Podcasts about respektera

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaronHär är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barcelona har fått en ny tränare. Bayern München har också fått en ny tränare. En landslagsstjärna har lämnat återbud. Och Olympiakos har tagit hem Conference League. Med: Wilhelm Edlund och Therese Strömberg

Barcelona har fått en ny tränare. Bayern München har också fått en ny tränare. En landslagsstjärna har lämnat återbud. Och Olympiakos har tagit hem Conference League. Med: Wilhelm Edlund och Therese Strömberg

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.Så slipper du IT-stressenHär är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenVi kan inte förutsätta att det bara är att sätta igång med tekniken. Vi underskattar ofta behovet av tid för att lära oss hur saker och ting funkar. Se till att ingen behöver dölja vad de inte kan. Det ska vara fint att ställa frågor.Hantera frustrationen konstruktivtVissa problem går att påverka men det kan ta tid. Då behöver vi hantera frustrationen som uppstår längs vägen. Det här är en arbetsmiljöfråga. Diskutera igenom vad ni kan göra när ett system hänger sig eller inte funkar. Finns det en plan B? Kan vi göra något annat under tiden? Hur kan vi lägga upp arbetsvardagen så att vi inte blir stressade i situationer när det inte tjänar något till?Se till att problemen rapporteras in på ett vettigt sätt, till rätt personer, så att de blir lösta.Sätt tydliga förväntningar på närvaronSe till att förväntningarna blir tydliga i hela organisationen. När ska vem vara tillgänglig, för vem, var och när? Ledare behöver förekomma problemen och inte bara tro att det löser sig. Diskutera med anställda och i de grupper som jobbar ihop. Var kommunicerar vilka, vad och när? Till slut behöver vi alla hitta ett personligt förhållningssätt. Känner du att du har möjlighet att koppla bort jobbet så att du kan vara ledig på din fritid? Om någon går över dina gränser eller era gemensamma gränser, vad gör du då och hjälper det på sikt?Här är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lovisa Sisak är verksam som DJ inom den alternativa klubbscenen där det även kan förekomma olika typ av sexuell utlevnad.I Kinkypodden berättar Lovisa bland annat om sin erfarenhet från techno- och ravescenen i Sverige, sin väg in till den alternativa klubbscenen och sitt eget uppvaknande kring att välja en annan relationsform än den klassiskt monogama. Ett perfekt avsnitt för dig som är nyfiken, festsugen och vill leva ut på klubb. Let´s Get Wet! Följ Lovisa på @lovisasisakProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets julkalender där jag läser ur vår senaste bok "Vem vill Du vara" efter kapitlet jag läser följer 10 minuters tystnad. Då rekommenderas att du sitter i reflektion kring texten och hur den berör dig. December är vår mörkaste månad, vill du ha mer inspiration rekommenderar jag den digital julkalendern på den digitala kursgården https://www.sannessens.se/courses/julkalendernLänk till boken https://solkarina.se/produkt/vem-vill-du-vara/God lyssningSolkarina & DavidVill du sponsra Kosmiska samtal podcast och den kunskap vi förmedlar gör du det genom att Swisha 1230079061 Sinnligkunskap skriv Kosmiska samtal****************************David kontaktinformation: davidgrahn@yahoo.comSolkarina kontaktinformation: solkarina@sinnligkunskap.comSolkarina på sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.se Youtube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskapFacebook: https://www.facebook.com/SinnligkunskapHemsidor:www.solkarina.sewww.sannessens.sewww.medireiki.sewww.shamballa.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klippning: Peter Malmqvist.Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

 Här, ta en Hallonfilur! --------------------------------------- Avsnittsguide: Avsnitt 319 - Respektera våra privatliv Maila in till: kontakt@hallflabben.se Hemsidan: www.hallflabben.se Håll Flabben Merchandise Youtube Nytt avsnitt släpps varje lördag kl. 09.00. ----------------------------------------

Fredric Bohm är känd som en av relationsexperterna i SVT:s succéprogram ”Gift vid första ögonkastet” men framför allt är Fredric legitimerad psykolog, socionom, parterapeut samt författare med attitydpsykologi och förändring som specialområden.I Kinkypodden pratar Fredric bland annat om varför vi lockas till det som går utanför vaniljsexnormen men varför och på vilka sätt det kan vara svårt att kommunicera kring de önskningar och den längtan man har. Fredric pratar om psykologin bakom lockelsen till det mera kinky och så berättar han om den absolut vanligaste frågan som par kommer till honom med i rollen som parterapeut: "hur behåller vi glöden?" Följ Fredric på @bohm.fredric och @fadetattfunkaKinkypodden sponsras av Bodyshot Studios - en fullt utrustad regnbågsvänlig fotostudio i centrala Norrköping!Läs mer på bodyshotstudios.seProgramledare samt inspelning: Aurora BrännströmLjudmix och klippning: Eric BäckmanJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson Hedberg.Stötta Kinkypodden: www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Janne Schaffer berättar om tiden med Ted Gärdestad, om när han förlorade sin bror och om att människan behöver lite mer medmänsklighet, speciellt när "drevet" går. Sen firar han 50 år sedan första plattan och ska nu ut på turné.

Kan vi respektera andras åsikter? Kan vi respektera en annans åsikt även om den är helt motsatt från min egen? Detta ämne pratar vi lite om i detta avsnitt! Väl Mött Helen & Rickard

Sidekick: Maria Wasström. Kaos i regeringen med fällor, dåligt ledarskap och kris för kulturen. Så får man folk att sluta rösta. Polisen och Elokapina. Irritationen och att göra ngt konstruktivt. Svenska pappan som fick nog av skolmobbandet. Respektera yrkesskolan. Räven bär iväg vandringskängorna. Vem bygger bo på utedasset? På 300 millisekunder flyr vi stanken.

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Andreas Forsbäck predikar om att sätta gränser och att respektera andras gränser i Metodistkyrkans söndagsgudstjänst.

I veckans odpod: Deep fake stater emellan, framtidsutsikter, en ai som håller liv i rockhistorien och så rullar det stora tranceprojektet vidare. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

48 • Planera ditt webinar När du planerar ditt webinar så är det viktigaste av allt förstås att ha dina tittare, dina deltagare på webinaret i fokus. Att få dem att känna att de är speciella och välkomna.    Var intresserad av dem. Lyssna på dem. Se vad de skriver i chatten och ge tips och svar.    Jag kan inte nog betona hur viktigt jag tycker det är att börja ditt livesända webinar på utsatt tid. Respektera dina deltagares tid och börja direkt. Välkomna dem starta en konversation med dem direkt. Ju tidigare dina deltagare hittar till chatten, desto mer kommer de att använda den!   Planera in redan från början var du kan svara på frågor under webinarets gång. Glöm inte heller bort att presentera dig. Men gör det kortfattat och berätta om det som verkligen är av värde för tittaren att veta om dig.    All ge tittarna värde är superviktigt när det kommer till webinar. Visa vad det är du pratar om. Ge exempel och paketera ditt innehåll på ett sätt som är lätt att ta till sig.    Har du sagt att du ska hålla ett webinar på 1 timme så försök att hålla den tiden. Du kan ju självklart hänga kvar och svara på extra frågor efter tiden har gått ut, men försök i alla fall att se till att du har levererat det du har lovat inom tiden.  LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Livesändning om livesändningar i sociala medier den 15 april i Pixelpodden - en podd om video  ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Hur är det är uttrycka sig utan att låta egot gå igång? Hur kan jag säga det utan att rättfärdiga, argumentera, försvara, bortförklara, ursäktar, berättiga eller förklara? Det är att uttrycka sig som ett barn. Det är att uttrycka våra behov utan förklaringar. Det är en ständig förklarande som pågår i huvudet, med alla måsten och krav. Vi kanske är trötta redan klockan 7 på kvällen och vi fortsätter med att säga ”jag kan ju inte gå och lägga mig nu, så tidigt eller varför är jag trött?” Testa och säga när du är trött: ”jag är trött”, punkt. Eller ”jag är mätt”, ”jag är hungrig”, ”jag vill inte” eller ”jag vill”. Det första i våra uttryck är våra behov och sen kör vi över dessa behov med olika ursäkter och övertalande. Det är en naturlig del av så många av oss. Det är så många andra ord som påverkar oss och vår energi: som tex jag måste gå till jobbet eller jag får gå till jobbet, jag vill gå till jobbet, jag väljer att gå till jobbet. Uttryck dina behov för dig själv kort och koncist, utan att döma, kritisera eller trycka undan. Respektera dina behov, dina val och det du vill ha, vill göra. Du kanske vill köpa något (jag vill köpa det där) och sen börjar egot sin story: ”ska du ha en till, du har inte råd just nu, du kan ju inte köpa en såndär…”. När du är slut och ser att det finns disk eller något att städa mm och helst vill säga till dig själv att du inte orkar, så börjar du övertala dig själv varför du borde eller måste diska. Förmodligen finns det så många områden i livet där du trycker ner dina behov och gör slut på dig själv. Stå för dina val, stå för dina beslut och stå för dina behov. Det är att ta plats i ditt eget liv och du kommer att ha energi kvar. Det är som en konstnär som skulle behöva argumentera för att skapa sin konst, istället för att säga att dom vill skapa och börjar skapa. Om konstnären skulle lyssna på sin inre argumentation, så skulle dom inte skapa något och tappa sin energi. Vi får frågor om det lönar sig att hålla på att podcasta. Vi vet inte. Vi vet att vill göra det, utan massa förklaringar, måsten eller ursäkter. Uttryck det du vill ha, göra, äta mm på ett icke-ursäktande och tydligt sätt, låt dina behov och uttryck av det vara en naturlig del av dig. Då kommer omgivningen, livet och universum ge utrymme för dina behov. Du är värd så mycket mer och värd att bli lyssnad av dig själv. Vill du lära dig hur du kan tycka om dig själv mer och få ett ännu bättre liv? Kika in på hemsidan för de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Vill du boka en coaching-session enskild eller i grupp? Kolla på mina erbjudanden på sidan. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast eller på Soundcloud. Facebook: Super Soul. Instagram: effortlesslivingpodcast. Du kan också läsa min bok Only Good – bara det bästa. Det är en bra dag att ha en fin dag!

Här ger Anna Jansson tre tips till personer med författardrömmar. Lyssna på hennes långa avsnitt om en vecka! 1. Lär känna dina karaktärer. 2. Börja skrivdagen med att läsa gårdagens text. 3. Respektera din skrivtid.  Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggling

Andrés är tillbaka efter en tids hårt jobb i gruvan. Det blir diskussion om beslutet kring att stänga ned division 1 (och där under) och hur det kommer påverka framöver. Dessutom hyllning av RFL-sändningar – och en uppmaning om fler.

Ur innehållet: Taxi Kävlinge kör åter färdtjänsten i Kävlinge. Skånetrafiken lägger ner kundcenter. Synskadade kritiska. Snabbare Taltidning elektroniskt. Så här gör du. Respektera varandras olikheter! Vi intervjuar nye DO.

AVSNITT 23, RESPEKTERA BARA DE SOM RESPEKTERAR DIG by CHILLAURAN

Det gäller mediciner, vitaminer, mat, sjukdomar, träning, sömn mm. Alla kroppar har olika sammansättningar, historia, fas i livet, sätt att fungera osv. Det som passar en person passar inte någon annan. Så lyssna på just din kropp vad den vill ha och behöver, följ inte någon annans råd oavsett vem som säger det. Samma sak när du mår bra av något, så sälj inte det till någon annan som mirakel. För det var mirakelmedicin för dig utifrån vart du är i dig själv, din energi och i livet. Lev utifrån din intuition, magkänsla och vägledning av din kropp. Bestäm inte utifrån ditt sinne. Låt kroppen berätta vad du är, utan att själv ge dig etiketter som du håller fast i livet ut, visar du dig och kroppen att du inte ha tillit till att kroppen vet. Om vi nu mår som vi mår utifrån hur vi tror (sinnet, mindet) så har vi alla sett att det inte har fungerat hittills. Frågar vi kroppen så har den inga behov av att ljuga. Vårt sinne har lärt sig att övertala utifrån vad den tror på, eller att den väljer att tro på att andra vet bättre. Självklart kan du fråga andra, lyssna och läsa vad dom säger, men ta det alltid med en nypa salt och kolla hur din kropp reagerar på det som du hör. Vi är menade att må bra och vara friska. När sinnet mår bra, när vi är höga i energin, när vi är glada, ja det är då kroppen mår som bäst och vi ”hör” vad den ”säger”. Du är en unik sammansättning av allt, dina erfarenheter, dina övertygelser, dina energier, dina tankar, känslor och handlingar. Respektera dig själv och din kropp och låt kroppen vägleda.   Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa och boka en coaching-session med henne enskild eller i grupp. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud. Facebook: Effortlessliving. Instagram: levalivet_podden.

Det gäller mediciner, vitaminer, mat, sjukdomar, träning, sömn mm. Alla kroppar har olika sammansättningar, historia, fas i livet, sätt att fungera osv. Det som passar en person passar inte någon annan. Så lyssna på just din kropp vad den vill ha och behöver, följ inte någon annans råd oavsett vem som säger det. Samma sak när du mår bra av något, så sälj inte det till någon annan som mirakel. För det var mirakelmedicin för dig utifrån vart du är i dig själv, din energi och i livet. Lev utifrån din intuition, magkänsla och vägledning av din kropp. Bestäm inte utifrån ditt sinne. Låt kroppen berätta vad du är, utan att själv ge dig etiketter som du håller fast i livet ut, visar du dig och kroppen att du inte ha tillit till att kroppen vet. Om vi nu mår som vi mår utifrån hur vi tror (sinnet, mindet) så har vi alla sett att det inte har fungerat hittills. Frågar vi kroppen så har den inga behov av att ljuga. Vårt sinne har lärt sig att övertala utifrån vad den tror på, eller att den väljer att tro på att andra vet bättre. Självklart kan du fråga andra, lyssna och läsa vad dom säger, men ta det alltid med en nypa salt och kolla hur din kropp reagerar på det som du hör. Vi är menade att må bra och vara friska. När sinnet mår bra, när vi är höga i energin, när vi är glada, ja det är då kroppen mår som bäst och vi ”hör” vad den ”säger”. Du är en unik sammansättning av allt, dina erfarenheter, dina övertygelser, dina energier, dina tankar, känslor och handlingar. Respektera dig själv och din kropp och låt kroppen vägleda. Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa och boka en coaching-session med henne enskild eller i grupp. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud. Facebook: Effortlessliving. Instagram: levalivet_podden.

Rädsla känner vi alla då och då. Det är helt okej och i sin ordning. Det är när vi låter rädslan ta överhanden och den stoppar oss från att leva livet fullt ut som det blir problem. Det finns dessutom mycket växande i att göra saker som från början skrämmer oss.-Jag njuter av allt grönt i naturen!-Respektera dina energicykler-Min andra podd firar 100 avsnitt!-Acceptera rädslan men låt den inte hindra dig!-Jag delar situationer där jag själv trotsat mina rädslorUTOMHUSYOGA varje TORSDAG 8-9:15 i hela juli!Meditationen som hjälper dig att höra din inre röst.Ladda ner 4 STEG TILL DIN NYA HÄLSOSAMMA VANA - GRATIS:Ja, tack! Jag vill gärna ha guiden!För coaching, retreat, föreläsningar och privatlektioner:www.jessicaisegran.comInstagram: @jessicaisegranFacebook: Jessica IsegranKontakta mig: jessica@jessicaisegran.comMusik:"Super Power Cool Dude" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 4.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Författaren Moa Herngren har gett oss relationsvansinne av hög humorklass som "Bonusfamiljen" och "Sjölyckan", men också skrivit romaner gärna med relationer som tema. Nu släpper hon sin nionde roman, "Svärmodern" och berättade i P4 Extra om hur hon själv upplever det att vara svärmor och farmor.

I detta avsnitt lär vi oss att respektera föremål. Vare sig det är gammalt eller grått kan det ha en innebörd att göra just något så enkelt som att kanske bara hålla föremålet utan damm, eller smuts. Tack vår kära spökskrivare för dessa två historier som heter ”Knackalrunan” och ”Häxan”. Två riktigt bra historier. Tycker […]

I dagens avsnitt har Daniel Magnusson en annan Kröger i studion än Michael Kröger, nämligen Jennifer Kröge! Tillsammans går de igenom NLPs 12 Grundantaganden och reflekterar hur de ser på dem, och vad de betyder för dem.Hur provocerad blir du, hur många håller du med eller inte med om?Här är en lista på alla 12 grundantaganden:Kartan är inte verkligheten.Vi reagerar på vår karta av verkligheten, inte själva verkligheten. Ändra kartan. Respektera den andres karta. Alla beteenden har en positiv intention.Alla människor gör sitt bästa med de resurser de har. Personer är inte sina beteenden. Acceptera personen, förändra beteendet. Det som verkar negativt är endast för att vi inte uppfattar intentionen.Vi har alla resurser vi behöver.Det finns inga människor utan resurser, det finns bara resurslösa tillstånd. Det finns inga misslyckanden – bara feedback. Om något inte fungerar, pröva på ett annat sätt.Att ha ett val är bättre än att inte ha något val alls. Alla processer ska utformas för att utöka antalet val. Den person som har flest val och störst flexibilitet i tankar och beteenden har den största möjligheten i interaktionen med andra.Jag har ansvar för mina tankar och mina känslor och därför även för mina resultat. Meningen med kommunikationen är den respons man får Det finns ingen dålig kommunikation, bara respons och feedback. Man kan inte ”inte-kommunicera”. Kropp och sinne är ett system” Sättet att tänka på har konsekvenser för kroppen och sättet att bruka kroppen påverkar hur vi tänker. När man förändrar det ena, påverkas det andra automatiskt. Det omedvetna är allt som inte är medvetet just för tillfället. Att modellera framgång leder till mästerskap.Om en person kan göra något kan du göra detsamma, om du lär dig hur den personen ser, hör, känner, tänker och agerar. Mästerskap kan kopieras, även ditt eget. För att saker ska förändras för mig, måste jag förändras NU!Om jag fortsätter att göra det jag alltid gjort, så får jag det jag alltid fått.Kvaliteten på mitt liv är kvaliteten på mina känslor Det förflutna är inte lika med framtiden, om du inte lever där.Det som har hänt har hänt, men jag har alltid en möjlighet att förändra framtiden.Var närvarande här och nu.Öppna dina sinnen, var medveten om vad du ser, hör, känner, luktar och smakar.Mer info om Magnusson och Kröger hittar du på följande sidor.www.magnussonkroger.sewww.danielmagnusson.sewww.coachkroger.seInstagramhttps://www.instagram.com/magnussonkroger https://www.instagram.com/coachmagnusson/https://www.instagram.com/coachkroger/

Idag har vi besök! Runar kommer in och bjullar på en Top3, en rolig lek och massa annat. David bjuder på bajtarmaterial och lite skönlir medan Bjarki mest bara bjuder på sig själv. Vi vill påminna om att man kan gå in på Patreon och följa oss där. Där har vi också öppnat för möjligheten för dig, ja just dig, att kasta en näve korvören på oss. Ta vara på chansen medan den fortfarande finns där! Tack på förhand och njut av avsnittet!

I podcasten Ung i princip får du lyssna på Beatrice och Lovisa som båda har genomfört träningen Generation.Next med Dale Carnegie (www.dalecarnegie.se). Genom Ung i princip delar tjejerna nu med sig av sina kunskaper, erfarenheter, syn på ledarskap och kommunikation till dig som ung vuxen. Varje avsnitt baseras på en utav Dale Carnegies 30 ledarskapsprinciper i syfte att hjälpa dig skapa mod få bättre självförtroende, ledarskap och kommunikation, goda relationer, hantera stress och oro samt förbättra din attityd.

Vi pratar om Felicias nya kärlek och allt annat som tydligen var roligast i världen???   MISSA OSS INTE LIVEPODDA på LUND COMEDY FESTIVAL!!!   Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/jajaja     Ja, jaja. Podcast. på FB. Ja, jaja. Patrons. på FB. jajajapodcast@gmail.com twitter: @jajajapodcast – @feliciaJxn – @jas39kuken instagram: #jajajapodcast – @feliciaJxn1 – @jas39kuken snapchat: @feliciaJxn1 – @jas39kuken   länkar till biljetter till elinors show patriarkatet för- och nackdelar ELINORS BLOGG - LÄNK I BIO

Ett samtal med Johan Ström, 22 år, Piteå Om att vara uppvuxen i en kristen familj. Musik. Glad och lättsam. Känt Jesus i 8 år. Friidrott. Kör stenhårt på det jag gör. Ungdoms-alpha. Byggas om som ett lerkärl. En ström som sockerdricka genom kroppen. Andedop. Upp och ner en period - stabiliserats. Kallelse: du ska spela trummor! Förfina den gåva jag fått. Tacksam. Mellansels folkhögskola. Gottne. Framtidskyrkan. Piano och trummor på studiomusiker i Piteå. Produktion? Frihet. Brottas med bilden av Jesus. Ha nära till bön. Gud är mer än min bild av Honom. Relation. Ärlig. Ödmjuk. Alltid Guds barn. Inte fastna i bitterhet. Ords. 4:23. Inte jättebra på att läsa Bibeln. Lovsång! Inte bara musik - bön. Så länge vi ber från hjärtat hör Gud. Aktiv att leta ny musik. Meditera över Guds ord. Leva ut det man läser. For your glory. Går inte att missa om vi lever nära Jesus. Tvivel av lagiskhet. Strö-verser. Är kallelsen större än Gud? Kallelse/sändning. Sätta tron i andra människor? Levande församling: leva nära Jesus, familjärt, älska, generationer tillsammans. Pilen. Respektera och uppskatta varandra. Mötas. Ni äldre - var frimodiga! Music for his fame. Om Jesus - helt enkelt.

I detta avsnitt pratar vi bland annat om hur jag träffade min pojkvän och mina tankar kring " babymamas".

I det här avsnittet har Daniel, Fredrik och Peter ett halvvägs-snack kring spelupplevelsen de haft hittills under actual play-avsnitten med Fornsaga. Se det som ett exempel på hur man kan prata om den gemensamma rollspelsaktiviteten, något som vi hoppas ska leda till en förbättring av spelupplevelsen och en sammansvetsning av spelgruppen. Resultatet får dock framtiden utvisa! SHOWNOTES ------------ Listan på förslag som vi skrev samman ser ut som följer: ・Fokus under scenerna! Vänta med off-snacket tills mellan scenerna. Försöka hålla ett högre tempo. ・Försök hålla metadiskussion in character så gott det går. ・Skapa gemensamma anteckningar ・Lätta på turordningen - när vi bara är två spelare kan vi vara mer flexibla. Peter ska försöka hjälpa till att klippa scenerna för att få bättre flyt. ・Respektera talutrymmet - inte avbryta varandra och försöka att släppa fram varandra mer. ・Följa upp det här samtalet med ett liknande efter några spelmöten CREDITS --------- ・Intromusik:"The Snow Queen" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ ・Outromusik: "The Path of the Goblin King" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Veckans rubrik: "Porrberoende nazistbombare stympade sitt finger" • Franska parlamentsvalet del 1 – det är för mycket demokrati nu • Halla-ahos xenofober gjorde palatskupp – hälften av den sannfinska partiledningen är dömda rasister • Fjotolf Hansen – massmördaren söker kontakt med systemet • Kinkku-ananas, RIP – Hawaii-pizzans skapare dog • Presidentkandidat Torvalds förbryllande one-liners • SDP i förnedringstillstånd • Nordirländska tokstollar i Westminster • Mays politiska självmord • Boris Johnson & Donald Trump – "special needs relationship" • Dags att diskutera medborgarskap i städer • Regeringskris i Finland • Toivonen räddade hoppet om Sveriges VM • Finland torskade mot Ukraina – avskeda alla • Saudi-Arabien firar inga tysta minuter • Vad är det som händer i Qatar – vi har ingen aning • Varför styrs världen av barn • Lemurer rymde i Eskilstuna – är det ok med zoo • Kompromisslös konsumtion definierar finsk identitet • Åkesson – kock för en kväll • Säg nej till fascister – håva in donationer • Korrigera era nyhetsankor, medier! • Rasistiska rötägg i finska polisens Facebook-grupp • Respektera ditt modersmål – använd hövlig ton • TVÅ NOLLOR FÖR MYCKET är Janne Strang och Peter Törnroths underhållande nyhetspodcast

I det fjärde avsnittet äter jag frukost hos filmskaparen Marcus Nobréus. Vi pratar om varför man ska jobba gratis, skriva manus på engelska, vad filmsverige kan lära sig av Hollywood och om Marcus förlusta av sin pappa. Han ger mig också min fjärde uppgift; ”Skriv ditt manus!” Detta är en ganska saftig uppgift så jag har beslutat mig för att skapa en helt ny säsong av detta steget. Så nästa säsong bli Manussäsongen! Om Marcus Marcus började filma vid barnsben och eldade nästan upp huset under en actionscen i köket. Efter det fick han fortsätta sitt filmande på annan plats. Men det blev ganska kringlig väg, och efter en 12 års vistelse i USA är han nu hemma och gör sin första långfilm på hemmaplan. Marcus är en enormt driven människa som bubblar av inspiration och han kommer helt klart gå väldigt långt i vårt filmsverige! Jag rekommendera att kolla upp mer om honom på hans hemsida: nobreusproductions.com/ Marcus spottade ur sig otroliga råd och tips, men här är dom absolut hetaste: 1. Lär dig av dom stora filmskaparna 2. Lär dig grunderna till filmskapande 3. Va öppen – det kommer vara hundår – men gratis jobb m.m leder alltid dig vidare 4. Nätverka 5. Försök att undvika distraktioner – FOKUSERA! Dom andra guldbitarna jag plockade från Marcus hjärna var: Feed your crew Skriv manuset som om det är ett eget verk – den som läser manuset ska se filmen och bli underhållen. Ta inga lån Respektera hantverket Publiken reagerar på hur en skådis reagerar på en annan skådis Glöm aldrig publiken! Nu kör vi sista Idéavsnittet sen blir det nya bullar i manussäsongen! – Peppe

Det är en ära att få presentera det andra avsnittet av denna underbara podd som leder oss ett steg närmre långfilmen! Idag äter jag birkabulle med den magiskt drivne dokumentärfilmare Caroline Troedsson. Vi pratar om en tavla som förändrat hennes liv, hennes tid som bröllopsfilmare, om att våga vara nörd och att jobba med folk som är bättre än en själv. Jag fick mig en rejäl påminnelse om att se företagandet i mitt filmande och att alltid värdesätta min tid. Caroline gav mig även en riktigt bra tankeställare om att se SFI och andra institut som testpubliker, alla dessa människor har en enorm kunskap och varför inte utnyttja det? Caroline ger mig min andra uppgift i långfilmsresan: Hitta min bärande historia! Mitt svar på detta är: ”Filmens bärande historia rör sig kring en hämnd-heist utförd av en grupp utbrända kvinnor på deras arbetsgivare. Om Caroline Troedsson Caroline har jobbat på framgångsrika dokumentärer som ”Every face has a name” och ”Den unga Zlatan” och är nu i full fart med sin första fullängds dokumentär! Hon växte upp i snapphane land och har ett starkt band till de skånska skogarna som hon ofta återvänder till för inspiration. Om ni vill veta mer om Carro vilket jag helt klart rekommenderar så gå in på hennes hemsida; wiggentreefilm.se och följ henne där :) Caroline 3 absolut hetaste tips är: Kom på exakt vad du identifierar dig med – använd en titel på ditt visitkort Värdesätt alltid dig själv och din tid Fråga dig själv: är din historia relevant om 3 år? Men hon hade så sjukt många fler guldbitar som jag måste dela med mig: Ha alltid filmen som en del av dig – så folk känner dig som ”hen som är så duktig/ intresserad av film” Våga ta betalt! Tillåt dig själv att vara nörd inom ditt ämne Var alltid intresserad av projekten du ger dig in i, annars håller det inte. Se dina kunder som samarbetspartners – ni gör detta tillsammans Jobba med folk som är bättre än dig Respektera filmstödsstrukturen i Sverige Se relationen med en producent som ett äktenskap Då så mina vänner, då kör vi -Peppe

Allvarligt talat med författaren Lena Andersson Frågor i programmetHur ska man göra för att inte vakna upp och ångra de val man gjort i livet? Felix Erik Andersson Jag undrar vad folk menar när de säger det är undantaget som bekräftar regeln Jakob MehkriVarför blir vi så fascinerade och attraherade av vackra utseenden när de inte är förenade med någon prestation utan istället är medfödda?  Arash JahaniVad får det för konsekvenser för den människa som respekterar hundar/djur lika mycket som människor? Milou/Martha BengtssonMUSIKTomasz Stanko Soul of things variations I-XIII spår 4Jean-Philippe Rameau spår 1 AllemandePalle Mikkelborg spår 1 Song... Tread LightlySignatur först: Bill Frisell Probability CloudSignatur sist: Tomasz Stanko, Komeda Krzystof Sleep Safe and WarmMusiken sammanställd i samråd med Anton Karisproducent: Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

Respektera riffet! I detta avsnitt redogör Tomasz för Cult Of Lunas jubileumsspelning av Somewhere Along The Highway på Cirkus. Eriks teori om att Nicke Andersson kommer tillbaka till Entombed verkar inte slå helt fel. Metalpodden peppar inför Entombeds riktiga (nåja) återkomst på Close Up-båten i oktober och diskuterar även några av de övriga dödsbanden som kommer spela på denna färja. Vi går även igenom de där bandnamnen som du alltid undrat hur man uttalar. Och avslutningsvis bjuder vi på några riktigt feta doomriff från den elektriska trollkarlen!

KVIBBINERING: En handling som en person antingen håller på med eller vill hålla på med, men där kristna människor har olika åsikter om det handlar om synd. KÄRLEKSFRÅGAN: “I ljuset av min tidigare erfarenhet av kvibbinering, min plats som del av Kristi kropp, och mitt hopp om att Gud ska få äran i allt jag säger och gör, hur kan jag visa Kristi kärlek i frågan om kvibbinering?”