Podcasts about konflikterna

Det har stormat ganska rejält kring konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Men vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén kommenterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikterna kring arvet efter den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint har avlöst varandra. Nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas.Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för ”andligt sökande” – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen.Vad är det som står på spel för konstpubliken?

Det är ovanligt med svenska filmer på SXSW, en av världens ledande festivaler i Austin Texas, men nu har Hemmet visats för publik för första gången! Hur togs den emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson är på plats i Austin, Texas, och rapporterar från festivalen. Den svenska filmen "Hemmet", som bygger på Mats Strandbergs bok, är ett slags skräckfilm som utspelar sig på ett demensboende och Roger Wilson har bland annat träffat regissören Mattias J. Skoglund och huvudrollsinnehavare Philip Oros och Gizem Erdogan. Vad har det för betydelse för en film att ha världspremiär på SXSW? I Austin tävlar också Sarah Klangs musikvideo "Other girls" och i Global – sektionen för konstnärliga internationella filmer – visas Victoria Verseaus "Trans memoria" om vad det innebär att vara transkvinna.VALERIA MONTTI COLQUE – ”EN CARL LARSSON FÖR VÅR TID”Just nu pågår den hyllade utställningen Cosmonación – Modersberget på Bonniers konsthall i Stockholm med verk av den svensk- chilenska konstnären Valeria Montti Colque. Delar av utställningen visades på den chilenska paviljongen på Venedigbiennalen 2024 och tar upp teman som migration, diasporan och tillhörighet. Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén har varit där.STRIDEN OM HILMA AF KLINTS KONSTDet har stormat ganska rejält kring den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Konflikterna har avlöst varandra och nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas. Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för "andligt sökande" – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen. Mårten Arndtzén har följt kontroverserna och drar upp konfliktlinjerna i dagens P1 Kultur. Vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? STOR CARAVAGGIO-UTSTÄLLNING I JUBELÅRETS ROMCaravaggio 2025 - så heter den stora utställningen som precis öppnat i Rom och som ger plats åt en av konsthistoriens stjärnor från barocken. Man får följa konstnären från genombrottet till de allt mörkare målningarna mot slutet hans liv. Med på utställningen är också ett par nyupptäckta målningar. Radions Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har sett utställningen tillsammans med konstvetaren och kritikern Linda Fagerström.OBS-ESSÄN: KATARINA WIKARS OM EN ARMÉ AV TRASIGA LEKSAKEREn planet av plast heter OBS serie den här veckan och i dag ska det handla om leksaker. Leksaker speglar inte sällan en vuxenvärld som kommer paketerad och klar. Katarina Wikars får kontakt med en gammal marsian i plast och påbörjar en undersökning av leksakernas hemliga liv.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Med en stor armada om 130 skepp och 20 000 soldater skulle Filip II av Spanien erövra, England och återinföra katolicismen. Från Flandern skulle ytterligare soldater föras över till det brittiska öarna. Världens mäktigaste flotta skulle krossa allt engelskt motstånd i Engelska kanalen och bana väg för invasionen. Men det blev inte så.Engelsmännen ledda av sin drottning Elisabet och med befälhavare som Sir Francis Drake och Sir Thomas Howard förhindrade landstigningen. I stället för ett intåg i triumf i London slutade allt med en spansk katastrof. Mer än 50 fartyg förliste och kom aldrig hem. Hälften av soldaterna och sjömannen på de spanska fartygen omkom.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de klassiska marinoperationerna i Europas historia.Konflikterna mellan Spanien och England handlade om flera saker. Engelsmännen hade under Elisabets far Henrik VIII valt att frånsäga sig katolicismen och skapa en ny statskontrollerad anglikansk kyrka. Den katolska tronpretendenten Mary Queen of Scots avrättades och genom släktband kom Filip III av Spanien att kunna hävda rätt till den engelska tronen. Stödda av bland annat påven skulle England erövras och Elisabet störtas.Dessutom hade engelska örlogsfartyg bedrivit piratverksamhet mot spansk handel i Karibien under befälhavare som Sir Francis Drake. På detta skulle det nu bli ett slut. Till detta kan läggas av engelsmännen länge stött upproret mot spanjorerna i Nederländerna vilket naturligtvis Filip II ville förhindra. Spanien ville återta de norra delarna av sina besittningar i Nederländerna och krossa upproret ifred utan inblandning.Kärnan i den spanska armadan var de stora örlogsfartygen som hade höga överbyggnader och mängder av soldater ombord för att kunna äntra och erövra motståndarnas fartyg. På samma sätt som under slaget vid Lepanto 1571 mot osmanerna var det en äntringsstrid som spanjorerna förväntade sig och som de var överlägsna på. Men engelsmännen hade under ledningen av bland annat Sir John Hawkins utvecklat sina örlogsfartyg och sin taktik mot att undvika äntringsstriden. I stället hade de engelska fartygen långskjutande kanoner och var bättre anpassade för strid på avstånd. Striden mot armadan 1588 utgör på flera sätt en vändpunkt i sjökrigföringen. Årtiondena efter Armadans misslyckande 1588 kom sjökrigföringen att genomgå en omfattande utveckling som inte minst engelsmännen skulle bli leda.Spanjorerna höll samma sin flotta när de närmade sig de brittiska öarna. De var skickliga på att segla i formation. Engelsmännen å sin sida inlät sig inte äntringsstrid utan besköt de spanska fartygen på distans. Ett sorts dödläge inträffade där ingen av kombattanterna kom åt varandra för ett avgörande. Spanjorernas plan att hämta soldater från Nederländerna misslyckades eftersom det var omöjligt att få soldaterna över Engelska kanalen så länge som den engelska flottan var intakt och kunde hota. Spanska armadan tvingades inse att den inte kunde lösa sin uppgift. Befälhavaren hertigen av Medina Sidonia måste desperat föra flotta hem via en rutt norr om de brittiska öarna. Det som slutligen beseglade armadans öde var stormarna norr om de brittiska öarna. Minst 30 fartyg förliste på den irländska kusten.Bild: Den spanska armadan av Jan Luyken, 1679, Wikipedia, Public Domain.Om man vill läsa något mer om Spanska armadan kan Rupert Matthew bok The Spanish Armada. A Campaign in Context rekommenderas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lämnar ett händelserikt, mörkt och dramatiskt år bakom oss. Aftonbladets utrikespolitiska kommentator Wolfgang Hansson har lotsat oss igenom det mesta – med sina kommentarer, förklaringar och analyser. Vad bär han med sig från 2024, vem gjorde mest intryck – och hur ser han på det kommande året? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Konflikterna mellan de ”röda” kommunistiska exilryssarna och de ”vita” tidigare tsaranhängarna var många. Men att det skulle gå så långt som till Ryssligans sadistiska aktiviteter anade ingen…Källor:Populär Historia 8/2019Ryssligan av Svante LundbergInvandring till Sverige under 1900-talet | Historia | SO-rummetRyssligan mördade bolsjeviker i Sverige | popularhistoria.seRyssligan – Wikipedia52 döda oidentifierade (aftonbladet.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EW&F dyrkade refrängen och respekterade alltid kraften i en melodi. Samtidigt handlade det om musiker som ville briljera, som la in märkliga ackordskiften och översinnliga harmonier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En rytmsektion som kunde få döda att dansa. En blåssektion som skar genom glas. Maurice White hade drömt fram ett band som kunde spela allt och ge det ett groove. Den första verkligt genreöverskridande R&B-gruppen i spåren av Sly & The Family Stone, och den mest framgångsrika med över 90 miljoner sålda album i världen. Men det skedde inte utan kritik. Vissa kallade deras texter för kosmiskt dravel och musiken för pretentiös. Konflikterna tilltar i den andra delen om Earth, Wind & Fire.

Dagen till ära är det Petrina Hinas som programleder avsnittet!Vi får besök av Markus Håkansson från Robinson som ger oss allt smaskigt från säsongen. Perssons Pack om hur killar bör navigera det varma vädret och vilka klädkoder som egentligen gäller.Latin Lovers är tillbaka med två debutanter som pratar om mormonernas märkliga barnnamn och varför man som kille bör smyga med sitt fotbollsintresse.Vi får även besök av artisten Joshua Idehen som ger oss anekdoter från turnélivet och berättar om sin nya musik.Det här är den andra timmen av dagensprogram! för att få hela så blir du Patreon på www.patreon.com/gottsnack KRAM! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober 1912 inledde Serbien, Montenegro, Grekland och Bulgarien krig mot Osmanska riket. Framgångarna blev omedelbara. Osmanska rikets områden på det europeiska fastlandet erövrades snabbt av alliansen. Med knapp nöd lyckades turkarna stoppa den bulgariska offensiven strax väster om Istanbul.I freden övergick de före detta osmanska områdena till de fyra balkanstaterna. Bulgarien uppfattade att de inte hade fått de områden de hade rätt till och bestämde sig för att lösa problemet militärt. Sommaren 1913 utkämpades Andra Balkankriget mellan Bulgarien och Grekland, Serbien, Osmanska riket och Rumänien.Resultatet av de båda krigen blev främst att Serbien framstod som den starkaste staten på Balkan. Konflikterna skulle bara ett år senare vara den utlösande faktorn i det som blev första världskriget.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Balkankrigen 1912-13. Krigen är en viktig pusselbit för att förstå första världskrigets utbrott. Konflikterna på Balkan hade en lång historia.Nya nationer med egna nationella ambitioner uppstod på Balkan på allvar från 1830-talet. Det alltmera försvagade Osmanska riket klarade inte längre att fullt ut hävda sin överhöghet över sina europeiska landområden. Stormakterna Ryssland och Österrike hade sina intressen och agerade för att öka sitt inflytande. Inför Balkankrigen 1912 fanns främst fyra stater som ville utöka sina territorier. Deras ambitioner var delvis överlappande. I centrum stod inte minst kontrollen över Makedonien där Serbien, Bulgarien och Grekland uppfattade att de hade rätt till överhögheten.Krigföringen pekade i vissa avseenden mot det som skulle komma under första världskriget. Detta ska trots allt inte överdrivas. De arméer som drabbade samman i Balkankrigen var när allt kommer omkring mycket mindre och sämre utrustade. Det som ändå kan lyftas fram är artilleriets ökade betydelse och svårigheten att besegra en motståndare som hunnit gräva ner sig i vad skulle kunna liknas vid ett enklare skyttegravssystem. Bulgarernas anfall mot turkarna vid Catalca blev blodigt eftersom turkarna hade hunnit förbereda sig och det bulgariska artilleriet förmådde inte slå ut de turkiska ställningarna.Under krigen begicks omfattande övergrepp på motståndarens civilbefolkning. Etnisk rensning förekom på ett sätt som tyvärr pekade fram emot de oförsonliga krigen i Jugoslavien på 1990-talet. Mycket lämnades ouppgjort efter krigen. Österrike-Ungerns och Rysslands intressen fortsatte att kollidera och Serbiens maktambitioner skapade friktioner inför framtiden. Att Balkankrigen 1912-13 inte resulterade i ett världskrig berodde till största delen på att Ryssland inte fullt ut kastade sig in i konflikten. När krisen återigen kom sommaren 1914 blev insatserna från stormakterna mycket högre vilket ledde till att konflikten eskalerade utom allas kontroll.Bild: Grekisk litografi av slaget vid Kilkis (andra Balkankriget), 1913. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Osmanska riket som Roms arvtagare.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Damfotbollen är på frammarsch. Utvecklingen går fort, allt mer pengar är i rörelse och spelarna får bättre förutsättningar i sina klubblag. Det sätter press på förbunden och har skapat konflikter spelare och förbund emellan. Men svallvågorna av konflikterna från mästerskapet i Qatar sköljer även över det kommande mästerskapet. Hur ska pengarna fördelas, hur mycket pengar ska spelarna få, de stora skillnaderna mellan herrar och damer och inte minst regnbågsbilden är fortfarande högt aktuella frågor inför VM i Australien och Nya Zeeland. I det sista specialavsnittet av Laul med vänner – VM-kvarten berättar Johanna Frändén om de största konflikterna inför mästerskapet men pratar också om utvecklingen som sker både på och utanför plan. Det och möcke, möcke mer i dagens avsnitt av Laul med vänner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 178. Förläggarens utspel i Kulturnytt härförleden, om hur förlaget använder AI-verktyg för översättning, väckte starka reaktioner. Så starka att vi utvecklar frågan i det här avsnittet. Journalisten väljer ett par spaningar där ordet/boken är i centrum; norska författare vill skydda sina böcker från politiskt motiverade språkjusteringar efter deras död och politiker i USA tar första steget för att kunna stoppa bannlysningen av böcker på amerikanska bibliotek. I det här avsnittet börjar vi en serie samtal med svenska förlag. Förlag som sällan hamnar i centrum för uppmärksamheten. Mindre förlag ner till mikroförlag. Förlag som ofta rör sig lite vid sidan av de stora förlagen i ett eget kretslopp. Vi släpper de här samtalen med ojämna mellanrum under våren/sommaren och vi börjar med Johanna Kinch och förlaget Éditions J. som ”sprängde banken” med en av sina första böcker.     00 23 – Starka reaktioner på AI-stöd vid översättning 08 08 – Konflikterna runt ordet/boken växlas upp 13 23 – Hur svårt kan det vara?

Konflikterna om narkotika och pengar eskalerar. Ett gäng splittras och motsättningarna kulminerar i ett mord. Polis och åklagare tror sig ha löst brottet, men det visar sig vara svårare än man trott. Det uppstår splittringar inom ett av Gävlegängen. Man är oense och lurar varandra på pengar. Konflikterna verkar olösliga. Forna vänner och tidigare medlemmar av samma gäng skjuter nu på varandra. Och snart är Gävles första gängrelaterade mord ett faktum.Och när polis och åklagare tror sig ha löst brottet, får historien en ny vändning.Det här är den andra delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut. Programmet är gjort 2022.Reporter: Gustaf WallinderProducent: Anna Frey och Magnus ArvidsonSlutmix: Tor Sigvardson

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum. Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och ekonomiska åtgärder som lyfts fram för att bryta utvecklingen. Medverkande: Jesper Bjarnesen, associate professor och senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet Camilla Bengtsson, programsstöd till regionalt samarbete i Sahel vid Afrikaavdelningen på Sida Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Med en stor armada om 130 skepp och 20 000 soldater skulle Filip II av Spanien erövra, England och återinföra katolicismen. Från Flandern skulle ytterligare soldater föras över till det brittiska öarna. Världens mäktigaste flotta skulle krossa allt engelskt motstånd i Engelska kanalen och bana väg för invasionen. Men det blev inte så. Engelsmännen ledda av sin drottning Elisabet och med befälhavare som Sir Francis Drake och Sir Thomas Howard förhindrade landstigningen. I stället för ett intåg i triumf i London slutade allt med en spansk katastrof. Mer än 50 fartyg förliste och kom aldrig hem. Hälften av soldaterna och sjömannen på de spanska fartygen omkom.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de klassiska marinoperationerna i Europas historia. Konflikterna mellan Spanien och England handlade om flera saker. Engelsmännen hade under Elisabets far Henrik VIII valt att frånsäga sig katolicismen och skapa en ny statskontrollerad anglikansk kyrka. Den katolska tronpretendenten Mary Queen of Scots avrättades och genom släktband kom Filip III av Spanien att kunna hävda rätt till den engelska tronen. Stödda av bland annat påven skulle England erövras och Elisabet störtas. Dessutom hade engelska örlogsfartyg bedrivit piratverksamhet mot spansk handel i Karibien under befälhavare som Sir Francis Drake. På detta skulle det nu bli ett slut. Till detta kan läggas av engelsmännen länge stött upproret mot spanjorerna i Nederländerna vilket naturligtvis Filip II ville förhindra. Spanien ville återta de norra delarna av sina besittningar i Nederländerna och krossa upproret ifred utan inblandning.Kärnan i den spanska armadan var de stora örlogsfartygen som hade höga överbyggnader och mängder av soldater ombord för att kunna äntra och erövra motståndarnas fartyg. På samma sätt som under slaget vid Lepanto 1571 mot osmanerna var det en äntringsstrid som spanjorerna förväntade sig och som de var överlägsna på. Men engelsmännen hade under ledningen av bland annat Sir John Hawkins utvecklat sina örlogsfartyg och sin taktik mot att undvika äntringsstriden. I stället hade de engelska fartygen långskjutande kanoner och var bättre anpassade för strid på avstånd. Striden mot armadan 1588 utgör på flera sätt en vändpunkt i sjökrigföringen. Årtiondena efter Armadans misslyckande 1588 kom sjökrigföringen att genomgå en omfattande utveckling som inte minst engelsmännen skulle bli leda.Spanjorerna höll samma sin flotta när de närmade sig de brittiska öarna. De var skickliga på att segla i formation. Engelsmännen å sin sida inlät sig inte äntringsstrid utan besköt de spanska fartygen på distans. Ett sorts dödläge inträffade där ingen av kombattanterna kom åt varandra för ett avgörande. Spanjorernas plan att hämta soldater från Nederländerna misslyckades eftersom det var omöjligt att få soldaterna över Engelska kanalen så länge som den engelska flottan var intakt och kunde hota. Spanska armadan tvingades inse att den inte kunde lösa sin uppgift. Befälhavaren hertigen av Medina Sidonia måste desperat föra flotta hem via en rutt norr om de brittiska öarna. Det som slutligen beseglade armadans öde var stormarna norr om de brittiska öarna. Minst 30 fartyg förliste på den irländska kusten.Bild: Den spanska armadan av Jan Luyken, 1679, Wikipedia, Public Domain.Om man vill läsa något mer om Spanska armadan kan Rupert Matthew bok The Spanish Armada. A Campaign in Context rekommenderas. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

När hon lyssnade på ljudboken "Bränn alla mina brev" så bröt hon ihop på tåget. Nu spelar hon själv en av huvudrollerna när boken blir film. Erik Blix i samtal med P4 Extra-gästen Asta Kamma August om konflikträdsla och försoning.

Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Veckans gäst är psykologen Anna Bennich. Vi pratar om det mesta kring julen när det gäller konflikter, bonusfamiljer, traditioner och ensamhet. Hur ska man dela upp julen i en separation? Vad gör vi om någon dricker för mycket alkohol? Hur kan vi göra för att hjälpa andra som vi misstänker sitter ensamma på julen?

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden. Programmet är en repris från 26 okt 2020. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur säger man till någon på bästa sätt som inte följer de allmänna råden och varför är det så känsligt? Dessutom om blåsinstrumentens kris; vad händer om ingen vill spela valthorn? I morse blev det nästan slagsmål på tunnelbanan - det handlade om att hålla avstånd och munskydd. Varför väcker det så starka känslor, när reglerna bara är rekommendationer och det är upp till oss själva att lösa konflikterna? Thomas och Louise reder ut detta med leg psykolog Johan Waara. Blåsinstrumenten är i kris. Landets orkestrar har svårt att rekrytera musiker som kan spela valthorn, bastuba, trumpet, oboe och fagott. Valthornisten och läraren Anne Pettersson och trumpetaren Goran Kajfes funderar över hur ska vi rädda blåsinstrumenten och varför de är så härliga. Det bjuds även på smakprov.Dr  Dessutom om Dr Bastuba och hur man ska prata om den konservative radioprofilen Rush Limbaugh som har gått bort. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell

Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring. Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar. Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer. Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen. Ett program av Helene Alm.

Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad. Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring. Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar. Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer. Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen. Ett program av Helene Alm.

Konflikterna ökar i arbetslivet, och hamnar ofta i knät på mellanchefen att lösa. Interrimschefen Louise Lind har många gånger fått lov att reda ut gamla surdegar. Ibland blir Unionens ombudsman Anna Ekergren inkallad för att medla. I reportaget berättar fd mellanchefen ”Aram” hur han gav upp, konflikterna blev för tuffa.

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

”Allting började i Vigo”, som Lasse Richt brukar säga. Vi återvänder idag till en av de mest mytomspunna matcher som det svenska landslaget spelat: den mot Spanien i Vigo, 1998. Vi ger er:⠀– Konflikterna (5st)⠀– Avhopparen⠀– Syndabocken⠀– ”Spektaklet i Villalonga”⠀– Kalabaliken i Bender. ⠀– SVT:s senaste egna nyhet⠀Dessutom: Den londonska landsbygden, Paulanski på taket och Roy Hodgsons odödliga status i Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt fem av Svensk Dam Doku är ett specialavsnitt om Megxit, prins Harrys och Meghan Markles uttåg ur den brittiska kungafamiljen. Vad ligger bakom beslutet och vad tycker egentligen drottning Elizabeth om det hela? Vi berättar om de starka känslorna – och de många bråken.Programledare: Johanna LejonKlippning: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens Aftonbladet Daily fördjupar vi oss i den geopolitiska konflikt som nu hindrar en armenisk spelare från att delta i Europa Leauge-finalen. Dessutom pratar vi om fansens uppror mot See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del två i Kalibers granskning av skyddet av vårt dricksvatten om konflikterna kring vattenskyddsområden.

Anders Andersson stred om rätten att skörda torv ur en mosse i nästan 30 år. Den bittra striden mot grannen berodde på att reglerna kring arrende ändrats. Att strida i nästan 30 år om en torvmosse kan te sig som mycket bråk för ingenting sett med dagens ögon. Men det är just en sådan strid som Släktband ska handla om idag. I slutet av 1800-talet köpte sig Anders Andersson en fastighet i Svensköps socken i Hörby i Skåne. Till gården hörde en torvmosse som kom att bli hans öde. Den här mossfejden resulterade inte bara i ideliga rättegångar och böter för Anders utan också i att han fick utstå mycket spott och spe. Ing-Britt Svensson är barnbarns barn till Anders och bor bara ett par mil från den plats där striderna utspelade sig för drygt hundra år sedan. Och när hon och kusinen Anne Lindgren Olsson ville veta sanningen bakom mossfejden rullade en bitter och egendomlig historia fram. - I min familj har vi en historia som jag och min kusin blev intresserade av. Vi hade hört att våran anfader Anders Andersson, min mors morfar, hade haft det så besvärligt med olika rättegångar. Han hade suttit i fängelse och vi undrade vad det egentligen handlade om.  - Min kusin tog tag i detta och satte sig och läste i protokoll och domstolsböcker från tidigt 1900-tal. Anne fann ut att Anders varit stämd och hade tre olika rättsprocesser som varade i 30 år. Anledningen till att Anders Andersson fick ägna större delen av sitt vuxna liv till rättsprocesser var alltså en strid om den torvmosse som hade följt med på köpet av fastigheten Fulahultet i Svensköps socken i Skåne. Torven kunde man elda med istället för ved, och för Anders betydde det att han kunde sälja den skördade torven och på så sätt få en liten inkomst. Fastigheten Fulahultet låg bara ett stenkast från hans föräldrahem och till en början verkade nog livet bli ganska bra där på Fulahultet. Han hade träffat Anna Eriksdotter som var sömmerska och som han gifte sig med och fick två döttrar. Men snart visade det sig att Anna var hjärtsjuk och dog bara 37 år gammal i "hjärtlidande" som det står i kyrkboken. Nu var Anders ensam med de två flickorna som bara var 2 och 4 år. Och han såg sig tvungen att lämna bort flickorna till två skilda familjer. Men som om det inte var nog med sorger för Anders. Grannen som hette Anna Persson hade tidigare arrenderat torvmossen och hävdade nu att han stal hennes torv. - Hon skickade räkningar till Anders och han kunde inte betala och blev till slut stämd till tinget. Han hade ju betalt och ägde gården och marken.  Anders fick hjälp av en advokat i Hörby, men när de kom till tinget hade advokaten plötsligt gått över till Anna Perssons sida. Anders som hade betalat advokaten och ville ha tillbaka de 50 kronorna, men fick det inte. - Anders kallar advokaten för Judas Iskariot och blev stämd för ärekränkning. Anders samlade på sig mycket böter, berättar Ing-Britt Svensson, men eftersom han inte betalade omvandlades bötessummorna till fängelse och fjärdingsmannen kom att jaga honom. Anders körde med häst och kärra ner till Malmö där han sattes i fängelse.  Att Anna fortsatte att kräva ersättning för den torv som Anders uppenbarligen hade köpt och hade kontrakt på berodde på att reglerna för arrende hade förändrats. Tidigare hade man kunnat arrendera mark på 99 år och så stod det i grannen Anna Perssons arrendekontrakt. Enligt det skulle hon ha rätt till mossen ytterligare 36 år. Men när Anders Andersson köpte Fulahultet kunde man inte längre ha så långa arrendetider och därför var han övertygad om att hans köpekontrakt gav honom rätt att ta torven. De två kontrakten gick med andra ord omlott i tiden och ingen ville ge sig. Än i dag finns spår efter Anders ihärdiga arbete där han försökte bevisa sin rätt till torvmossen. Bland annat finns en väl tummad bok i civilrätt som Anders strukit under var och varannan mening i. Och den kanske hade han nog med sig när han sökte upp en ny advokat efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff i Malmö. Och äntligen fick han lite medhåll. Den nye advokaten trodde på Anders och uppmanade honom att skriva till Kungs. Där fick Anders rätt. Men när Anders kom hem var det som om han tappade livslusten och levde inte länge efter han kommit hem från fängelset. Han dog på sin mosse när han passade sitt barnbarn.  Anders blev 63 år och hade ägnat nästan 30 år av sitt liv till att strida om rätten till torvmossen. Och när Anders var död flyttade äldsta dottern Alma och hennes man Henning till gården. Och granngården hade också bytt ägare. Och man kan tänka att striden om torvmossen då var över. - Men det visade sig att den här torvmossen spökade även för Alma och Henning. För de som hade stämt Anders innan fortsatte att jaga Alma och Henning. Det ledde till att de kände sig lite förföljda och till slut gav de upp och lät gården gå ifrån dom och gav sig iväg. Till Henning Olsson i Kilhult Sedan till vår kännedom kommit att ni innevarande år upptagit torv får vi härmed bringa i erinran att brukanderätten till ifrågavarande torvjordstycke innehaves av oss, och får vi tillika förbjuda eder att från mossen bortföra den upptagna torven med mindre ni dessförinnan till oss lämnar full ersättning för dess värde. Tollarp och Skettelljunga den 6 juni 1925 Jöns Jönsson Hanna Simonsson    Att en torvmosse kan generera så mycket bråk som i den här berättelsen om Anders kan verka egendomligt. Men den mark som idag är utan något större värde kan ha varit oerhört värdefull i gamla tider och har ofta gett upphov till segslitna konflikter. Det berättar Jesper Larsson som är agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Markstrider var vanliga - Strider om markområden är något som är väldigt vanligt i svensk historia. Jag håller mest på med ytor som man har ägt gemensamt, men där kan man se hur man har stridit om beten, om vem som får ta ut ved, vem som får ta ut lövfoder och så vidare. Så det är vanligt att man bråkar. Att det blir så långdraget som i det här fallet, det är kanske inte lika vanligt, men själva bråket kan vara ett sätt att försöka fastställa vem som har äganderätt och vem som har utnyttjanderätt, säger Jesper Larsson Torvmossar kunde användas till flera saker. - I främst Skåne använde man torv för att elda med. Det andra användningsområdet var att använda torven som strö, dvs underlag för djuren i stallar och ladugårdar. Torven var bra på att samla upp näringsämnen från gödseln så att man fick bättre gödseleffekter på åkrarna. - Och när man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dikar ut mossarna och lägger dem under plogen för att öka sina odlingsarealer så får ju mossarna en helt ny funktion. Konflikterna om dessa lite udda markområden har sett olika ut i olika delar av landet, vilket förstås hänger ihop med att geografin, jordmånen och odlingsförutsättningarna har varit helt olika. Men det har också skiftat över tid. Det fanns andra tillgångar än torv som var attraktiva i det gamla bondesamhället. - I det förindustriella jordbruket, speciellt under 17- och 1800-talen, tog man tillvara allting, som vass till exempel, som fanns i sjökanterna. Det användes som foder eller till husbyggarna, och vass är ju ingenting som har nåt större värde i dagens jordbruk, konstaterar Jesper Larsson. I till exempel Skåne och Bohuslän var de så kallade Märgelgroparna en viktig tillgång. Det är ansamlingar av gamla snäckskal, som ströddes ut på åkrarna som jordförbättringsmedel. - Människan är ju extremt uppfinningsrik och nyfiken och då tar man reda på resurser i ens närhet som går att använda. Det är ju utmärkande för det förindustriella jordbruket att man hade väldigt stor kunskap om hur nästan allting kunde användas så att sånt som framstår som marginella resurser för oss idag kunde vara stora resurser på den tiden. Jesper Larsson har forskat mycket i norrländska källor, och där var myrslåttern, dvs det gräs till djurfoder som skördades på myrarna, viktig. - Myrslåttern var väldigt vanlig i norra Sverige, från Dalarna, Värmland, Hälsingland och norrut, och när man ökade andelen djur under tiden från 1600-1800-talet så blev den än viktigare. Myren blev en större och större resurs också för att få hö. Många av de här tillgångarna var gemensamma. Inom till exempel en by så hade man ofta organiserat det så att alla hade lika stor rätt att ta ut till exempel myrslåtter, vass eller snäckskal. Det fanns ingen ordningsmakt som höll reda på hur mycket var och en förbrukade, det fick gruppen hålla ordning på själv. Den viktigaste faktorn när det gällde att göra en rättvis fördelning, var att mycket av arbetet genomfördes gemensamt i lag. - Men det är klart att det också förekom att folk tog ut mer än de skulle, kanske fällde träd som de inte fick ta. - Men jag tror att man hade ögon i skogen, och den som hade tagit för stor del av det allmänna blev ställd inför tinget även om säkert en och annan kom undan, säger Jesper Larsson. Under 1800-talet genomfördes tre stora skiftesreformer i Sverige, då man bytte jord med varandra för att få mer sammanhållna gårdar. Men skiftena gjordes också med ambitionen att de tidigare gemensamma ytorna skulle bli privata, och det skulle visa sig vara väldigt svårt, någon gång till och med omöjligt. - Man måste värdera de resurser som fanns på utmarken och så får man försöka dela upp det så bra man kan inom skifteslaget. Men man kom ibland till delar som inte gick att dela inom skifteslaget, utan som fick fortsätta att vara allmänningar. En sådan sak var vägar, det var opraktiskt att ha en enda ägare, de måste fortfarande ägas gemensamt. - Däremot kunde man dela upp skötseln av vägarna. Grustag kan vara en annan resurs som kan vara nödvändig att äga gemensamt, eftersom det kanske bara fanns ett. I Hälsingland behövde man speciella linsänkesplatser när det var dags att röta linet innan man kunde göra trådar av fibrerna. Det fanns inte så många platser som passade till den sortens verksamhet, de fortsatte ofta att vara gemensamma. - Även myrtag, myrslåtter, kunde göras till kollektiva tillgångar efter skiftena för att varje enskild del skulle bli för liten om man delat upp den. Ju mer gemensamma saker man ägde desto mer komplicerade tenderade skiftena att bli. Jesper Larsson tar Dalarna som exempel, där man traditionellt hade haft många gemensamma tillgångar. - Där kunde skiftena bli extremt komplicerade och dra ut på flera decennier. Konflikterna omkring markområden har varit ständigt närvarande genom den moderna historien, men man har löst tvisterna på lite olika sätt i olika tider, berättar Jesper Larsson. Under sent 1800 och under 1900-talet, var det inte så vanligt längre, att marktvister hamnade i tinget. - Däremot var det otroligt vanligt att man drog såna här frågor till tinget under 16- 17- och tidigt 1800-tal, berättar han. Det berodde på att tinget var den plats där man tog upp de flesta ekonomiska frågor. De svenska domstolarna var speciella på det visar att lekmannainflytandet var stort, varje domstol bestod ju av tolv nämndemän som också var med och dömde, och de satt på unik kunskap om hur man gjorde inom sin socken eller sitt tingslag, och de kunde assistera domaren med frågor om sedvanerätter, hävd och tradition. Det gjorde att konflikterna kunde lösas bättre, tror Jesper Larsson, som har sett i sin forskning att det inte alltid verkar vara så viktigt att snabbt komma till ett avgörande i de här konflikterna, utan det viktiga är att man noggrant går igenom vad som har skett, och att de som har del i konflikten verkligen blir hörda. - Så många konflikter kunde på det viset pågå i många många år, och komma upp på ting efter ting där man tog upp samma frågor. - Om man tar tid på sig och ser till att lyssna på alla parter och diskuterar igenom alla delar av frågan ordentligt så är chansen större att man kommer fram till ett resultat som kommer att fungera i framtiden. Längre fram i tiden när det blev mindre vanligt att man gick till tinget, då löste man fler konflikter med hjälp av lantmätare eller medlare. Det låter ansträngande att hålla på och reda ut markkonflikter under många år, att ständigt mötas i tinget eller hos medlare, att ta om samma fråga gång på gång. Men Jesper Larsson menar att det här långsamma konfliktlösandet ofta kan ses som ett konstruktivt sätt att gemensamt komma fram till hur marken ska hanteras i framtiden. Han har kunnat konstatera att det är väldigt sällan som den här sortens strider leder till handgemäng eller slagsmål: - Nej, de brukar inte slå ihjäl varandra för såna här frågor, säger han, utan konflikterna handlar mer om att tydliggöra vad man får och inte får göra. - Det är klart att det händer att folk tycker väldigt illa om varandra, att konflikten blir personlig men oftast är konflikterna ofta ett sätt att reda ut frågor och komma vidare. - Jag vill till och med säga att konflikterna kan vara bra, på många sätt, slutar Jesper Larsson. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Gunnar Svensson slaktband@sverigeradio.se

Vad kommer det nya året att föra med sig på den världspolitiska arenan? I vårt första poddavsnitt för 2017 återvänder Olav Johansson till Kosmologipodden för en kosmologisk samtidsspaning. Om några dagar tillträder Donald Trump som USA:s president. Rysslands president Putin stärker sin roll både nationellt och internationellt. Konflikterna i Mellanöstern verkar snarare trappas upp än att vara nära en lösning. Nationalistiska strömningar i Europa ökar.   Vad har Martinus skrivit och sagt om kommande världskriser, samt utvecklingen på längre sikt? Hur kan vi förstå och analysera utvecklingen på kort och längre sikt, och hur kan vi själva förhålla oss till världshändelserna utifrån Martinus analyser? Om detta och mycket annat samtalar Olav Johansson med Lars Palerius och Pernilla Rosell.  Under samtalet nämns bland annat några artiklar av Martinus: "Nationalism och internationalism" (Kosmos 9/2006), "Freden" (danska Kosmos 5/1945) och "Den andliga vetenskapens nödvändighet" (ur boken Kosmiska lektioner 4, Världsbild förlag).  I samtalet citeras även "World Report 2017"  av organisationen Human Rights Watch. Den aktuella artikeln ("The Dangeous Rise of Populism") är skriven av Kenneth Roth, och rapporten går att ladda ner på: www.hrw.org/world-report/2017  Mer artiklar av Olav Johansson om samhällsutveckling och många andra teman återfinns på hans webbplats: www.kosmiskresenar.se      

EW&F dyrkade refrängen och respekterade alltid kraften i en melodi. Samtidigt handlade det om musiker som ville briljera, som la in märkliga ackordskiften och översinnliga harmonier. En rytmsektion som kunde få döda att dansa. En blåssektion som skar genom glas. Maurice White hade drömt fram ett band som kunde spela allt och ge det ett groove. Den första verkligt genreöverskridande R&B-gruppen i spåren av Sly & The Family Stone, och den mest framgångsrika med över 90 miljoner sålda album i världen. Men det skedde inte utan kritik. Vissa kallade deras texter för kosmiskt dravel och musiken för pretentiös. Konflikterna tilltar i den andra delen om Earth, Wind & Fire.

Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans? Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit?  Samtal mellan Jimmy Baker, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och Haisam Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?Du får träffa Behiya och Hatun, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad de beskriver som en ytterst hotfull och otrygg miljö, på ett flyktingboende i Norrland. Du hör dem berätta sin historia om hur en fundamentalistisk muslimsk man trakasserade dem för att de är kristna.   Behövs det särskilda boenden för kristna? Är det ens förenligt med svensk lag? Debatt mellan journalisten och aktivisten Nuri Kino och Mikael Ribbenvik operativ chef för Migrationsverket. Ofta finns det flera orsaker till en konflikt - bråk uppstår tex lättare på ett trångt asylboende där många ska samsas på liten yta och stök på en skola där eleverna ställs emot varandra utifrån vilket land de har sina rötter i, har ofta startat med något mer trivialt från början.Följ med till en högstadieskola där en alert lärare lyckades hindra ett uppgjort slagsmål mellan nyanlända afghaner och svenskar med assyrisk bakgrund. Vad bottnade det i?Vilka verktyg behöver skolan för att läsa av det här nya konfliktlandskapet? Spelar det någon roll om det finns en storpolitisk eller religiös aspekt på konflikten?  Sist i programmet hör ni en krönika av journalisten May Alekhtyar som också jobbar som volontär på flyktingboenden här i stockholmstrakten. Där hjälper hon nyanlända att förstå hur Sverige funkar. Hon har stött på både konflikter och rasism i sitt jobb, liksom kunskapsluckor som behöver fyllas - både hos nyanlända och hos personalen. Producent: Marie Nilsson Boij Programledare: Kajsa Boglind

I andra programmet av Cykla i P1 handlar det om konflikterna i trafiken - ur cyklisternas perspektiv. Vi möter Magnus Lagher som råkade ut för en allvarlig cykelolycka och fick en hjärnskada trots att han bar hjälm och Märit Halmin som blev förföljd av polisbuss fem kvarter efter att hon cyklat mot rött. Beteendevetaren Sören Nordlund förklarar varför en del cyklister bryter mot trafikreglerna och Cykelfrämjandets vice ordförande Lars Strömgren om vad som krävs för att konflikterna mellan trafikanter skall minska.

Varje år görs det 300 anmälningar av så kallade hedersbrott och hedersrelaterat våld, men mörkertalet antas vara mycket stort. Konflikterna eskalerar under tonåren när flickorna börjar hävda sin rätt, och leder till misshandel, hot och i extrema fall mord. Enligt Mina Sedem som nyligen disputerade i psykologi på en avhandling om hedersbrott så finns det en gemensam psykologisk nämnare i alla de här konflikterna, nämligen rädsla. Flickorna är rädda att utsättas för våld och att inte få leva sina liv som de vill, mammorna är rädda för att ses som dåliga mödrar som inte klarar av att uppfostra döttrarna, och papporna är rädda för att mista sin manliga makt och för att drabbas av omgivningens hån. Genom att bearbeta och synliggöra de inblandades rädslor kan man förhoppningsvis förebygga att konflikterna eskalerar. I dagarna slutar många elever skolan och sommarlovet tar vid. För några av dem innebär det att de för ett tag slipper sina plågoandar - mobbing och trakasserier är ju tyvärr vardag för många elever. Men det finns en grupp av trakasserier som man nästan aldrig hör talas om, nämligen sexuella trakasserier mellan killar. I en rapport från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har rapportförfattaren Adam Jonsson intervjuat både elever och lärare, och han kunde då se att sexuella trakasserier mellan pojkar sågs som pojkstreck, men om samma trakasserier skedde mot en flicka sågs det genast som något mycket allvarligare. Programledare är Urban Björstadius.

Om konflikten som klyver Mellanöstern. Vi besöker Bagdad, där såren sakta läker efter år av blodig kamp - och där oron för nya konflikter pyr när Syrien närmar sig inbördeskrig. Följ också med till en revolutionär kvart i Damaskus. Bland vodka, muffins och cigarettfimpar växer frustrationen över både regimen och revolutionen som blir allt mer sekteristisk. Vem vinner egentligen på att granne ställs mot granne? Ett år efter att demokratirörelsen i Bahrain slogs ned har människor börjat gå ut på huvudstaden Manamas gator igen med sina krav på demokrati. Och på årsdagen, i tisdags, möttes de återigen av säkerhetsstyrkornas våld när de närmade sig hjärtat av proteströrelsen - Pärlrondellen där det gigantiska Pärlmomumentet jämnades med marken förra året. Situationen i Bahrain är potentiellt mycket farlig. Landet med sitt strategiska läge vid Hormuzsundet styrs av en sunnitiska kung medan majoriteten av befolkningen är shiiter. På andra sidan sundet ligger Iran och ökade sekteristiska spänningar riskerar att dra in hela regionen i en våldsam konflikt.  För Bahrain befinner sig precis i skärningspunkten för den spricka mellan sunni och shia som blir allt mer infekterad i Mellanöstern. Vart den här utvecklingen ska ta vägen avgörs inte minst av vad som händer i Syrien just nu. Vad är det egentligen som gör att granne ställs mot granne, sunnimuslim mot shiamuslim - såsom håller på att ske i Syrien, Bahrain och på andra ställen i Mellanöstern? Det är frågan som dagens Konflikt kretsar kring. Vi börjar i Irak - landet där den konflikten mellan sunni och shia både varit våldsammast och pågått längst. Mellan 2005 och 2008 utspelade sig vad som i praktiken var ett blodigt sekteristiskt inbördeskrig i Irak. Efter det har det blivit lugnare, men inför det amerikanska trupptillbakadragandet från Irak i december fanns det en utbredd oro för att det sekteristiska våldet skulle blossa upp på nytt. Och det är precis vad som skett. Efter USA:s uttåg har flera stora bombattacker utförts, bland annat en där fler än 30 personer i ett shiitiskt begravningsfölje i Bagdad dödades av en självmordsbombare i en taxi i slutet av januari. Med över 350 dödsoffer har januari varit den våldsammaste månaden på länge i Irak. Sveriges Radios Duraid al-Khamisi besökte nyligen Bagdad, och sökte svaret på frågan om hur den konflikten mellan sunni och shia påverkat och fortfarande påverkar Irak. Men vad är det för en kamp som Irak har blivit arena för och som vi har sett sprida sig runtom i regionen? Idag ser Syrien ut att bli nästa slagfält där sunni och shia drabbar samman. Och i Bahrain håller den shiamuslimska befolkningsmajoritetens missnöje över den sunnitiska minoritetens styre på att blossa upp på nytt. Och hur kan olika religiösa tillhörigheter utlösa sådana våldsamma konflikter som vi har sett? Konflikts Daniela Marquardt ringde upp den amerikanske professorn i statsvetenskap Gregory Gause, som ofta får svara på den här frågan i internationella medier. Han har skrivit flera böcker om relationerna i Mellanöstern och har tillbringat längre perioder i regionen. Idag är han verksam vid universitetet i Vermont. Den storpolitiska konflikt som Gregory Gause pratar om – den mellan ett shiitiskt block lett av Iran och ett sunnitiskt lett av Saudiarabien - Irak är ett av dom huvudsakliga slagfält som den konflikten utspelar sig på. Irak är, som vi hörde i Duraid al Khamisis reportage för en stund sen, en honungsburk som drar till sig andra länder som bin. Men på Bagdads gator, där är det ett grannland som dominerar fullkomligt. Konflikterna i grannländerna Irak och Syrien befinner sig i olika skeden men båda påverkas ändå i hög grad av vad som händer på den andra sidan gränsen. I Syrien lever den största gruppen Irakier i exil. Därifrån försågs sunnitiska miliser med vapen under det irakiska inbördeskriget. Men nu går vapentransporterna i den andra riktningen. En vapenhandlare som citerades i tidningen New York Times i veckan berättade att när han hörde att de syriska rebellerna behövde vapen, köpte han tillbaka de vapen han just sålt till miliser i Mosul och Anbar. I Anbar-provinsen utmed gränsen till Syrien, har irakiska sunniter starka fästen, och det spekuleras i att kampen i Syrien också kommer att stärka deras motstånd mot shia-ledda regeringen i Bagdad. Allt mer tyder på att konflikten i Syrien håller på att breda ut sig till en regional konflikt. När den syriska revolten började för 11 månader sedan var det en fredlig proteströrelse. Idag är den militariserad. Den fria syriska armen - som är otränad och odisciplinerad - befinner sig i ett assymetriskt krig med den syriska armén. Kalashnikovs mot stridsvagnar. Och ju svårare konflikten blir, desto mer splittrade tycks syrierna bli – efter sekteristiska mönster. Revolutionen antar en alltmer sunnimuslimsk karaktär. Alla dessa faktorer har gjort vissa övertygade revolutionärer och aktivister tveksamma. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén har träffat en av dem, Lara, som säger att den syriska revolutionen har kapats. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Konflikts Mikael Olsson intervjuar den brittiske författaren, journalisten och forskaren Anatol Lieven, verksam vid tankesmedjan New American Foundation och professor vid Kings College i London där han föreläser om internationella relationer och terrorism. Lieven ser många paralleller mellan Rysslands problem i Kaukasus med USA:s och västs problem med Afghanistan, Pakistan och Irak.