Podcasts about flyktingarna

GIGWATCH JULKALENDER Julen smälter isen, en berättelse om arbete, teknik och vänskap. 4 avsnitt, ett varje advent! En grupp pysslingar tvingades fly från Svalbard efter att deras by blev attackerad av isbjörnar. Det blir Tomes uppgift att försöka hitta en lösning på deras prekära situation. Skriven och producerad av Felix i Gigwatch. Stort tack till Felix Urbano som har producerat Pysslingarnas sång! Rollista: Stolle: Sophie Tunklev Brynolf och Una: Adam German Ragna och pysslingar: Mikaela Bergmark Tome och pysslingar: Louie Hasselqvist Berättarröst och Tomten: Felix Söderberg Övriga röster: Medlemmar i Gigwatch Stort tack till Annie och Vendela på Arbetaren för lån av mikrofoner! Podden och julspecialen görs av Gigwatch, en ideell förening. Om du gillar det du hör, swisha gärna ett bidrag till 123 583 33 48 och märk betalning med "Jul". Alla bidrag går till Palestinagruppernas akutinsamling för Gaza.

Nu hotar påstådda "flyktingar" att "fly Sverige" då svenskarna "röstat fel". Det är högt tonläge och gälla skrik från vänster- och invandrarhåll, och inte lär det bli bättre av valresultatet i Italien. Vi kollar in Gina Gustavssons svenskfientliga ledarartikel i Dagens Nyheter, och tittar närmare på hur Sverigedemokraterna spelar det politiska spelet. Fullmatat program!DETTA ÄR INTE HELA AVSNITTET. Som stödprenumerant kan du alltid höra hela avsnitten i efterhand på https://www.svegot.se - där finns också information om hur du kan få de "låsta" poddarna direkt i din podcastapp i mobilen.HELA AVSNITTET: https://www.svegot.se/2022/09/26/flyktingarna-flyr-sverige/Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/

Nu hotar påstådda ”flyktingar” att ”fly Sverige” då svenskarna ”röstat fel”. Det är högt tonläge och gälla skrik från vänster- och invandrarhåll, och inte lär det bli bättre av valresultatet i Italien. Vi kollar in Gina Gustavssons svenskfientliga ledarartikel i Dagens Nyheter, och tittar närmare på hur Sverigedemokraterna spelar det politiska spelet. Fullmatat program! Inlägget Flyktingarna flyr Sverige dök först upp på Radio Svegot.

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Programmet är en repris från 23 maj 2022.Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det andra avsnittet av Välkommen till Sverige, pratar vi bostäder. Var ska de som nu flyr från Ukraina bo när det kommer till Sverige? Vad spelar bostaden för roll för integration och segregation? Med oss har vi Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, Martin Grander, biträdande lektor på institutionen för urbana studier vid Malmö universitet samt Åsa Eriksson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och f.d. kommunalråd i Norberg, en av de kommuner i Sverige som tog emot flest flyktingar per capita 2015. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr. Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Firas Jonblat Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Hör också krönika av Katarina Barrling, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Public Service och kåseri av Emil Jensen Timme ett:Krigets 24:e dag, rapport från LvivKriget och flyktingvågen väcker minnen hos de som tidigare flytt till SverigeNato-övning i Norge nära ryska gränsen, hur stor är risken för misstag och missförstånd?Är det värt för (M) att försöka rädda Liberalerna?Krönika av Katarina BarrlingPanelenTimme två:Så ser fronterna i kriget ut just nu. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi från Försvarshögskolan.Franska valet ändrar skepnad i krigets skuggaSatir med Public ServiceMat, TV och tävling. Om en omättlig tv-trend.Afrika söker egna vägar för vaccinproduktionKåseri av Emil JensenProgramledare Jesper Lindau Producent Nina Benner Tekniker Ludvig Widman

Det Ryska hotet mot Sverige och Finland. Ryska militärstrategier. Det finns uppgifter om att Kina och Ryssland koordinerat inför invasionen. Ryssar i Sverige. Senaste uppgifterna inifrån Ukraina. EU-direktivet om tillfälligt skydd. Tränare och spelare lämnar sina klubbar i Ryssland. Flyktingarna från Ukraina.

Ukraina och Ryssland verkar överens om humanitära korridorer. Senaste uppgifterna inifrån Ukraina. Det finns uppgifter om att Kina och Ryssland koordinerat inför invasionen. EU-direktivet om tillfälligt skydd. Flyktingarna från Ukraina. Det Ryska hotet mot Sverige och Finland.

Över 30 personer förlorade livet på Engelska kanalen i onsdags när de försökte ta sig till ett bättre liv. Flyktingarna åkte i en liten båt från den franska sidan av kanalen och målet var Storbritannien. Bara i år så har över 31 000 migranter försökt korsa kanalen, det är tre gånger fler än förra året. Storbritanniens Boris Johnson och Frankrikes Emmanuel Macron ringde varandra och diskuterade frågan efter olyckan. Det här är en av ländernas mest infekterade fråga, som blev än mer komplex efter brexit. Vad måste göras för att hjälpa flyktingarna som säkert vill ta sig till över kanalen. Hur mycket har brexit påverkat det som händer mellan Frankrike och Storbritannien? Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiske kommentator. Programledare: Jenny Ågren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sidekick: Maria Wasström. Stjäla segelbåt är värre än att stjäla cykel, men värst är att stjäla julklappar. Frukostersättningen. Lukasjenko är utom kontroll. Flyktingarna på Nauru kostar sjuka mängder. Andra blir corona-slappa men "jag" håller ställningen. Att höra sitt verk läsas upp. Diplom för sockerbetsordlingarna. Resplan för fotbolls-EM. Koffein hjälper inte.

Flyktingarna som alla försöker glömma bort Branden i ett flyktingläger på den grekiska ön Lesbos är en väckarklocka för hela Europa att ingenting har blivit bättre och att det forfarande inte finns någon lösning på vad EU-länderna ska göra för att lösa problemen. I Slaget efter tolv diskuterar flyktinghjälparen Britta Lindblom, Yles medarbetare i Italien Christin Sandberg och ministern och tidigare greklandambassadören Ole Norrback (Sfp). Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

För några veckor sedan toppade nyheten om att Turkiet öppnat gränsen mot EU och att migranter försökte ta sig in över gränsen till Grekland alla medier. Nu har det visat sig att allt var ett politiskt spel av Turkiet. Gränsen till Europa är stängd igen - officiellt av rädsla för coronasmitta - och samma bussar som förde migranterna till gränsen kom och hämtade dem tillbaka till flyktingläger längre in i Turkiet. Vad är det Turkiet vill och varför gör de på detta viset? I Slaget efter tolv diskuterar europaparlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) med journalisten och turkietkännaren Tom Kankkonen. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

På ön Lesbos trängs nu över 20 000 asylsökande i tält i olivlundarna runt mottagningscentret Moria som är planerat för cirka 2 500 människor. Nästan varje dag kommer nya båtar med människor från Turkiet till de grekiska öarna. Vår migrationskorrespondent Alice Petrén har varit på Lesbos många gånger under senare år. Hon rapporterar att levnadsförhållanden är värre än någonsin för de människor hon träffar. Alice Petrén, Lesbos alice.petren@sverigesradio.se

Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd? I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier i Syrien. Om inte det går hotar han med att öppna portarna och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar bara någon annanstans. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se

Europapodden sänder från ett flyktingcenter i stadsdelen Neukölln i Berlin och diskuterar hur flyktingkrisen påverkat tysk politik och fotbollens roll i den tyska självbilden. Medverkande: Annamaria Olsson, grundare för organisationen Give Something Back To Berlin, Gellert Tamas, journalist och författare bosatt i Berlin, Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Wael Khleifa, flykting från Syrien som idag arbetar med integrationsprojekt i Berlin. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland. Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka. Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i  gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka. Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här -   wir shaffen das. Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit? En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland. Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats. Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar. I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Per Eurenius

Inte sedan andra världskriget har Sverige tagit emot så många flyktingar som under hösten förra året. Vad hände egentligen bakom kulisserna när gränsen stängdes för första gången på över 60 år? Gentlemen. Next stop, first stop in Sweden, Hyllie and please notice that in Sweden we have border control. So please have your passports or other identification cards ready.Ett tåg från Danmark rullar in på station Hyllie i Malmö. Den här sidan av perrongen är omgärdad av stängsel. Mikael Herou, insatschef på gränspolisen berättar hur det går till: Tågen rullar ju in här.Nu sprider poliserna ut sig här? Nu sprider de ut sig och så är det en polis som går ner och tar kontakt med lokföraren längst ner. och så har man spritt ut sig längs med tåget och sen går man helt enkelt in på tåget när personerna som ska gå av har gått av. Vi kontrollerar pass och id-kort.Det bildas snabbt en kö av passagerare till utgången som bevakas av polisen Nicklas Hedin.Hej, hej. Hallå. Då vet du att det här går ut senare i år det här passet. Bra .Ni har med lite bagage. Bara lite.    Allt går ganska smidigt. Inte en enda flykting syns till.Jag hade blivit förvånad om det kom någon nu. Det händer ibland att det dyker upp en. Men sist jag jobbade, det var för fyra dagar sedan, då hade vi faktiskt en. Då hade jag jobbat två dagar i rad där, säger Mikael Herou. I höstas såg det annorlunda ut. Då kunde det komma 150 flyktingar på ett och samma tåg. Många har vant sig vid den fria rörligheten inom EU. I och med Schengen-avtalet år 2000 har vi kunnat röra oss fritt över nationsgränserna. Den nordiska passunionen har funnits ännu längre. Det är nu mer än 60 år sen svenskar och danskar var tvungna att legitimera sig vid gränsen.  Här har jag tagit fram liten statistik till dig, så att man ser ungefär. Här har vi nationellt hur många som kom.Jennie Sörman är sektionschef på Migrationsverket i Malmö. I början av förra sommaren var myndighetens prognos att antalet asylsökande skulle minska. Så i juni skrev man till och med ner prognosen.  För vi hade under det första halvåret 2015 hade vi legat så väldigt lågt i inströmningen.Då anade man inte att man här inne i lokalerna under hösten, skulle sitta i krismöten med både MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap och försvarsmakten för att få hjälp med de tusentals flyktingar som varje vecka strömmade in i Sverige.Men då i juni var allt lugnt på myndigheten. Det var först i juli de första signalerna kom om att prognosen kanske inte skulle slå in.Vi såg en ökning avseende ensamkommande barn och det var det första tecknet som vi noterade någonstans i mitten på juli.Den här förändringen hade man också sett på Gränspolisen i region Syd. Michael Mattsson tillträdde som chef i januari 2015, så han var ganska ny som chef när de första underrättelserna om att det skett en ökning av ensamkommande barn.  Det var då uppgifter som gjorde gällande att Malmö fick ta emot ett 20-tal per dag. Det tyckte vi var väldigt mycket.  Malmö centralstation har länge varit en samlingspunkt för ensamkommande. Michael Mattson och hans kollegor åkte därför dit för att bilda sig en uppfattning om läget. Det visade sig att underrättelserna han fått varit kraftigt underdrivna.Då kunde vi snabbt konstatera att det var ju inte 20 stycken som kom, utan det var ju 100-tals ensamkommande flyktingbarn som kom.Men vad blev din reaktion? Jag blev överraskad över att vi inte fick tidigare signalvärden egentligen.De flesta barnen kom från Afghanistan, men också från Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Under juli och augusti så sökte nästan 20 000 asyl i Sverige. Drygt 8 300 av dem var ensamkommande. Men det här var bara början.Den tredje september förra året spreds bilderna av den treårige flyktingpojken Alan Kurdi som drunknat och spolats upp på en badstrand i Turkiet.Den livlösa barnkroppen med ansiktet i vattenbrynet fick många att förstå vad kriget i Syrien och flyktingströmmarna kunde innebära.Även statsminister Stefan Löfven blev märkbart tagen av händelsen. Tre dagar senare deltar han i en flyktingmanifestation på Medborgarplatsen där han håller tal. Stefan Löfven håller tal:Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror.Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor.Stefan Löfven avslutade talet med att säga att flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar - ingen ska kunna smita undan.  Manifestationen hade döpts till "Refugees welcome", flyktingar välkomna. Då tycktes en stängning av gränsen vara väldigt långt borta.Rødby i Danmark den 7 september. Samma dag som Stefan Löfven håller tal om öppna gränser så kliver de första av drygt 1000 flyktingar av färjan i danska Rødby vid den tyska gränsen. Många av dom är fast beslutna om vart de ska.We want to go to Sweden, Sweden, Sweden!Vi vill till Sverige, Sverige, Sverige ropar de runt 150 flyktingar som börjat gå längs motorvägen E47 på väg till Sverige.  Johanna Nilsson, Kontrapunkt: När vi fick reda på att flyktingarna gick på motorvägen i Danmark på sin väg mot Sverige så blev vi kontaktade av andra personer som undrade om de kunde använda vår buss.Johanna Nilsson är aktiv i det alternativa kulturhuset Kontrapunkt som ligger i ett industriområde i Malmö. Samtalet från Danmark skulle ändra hennes och de andra på kulturhusets tillvaro totalt.Innan den här dagen anordnade man konserter, kulturarrangemang och drev kreativa verkstäder.När människorna kom fram till Malmö skulle de behöva någonstans att sova såredan den första kvällen där då sjunde september så beslöt vi för att öppna upp för att ta emot flyktingarna som kom till Malmö.Nästan all ordinarie verksamheten lades tillfälligt ner och istället koncentrerade man sig på att hjälpa flyktingar. Det var så det började. Första natten sov det 75 personer. Under september tilltar flyktingströmmen. Drygt 23 000 söker asyl. Det är mer än dubbelt så många än månaden innan, och den högsta siffran sedan andra världskriget.På Kontrapunkt är man nu uppåt 100 personer som arbetar i skift dygnet runt.Johanna Nilsson, Kontrapunkt: Här kommer man in till receptionen. Här fick man ett armband, en säng.Här ute väntade det värdar, volontärer som pratar dari, farsi, tigrinja och arabiska, som kunde ta emot människor och visa dem runt och guida dem runt som vi gör nu.Här hade vi mottagande av donationer och ocksåDet är garderoben till när ni har klubbkvällar?Ja precis. Så det blev mottagande av donationer och också koordinerade volontärscheman här ifrån.Och det var många som ville hjälpa till.  Vi bad folket i Malmö om att hjälpa till. Det behövdes donationer, det behövdes madrasser, kläder och så vidare och redan morgonen därpå var hela det här utrymmet som vi står i var helt fullt av kläder, madrasser, täcken, kuddar och så vidare.Frivilliga körde i skytteltrafik mellan kulturhuset och Malmö centralstation där flyktingarna hämtades.Det var alltid ett tio- femtontal bilar igång och lika många chaufförer som körde och hämtade flyktingar.Det blev snabbt fullt i lokalerna. Men hjälpsamma grannar som lånade ut sina lokaler i industriområdet gjorde att den nya verksamheten kunde växa.   Så på några dagar lyckades vi komma upp i 300 sovplatser, och ganska snart engagerade sig också muslimska församlingen, s k turkiska moskén, och så samarbetade vi med dom och så kunde vi varje natt erbjuda 450 sovplatser. Vi hade volontärarbetande läkare och sjuksköterskor så de hade möjlighet att kolla sin hälsa vilket var väldigt viktigt. T ex så kom det en person som hade TBC som vi snabbt kunde isolera tack vare sjuksköterskan på plats isolera och ledsaga till vården och flera andra liknande saker som hände. Vi hade också asylrådgivning i samarbete med människor som kan asylrätt för att svara på människors frågor. Vad som händer, hur fungerar det att söka asyl, var gör jag det? Hur går det till? Och så vidare.Samtidigt som Kontrapunkt är i färd att bygga upp sin nya verksamhet för att ta hand om alla de som Migrationsverket inte mäktade med beslutar Migrationsverket att de går in i ett så kallat stabsläge. Det innebar att ledningen skulle ha möten två gånger om dagen, med täta kontakter med gränspolisen, länsstyrelsen och kommuner. Man började också anställa mer personal för att kunna ta hand om alla flyktingar.På Migrationsverket hade man det svårt att göra tillförlitliga prognoser över flyktingströmmen.Jennie Sörman berättar att deras omvärldsenhet nu kontinuerligt kom med alarmerande rapporter över flyktingströmmarna i Europa. Då började vi se helt enkelt att rörligheten i Europa såg annorlunda ut. Vi fick rapporter på att inflödet in i Europa var mycket större än väntat.På myndigheten hade man nu fullt upp med att ta emot de flyktingar som kom. De skulle registreras och få sina asylansökningar prövade. De behövde också någonstans att bo. Ja, vi hade en beredskap som var anpassad utifrån en viss volym. En beredskap fanns. Jag kan tycka det är lite orättvist om man säger att vi hade ingen beredskap och vi var inte beredda. Jo det var vi. Men vi var inte så beredda på de volymerna som det till syvende och sist blev, säger Jenny Sörman, migrationsverket. I mitten av september inleder polisen den nationella särskilda händelsen Alma. Det är först när händelser är så pass allvarliga att polisen måste prioritera om sina resurser som man inför den här typen av beredskapslägen. Fokus, säger man, kommer ligga på att säkerställa ordning och säkerhet i och kring mottagandet av flyktingarna.Chefen för gränspolisen Syd, Michael Matsson, välkomnade att myndigheten ställer om till ett krisläge.Det var en situation där vi i princip inte fick göra annat än att se till att ta emot ett stort antal människor i väldigt dåligt skick, och ingen myndighet var riktigt förberedd att omhänderta den här situationen. Inom ramen för Alma togs nu poliser in från andra delar av landet. Insatschefen på tågperrongen Mikael Herou berättar hur det var när han förflyttades till Malmö.Det har varit svårt att hantera alla de här flyktingarna för många mår ju väldigt dåligt. Det kommer barnfamiljer som mår jättedåligt. Efter ett arbetspass här när det var riktigt intensivt och man jobbade kanske 10-12 timmar så var det svårt att slappna av. Det var tufft.Och den organisationen hade inte vi så att de stod ute mitt i natten i spöregn. Jag vet själv att jag har haft min polisbuss full av småbarn bara för att de ska slippa stå ute. Så det har varit psykiskt krävande på det sättet. Det har det varit.   Ännu sämre mådde många flyktingar.It was difficult. Yes of course. Because we crossed ten countries.Ruaa och hennes man kom då i september efter att ha flytt från kriget i Syrien. Resan var svår, berättar hon. Särskilt för deras två tvillingsöner som är i tre år gamla.Its a big disaster. A nightmare. A lot of dificults because we came with childrenMissödena avlöste varandra. Värst var det på gummibåten mellan Turkiet och Grekland som smugglarna tog 10 000 euro för var värst, berättar Ruaa.  10 000 euro for four. If you have children youre scared about them. If its something wrong on them it´s a big disaster and I can loose my life if they had some trouble.När man har barn så är det enda man tänker på, man vill inte att något ska hända dom, säger hon. Nu ligger de två tvillingarna och sover i en stor barnvagn inne i Migrationsverkets reception i väntan på ett möte med en asylhandläggare.So my children that was my problem. I slutet av september syns inga tecken på att flyktingströmmen är på väg att minska. Snarare tvärtom. Polisen beslutar nu att låta den särskilda händelsen Alma gå in i en ny fas. Vilket innebar att polisen nu skulle lägga mer resurser på att göra inre utlänningskontroller.Några dagar senare - den första oktober håller regeringen presskonferens där man presenterar förslag med anledning av flyktingsituationen. Så här lät det i Sveriges radio: Studio Ett: Ja, här är Studio Ett, torsdag eftermiddag. 24 000 asylsökande kom till Sverige bara i september. Nu ska polisen skärpa utlänningskontrollen. Inrikesminister Anders Ygeman med oss direkt.   Den viktigaste åtgärden som presenteras är den som polisen redan har infört - att i större utsträckning kontrollera flyktingar och avvisa dem som inte har rätt att var i landet. Så här sa inrikesminister Anders Ygeman:De som inte har rätt att vistas i landet, de som har fått avslag på sin asylansökan de ska naturligtvis utvisas eller avvisas. Vi måste bli bättre på det för att kunna erbjuda alla de människor som nu flyr från krig och förtryck en fristad i Sverige.Under oktober fortsätter antalet flyktingar att öka. Bara under en vecka regsitreras 10 000 asylsökande av Migrationsverket. För Malmö stad var situationen allvarlig och den sjätte oktober meddelar man att man går in i krisläge 2 - det är första gången sedan tsunamikatastrofen.I Malmö har kommunen lyckats ordna 1000 nya transitplatser för ensamkommande barn. Flyktingar placeras nu i gymnastiksalar, på före detta vårdboenden, i kolonistugor och på hotell. I Ystad ordnar man så att flyktingar kan placeras på ett spa.Två dagar senare får Malmö stad äntligen upp den ankomstcentral som man sedan flera veckor har planerat vid stationen. Här finns nu värmestugor, lekrum, sjukvård, toaletter och duschar. På kommunens hemsida beklagar man att det tagit så lång tid. Och att förseningen berott på att de många regler som måste följas. Kulturhuset Kontrapunkt fick igång sin hjälpverksamhet på under 24 timmar. När Malmö stad öppnar sitt officiella mottagande har man på Kontrapunkt varit igång i över en månad....och då hade vi redan haft 10 000 övernattningar. Hade alla dom personerna sovit på Malmö central så hade det varit kaos där redan första dagarna, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.På Migrationsverket i Malmö upplevde sektionschefen Jennie Sörman septembers flyktingström ändå som hanterbar. Men nu i oktober så eskalerade antalet.Där någonstans så började vi att inse att även om vi hade haft en beredskap för ett förhöjt inflöde så var det en väldigt hård belastning på systemet. Vi hade svårigheter att hinna med helt enkelt för det var så mycket människor som kom samtidigt.Bussar går nu 24 timmar om dygnet från Malmö över hela Sverige där flyktingarna placeras ut i olika boenden. På Migrationsverket börjar man nu få problem med att få fram tillräckligt många boendeplatser.Jennie Sörman: Där var en av åtgärderna att vi helt enkelt gick ut och gjorde förfrågan till kommunerna vilken omfattning de kunde bistå med det som vi kallar evakueringsboenden, som egentligen handlar om att bara hitta tak över huvudet och någonstans att sova. Det var i gympasalar och det var matsalar.Migrationsverket får nu hjälp av MSB- myndigheten för säkerhet och beredskap - som sitter med på ledningsmötena. Och senare även från Försvarsmakten. Man får också hjälp med registreringar av flyktingar av olika frivilligorganisationer. Men utmaningarna fortsatte att komma.Helt plötsligt insåg vi att många bussbolag inte hade bussar att leverera och det började gå tomt på chaufförer.Det saknades chaufförer? Ja, under en period. Det var så otroligt mycket människor i rörelse så det var saker som vi inte vara vana vid att de skulle ta slut och att de faktiskt tog slut. Ett annat problem var hur man skulle hantera alla ensamkommande flyktingbarn som börjat komma med färja från Tyskland till Trelleborg.Det var en enorm utmaning för den kommunen att klara av det. Det var en otroligt stor mängd barn som kom under en väldigt kort tid.  Så att det var ju en del sådana faktorer som vi helt enkelt såg att vi var tvungna att anpassa vår verksamhet för att möta hur inflödet såg ut helt enkelt. Det började hända väldigt snabbt går det.När oktober summeras landar antalet som sökt asyl på nästan 40 000 personer. Men antalet flyktingar är egentligen ännu högre. Många avviker och försvinner utan att ha kontakt med myndigheterna. Flyktingar sover nu på tågstationer, i Migrationsverkets receptioner, i tillfälliga mottagningstält och i myndighetens källarlokaler.Den 11 november kommer till slut regeringens besked om att stänga gränsen.   Anders Ygeman, inrikesminister: Kontrollen ska börja genomföras imorgon torsdag den 12 november kl 12.00, och inledningsvis gälla i tio dagar.På presskonferensen meddelas att gränskontrollerna ska utföras på Öresundsbron och vid färjelägena i södra Sverige. Regeringen hade bestämt sig efter att Migrationsverket, tidigare under dagen, gjort en begäran om en stängning av gränsen eftersom man inte längre kunde säkerställa ett värdigt asylmottagande.Med på presskonferensen fanns också Migrationsverkets kommunikationsdirektör Mikael Hvinlund.Vi har nu en situation där Migrationsverket inte längre löser uppdraget som handlar om att säkerställa tak över huvudet. Vi har en situation vid våra färjelägen och tågstationer där många ensamkommande barn faktiskt försvinner varje dag och det är inte rimligt.Nyheten om att Sverige inför gränskontroller sprids över världen.PBS Newshour: "Sweden today became the latest European country to impose border controls."Reuters: "Swedish prime minister Stefan Löfven says that the country can´t cope with the huge influx of migrants."PBS Newshour: Who wants to seek asyl in sweden. Asyl. "Lunch time today at Hyllie the first station i n Sweden across the bridge from Denmark and police begin border controls over concerns of the huge regugee influx is endangouring law and order and the country´s internal security."Insatschefen på gränspolisen Mikael Herou fick reda på beslutet via nyheterna på tv.Det var ju sagt att vi skulle få reda på det gott om tid innan. Men det fick vi inte. Nu minns jag inte hur många timmar det handlade om men vi fick det via teve. Sen skulle det vara infört om det nu var 20 timmar senare.Min första tanke var nog att det var rätt att införa gränskontroller och sen var det nog vansinne med tanke på den tidsgränsen som polisen fick för att förbereda det här.Så vad hände sen då? Vad va det ni gjorde rent praktiskt? Det handlade väldigt mycket om hur ska vi genomföra det, var ska vi stanna, ska vi stanna här eller i Malmö Central eller på Triangeln. Var är bäst lämpat att plocka av folk och hur ska vi plocka av folk? Ska vi gå in i tåg eller ska vi tömma hela tåget, eller ska vi gå in och vilka ska vi kolla och då var vi ju inte mannade heller på det sättet som vi är nu. Men polisen löste uppgiften. Kl 12 den 12 november stod 30 poliser redo att återinföra gränskontrollen. En gräns som varit öppen i över 60 år.Jag kommer tydligt ihåg när det första tåget skulle komma klockan 12. Hela världspressen stod härnere tillsammans med oss och så var man försenad. Vi fick avbryta därför att man hade glömt skicka något beslut från regeringen ner hit, utan man hade bara meddelat det i tv, men man hade inte skrivit det på något papper. Så vi var en halv timma försenade. Men kontrollerna kom igång och insatschefen Mikael Herou berättar att det snabb blev gnissel med den danska polisen när den svenska polisen nekade människor inträde i Sverige.Jag vet att det var problem där vid några tillfällen.Det blev det? De ville inte ta tillbaka och vi ville inte ha. Några gånger har vi kört över folk med polisbil och lämnat över dem direkt fysiskt till danska polisen och de har inte varit så glada och positiva.Jag vet ju att vi har avvisat folk som har kommit tillbaka igen med nästa tåg. Och så har vi hittat dem en gång till. Jag tror att rekordet är uppe i, vad jag känner till, fyra gånger i alla fall en person. Sen får man fatta ett annat beslut om förvarstagande lite sådär.Fyra gånger fram och tillbaka?Javisst, avvisade och sen på en gång till sen på en gång till och en gång till och ytterligare en gång till..  Strömmen av flyktingar minskar något men upphör inte i och med de nya gränskontrollerna. Flyktingarna kan fortfarande ta sig till svenska gränsen för att söka asyl.Den 24 november håller regeringen en ny presskonferens.Ekot: Här är dagens eko kvart i fem. Regeringen vill minska antalet asylsökande, flera nya åtgärder presenteras.Enligt statsminister Stefan Löfven är situationen ohållbar och han är också besviken på de andra EU-länderna som han tycker inte tagit tillräckligt ansvar för att emot flyktingar.Stefan Löfven, presskonferens: Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Med just det uttryckliga målet att få fler människor att välja att söka asyl i andra EU-länder än Sverige.Med den nya lagen vill regeringen att antalet flyktingar till Sverige ska minska med hjälp av att begränsa möjligheterna för flyktingar att få uppehållstillstånd. Det vill man uppnå genom att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsa rätten till anhöriginvandring och Införa skärpta försörjningskrav. Lagen föreslås börja gälla i slutet av maj och ska gälla i tre år.Presskonferensen som leds av statsministern och miljöpartiets språkrör Åsa Romson avslöjar också den spricka som uppstått i regeringen. Miljöpartiet har ju länge verkat för en generösare flyktingpolitik. Det är en gråtmild Åsa Romson som är med och presenterar den nya tuffare lagen.Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet: Jag ska vara helt ärlig, vi har under den senaste tiden ett antal mycket svåra debatter i partiet just kring verklighetsbilden. De senaste veckorna har jag blivit helt övertygad om att bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra något.Redan dagen efter sågade Gustav Fridolin sin egen regerings nya lagförslag i en intervju i P1 Morgon.Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet: Det är ett väldigt dåligt förslag. Tillfälliga uppehållstillstånd försämrar möjligheterna till integration och försämrar möjligheten att få känna sig trygg. Nej, men det går inte att försvara, utan detta är en sorglig dag för Europa.Signalen till flyktingar på väg till Sverige hade nu gjorts tydlig med den nya lagen. Under december sjönk antalet asylsökande till knappt 14 000.Den 4 januari inför Sverige id-kontroller på Kastrup flygplats i Danmark. Det är danska banverket DSB som fått ansvaret och vaktbolaget Securitas som utför själva kontrollerna. Här står ett pärlband av vakter i gula reflexvästar. Alla resenärers id-handlingar kontrolleras och fotograferas med mobiltelefoner. Den som saknar giltig legitimation släpps inte på tåget. Den svenska gränspolisen Mikael Herou såg en stor skillnad på antalet flyktingar ombord på tåg som nu kom över sundet.Efter id-kontrollerna så tog det stopp fullständigt. Här har det nästan dött ut skulle jag vilja påstå.Men frågan är om inte flyktingströmmen hittar nya vägar. Nu är det runt 500 personer som söker asyl hos Migrationsverket varje vecka. Men vid gränsen träffar polisen bara på ett 20-tal. Gränspolischefen Michael Mattsson säger att siffrorna borde stämma mer överens.  Så dom måste finnas i Sverige eller ta sig in på annat sätt i Sverige som vi inte upptäckt som gör att de söker asyl i Sverige. Många kommer säkert in med hjälp av falska handlingar. De kan ha legat i en container, eller i en lastbil, eller vad än det må vara för någonting. Det är ingenting vi kan utesluta.Sen id-kontrollena infördes har man på Öresundsbro Konsortiet - som äger bron - sett en stor ökning av företagstrafiken. Det har man sett i de mätningar som görs. Det är framförallt hyrbilar, bussar och taxi som vi ser en ökning av.Sanna Holmqvist är pressansvarig. Några taxibilar har ökat med mellan 50 och 150 procent. Och sen finns det taxifirmor som har gått från enstaka körningar till runt 2 000 under de här perioderna.Pendlare som drabbats av förseningar på grund av de nya kontrollerna tros ligga bakom ökningen. Men i flera fall har polisen hittat flyktingar i taxibilarna.Vid vägkontrollen står polismannen Mikael Jansson och är i färd att kontrollera en vit skåpbil. Det går taxibilar här hela tiden. Det har ökat att de försöker komma över hit i olika sorters fordon. Varje dag händer nånting.Gränspolisen har hittills i år haft ett 20-tal smugglingsförsök som skett med taxi. Människosmugglingen på bron totalt har ökat mycket. Tidigare hade gränspolisen 15-25 ärenden per år. Under förra året hade man över 100 ärenden, och trenden har hållit i sig under 2016. Sen id-kontrollerna infördes har flyktingar även försökt ta sig till Sverige över bron till fots. Flera gånger har tågtrafiken stoppats på grund av att människor gått i spåren. Det här har lett till att man på Öresundsbro konsortiet börjat sätta upp sensorer i tågtunneln.Vi ser ju fler incidenter nu med människor som försöker gå i järnvägstunneln. Och i natt var det fyra personer som tog sig in i tunneln, säger Sanna Holmqvist. Det är ju oerhört farligt att röra sig där både i järnvägstunneln och motorvägen är väldigt smala.Det är än så länge oklart hur länge regeringen kommer att låta de nya kontrollerna vara kvar. Men enligt polisen får kontrollerna i Danmark bara göras i sex månader i taget. Därefter måste kontrollerna upphöra i två veckor. Detta väntas ske den 4 juli. Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Under 1600-1700 talen utkämpades många strider vid de svenska gränserna. Ärkefienderna var Danmark och Ryssland. Krigen var brutala, människor och boskap slaktades, gårdar brändes och många flydde. Olof flydde kriget och överlevdeDen här säsongen har Släktband uppbrott som tema. Det har handlat om människor som till exempel brutit upp från sina hem, sitt äktenskap eller invanda mönster.Flera av dom exempel vi haft uppe har handlat om människor som brutit upp av fri vilja, men i dagens program ska vi berätta om några familjer som drevs på flykt från sina hem och gårdar för att kriget kom.Under 1600- och 1700-talen utkämpades många strider på svensk mark. I öster mot Ryssland och i den södra landsändan och den västra mot ärkefienden Danmark.I det här programmet berättar vi om två familjer som drabbades, en av ryssen och en av dansken. Och vi börjar i Värmland där general Gyllenlöve i slutet av 1600-talet brände ner och slog sönder allt som kom i hans väg. Som i Sillbodal där hans trupper gick in för att förstöra så mycket som möjligt. Inte bara gårdarna och deras livsviktiga ugnar utan också sädesförråd, kläder och kreatur.Bergerud: Järnen af ugnarne nerertagne Boda: förlorat 3 hästar, 2oxar och 2 stutar. Ugnarne nederslagne Bön: Ugnarne nederslagne Gunnerud: all boskap rövad. Ugnarne nederslagne Hångstad: Husen ruinerade och ugnarne nederslagne, Högsäter: Förlorat 3 hästar, all annan boskap, kläder och mat, Klevan: Förlorat 1 häst. Ugnarne nederslagne Olerud: Förlorat 2 hästar och kläder Sundshagen: Ugnarne nederslagne Vikene: Förlorat en häst och en not. Det här är ett protokoll från Häradsrätten i Nordmark som berättar om plundringen av Sillbodals socken 1676. Att ta ner ugnarna, som det berättas om, är sannolikt ett sätt att se till att ingen i den trakten kan få tag i det livsnödvändiga brödet. På det sättet skulle Gyldenlöwes trupper se till att den svenska armén inte skulle kunna ta sig till Norges huvudstad. Det var ju annars Bohuslän danskarna ville ta tillbaka, Värmland var bara en bricka i spelet, där man brände gårdar, dödade människor och kreatur och där de som hade turen att överleva drevs på flykten.De danska trupperna kom till Värmland i två omgångar, 1676 och så en gång till i en överraskningsmanöver tre år senare.Den gången gick hären över Östmark, och där bodde bland andra familjen Oinonen.- De blev ihjälslagna, och hemmanet blev nedbränt, berättar släktforskaren Gunn Höij.Det är hennes man som stammar från familjen Oinonen, en familj som kom till Sverige från Finland ungefär år 1600. De var kunniga i svedjebruk och lockades till Sverige av kronan. Det var Per Pålsson, den äldste i familjen, som kom först. Till att börja med slog han sig ner i Hälsingland. Han var den förste som kom från Finland, då flyttade han till Ockelbo. När hans hustru dog så flyttade han till Östmark i Värmland när han träffade en ny kvinna som lockade honom dit, berättar Gunn Höij.Familjen hamnade precis på gränsen till Norge på en plats i Värmland som heter Mulltjärn. Per Pålssons barn från första äktenskapet var redan vuxna, en av dem, Per, hade redan själv fru och en son. De följde nu med till Värmland.Familjen försörjde sig på att bruka jorden där de slagit sig ner. Men när sonsonen till Per Pålsson Oinonen hade hunnit upp i tonåren skulle allt slås sönder.  Det var då Gyldenlöwes trupper kom till Värmland för andra gången. Kenneth Larsson är historiker vid Karlstads universitet och han menar att det andra anfallet var mycket mer förödande för värmlänningarna än det första. Första gången verkar de ha haft en viss beredskap, medan det kommer helt överraskande andra gången. Därför slog det mycket hårdare, säger han. Överraskningen fungerade. General Gyldenlöwe själv beskrev förödelsen så här:I en straekning langs grendsen af 14-15 mils laengde och 5- 6 mild bredde findes ikke 20 huse tillrest. Möjligen skryter han en smula, generalen, men han hävdar alltså att bara enstaka hus, kanske 20 stycken, fanns kvar längs den värmländska gränsen till Norge efter härjningarna. Både människor och djur hade dödats, gårdar hade bränts ner, och många värmlänningar hade drivits på flykt. Kenneth Larsson tvekar inte att kalla krigföringen den brända jordens taktik.- Det är helt klart så. Det gällde att få bort alla tänkbara försörjningsmöjligheter både för befolkningen och för den svenska armén. - Jag har inga siffror men vet att många flydde, andra blev tillfångatagna och transporterade som gisslan till Norge. Jag har ett exempel på en bonde som återkommer till tinget hösten efter kriget, och han beskrivs som alldeles utfattig och utan förmåga att försörja sig. Han och hans son har suttit i fångenskap i 7 månader och en fjärdedels månad. Man gjorde så för att se till att det inte skulle gå att skapa några uppbåd, alltså folk som kunde försvara sig.En av de många som flydde från kriget i Värmland var sonsonen i familjen Oinonen, den nu femtonårige Olof. Han lyckades ta sig över gränsen till Norge, och där höll han sig undan i fem hela år. När han kom hem var han en vuxen man och gick till tinget för att få tillbaka sin fars och farfars gård.- Han hade alltså hållit sig gömd i Norge efter faderns död och krävde nu arv till Mulltjärn, berättar Gunn Höij.  Hur det gick till när Olof kom undan, det vet inte Gunn, men gissar att han helt enkelt hade tur och inte var på plats när trupperna kom. Gränsbor brukar inte gilla krig eftersom det oftast är de som råkar mest illa ut, så Olof fick säkert hjälp av folk han kände sedan tidigare, kommenterar Kenneth  Larsson. Vid den här tiden var idén om nationalitet mest en sak för adeln och kungahus. För vanligt folk spelade de ingen roll om det var svenska eller danska trupper som härjade. - Man var först och främst sockenbo, därefter häradsbo och möjligen kände man nåt för länet och landskapet.Det mest absurda med Gyldenlöwes andra anfall på Värmland, det som bland andra drabbade familjen Oinonen och som var så förödande för vanligt folk, det var att det kom så sent att det inte spelade någon som helst roll för krigsutgången. Kriget är förlorat för danskt vidkommande, så möjligen är anfallet i Värmland ett sätt att ge sin fiende en sista knäpp på näsan, tror Kenneth Larsson. Han har undersökt vad som hände med gårdarna i Västra Värmland efter Gyldenlöwefejden. Han har framför allt tittat i mantalsboken som ju för bok över människors möjlighet att betala skatt. Som exempel tar han fram Silleruds socken, som faktiskt ligger ganska långt österut och alltså inte alls ligger direkt vid norska gränsen- Där kan man tydligt se hur antalet fattiga, vanförde och även soldater som har behov av hjälp, ökar under de här åren. Antalet fattiga ökar med fyra gånger under 1674-79.- Jag hittade en anteckning i Häradsrätten 7-8 månader efter härjningarna. Det handlar om en far och son som tagit sig tillbaka efter att ha suttit i fångenskap. Under tiden har deras gård legat Öde och osått. De beskrivs som Alldeles utfattige och saknar förmåga att försörja sig själva. Domboken är full med såna här exempel på människor som har mist stora värden, allt ifrån att gården är bränd till att man mist boskap eller skörd.Trots att Olof Oinonen alltså höll sig undan i Norge under flera år, så får man nog ändå utgå från att de flesta värmlänningar som flydde undan Gyldenlöwes trupper tog vägen österut. Det vet man därför att de kom tillbaka efter kriget och krävde att få bosätta sig på sina gamla ställen igen.När ryssarna kom flydde ålänningarna hals över huvud Händelserna i Värmland utspelade sig 1679. Om vi förflyttar oss 35 år fram i tiden, till 1714, och till Åland, som då tillhörde Sverige, bodde där vid den här tiden en 12 årig flicka som hette Anna Stephansdotter. Hon kom att hamna i den stora flykten sensommaren 1714 när i stort sett alla ålänningar som kunde flydde hals över huvud i små båtar mot Sverige. Ryssen hade kommit och ockuperade Åland.En del av flyktingarna hamnade på Lindingö och Anna var en av dom. När sen ryssarna gav sig av 1721 återvände många till sina hem och gårdar av vilka många blivit plundrade och förstörda.Men Anna Stephansdotter blev kvar på Lidingö och i dag många år senare bor hennes släkting Jan Malmstedt där. Han forskar i både öns och familjens historia och har bland annat skrivit boken "Lidingöhistorier".- Man vet ganska lite om henne, men man vet att hon var född på Åland 1702. De flesta av de åländska flyktingarna som kom hit till Lidingö var från socknen Finström och byn Grävström och andra kom från Bamböle. Så en god gissning är att det var därifrån hon kom. Hon bör ha varit 12-13 år när hon kom hit som sannolikt ett ensamkommande flyktingbarn, säger Jan Malmstedt.Det var under det stora nordiska kriget som Ryssland angrep östra Sverige, det som i dag är Finland, och bit för bit tog sig längre västerut tills de 1714 angrep Åland. Ockupationen varade i sju år, men det var under de första åren som allra flest ålänningar lämnade gårdar och hem och flydde därifrån. På den tiden bodde det omkring 250 personer på Lidingö, fördelade på ungefär 25 gårdar. En stor skillnad mot dagens över 40 000 Lidingöbor! Det hundratalet åländska flyktingar märktes alltså tydligt och bidrog till en markant befolkningsökning. Flyktingarna fördelades på de olika gårdarna och fick förmodligen hjälpa till med arbetet och livet på dem.- Jag skulle tro att de var ungefär samma sorts människor som de som bodde här, samma typ av fiskare och småbönder. Det är nog fel att säga att det var en lätt sak att inplacera dem här, men när man tittar på var de hamnade på just Lidingö, så ser man att de placerades ut på öns alla gårdar. Stora gårdar hade fler ålänningar och mindre gårdar hade färre. Man kan ju beräkna att det måste ha varit minst ett hundratal ålänningar som inkvarterades där. Men det var ju människor som kunde det här med fiske och jordbruk, så jag skulle tro att man ganska lätt klarade av att ge dem någonting att syssla med, säger han.Kanhända kände några av ålänningarna och lidingöborna varandra, eftersom ålänningarna brukade segla till Stockholm för att göra affärer och sälja varor som ved, fisk och fågel.Väl på andra sidan Ålands hav kunde de åländska flyktingarna andas ut efter en många gånger farofylld och snabb flykt. De som däremot inte lyckades komma undan den ryska framfarten kunde få möta riktigt otäcka öden, berättar Jan Malmstedt. Det var inte ens självklart att överleva själva flykten över havet. I kyrkböckerna står det att läsa om begravningar av flyktinglik, personer som omkommit under flykten. Vintertid hände det att folk förfrös både händer och fötter. Andra lyckades aldrig ta sig västerut från Åland utan tillfångatogs av ryssarna och fördes österut, antingen till Ryssland eller ända bort till mellanöstern för att bli slavar.Men i Olofsmässotiden då ingen wiste deraf förrän Fienden war infallen i landet, blef nu så hastigt flyckt, att de som hade fartyg med plats kunde få något med sig undan fienden, men den som icke hade fartyg blef en del af fienden öfwerfallen och på ett grufweligit sätt hanterade en del af dem kom omsider undan med blåtta lifwet till en fremmande ortSå skildras de svårigheter och vedermödor, som bristen på lämpliga båtar orsakade ålänningarna, i en åländsk skrivelse. - Det vet man ju att det var en flykt hals över huvud, mer eller mindre, säger Jan Malmstedt. Det är oerhört dramatiskt att tänka sig in i det.Och då är det ju inte så konstigt att väldigt få ålänningar, om några, vågade stanna kvar på sina öar under de ryska ockupationsåren. Möjligen stannade någon ålänning kvar och lyckades hålla sig undan ryssarna, men i stort sett tömdes Åland. Det är så som man beskriver det, säger Jan Malmstedt.Slutligen, sju år efter att Rysslands ockupation av Åland inleddes, slöts fred i Nystad år 1721. Det innebar att många ålänningar nu äntligen kunde återvända till sina hem. Men Anna Stephansdotter stannade alltså kvar på Lidingö även efter att freden slutits. Där gifte hon sig med lidingöbon och torparen Erik Olof. Det fanns givetvis även andra ålänningar som stannade kvar på den svenska sidan av Ålands hav, bland annat några präster som kom att betyda mycket för de åländska flyktingarna genom organiserandet av ett slags flyktingmottagning och flyktingsjukhus.- En av prästerna, Hedén, var boende på gården Ekholm. Där upptäcker man väldigt många både födda och döda, exceptionellt många för att vara en så liten gård. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att han hade ett flyktingläger och tog hand om sjuka flyktingar och då kan man kalla det flyktingsjukhus i någon mån, fortsätter Jan Malmstedt.Det åländska flyktingbarnet, Jan Malmstedts anmoder Anna Stephansdotter, levde alltså med sin Erik Olof på Lidingö. Tillsammans fick de flera barn, men endast ett av dem, sonen Olof Erik, överlevde barndomen. Han fick en dotter som fick heta Anna Greta, som i sin tur gifte sig med en viss Petter Malmstedt. Och så kommer det sig alltså att lidingöbon Jan Malmstedt har åländskt blod i sina ådror.- Det är faktiskt Anna det börjar med, hon är den första jag vet någonting om i min släkt och som går att hitta. Det är en säregen känsla.Programmet är gjort av: Elisabeth Renström och Anna-Lotta Hirvonen Nyström Uppläsare: Lars Carlsson, Jon Agerskov och Lisa Wall slaktband@sverigesradio.se   

I veckans avsnitt diskuterar Isabella och Pingis flyktingfrågan, jobben och vad som behövs för att människorna som kommer hit snabbare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagligen tar sig tusentals flyktingar till Tyskland. Och förbundskansler Angela Merkel blir nu kritiserad för sin politik på hemmaplan. Men den har också gett omvärlden en ny bild av Tyskland. Radiokorrespondenterna görs den här veckan av Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och sänds från Berlin. Om Angela Merkel som hårt kritiserad hjälte och om hennes - och Tysklands nya roll - 25 år efter landets enande.  

Forskningen är oense om sänkta lägstalöner skapar några som helst jobb. Ändå är piccolosamhället Svenskt Näringslivs lösning på flyktingkrisen. Lyssna när ekonomen och debattören Agneta Berge gästar Pengar och Politik.

Tendens Ola Hemström har återvänt till volontärerna på Malmö central efter en månad. Myndigheterna håller på att ta över ansvaret för flyktingmottagandet på plats men det sker inte utan friktion. Volontärerna har lämnat ankomsthallen inne på Malmö Centralstation och Malmö stad , polisen och Migrationsverket har sakta tagit över. Ute i tälten utanför stationen, där volontärerna nu jobbar, finns både en lättnad men också en oro för vad som ska hända nu.  

Vad betyder Franciskus besök i USA för landets katoliker och kan påven påverka amerikansk politik? Samtal med Inger Arenander, SRs korrespondent i Washington och dominikanersyster Madeleine Fredell. Krönika av Thella Johnsson, SRs korrespondent i Helsingfors. Om den goda viljan, spelar det roll vilka bakomliggande skäl vi har för att hjälpa? Samtal med religionshistorikern Christer Hedin, fil dr Karim Jebari och Boel Skoglund, diakon i Svenska kyrkan. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Upptrappade motsättningar mellan president Erdogan och Fetallah Gülen. Kan det påverka valet i november i Turkiet? Samtal med Tomas Thorén, frilansjournalist i Istambul. Den koptiske påven Tawadros ll på Sverigebesök. Hur navigerar han som ledare för en religiös minoritet i dagens Egypten? Reportage av Simon Sarnecki och samtal med Håkan Sandvik, präst i Svenska kyrkan.

Gregor Noll, Anna Lundberg och Jerker Karlsson diskuterar förhållandet mellan lagen och den goda viljan, utifrån dagens flyktingsituation. Programledare är Lars Mogensen. Malmö Centralstation. Jag delar perrong med en just anländ familj från Syrien. Vilka rättigheter har jag, vilka har de och vem tillförsäkrar oss dem?Dagens flyktingsituation ruskar om oss och får oss att ifrågasätta hur vissa givna begrepp förhåller sig till varandra: Gränser till mänskliga rättigheter, lag till moral, stat till demokrati.Filosofiska rummet gästas av folkrättsprofessor Gregor Noll, mänskliga rättigheter-docent Anna Lundberg och etikdoktorand Jerker Karlsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Flyktingarna är dagens hetaste samtalsämne. Men diskussionen spårar ofta ut och blir väldigt negativ och rentav aggressiv. Därför lyfter vi upp några positiva följder som ett tillskott av folk utifrån kan medföra. Hör också om vilka följder utarmningen av jordens odlingsmarker kan få. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt. -Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin Det danska inbördeskriget 2018-2024. Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika.I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna.I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande.Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism.Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024".

REPRIS FRÅN 9 OKTOBER 2011: Den 24 november 1993 stormar polisen klostret i Alsike utanför Uppsala, för att utvisa flyktingar som håller sig gömda där. Flyktingarna sätter sig till motvärn och razzian urartar. Reaktionerna från omvärlden blir starka och debatten kommer att handla om polisbrutalitet och kyrkofrid. Producent: Martin Ezpeleta

Rekordmånga flyktingar väntas till Sverige i år och nästa år. Enligt Migrationsverkets prognos kommer 80.000 människor att söka asyl i Sverige i år, och upp emot 100.000 nästa år. Men flera kommuner där Migrationsverket öppnat flyktingmottagning protesterar nu och säger att de inte klarar att ge människorna ett värdigt bemötande. Så var ska flyktingarna bo? Och vad kan myndigheten göra om kommunerna vägrar? Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson är gäst i Ekots lördagsintervju. Rekordmånga flyktingar väntas till Sverige i år och nästa år. Enligt Migrationsverkets prognos kommer 80.000 människor att söka asyl i Sverige i år, och upp emot 100.000 nästa år. Men flera kommuner där Migrationsverket öppnat flyktingmottagning protesterar nu och säger att dom inte klarar att ge människorna ett värdigt bemötande. Men lyssnar myndigheten på kommunerna? Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson intervjuas av Monica Saarinen.

Har Sverige viljan och förmågan att ta emot de människor som flyr hit från krig och förtryck? Oroliga röster hörs i svenska kommuner - är oron berättigad eller överdriven?Blir det viljan eller oron som avgör valresultatet?Hör EUs avgående flytkingkommissionär Cecilia malmström, invandringskritiker och flyktingar själva om vår tids kanske viktigaste politiska fråga. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Kajsa Boglind I förra veckans Konflikt hörde vi reportage om syreiske Ahmed som riskerar livet på väg till Sverige. Vi hörde också om Soha som förlorade tre av sina döttrar i Medelhavet när hon gjorde samma resa som Ahmed. Vi hörde också oroliga Tjörnbor som förbereder sig på att ta emot några av de många tusen flyktingar som snart kommer att komma till Sverige. Hur kommer samhällena att påverkas där?I veckans program återvänder vi till Ahmed och några av de platser vi besökte i Konflikt för en vecka sen, om flyktingarna och det svenska hjärtat - ett tema som har blivit högaktuellt inför valet imorgon. Sveriges vilja och förmåga att ta emot människor som flyr från krig och förföljelse - vilken roll spelar det för var man lägger sin röst i morgon? Hur påverkar det vilket Sverige vi har efter i morgon?  Och hur förändrar det Sverige framöver? Med oss för att diskutera det i studio är: Cecilia Malmström, avgående EU-kommissionär med ansvar för migration och asylfrågor,  Rebecca Stern, lektor ifolkrätt vid Uppsala universitet, Niklas Orrenius, reporter på Dagens Nyheter, aktuell med boken Flykten från Syrien – drömmen om Sverige, Birgitta Jönsson – kommunstyrelsens ordförande (s) i Svalöv i Skåne och Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi, författare till boken Invandring och mörkläggning och Freshta Dost som arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar och som själv har rötter i Afghanistan. Ahmeds väg mot Sverige del 2: Svenska politiker i valrörelsen om flyktingmottagande: Tidigare Konflikt på temat:

Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Den 12 november 1956 anlände den första gruppen ungerska flyktingar till Sverige, en flyktinggrupp som togs emot med öppna armar. En rörd reporter- Rune Ruhnbro - mötte flyktingarna i Köpenhamn och följde dem till Ystad . Sänt: 1056-11-12.

Gunnar Bolin har träffat Dieter Drewitz som varit bibliotekarie i arton år under DDR-regimen och nu i nitton år i det återförenade Tyskland. Hans första tid präglades av en längtan efter litteratur som inte gick att hitta. Den kvalitets-litteratur som erbjöds i DDR var främst klassiker. Efter murens fall fylldes biblioteket med böcker, men då stannade låntagarna hemma framför tv:n. I Berlin finns det mera av sånt som inte finns än av sånt som finns. Hur många lager av kapitulation kan finnas samlade i ett hus? Ett sovjetiskt museum i Öst-Berlin över tyskarnas kapitulation 1945. Sedermera föll muren och den sovjetiska armén åkte hem. Flyktingarna från kriget i Jugoslavien satt i det stängda museets kafé och väntade. Museet öppnade igen under annat namn, där fanns nu också de hopsamlade föremålen från det försvunna DDR.Odile Nunes läser ur Den ovillkorliga kapitulationens museum av Dubravka Ugresic. Katarina Wikars vandrar runt på museet med serietecknarna Lars Sjunneson och Max Andersso