Podcasts about vetenskapsr

I februari avslutas SNS forskningsprojekt, som i tre år har belyst hur styrning, organisering och finansiering av högre utbildning och forskning bör utformas för att säkerställa hög kvalitet och god resursanvändning. Medverkande Maria Nilsson (L), statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson Mats Bergman, professor i nationalekonomi och rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Har författat SNS-rapporten Dimensionering av högre utbildning – vem är det egentligen som styr? Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Har författat SNS-rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid tillsammans med Sylvia Schwaag Serger. Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Har författat SNS-rapporten Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen. Erik Renström, rektor vid Lunds universitet Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet Magnus Frodigh, global forskningschef på Ericsson Stefan Bengtsson, ordförande i styrelsen för Chalmers tekniska högskola och ordförande till referensgruppen som varit knuten till SNS forskningsprojekt Konferensen modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

In this episode, I talk with my friend Serena Bauducco from Sweden, by way of Italy. In this episode, we discuss Serena's latest paper, which was published in Sleep Medicine Reviews. Serena Bauducco, Meg Pillion, Kate Bartel, Chelsea Reynolds, Michal Kahn, Michael Gradisar, “A bidirectional model of sleep and technology use: A theoretical review of How much, for whom, and which mechanisms” Read the full paper here https://doi.org/10.1016/j.smrv.2024.101933 This study and its findings are going to be challenging for some people. As lately, a narrative vilifying and blaming electronic devices for sleep problems has emerged. In this work, Serena has stepped back and taken a holistic, scientific and non-biased view of the data and unpacked the nuances of this relationship. Serena Bauducco is a researcher in the psychology department. She earned her PhD in 2017 with a thesis entitled “Adolescents' sleep in a 24/7 society: Epidemiology and prevention.” She finished her international postdoc (Vetenskapsrådet) at Flinders University in South Australia in 2023. Serena's research focuses on the factors that may exacerbate or improve adolescents' sleep, the relationship between sleep and mental health, and the potential of school-based interventions to improve teenagers´ sleep health and mental well-being. She is particularly interested in the link between technology use and sleep and how peers and parents may affect both behaviours. In her research, she has used survey studies (including longitudinal and social network analyses), experimental studies, and qualitative/mixed-method studies. Serena primarily teaches the prevention and implementation courses within the Psychology program and has supervised both Bachelor's and Master's theses. Connect with Serena LinkedIn https://www.linkedin.com/in/serena-bauducco-1119b018/ Google scholar: https://scholar.google.se/citations?user=o-Ah7h4AAAAJ&hl=en&oi=ao Email: serena.bauducco@oru.se Contact me at iandunican@sleep4performance.com.au or www.sleep4performance.com.au  and check out the YouTube channel.  

Max Liljefors är professor i konsthistoria och visuella studier. Hans forskning handlar om konstens och den estetiska upplevelsens transformativa och läkande potential. Han sammanför kunskap från konstvetenskap och filosofi med rön från medicin och neurovetenskap, samt med konstnärlig forskning. I detta avsnitt pratar vi om människans nedärvda färdigheter och behov, konstens möjligheter att dämpa stress och bidra till känslor av hopp, mening och gemenskap, evidensbaserade exempel och om forskningens roll att genom tvärdisciplinära samtal sätta användbara termer på det vi upplever. Max är forskningsledare för projektet Skilda konstvärldar, finansierat av Vetenskapsrådet 2022–2025, om möjligheter och hinder för kunskapsutbyte mellan humaniora och medicin och konstens potential inom vård och omsorg. Tillsammans med Martin Garwicz och Christine Wamsler, koordinerar han samverkansinitiativet Existentiell Resiliens: Kontemplation, Estetik, Medkänsla (ERiCi), 2023–2025. ERiCi samlar ett tjugotal forskare från Lunds universitet samt ett antal externa partners med målet att främja existentiell hållbarhet. Han arbetar också med utbildningsinsatser, bl.a. en uppdragsutbildning för vårdpersonal i att använda konst och estetik i sina verksamheter och har också utfört uppdragsforskning för Region Stockholm och Region Skåne. Avsnittsinformation: Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Konstverk: Alex Garthwaite and Andy McGeorge, Nathan Coley Studio Foto: Peter Westrup Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 27 min 41 sek

Jämställdhet i akademin är inte bara en rättvisefråga utan också en fråga om kvaliteten på forskningen. Både kvinnor och män har unika perspektiv och kompetenser som påverkar forskningsarbetet. Men trots en högre andel kvinnliga studenter är endast en knapp tredjedel av landets professorer kvinnor. Medverkande Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och forskare vid Ratio Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet och ledamot i Sveriges unga akademi Johan Lindell, chef för avdelningen för forskningspolitik, Vetenskapsrådet Sanna Wolk, ordförande, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.  

Gå med i http://patreon.com/godton för hela avsnittet. Hanif är förbannad över polismyndighetens övergrepp mot enskilda medborgare och Per uppmärksammar att Vetenskapsrådet bokstavligen trollar skattebetalarna.

Samarbeten med ryska forskningsinstitutioner ska upphöra som en markering mot kriget i Ukraina, uppmanar regeringen. Går det att ändå hålla kontakten med enskilda ryska forskare? Och är det viktigt? I programmet medverkar Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Det gör även Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Du hör också Christer Fuglesang, astronaut och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och Mikhail Gelfand, professor i bioinformatik i Moskva. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Efter decennier av motstånd befinner vi oss idag i en psykedelisk revolution inom forskningsområdet psykisk hälsa. Nu finansierar Klarna-grundaren Niklas Adalberth och Vetenskapsrådet en banbrytande studie vid Karolinska Institutet om hur psilocybin kan hjälpa vid svår depression.Likheterna är tydliga med cannabisfrågan i USA, där legalisering av medicinskt bruk föregick en normalisering och avkriminalisering av nöjesbruk. Därför kan forskningen få en politisk sprängkraft även i nolltoleransens Sverige, skriver journalisten Erik Augustin Palm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En välfungerande forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att bedriva forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Hur den nationella forskningsinfrastrukturen organiseras, styrs och finansieras påverkar möjligheterna att nå målet att bli ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Regeringens särskilde utredare Tobias Krantz gästar SNS för att presentera sina förslag på hur en sådan forskningspolitik bör utformas. Medverkande Tobias Krantz, särskild utredare för utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet (deltar via länk) Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors. – Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som skulle vara mycket konkurrenskraftiga i de här sammanhangen. Stefan Svallfors är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet. I det här avsnittet av Curiepodden intervjuas han om rapporten Söktryck och framgång vid Europeiska forskningsrådet. Samtalet handlar bland annat om varför inte fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap söker medel från Europeiska forskningsrådet (ERC) och hur forskningsmiljöer, lärosäten och forskningsfinansiärer kan stötta dem som vill söka pengar därifrån.

Mögelimmun tomat och ris som ger större skördar. Världens växtförädling har tagit ett rejält framåtkliv tack vare Crispr och andra gensaxar. Men EU-domstolen bromsar den europeiska växtforskningen. Utvecklingen med grödor som får nya egenskaper går snabbt framåt på många håll i världen, dock inte i Europa där strikta regler hämmar användningen av ny teknik. Vi träffar svenska potatisforskare i motvind som börjat samarbeta med forskare i Argentina. I programmet hörs: Mariette Andersson, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Per Hofvander, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Jens Sundström, samverkanslektor och genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Marie Nyman, genteknikutvecklingsexpert på Gentekniknämnden/Vetenskapsrådet. Jonna Westin, reporter SR. Programledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hanif kräver God Ton™ i en stor gängrättegång. Per har lyssnat på hur Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier stämplar denna podd som parasiterande och populistisk.

Stolthet, frustration och arbetsglädje. Alla känslor finns när pandemiforskningen beskrivs från några olika horisonter i forskarvärlden. Jakob Löndahl i Lund jobbar med att kartlägga virus i sjukhusmiljö. En kunskap som vården skrek efter i våras när det handlar om viruset SARS-CoV2. Han har förslag på vad som kunde ha gjorts för att resultaten skulle ha kunnat levereras snabbare. Tove Fall professor i molekylär epidemiologi efterlyser ett forum för utbyte av idéer mellan forskare och expertmyndigheter. På Vetenskapsrådet  är man nöjd med hur omställningen till pandemiforskning har fungerat i Sverige. 35 forskare med miljonbidrag från Vetenskapsrådet kunde ändra inriktning på sin forskning och satsa på covid-19. 23 fick nya bidrag från Vetenskapsrådet utifrån  specifika idéer som fötts kring pandemin. Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström tänker att regeringen borde ha en vetenskaplig rådgivare eller ett vetenskapligt råd för att fungera ännu bättre under en pandemi eller vid annan typ av kris. Hör forskningsminister Matilda Ernkrans kommentar i Vetenskapsradion Hälsa.

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Lyssningssiffror i Spotify visar inte hur stor en artist egentligen är. Det menar forskare i den nya boken Spotify Teardown. Den nya boken Spotify Teardown bygger på ett forskningsprojekt som granskat musiktjänstens algoritmer, det vill säga hur den är uppbyggd. I ett av experimenten ville forskarna lägga upp en egen låt för att se hur lätt eller svårt det var att få upp den på tjänsten. En doktorand plockar av från frukostbordet och passar på att spela in det hela för att sedan ladda upp klippet till Spotify via mellanhandstjänster, så kallade aggregatorer. Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och en av medförfattarna till den nyligen utkomna boken Spotify Teardown. Några aggregatorer tyckte inte att det här var musik. Men när vi betalade dem var det musik. Det var ett sätt att förstå hur systemet styr och reglerar musiken när man laddat upp den till Spotify. Det blev en smärre hit, men bara på grund av våra egna bottar som lyssnade på den här låten ett par tusen gånger, säger professor Pelle Snickars. Genom en mängd experiment har forskarna försökt kartlägga hur Spotify egentligen ser ut under det glimrande gränssnittet. Processen kallas för algoritmic auditing, alltså en slags digital granskning. Pelle Snickars menar att deras arbete med datorprogrammerade 'bottar' bland annat lett fram till en särskilt viktig lärdom: att allt inte är som det ser ut att vara. Varken när det kommer till artister eller användare. Det är väldigt oklart om de här 160-170 miljoner lyssnare, som Spotify hävdar att de har, är maskiner eller människor. Och vad förhållandet mellan dem egentligen är, säger Pelle Snickars. När Kulturnytt frågar hur Spotify ser på problematiken med bottar skriver de i ett mailsvar: Vi ser väldigt allvarligt på artificiell manipulering av streaming på vår tjänst. Spotify har flera upptäcktåtgärder på plats som övervakar konsumtionen på tjänsten för att upptäcka, undersöka och hantera sådan aktivitet. Företaget har inte heller uppskattat forskarnas undersökning. Computer Sweden kunde 2017 berätta att Spotifys jurist i ett brev till Vetenskapsrådet ville att metoderna skulle ses över, något som tolkats som en påtryckning att dra in forskarnas anslag. Bland annat hänvisades till brott mot användaravtalet och att forskarna med manipulativa metoder kunnat tjäna pengar på musiken som laddats upp. Vetenskapsrådet avskrev förfrågan och professor Pelle Snickars ser allvarligt på händelsen. Det är sant att vi hade brutit mot användaravtalen och i mycket marginell mån också påverkat de ekonomiska utbetalningsmekanismerna. Vi har betalat mer pengar för att få upp vår musik på Spotify och vi har aldrig tagit ut några pengar säger Pelle Snickars och fortsätter: Det går inte att granska algoritmisk diskriminering om man inte bryter mot användaravtal. Så här har vi ett forskningsetiskt dilemma för närvarande som jag tror att vi kommer se mer av i akademien, men även i den journalistiska kåren. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Um den Handel mit Likes, Followern und Kommentaren ist ein globaler Wirtschaftszweig entstanden. Prof. Dr. Patrick Vonderau erforscht ihn. Likes, Follower, Shares und Kommentare kann man kaufen. Ganz legal und oftmals nur mithilfe ein paar weniger Klicks. „Like-Economy“ wird der Handel mit dem digitalen Gut auch genannt und er erstreckt sich über den ganzen Globus. Prof. Dr. Patrick Vonderau und sein Team forschen in verschiedenen Ländern, um ein erstes Bild dieses wirtschaftlichen Phänomens zu zeichnen. Die wichtigste Erkenntnis bislang: Mit dem medial transportierten Bild der „Click-Farms“ – digitalen Sweatshops in Billiglohnländern des globalen Südens – hat der Wirtschaftszweig wenig zu tun. Eine riesige, gar illegale Schattenwirtschaft gibt es nicht. In der Like-Economy arbeitetet man professionell organisiert und in der Regel legal. Die Arbeit ist eher mit Onlinemarketing zu vergleichen als mit ausbeuterischen Strukturen und Internetbetrug. Dennoch ist der Handel mit Likes und Followern nicht unproblematisch. Wie es rechtlich um ihn bestellt ist, ist noch nicht zur Gänze geklärt. Welchen Einfluss er auf eventuelle politische Kräfteverhältnisse hat, muss ebenso noch detaillierter erforscht werden. Prof. Dr. Patrick Vonderau ist Professor an der Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg. Ans Leibniz-Institut für Medienforschung kam Prof. Vonderau für einen Vortrag und erklärte sich im Anschluss spontan dazu bereit, im BredowCast mit Johanna Sebauer über seine aktuelle Forschung zu sprechen. --- Links Prof. Dr. Patrick Vonderau https://www.patrickvonderau.com/ Medien- und Kommunikationswissenschaft an der Uni Halle-Wittenberg https://www.medienkomm.uni-halle.de/ Like-Economy Artikel von Carolin Gerlitz und Anne Helmond: "The like economy: Social buttons and the data-intensive web": https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1461444812472322?journalCode=nmsa Click-Farming Wikipedia-Eintrag: https://en.wikipedia.org/wiki/Click_farm Typische Berichterstattung über Click-Farming  - https://onlinemarketing.de/news/clickfarm-thailand-entdeckt-400-iphones-300-00-sim-karten-wechat  - https://ppcprotect.com/what-is-a-click-farm/  Forschungsprojekt von Prof. Dr. Patrick Vonderau Shadow Economies of the Internet: An Ethnography of Click Farming (2018- 2020). In Zusammenarbeit mit dem Sozialanthropologen Johan Lindquist (Universita?t Stockholm). Es wird finanziert vom Vetenskapsrådet/The Swedish Research Council: https://www.socant.su.se/english/about-us/news/the-department-of-social-anthropology-receives-three-project-grants-1.356754 Kontakt Leibniz-Institut für Medienforschung | Hans-Bredow-Institut (HBI) https://www.leibniz-hbi.de/ Das Institut auf Twitter https://twitter.com/BredowInstitut E-Mail an das Podcast-Team podcast@hans-bredow-institut.de Gastgeberin Johanna Sebauer https://www.leibniz-hbi.de/de/mitarbeiter/johanna-sebauer

I detta avsnitt diskuterar vi öppen kod, öppen data, öppen information och öppen vetenskap. Vi går igenom upphovsrätt, relevanta licenser för kod och bilder, diskuterar hur Wikipedia och Wordpress arbetar med öppen källkod och öppen information. I universitetsvärlden pågår det dessutom ett större projekt om att göra all forskningsdata publikt och vi diskuterar för- och nackdelar. Dagens spaning: Investerarfysikern - Klimatkompensera genom att investera Relevanta länkar till dagens spaning: - Trine - Solcellsprojekt i utvecklingsländer - Patternenergy - Företag som investerar i vindkraft - Energimarknadsinspektionens sida om ursprungsmärkning och nordisk elmix Omnämnt i podden: - South Sea Bubble - Polarforskaren som strandade i Kina - Why We Sleep - Ideell upphovsrätt - Opensource.org - Linux - GNU General Public License (GPL) - GNU - MIT License - BSD License - Creative commons - Offentlighetsprincipen - Jordbruksverkets blogg - Jordburket i siffror - Avsnitt 3 - Investeringar, börsen och jordbruksdata - Jordbruksverkets statistikdatabas - Valforskningsartikeln: Is the Voter Model a model for voters? - Statistikmyndigheten SCB - Det finns flera olika rankinglistor för öppen data. Beroende på exakt vad de mäter och hur de är konstruerade så hamnar Sverige ganska olika. Till exempel: enligt Open Knowledge Internationals ranking [2016] hamnar Sverige på plats 21, enligt en EU ranking [2018] plats 20. Sverige ligger dock högre på WWW Foundations Open Data Barometer [2016] (plats 15) och på plats 3 enligt Open Data Watch [2017] - öppnadata.se - EU-beslut om forskining. - Universitetsbibliotek och Elsevier - Open access - Open science - Peer review (kollegial granskning) - Amerikanska fysikersällskapet - Vetenskapsrådets sida om öppen tillgång till forskningsdata. - Kungliga bibliotektets sida om öppen tillgång till forskningsdata. - En bra illustration av P-hacking, från FiveThirtyEight - Kaggles datasets - Öppen data på Amazon Web Services (AWS) - Fler datasets: Machine Learning Repository, University of California, Irvine - Boolis API - Husmask - coinmarketcap API Medverkande i avsnittet: - Henning Hammar, driver tjänsten Börslabbet, doktor i fysik, @investerarfys - Daniel Constanda, IT-konsult i finansbranchen på Clara Financial Consulting, @DanielConstanda - Martin Nordgren, ingenjör på Tobii, tidigare på Dirac, @martinjnordgren Kontakta oss:dataspaning.se @dataspaning @ Twitterdataspaning@gmail.com

I 40 år har Sverige gett forskningsbistånd till Tanzania, sammanlagt miljardbelopp. Men är det vettigt att satsat på tanzaniska doktorander när inte alla barn ens går i skolan eller äter sig mätta? Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt Muhimbili University, Tanzanias främsta medicinska universitet, som Sverige stöttat i decennier med forskare och dyra apparater. I stort visar forskarrapporter att det svenska forskningsbiståndet varit lyckat, men kanske är det dags nu att pengarna lyfts bort från biståndet? I stället skulle Tanzanias forskare kunna söka pengar via Vetenskapsrådet. Med: Eligius Lyamuya, professor i mikrobiologi MUHAS Dar es Salaam, David Nilsson, forskare i teknik och vetenskapshistoria KTH, Dorisa Nanage, forskare MUHAS, Måns Fellesson, fd forskare Nordiska Afrikainstitutet Uppsala, Matti Tedre, professor i datavetenskap vid Östra Finlands universitet, Inger Lundgren, SIDA. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Det amerikanska projektet Cancer Moonshot har öronmärkt 1,8 miljarder dollar för sju års forskning kring hur cancer kan förebyggas, behandlas och botas. En jättesatsning som Sverige vill vara med på. Allt fler i världen får cancer som en följd av att världens befolkning blir allt äldre. Den absolut mest effektiva insatsen för att ändra utvecklingen är att minska rökningen, men det behövs också nya spjutspetsteknologier och bättre vårdkedjor kring dem som drabbas av cancer. Forskning inom alla dessa områden får plats i den amerikanska forskningssatsningen Cancer Moonshot där också Sverige vill samverka. Du hör Mark Parascandola från USA:s nationella cancerinstitut, Helena Nordenstedt från Gapminder, onkologen Nils Wilking, epidemiologiprofessorn Sir Richard Peto, gastroenterologiprofessorn Matthias Löhr, forskarna Kate Bolam, Helene Rundqvist och Yvonne Wengström och Vetenskapsrådets Jan-Ingvar Jönsson. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Helena Wallberg arbetar som fortbildade och kvalitetsutvecklare och har många års erfarenhet med sig som bland annat gymnasielärare och specialpedagog. I det här avsnittet delar hon med sig av sina konkreta tips för hur lärare kan göra för att skapa bra lärandemiljöer. Tips som är grundande i forskning. Vetenskapsrådet har konstaterat tre områden som är framgångsrika när det gäller barn med behov av särskilt stöd. > Explicit undervisning innebär att man tydliggör förväntningar, visar en modell som eleverna jobbar sig mot med hjälp av återkoppling och självskattning. Det är en del av formativ bedömning.  > Kamratlärande – elever lär varandra och får lära sig hur man lär andra. > Metakognitiva strategier – elever får lära sig att formulera hur de tänker kring sitt arbete och sitt lärande i syfte att hitta goda strategier. Vetenskapsrådet konstaterade också att det här var bra för alla elever oavsett behov av särskilt stöd eller inte. Helena lyfter fram vikten av att som lärare våga lägga tid på att skapa en god relation till elever i början av terminen och skapa väl fungerande grupper. Utan fungerande relationer och grupper kommer inte de särskilda anpassningarna att ha den effekt som var målet. Hon betonar att bemötande och relationsbyggande är en viktig grund för att nå målen med undervisningen. En brist som Helena ofta uppmärksammar är att skolor ofta saknar gemensamma rutiner för hur de ska hantera problematiska situationer. Rutiner skulle spara tid och säkra att alla elever får rätt stöd och hjälp. En utmaning är att lärare sköter sitt eget klassrum och bedömer själva när de tycker att det inte fungerar. En bedömning som kan bli olika från lärare till lärare. Det ställs större krav på lärare idag, det ska man komma ihåg, menar Helena. Det är lätt att klaga på lärare och skolan men det är svårare att vara lärare idag än vad det var förr. Skolan skulle tjäna på att ställa fler frågor till eleverna, till sig själv som lärare, till kollegorna och till föräldrar för att få reda på mer om varför det inte fungerar. Återkoppling ser Helena som en viktig framgångsfaktor. Elever som gör extra ansträngningar måste få uppmärksamhet för det! Återkoppling som ”bra jobbat” till hela klassen har ingen verkan. Särskilt elever med svårigheter behöver tät återkoppling för att orka hålla motivation och koncentration uppe. Vill du följa Helena Wallbergs blogg så kan du gör det på: https://specialpedagogen.blog/ Missa inget poddavsnitt, blogginlägg eller annat som hjälper dig att få en smidigare vardag > anmäl dig till Funka med adhd:s nyhetsbrev! http://explain.us16.list-manage1.com/subscribe?u=dcdef210a42ba3a29c5e818c8&id=a023ffc1a0

This episode is presented in English! Fredrik speaks to Alejandro Russo about information security. Using Haskell, it is possible to create a library which can guarantee information security even when information (say, your password to a library checking password strength) is passed on to third-party code. We discuss Alejandro’s paper on this topic and the much wider applicability and possibilities of the ideas - they’re hopefully making their way into browsers! We also talk a bit about how to inform yourself about security (and what not to do), as well as discuss the flow of knowledge between academia and non-academia. Alejandro Russo is an associate professor at Chalmers University of Technology working on the intersection of functional languages, security, and systems. He is the recipient of a Google Research Awards and several grants from the Swedish research agencies Vetenskapsrådet, STINT, and Barbro Osher foundation. Internationally, Prof. Russo worked on prestigious research institutions like Stanford University, where he was appointed visiting associate professor. His research ranges from foundational aspects of security to developing tools tosecure software written in Haskell, Python, and JavaScript. Links   Alejandro Russo Functional programming BBS Modem Two Can Keep a Secret, If One of Them Uses Haskell - Alejandro’s paper ICFP 2015 Functional pearls Haskell Access control Information-flow control Side-effects Haskell 98 Dependent-type languages JSFlow - IFC for Javascript, created by people at Chalmers People at Chalmers and Cornell creating Java compilers GDPR - EU directive to strengthen data protection for individuals Webassembly Gradual typing Buffer overflow Dangling pointers Fuzz testing IEEE security and privacy conferences ACMCCS OSDI SOSP Pony Rust Data race Linear types Affine types There is code written in Rust inside Firefox since August 2016 COWL - Confinement with origin web labels Drop Alejandro a line! Under utveckling is a podcast by and for developers, created in sunny (cough) Gothenburg by us at TimeEdit. We would love your feedback on the topics we discuss! We are on Twitter as @uupodden and at Facebook as Under utveckling. If you enjoy the podcast we’d love a rating and review in iTunes!

Just nu byggs ESS som blir världens största neutronmikroskop där forskare från hela Europa kan studera olika material. Miljardinvesteringen kan i förlängningen leda till alltifrån smartare batterier till nya läkemedel. Koordinatorn Marie-Louise Ainalem berättar mer om den nya anläggningen utanför Lund. Läs också en artikel i Curie om ESS: http://www.tidningencurie.se/nyheter/2017/02/02/med-ess-blir-europa-centrum-for-materialforskning/ Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon är lektor i latin, har ett brinnande intresse för forskningspolitik och betonar vikten av att våga säga ifrån. Möt Moa Ekbom som varit ordförande i Sulfs doktorandförening och suttit i regeringens forskningsberedning inför forskningspropositionen. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon är hjärnforskaren som talar varmt om behovet av forskningskommunikation. Lyssna på Nobelpristagaren May-Britt Moser som vill kombinera vetenskap med film och klassisk musik för att nå ut med forskningen till fler. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon ser sig inte bara som forskare. Möt Julia Uddén som gärna rör sig i gränslandet mellan vetenskap och konst. Hon gestaltar sin forskning om hjärnan i dans och musik och är intresserad av sambandet mellan kreativitet och sjukdom. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen. Under veckan har Vetenskapsradion granskat fallet med hornhinnor som var avsedda för grisar, men som opererades in på människor. En professor vid Linköpings universitet anklagas nu för oetisk forskning.Vetenskapsrådet vill nu att svenska etikregler ska gälla även när svenska forskare bedriver verksamhet och gör tester på människor utanför EU. Vetenskapsrådet föreslår stickprov för att kontrollera att forskning utanför EU lever upp till samma etiska krav som forskning i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kommenterar.Vi pratar också om hotande vattenbrist, fästingar som sprider TBE och cellprover som måste göras om. Vi uppmärksammar också Wikipedia som fyller 15 år.Programledare är Lena Nordlund

Vi pratar med läraren och betygsexperten Per Måhl som menar att det är lärarna själva som måste ges utrymme att utveckla betygssättningen i samtal med lärarkollegor utifrån sina ämnen. Endast så kan betygssättningen bli tydligare och bättre. Och det kräver tid för betyg. Per Måhl är aktuell med en kritisk granskning av ett kapitel i rapporten ”Betygens geografi”, en kartläggning av betygsläget, nationellt och internationellt, på uppdrag av Vetenskapsrådet. Rapporten som är skriven av några mer betygskritiska forskare (jämfört Per Måhl).  Per Måhl är gymnasielärare i svenska, filosofi och religionskunskap och har också en period arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning. När Per inte själv undervisar,  åker han runt och föreläser samt fortbildar andra lärare om betyg, betygssättning, bedömningar och elevinformation. Zoran Alagic, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet. Relaterat material:  Länk till rapporten ”Betygens Geografi” Länk till Per Måhls kritiska granskning

I det trettioåttonde avsnittet av podden pratar vi återigen om schizofreni, tabu och politik. Gäst är vetenskapsjournalisten och före detta handelsministern Maria Borelius. Detta är den andra delen av två av denna intervju, lyssna gärna på del ett av intervjun innan du lyssnar på detta avsnitt. I det här avsnittet berättar Maria hur ledande politiker pratar om psykisk ohälsa bakom kulisserna, och vad hon tycker att politiker borde göra för att förbättra situationen för alla psykiskt sjuka i Sverige.Bland annat menar hon att psykiatrin borde få 25-30 procent av sjukvårdsbudgeten, motsvarande sjukdomsbördan som de psykiatriska diagnoserna står för, inte 7-8 procent av budgeten som det ser ut idag. Hon tycker också att Vetenskapsrådet borde ge mer pengar till svensk forskning om psykisk ohälsa, idag får sådan forskning bara 7 procent av de totala forskningsmedlen som myndigheten delar ut vilket är oacceptabelt enligt Maria.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om människans långa relation till hunden, och om Open Access och indraget stöd till forskningstidskrifter. Med Urban Björstadius. Härom veckan kom nya rön om ursprunget till våra dagars hundar. Tidigare har man trott att det var i Kina eller Mellanöstern som människan lyckades tämja vargar, men enligt forskarna var det i Europa som de första hundarna levde. Och att hunden har varit en trogen vän till människan genom historien vittnar mängder av spår av hundar om i gravar, på keramikkärl och i tidiga skriftliga källor. En som intresserat sig för människans relation till hunden är religionshistorikern Tommy Kuusela, som säger att hunden ofta har tillskrivits olika religiösa betydelser. Dessutom handlar det om Open Access, alltså kraven på att forskares texter ska göras fritt tillgängliga på internet. Frågan om Open Access blev extra aktuell härom veckan när Stockholms universitet la ut 1500 avhandlingar på nätet utan lov, och när Vetenskapsrådet beslutade att dra in stödet för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter. Vi hör Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stefan Amirell, redaktör för Historisk Tidskrift, och Kerstin Sahlin som är huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Programledare är Urban Björstadius.

AstraZeneca lägger ned sin forskning i Södertälje som varit inriktad på sjukdomar som Alzheimers, stroke och Parkinsson. Men vad betyder det för övriga medicinsk forskning i Sverige? Lena Claesson-Welsh, prof i biokemi och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA:s medicinska grupp, Mats Ulfvendahl, huvudsekreterare i medicin vid Vetenskapsrådet och prof Torsten Gordh, verksamhetschef för smärtcentrum i Uppsala. "Äkta människor" är SVT:s serie där människor lever sida vid sida med androider, det vill säga robotar byggda för att exakt likna människor ända in på skinnet. I serien kallas de för hubotar, och har blivit kommersialiserade människomaskiner med usb-uttag i nacken. Men hur nära är serien verkligheten? Frilansjournalist Niklas Zachrisson berättar mer om dagens robotforskning. Hjärnan hos drogmissbrukare avviker i utseende och struktur om man jämför med hur människohjärnor i allmänhet ser ut, men missbrukarens hjärna fungerar också annorlunda. Forskarna har inte vetat om förändringarna beror på drogmissbruket, eller om hjärnan faktiskt var avvikande redan innan personen blev beroende av droger. Reporter Gustaf Klarin.

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen. - Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen: "Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processer. Man fick lära sig rita pilar som visade att all information gick ut från dna som omvandlades till rna som vidarebefordrade budskapet ut i cellerna, och kroppen. Men nu är vi mitt inne i en utveckling där det här ställs på huvudet. I själva verket är våra arvsanlag, som alltså byggs upp av dna-molekylen helt beroende av input utifrån för att gener ska slås på och av vid rätt tillfällen, och där har rna visat spela omvänd roll som informationsbärare, och tala om för genen att den ska slås på, inte bara transportera ut informationen från arvsanlagen." Vi får också en kommentar om den omskakande nyheten att CERN-forskare har gjort experiment som visar att neutriner kan färdas snabbare än ljus. Om det stämmer skulle Einsteins relativitetsteori omkullkastas. – Nu väntas inom kort andra forskargrupper försöka upprepa CERN-forskarnas försök, för att se om det stämmer, säger Ulrika Björkstén. Den största utredning om forskningsfusk i Sverige har Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Det gäller en professor i Göteborg, som anklagats för forskningsfusk på sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet. Vetenskapsrådets expertgrupp utredde frågan och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till flera fall av grov vetenskaplig oredlighet. Forskarens anslag drogs in, och Göteborgs Universitet begärde att få avskeda personen - men på grund av pappersslarv på Vetenskapsrådet så har ärendet nu tagit en ny vändning. Theres Bergstedt intervjuar Mille Milnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Brittiska vulkanforskare undersöker möjligheterna att släppa ut svavel från gigantiska ballonger högt upp i himlen. Nästa månad, i oktober, skickar de upp en testballong, förankrad till marken med en 1000 meter lång slang. De ska försöka trycka upp vatten genom slangen och spruta ut vattnet från ballongen. Om det fungerar vill de skicka upp ballongen på ännu högre höjd och undersöka om det går att sprida ut svavel från ballongen, syftet med det här är att svavlet ska reflektera solljus och på så vis sänka temperaturen på jorden. – Den här idén att sprida svavel på hög höjd är det närmsta man hittills har kommit i ambition att genom jättelik ingenjörskonst mildra växthuseffekten, säger Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi på Uppsala universitet. Det är väl belagt att vulknautbrott kan sänka jordens medeltemperatur genom sina utsläpp som reflekterar solljuset. Men det finns potentiellt stora risker med att försöka manipulera klimatet på det sättet, enligt Anna Rutgersson. Arkeologer har hittat märkliga rester av människor som dog utanför Motala för 8000 år sedan. Fyndet består av elva stycken människoskallar. Åtminstone två av dem spetsades på trästavar innan de sänktes ner i en sjö. --Det här handlar om en unik stenåldersritual, enligt Fredrik Hallgren, som är projektledare för den arkeologiska undersökningen. Man har aldrig tidigare hittat den här typen av ritualfynd från just stenåldern.