningspilot i en Viggen. - Hade det hänt något där, ovanför Östersjöns mörka, kalla vatten hade räddningen varit långt borta. Micael Bydén är Sveriges tolfte överbefälhavare och han sänder direkt från Radiohuset. Han minns när en flygtekniker ringde och sa Du måste komma, det är ett hål i vingen på flygplanet. - Jag kände med fingrarna. Kanterna var vassa. Lukta, sa teknikern. Barrträd, doft av terpentin. Micael Bydén säger att han och hans kollegor lärde sig mycket av hans misstag. - Vi flög nog alla lägre än vad som var nödvändigt, och tillåtet. Det hade kunnat gå illa den gången. För mig personligen och flygplanet. Det hade också kunnat drabba tredje person. Micael Bydén berättar att kring sekelskiftet - när neddragningarna i Försvarsmakten var som störst - funderade han på att lämna myndigheten. Han pratar också om sin uppväxt i Gnarp, om Karriären och familjen och om sin syn på ledarskap. - Min bestämda uppfattning är att alla vill göra ett bra jobb - alla vill lyckas. Med den insikten vet jag att en arbetsmiljö som präglas av en icke-dömande kultur vinner i alla lägen. Några månader innan Metoo briserade 2017 fick han ett mejl från en ung kvinna som berättade om nedvärderande kommentarer och  sexuella anspelningar. - Det gör mig besviken och arg när jag då och då hör talas om fortsatta övertramp. Men, jag har inte gett upp och kommer aldrig att ge mig. När han sjöng med Fältartisterna under Prideparaden fanns det de som på fullt allvar tyckte att han skulle avgå för att han var alldeles för politiskt korrekt. - Kring de här frågorna tycker jag inte det är fel att vara PK. Tvärtom. Om Micael Bydén Överbefälhavare, 56 år. Född i Gnarp, bosatt i Södertälje. Debuterar som Sommarvärd. Fyrstjärnig general som varit flygvapenchef, flygattaché i Washington och regional stabschef för Isaf-styrkan i Afghanistan, bland mycket annat. Utbildad stridspilot med 1500 flygtimmar i bland annat Viggen. Flög en gång så lågt att hans Viggen-plan fick ett hål i ena vingen. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har fått en rad utmärkelser, både svenska och internationella. Är höjdrädd. Tycker själv att han aldrig varit bäst på något, mer än möjligen att stryka skjortor. Mitt program kommer handla om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, när jag kände att världen kom till Gnarp och varför ett icke dömande och lärande ledarskap gör att en organisation når som längst. Producent: Amanda Glans

Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden? För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

Om nattens explosioner i Stockholm och Uppsala. Direkt från Folk & försvar med överbefälhavare Micael Bydén. Klimatfrågan och dess politisering. Intervju med försvarsminister Peter Hultqvist direkt från Folk & försvar. Har språkanpassningen gått för långt? Hotade oaser i Tunisien ett av världens största miljöhot. Spanien har efter ett år fått en regering.

Går det att göra en feministisk värnplikt? Vilka är de största hoten mot Sverige? Hur blir man en cybersoldat? Kalle, Hanna och Kodjo får besök av Sveriges mäktigaste militär - ÖB Micael Bydén kommer till Morgonpassets studio.

Går det att göra en feministisk värnplikt? Vilka är de största hoten mot Sverige? Hur blir man en cybersoldat? Kalle, Hanna och Kodjo får besök av Sveriges mäktigaste militär - ÖB Micael Bydén.

General Micael Bydén inledde sin militära yrkesbana som värnpliktig i kustartilleriet. Han bytte sedan hav mot luft och gjorde karriär inom flygvapnet. Sedan den 1 oktober 2015 är han överbefälhavare för den svenska försvarsmakten Med Sikte På träffar Micael Bydén för ett samtal om ledarskap, Försvarsmaktens ekonomiska utmaningar och metoo ett år efter uppropet.

Äntligen är Strategipodden tillbaka! Ingen mindre än Micael Bydén, Sveriges Överbefälhavare, gästar. Vi pratar om statusen på försvaret, hur ett angrepp mot Sverige kan se ut och vilka likheter som finns med konflikten i Ukraina!

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén i ett samtal om varför det är viktigt att fler kvinnor söker sig till Försvarsmakten. Ungefär 17% av de som dagligen jobbar i Försvarsmakten är kvinnor, en alldeles för låg andel. Samtidigt som myndigheten har ett stort behov av att öka andelen kvinnor sker fortsatt kränkningar och trakasserier vilket uppropet #givaktochbitihop tydligt visade. ÖB berättar vilka krav han ställt på organisationen för att skapa förändring. Lästips på lottapodden.se

Den 8:e februari 2016 gästades Studentafton av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Hör Bydén beskriva sin bild av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar, hur nedmontering och upprustning av försvar ska tolkas och vad som egentligen krävs av en stark försvarsmakt.

Just nu pågår den största försvarsövningen i Sverige på över 20 år. Över 19.000 personer från Försvarsmakten och olika myndigheter deltar samt soldater från flera Nato-länder samt Finland. Övningen är tänkt att stärka Sveriges förmåga att skydda landet vid ett eventuellt angrepp. Men övningen kritiseras också av fredsrörelsen för att öka spänningen mellan Sverige och Ryssland. Hör också Ekots politikreporter Mats Erikssons efterföljande analys. Sedan om budgeten: hur ser det ut med några av de mål inom jobb, skola och rättsväsendet som regeringen satt upp? Och vad kommer att finnas kvar av den politiken vi ser idag om det blir regeringsskifte efter valet? Samtal med Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

På vilket sätt utgör Ryssland ett hot mot Sverige? Och hur bra är Sveriges militära förmåga idag? Hör ÖB om den nya hybridkrigföringen i Ekots lördagsintervju. Det är Rysslands agerande i Sveriges närområde som anses ha försämrat säkerhetssituationen. Att kunna försvara sig mot nya hybridkrigföringshot är lika viktigt som att ha en armé eller ett flygvapen enligt ÖB Micael Bydén. Vår fördjupning handlar om energisamtalen mellan regeringen och delar av alliansen. En uppgörelse väntas inom kort och det talas bland annat om ett nytt slutår för kärnkraften till 2040. Reportage om vad som hände med 2010 som slutår för kärnkraften, och så frågar vi hur bra slutår är för energipolitiken?