Podcasts about filosofer

Totalitärt tänkande, hur förhindrar man egentligen det? Eva-Lotta Hultén vill slå hål på några myter om lydnad och kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Ron Jones tonåriga elever uttryckte förvåning över vanliga tyskars medlöperi under andra världskriget beslutade han sig för att visa vad det innebär att leva i en totalitär stat. Jones införde strikta regler för hur man skulle sitta, stå, gå och tilltala varandra. Han skapade en särskild hälsning, en vågrörelse med armen, och lät eleverna skandera slagord som ”styrka genom disciplin” och ”styrka genom gemenskap”. Eleverna fann sig snabbt till rätta.Det som kom att hända har bildat underlag för böcker och filmer. Fler och fler elever från andra klasser anslöt. Regelboken svällde och ungdomarna började ange varandra och utesluta dem som gjorde fel eller var kritiska.I slutet av veckan berättade Ron Jones att deras rörelse var del av en världsvid organisation med ett viktigt uppdrag och på eftermiddagen bjöd han in eleverna till skolans aula. Där visade han bilder från Nazityskland och berättade att de i själva verket hade låtit sig manipuleras in i en totalitär rörelse.Ett totalitärt system bygger en stark gemenskap och en känsla av ett högre syfte men kanaliserar också rädsla och pekar därför ständigt ut nya fiender. Filosofer, sociologer, socialpsykologer och författare som Hannah Arendt, Solomon Asch, Sigmund Freud, Elias Canetti och Gustave Le Bon har skrivit om den destruktiva mänskliga benägenheten att ge upp sin individualitet för en gruppidentitet och gett det namn som masshysteri och masshypnos.I boken ”Totalitarismens psykologi” finner den belgiske psykologiprofessorn Mattias Desmet en grogrund för dessa totalitära tendenser i vår tids mekanistiska världsbild. Vi ser världen som helt igenom mätbar och varandra som maskiner – och förlorar den kännande kontakten med vår omgivning och med oss själva. Hannah Arendt konstaterade i sitt stora verk ”Totalitarismens ursprung” att det är en mycket fruktbar grogrund för ett totalitärt samhälle. Siffror och logik fångar långt ifrån allt. Det innebär inte på något vis en förminskning av förnuftets betydelse, påpekar Desmet. Det för däremot med sig att vi inte kan avgöra vad som är gott med hjälp av mätningar och siffror. I stället krävs inlevelse, moral och empati. ”Livet”, skriver Desmet ”kan bara försvaras med metaforer och poesi och dessa har vanligtvis en lägre volym än dånet från de mekanistiska argumenten.” Samtidigt visar Mattias Desmet, oavsiktligt, hur vanskligt ett begrepp för att tillskriva andra extrem gruppmentalitet kan vara. Det går ju alltid att hävda att när stora skaror människor bildat sig åsikter man inte själv uppskattar så beror det på masshysteri, eller massbildning, som Desmet väljer att kalla det. Dit tycks han räkna acceptans av de flesta restriktioner under pandemier och alla önskemål om att anpassa sin livsstil efter planetära gränser, och det väcker min skepsis till hans bok.Vilket borde göra Desmet nöjd med mig. Han uppmanar ju till att ifrågasätta forskare och hänvisar till studier som visar att en stor del av all publicerad forskning bygger på mätfel, oklara frågeställningar eller vantolkade resultat. Forskare är bara människor. I några studier där man förhört sig om det hänt att de avsiktligt förvrängt sitt underlag för att driva hem en tes svarade en mycket stor andel ja.Mattias Desmet är förstås medveten om det motsägelsefulla i att hänvisa till forskning för att ifrågasätta densammas ställning men vill vi undvika ett totalitärt samhälle behöver vi hela tiden öva på att se saker ur flera synvinklar och våga ifrågasätta auktoriteter och vedertagna sanningar. Och varför inte börja redan i grundskolan? De senaste decennierna har hört många rop på att göra skolan striktare och minska på elevdemokratin. Det påstås vara för elevernas eget bästa: de lär sig ju inte tillräckligt om de får lägga tid på att resonera och vara med och bestämma. Det är som om vi glömt poängen med att ge elever medbestämmande.I en artikel i tidningen Vi lärare kallar fyra forskare 1947 års svenska, parlamentariskt tillsatta skolkommission för ”de svenska skolformernas stora frihetsbrev”. Andra världskriget var nyss avslutat och politiker från höger till vänster enades om att fostran av kritiskt tänkande medborgare som kunde stå emot totalitära krafter var ett av skolans mest centrala mål. Nu överskuggar kunskapsuppdraget alla andra som skolan har.Faktakunskap är förvisso viktigt men denna nedmontering av övriga uppgifter för utbildningsväsendet sker samtidigt som demokratin går ner över hela världen och antidemokratiska krafter i Sverige rekryterar barn på både nätet och skolgården. Och det sker helt i onödan. Skolans metoder ska bygga på vetenskap och den visar ingalunda på något motsatsförhållande mellan lärande och elevinflytande. Ordning, arbetsro och trivsel förbättras till och med om eleverna fått vara med och ta fram reglerna.Som Ron Jones experiment mycket tydligt visade så räcker det inte att förklara skillnaden mellan fascism och demokrati för att skydda det öppna samhället. Inte heller fungerar det att instruera barn att vara ifrågasättande när det passar.När jag som ung lärarvikarie undervisade om andra världskriget sa jag åt mina elever att ifrågasätta vad människor säger och att det även gällde vad jag sa. En elev svarade med viss upproriskhet i rösten ”Det gör vi också”. Men i stället för att protestera mot saker jag sa höll de sig resten av lektionen lugna och tysta och lade sig alltså platt för min auktoritet. I stället för att försöka befalla dem till uppstudsighet borde jag vid något tillfälle då de faktiskt framförde kritiska synpunkter tagit dem på allvar och uppmuntrat dem. Jag kunde också ha skapat rollspel där de fått träna praktiskt på att resonera och fatta beslut tillsammans.Att upprepa Ron Jones övning är emellertid inget jag kan rekommendera. Vad hade hänt om han inte lyckats väcka sina elever igen? Skaparna av dramafilmen Die Welle, som bygger på Jones experiment, väljer att visa vad som mycket väl hade kunnat hända. En av eleverna – en före detta mobbad pojke med verklig förebild – som äntligen välkomnats in i gemenskapen, blir så besviken att han drar en pistol och skjuter en av de andra eleverna och sedan sig själv.Året för Ron Jones experiment var 1967 och platsen Palo Alto i Kalifornien, som idag är starkt förknippad med den techindustri som gett oss internet, och med det oändliga möjligheter att hitta kunskap och finna gemenskaper men också att manipulera, sprida propaganda och radikalisera på sätt som mycket effektivt kan välta allt vad demokrati heter över ända.Vi är inte maskiner utan levande, kännande varelser invävda i relationer, normer och kunskapsvärldar. Vill vi skydda vårt öppna samhälle kan vi inte behandla varandra som kuggar i ett maskineri eller bildning och vetande som lösryckta fakta, vare sig i skolan eller i livet i övrigt.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturMattias Desmet: Totalitarismens psykologi. Översättare: Urban Lindström. Bokförlaget Augusti, 2024.

Hallå där ute i stugorna hörni. Äntligen är det fredag och dags för ett nytt avsnitt av Golftugget :D Joar har spanat och blivit upprörd ännu en gång, medan Norre gjort lite research. Ha en fantastisk helg så ses vi om en vecka igen!STORT TACK TILL VÅRA PARTNERSGOLFSTARCOBRA PUMA GOLFGOLF GAMEBOOK

Hvor kan moderne mennesker komme sammen for å reflektere rundt moralske og politiske spørsmål i dag? I denne episoden børster filosof Feroz Mehmood Shah støv av Immanuel Kants teorier om moral, og viser hvordan en tenker som ble født for 300 år siden er relevant for oss i dag. Han møter scenekunstner Tani Dibasey, som lovprises for sine innovative teaterstykker om rasisme og politikk. Sammen diskuterer de hva filosofi og kunst kan gjøre for å løfte de virkelig store spørsmålene, og hvordan universiteter og teatre kan være arenaer for folk som vil utfordres og tenke sammen. Programleder er Mari Lilleslåtten. Les mer på uio.no.

Apostlagärningarna_Paulus möter lärda filosofer i Aten - Sam Wohlin - 20240512 by Pingst Karlstad

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fri vilje er et filosofisk begrep som beskriver bevisste individers evne til å styre tanker, valg og handlinger uavhengig av naturlige eller overnaturlige faktorer. Dette er et tema jeg har drøftet tidligere her på podcasten, men som mye av tematikken her på SinnSyn, blir man sjelden helt ferdig tenkt rundt noe som helst. Derfor vender jeg tilbake til fri vilje i dagens episode, og jeg skal snakke en del om hvorfor vår holdning til egen frie vilje spiller en helt avgjørende rolle for både psykisk helse, relasjonene våre og måten vi lever på. Evnen til fri vilje har lenge vært en viktig problemstilling innen religion, vitenskap, filosofi og etikk. Filosofer som Aristoteles, Immanuel Kant, Jean-Jacques Rousseau og Thomas Hobbes har hatt populære teorier om dette. Disse er likevel bare spekulasjoner, og fortrinnsvis basert på tankeeksperimenter og mental gymnastikk. I min bok, Psykologens Journal (som du for øvrig kan få kjøpt i min bokhandel på webpsykologen.no), skriver jeg et helt kapittel om fri vilje, nettopp fordi det er et av disse mest sentrale eksistensielle spørsmålene, som det er nesten umulig å bli klok på, men likevel en slags filosofisk gåte som kan skjerpe våre mentale evner dersom vi bryner hodet vårt på disse eldgamle dilemmaene. Og som nevnt kan måten vi tenker om fri vilje på, virkelig påvirke alt i livet. Hvis vi endrer vårt syn på fri vilje, fordi en eller annen teori om tematikken virker overbevisende, kan det få skjellsettende konsekvenser for livet vårt. «Hvorfor det?» Tenker du kanskje. Er ikke det et ganske ubetydelig spørsmål som kun angår filosofer med autistiske trekk i et bortgjemt hjørne av landets universiteter. Jeg vil på stå at det ikke forholder seg slik. Spørsmålet om fri vilje, og hvordan vi svarer på det, er virkelig av betydning for alt mellom himmel og jord, og i dagens episode skal jeg snakke om hvorfor.Mentalt treningsstudioVil du har mer SinnSyn hver måned kan du altså gå til Patreon.com/sinnsyn. Her finner du masse eksklusivt materiale. Her er det flere episoder av SinnSyn, mentale øvelser, mye videomateriale og jeg leser bøkene mine, kapittel for kapittel, slik at Patreon til slutt huser lydbokversjonen av mine tre bøker. Hvis du finner verdi her på SinnSyn, vil ha mer SinnSyn hver måned, og har lyst til å støtte prosjektet, slik at jeg kan holde hjula i gang her på podcasten, er et abonnement på Patreon av stor betydning for denne podcsten. Du kan selv velge beløp per måned, og beløpet vil altså gi deg et medlemskap på mitt såkalte mentale treningsstudio. Jeg vil også benytte anledningen til å takke alle dere som allerede er Patreon supportere. Det er lyttere som dere som sørger for at lysene er på her inne på SinnSyn uke etter uke, måned etter måned, år etter år. Det er kostnadskrevende på mange måter å drive denne podcasten, men jeg elsker å gjøre det, og med støtte fra Patreon-lyttere kan jeg prioritere SinnSyn hver uke! Tusen takk for det!  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal om olika filosofiska frågor så som den inre och yttre världen, gott och ont, sann kunskap och vetande, materialism, determinism och den fri viljan, gud och slumpen. Filosofer som nämns vid namn är David Hume, Nietcheze, Rene Dekart, Sartre, Seneca, Isak Newton med mera.Adin Vreras instagram-kontoVetenskapen har inte alla svarDet är ganska givet att det finns något bortom vår uppfattningsförmågaDiskutera avsnittet tillsammans med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

En filosof er ifølge ordets opprinnelse en venn av visdommen eller en som søker visdom. Filosofi er ikke bare betegnelsen på et universitetsfag, det er også en allmennmenneskelig aktivitet. Hva finnes egentlig? Har vi fri vilje? Finnes det en Gud? Hva kan vi vite? Hva bør vi gjøre? Filosofer spesielt og mennesker generelt har stilt slike spørsmål i over to tusen år. Men har vi kommet noe nærmere svar på livets grunnleggende mysterier? Får staten valuta for de pengene den årlig investerer i filosofi som universitetsfag? Hva er poenget med å studere filosofi? Einar Duenger Bøhn, professor i filosofi ved Universitetet i Agder, møter professor i filosofi ved Universitetet i Bergen, Lars Fr. H. Svendsen, begge markante skikkelser i det norske filosofimiljøet. Samtalen ledes av filosofiprofessor Espen Gamlund, Universitetet i Bergen.

Happy mandag venner! Sigurd og Anja har tatt for seg MGP finalen som var nå nylig. Våres kunstneriske side har kommet frem der Sigurd har vært på utstilling på Henie Onstad og vi har gått gjennom triste filmer. Det er offisielt februar så vi har sett tilbake på våre nyttårsforsett og hvorvidt vi har fulgt dem. Vet du hvilken filosof du er? Det har Sigurd og Anja funnet ut gjennom en sketchy quiz. Takk til Maria S på teknikk!

Alle mennesker har en iboende trang til å vite hvem de er. Til å finne og utvikle sin identitet. Man stiller seg spørsmålene: Hvem er jeg, og hvem er jeg skapt til være? Filosofer og forskere har gjennom århundrer svart at vi er et produkt av arv og miljø. Men det svaret holder ikke lenger. Innerst inne forstår vi alle at vi er noe mer enn det. -- Opptak fra Kingdomkirken, søndag 13. mars 2022 (kort innledning)

Det vi i dagligtalen ofte omtaler som penger, altså mynter eller sedler, er tegn på penger. De «egentlige» pengene er det underliggende systemet av kreditt og debet. Filosofer har vært skeptiske til penger fordi de kan gjøre oss blinde for viktigere verdier enn de økonomiske. Innvendingen har noe for seg, for det finnes mange eksempler på at markedsnormer kan fortrenger andre normer. Men penger er også et uttrykk for noe av det mest verdifulle i menneskelivet: Vår evne til å vise hverandre tillit. Penger skapes helt og fullt av sosiale relasjoner, og kan ikke finnes uten dem. De skaper selvsagt også konflikter, men alt i alt synes pengenes inntog i livene våre å gjøre oss mer, ikke mindre, fredelige.

Harald Eia om humorens hensikt, unge komikere, unge koner, folkeopplysning, strømpris og han avslører at han snart kommer med ny podkast. Med Anders Giæver. Produsent Magne Antonsen.

Descartes ville aldri ha tvilt på at andre mennesker har bevissthet dersom han hadde hatt barn. Hør episoden i appen NRK Radio

Rett etter annen verdenskrig var verden opptatt av: Hvordan kunne det skje? Hvordan kunne landet av diktere og tenkere blir et land av bødler? Svaret var: Den autoritære personligheten. Filosofer i den såkalte Frankfurterskolen som Theodor Adorno gjorde sosiologiske undersøkelser som «beviste» at svaret lå i barneoppdragelsen og tysk kultur: En autoritær familiefar, en lydig mor som lagde lydige barn. Som adlød uten å mukke. Det var forklaringen på at vanlige tyskere kunne bli forbrytere. Hele 68'er-ideologien bygger på disse forestillingene. I Norge skrev Harald Ofstad boken «Vår forakt for svakhet» som viste at det var beundringen osv styrke og forakt for det svake som lå til grunn for nazismen og han fant de samme trekk i vår kultur. Boken hadde stor innflytelse. Disse tankene om at barna må få være frie går helt tilbake til Rosseau. Det er kulturen som korrumperer. Herav det store frigjøringsprosjektet som studentene var bannerførere for. Men hva har skjedd på de 75 årene som er gått? Nå er det venstresiden som har skapt en autoritær personlighet og den utfolder seg mer og mer. De har fått mye å spille på med pandemien. Nå kan man kreve lydighet i samfunnskroppens navn. I kraft av pandemien kan man bestemme over hver enkelts helse. Samfunnskropp er et typisk totalitært begrep som både kommunister og nazister brukte. Nå er vi der igjen. Vi er også der hvor dagens kjønnsdysfori minner om nazistenes eutanasi. Historien gjentar seg ikke, men den rimer. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Steinar Bjartveit, er psykolog, forfatter og underviser på BI. I motsetning til de fleste andre ledelseseksperter, henter han mye innsikt og inspirasjon fra de store litterære og filosofiske verkene.Tema:Hva kan Ibsen lære oss om ledelseEksistensialisme og ledelseHvor godt kjenner du deg selv?Hva er egentlig en god leder?Adminstrator vs leder+ mye merProgramleder: Lucas Weldeghebriel, journalist og gründer i Shifter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tar vi en paus för att sedan kunna bli mer effektiva? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Ett alltför spritt uppskjutande-beteende; prokrastinering. En del av oss vill vänta på inspiration medan andra ser den snarare som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men vad ryms det för positiva värden i att ingenting göra? Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar vid KI. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Adam och Linus tar ett snack mellan fyra ögon: Adam berättar om en dag i klubbverkarlivet, med alla rum som det innebär att man får ta del av. Sedan försöker vi reda ut lite moraliska dilemman. Hur ska man göra när någon lämnar sin dator? Och vem är nationens filosof? Välkomna in i värmen och välkommen till Podd V!

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande. Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor? Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog.  Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Boken heter "Medvetandets återkomst" och gäst är vetenskapsjournalisten och författaren Per Snaprud. Se intervjun på Youtube här.Vårt medvetande är något som gäckat forskare genom århundraden. Filosofer, psykologer, fysiker, biologer m.fl. har lagt fram olika teorier om hur vårt subjektiva medvetande fungerar. Men eftersom det ligger bortom fysikens gränser för vad som går att mäta, är vårt subjektiva medvetande fortfarande ett mysterium. I programmet pratar vi bl.a. om hur vårt subjektiva medvetande har förklarats utifrån olika forskningsperspektiv. Vi pratar om vad forskningen vet om det idag. Och vi pratar om varför gåtan med vårt subjektiva medvetande skulle kunna vara en av vår tids största frågor. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi stusser ikke over at ingeniører og økonomer sitter i en ledergruppe eller et styrerom, men hva med en filosof? Rektor ved Universitetet i Agder, Sunniva Whittaker, foreslår at norsk næringsliv og offentlig forvaltning tenker mer utenfor boksen når de ansetter ledere. Filosof og professor Einar Øverenget mener akademia må bli flinkere til å tilpasse seg arbeidslivet. Adminstrerende direktør i ROAF, Synnøve Bjørke hadde ikke tenkt tanken før hun sa ja til å være med på praten i Verdibørsen!

Og hvordan kan verdien av et menneskeliv vurderes? Filosofene Espen Gamlund og Carl Tollef Solberg spør om døden bare kan betraktes som et tap.

I det här avsnittet får alla ni unga höra hur ett 56k modem lät. Vi tar upp influencers/youtubers i stort samt deras omåttliga hunger att testa saker, spela in sig när dom testar saker, och lägga upp videos på deras egna reaktioner när dom testar saker. Sist men inte minst funderar vi över om det finns en outsinlig källa till visdom i varje gym. Förändra ditt liv idag, lyssna på avsnittet (och gör en knäböj)!

Är komiker moderna filosofer? Eller ett gäng snopp-skämtande dårar? En mix kanske? Några frågor som Taimaz behandlar med Sveriges kanske främsta komiker David Batra. David berättar bl.a. om livet som komiker, hur han bygger upp en show, förberedelserutiner inför framträdanden, gångerna då han olyckligtvis har gjort bort sig och varför misslyckande är vägen till framgång, Avsnittet bjuder på ett härligt samtal där Taimaz och David pratar om ämnen som prestationsångesten som kommer med yrket, hur det är att vara gift med en känd politiker, Elefanten i rummet, Världens sämsta indier, om man behöver vara mainstream för att lyckas i Sverige, höga kontra låga förväntningar och hur David hanterar obekväma tystnader. Avslutningsvis får David prata om Elefanten i rummet när han får några jobbiga frågor.

*15 år gamle Greta Thunberg skolestreiket for klima. Kan hun være starten på et ungdommens klimaopprør? Ungdom har en demokratisk plikt til å gjør opprør, sier vår gjest *Dyr kan føle smerte - som oss. Men de smaker jo riktig så godt. Filosofer arbeider med å utvikle en etikk for vår behandling av dyr - rett og slett: Hvordan skal vi forstå dyr? Og hvordan skal vi føle deres smerte? *Serena Williams møtte sin største fan i finalen i US Open. Oppførselen var langt fra et forbilde verdig

Den amerikanska poeten och konstnären Jen Bervin har gjort nya dikter "ovanpå" Shakespeares sonetter. Lars Hermansson läser hennes stympade sonetter och funderar över originalitetens betydelse idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag knappar in några ord på datorn: Det är naturligt slem på spikhuvudet. Varför skrev jag så? Vad då slem på spikhuvudet? Jag stirrar på orden. Orden stirrar tillbaka med sina svarta pixlar. Var det ens jag som skrev det där? Det kändes som det bara kom. Men varifrån? Från bakhuvudet? Själens dunkla natt? Slem på ett spikhuvud: hade jag inte något slags tanke innan orden kom? Någon idé eller föreställning? Något som orden skulle uttrycka? Eller var det bara tomt och så plötsligt, som en blixt: Det är naturligt slem på spikhuvudet? när alla vara originella var det inte så originellt att vara originell längre Föreställningen om att skapa något nytt har alltid funnits men var länge något som bara gudar kunde. Alla kulturer har en skapelseberättelse som redogör för gudarnas kreativitet. Hur världen uppstod när ingenting blev någonting. De människor som gudarna så småningom skapade kunde bara tillverka sådant som gudarna redan tänkt ut. Det fanns en förlaga, en idé. Den här strukturella hierarkin tycks finnas i de flesta mytologier och skapelseberättelser, självfallet med stora variationer. I västvärlden är den kanske tydligast formulerad, eller i alla fall mest bekant, genom Platons tankar om formerna, det som tidigare kallades idéläran. Det där att till exempel ordet stol är en avbild av den fysiska stolen som in sin tur är en avbild av stolens eviga form, som är av något slags gudomligt ursprung, om än inte skapad av Zeus själv eller någon annan av gudarna på Olympen. Att skapa nytt i världen är vid den här tiden inte människans uppgift. Den orörde röraren kallade Aristoteles den som en gång satte igång hela maskineriet. Med nyplatonism och kristendom flyttade denne förste, orörde rörare eller primus motor allt längre upp i de himmelska sfärerna. Filosofer, vetenskapsmän och konstnärer av alla de slag hade till uppgift att uttolka och förstå den gudomliga planen som var fastslagen en gång för alla. Somliga gjorde det bättre än andra, de blev kallade mästare. Hade en konstnär svårt att själv få syn på den eviga förlagan kunde han åtminstone kopiera mästaren.  Det vi läser är alltså stympade sonetter. Idén om eviga former av gudomligt ursprung och mästare att förhålla sig till fick i västvärlden en kraftig törn i och med upplysningen som ledde fram till guds förmodade död i slutet av 1800-talet. Men den lyckades överleva genom att sätta det skapande geniets originalitet och autenticitet i guds ställe, det hierarkiska förhållandet gällde nu mellan mer eller mindre originella skapande genier, tills det började gå inflation i originalitet när alla vara originella var det inte så originellt att vara originell längre. Originell blev man istället genom att avsäga sig originalitet och skaparkraft, och återigen börja förhålla sig till och bearbeta någon annans material, en mästares kanske eller en simpel hantverkares, som när Marcel Duchamp hittade en pissoar som han lyfte ur dess sammanhang, signerade med pseudonymen R. Mutt och försökte få utställd som konstverk på de Oberoendes Salong i New York 1917. Ett koncept som har visat sig livskraftigt ända in i våra dagar, om än kanske inte särskilt originellt längre. Vad är originellt idag? Är originalitet ens relevant? Frågorna uppstår när jag läser den amerikanska konstnären och poeten Jen Bervins bok "Nät". Bervin skapar nya dikter utifrån ett urval av Shakespeares sonetter eller om man så vill: översättaren Niclas Nilsson skapar nya dikter utifrån Eva Ströms översättning av detta urval sonetter. Shakespeares ord är tryckta i grått, och några få av Bervin och Nilsson utvalda ord ur varje sonett tryckta i svart, så att en ny dikt uppstår ovanpå eller inne i Shakespeares förlaga. En finess i Bervins originaltitel Nets som går förlorad i översättning är att den går att läsa som andra halvan av ordet sonnets. Det vi läser är alltså stympade sonetter. Och det går att tänka på boken i termer av våld och exploatering. Bervin utnyttjar de världskända dikterna för att få uppmärksamhet. Hennes svarta ord syns omedelbart när du slår upp en boksida, Shakespeares ljust grå är knappt synliga, som vore de på väg att blekna bort. Bervins dikter lägger sig på eller över förlagan. Det är också hennes namn som står tryckt på boken. Hon stjäl showen kan man tycka. Å andra sidan finns ju Shakespeares sonetter där att läsa i sin helhet för den som skärper blicken, och Bervins dikter är också så korta, oftast inte längre än sju, åtta ord, att de efter en stunds läsning upplevs som ofullständiga utan förlagan. Det är alltså inte fråga något fadermord här. Bervin vare sig haussar eller baissar sin mer berömda kollega. Hon förhåller sig. På olika sätt i olika dikter. I fallet med Shakespeares kanske mest älskade sonett, nummer 18, vars första rad på engelska lyder Shall I compare thee to a summers day, och i Eva Ströms svenska översättning Ska jag dig likna vid en sommardag är Bervins sex ord långa kommentar, ja kommentar är nog rätt ord här, ganska syrlig. Förlagans kaxiga hymn där författaren prisar sin älskades skönhet, men än mer sin egen hantverksskicklighet, eftersom diktens skönhet till skillnad från kärleksobjektets, är evig, kokar Bervin ned till den lakoniska utsagan: Du är skymd av vissna ögon Jag har alltid tänkt att eventuell originalitet sitter mer i utförandet än i gesten Konceptuell poesi och konst riskerar ibland att hamna i ett osunt maktförhållande till sin förlaga. Shakespeares sonetter kan kanske klara av en del omild behandling, vanskligare är det när materialet till exempel består av dokument över mänsklig grymhet. Som när den amerikanska poeten och juristen Charles Reznikoff i boken "Förintelsen" från 1976 bearbetade protokollen från Nürnberg- och Eichmannrättegångarna till ett slags konceptuell vittnespoesi. De flesta är eniga om att resultatet inte på något sätt var stötande, tvärtom. Däremot väckte det ramaskri i den amerikanska litterära offentligheten när poeten Kenneth Goldsmith en kväll på Brown University läste upp obduktionsprotokollet efter den mördade Michael Brown som poesi. Brown var en artonårig svart amerikan, som obeväpnad sköts till döds av en vit polisman i Ferguson, Missouri, i november 2014. Även Kenneth Goldsmith är vit. Och det var framför allt det som gjorde folk upprörda. Jag tänker att det inte hade hjälpt om Goldsmith varit svart eller latino som en del menade. Idén är helt enkelt inte tillräckligt bra, den är plump, okänslig. Om den är originell eller inte är liksom ovidkommande. Den stora skillnaden mellan Reznikoffs och Goldsmiths verk är ju att det bakom Reznikoffs ligger ett minutiöst redigeringsarbete, medan Goldsmith helt litar på sin idé. Jag har alltid tänkt att eventuell originalitet sitter mer i utförandet än i gesten, i byggstenarna snarare än i strukturen. Jag menar hur många riktigt originella litterära idéer kläcks det på ett århundrade? Någon säger: Jag ska skriva en tjock roman om en tjej som vägrar gå upp ur sängen Någon annan säger: Jag ska skriva en diktsamling som samplar material från ballistiska undersökningar. Ja ja, gör det. Resultatet kan säkert bli originellt, om ni jobbar lite. Lars Hermansson, författare och kritiker Litteratur Jen Bervin: Nät. Översättning Niclas Nilsson, utifrån Eva Ströms Shakespearetolkning. Rámus förlag, 2018.

Episode 6: To filosofer presenterer hverandres syn: Ole Martin Moen og Arne Johan Vetlesen by Moralistene

Filosofer som Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger har fångat de stämningar som utgör en del av lidandets erfarenhet. Många människor har smärtor som påverkar hela livssituationen. Smärtans erfarenhet har studerats inom den filosofiska grenen fenomenologi. Och beskrivits i litteraturen. Utifrån Lars Gustafssons roman En biodlares död om cancersjuke Lars Lennart Westin - söker vi smärtans stämningar och hur lidandet färgar en människas tillvaro.  Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Ingemar Engström, läkare och Katarina Bernhardsson, litteraturvetare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Å ha kontakt med døde personer er en mye vanligere opplevelse enn vi tror, viser forskning på sorg og sorgreaksjoner. Russisk mentalitet. Hvordan tenker russerne om ledelse og makt? Etikk for bittesmå mennesker. Klumpen er en hund som ønsker seg egne fjær og er misunnelig på grisen fordi den har så flotte ører; men hvordan går det? Filosofer i fjøset. Har dyr i landbruket liv det er verdt å leve?. Filosofene møter veterinærene i fjøset på Ås.