Podcasts about bokstavligen

Bokstavligen eller figurativt vad har du på tapeten hos dig? Vi pratar om allt som händer just i detta nu! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Oj, vad det snackas tapeter! Men det snackas faktiskt en hel del annat också!Till exempel reder vi ut vilken yrkesgrupp som snusar mest. Är det så att det inte finns en enda lastbilschaufför som inte snusar?Det blir också kissflaskor och jättepumpor. Lisa har en hel del att berätta om båda dessa ämnen.Dessutom blir det tävling: Inte helt fel! Får vi en ny stormästare?I extramaterialet blir det turbopodd: Rasmus berättar om när han lurades, och Anna (försöker) prata om amerikanska rockers tankar om svenskar.

USA:s före detta finansminister och Activision Blizzards tidigare chef är båda sugna på att köpa upp Tiktok. Men jakten på en ny ägare, som inte är kinesiska Bytedance, har ett högt pris. Bokstavligen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Martin Svensson ville leva gott. Vägen till pengarna var mindre viktig, Hsn var utan tveka beredd att gå över lik. Bokstavligen. Källor:Skånska mord av Jan HemmelSkånska mord- Veberödsmannen 1927 av Per Erik TellSkånska mord – 2. Veberödsmannen | SVT PlayVeberödsmannen (odenochaventyr.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bokstavligen! Hur tränar några av våra bästa löpare styrka? Vi möter Carolina Johnson, Kristofer Låås, Sara Christianson och superveteranen och f.d. världsorienteraren Håkan Eriksson. Dessa duktiga löpare berättar om sina styrkerutiner. Vilka är favoritövningarna och vad är centralt när man konstruerar ett styrkeprogram för att bli en bättre löpare? John har återintroducerat kvalité och börjar känna sig som en löpare igen. Manne fortsätter att kämpa mot diverse kroppsliga symptom men har ändå fått till ganska fin träning.  Veckans Sponsor: Petzl. Missa inte att anmäla er till vårt reflexbaneevent. Det blir god mat lagad av Billy White, roliga tävlingar, utprovning av pannlampor, löpning, goodiebags till alla (bland annat med Sauconytisha värd 400 kr). Nackareservatet klockan 16-18 den 25/11. Det är gratis men finns bara 50 platser.  HÄR ANMÄLER MAN SIG Spring Snyggt! 

Avsnitt 182 är här och Anna har fått tugga grus... Bokstavligen. Emma har äntligen fått rida piaff, passage och galopp-piruetter på Annas favorithäst i världen - Pippi! Dessutom har Emma hopptävlat både Pebban och Bella. Avslutningsvis tar vi upp en artikel kring dispensansökan till Svenska Ridsportförbundet.Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dilan och Moa samtalar om hur tiden går BOKSTAVLIGEN går snabbt just nu. Men varför? Tyvärr är ämnet för psykosinducerande att tänka på så det blir ett snabbt segmet. Sen: moderskapet och separationsångest, skuld, kropp själ kärlek och rädslor!!!!!!!!

Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.Parentes livet slut parentes. Så slutar dikten First Person Shooter i Malte Perssons bok Till dikten. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete Prix Nobel från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.I sin studie Digital Shift skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation ett inskott eller sidoreplik i ett anförande som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.Det var först under medeltiden år 1399 hävdar en handbok som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt jag tänker alltså är jag. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt Fisches Nachtgesang (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman Lolita (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade différance. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, Signature événement contexte (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område vid sidan av det skrivna ordet är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärnautforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman Din vän datamaskinen (2008) med parentestecknen högt uttalade: För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något likt ett objekt att hantera och exploatera i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker LitteraturCuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

Den 28e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är kändisar så ofta vänner med andra kändisar? Och är det för att Malin och Clara tycker svenska kändisar är så tråkiga som de själva saknar kändiskompisar? Dessutom har Claras barn bränt ut sig. Bokstavligen.

Att Kina har stora intressen i andra länder är väl känt – mindre känt är vad som sker på Balkan. I Serbien och Montenegro är Kina på god väg att ta kontroll över jätteprojekt av vägar och hamnar. Vad betyder det för Sverige och EU när Kina bygger megaprojektet på Balkan? DN:s reporter Torbjörn Petersson har rest till Montenegro och Serbien – där svart och rött stoft från ett stålverk faller ned på marken. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

I framtiden kommer du inte att vara på Internet. Internet kommer att vara på dig. Istället för små skärmar i våra händer, vill Facebook bygga någonting som användaren kan flytta in i helt och hållet. Bokstavligen. En tredimensionell virtualvärld för samtliga våra sinnen, ett kaninhål kallat metaversum. Är du beredd? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hjälte: Den unga Liella Handling: Liella träffar nya vänner. Bokstavligen. Spelledare: Robert Jonsson Spelare: Emelie Drottz som Liella. Jörgen Niemi som Qasim. Emelie Drottz medverkar i rollspelspodden Rollspelarna. Hon jobbar annars i en bowlinghall men har nog inte slagit en... Fortsätt läsa →

Den stora genomgången av Lojsans kräftskiva förra veckan. En lugn tillställning för Lojsans som gick och la sig i tid, efter att ha börjat i tid. Hanna lider av fomo och funderar kring sin egen födelsedagsfest. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jakten på den nya Ash pågår. Bokstavligen. En traditionell hjortjakt hålls, varigenom den kandidat som framgångsrikt spårar och dödar hjorten blir nästa Ash. Bo är inte så intresserad av detta fram till dess att hon upptäcker att det inte är en vanlig hjort som jagas.

Två fyrtioplussare snackar ner den stora dagen, och fastnar vid en present som stack ut. En ny vasaloppstrippel 45 - med start om ett par veckor (Vasaåket 45 NATT). Det skrämmer, men har också triggat oss att ta steget att boka in oss på skatekurs. Ja, vi snackar längdskidor. Sanna (och hennes man) har testat brun utan sol med varierande resultat. Bokstavligen. 

I vårt blodigaste avsnitt hittills så går vi igenom slaget om Tarawa 1943. Mattis går till sitt dark place och maler på om fullkomligt förfärliga detaljer av ett fullkomligt förfärligt slag. Per däremot har läst Birgitta Ohlsson och agerar därför avsnittets duktiga flicka genom allt mer desperata (somliga skulle säga oanständiga!) försök att lätta upp stämningen en smula. Gör dig redo för marinkårssoldater i katastrofal uppförsbacke, japaner som BOKSTAVLIGEN slåss till sista man, landstigningsbåtar som fastnar i korallrev, brist på eldkastare, konstant närstrid i 76 timmar och några av de mest bisarra clusterfucks som har skett i krigshistorien! Detta är så här långt det närmaste vi har kommit ett 40k-avsnitt.Stöd oss på Patreon: www.patreon.com/krigshistoriepodden Stötta oss på Patreon! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-4-september-2020/

I vårt hundrasjuttonde avsnitt dyker vi ner i musikträsket återigen. Bokstavligen. Vi gör ett geografiskt nedslag i Louisiana och närmare bestämt musikstaden New Orleans. Vi undersöker en musikscen som sedan länge haft sin peak. Hur definierar vi NOLA-sludge och hur har soundets historia tett sig de senaste 30 åren? Vi diskuterar alla gubbar som är aktiva och den inavel som finns i scenen samt hur orkanen Katrina påverkat både musiken och dess utövare. Vi bjuder på musik från pionjärerna och konstaterar att inget nytt egentligen hänt. Som Kirk Windstein själv uttrycker sig: Bring it down! Spellista: Goatwhore - Baring Teeth For Revolt (Constricting Rage Of The Merciless / Metal Blade) Shell Shock - More Gore (S/t / Splattered) Outlaw Order - Siege Mentality (Dragging Down The Enforcer / Season Of Mist) Kingdom Of Sorrow - Screaming Into The Sky (S/t / Relapse) The Melvins - A History Of Bad Men (A Senile Animal /Ipecac) Soilent Green - Golfers Just Love Punishment (Pussy Soul / Dwell) Superjoint Ritual - The Destruction Of A Person (A Lethal Dose Of American Hatred /Mayan) Crowbar - Behind The Black Horizon (Odd Fellows Rest / Spitfire) Acid Bath - Tranquilized (When The Kite String Pops / Roadrunner) Eyehategod - Dixie Whiskey (Dopesick / Century Media) Down - We Knew Him Well (Down IV: Part II / Roadrunner)

Alice har skaffat tjej, en morsa och även fått sin efterlängtade överraskningsfest. Vi har vår första gäst i podden, lilltjajen 22 från tinder är på plats och pratar om hur det är att dejta Linda 29. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Man kunde tro att hela idén försvann i Berlin 1989. Men den tycks mer aktuell än någonsin. Varje gräns mot andra blir också din egen. Stänger på ett eller annat sätt in dig själv samtidigt som din fiende, landsman, släkting, fästmö eller förälder. Delar kontinenter, städer och kvarter. Ofta säger den också lika mycket om oss som om dem på andra sidan. Vilka vi är och vilka de. Och kanske framför allt: vilka vi inte är. Sedan urminnes tider tycks människor ha velat definiera sig på det här sättet. Bokstavligen avgränsa sig mot andra. Jerikos murar har på senare decennier fått en rival om att vara världens äldsta ännu existerande. Av den så kallade "Isterbukskullen" i sydöstra Turkiet, Göbekli Tepe, som återupptäcktes på 1990-talet och antas vara över 11 000 år gammal. Förra året utsågs den här förhistoriska kultplatsen till ett av mänsklighetens världsarv. I jämförelse ter sig exempelvis den 3 000 år gamla mesopotamiska staden Uruks mursystem, troligen iscensatt av den legendariske härskaren Gilgamesh, som ett närmast modernt byggnadsverk. Eller Babylons murar från 600-talet före Kristus med Ishtarporten som sitt strålande smycke. Och man hade ju kunnat tro att hela idén om muren också raserades i Berlin 1989. Förpassades till kulturhistorien, på samma sätt som Järnridån och Ishtarporten och Isterbukskullen. Men i själva verket är det tvärtom. När gränsen mellan Öst- och Västtyskland revs fanns ett femtontal sådana barriärer mellan nationer kvar. I dag finns det, enligt den kanadensiska geografiprofessorn Elisabeth Vallet, drygt 70 stycken. Exempelvis har ett tiotal av länderna inom EU sedan 1989 byggt totalt 100 mil av befästa gränser, mer än sex Berlinmurar efter varandra. Till de pågående gränsbyggena hör Bulgariens mot Turkiet, Norges nya mot Ryssland, Englands och Frankrikes gemensamma i Calais. Och President Trumps mest grandiosa vallöfte var, och är, ju muren mot Mexiko. Trump menar också att just en mur skulle vara betydligt säkrare än någon annan fysisk gräns. Vilket även var vad Walter Ulbricht, DDR-ledaren som 1961 beordrade bygget av Berlin-muren, hävdade. Att andra typer av gränser, enligt Ulbricht, "frestar människor till allt fler försök att ta sig igenom". Ändå vet vi att muren sällan räcker, eller hjälper. Militärt förlorade den det mesta av sin mening för något tusental år sedan. Eftersom det utvecklades metoder för att ta sig över, eller under. Och nuförtiden helt enkelt bomba den från luften. Så hur högt muren än byggs, och hur mycket taggtråd som sätts där ovanpå, har den väl sin allra främsta funktion som metafor. Något som sätter sig i huvudet, på den utestängda, liksom den inneslutna. Hit men inte längre. Dit men inte längre. En mental gräns i sten och betong. Mattias Berg mattias.berg@sr.se Musiken som hördes kort i inslaget var ur Ebba Gröns "Die Mauer" från 1982.

Internet gör det omöjliga möjligt. Idag måste du googla och lyssna. Först på ”Virtual Choir” och sedan på ”Kutiman-Thru-you”. Jag lovar att det är värt det och du lovar att göra det ;) #ensakidag #musik #kutiman #virtualchoir * ett sällananvänt ord, undrar hur många gamla proggfans som fattar referensen. Hör av dig. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Känsliga lyssnare varnas! Mycket skitsnack. Bokstavligen.

När Relationsradion överraskningsringer till födelsedagsbarn ramlade vi över Ebbe - som berättade att han kom ut som gay när han satt och chattade i garderoben. Bokstavligen.

Från romarriket, via stasis övervakning till en samtid där vi själva förser säkerhetspolis med våra digitala profiler. Juristen Tormod Otter Johansen reflekterar över akternas betydelse i våra liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varje sak, eller objekt som forskare kallar det, måste förstås genom något som denna sak består av. En sten kan geologen titta på, eller slå i bitar, eller mala sönder och lösa i en vätska. Andra vetenskaper har andra objekt och andra utmaningar. Astronomins saker är långt borta, mikrobiologins väldigt små och teologins objekt kanske inte ens finns. När det gäller rättsvetenskap, som jag sysslar med, är det svårt. För var finns juridiken? Vad består rättssystemet av? Lagarna verkar vara ett slags mentala föreställningar, svåra att få grepp om. Men samtidigt är deras effekter i våra liv extremt verkliga och konkreta. Idag tar vi det för självklart att ett dokument blir mer tillförlitligt med en underskrift, eftersom vi lever i just den era som litar mer på det skrivna än det muntliga. Mitt i denna villrådighet känner jag mig för en stund räddad av Cornelia Vismanns avhandling Akten Medientechnik und Recht, på svenska Lagen och arkivet akternas mediehistoria. Vismann försöker förstå lagarna och maktens närvaro genom något så konkret och alldagligt att det är nästan osynligt. För vad förenar alla de där texterna jag läser på mitt kontor med hopp om att skymta lagen, rättvisan och makten? De är dokument, högar med papper på skrivbordet eller filer på min dator. Vismann kallar dem för akter. Vi befattar oss alla med samlingar av papper. I våra arbeten, privatliv och när vi då och då hamnar i sökljuset för en myndighet. Förordningen som möjliggör eldningsförbud, bygglovsansökningen, föreningens årsmöteshandlingar, instruktioner från chefen alla dessa sammanställningar av information, frågor och instruktioner som samordnar, bestämmer och organiserar våra liv kan kallas akter i Vismanns mening. Eftersom vi oftast bara bryr oss om innehållet i dessa texter glömmer vi att texterna själva har en viss utformning, vissa sätt att formulera sig och utgör delar i ett komplicerat flöde av texter som skickas fram och tillbaka. En ny lag föreslås, den skickas ut på remiss och svaren antecknas i en dagordning i ett utskott som producerar ett skrivet protokoll och så vidare, och så vidare. De flesta av våra förehavanden i det moderna samhället ackompanjeras, eller består helt och hållet, av en strid ström av dokument som bekräftar, upphäver eller refererar till andra dokument. Ok, men vad finns det att skriva om detta? Vismanns väg är att visa hur denna maktens pappershantering har sitt ursprung i en rad uppfinningar som sträcker sig tillbaka till det antika Rom. Innan dess, under den största delen av människans historia, fungerade både vardagliga mänskliga relationer och överhetens maktutövning genom muntlighet saker sades, berättades, beordrades, men mycket lite skrevs ner. Ett skifte inträffade då befallningarna från magistraterna i Rom började nedtecknas. I takt med att imperiet växte blev dessa nedskrivna ordrar förutsättningen för maktutövningen i det väldiga område som romarna lagt under sig. Vi trädde därmed in i en era av bokstavlighet, där det skrivna ordet utgör sanningen. När Rom började styras av en enväldig kejsare blev de tillfälliga befallningarna evigt gällande. Det nedskrivna kunde överleva både nya infall från kejsaren och dennes död. Då uppfanns också undertecknandet av dokument. Kejsarens signatur bekräftade lagens giltighet på samma sätt som jag idag undertecknar min ansökan om föräldrapenning. Idag tar vi det för självklart att ett dokument blir mer tillförlitligt med en underskrift, eftersom vi lever i just den era som litar mer på det skrivna än det muntliga. Makten behövde en ny sorts dokument som registrerade lagar och befallningar, men också efterlevnaden. Men produktionen av texter har ända sedan antiken skapat praktiska problem. När lagarna började skrivas ner växte deras mängd. Dessutom tillkom prejudikat från domstolarna. Behovet av ett alexanderhugg för att stävja denna flod av texter ökade. Kejsar Justinianus befallde på 500-talet att 1400 års lagstiftning och rättsfallsreferat skulle redigeras och sammanfattas i en enda lagsamling och att resten sedan skulle slängas och glömmas bort. Idag betalar jurister dyrt för sökbara databaser där den ständiga floden av lagar, rättsfall och kommentarer kan hanteras. Justinianus vänder sig säkert i sin grav. Men han känner nog igen sig. När vi väl börjat skriva ner saker verkar vi inte kunna sluta och varje text genererar nya texter. Men vad har det här med makten att göra? Att skriva ned lagar för att göra dem sannare och ge dem auktoritet har som sagt pågått sedan antiken. Under 1100-talet började visigoter och franker smycka sina nedskrivna ordrar med ståtlig typografi och stora sigill så att de förkroppsligade makten direkt på pappret. Men för att kontrollera undersåtarna räcker det inte att befallningarna är imponerande och tydliga. Makten behövde en ny sorts dokument som registrerade lagar och befallningar, men också efterlevnaden. Det centrala kansliet och arkivet föddes. Här kunde de utgående texterna registreras och hållas ordning på, samtidigt som rapporter om hur folk skötte sig eller misskötte sig kunde sammanställas. Övervakningssamhällets första stapplande steg togs bland dammiga högar i de medeltida slotten. Samtidigt som arkivet uppfanns under medeltiden gick vi in kontorens tidsålder, som vi inte heller lämnat. De dörrvakter som vid hoven reglerade tillgången till maktens centrum blev sekreterare. Deras bisyssla, att anteckna rådsförhandlingarna, blev med tiden huvudsyssla. Skrivandet, kopierandet och korrigerandet omgav makten och reglerade både tillgången till och resultatet av maktutövningen. Problemen växte sig dock större. Bokstavligen större. På samma sätt som med lagarna hopades nu än fler papper. De lades på hög, i lådor, gömdes undan på vindar. När handläggare på svenska myndigheter idag pratar om att anhängiggöra ett ärende kommer ordet från de säckar med papper som bokstavligen hängdes upp i krokar för att mössen inte skulle äta upp dem. Under stormningen av Bastiljen 1789 stod de franska revolutionärerna i valet mellan att bränna den gamla maktens arkiv eller att bevara dem. Valet blev att bevara. I detta konserverande av det förgångna uppstod en maktteknik för den moderna eran ett evigt arkiv som bevarar akter till eftervärlden. Arkivet ger byråkratin dess kontinuitet och varje modern makt bygger på en fungerande byråkrati. Vid 1800-talets början sammansmälte kontoret och arkivet till en slags symbiotisk enhet. Här finner vi uppfinningar som ordnandet av material efter det datum det inkommit, standardiserade papper, den upprättstående pärmen, karbonpappret, skrivmaskinen, och så vidare Vi lever alla i skuggan av våra digitala profiler som vid behov används av säkerhetstjänsterna och polisen, men som konstruerats för att fånga vår uppmärksamhet och sälja våra ögon till annonsörer. I Vismanns Tyskland finns idag en myndighet vars enda uppdrag är att hantera de enorma avlagringarna av papper, det vill säga akter, från Stasis övervakning i DDR. Med Wikileaks och Edward Snowdens avslöjanden vet vi att dessa kilometer med anteckningar är småpotatis jämfört med vad säkerhetstjänster idag bevarar av våra digitala kommunikationer. Det som agenter en gång själva behövde skriva ner skriver vi nu själva.  Vismanns avhandling lades fram år 2000. Om hon hade varit i livet idag, hade en ny upplaga säkerligen fortsatt längs det digitala spåret och utvecklat hennes analys av Stasis hemliga arkiv. För vad lever vi i idag om inte en än mer radikal situation där Facebook, Google och Amazon på ett mer omfattande sätt än någonsin tidigare upprättar och för evigt arkiverar alla våra förehavanden? Dessa övervakningsbyråkratier produceras med automatiska algoritmer som sömlöst suger i sig all data vi lämnar efter oss. Att makten över sanningen och makten över människorna realiseras genom akter, genom bevarad text, är lika sant idag som det var i Rom. Men idag finns akterna överallt, inte bara i maktens centrum. Vi lever alla i skuggan av våra digitala profiler som vid behov används av säkerhetstjänsterna och polisen, men som konstruerats för att fånga vår uppmärksamhet och sälja våra ögon till annonsörer. Allt efter att vi med ett enkelt klick undertecknat ett avtal. Det vill säga med vår underskrift godkänt upprättandet av dessa akter. Framgångsrikare akthantering, eller makthantering, har världen aldrig skådat. Tormod Otter Johansen, jurist   Litteratur Cornelia Vismann: Lagen och arkivet: Akternas mediehistoria. Översättare: Tommy Andersson. Glänta produktion, 2017

Yooo! Vi är tillbaka, vi diskuterar födelsedagar och funderar kring hur vi ska uppfostra våra framtida barn att fira sina födelsedagar... Vi går även in på ämnet om dessa artister som har utsatt andra för sexuella brott, allmänt om internet creeps och vidare till serien YOU och allt det läskiga kring detta Ugbaad berättar även om Ella Mais konsert på Berns, Danira har haft ett Draking mode OOOCH så mycket mer!    Indulge!

Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Parentes livet slut parentes. Så slutar dikten First Person Shooter i Malte Perssons bok Till dikten. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare. Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete Prix Nobel från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva. I sin studie Digital Shift skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation ett inskott eller sidoreplik i ett anförande som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang. Det var först under medeltiden år 1399 hävdar en handbok som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum. parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.  Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt jag tänker alltså är jag. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni. Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt Fisches Nachtgesang (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser. Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman Lolita (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det. Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade différance. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, Signature événement contexte (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område vid sidan av det skrivna ordet är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman Din vän datamaskinen (2008) med parentestecknen högt uttalade: För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra. Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande. Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något likt ett objekt att hantera och exploatera i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra. Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley. Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker   Litteratur Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013) Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972) Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017) Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011) Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018) Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966) Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015) Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

Denna vecka får ni känna värmen, snoret och blodet flöda!  Bokstavligen.  Tillsammans med Mimmi så tar vi oss an 4 olika sorters chili med varierande styrka, vi dricker en chili dryck och mängder av mjölk.  Vem håller ihop bäst och vem är kaxigast?  Lyssna så får du veta. 

Yo! Vi är tillbaka med ett nytt avsnitt där vi pratar om Migrän bokstavligen i olika nivåer... från att Danira berättar om hennes erfarenhet med Migrän och hur Kanye West ger världen Migrän - varför får han inte den hjälpen han behöver? Vi ställer även oss själva frågan; Vad händer om Internet går under, kommer vi ångra alla dem där tusen bilderna vi tog framför en fin utsikt?   Indulge!

Vi erkänner. Det ballar ur. Bokstavligen. Sex, lust, testosteron, viagra och mer sex. Och på slutet pratar vi även om våra rädslor.

Podcast med Adam Alsing, Daniel Breitholtz och Vanessa Falk.  Podden är som vanligt inspelad som live, det vill säga utan efterhandsredigering Ur innehållet denna vecka: * Vanessa har blivit stoppad av polisen i Los Angeles och älskar det. * Daniel vill stänga ned all världens nagelsalonger.  * Adam lär oss allt om Gucci-klanen, mer drama än Norén. * Vanessa tycker det liggs för mycket under OS. * Daniel undrar om Vanessa och Adam börjat med Ortens Batong? * Adam bjuder på Semla i en helt ny tappning. Bokstavligen.   Och mycket mycket mer...   Trevlig Lyssning!   För kontakt, maila oss på: adamochkompani@gmail.com   För samarbeten, maila:  christian@pancmedia.se

Ett crazy bananas-avsnitt som blandar Vanjas extremt ohärliga inledning på 2018 med skrattacker, feminism och önskemål om Oprah Winfrey for president. Dessutom en rackarns massa...bajs. Ett klassiskt djupligt Josefin & Vanja-avsnitt där högt och lågt och gråt och skratt blandas om vartannat. #JosefinOchVanja See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SÅNGARE, LÅTSKRIVARE. Skrivandet har aldrig haft ett terapisyfte för Miriam Bryant. Snarare tvärtom; att skriva är för henne mer ett självskadebeteende. I sitt Sommarprogram letar hon upp sina gamla dagböcker och läser högt. I sitt första minne sitter hon i bärsele på pappas rygg och allt är tryggt, ingen är ledsen eller stressad. Några år senare blir hennes mamma påkörd av en bil och efter det börjar saker gå åt helvete. Hon beskriver det som att familjen blir en tickande bomb: till slut så detonerade vi och hela huset brann upp. Bokstavligen. 12 åriga Miriam Bryant skriver i dagboken att hon hatar sitt liv. Hennes lillebror, då fem år gammal, råkar en dag bränna ner deras hus i Göteborgsförorten Utby och hon berättar att hon går runt i det nedbrända huset och sjunger Håkan Hellströmlåtar så det ekar. Då känner hon sig levande. Hon läser upp ett gammalt fanbrev till Håkan Hellström som aldrig skickades iväg, och beskriver hur det är att 14 år senare stå bredvid honom på Ullevi och sjunga tillsammans. Miriam Bryant säger att hon alltid känt sig annorlunda. Någon har beskrivit henne som en egen cirkus: sockervadd och vilda djur under ett och samma tält.  Hon berättar om den första stora kärleken och hur allt vänder, och hur hon önskar att hennes 12 åriga jag hade fått veta att allting kommer att bli riktigt bra.  Om Miriam Bryant Dominerade topplistorna förra året, bland den över Sveriges mest streamade artister samt den med flest sålda album i Sverige. Vann Årets låt för singeln Black Car på P3 Guld och blev också historisk efter att under en period haft de tre översta platserna på Svensktoppen samtidigt. Slog igenom stort för den svenska publiken i TV4:s Så mycket bättre. Debuterade 2012 med singeln Finders, Keepers och en framgångsrik turné i Tyskland. Året efter släpptes Push, play som blev en hit i Sverige. Turnerat i USA och spelat på Jimmy Kimmel Show och MTV-Movie Awards. Aktuell med singlarna Rocket och Words samt en sommarturné i Sverige. Valdes till Årets Göteborgare 2015 som den yngsta någonsin. Producent: David Mehr

Gud drog bokstavligen in Cher i kyrkan [Min väg till tro] by Insidan

Det äckliga avsnittet. Metalpodden väljer att i avsnitt 29 behandla de där ämnena som kittlar kräkreflexen. Bokstavligen. Tomasz blir grafisk när han redogör för den magsjuka han ådrog sig under den gångna helgen. Men inget ont som inte för något gott med sig. På vilket sätt inspirerade detta honom och Erik till att göra en alldeles ypperlig lista över de bästa struparna inom dödsmetalen? Vi räknar inte med att ni håller med oss så börja bråka! Missa inte heller vår debuterande gäst! Uäääääh!

Fridolin har lämnat Bromma för Arlanda. Bokstavligen. Det har lämnats in en vårbudget som Folkpartiet nog helst skjutit ner, och så har panelen diskuterat hur den riktige moderaten ser ut. Med Virtanen, Pettersson, Persson och Schenström.

I Det 14:e avsnittet av Crispypodden så pratas det om NHL-fisar, NHL-Dejter och om Roy Keanes ilska. Medverkande: August Sundberg och Tobias Jönsson

Är Apples produkter miljöbovar eller före sin tid? Är det verkligen smart att lämna ut sitt Apple ID till Ryska hackers? Borde Apple föregå med gott exempel och inte bete sig som ett patenttroll? Allt detta och mycket mer prata vi om i veckans AppSnack! Glöm inte att du kan följa #AppSnack på Twitter @apptvse eller Facebook. Du kan även lyssna på programmet som podcast via iTunes eller ladda ned som mp3. Medverkande i veckans avsnitt är Tobias Hieta, aka @tobiashieta, Jakob Hultman, aka @raekob,  och Michael P. Gartner, aka @bigmajk. Programmet leds som vanligt av Calle Gisselsson, aka @gisselsson.   Veckans NyheterApple och EPEAT sitter i ett träd… Förra veckan rapporterade vi om att Apple tagit bort alla sina produkter från den Amerikanska miljöcertifieringen EPEAT. Detta gick dock inte obemärkt förbi och nu verkar Apples produkter återigen vara miljöcertifierade.http://bit.ly/NQOktI --- Apple släpper iOS6 beta 3 med nyheter som t.ex.- Bättre kartor och nya inställningar för kart-appen- @iCloud.com epost adresser- Telefonnummer som avsändare i iMessage på iPadMed mera.http://bit.ly/SEmhie --- Apples In-App purchasing system hackat av ryss vilket gör att man kan ladda ned gratis In-App tillägg. Kul för de snåla, men vad säger detta om säkerheten i våra iPhones?http://bit.ly/LVWjIbhttp://bit.ly/MeThfU --- Det har varit mycket upprörda känslor kring vilka Macar som kommer stödja AirPlay i Mountain Lion och vilka som inte kommer göra det. Men nu kommer förklaringen och vi tackar @svannte för tipset.http://bit.ly/PbRhG5   Veckans SnackisMjukvarupatent borde inte finnas. Och det är synd att apple håller på att mecka så mycket med det när dom kan vinna på att dom är så mycket bättre ändå. Eller?http://vrge.co/LuxMs1http://www.thisamericanlife.org/radio-archives/episode/441/when-patents-attack/   Veckans Spel Tiny Wings HD Tiny Wings   Veckans OSX tips/programDen grymma Twitterklienten Tweetbot för iOS finns nu även i en Mac version! Det rör sig om en publik alpha som även fast den är buggig är det bästa man kan få till OSX.http://bit.ly/MeV3h0   Veckans ProduktivitetstipsHar du svårt med produktiviteten när du är på friluftsvandring med familjen för att du är konstant rädd att ditt iPhonebatteri ska ta slut? Fear no more. Nu kan du ladda din iPhone genom att elda kottar. Bokstavligen. Med BioLite CampStove så kan du för endast $129 grilla marshmallows och ladda din iPhone på samma gång.http://bit.ly/OMsBAy   Veckans iOS tipsAutocorrect rättar alltid ”a” till ”á”. Ta bort det genom att gå in på inställningar-> allmänt -> tangentbord och välj ”lägg till nytt kortkommando”. Skriv ”a” i fras och ”aa” i kortkommando. Kräver ios5. Tack till @stellan

Det råder blodbrist - igen. Som alltid. Henrik Torehammar löser problemet i teorin genom att prospektera hittills orörda reserver av blod - gayblod! Frågan är varför det inte är en lösning i praktiken! /// Henrik Torehammar kommer idag inte säga ett enda ord om dagens regeringsutspel, alltså sjukförsäkringsomgörandet. Anledningen: Han ligger med delar av Socialdepartementet. Bokstavligen. /// Dagens Give me 5-panel Hannes Hervieu och Parisa Amiri kommnterar för lika lärarlöner, Juholts favoritämne barnfattigdom samt flygande tefat - med bara fem ord.