Podcast appearances and mentions of magnus florin

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Ingmar Bergman om sin inspelning av Strindbergs Brott och brott ur en intervju av Magnus Florin, den 15 januari 2003. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

One of the best propulsive forces in literature, the force that keeps me turning pages as I read a novel is the question “Where on earth is this going?” And that question kept coming back to me as I read a very exciting debut novel called “How To Be A French Girl” by Rose Cleary, a young British writer. In the book, a twentysomething young girl who's given up on a promising art education to work a boring temp job in London in order to survive starts to develop an unhealthy obsession in an elegant French colleague called Gustave (you'll hear that name a few times in the interview) . Inspired by tropes driven by our technological world, she tried to transform herself into the titular & idealized French Girl. Her romantic pursuit & evolution twists & turns in ways that are increasingly uncomfortable but potentially, maybe justified? Overall, this novel felt to me like the secret love child of Bridget Jones and Fatal Attraction, with a touch of Portrait of the Artist as a Young Man.  Anyway, this is a fun book, it went places that were genuinely surprising and uncomfortable and I recommend it. In this episode, Rose Cleary and I go through some of the themes featured in the book like power, identity, technology, art, class and all the other themes that populate this great novel.  Favourite book that I've never heard of: Siblings, by Magnus Florin (2021) Best book she's read in the last 12 months: “Near Distance”, by Hannah Stoltenberg The book that she would take to a desert island: “Infinite Jest” by David Foster Wallace (1996) The book that changed her mind: “Super-Sad True Love Story”, by Gary Shteyngart (2010) Find Rose: Website: https://rosecleary.com/ Instagram: @rclearyrcleary Buy her book: https://amzn.eu/d/fij3FI8 Follow me ⁠⁠⁠@litwithcharles⁠⁠⁠ for more book reviews and recommendations!

Marcel Proust föddes för 150 år sedan. "På spaning efter den tid som flytt" på nära 4 000 sidor är ett av modernismens viktigaste verk. Med hjälp av Magnus Florin och Maja Salomonsson gör vi ett försök att hejda tiden och nå fram till Prousts romansvit. VAD GÖR PROUST MED LÄSAREN OCH HUR GÖR MAN FÖR ATT LÄSA PROUST? Litteraturens viktigaste uppgift är att minnas. Genom att återskapa det förflutna, kan den befria oss från tiden. Det menade Marcel Proust och de mest centrala verben i hans väldiga romansvit som omfattar nära 1,4 miljoner ord är just kopplade tid tidsupplevelsen: förlora, glömma, minnas och återfinna. Hur gör man för att ta sig an detta katedralbygge, denna klänning av ord, minne och tid och vad döljer sig under kjolen? Gäster är regissörerna och författarna Maja Salomonsson och Magnus Florin, som både dramatiserat och därmed destillerat Marcel Prousts väldiga romansvit till teaterföreställningar, på Orionteatern i Stockholm respektive Radioteatern. ANNE CARSON OM ATT ÄLSKA PROUST KAN EN LÄSARE ÄGA HONOM? Den kanadensiska poeten Anne Carson läste Prousts romansvit 20 minuter om dagen i sju år. Sedan skrev hon en hel bok om Albertine, den kvinna som romanens författarjag har det mest ingående och komplicerade förhållandet med. P1 Kultur har brevväxlat med Anne Carson och intervjuar Mara Lee, som översatt "Albertineutredningen" till svenska. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Marcel Proust föddes för 150 år sedan. "På spaning efter den tid som flytt" på nära 4 000 sidor är ett av modernismens viktigaste verk. Med hjälp av Magnus Florin och Maja Salomonsson gör vi ett försök att hejda tiden och nå fram till Prousts romansvit. VAD GÖR PROUST MED LÄSAREN OCH HUR GÖR MAN FÖR ATT LÄSA PROUST? Litteraturens viktigaste uppgift är att minnas. Genom att återskapa det förflutna, kan den befria oss från tiden. Det menade Marcel Proust och de mest centrala verben i hans väldiga romansvit som omfattar nära 1,4 miljoner ord är just kopplade tid tidsupplevelsen: förlora, glömma, minnas och återfinna. Hur gör man för att ta sig an detta katedralbygge, denna klänning av ord, minne och tid och vad döljer sig under kjolen? Gäster är regissörerna och författarna Maja Salomonsson och Magnus Florin, som både dramatiserat och därmed destillerat Marcel Prousts väldiga romansvit till teaterföreställningar, på Orionteatern i Stockholm respektive Radioteatern. ANNE CARSON OM ATT ÄLSKA PROUST KAN EN LÄSARE ÄGA HONOM? Den kanadensiska poeten Anne Carson läste Prousts romansvit 20 minuter om dagen i sju år. Sedan skrev hon en hel bok om Albertine, den kvinna som romanens författarjag har det mest ingående och komplicerade förhållandet med. P1 Kultur har brevväxlat med Anne Carson och intervjuar Mara Lee, som översatt "Albertineutredningen" till svenska. ESSÄ: PROUSTS HEMLIGHETER Trots att många i hans närhet vittnade om hans homosexualitet vägrade Marcel Proust att bekänna den i sin litteratur. Utifrån några av hans opublicerade noveller funderar litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall i sin OBS-essä över all den möda som lagts ned på att försöka visa att han skriver något annat än det han faktiskt skriver. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Årets läsfest i P1 är igång! I en hel vecka står litteraturen och läsandet i fokus då Sveriges radios tre litteraturpriser ska delas ut. Hör författare, bokdiskussioner och dikter. I dag berättar Göran Greider hur lyrikhyllan blivit hans medicinskåp Nu börjar Litteraturveckan i P1, en vecka fylld av samtal om att läsa, skriva och lyssna. Marie Lundström, till vardags programledare för Lundströms Bokradio, är med varje dag i P1 Kultur fram till fredagskvällens galasändning. Då blir det fest och glitter och Marie Lundström som är vår galavärd avslöjar vilka författare som tilldelas årets litteraturpriser. I dagens P1 Kultur intervjuar Marie Lundström författaren Göran Greider, som drabbats av svår sjukdom och som tillbringar många dagar på sjukhus just nu. Han finner kraft och tröst i poesin ett slags "litterär alvedon" som han kallar det. ROMANPRiS-JURYNS FÖRSTA DISKUSSION: Tritonus av Kjell Westö För 28:e året i rad har vi en lyssnarjury som genom intensiva samtal kommer fram till vem som ska få Sveriges Radios Romanpris 2021. Det är lyssnarna som har makten! Förra veckan kunde ni höra reportagei P1 Kultur om de fyra utvalda bokcirklarna från Uppland och Sörmland som fått uppdraget att läsa årets nominerade romaner. Varje cirkel har nu skickat en representant och det är de fyra flitiga storläsarna som tillsammans med programledare Jenny Teleman diskuterar de nominerade romanerna: "Tritonus" av Kjell Westö "Dagarna, Dagarna, Dagarna" av Tone Schunnesson "Caesaria" av Hanna Nordenhök "Splendor" av Stefan Lindberg. Under måndagen diskuteras Tritonus av lyssnarjuryn som består av Josefin Månsson, Fredrik Holstein, Inger Eklind och Sven-Eric Bergman. Skådespelaren Lotti Törnros läser ur "Tristonus". ATT LÄSA PROUST Författaren Magnus Florin, aktuell med Strindbergstudien "Lykttändaren", medverkar om den franska författaren Marcel Proust och varför ska man välja just hans "På spaning efter den tid som flytt" som långläsning och tankeflykt. Kanske till om med som tröst? LYRIKPRISET 2021 Sveriges radios Lyrikpris instiftades redan 1958 då den första pristagaren var Nelly Sachs. 30 000 kronor och äran står på spel. Under veckan kommer vi att höra poeterna läsa ur de nominerade diktsamlingarna som är: "Under tiden" av Anna Hallberg "Kälda" av Birgitta Lillpers "Toposatopicus" av Krister Gustavsson "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången till lifvet" av Helena Boberg "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström Först ut är Anna Hallberg som läser själv ur sin diktsamling "Under tiden". PROGRAMLEDARE: Cecilia Blomberg PRODUCENT: Maria Götselius

2021 skulle Willy Kyrklund ha fyllt 100 år. Det firar vi med en djupdykning i Sveriges Radios arkiv. Bäst låta den sparsmakade och vittbereste författaren - om än motvilligt - ge egna ord på Kyrklund. Willy Kyrklund intresserade sig för människans villkor. Hans samlade produktion tar inte stor plats i bokhyllan men väl i tankarna. Han debuterade 1948 med novellsamlingen "Ångvälten", över den brett uppskattade romanen "Solange" några år senare. Och slutade med "Om godheten" 1988, inte att förglömma "Mästaren Ma", "Polyfem förvandlad"  och reseskildringen "Till Tabbas". Han skrev också dramatik och var översättare från bl.a. grekiska, persiska och arabiska. Han var i ständig opposition, mot språket, mot Gud, mot de litterära genrerna. En författares uppgift var att stå utanför, ställa frågor och studera spelets regler ansåg Kyrklund. Han rörde sig mellan antikens gudar och samtidens byråkratsjälar. Willy Kyrklund har kallats skeptiker och ironiker och han var en mästare att punktera sina egna berättelser, att börja om, även om han med tiden tyckte att det han skrev mest blev streckgubbar som skulle uttrycka författarens åsikter. Ett montage av Katarina Wikars och förutom Willy Kyrklund hörs här även Magnus Florin, Britt Edwall, Thomas Sjösvärd, Birgitta Ulfsson med flera. Lyssna också på del 2: "Vägen till Willy ".

2021 skulle Willy Kyrklund ha fyllt 100 år. Det firar vi med en djupdykning i Sveriges Radios arkiv. Bäst låta den sparsmakade och vittbereste författaren - om än motvilligt - ge egna ord på Kyrklund. Willy Kyrklund intresserade sig för människans villkor. Hans samlade produktion tar inte stor plats i bokhyllan men väl i tankarna. Han debuterade 1948 med novellsamlingen "Ångvälten", över den brett uppskattade romanen "Solange" några år senare. Och slutade med "Om godheten" 1988, inte att förglömma "Mästaren Ma", "Polyfem förvandlad"  och reseskildringen "Till Tabbas". Han skrev också dramatik och var översättare från bl.a. grekiska, persiska och arabiska. Han var i ständig opposition, mot språket, mot Gud, mot de litterära genrerna. En författares uppgift var att stå utanför, ställa frågor och studera spelets regler ansåg Kyrklund. Han rörde sig mellan antikens gudar och samtidens byråkratsjälar. Willy Kyrklund har kallats skeptiker och ironiker och han var en mästare att punktera sina egna berättelser, att börja om, även om han med tiden tyckte att det han skrev mest blev streckgubbar som skulle uttrycka författarens åsikter. Ett montage av Katarina Wikars och förutom Willy Kyrklund hörs här även Magnus Florin, Britt Edwall, Thomas Sjösvärd, Birgitta Ulfsson med flera. Lyssna också på del 2: "Vägen till Willy ".

Sjökapten Charlie Marlow tar vid 1800-talets slut uppdraget hos ett belgiskt handelsbolag att ta en hjulångare uppför Kongofloden för att hämta hem Mr Kurtz, som här spelas av Lars Norén Sen en tid tillbaka är denne karismatiske och mångförslagne Kurtz direktör för den innersta handelsstationen i den belgiske kungens privata koloni. Därifrån levererar han mer elfenben än alla de andra stationerna tillsammans, så mycket att han nu blivit ett hot för hans kompanjoner. Men nu ryktas att Mr Kurtz blivit sjuk och galen, att han utsett sig själv till halvgud som infödingarna tillber i ockulta riter och att han stjäl, plundrar och rentav mördar efter eget godtycke. Till minne av Lars Norén 1944-2021.  Lyssna och ladda ner till och med 26 januari 2022. Mörkrets hjärta av Joseph Conrad I dramatisering av Magnus Berg efter en översättning av Einar Heckscher och Margaretha Odelberg I rollerna: Marlow  Reine Brynolfsson, Kurtz Lars Norén, Bolagsdirektören Etienne Glaser, Läkaren Isa Aouifia, Den svenske kaptenen Lennart Hjulström, Kamrern Carl Johan "Loa" Falkman, Farbrodern Michael Segerström, Direktören David Dencik, Rorsman Richard Sseruwagi, Tegelslagaren Leif Stålhammer, Matrosen Lamine Dieng, Ryssen Hamadi Khemiri, Kurtz trolovade Annika Hallin, Tidningspojken Oliver Jonstoij-Berg, Arbetsförmedlaren Magnus Florin, Förmannen Erik Lindhé Kompositör: Jan Liljekvist Ljuddesign: Michael Johansson Regi: Magnus Berg Från 2008.

Sjökapten Charlie Marlow tar vid 1800-talets slut uppdraget hos ett belgiskt handelsbolag att ta en hjulångare uppför Kongofloden för att hämta hem Mr Kurtz, som här spelas av Lars Norén. Sen en tid tillbaka är denne karismatiske och mångförslagne Kurtz direktör för den innersta handelsstationen i den belgiske kungens privata koloni. Därifrån levererar han mer elfenben än alla de andra stationerna tillsammans, så mycket att han nu blivit ett hot för hans kompanjoner. Men nu ryktas att Mr Kurtz blivit sjuk och galen, att han utsett sig själv till halvgud som infödingarna tillber i ockulta riter och att han stjäl, plundrar och rentav mördar efter eget godtycke. Till minne av Lars Norén 1944-2021.  Lyssna och ladda ner till och med 26 januari 2022. Mörkrets hjärta av Joseph Conrad I dramatisering av Magnus Berg efter en översättning av Einar Heckscher och Margaretha Odelberg I rollerna: Marlow  Reine Brynolfsson, Kurtz Lars Norén, Bolagsdirektören Etienne Glaser, Läkaren Isa Aouifia, Den svenske kaptenen Lennart Hjulström, Kamrern Carl Johan "Loa" Falkman, Farbrodern Michael Segerström, Direktören David Dencik, Rorsman Richard Sseruwagi, Tegelslagaren Leif Stålhammer, Matrosen Lamine Dieng, Ryssen Hamadi Khemiri, Kurtz trolovade Annika Hallin, Tidningspojken Oliver Jonstoij-Berg, Arbetsförmedlaren Magnus Florin, Förmannen Erik Lindhé Kompositör: Jan Liljekvist Ljuddesign: Michael Johansson Regi: Magnus Berg

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och inte minst språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande inte bara för elvaåringar i att uppfinna nya språk och nya ord? Ranzgia är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. Ranzgia, det betyder tunga och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad Sibyllan från Rhenlandet. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. Ranzgia var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: Zirinz finger. Scorintz hjärta. Foscal fot. Auziel Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är Hildegard av Bingens okända språk och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat ett okänt språk, Lingua ignota på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: Suinz svett. Maluiza prostituerad. Menguiz avföring. Zirzer anus. Creuviz penis. Fragizlanz slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: O Orzchis Ecclesia. Ecclesia är lika med kyrka, men Orzchis det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen väldig. Så O Orzchis Ecclesia betyder O väldiga kyrka. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett adamitiskt projekt att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon en medeltida kvinna gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. Conlang är budordet, conlang som kortform för constructed languages konstruerade språk och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne ordet grönska. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet dotter. Orden för mor och far finns med, liksom bror, syster och son. Men inte dotter.  Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingens unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Hösten är skördandets tid men också vissnandets. Intensiva färger före frosten. Katarina Wikars har samlat ihop några höstväsen och som sig bör på radio, röster som blivit kvar i minnet. Följ med till den frostnupna trädgården på Hildasholm i Leksand, möt  butohdansaren Frauke som blåser bärnstensfärgade moln i Kyoto, lär sjunga sorgekväden i höstskymningen med gråterskorna i Helsingfors och hör om de som går igen på Österbybruks herrgård. Andra röster är: Zarah Leander, Magnus Florin, Louise Glück, Kazuko Ono. Uppläsare av Werner Aspenströms dikt "Regnar gör det alltid" Josefin Iziamo och Peter Andersson och ur Malcolm Lowrys roman "Under vulkanen" Mikael Alsberg. Katarina Wikars Katarina.wikars@sverigesradio.se

Hösten är skördandets tid men också vissnandets. Intensiva färger före frosten. Katarina Wikars har samlat ihop några höstväsen och som sig bör på radio, röster som blivit kvar i minnet. Följ med till den frostnupna trädgården på Hildasholm i Leksand, möt butohdansaren Frauke som blåser bärnstensfärgade moln i Kyoto, lär sjunga sorgekväden i höstskymningen med gråterskorna i Helsingfors och hör om de som går igen på Österbybruks herrgård. Andra röster är: Zarah Leander, Magnus Florin, Louise Glück, Kazuko Ono. Uppläsare av Werner Aspenströms dikt "Regnar gör det alltid" Josefin Iziamo och Peter Andersson och ur Malcolm Lowrys roman "Under vulkanen" Mikael Alsberg. Katarina Wikars Katarina.wikars@sverigesradio.se

Lördagen 9 maj dog poeten, författaren och dramatikern Kristina Lugn. Hela dagens P1 Kultur ägnas åt hennes författarskap, som rymde allt ifrån nattsvart allvar och galghumoristisk ordkonst. Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, dramatiken Staffan Göthe, Göran Sommardal, kulturskribent, och Magnus Florin, författare, medverkar i ett samtal om Kristina Lugns författarskap. De diskuterar hennes stil, teman, humor och unika ställning i poesi-Sverige. Få poeter har blivit så utskälld, men också så folkkär som Kristina Lugn. I programmet läser gästerna texter de valt, men Kristina Lugn hörs också i valda delar ur radioarkivet. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Påskspecial! Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg om det problematiska med att vara en läsare, inte alltid så fridfullt som man kan tro. Dessutom: Klassikern om "Var inte rädd". Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg Programmet sändes första gången i oktober 2010

Är akademikrisen förbi? I dag beslutade Nobelstiftelsen att det kommer att delas ut två Nobelpris i litteratur i år. Hur har kommittén kommit fram till detta? Vilken betydelse får det för Akademien? När den tidigare ledamoten Katarina Frostensson tidigare i vinter meddelade att hon kunde tänka sig att lämna akademien var det med ett villkor: Att hon fick en ekonomisk kompensation som möjliggjorde att hon kunde fortsätta att försörja sig som poet. P1 Kulturs Katarina Wikars bestämde sig för att snacka reda pengar och pengarnas plats i själva poesin - med förläggaren Gunnar Nirstedt och med poeterna och Johan Jönsson och Aase Berg. Hildegard av Bingen var en mångsidig nunna. Vid sidan av hennes verksamhet som bland annat som tonsättare, författare, läkare, apotekare, abbedissa, predikant samt rådgivare åt kungar och påvar i 1100-talets Centraleuropa. Utöver allt detta skapade hon ett eget språk, en lång radda substantiv med nya namn på bekanta ting. Varför? Den frågan reflekterar författaren och dramaturgen Magnus Florin över i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937?   Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, har en teori om varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3. För "Jean-Joseph" är Tebogo Monnakgotla nominerad till Nordiska rådets musikpris 2018.     Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  

Ingmar Bergman intervjuad för Sveriges Radio av Magnus Florin, 15 januari 2003.

Visionsfonden och Idéslussen i Helsingborgs stad åker elbil ihop och bjuder in gäster till baksätet för att prata gemensamheter, viktiga teman och olösta frågor. Staden för dig som vill något, vi styr mot visionen 2035 och tutar åt hindren på vägen. I det här första avsnittet tar vi in Jenny Linderos Nilsson och Magnus Florin i baksätet och pratar om gruppdynamik, normer och mansnormer i synnerhet. Magnus florin är nämligen engagerad i ManUp Sweden och Jenny Linderos Florin jobbar med gruppdynamik till vardags i skolans värld som anställd på Tycho Braheskolan. Bakom ratt och spak; Alexandra Hvalgren från Visionsfonden och Tommy Boije från Idéslussen

En föreläsning av Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han berättar om den grekiska tragedin, med fokus på Sofokles och Oidipus. Olika tolkningar av dramat presenteras, bland annat Sigmund Freuds och Friedrich Nietzsches perspektiv. Föreläsningen kan ses som en längre introduktion till föreställningen som följer, men kan även följas separat. Presentatör: chefdramaturg Magnus Florin. Maria Salomaa läser ur Oidipus. I samarbete med Södertörns Högskola.

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter Victoria och Daniel, inte kungligheterna utan de två tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas. I fjärde programmet Ord och bild blir musik möter vi Victoria och Daniel   tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas. Hur tonsätter han en målning av Goya? Hur komponerar hon en ny version av en gammal psalmtext som redan en manlig, död, vit mästare gjort klassisk? Han är sprungen ur den skånska myllan, hon är född i Vladivostok i Ryssland och utbildad i Moskva och London. Båda har en stark relation till språket och har gjort musik till både nutida och klassiska textförlagor. Skillnaden mellan att tonsätta klassisk och ny text är inte så stor. Det väsentliga är att den går att förankra i min egen tid. Men jag kan inte tonsätta en flummig text späckad av beskrivningar, utan föredrar det stramare, berättar Daniel Börtz, en av våra främsta opera- och oratorietonsättare. Operan Backanterna från 1991, regisserad av Ingmar Bergman, är baserad på Euripides talpjäs. Börtz skrev även musiken till oratoriet Hans namn var Orestes från 2004, baserad på Aischylos pjästrilogi Orestien. Operan Goya, om bildkonstnären, med musik av Daniel Börtz och libretto av Magnus Florin, hade sin urpremiär vid Göteborgsoperan 2009. Tonsättare funderar över detsamma som alla konstnärer: höjdpunkter, lågpunkter, lyriska passager och annat. Ett operaverk som bara går på och går på kommer ingenstans. Det är spelet mellan dagrar och mörker som skapar ett spännande, levande konstverk, berättar Daniel Börtz.   I mitt fall blir det sällan musik utan texter, vilka ofta ger mig inspiration till mina stycken, men jag skriver nästan aldrig för sång. Det sjungna ordet kan göra allt övertydligt, säger Victoria Borisova-Ollas. När jag läser en dikt hör jag genast olika tempi och orkesterklangens färg. Sedan kommer den inlärda tekniken in och jag är som en byggandsarbetare bakom partituret. Victoria Borisova-Ollas komponerade musik till en scenföreställning utifrån författaren Salman Rushdies 600-sidiga roman Marken under hennes fötter. Det blev 90 minuters musik där myten om Orfeus och Eurydike har en central plats. Men här är det Eurydike som räddar Orfeus tillbaka till livet. 2009 uppfördes Borisova-Ollas tonsättning av Psalm 42 i bl a Berlin. Stycket var beställt av den internationella Bachakademin i Stuttgart med anledningen av firandet av Felix Mendelsohn 200 år. Uppdraget var att skriva ny musik till en text som också Mendelsohn använt. Vi borde prata mindre om bra och dåligt, nyskapande och traditionellt. Man skall istället vårda det egna uttrycket. Alla människor kommer från olika källor, säger Victoria Borisova-Ollas.   SPELLISTA: Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   Wings of the Wind Victoria Borisova Ollas Mats Rondin, m fl. The Triumph of Heaven Phono Suecia PSCD 171    Dionysos: Kvinnor Från Det Fjärran Asien Daniel Börtz  Sylvia Lindenstrand, Hovkapellet, Kjell Ingebretsen, m fl. Daniel Börtz - Ingmar Bergman  Backanterna CAPRICE CAP 22028 1-2    Hans Namn Var Orestes - Part 2 Sc. 4: Dom Mig Nu Skyldig Eller Frikänn Mig Daniel Börtz Alan Gilbert, Adrian Dolata, Etc.; Alan Gilbert: Royal Stockholm Philharmonic Orchestra Börtz: Hans Namn Var Orestes (His Name Was Orestes) [Disc 2] BIS-CD-1653/54   Goya premiär Daniel Börtz Anders Larsson, Katarina Giotas, dir Joakim Unander, gbgoperans kör och orkester SR Liveinspelning, premiär 26/9 2009    Wings of the Wind Victoria Borisova Ollas Mats Rondin, m fl. The Triumph of Heaven Phono Suecia PSCD 171    The Ground Beneath Her Feet Victoria Borisova-Ollas, musik. Kemp, Edward /efter Salman Rushdie/ Sveriges Radios Symfoniorkester (ork) - Willén, Niklas (dir) - Lixenberg, Loré (mezz) - Persson, Olle (bar) - Sallmander, Reuben (rec) P2 Live klassiskt: 2008-05-22, Berwaldhallen   The Ground Beneath Her Feet U 2 U 2 The Ground Beneath Her Feet     The Ground Beneath Her Feet Victoria Borisova-Ollas, musik. Kemp, Edward /efter Salman Rushdie/ Sveriges Radios Symfoniorkester (ork) - Willén, Niklas (dir) - Lixenberg, Loré (mezz) - Persson, Olle (bar) - Sallmander, Reuben (rec) P2 Live klassiskt: 2008-05-22, Berwaldhallen   Psalm 42 Felix Mendelssohn Michel Corboz, dir. Gulbenkian Choir and Orchestra Mendelssohn Psalms Apex 2564616922       Wie der Hirsch schreit nach frischen Wasser - Psalm 42 Victoria Borisova-Ollas RIAS Choir & Radio Symphony Orchestra Berlin. Hans-Christoph Rademann, dir. Caroline Stein, sopran. Christoph Fischesser, bas. Jonathan dela Paz Zaens, berättare. Konzethaus Berlin 15/9 2009 Kulturradio Berlin RBB

På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är Magnus Florin, dramatens chefsdramaturg, Cecilia Sjöholm, filosof och litteraturvetare, Hans Ruin, filosof och skådespelaren Maria Salomaa. Programledare och producent Peter Sandberg. Antigone i Dramatens uppsättning spelas i en version av Marie Lundquist efter Hjalmar Gullbergs översättning.

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt Gryning och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rutger-universitetet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur Tebogo Monnakgotlas kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av Claude Kayat och Jean-Joseph Rabearivelo. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet Short Stories: OPERAX3.   Låtlista: Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES Trad från Madagaskar Begravningsmusik GREM 016313, G 8908   Sång trummor i Madagaskar Anonym, Anonym Anonym   Images Lunair Tebogo Monnagkotla, tonsättare Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvone, piano   NY LANITRA MANGAMANGA Trad från Madagaskar, Merinamusik Radrianarivo GREM 016313, G 8908   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Autre Naissance Du Jour Tebogo Monnagkotla, tonsättare Jean-Joseph Rabearivelo Erik Westbergs Vokalensemble   Hiragasy Justin Vali, Justin Vali Nascente, NSCD 053   Fokafoka Ny Antsaly, Ny Antsaly Ny Antsaly ROUGH GUIDE, RGNET 1163   Naissance Du Jour II Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John   Naissance Du Jour Monnakgotla, Tebogo, Rabearivelo, Jean-Jospeh Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   Naissance Du Jour Ii Monnakgotla, Tebogo, Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith   JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt Tebogo Monnakgotla, Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal. Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.

Ensemblen samlas för ett samtal med publiken. Hur är det att spela i en föreställning utan ord. Hur upplevs tiden och rummet? Magnus Florin, Dramatens chefsdramaturg, är samtalsledare.

Samtal efter Idioten med regissören Mattias Andersson, scenografen Ulla Kassius och skådespelaren David Dencik. Magnus Florin, dramaturg, leder samtalet. Inspelat inför publik efter föreställningen den 15 november,

Samtal med Karl Dunér, regissör, Jan Stolpe, översättare och Magnus Florin, chefdramaturg, om Den fjättrade Prometheus - som just nu ges på Dramaten. Inspelat inför publiken efter föreställningen den 15 november 2015. Mer om föreställningen: www.dramaten.se/Repertoar/Den-fjattrade-Prometheus/

Jon Fosse är den mest spelade norska dramatikern bredvid Ibsen, översatt till ett fyrtiotal språk och med över niohundra uppsättningar världen över. I hemlandet var han en ledande poet och prosaist långt före dramatikerdebuten, och lyriken är en grund för hans dramatik. Dramatens teaterchef Eirik Stubø har regisserat ett flertal Fossepjäser, och vi möter honom i ett samtal med Dramatens chefdramaturg Magnus Florin. Inspelat inför publik på Dramaten den 25 oktober 2015 samband med en föreställning av Barnet.

De utslitna kropparna befolkar poesin, prekariatet hämnas i prosan och robotarna knuffar ut tjänstemännen från kontoren. Efter vårens arbetskritiska debatt fokuserar Katarina Wikars och Jenny Aschenbrenner på arbetet i sig. Vad gör folk på jobbet egentligen? Och hur skildras det i konsten och litteraturen?Hur ser en filosof ut när den arbetar? Labour in a single shot heter filmaren Harun Farockis sista utställning om arbete i Rio, Berlin, Hanoi. Hör serietecknaren Klara Wiksten om fas 3 och författaren Elise Karlsson om Linjen. En klassiker om arbetslivet är fotografen Lars Tunbjörks bok Kontor från 2002. Poeten Johan Jönson skriver om kroppen och slitet. Sociologen Roland Paulsen försöker svara på sina egna frågor ur Vi bara lyder. Och ur arkivet läser Willy Kyrklund ur Solange: Varje dag klockan fem när jag går ut genom kontorsdörren ska en strömbrytare vridas om i min själ och alla minnen från denna drömlika plats ska slockna.Vidare en scen ur Välkommen till prekariatet med Teateretablissemanget,  dikten Arbetsglädje av Jenny Wrangborg, en intervju om Kontorsfolket med etnologen Birgitta Conradson och citat ur Cirkulation av Magnus Florin. Länk till utställningen Labour in a single shot: http://www.labour-in-a-single-shot.net/en/films/       

- Jag blir så ledsen varje gång jag går på teater. Det är så illa där. Nästan alla kvinnoroller som spelas på Stadsteatern och Dramaten är ju skrivna av män. Man bara ser hur de skriver sina egna runkhistorier. Det säger komikern och skådespelaren Nour El Refai. Lars In de Betou går i den här Kulturdokumentären rakt in i den verklighet där kvinnor över 45 har svårt att få en vettig roll som skådespelare. Pjäserna är till största delen skrivna av män. De manliga regissörerna vill helst jobba med unga kvinnor och då duger det inte med gäddhäng och rynkor. När männen anses ha supit på sig ett ansikte är kvinnorna bara för gamla. Hör en rad berättelser inifrån teaterhusen där synen på kvinnan inte förändrats särskilt mycket sen Iwa Boman gick på scenskolan för över 40 år sedan. Redan då fick hon höra att kvinnor bör göra sig av med sin intellektuella belastning. Ulrika Ellemark återvänder till sin monolog Fuck me som driver med den manliga blicken och problematiserar de olika kvinnoroller som finns. När hon började med teater fick hon plötsligt sitta på ett visst sätt på scenen som hon aldrig gjorde privat. Nour El Refai pruttade i direktsändning i TV men kom undan med det för att hon var tillräckligt ung och snygg.  Aleksa Lundberg som bytte kön precis vid intagningsproven till scenskolan berättar om hur svårt det varit att stoppa in henne i ett bestämt fack. Och Magdalena In de Betou slutade få roller ungefär samtidigt som hon fyllde 45 år. Hör också författaren Stig Larsson om genikulten. Och Dramatens chefdramaturg Magnus Florin berättar om hur Romantiken hjälpte till att forma bilden av sökande, manliga genier medan kvinnorna broderade och kokade te.

Klassikerrummet 7 augusti 2012. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna som haft stor betydelse för nobelpristagarna Jelinek och Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. "Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg som utsätts för amerikanernas bombningar. Maarja Talgre samtalar med gästerna Magnus Florin och Katarina Wikars. --

Vem var Emanuel Swedenborg och vad betyder han för oss idag? I ett människor och tro - midsommarspecial - sätter vi Emanuel Swedenborg i centrum. Han som kallats Nordens Buddha var en sökare, som fick kontakt med andevärlden och angrep sina nyfunna erfarenheter med vetenskapsmannens exakthet och noggrannhet. Hos Swedenborg förenas tro och otro, religion och sekularim och avtryck finns inom kultur och psykologi. Reportage med David Dunér,docent i idé och lärdomshistoria, Röster från Nya Kyrkan i Stockholm bla pastor Göran Appelgren Inläsning av Swedenborgtexter av Claes Hollander, Reportage från dagens centrum för Nya kyrkan i Bryn Athyn i USA av Petra Socolovsky. Gäster i studion Anders Hallengren docent i litterturvetenskap o ordförande i Londons Swedenborgssällskap och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten och författare.

Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén.

Kris, korruption och ett kulturarv som faller i bitar medan folket frossar på tutt-tv, lurar varandra och vareviga gång röstar på den politiker som döljer flest skurkstreck bäst med mest smör i leendet Bilden av Italien har smutsats och schabloniserats av det senaste decenniets Berlusconistyre och det har också verkat nästan omöjligt att stoppa den allmakt som landets ledare tillskansat sig med ljusskygga metoder. Men nu reagerar en ny generation italienska författare på det faktum att det land de föddes i inte längre finns. Valeria Parrella skriver i sin roman Avskedsbrev som just kommit på svenska i översättning av Ida Andersen om hur jämnåriga gått från rasande vänsteraktivism till konsumtionshunger, en tillvaro där Vip kortet hålls närmast hjärtat. Silvia Avallone beskriver i sin debut Stål också den i aktuell översättning av Johanna Hedenberg om industristaden mittemot turistparadiset under det ödesdigra år 2001 då Berlusconi åter kom till makten. - Den italienska litteraturen har fått en nytändning, säger Valeria Parella - allt fler tror på kulturens makt att förändra Italien. Jenny Aschenbrenner har lyssnat till två röster från ett land som vill återuppstå. Klassikerrummet Den österrikiske Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna med stor betydelse för djupt innovativa kollegor som Nobelpristagarna Elfriede Jelinek och Imre Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg utsatt för amerikanernas bombningar.Med sitt karakteristiska rytmiska ordflöde angriper han sitt hemlands förtryck och inskränkthet samtidigt som vi följer hans väg till författarskapet. Maarja Talgre gästas av Magnus Florin och Katarina Wikars. Thomas Bernhards berömda självbiografiska svit finns nu åter tillgänglig på svenska i en samlad pocketupplaga. Dessutom finns nu Wittgensteins brorson, Undergångaren, Heldenplatz och Mina priser. Bonus:

Söndag 26 februari 17:00 i P1 (repris 2 mars 21:03) Det antika dramat föddes i Aten vid 400-talet före vår tidräkning. Det var också den antika filosofins tidevarv. Så på viket sätt speglar det antika dramat den klassiska filosofin? När kung Oidipus och Antigones öden leder mot en undergång som inte går att trotsa, hur ska dessa öde tolkas filosofiskt? Och hur har sentida filosofer använt det klassiska dramat i sitt tänkande? Medverkande är Sven-Olof Wallenstein, lektor i filosofi och estetik, Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Antiginekomplexet av Cecilia Sjöholm

Av upphovsrättsliga skäl är detta en förenklad version av Hjärtslag där musiken till stor del tagits bort. Har ni möjlighet att lyssna på en fullständig ljudfil av programmet rekommenderar vi det. I det tionde Hjärtslag talar vi om musik och språk. Kloka tankar kring veckans tema. Redaktör Per Feltzin. Del 10 av 12. Följande personer medverkar i det tionde programmet av tolv: Författaren Horace Engdahl, översättaren Kerstin Gustafsson, musikern och forskaren Fredrik Ullén, dirigenten Herbert Blomstedt, radioproducenten Bodil Asketorp, musikprofessorn Hatto Beyerle, musikern Jordi Savall, tonsättare Jonas Forssell, musikpedagogen Ingrid Hammarlund, textildoktoranden Margareta Zetterblom, akustikern Jan-Inge Gustafsson, talpedagogen Gerita Hedgårdh och författarna Peter Englund, Magnus Florin och Ylva Eggehorn. Mer info på www.sverigesradio.se/p2/hjartslag

Av upphovsrättsliga skäl är detta en förenklad version av Hjärtslag där musiken till stor del tagits bort. Har ni möjlighet att lyssna på en fullständig ljudfil av programmet rekommenderar vi det. I det åttonde Hjärtslag talar vi om musik, natur och struktur. Kloka tankar kring veckans tema. Redaktör Per Feltzin. Del 8 av 12. Följande personer medverkar i det åttonde programmet av tolv: Idéhistorikern Sven-Eric Liedman, formgivaren Johan Huldt, författarna Horace Engdahl och Magnus Florin, musikerna och forskarna Peter Pontvik och Fredrik Ullén, prästen Marie Eby Notini, musikprofessorn Hatto Beyerle, stressforskaren Töres Theorell, musikpedagogen Ingrid Hammarlund, folkmusikern Marie Länne Persson, konstnären och musikern Maj-Britt Niklasson och tonsättarna Jonas Forssell, Paula af Malmborg Ward och Peder Hofmann. Mer info på www.sverigesradio.se/p2/hjartslag

Höjdpunkter från Romanprisgalan i Berwaldhallen den 7 mars. Galavärden Marie Richardson intervjuar författarna Kristina Sandberg, Magnus Florin, Aino Trosell, Beate Grimsrud, Peter Törnqvist och Oline Stig. Emil Jensen spelar, SR:s VD Mats Svegfors delar ut priset till Beate Grimsrud. Lyssnarjurymedlemmarna Klara Persson och Milla Leskinen ställer frågor till pristagaren, längre intervju med pristagaren Beate Grimsrud (tidigare sänd i programmet Biblioteket). Programledare: Elin Claeson och Anna Tullberg.

Av upphovsrättsliga skäl är detta en förenklad version av Hjärtslag där musiken till stor del tagits bort. Har ni möjlighet att lyssna på en fullständig ljudfil av programmet rekommenderar vi det. I det tredje programmet av tolv talar vi om musik och sorg, musik och död. De personer vi får höra är författaren Ylva Eggehorn, folkmusikern Marie Länne Persson, tonsättarna Paula af Malmborg Ward och Johan Söderqvist, cellisten Kati Raitinen, operachefen Birgitta Svendén, idéhistoriker Karin Johannisson, forskaren Roberto Bresin, stressforskaren Töres Theorell, musikterapeuterna Ingrid Hammarlund och Ann-Sofie Paulander, sjukhusprästen Maria Eby Notini, historikern Arne Jarrick och författarna Magnus Florin och Horace Engdahl. Mer info på sverigesradio.se/p2/hjartslag

Av upphovsrättsliga skäl är detta en förenklad version av Hjärtslag där musiken till stor del tagits bort. Har ni möjlighet att lyssna på en fullständig ljudfil av programmet rekommenderar vi det. I det första programmet talar vi om Musik och minne. De personer vi har talat med i det första programmet är författaren Ylva Eggehorn, dirigent Andreas Hanson, cellisten Kati Raitinen, idéhistoriker Karin Johannisson, stressforskare Töres Theorell, pianist och hjärnforskare Fredrik Ullén, dirigenten Herbert Blomstedt, historikern Peter Englund, musikterapeuten Ann-Sofie Paulander, sjukhusprästen Maria Eby Notini, tonsättaren Jonas Forssell, musikterapeuten Ingrid Hammarlund, kostymdesignern Karin Erskine, dramaturgen Stefan Johansson, historikern Arne Jarrick, författaren Magnus Florin och idéhistorikern Sven-Erik Liedman. Mer info på sverigesradio.se/p2/hjartslag

April 2010: Jonas Forssell fortsätter komponera sin opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg, till Magnus Florins libretto. Det är bråttom, operan ska ha premiär den 12 februari 2011. I dagens program träffar vi Jonas Forssell igen, i hans tonsättarlya på Kungsholmen, och Magnus Florin på Dramaten, där han arbetar som chefsdramaturg. Hur skriver man en operatext om en så mångsidig och svårdefinierad personlighet som Emanuel Swedenborg? Producent: Thomas Lunderquist

Februari 2010: Jonas Forssell har just börjat skriva musiken till en opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg. Författaren och dramaturgen Magnus Florin har skrivit librettot det vill säga texten. Operan har premiär om ett år, den 12 februari 2011. Thomas Lunderquist följer Jonas Forsell fram till urpremiären; i hans komponeringsarbete och tankarna kring det. Om man nu ska göra en opera om ett mångfacetterat mänskoliv som Swedenborgs (Vilken idé! Varför?), så gäller det att försöka lära känna honom. I den första delen av fem om tillkomsten av en opera möter vi förutom Jonas Forssell därför också Olle Hjern, pastor i Nya kyrkan, och Susanna Åkerman-Hjern, bibliotekarie i Swedenborgsbiblioteket.

Är avhandlingar konst? Den andra "Modernautställningen" på Moderna Museet har orsakat en ilsken debatt på kultursidorna. Inte minst har den del av samtidskonsten som närmar sig vetenskaplig forskning fått stort utrymme. Konsten ägnar sig numera inte längre åt att bara "undersöka" och "utforska" saker i största allmänhet. Numera går det för konstnärer att doktorera i sitt ämne, med allt vad det innebär av metodstrider, tjänstebataljer och anslagsäskanden. Så vad håller på att hända med konstnärsrollen? I Nya Vågen förs debatten mellan Andreas Gedin, utställande konstnär på Modernautställningen som doktorerar i vår, tidningen Palettens redaktör Sophie Allgårdh och Mårten Arndtzén, konstkritiker i Kulturnytt. Dessutom tittar Nya vågen närmare på hybridkonstformen dansfilm. Christina Molander kommer till studion och reder ut begreppen. Veckans kulturpanel gästas av Magnus Florin, Augustnominerad för sin roman Ränderna. Programledare är Karsten Thurfjell

Om det problematiska med att vara en läsare, något som inte alltid är så fridfullt som man kanske kan tro. Hur gör man när det går för snabbt? Kan man få tillbaka barndomens känsla av att försjunka i en bok? Louise Epstein och Anna Tullberg rannsakar sig själva, ger sig ut i naturen och intervjuar författarna Jenny Tunedal, Magnus Florin och Alexander McCall Smith, samt Per Hamid Ghatan, läkare och hjärnforskare och idéhistorikern Elisabeth Mansén. ”Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka”. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare?  Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg

Huvudpersoner är Magnus Florin och Jae O Yoo.

Biblioteket idag handlar om vad litteraturen kan lära oss om världen och verkligheten och var skrivandet och läsandet kan föra oss, med tre aktuella författare: Magnus Florin, Martin Engberg och Maria Zennström. Programledare är Jenny Aschenbrenner Vad kan litteraturen berätta för oss om världen och om oss själva? Tre av månadens aktuella författare har var sin strategi för att göra sig och oss klokare genom det skrivna ordet. Magnus Florin går frivilligt vilse bland minnen och ränder. Martin Engberg bygger en helt egen värld, i en framtidsdystopi där isen snart tagit över jorden, men finner i den nya svar om vår värld. Och Maria Zennström bygger konst av dokumentära brottstycken, av minutiöst ”verkliga” detaljer som blir byggstenar i ett helt och hållet konstnärligt projekt. Vad krävs för att litteraturen skall fungera som vägvisare och när villar vi bara bort oss bland orden? Jenny Aschenbrenner läser och frågar i veckans Biblioteket.

Snittet: De stora gesterna, de olösta gåtorna och kampen mot grävskoporna. Romantiken som proteströrelse. Romantiken som är de stora känslornas uttryck är på stark frammarsch inom religion, musik och poesi. Man skulle kunna jämföra med punken som också överdriver en känsla, ett uttryck, en protest och som revolterar och går utanför ramarna. Men romantiken är också som en människa med för stort känsloregister. Det kan verka primitivt och osofistikerat. Lite lättköpt, helt enkelt, tycker de som är kritiska. I Snittet den här veckan närmar sig Cecilia Josefsson de romantiska strömningarna i samtiden genom en rad personer. En av Sveriges främsta pianister Francisca Skoogh vet att hon förför publiken när hon spelar Tchakowskijs pianokonserter. Det blir stående ovationer och de romantiska styckena dominerar nu konsertprogrammen. I kyrkans värld kämpar KG Hammar för en mer romantisk hållning. Han vill lyfta fram Johannesevangeliet som är de bibeltexter som står för mystiken och tolkni                                             Romantiken som är de stora känslornas uttryck är på stark frammarsch inom religion, musik och poesi. Man skulle kunna jämföra med punken som också överdriver en känsla, ett uttryck, en protest och som revolterar och går utanför ramarna. Men romantiken är också som en människa med för stort känsloregister. Det kan verka primitivt och osofistikerat. Lite lättköpt, helt enkelt, tycker de som är kritiska.   I Snittet den här veckan närmar sig Cecilia Josefsson de romantiska strömningarna i samtiden genom en rad personer. En av Sveriges främsta pianister Francisca Skoogh vet att hon förför publiken när hon spelar Tchakowskijs pianokonserter.  Det blir stående ovationer och de romantiska styckena dominerar nu konsertprogrammen. I kyrkans värld kämpar KG Hammar för en mer romantisk hållning. Han vill lyfta fram Johannesevangeliet som är de bibeltexter som står för mystiken och tolkningsfriheten. Kyrkan kommer att gå under annars, säger han. Och författaren Magnus Florin berättar om  Edvar Allan Poes ” Mannen i Mängden”. Ett mysterium som aldrig blir löst och där definitioner och svar uteblir. Eller som poeten Bruno K Öijer säger så måste vi vända oss från reklamen och titta upp mot himlen och stjärnorna.                                                                                Seriestart i Snittet! ”Så fick jag min Kultursyn” Del 1:Författaren och Kulturdebattören Åsa Linderborg om vägen till kulturradikalism och sina band till Cornelis Vreeswijk. Vad formar en människas uppfattning om kultur? Och hur påverkar inställningen till kultur uppfattningen om vad som är viktigt och oviktigt. - Är man kulturradikal försöker man alltid gå till botten med alla problem, man tar ingenting förgivet, allra minst sina egna förutfattade meningar. Så misslyckas jag alltid hela tiden, men det är iallafall vad jag försöker göra. Det säger författaren och Aftonbladets biträdande kulturredaktör Åsa Lindeborg först ut i Snittets serie ”Så fick jag min kultursyn”. Hon pratar också om att förändra världen, förstå sig själv och sitt radikala arv. Louise Epstein har träffat Åsa Linderborg på tre viktiga platser i Stockholm.

Vad är en barndomsskildring? Del 2Författarna Elise Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Nyårsdagen, torsdagen den 1 januari 20.03 & fredagen den 2.1. kl 23.30 I det andra programmet medverkar Elsie Johansson, född 1931 och Magnus Florin född 1955. Elsie Johansson brukar räknas till proletärförfattarna och minns i trilogin om Nancy 30-talets fattigdom, lukterna, trångboddheten och friheten med en egen cykel. Magnus Florin låter i sina ordknappa berättelser en storebror regera över ett apotek och sina syskon i ”Syskonen” eller någon minnas sin första slant i ”Cirkulation.” Programledare Ylva Mårtens och Maarja TalgreVad tycker du? Varför blir de flesta av oss så personligt berörda av just en barndomsskildring? Finns det någon berättelse som betytt särskilt mycket för just du. Ring, mejla eller skriv till oss!  08/ 784 16 84, barnen@sr.se eller Barnen, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programmet sändes första gången i april 2008. Läs om fler tips!  

Barnen ställer idag frågan: Vad är en barndomsskildring? Del 2 Författarna Elsie Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Programledare Ylva Mårtens och Maarja Talgre.