Podcast appearances and mentions of joseph conrads

Humor är helt avgörande för människans förståelse av både sig själv och andra utan humor är världen illa ute. Det menar prästen och satirikern Kent Wisti, just nu aktuell med essäboken Hädelsens helighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kent Wisti är gäst i dagens P1 Kultur.LENKE ROTHMANS LIV I TYGTygbitar, trådar, knappar, ett gammalt kvitto, ett klädesplagg – spår av liv, allt mot en fond av konstnären Lenke Rothmans egen historia som Förintelseöverlevare, född i Ungern, deporterad till Auschwitz, kom till Sverige med de Vita bussarna 1945. Nu visas en stor utställning med hennes verk, Liv som tyg, på Malmö Konsthall. Samtal med kritiker Mårten Arndtzén.MUSTAFAS OLIKA VÄRLDAR PÅ NYTT ALBUM Han har tidigare skrivit musik för artister som Justin Bieber, The Weeknd och The Jonas Brothers. Men när han gör egen musik så har han den amerikanska folken som grund. P1 Kultur har mött Mustafa inför hans nya album Dunya – arabiska för världen. ESSÄ: PLÖTSLIGT I DIMMAN FÅR JAG SYN PÅ JOSEPH CONRADDet har gjorts många försök att förstå och sätta etikett på Joseph Conrads författarskap. Mattias Hagberg berättar om novellen som innehåller nyckeln till mysteriet.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Det har gjorts många försök att förstå och sätta etikett på Joseph Conrads författarskap. Mattias Hagberg berättar om novellen som innehåller nyckeln till mysteriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vintern 1909 tog Joseph Conrad plötsligt en paus i arbetet med romanen ”Under Western Eyes”. Skrivandet gick trögt. Berättelsen, om en ung student och om politiska motsättningar i Ryssland under artonhundratalet, ville inte riktigt hitta sin form. Orden och meningarna la sig i vägen för varandra och intrigen hade utvecklats till en svårgenomtränglig härva. I stället skrev Conrad en novell; en kort berättelse på knappt femtio boksidor som rann ur honom utan motstånd.Vad var det egentligen som hände under de där veckorna vintern 1909? Varför fick Conrad, den polsk-brittiske författaren som föddes som Józef Teodor Konrad Korzenioski, och som annars hade så svårt för att skriva, särskilt på engelska, så lätt att hitta orden?Jag tror att svaret kan vara en nyckel till hela hans författarskap.Novellen, som publicerades i ”Harpe's Magazine” 1910 och fick titeln ”The Secret Sharer” – ”Hyttkamraten” – på svenska, handlar om ung engelsk kapten som en vindstilla natt på ett segelfartyg i Sydostasien räddar en okänd man ur havet. Den räddade, som också visar sig vara engelsman, är styrman från ett närliggande fartyg. Han är misstänt för att ha slagit ihjäl en sjöman på skeppet där han själv varit befäl och nu är han på flykt.Novellens namnlösa huvudperson hjälper rymlingen upp på däck, och där blir de båda stående mitt emot varandra, i lågmält samtal. De är varandras avbild – som kopior i allt från fysisk skepnad till social bakgrund: ”Det var som om jag i nattens dunkel hade stått ansikte mot ansikte med min egen bild, reflekterad i djupet av en skum, ofantlig spegel.”Denna dubbelhet är upptakten till en av det tidiga nittonhundratalets mest finstämda noveller. ”The Secret Sharer” är ett stilistiskt mästerstycke.I stället för att ange rymlingen bestämmer sig berättelsens huvudperson för att gömma honom i sin hytt, som om likheten i sig var en förmildrande omständighet, som om det fysiska och sociala släktskapet befriade styrmannen från hans skuld. Det går att läsa ”The Secret Sharer” som en enkel men drabbande historia från havet, som en rak berättelse om ett sjöbefäl som hjälper ett annat sjöbefäl undan rättvisan. Men ingenting i denna novell är egentligen enkelt.Den noggranna läsaren börjar snart tvivla på textens premisser. Är dubbelgångaren verkligen en egen person och inte bara en aspekt av novellens huvudkaraktär, ja, kanske till och med av författaren själv? Och varför talar textens jag så ofta om främlingskap?Skrivandet var nästan alltid en kamp för Conrad. Det kostade på att nå fram – särskilt eftersom kampen försiggick på ett språk som egentligen inte var hans.Men med ”The Secret Sharer” var det alltså annorlunda. Orden kom av sig själv.Varför var just denna text så lätt att skriva?Ja, vad var det egentligen som hände de där veckorna 1909 när Conrad avbröt det tunga arbetet med romanen ”Under Western Eyes” (med sin roman) och novellen plötsligt rann ur honom?Något entydigt svar går inte att ge – det gör det aldrig med Conrad – men det går att tala om en konstnärlig koncentration, om en författare som plötsligt fann det optimala uttrycket för sin litterära vision. I novellen finns allt det som gjort Conrad till en så storartad författare, reducerat till en enda enkel bild: Dubbelgångaren.Conrad var en modern författare, en av de första, och hans texter bärs ofta fram av en stil som är ironisk och mångbottnad – till och med motsägelsefull. För honom var litteraturens uppgift aldrig klarhet utan mångtydighet. På ett ställe, i ett brev till en vän, beskriver han denna inställning med några vackra ord: ”Entydighet, min käre vän, är ödesdiger för varje konstverks lyskraft. Det berövar det all suggestivitet, förstör all illusion […] … ingenting är mer säkert än att entydiga satser är alldeles meningslösa och drar bort uppmärksamheten från allt som betyder något i ett konstverk.”I ”The Secret Sharer” är detta tydligt. Conrad har inget budskap att hamra in, kanske inte ens en berättelse att förmedla. Snarare erbjuder han stämningar och bilder.En del har kallat honom impressionist, andra realist, själv skulle jag vilja påstå att han är kubist, en författare som målar en splittrad och mångfasetterad bild av världen, där begreppet aspektseende är väsentligt. Eller, kanske ännu hellre, dubbelseende. Det vill säga: Världen sedd från två, eller ännu flera håll, på en och samma gång.Därav dubbelgångarmotivet i ”The Secret Sharer”. I novellen har tvetydigheten fått fysisk gestalt.Men ”The Secret Sharer” är inte bara ett kubistiskt mästerverk, novellen har också en personlig sida. Conrad var en författare som ständigt bearbetade sina egna erfarenheter – även om han aldrig skrev självbiografiskt. Han var exilpolacken, som blev engelsk sjökapten, och som valde att skriva på engelska fast det var hans tredje språk efter polska och franska. Han beskrev sig själv som en ”homo duplex”, som en sammansatt människa utan någon entydig essens. Ja, som en evig främling, med ett tvetydigt förhållande till allt som samtiden höll för riktigt och äkta. Han tillät sig att vara skeptisk och pessimistisk till allt. Ja, hos Conrad är sanningen lika undflyende som solljusets spel på havsytan. Eller, som han själv uttrycker det i några ofta citerade rader i början av ”Mörkrets hjärta”: ”… för honom befann sig innebörden hos en berättad episod inte inuti som en nötkärna, den låg därutanför och omslöt historien som ett hölje, och synliggjorde den på samma sätt som ett ljussken synliggör ett dis, ungefär som de dimmiga regnbågsglorior man kan varsebli i månsken.””The Secret Sharer” slutar med att huvudpersonen låter den mordmisstänkte styrmannen undkomma på nytt. I en halsbrytande manöver tar kaptenen fartyget intill kusten så att rymlingen, hans dubbelgångare, kan försvinna ner i havet och simma mot land – till en möjlig frihet. Han försvinner lika hastigt som han en gång dök upp.Jag ska inte tolka den bilden – det vore fel. Conrads texter ska inte naglas fast, de ska upplevas, i all sin motsägelsefulla komplexitet. Här finns ingen kärna, ingen sensmoral, ingen förlösande sanning. Bara ett dis – en dimmig regnbågsgloria i månskenet.Mattias Hagbergförfattare, journalist och kritiker

Send me a messageFollowing the death of Charles Gordon in Khartoum in 1885 at the hands of the Mahdists, one of his key Lieutenants, German-born Emin Pasha, was left cut off from the world in the swamps of southern Sudan facing the Mahdist forces alone.With their hero, Gordon, dead the British public demanded that the same fate should not befall Emin Pasha.And thus in 1887 the Emin Pasha Relief Expedition was born.Join my Supporters ClubFor the next two years it battled through over 2,000 miles of impenetrable forests in the Congo before finally reaching the beleaguered Emin. Two thirds of the force died of starvation and the leaders were accused of beating porters to death and even colluding with cannibals.Many say the brutality of some of the leaders, provided the basis for some of the characters in Joseph Conrads classic novel set in the Congo at that time, “Heart of Darkness”.The expedition was an epic, chaotic and violent  climax to the golden age of European exploration in Africa.This is the story of that epic relief expedition to the heart of darkness.Support the Show.

Der Hörspielklassiker „Das Haus des himmlischen Entzückens“ basiert auf Joseph Conrads erstem Roman „Almayers Wahn“. Almayer, ein ehemaliger Händler, der mittellos an der Ostküste Borneos festsitzt, hat lediglich seine Tochter Nina und die Hoffnungen auf die Reichtümer im Innern der Insel. Doch werden auch diese Hoffnungen erstickt, wie die Bäume von den tropischen Schlingpflanzen? Joseph Conrad gilt als einer der wichtigsten Schriftsteller des 19. Jahrhunderts. Seine Tätigkeit für die Handelsmarine hat sein Werk geprägt. Doch trotz aufkommender Kritik an einer teilweisen Verharmlosung der Auswirkungen des Kolonialismus, wird sein Werk für die tiefgründige Erforschung der menschlichen Psyche und die atmosphärische Dichte seiner Prosa geschätzt. Weitere Weltliteratur findet ihr hier: „Unsere Seelen bei Nacht“ von Kent Haruf. https://1.ard.de/unsere-seelen?cp Mit Wilhelm Kürten, Otto Rouvel, Paul Schuch, Christian Schmieder, Nina Fischer, Fränze Roloff u.v.a. Bearbeitung: Edmund Wolf Regie: Theodor Steiner hr 1950 | 55 Min (Audio verfügbar bis 04.08.2025)

Apocalypse Now kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Becker ist Künstler durch und durch und will sich immer neu erfinden: als Musiker, als Synchron- und Hörbuch-Sprecher, Kinderbuch- und Theaterautor, Regisseur und höchst erfolgreich als Rezitator unter anderem der Bibel sowie "Ich, Judas" und Literatur-Performer. Jetzt kommt er wieder in die Kinos, um einen legendären Schlagerstar zu würdigen: "Der letzte Tanz – Die Rex Gildo Story" startet ab 29. September und im Oktober beginnt er in München seine Tournee mit der Lesung aus Joseph Conrads "Apokalypse - Herz der Finsternis". 

•Sci-Fi• Eine Reise in die unbekannten Weiten des Weltraums auf der Suche nach dem geheimnisvollen Mr. Kurtz. // Von Dirk Schmidt / Regie: Thomas Leutzbach / WDR 2002 // www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter Von Dirk Schmidt.

The scramble for Africa accelerated after the 1884 partition of the continent where European nations agreed to divvy up Africa in a meeting arranged by the Germans. Soon afterwards, King Leopold II of Belgium became frustrated by Belgium's lack of international power and prestige. He tried to persuade the Belgian government to support colonial expansion around the then-largely unexplored Congo Basin. But Brussels was ambivalent so Leopold created the colony on his own setting up the Congo Free State in 1885. Eventually by the early 19th Century, the violence of Congo colonial officials against indigenous Congolese and the ruthless system of economic extraction had led to intense diplomatic pressure on Belgiums government to take official control of the country, which it did in 1908, creating the Belgian Congo. What these privateers had done in the Congo features in Joseph Conrads’ great work – Heart of Darkness. The large scale mistreatment of the locals included mutilations and the mass murder of men women and children on rubber plantations. Entire villages were razed to the ground. But the most notorious method used by these privateers was chopping off the hands of those who refused to work. We also hear about the formation of Angolan nationalist and separatist groups would be important in in the coming Border War.

The scramble for Africa accelerated after the 1884 partition of the continent where European nations agreed to divvy up Africa in a meeting arranged by the Germans. Soon afterwards, King Leopold II of Belgium became frustrated by Belgium's lack of international power and prestige. He tried to persuade the Belgian government to support colonial expansion around the then-largely unexplored Congo Basin. But Brussels was ambivalent so Leopold created the colony on his own setting up the Congo Free State in 1885. Eventually by the early 19th Century, the violence of Congo colonial officials against indigenous Congolese and the ruthless system of economic extraction had led to intense diplomatic pressure on Belgiums government to take official control of the country, which it did in 1908, creating the Belgian Congo. What these privateers had done in the Congo features in Joseph Conrads’ great work – Heart of Darkness. The large scale mistreatment of the locals included mutilations and the mass murder of men women and children on rubber plantations. Entire villages were razed to the ground. But the most notorious method used by these privateers was chopping off the hands of those who refused to work. We also hear about the formation of Angolan nationalist and separatist groups would be important in in the coming Border War.

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

2002 veröffentlichte der damals 26-jährige Medizinstudent Daniel Mason seinen Debüt-Roman „The Piano Turner“. Ein Jahr später erschien das Buch in der deutschen Übersetzung von Barbara Heller unter dem Titel „Der Klavierstimmer Ihrer Majestät“. Eine Geschichte, die an „Fitzcarraldo“, „Das Piano“ oder Joseph Conrads berühmte Meditation über Kolonialismus „Herr der Finsternis“ erinnert.

Her hjemme i Europa nærmer vi oss Covid-19s brutale hovedutbrudd. Hva med "det mørke kontinent, Afrika". Hvem kan hjelpe der, når hele den vestlige verden snart er tom for både logistikk og smittevernutstyr? Hva skjer når pandemien får grep i sentral-Afrika? Jeg har besøk i denne podcasten av Per Øyvind Semb. Han er såkalt EUCAP i Mali. Hans jobb på vegne av EU er en rådgivende funksjon overfor maliske myndigheter, og da særlig mot sikkerhetsministeriet. EUCAP trener også opp FAMA, og Minusma som er FNs fredsbevarende styrke. Når Semb ikke er ute på jobb for EU er han ansatt i Direktoratet for sikkerhet og beredskap (DSB). Nå er han evakuert til Belgia, og det er derfra han snakker med meg. Hva med ISIL og andre terrorgrupper, krigsherrer og ustabile regimer. Kan det skje at noen utnytter kaoset for å vinne makt og land? Er det nå vi bør lese Joseph Conrads bok Mørkets hjerte før vi legger oss med denne podcasten på øret for å få innsikt i hvordan et komplisert kontinent tar i mot en pandemi? Om Mørkets hjerte: Marlow seiler oppover Kongo-elven for å møte den fryktede og respekterte handelsmannen Kurtz. Møtet avslører marerittlignende tilstander i jungelens indre. Årene i jungelen har formørket Kurtz. hjerte, hinnen mot den totale galskap er skrellet vekk. Mørkets hjerte er en av verdens viktigste og mest omtalte bøker, både som et hovedverk i modernistisk litteratur, som en nøkkeltekst i postkoloniale studier, og som en roman som har inspirert utallige kunstnere i ulike sjangrer. Særlig kjent er romanen som hovedinspirasjon for Francis Ford Coppolas film "Apokalypse nå" (1979). --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/erik-hattrem8/message

Titeln på Chinua Achebes roman "Allt gör sönder" blev en alltför träffande beskrivning av verkligheten. Dan Jönsson reflekterar över den nigerianska författarens litteratur och betydelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det finns inget samhälle. Det finns ingen gud. Det finns inga kön, inga samhällsklasser, inga raser och nationer, det finns överhuvudtaget inga skillnader mellan människor vi är alla födda lika och allt mänskligt är fiktioner, det vill säga en sorts vidskepelse, och eftersom det är så måste det också vara vår plikt att sätta oss över dem. Den moderna människans historiska uppgift har ända sedan sjuttonhundratalet varit att träda ut ur sin självförvållade omyndighet, som Kant skrev, och man får nog säga att just vår tid har drivit den uppgiften till sin spets. Det finns inte ens någon modernitet. Och ändå visar det sig gång på gång att bland det värsta som kan hända en mänsklig gemenskap är att den berövas sina fiktioner. Utan dem finns till slut inte ens någon mänsklighet. Samhället, religionen, ideologin påhitt allihop, visst är de det. Men det betyder inte att de inte är verkliga. Slutet i Chinua Achebes roman Arrow of God, Guds pil, är obevekligt som en grekisk tragedi. Ezeulu, den gamle översteprästen i bysamhället Umuaro i östra Nigeria, har förlorat sitt förstånd och övergivits av sin gud. Vi befinner oss i tiden någonstans på 1920-talet; den vite mannens och den kristna religionens första omtumlande intrång i det traditionella Igbo-samhället ligger ett par decennier tillbaka och Ezeulu har sedan dess försvarat sina fäders gud, Ulu, mot dels den vita gudens ogudaktigheter, dels mot mindre konkurrerande gudar och deras präster som i konflikten med den vita civilisationen ser sin chans att sticka upp och så split. Ezeulu ser sig själv som Ulus ödmjuka verktyg, pilen i Guds båge, och hans tålmodiga förslagenhet verkar till slut ha segrat: efter en framgångsrik skuggbrottning med kolonialmaktens representanter har även de inhemska fienderna tystnat. Men Ulu är inte nöjd: i en sista akt av dåraktigt övermod tvingar hans präst byborna att skjuta upp den livsviktiga jamsskörden, något som får katastrofala följder och slutar med att en majoritet av folket istället vänder sig till de kristnas gud. Guds pil visar sig träffa, inte Ulus fiender, utan hans tjänare och därmed Ulu själv. En viktig detalj i Achebes berättelse är att Ulu är en konstruerad gudomlighet: flera gånger berättas det hur de äldste i Umuaros olika byar en gång för länge sedan, efter en lång period av krig och söndring, gick ihop för att skapa en gemensam gud, som kunde hålla dem samman. Ulu är alltså av alla i samhället erkänd som en fiktiv kraft men för den skull inte mindre verklig, och rentav nödvändig för att hålla samman gemenskapen. När denna kraft försvinner faller allt. Världen, som man känt den, går under. Guds pil är den sista, och utan tvivel bästa, av de tre romaner som Chinua Achebe skrev under åren kring Nigerias självständighet 1960, en löst sammanhållen trilogi som inleddes med klassikern Things Fall Apart på svenska Allt går sönder och som egentligen kretsar kring detta enda tema: den gamla världens undergång. Allt går sönder har hämtat sin engelska titel, Things Fall Apart, från en berömd dikt av William Butler Yeats. Isär faller tingen, mittpunkten sviktar, världen har givits det vilda i våld står det i Erik Blombergs översättning av denna sorgesång över den gamla ordning som gick under med första världskriget; ord som har citerats gång på gång de senaste åren när världen som vi känner den på nytt ser ut att spricka sönder och förvandlas. Kanske är dessa söndersprickanden och förvandlingar vad den mänskliga historien i grunden handlar om; ett av litteraturens eviga ämnen är det under alla omständigheter. Allt går sönder är den utan jämförelse viktigaste och mest lästa moderna afrikanska romanen, och en milstolpe i den postkoloniala litteraturen överhuvudtaget. Med sin skenbart enkla, men i själva verket mycket intrikata sammanflätning av europeiska höglitterära teman och element ur igbokulturens muntliga traditioner har boken blivit mönsterbildande för otaliga författare i det postkoloniala Afrika som genom litteraturen har försökt att bygga upp en självständig kulturell identitet. Allt går sönder utspelar sig precis i början av den process som skildras i Guds pil, strax före förra sekelskiftet, i det fiktiva bysamhället Umuofia där klanledaren Okonkwo för en kamp som i mycket liknar prästen Ezeulus mot en kolonial övermakt han tror sig kunna bemästra men i själva verket inte alls förstår sig på. Okonkwos historia är också lika tragiskt ödesbunden; hans egen son sviker sina fäders tro och ansluter sig till de kristna missionärerna. I den dramatiska, men tvetydiga finalen tar Okonkwo sitt eget liv, varpå perspektivet skiftar till en av kolonialmaktens utsända, som med några cyniska förströdda reflektioner får gestalta hur den traditionella kulturens dödskamp knappast märks mer än som lite pittoreskt men obetydligt gnissel i den koloniala övermaktens väldiga maskineri. Allt går sönder är alltså mycket medvetet skriven med en kulturell dubbelblick. Chinua Achebe växte upp i en privilegierad igbofamilj, föräldrarna hade hört till dem som tidigt omvänt sig till kristendomen, och som elev på några av det koloniala Nigerias mest prestigefyllda skolor stiftade han grundlig bekantskap med den västerländska kulturen och litteraturen. Han beskrev själv i många sammanhang den ambivalens som växte fram ur denna fostran, en känsla av samtidigt beundran och motstånd, framförallt mot den tradition av koloniala Afrikaskildringar som fått sitt emblematiska uttryck i Joseph Conrads klassiker Mörkrets hjärta. Allt går sönder kan läsas som en stram och traditionsmedveten motskrift, där vreden märks mest som en återhållen, sorgsen insikt om den egna vanmakten. Den vite mannen har satt en kniv i det som höll oss tillsamman,, säger en röst i Achebes roman och vi har fallit i sär. Det är nog denna känsliga balans som förklarar romanens enorma betydelse. För även om Allt går sönder idag räknas som banbrytande, så var den knappast den första moderna nigerianska romanen. Litteraturvetaren Terry Ochiaga har i en studie beskrivit hur Achebe i själva verket var en i en grupp nigerianska författare som trädde fram vid samma tid, och ur samma krets, och hur genomslagskraften för Allt går sönder först visade sig på lite sikt, i takt med landets självständighetsprocess och publiceringen av de följande delarna i den afrikanska trilogin. I den andra, No Longer at Ease Inte längre hemma på svenska som kom ut samma år som självständigheten, 1960, upprepas Okonkwos tragedi som en mörk fars när hans sonson Obi, som på byns bekostnad fått en fin utbildning i London, återvänder för att konfronteras med den korrupta verkligheten i det snart självständiga hemlandet, och tvingas inse vad som återstår att tro på när alla gamla sanningar plockats isär, en efter en. Nämligen förstås pengarna. Och snart inte ens det. Chinua Achebes litterära produktion omfattar i allt väsentligt ett knappt decennium; sedan bröt Biafrakriget ut, och från den katastrofen hämtade han sig aldrig riktigt. Allt går sönder: titeln på Achebes genombrottsroman visade sig bli en profetia. Och när det inte finns någon mänsklighet hur kan man då skriva? Dan Jönsson, författare och essäist Chinua Achebe på svenska Guds pil, översättning av Hans Berggren. Bokförlaget Tranan, 2015. Inte längre hemma, översättning av Hans Berggren. Bokförlaget Tranan, 2014. En folkets man, översättning av Ebbe Linde. Albert Bonniers förslag, 1967. Ny utgåva på Bokförlaget Tranan, augusti 2020. Allt går sönder, översättning av Ebbe Linde. Albert Bonniers förslag, 1967. Ny utgåva på Bokförlaget Tranan, 2014.

Till minne av Max von Sydow bjuder Radioföljetongen på denna efterlängtade uppläsning I över 80 år har vi spelat in ljudböcker på Sveriges Radio och vi får många önskemål om att sända Radioföljetonger i repris. Joseph Conrads klassiker Mörkrets hjärta är av dem mest önskade. En orsak till det handlar om uppläsaren det är också något alldeles speciellt att få höra Max von Sydow läsa berättelsen om hur kapten Marlow långsamt tar sig upp i den ringlande Kongofloden, mot den inre stationen och mörkrets hjärta. Producent, Carl Magnus von Seth 1984. Bearbetning, 2020 Joseph Knevel. Översättare, Margareta Odelberg Musik, Steven de Bruyn med låten Paradise Blue

Till minne av Max von Sydow bjuder Radioföljetongen på denna efterlängtade uppläsning. I över 80 år har vi spelat in ljudböcker på Sveriges Radio och vi får många önskemål om att sända Radioföljetonger i repris. Joseph Conrads klassiker Mörkrets hjärta är av dem mest önskade. En orsak till det handlar om uppläsaren det är också något alldeles speciellt att få höra Max von Sydow läsa berättelsen om hur kapten Marlow långsamt tar sig upp i den ringlande Kongofloden, mot den inre stationen och mörkrets hjärta. Producent, 1984 Carl Magnus von Seth 1984.  Bearbetning, 2020 Joseph Knevel. Översättare, Margareta Odelberg Musik, Steven de Bruyn med låten Paradise Blue

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

"I love the smell of napalm in the morning (...) The smell, you know that gasoline smell, the whole hill. Smelled like . . . victory".Apocalypse Now (1979) instrueret af Francis Ford Coppola baseret på Joseph Conrads roman "Heart of Darkness" (1889). Det er den 39. film på Thomas og Mortens liste over de 100 bedste film.I 1969 under Vietnamkrigen bliver Kaptajn Benjamin L. Willard (Martin Sheen) sendt ind i junglen for at likvidere oberst Walter E. Kurtz (Marlon Brando), der har brudt med det amerikanske millitær og nu fører sin egen krig på grænsen til Cambodia. På sin rejse møder Willard flere personer fx menig Tyrone (Laurence Fishburne), surferfanatikeren oberstløjtnant William "Bill" Kilgore (Robert Duvall) og den navnløse fotojournalist og Kurtz-discipel (Dennis Hopper).Thomas og Morten tager en snak om antikrigsfilm, rejser ind i mørket og krigens grusomhed.Tak, fordi du støtter podcasten på 10eren

Hur gestaltar man ett familjetrauma på scen? Hur skriver man om händelser som många av oss helst ryggar tillbaka för? Vad är det i Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som både lockar och skrämmer? Kan ett löv målat i olja inge hopp? Richard Dinter söker sig bortom de lyckliga sluten tillsammans med Cicely Irvine, musiker, Jan Håfström, konstnär, Niclas Rådström, författare och Tove Olsson, skådespelare.  .

Äntligen djupdyker Bokpalt i det tredje och bästa kapitlet av Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta. Vem är Kurtz, och vilka gemensamma nämnare har han med Fantomen, Tintin och kristna popsångerskan Joan Osborne? Få reda på det här. Dessutom lanserar Bokpalt sin Spotify-lista (länk inom kort), Rasmus skräddarsyr sin gravsten, och Tobias sjunger inte en, inte … Fortsätt läsa Bokpalt 003: Mörkrets hjärta, del 2 (Joseph Conrad) →

Och nu dags för Nya Vågen, idag om litteraturvetenskapens ställning och så en färd till mörkrets hjärta med konstnären Jan Håfström. Programledare: Kim Nordberg. Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Au contraire: Karsten Thurfjell om det underbara med innerlig så Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Vi gläntar på dörren till seminarierummen och diskuterar vi litteraturvetenskapligt självförtroende med: Anders Johansson, författare till boken ”Avhandling i litteraturvetenskap. Adorno, Deleuze och litteraturens möjligheter”, Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Torbjörn Forslid, författare till ”Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter”. Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Vi har sett den. I studion: kulturredaktionens avant garde bestående av Mårten Arndtzén, Maria Edström och Mats Arvidsson. Programledare: Kim Nordberg