Podcasts about moralen

What up Fellas! Heute sprechen wir über die zweite Hälfte von Kanye West's Album "Graduation" aus dem Jahr 2007. In diesem Teil des Albums bringt Kanye wie gewohnt seinen Status zur Geltung, besinnt sich jedoch ebenso auf Moralen und Werte und bestrebt Individualismus und Freundschaft. Neben einigen erkennbaren Schnittstellen zu seiner Heimatstadt Chicago und den dort ansässigen Künstlern Common und No I.D. beschreibt er auch seine Bindung zu JAY-Z, der ihn als Mentor geprägt hat und als Freund stets wie ein großer Bruder zur Seite steht. Zudem ziehen wir einen Schlussstrich unter das Album und ordnen es in Kanye Diskografie und dem großen Katalog der HipHop-History ein. Checkt gerne die neue Folge „Rap gehört zum guten Ton“ aus! Habt ein schönes Wochenende! Stay strapped und seid lieb zueinander!

Vi tar avstamp i frågan om huruvida man tar hänsyn till sin moral när man köper aktier. Om att "rösta med plånboken", klimat, rättvis och att välja bort det aktivt dåliga. Ska man tänka på miljön och köpa ny el-bil? Och är det moraliskt försvarbart att köpa den där Armaniväsk-kopian i semesterparadiset?

Marcus i Skottland, Adde gästar för stekhett uppsnack Djurgården-Mora! Brynäs delikata uppgift! Svepningar i 5 av 8 slutspelsserier! Filip Larssons tunga kväll! Lasse Johanssons totala show! Moralen i Linköping! Tokstarka Växjö! Lite för lite ilska i FBK:s omklädningsrum!Och välkomna till Hockeyallsvenskan säger vi till IKO, med Oscar Engsund som kapten även nästa år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JAG HAR STYRKAAAN! Eller var det kraften? Nåväl, i detta av avsnitt pratar vi om He-Man and the Masters of the Universe. Den tecknade tv-serien det vill säga. Det blir bland annat SKELETOR, PETER HARRYSON, Mandela-effekten, underbara moralkakor samt minnesvärda blodbad från He-Man-fajter i barndomen... I avsnittets andra del tar vi oss an cyberwestern-serien Saber Rider and the Star Sheriffs, eller Stjärnsheriffen - Saberrider som den kallades i Sverige. En serie med ett fantastiskt intro, ett av de bästa någonsin tillsammans med just He-Man! Så, era slemmiga pungråttor, det är dags att koppla på Ramrod och gå in och lyssna på avsnittet!  Mycket nöje!    Länk till alla våra plattformar:  https://linktr.ee/Filmsmakarna  #heman #he-man #hemanandthemastersoftheuniverse #motu #mastersoftheuniverse #saberrider #saberriderandthestarsheriffs #stjärnsheriffen #filmsmakarna #peterharryson #skeletor  Gällande He-Man: Serien kritiserades av vissa för att vara för våldsam för att vara riktad till en yngre publik. Serien sprängde censurgränserna som fanns inom barnprogram på tv under 1970-talet. För första gången på åratal kunde man i en tecknad tv-serie se en muskelsuperhjälte som slog folk med sin knytnäve. Han använde dock inte sitt svärd så ofta, utan brukade vanligtvis lyfta sina fiender och kasta dem. En annan sak som gjorde serien kontroversiell var att den producerades i samband med att reklam för leksakerna gjordes. Barnreklam var kontroversiellt vid denna tid. I Storbritannien förbjöds reklam för He-man-leksaker i samband med själva programmet. Som andra serier vid samma tid, bland annat G.I. Joe, gjordes även en "moral" efter avsnitten. Moralen var ofta bunden direkt till avsnittets handling. Serien var den första leksaksbaserade tecknade att produceras direkt för syndikering. Andra tecknade TV-serier i syndikering var denna sändes på lördagsmornarna. Det producerades även en spinoff 1985-1987 som hette She-Ra: Princess of Power, som handlade om He-Mans syster She-Ra:s äventyr, samt The New Adventures of He-Man 1990-1991 och en ny version av He-Man and the Masters of the Universe 2002-2004.    Gällande Saber Rider: Saber Rider är chef för Stjärnsherifferna som han leder i många och farliga äventyr genom rymden. Saber Rider och hans vänner, den vackra vetenskapskvinnan April och dom två Stjärnsherifferna Colt och Fireball kämpar mot Spökryttarna som leds av den ondskefulle Nemisis. Spökryttarna är svårfångade för att de kan färdas genom olika dimensioner.  Saber Rider and the Star Sheriffs is an animated television space Western, similar to the series The Adventures of the Galaxy Rangers and BraveStarr. The series premiered in the United States in 1987 and had a run of 52 episodes.[1] The show was based on Star Musketeer Bismarck (星銃士ビスマルク, Seijūshi Bisumaruku), a Japanese anime series created by Studio Pierrot that achieved moderate success in Japan. The English language rights to the series were purchased by World Events Productions (WEP), the same company behind the English-language version of Voltron, in 1986.[2] WEP reorganized and rewrote the series, incorporating most of the original episodes and creating 6 new ones, before releasing it under the name Saber Rider and the Star Sheriffs. Saturday Morning Cartoons. 

Att utforska åldersskillnad - kan det vara ett nyårslöfte för 2024? Potentiellt, enligt Carl-Johan Ulvenäs och Samanda Ekman. Viola Gad från P3 Nyheter Dokumentär om yogasekten med en svensk koppling. Och självfallet Vardagsfilosofiska rummet med musikikonen Mange Schmidt som påstår tråkig moral. Men är det så? Lyssna och avgör själv! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Carl-Johan Ulvenäs och Samanda Ekman.

Vi pratar om allt ifrån kopior till användning och skydd av varunamn. Fölster gräver djupare i ämnet förstärkare med reverb och tremolo. I veckans pryl testar vi Nobels ODR-mini. I detta avsnitt: Gibson, Nobels, Fender, PRS, Greco, Nordland, Dumble, Trainwreck, Komet, Suhr, Kelley, Roland, Vox, Marshall, Eventide, Benson.

Moralen er på topp og de har trent godt i flere måneder. Team Swix teller ned til Beitostølen, og duellene som kan definere hele sesongen for det nyoppstartede laget. De har fått gode svar på trening og tester, og vi kan merke at selvtilliten er på topp, både på godt og vondt, hos denne gjengen. Mikael Gunnulfsen, Mattis Stenshagen, Eirik Mysen og Jonas Vika gjester sesongpremieren av podcasten Skisporet, når vi treffer den rappkjefta gjengen på samling på Østlandet. Dette er en episode som garantert får deg i god skimodus, bare noen uker før en ny sesong igjen braker løs. Podcasten Skisporet gis ut av Swix og Skisporet.no. Programleder er Håvard Rønning. God lytting.

I dagens avsnitt av Fans Corner Sverige sätts frågan om etik och moral inom fotbollen under lupp – är det en gentlemannasport? Dessutom diskuteras klubbarnas tålamod kring nya värvningar, med avstamp i Oliver Bergs övergång från Djurgården till Malmö FF.  Panel: Alexander Axén & Pär Hansson  02:34 Moralen i fotbollen 21:00 Tålamod med värvningar  34:24 Frågelåda   Programledare & redaktör: Simon Pålsson Fans Corner Sverige är tillbaka med full kraft och sänder två poddar i veckan. Varje tisdag blir det livesändning vid 20:00 och varje fredag släpps en förinspelad veckopodd. Ring in till studion för att prata direkt med panelen och nå samtidigt ut till tusentals lyssnare.  020 - 21 26 00 info@fcsverige.se  Produktion: Mayulla Media AB

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainske droner har gennem de sidste måneder ramt flere mål i Rusland - også helt inde i landets hjerte, Moskva. Der har ikke været tale om strategisk vigtige mål, men derimod angreb, der nærmest har karakter af en art psykologisk krigsførelse. I dagens Udsyn ser vi nærmere på hvor meget de ukrainske angreb egentlig påvirker den russiske folkestemning? I noget der ligner en historisk alliance er otte sydamerikanske lande gået sammen om at beskytte regnskoven, efter årevis hvor skovrydningen ellers bare er vokset i omfang.Men vil Amazonas-alliancen virkelig redde regnskoven - eller er der økonomisk for meget på spil for landene til, at de kan enes om en løsning? Tilrettelæggelse: Asta Handberg. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Marie Kildebæk og Malte Winter Bothe. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Endelig Bakke seier / Ofkir / Godset i trøbbel / Vilsvik, savnet / Hva nå Stabæk / Bohinen vs Janne / Rysara av en fotball kamp / Viking meldte seg på / Grønbæk skryt / Tripic, klasse / 4 på rad for RBK / Unggutta tok ansvar / Moralen i RBK laget / Rødt kort i hver kamp / Ukens X mld / VAR slitasje / 15 stillhet, slo sprekker / Fantasy prat / Tromsø skal holde til Desember / Adams solgt / Brann vant igjen / Kartum prat / Sandefjord - Sarp, merkelig greier / Neste runde spådom.Support the showTrykk linken over "Support the show".Dette er link til patreon for deg som ønsker mere av Synseligaen på øret.Der får du tilgang på "en episode ekstra hver uke".Medlemskap på Patreon kan benyttes mnd til mnd eller et år av gangen ved ønske.Ved at du er Patreon medlem får du vanlig & en ekstra episode ukentlig avspilt der du hører på podcast, altså på samme platform (eks Spotify).(Lydklipp er godkjent av utvalgte spillere & mediahus).Takk til Tv2 sporten & Europort for bruk av lydklipp i denne episoden.

Nanna är tillbaka och gör Johannes sällskap! Det brinner i Europa men här uppe är det lika pissigt som vanligt. Klimatjournalisten Peter Alestig reder ut hur det kommer påverkar oss nordbor. Vardagsfilosofiska rummet är öppet och komikern Kirsty Armstrong har kommit in i värmen. Moralen kan tyckas låg men humöret är högt. Och hur mår Jamie Foxx egentligen? Om han ens lever det vill säga. Programledare: Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg

Moralen utmärker människan och har sin grund i evolutionära processer. Farshid Jalalvand, skribent och forskare i molekylär mikrobiologi, reflekterar över varifrån vi fått vår godhed. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-02-25.”Samhället kunde inte ha gått framåt utan det moraliska sinnet, lika lite som en bikupa kunde ha bildats utan binas instinkter”, klottrade en 29-åring Charles Darwin i sin dagbok 1838. Vilken målande beskrivning! –Människor behöver moral för att kunna leva ihop – på samma sätt som insekter behöver instinkter för att verka i sina samhällen. Men om moralen uppkommer instinktivt eller är inlärd har varit ämne för debatt sedan åtminstone medeltiden. Vissa menar att moralen är en del av vår kultur, andra att den kommer från Gud och vissa att den är en konsekvens av det ekonomiska systemet. Men kanske är det helt enkelt brist på mat som ligger bakom framväxten av människans moral.När jag ser tillbaka på vår arts historia slås jag ofta av samma tanke. Människan framstår som en komapatient som vaknat upp med total minnesförlust. Hon vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån. Hon stiger upp och inspekterar sina förmågor. Och hon tänker: ”Wow, jag måste vara någon sorts Gud!”.Det metaforiska uppvaknandet var det som brukar kallas ”den kognitiva revolutionen”, det vill säga när den förhistoriska människan utvecklade en kraftig förmåga till abstrakt tänkande. Och ända sedan skriftkonstens uppkomst har vi kunnat följa vår patients besatthet vid att distansera sig från biologin. Aristoteles, till exempel, sa under antiken att människans rationalitet höjde henne över djuren. Under medeltiden påstod den inflytelserika kristna filosofen Thomas av Aquino att människans odödliga själ separerade henne från djur. Och under renässansen förklarade René Descartes att människan, till skillnad från djur, bestod av två skilda substanser – ett rationellt sinne och en biologisk kropp.Alla dessa teorier ställdes på sitt huvud av Darwins och Alfred Russel Wallaces evolutionsteori på 1800-talet. Och vår patient fick i och med det för första gången möjlighet att placera sig själv rätt i historien. Hon var en apa – förvisso en rationell apa – men ändå en apa, i en lång led av andra apor.Upplysningsfilosofen Immanuel Kant påstod att det som utmärkte denna apa var moralen, medan David Hume tyckte att det var hennes förmåga att känna sympati. Ny forskning visar att Darwin, Kant och Hume alla hade rätt om människans natur.Evolutionsprocesser består, enkelt sagt, av två steg. Naturen skapar variation, och miljön avgör vilken variant som överlever och fortplantar sig. Dessa processer har också skapat vår arts instinktiva moraliska sinne, enligt till exempel utvecklingspsykologen Michael Tomasello.Förhistoriska människor existerar inte längre och är därmed svåra att studera. Men det finns många utförliga beteendestudier på vår nära biologiska släkting schimpansen och mänskliga barn i åldrarna 6 till 36 månader. Forskare anser att dessa barn är så små att de främst agerar enligt medfödda instinkter. Och de har funnit tydliga bevis på att barn, till skillnad från schimpanser, har utbredd medkänsla och aversion mot individer som utför våld. Barn hjälper andra på bekostnad av sig själva. Barn har ett sinne för vad som är rättvist och orättvist. Barn kan motstå sina mest själviska impulser. Grunderna för det vi vanligtvis menar med moralisk beteende tycks alltså vara medfödda. Men frågan är varför och hur de uppkom.Forskare tror att de människolika apor som var våra förfäder ursprungligen levde i dominansstyrda hierarkiska grupper, i likhet med de samhällen schimpanser och gorillor skapar. Men för ca 2 miljoner år sen förändrades klimatförhållandena i Afrika. De frukter som utgjorde våra förfäders basföda försvann. Med all sannolikhet dukade de allra flesta i arten under. Det enda sättet att överleva tycks ha varit att i grupp jaga större byten, eller att stjäla byten från stora rovdjur som lejon. Detta kunde endast göras om flera individer samarbetade effektivt. Tomasello lägger fram det han kallar ”theory of interdependence” – teorin om ömsesidig beroende – som säger att våra förfäder, till skillnad från schimpanserna, blev absolut beroende av varandra för att få mat. Och de som kunde samarbeta bäst överlevde.Alla djur föds med instinktiva beteenden som antagligen drivs av känslor. En av de starkaste biologiska impulserna är att känna sympati för sin avkomma. Men det har alltid funnits naturliga variationer i förmågan hos olika individer. För vissa apmänniskor verkar det som att sympatin slagit slint och börjat rikta sig brett – mot andras barn, mot vuxna, mot artfränder. Dessa individer klarade sig bättre i den nya ekologiska verkligheten. Att kunna bilda emotionella band till de man var beroende av för att få mat medförde nämligen att man hjälpte varandra under tider av nöd. Detta ledde till större framgång för gruppen – och därför större chans att överleva för individen. De som kände mer sympati kunde alltså få fler barn.”Medkänsla är grunden för moralen”, skrev filosofen Arthur Schopenhauer och de flesta evolutionspsykologer instämmer – en större förmåga till sympati har varit avgörande för moralens framväxt. Men det behövdes fler inslag för att bygga ut det moraliska ramverket. En annan psykologisk förmåga som är bra för samarbete är förmågan att kunna sätta sig i någon annans situation – empati. De hungrande människoaporna var ju beroende av att väljas som jaktpartner av andra – annars svalt de ihjäl. Man kan tänka sig att de som själviskt roffade åt sig jaktbytet inte blev frågade att följa med nästa gång. De som kunde känna igen när andra och de själva betedde sig orättvist – och kunde lägga band på sina mest extrema själviska impulser – blev valda som partners, fick mat och fick barn. Det lönade sig evolutionärt att ha ett samvete.När människoaporna efter en tid ökade i antal splittrades de i mindre grupper. De började konkurrera stam mot stam, om mat och utrymme. Antagligen var det nu olika kulturer växte fram – tillsammans med det som beteendevetare kallar ingrupp- och utgruppmentalitet – vi och dom, med andra ord. Det moraliska beteende som tjänat arten under evolutionen reserverades nu i hög grad för den egna gruppen. Vi har avhumaniserat varandra ungefär lika länge som vi har älskat varandra.Alla dessa beteenden och instinkter som visat sig vara evolutionärt fördelaktiga har stannat kvar hos oss – onekligen med lite variation mellan individer. De stöts och blöts mot kulturella och sociala koder och de förutsättningar en individ har att förhålla sig till. Men det är rätt talande att vi än idag härleder de flesta av våra moraliska normer till sympati och rättvisa. Biologin förknippas ibland med något som är lite smutsigt, djuriskt och rått. Men det är också till den vi måste vända oss om vi vill förstå våra mest civiliserade och ädla handlingar.Farshid Jalalvand, skribent och forskare i molekylär mikrobiologiLitteraturNicholas A. Christakis. Blueprint: The Evolutionary Origins of a Good Society. Little, Brown Spark, 2019.Michael Tomasello. A Natural History of Human Morality. Harvard University Press, 2016.

Julen tilhører ikke de kristne lenger, kristendommen må nemlig vike for den nye treenigheten: Mangfold, kjønnsidentitet og klima. Moralen er så forvrengt at arrangørene av Tromsøs julegrantenning ville stenge ute tradisjonens skaper. Hva blir det neste? Skal Jesus ut av kristendommen? Woke-kirken har ikke magemål, og tilhører du de som ikke tenker som dem, ja, da skal du ekskluderes. For mangfoldet inkluderer nemlig bare sine egne. Woke-kirken krever også avlat, for når co2-avgiften i statskassens kister klinger, vokser globalistenes pengebinger! Det tok dem bare 100 år å komme hit. Kent Andersen tar oss gjennom litt klimahistorie og Helena Edlund tar oss gjennom forskjellen på den ekstremistiske woke-kirken og Jesus budskap. Velkommen til rett på sak!   Hvis du setter pris på sendingene: Vipps oss på 638941. Alle bidrag hjelper. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der!   Forhåndsbestill «Den døende borgeren» av Victor Davis Hanson i dag!   Kjøp «Et varslet energisjokk» her!  

Alle har vel en eller annen slags formening om hva som er rett og galt og hvordan vi skal, eller bør forholde oss til det. Har du noen gang tenkt over dine handlinger? Gjør som jeg sier, ikke som jeg gjør? Tankene bak handlingene dine er det som vi kaller etikk, og hvis du ikke lever opp til handlingene dine kan det sies at du har en dårlig moral. Så hva er rett og galt sett med øyne til en undervannsjeger? Dette prøver Ivan og Ørjan og belyse fra sitt ståsted i denne litt "dype" episoden fra Just Add Water. Her prøver vi ikke å gi en moralsk pekefinger til noen som helst, men heller fortelle litt om hva vi mener om dette tema. Som alltid, episoden er ispedd en god dose ironi og skitprat. God fornøyelse, og husk! Hold Pusten! I studio: Ivan Knudseth og Ørjan Dyrnes Denne episoden er sponset av Frivannsliv

LSK gikk på en smell mot Jerv, og nå må de slå raskt tilbake for å henge med i toppen av tabellen. LSK har fått skryt for å ha god moral og samhold. Nå kommer den virkelige testen på hvor god den er, mener vårt panel. Spillerjakten til LSK er også tema denne gangen. Fart er det som trengs aller mest. Det snakkes også om «supportermøtet» etter kampen i Grimstad. I LSK vinner ser det ut til at lagånden er tilbake. Ull/Kisa cruiser videre, mens det er duket for opprykksduell mellom Lørenskog og Gjelleråsen.   Og Blaker har fått ny keeper, men hva vet egentlig treneren om han?  

LSK gikk på en smell mot Jerv, og nå må de slå raskt tilbake for å henge med i toppen av tabellen. LSK har fått skryt for å ha god moral og samhold. Nå kommer den virkelige testen på hvor god den er, mener vårt panel. Spillerjakten til LSK er også tema denne gangen. Fart er det som trengs aller mest. Det snakkes også om «supportermøtet» etter kampen i Grimstad. I LSK vinner ser det ut til at lagånden er tilbake. Ull/Kisa cruiser videre, mens det er duket for opprykksduell mellom Lørenskog og Gjelleråsen.   Og Blaker har fått ny keeper, men hva vet egentlig treneren om han?  

Går det att tala om gott och ont utan en transcendent norm? Finns det ett ursprung till moral eller konstruerar vi den själva? Och åt vilket håll rör sig västvärlden i dag i synen på de moraliska frågorna? Det samtalar vi om i veckans Hotspot, som är säsongens sista program. Vi pratar bland annat om relativism, värdenihilism och rättspositivism. Gäst i programmet är Stefan Gustavsson, teolog, högskolelektor och direktor för Apologia.

Det er ikke bare moralsk forfall Vesten står overfor, økonomien står i reell fare. Økonomiske eksperter ytrer nå økende frykt for resesjon i amerikansk økonomi og det forplanter seg til resten av verden, men utrolig nok kan det se ut som moralen er i startfasen av en renessanse. Det ser nemlig an til at sporten baner vei for moralsk gjenopprettelse når FINA, svømmeidrettens styrende organ, nekter transseksuelle å konkurrere i svømming for kvinner. Flere troll sprekker også i solen når WHO-sjefen sier at lab-teorien er den mest sannsynlige årsaken til koronapandemien. Og dessuten finnes det ingen klimakrise, sier en prisbelønnet klimaforsker. Velkommen til kveldens Dagsorden med Erling Marthinsen, Christian Skaug og Rebecca Mistereggen. Hvis du setter pris på sendingene: Vipps oss på 63 89 41. Alle bidrag hjelper. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp «Et varslet energisjokk» her!

Viktor Elsnitz kommer tillbaka till podden och tillsammans med Martin Hedlund, som gör sin poddarnas podd-debut, så svarar de på lyssnarnas juridiska frågor.

8 februari. Lena Andersson har skrivit essän "Att äta eller inte äta – om kostråd för verkliga människor” för tankesmedjan Environment and Public Health Institute, EPHI. Hon samtalar med Mattias Svensson om människosynen bakom orimliga kostråd.

Hva handler det om å være poly egentlig? Er det å ha mange kjærester? Å ha sex med mange? Det samme som å være utro bare åpent? Vi snakker med Linn, som er medlem og talsperson for Poly Norge. Hva skal vi erstatte grensene med om monogamien ryker? Moralen? Og hva gjør det med kjærligheten at den man elsker blir forelsket i en annen?

Hvordan kan normaltbegavede, charmerende mennekser finde på at krænke andre - er det fordi de er onde?

Högt tempo och mycket att avhandla. Adam bjuder in familjen i podden. Icke älskvärda Spurs! Mourinho vs Solskjaer. Moralen i United! Emil försöker se framåt med Wan-Bissaka. Greenwoods återkomst! Vi drömmer oss bort till att dricka öl med Mike Phelan. Nakenspringaren i Granada. Brassarna som inte kan skjuta. Mikael vill inte höra mer om målvaktskampen. Vi slår fast att topp fyra är klar nu. Hur ska vi tackla avslutningen av ligan? Vila Rashford! Chris Eagles och hans frisyr. Tappade poäng. Fyra raka matcher mot Burnley, vi reder ut. Flera kontraktsförlängningar med ungtuppar, Mikael reder ut. Kommentera gärna om vad ni tycker!

Først dukkede han op som museumsinspektør med lig i lasten i 'The Square'. Så var han en officer, der undersøgte mulig kunstsvindel under 2. verdenskrig i 'The Last Vermeer'. Og sørme om ikke Claes Bang nu optræder som en kunstkritiker uden etisk kompas i 'Picture of Lies'. Hvad er det for noget med Claes Bang og kunsteksperter med råd i moralen? Det - og ikke så lidt andet - spørger Filmland den travle danske skuespiller om. Derudover anmeldelser af bl.a. den afslørende dokumentar 'Q: Into the Storm' og kæmpesuperheltefilmen 'Zack Snyder's Justice League'. Tilrettelæggelse: Per Juul Carlsen. www.dr.dk/film

2020 är äntligen över men pandemin härjar fortfarande och vi har därför uppehåll i våra publika inspelningar. Istället får du följa med in på Redaktionen och ta del av diskussionerna som ligger bakom liveshowen. Tionde delen av vår samtalsserie Bakom kulisserna och diskussionen går varm kring ideologier, politik och yttrandefrihet.

Under pandemin ställs vi dagligen inför en mängd val där vi behöver bedöma om vi agerar på ett sätt som är moraliskt försvarbart. Hur påverkas vi av att ständigt behöva fundera över om vårt vardagliga beteende är moraliskt försvarbart och hur ska vi egentligen se på vårt uppenbara behov av att peka ut de andra som enligt oss gör fel och inte beter sig som man ska? Gäst i avsnittet är Kalle Grill, reporter är Marcus Ulvsand.

2020 är äntligen över men pandemin härjar fortfarande och vi har fortfarande uppehåll i våra publika inspelningar. Istället får du följa med in på Redaktionen och ta del av diskussionerna som ligger bakom liveshowen. Femte delen av Bakom kulisserna och diskussionen rör sig kring mora och etik. Hur ser vi

Boken heter “Vad moralen kräver – Att argumentera för rätt och fel” och gäst är författaren Anders Hansson.Hur resonerar vi egentligen kring våra beslut, våra handlingar och vad som är rätt och fel? I boken presenteras ett replikskifte mellan olika moralfilosofiska tänkare och utgångspunkter, och vi utmanas i vad som är rätt och fel. Många gånger kan vi rent “teoretiskt” hålla med om att något är rätt men våra handlingar går i en annan riktning. I programmet pratar vi bl.a. om vilka olika moralfilosofiska utgångspunkter det finns. Vi pratar om hur olika utgångspunkter bör leda till olika ställningstaganden. Och vi pratar om varför vi bör bli mer resonliga och försöka hitta mer opartiska perspektiv. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Coronakrisen sammenlignes med en krig. Og i krig trenger vi å holde moralen oppe. Men greier vi det hvis lovene blir for strenge?

Moralen utmärker människan och har sin grund i evolutionära processer. Farshid Jalalvand, skribent och forskare i molekylär mikrobiologi, reflekterar över varifrån vi fått vår godhet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Samhället kunde inte ha gått framåt utan det moraliska sinnet, lika lite som en bikupa kunde ha bildats utan binas instinkter, klottrade en 29-åring Charles Darwin i sin dagbok 1838. Vilken målande beskrivning! Människor behöver moral för att kunna leva ihop på samma sätt som insekter behöver instinkter för att verka i sina samhällen. Men om moralen uppkommer instinktivt eller är inlärd har varit ämne för debatt sedan åtminstone medeltiden. Vissa menar att moralen är en del av vår kultur, andra att den kommer från Gud och vissa att den är en konsekvens av det ekonomiska systemet. Men kanske är det helt enkelt brist på mat som ligger bakom framväxten av människans moral. När jag ser tillbaka på vår arts historia slås jag ofta av samma tanke. Människan framstår som en komapatient som vaknat upp med total minnesförlust. Hon vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån. Hon stiger upp och inspekterar sina förmågor. Och hon tänker: Wow, jag måste vara någon sorts Gud!. Det metaforiska uppvaknandet var det som brukar kallas den kognitiva revolutionen, det vill säga när den förhistoriska människan utvecklade en kraftig förmåga till abstrakt tänkande. Och ända sedan skriftkonstens uppkomst har vi kunnat följa vår patients besatthet vid att distansera sig från biologin. Aristoteles, till exempel, sa under antiken att människans rationalitet höjde henne över djuren. Under medeltiden påstod den inflytelserika kristna filosofen Thomas av Aquino att människans odödliga själ separerade henne från djur. Och under renässansen förklarade René Descartes att människan, till skillnad från djur, bestod av två skilda substanser ett rationellt sinne och en biologisk kropp. Alla dessa teorier ställdes på sitt huvud av Darwins och Alfred Russel Wallaces evolutionsteori på 1800-talet. Och vår patient fick i och med det för första gången möjlighet att placera sig själv rätt i historien. Hon var en apa förvisso en rationell apa men ändå en apa, i en lång led av andra apor. Upplysningsfilosofen Immanuel Kant påstod att det som utmärkte denna apa var moralen, medan David Hume tyckte att det var hennes förmåga att känna sympati. Ny forskning visar att Darwin, Kant och Hume alla hade rätt om människans natur. Evolutionsprocesser består, enkelt sagt, av två steg. Naturen skapar variation, och miljön avgör vilken variant som överlever och fortplantar sig. Dessa processer har också skapat vår arts instinktiva moraliska sinne, enligt till exempel utvecklingspsykologen Michael Tomasello. Förhistoriska människor existerar inte längre och är därmed svåra att studera. Men det finns många utförliga beteendestudier på vår nära biologiska släkting schimpansen och mänskliga barn i åldrarna 6 till 36 månader. Forskare anser att dessa barn är så små att de främst agerar enligt medfödda instinkter. Och de har funnit tydliga bevis på att barn, till skillnad från schimpanser, har utbredd medkänsla och aversion mot individer som utför våld. Barn hjälper andra på bekostnad av sig själva. Barn har ett sinne för vad som är rättvist och orättvist. Barn kan motstå sina mest själviska impulser. Grunderna för det vi vanligtvis menar med moralisk beteende tycks alltså vara medfödda. Men frågan är varför och hur de uppkom. Forskare tror att de människolika apor som var våra förfäder ursprungligen levde i dominansstyrda hierarkiska grupper, i likhet med de samhällen schimpanser och gorillor skapar. Men för ca 2 miljoner år sen förändrades klimatförhållandena i Afrika. De frukter som utgjorde våra förfäders basföda försvann. Med all sannolikhet dukade de allra flesta i arten under. Det enda sättet att överleva tycks ha varit att i grupp jaga större byten, eller att stjäla byten från stora rovdjur som lejon. Detta kunde endast göras om flera individer samarbetade effektivt. Tomasello lägger fram det han kallar theory of interdependence teorin om ömsesidig beroende som säger att våra förfäder, till skillnad från schimpanserna, blev absolut beroende av varandra för att få mat. Och de som kunde samarbeta bäst överlevde. Alla djur föds med instinktiva beteenden som antagligen drivs av känslor. En av de starkaste biologiska impulserna är att känna sympati för sin avkomma. Men det har alltid funnits naturliga variationer i förmågan hos olika individer. För vissa apmänniskor verkar det som att sympatin slagit slint och börjat rikta sig brett mot andras barn, mot vuxna, mot artfränder. Dessa individer klarade sig bättre i den nya ekologiska verkligheten. Att kunna bilda emotionella band till de man var beroende av för att få mat medförde nämligen att man hjälpte varandra under tider av nöd. Detta ledde till större framgång för gruppen och därför större chans att överleva för individen. De som kände mer sympati kunde alltså få fler barn. Medkänsla är grunden för moralen, skrev filosofen Arthur Schopenhauer och de flesta evolutionspsykologer instämmer en större förmåga till sympati har varit avgörande för moralens framväxt. Men det behövdes fler inslag för att bygga ut det moraliska ramverket. En annan psykologisk förmåga som är bra för samarbete är förmågan att kunna sätta sig i någon annans situation empati. De hungrande människoaporna var ju beroende av att väljas som jaktpartner av andra annars svalt de ihjäl. Man kan tänka sig att de som själviskt roffade åt sig jaktbytet inte blev frågade att följa med nästa gång. De som kunde känna igen när andra och de själva betedde sig orättvist och kunde lägga band på sina mest extrema själviska impulser blev valda som partners, fick mat och fick barn. Det lönade sig evolutionärt att ha ett samvete. När människoaporna efter en tid ökade i antal splittrades de i mindre grupper. De började konkurrera stam mot stam, om mat och utrymme. Antagligen var det nu olika kulturer växte fram tillsammans med det som beteendevetare kallar ingrupp- och utgruppmentalitet vi och dom, med andra ord. Det moraliska beteende som tjänat arten under evolutionen reserverades nu i hög grad för den egna gruppen. Vi har avhumaniserat varandra ungefär lika länge som vi har älskat varandra. Alla dessa beteenden och instinkter som visat sig vara evolutionärt fördelaktiga har stannat kvar hos oss onekligen med lite variation mellan individer. De stöts och blöts mot kulturella och sociala koder och de förutsättningar en individ har att förhålla sig till. Men det är rätt talande att vi än idag härleder de flesta av våra moraliska normer till sympati och rättvisa. Biologin förknippas ibland med något som är lite smutsigt, djuriskt och rått. Men det är också till den vi måste vända oss om vi vill förstå våra mest civiliserade och ädla handlingar. Farshid Jalalvand, skribent och forskare i molekylär mikrobiologi Litteratur Nicholas A. Christakis. Blueprint: The Evolutionary Origins of a Good Society. Little, Brown Spark, 2019. Michael Tomasello. A Natural History of Human Morality. Harvard University Press, 2016.

Ækvatorial-Guineas vicepræsident troede, at han havde alt på det tørre, da han investerede over en milliard kroner i herskabslejligheder, sportsvogne og andre luksusinvesteringer i Frankrig. Pengene stammer fra underslæb i hans vestafrikanske land. Men nu har en appeldomstol bestemt, at hele molevitten skal konfiskeres. Og nu diskuteres det i Frankrig, om pengene fra det beslaglagte habengut skal tilfalde den franske statskasse eller om de, som nogen foreslår, skal tilbage til dem, de er taget fra. Det skandinaviske flyselskab SAS kom i dag ud i en shitstorm, som ifølge selskabet er et nøje planlagt cyberangreb. SAS blev udsat for voldsom kritik på de sociale medier, efter at det i går lagde en reklamefilm ud med eksempler på en lang række ting, vi opfatter som skandinaviske, men som i virkeligheden kommer fra andre steder i verden. Moralen i den 2 minutter og 42 sekunder lange video er, at vi tager det med hjem fra rejser, vi kan godt lide. Men det er af mange blevet opfattet som om SAS mener, at Skandinavien ingenting er. Insektavl kan være en løsning som et klimavenligere alternativ til dyrefoder og så kan det skabe et cirkulært system som et slags grønt eventyr. Men de danske insektavlere møder også udfordringer. Dem ser vi nærmere på i dagens Orientering. Karen Hjulmand og Louise Windfeld-Høeberg er dagens værter. Birgitte Gadegaard redigerer. www.dr.dk/orientering

Vi fortsetter samtalen fra forrige uke ved å legge ut på den «moralske motorveien». Spørsmålet er om moral betinger en Gud. Må vi ha en utenforstående lovgiver for å finne ankerfeste for våre moralske føringer. Dersom moral ikke er diktert av Gud, men noe mennesker finner på underveis, blir moral en litt flyktig størrelse. Som vanlig setter jeg scenen med et utdrag fra «Psykologens journal» hvor jeg drøfter menneskers atferd på den såkalte moralske motorveien. Det er en metafor som synliggjør hvorfor troende og ikke troende har ulikt syn på moral, og ikke minst hvorfor de troende mener at moral må være forankret i noe større enn menneskers tilfeldige tilbøyeligheter.Moralfilosofi er et stort tema fullt av intrikate dilemmaer. I diskusjon med troende mennesker koker det ofte ned til to posisjoner: Det ene er moralsk objektivitet, og det andre er moralsk relativitet. Moralsk objektivitet er troen på at moralske verdier og plikter er virkelige og bindende. Det vil si at moralske føringer er tuftet på objektive lover gitt oss av en overnaturlig kraft, og da vanligvis Gud. Moralen er noe som er forankret utenfor oss selv, og det er denne posisjonen de fleste troende tilhører. Moralsk objektivitet er også bakteppet for teorien om menneskets syndige natur. Når vi mennesker gjør noe moralsk forkastelig, begår vi ikke bare en urett mot hverandre, men også mot Gud, vår skaper.Ateisten vil ofte helle mot moralsk relativitet. Det finnes imidlertid også en del forsøk på å etablere objektive moralske verdier uten å påberope seg Gud, noe Sam Harris prøver seg på i boken The Moral Landscape, men de fleste tro- ende jeg kjenner, mener at disse forsøkene har mislykkes. Jeg er ikke så sikker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att bekämpa hederskulturen måste den förtryckande kyskhetskulturen vara i huvudfokus och inte klanerna, skriver Omar Makram från Riksorganisationen Gapf. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Faglig seminar hvor noe fagspråk vil bli brukt Ateister kan være minst like moralske som kristne. Mange mener Gud i dag er uten betydning for moral. Men ateister som Friedrich Nietzsche og John Gray hevder det ikke er slik. Om Gud ikke eksisterer, sier de, kan vi ikke på noen meningsfull måte kalle noe godt eller ondt, bedre eller verre. Daniel Joachim H. Kleiven

Frp ønsker ikke et kaldere samfunn selv om Knut Arild Hareide gir inntrykk av av nettopp det, sier nestleder Ketil Solvik-Olsen. Han tror mange i Frp er skuffet over hvordan de blir framstilt av KrF-lederen. - Vi må ta personlig moralsk ansvar i klimapolitikken, sier MDG-politikeren Eivind Trædal. - En moralsk pekefinger redder ikke verden. Det hindrer klimadebatten med å være negativ, sier MDG-politikeren Per Espen Stoknes. Debatt i Dagsnytt 18. Hva betyr egentlig høyestesrettsdommeren som gir medhold til fastlegen som ble oppsagt fordi hun ikke ville sette inn spiral på kvinner. Var det en arbeidsrettsak eller påvirker dommen reservasjonsretten. De drikker øl og danser sammen og sovner på hverandres skuldre. Lederne for de politisk ungdomsorganisasjonene er så nær at det ligner en sosial klikk, mener nyhetslederen i Klassekampen, som møter motbør fra ungdomspartiene selv. Veganere går til kamp mot...bæ bæ lille lam, mener den viser en falsk sannhet, vi FÅR ikke ull, men TAR sier de. ***************************** Velkommen til ukens første Dagsnytt 18-sending, med Espen Aas, hvor vi mot slutten skal diskutere hvorvidt det er problematisk av partilederne i de forskjellige ungdompartiene blir venner.

Sveriges Radio släpper unika Bergmanintervjuer från sent 60-tal som poddar: Det är ett av mitt livs problem att jag alltid är arg. Är inte ni det också? 1970 kom boken Bergman om Bergman ut. Filmarna och filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev allt som allt 54 rullband. Boken översattes till åtta språk och blev en klassiker men Bergman själv stoppade en andra upplaga. Stäng av nu, killar. "Jag vet inte vad det är ni vill ha av mig. Du gav mig en föreläsning. Ge mig en konkret fråga!"   Kulturredaktionen P1 släpper nu fem poddar med valda delar från de här banden. Det handlar om relationer och rädslor, intuition och förödmjukelse, vargtimmar och tillverkandet av drömmar. Och alla dessa skådespelare. Hela poddserien med de unika Ingmar Bergman-intervjuerna finns att lyssna på från klockan sex på tisdag den 21 augusti. Del 5 om politiken och moralen och så om Persona: "Ja, det handlar om en som snackar och en som tiger och så jämför de händer och så blandar de ihop sig med varandra." Ett program av Katarina Wikars. Länkar till samtliga Bergman om Bergman-poddar här nedanför

Stormy Daniels satte sig framför kameran i "60 Minutes", 60 ryska diplomater utvisas från USA och tusentals unga gick ut på gatorna i Washington D.C. i protest mot vapenlagarna. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Fernando Arias, Sveriges Radios korrespondent i New York, Karin Pettersson, strateg på Schibsted Media, Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Moralen i näringslivet ifrågasätts. Vad händer med synen på skatterna? Priserna på industrimetaller har stigit kraftigt hur påverkas Sverige? Hör också hur stormakterna söker nya allianser och om Donald Trump som ändrar tonen mot Kina. Gäster: David Carlqvist, utrikesreporter Ekot Sveriges Radio Martin Jansson, råvaruanalytiker Handelsbanken Röster i programmet: Staffan Furusten, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten Leif Östling, ordförande Svenskt Näringsliv Margareta Nyström, internationell samordnare Skatteverket Thina Saltvedt, oljeanalytiker Nordea Martin Flodén, vice Riksbankschef Donald Trump, president USA Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Marie Persson Hanna Malmodin hanna.malmodin@sverigesradio.se

Kringvandrere i nytt demokrati uten atomvåpen

Sverige diskuterar gärna "vår mörka historia som vi föredrar att tala tyst om", trots att sådan självkritisk debatt ständigt återkommer. Särskilt angående Sverige under andra världskriget talas ofta om svensk omoral och skuld. Men hur förhåller sig historiker till moralfrågor? Och kan nutiden lära av historiens moraliska erfarenheter? Historikern Mattias Tydén diskuterar med Henrik Arnstad och Ola Larsmo. Ljudtekniker: Per Juhlin. Studio: Beppo (tack!). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt #16 - Eu Kaos, Försvaret, Moralen by Arbete och Politik

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I tredje avsnittet av Kabyssen i P3 landar vi i Kräkångersnoret, orten som till allas förtvivlan bytt namn till Södra Lövsele för att det klingar bättre internationellt. Moralen ställs på prov i Ett moraliskt dilemma, vi träffar ett av barnen som sjöng i Turistens Klagan, sommardängan från 1927 och äntligen får vi svar på frågan hur vet man att man gått in?". Kabyssen är skrivet och framfört av Humorgruppen Stallet, bestående av Anni Tuikka, Isabelle Riddez Hegestam, Elin Thomasdotter, Linn Mannheimer och Isabella Posse Boquist. Programmet görs av produktionsbolaget Munck med producent Adrian Boberg och ljudtekniker Mårten Andersson.

Norge står ikke sterkt nok aleine. Vi må tilbake i union med Sverige og Danmark, mener Foreningen Norden som også vil ha Finland og Island med på laget. Har stortingspolitikerne holdt nyttårsforsettene de satte seg i begynnelsen av 2014? – Moralen er at de som gjør lite har kommet lengst, mener kommentator. Og Japan står i politisk kaos. Økonomisk krise fører til at statsministeren sender ut nyvalg. Programleder: Adrian Nyhammer Olsen

Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Som genom "en osynlig hand" kommer allas våra själviska ansträngningar bidra till att det kommer mat på bordet, till samhälleliga framsteg och nationens välstånd. Smith var moralfilosof och väl medveten om att människan har fler drivkrafter än att bara sko sig själv. Och trots sin tro på marknadskrafterna pläderade han för högre beskattning av de rika och för en statlig industripolitik. Kanske bilden av Adam Smith som den rationella egennyttans och marknadens apostel inte är så entydig? Professor Lars Pålsson Syll ger sin syn på Smiths teorier.

Får journalister utge sig för att vara poliser? Lagen och moralen I veckan polisanmäldes en reporter på Expressen. Reportern jobbade på storyn om mördade Jens Janzon och uppges ha ringt upp en granne till honom och presenterat sig som polis. Att utge sig för att vara någon annan än den man är - det är ett beprövat knep av reportrar. Så var går gränsen? Vem får man låtsas vara som journalist för att komma åt sanningen. Vad säger lagen och vad säger moralen? Reporter: Johan Cedersjö. Kraschade sajten Avpixlat och yttrandefrihet I veckan har den kontroversiella sajten Avpixlat legat nere. Enligt sajten handlar det om en överbelastningsattack och ser det som ett hot mot yttrandefriheten. Men på nätet har uppgifterna om en attack ifrågasatts, och Avpixlat lever själva i ett skuggland när det gäller yttrandefriheten. Det finns ingen ansvarig utgivare och därför kan ingen ställa till svars för vad som skrivs på sajten. Reporter: Martin Wicklin. Sommarmord och mobilrekord I veckan slog Aftonbladet rekord i mobilläsning med 1,5 miljoner läsare - mycket tack vare två artiklar om mord. Om en mördad mamma i Trollhättan och om mordet på Jens Janzon, som hittades död i ett förråd i Karlstad. Morden fascinerar och det vet tidningarna. Aftonbladets Jan Helin berättar om den snåriga gränsen - om att berätta eller inte berätta om hemska detaljer kring ond, bråd död. Reporter: Katarina Andersson.

söndag 16 december 21:03 (repris fredag 21 dec 21:03) Är tillväxt enbart en god nyhet? Finns några alternativ till dagens ekonomiska system? Varför vågar politiker inte ta svåra beslut i miljöfrågan? När Filosofiska Rummet nyligen sände från Dramaten i Stockholm fick publiken chans att ställa frågor till de medverkande. Hör frågorna och svaren! Medverkande: Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlin- institutet, Göran Greider, författare och debattör, Sverker Sörlin, idé och miljöhistoriker och Katarina Bjärvall, författare och journalist som skrivit om konsumtion. Programledare Peter Sandberg Producent Marie-Jeanette Löfgren

Varje dag möts vi av alarmerande siffror om krisländernas ekonomier, om stigande arbetslöshet och om mänskliga tragedier. I samarbete med Dramaten arrangerade Sveriges Radio nyligen en helkväll om krisen då vi också spelade in ett Filosofiska Rummet om krisen, konsumtionen och moralen. Medverkande: Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlin- institutet, Göran Greider, författare och debattör, Sverker Sörlin, idé och miljöhistoriker och Katarina Bjärvall, författare och journalist som skrivit om konsumtion. Programledare: Peter Sandberg

Morten Sørensen er tilbage og han er ikke altid glad, men han kan være det! Han har lige været hjemme i Jylland på sommerferiejob og skal snart til Edinburgh. Morten har trodset alle råd, og har fået endnu en kat. Mikkel har været i Skagen og ikke oplevet noget som helst. Morten Sørensen går snappy klædt Ellers Prøv at høre her - vi spiser ikke asparges Du’ sådan en stray cat Alfa-kat Moralen i 3’eren er, fjernstyrede biler er for grineren

Idag i Eva Rusz diskuteras hur det har kunnat gå så långt inom äldrevården att empatin verkar ha försvunnit.

Und die Moral von der Geschicht: Seit nett zueinander und Moralen reimen sich am Ende nur manchmal.

Und die Moral von der Geschicht: Seit nett zueinander und Moralen reimen sich am Ende nur manchmal.

Vi är inte alltid så moraliska som vi tror. Ju längre bort i tiden en händelse ligger desto större krav ställer vi på både vår egen och andras moral. De flesta av oss tycker till exempel att det är viktigt att vi sopsorterar eller donerar blod i framtiden, men tvekar om det krävs av oss att vi gör det idag eller i morgon. Det berättar Jens Agerström som nyligen disputerade i psykologi på en avhandling om moralbedömningar, och han säger att resultaten kan få stor betydelse inom exempelvis rättsväsendet och bland hjälporganisationer: - Insamlare borde fråga människor om de kan få dra pengar från deras konto med start först om ett halvår. Dessutom recenseras tredje och sista delen i litteraturprofessorn Johan Svedjedals biografi över Carl Jonas Love Almqvist, och i serien om historiens främsta musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman den här veckan om West Side Story. Programledare: Urban Björstadius.

Filosofiska rummet i Västerbotten - FRÅGA UMEÅ I: P1 söndag 9/12 kl 17.03, repris fredag 14/12 kl 21.03 Isarna smälter, öknarna breder ut sig och havsnivåerna stiger. Ska man tro FN:s klimatpanel IPCC så har vi människor stora problem framför oss. Men vad kan lilla jag göra åt det? Det har ju faktiskt ingen som helst betydelse att just jag tar cykeln i stället för bilen eller att just jag låter bli att flyga på semesterresa. Ändå pågår i samhällsdebatten en livlig diskussion om hur vi just som individer kan och bör förändra vår livsstil för att rädda miljön - använda bilen mindre, sluta flyga, äta mindre kött... Parallellt förs en filosofisk diskussion om huruvida naturen har ett eget värde - ungefär som människovärdet. Vilken betydelse har i så fall naturens egenvärde för hur vi bör handla? Filosoferna Martin Edman, Lars Samuelsson och Bertil Strömberg vid Umeå universitet samtalar med programledare Lars Mogensen. Veckans citat Vårt öde är förbundet med djurens. Rachel Carson. Vi måste hjälpas åt. Världen står på randen till en katastrof. Ban Ki Moon, FN:s generalsekreterare. Boktips Björn Lomborg: Cool it: den skeptiska miljövännens guide till den globala uppvärmningen, 2007. Rachel Carson: Tyst vår, 1962. Producent: Thomas Lunderquist.