Podcasts about litauens

Die NATO hat zwei Strategien zur Auswahl, wenn sie die Ostsee für Russlands Warenverkehr sperren will. Das Problem: bei beiden droht die Eskalation. Die Lösung? Die weniger gefährliche wählen – und Leute vorschicken, um die es nicht zu schade ist: die Bürger Lettlands, Estlands und Litauens. Von Starsche Eddy https://rtde.online/meinung/236415-strategie-nato-fuer-ostsee-blockade/ 

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige. Populär Historia.Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In „Vilnius Poker“ durchstreift ein Paranoiker die Stadt und bannt seine Dämonen: Die Übersetzerin Claudia Sinnig erzählt im Gespräch vom Hauptwerk des früh verstorbenen litauischen Schriftstellers Ričardas Gavelis.

Förintelsen i Litauen var ett skoningslöst mördande med stor medverkan från lokalbefolkningen. Karin Brygger ser hur försöken att skriva historien sätter frågan om minnets på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av Demokraternas torg i Kaunas, Litauen, växer grågrönt gräs på en rektangulär upphöjning. Man ser knappt detta försök till levande växtlighet längre för resten av denna en gång så ödesdigra plats är idag inget annat än lerig parkering framför en enda ljuspunkt, livsmedelsbutiken. Under tre månader 2017 delades 9200 plastpåsar märkta med orden ”till vänster” ut i butikens kassa. 17 412 påsar märkta ”till höger” blev också de utdelade till butikens kunder.Vilken plastpåse man gick hem med var slumpmässigt. Höger eller vänster. Vänster eller höger.Förutom den spöklika undertonen i detta ”till vänster/till höger” var varje påse märkt med ett nummer. Elever i skolan bredvid hade skrivit dit dem under handledning av konstnären Jenny Kagan. Varför? Varför gör konstnärer så underliga saker?Kanske för att barnen med sina egna händer skulle ställa frågan hur minns vi egentligen? Nummer fördes trots allt under skrivandet in också i muskelminnet på dessa levande barn. Nummer som sedan skulle sorteras av den som packade upp sina varor och antingen ställde sig frågan: vad betyder detta? Är detta en människa –Eller som med vana händer knölade ihop skräpet utan att lägga märke till att någon som sedan länge inte finns just besökt dem, i form av en enkel tuschanteckning.Att skriva historia, hävdade Walter Benjamin, är inte bara är att återvända till det förgångna, vördnadsfullt och med syfte att beskriva det ”så som verkligen var”. Nej, när det gäller historiseringen av katastrofer måste det finnas en vision för minnet, en vision om att det på något vis ska kunna sättas i rörelse - eftersom en katastrof kan tränga fram när vi minst anar det. Vi är en smula bättre rustade om vi redan är hemsökta av tidigare katastrofer.Att läsa, skriva, berätta, minnas och att skriva historia är således en form av krisberedskap. Historien är förstås aldrig ett facit men den kan vara, som Benjamin menar, ett slags brandvarnare.Under andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjet. När tyskarna 1941 därpå invaderade började judeförföljelserna snabbt. 95 procent av landets judar kom att mördas, samtidigt som ett aktivt motstånd pågick i Vilnius ghetto och i skogarna omkring. Litauens befolkning bär en efterhängsen skuld: de lät sina judiska grannar marschera ut i skogarna och det var ofta litauer som genomförda massavrättningarna. Vandrar man in i en glänta under den trötta litauiska solen kan man alltså råka vandra rakt över en massgrav, över ett fasansfullt brott.Samtidigt pågår idag arbetet med att återuppbygga judiskt minne i det land vars huvudstad en gång kallades Lilla Jerusalem. Men några judar hittar man inte i första taget. Milda Jakulytē-Vasil vid Lost Shtetl-museum har kartlagt både massgravar och förlorade shtetl, de små, typiskt judisk dominerade samhällena. Hon har tecknat in dem på kartor som är förvillande lika: de symboler som märker ut antingen en shtetl - eller massmord överlappar. Det historiska landskapet är således pepprat med bevis för såväl judiskt liv som judisk död. Och nu?Idag finns inga shtetl kvar. Men byar som i bästa fall har en övervuxen judisk begravningsplats finns. Bredvid begravningsplatsen i Šeduva står nu nybyggda Lost Shtetl museum. Arkitekturen hänförande modern: som hade ett rymdskepp landat på landsbygden. Men ser man museet ovanifrån skapar byggnaden illusionen av en mycket liten shtetl, takås står vid takås.När jag går runt i novembergräset på begravningsplatsen får jag veta att museets team länge trodde att Šeduvas judar var ovanligt fattiga. Gravstenarna var ju så små! Det var tills de förstod att byborna plundrat begravningsplatsen. Det var ju fritt fram efter att byns alla judar mördats under blott två dagar i augusti 1941, och därmed inte längre kunde vårda sina hädangångna. Bara två personer har idag återlämnat stöldgodset, påkostade stenar som nu är placerade på en separat del av gravfältet. Övriga stulna stenar är svåra att finna, de judiska namnen är sedan länge bortslipade och stenarna står på den kristna kyrkogården för att hedra helt andra döda. Eller så har de blivit trappsteg och interiör i någons hem.Också Lost Shtetl Museum kan läsas som protest mot att brist är det judiska eftermälet i Šeduva. För plötsligt är begravningsplatsen omskött. Förvisso blir den judiska närvaron snarast minnet av sig självt, en illustration av sitt försvinnande men också ett insisterande på att den faktiskt funnits. Alla försök att hedra, minnas står trots allt inför samma risk: i bästa fall bli sanningens viktiga avgrund, i värsta fall lam kompensation. För vad är väl en minnesplakett vid vägrenen?Ett stumt tecken på irreparabel fasa. I skogen kommer jag att tänka på Clarice Lispector som en gång skrev att det som fortfarande skrämde henne var ”[…] att till och med den ostraffbara skräcken generöst skulle sugas tillbaka ner i den outsinliga tidens avgrund, uppslukas i de ändlösa höjdernas avgrund, i Guds djupa avgrund: försvinna i likgiltighetens famn.”Den dubbla känslan av tacksamhet för försöken och raseriet över deras givna misslyckanden infinner sig åter på Demokraternas torg, där jag igen står och begrundar de ovetande omgivande femvåningshusen. Den som går förbi här kommer inte att få veta att morgonen 28 oktober 1941 fördes alla judar i Kaunas ghetto hit, nästan 30 000 människor. Selektionen började klockan 9. Dagen därpå marscherades de 9200 barn, kvinnor och män som fått gå till vänster till Kaunas Nionde Fort, där de sköts till döds innan mörker föll. Det var det enskilt största massmordet under Förintelsen i Litauen. Vid Fortet finns museum och monument, installationer vars små klockor klagar i vinden. Men på Demokraternas torg finns bara regnet, himlens gråt. De tunga vattendropparna slår hål i de grumliga pölarna.Torget är ett lerigt, fattigt bevis på att de döda inte har en chans mot de levande. Och därmed också på att vi, som faktiskt lever, för alltid står inför den hopplösa övningen att trots det se dem. Ge dem en smula av berättelsen om en framtid som togs ifrån dem. Men hur? Hur ska minnet tränga in i samhällskroppen så att det vi kallar historia blir den sorts ”brandvarnare” Walter Benjamin önskade? Ett sätt är just att insistera på att återinstallera judisk närvaro i landskapet, som Jenny Kagans plastpåseintervention ”The Big Action”. Kagan förde det förflutna in i vår samtid via det vardagligaste: slumpen och en plastpåse utan instruktion - så att den djupa insiktens börda återigen hamnade där den hör hemma: hos individen. Kanske är det bara så kan traumats verkliga och osynliga efterverkningar kan avslöjas och synliggöras: de finns mitt ibland oss, på torget, i handen, i örat.Karin Bryggerförfattare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

Anfang der Woche stürzt im litauischen Vilnius ein DHL-Frachtflugzeug ab und sofort gibt's Spekulationen: Steckt Russland dahinter? 11KM schaut zusammen mit Sofie Donges aus dem ARD-Studio Stockholm auf den aktuellen Stand der Ermittlungen und taucht ein in ein Land, das gerade besonders im Fokus steht: In Litauen bereiten sich die Menschen schon länger sehr konkret auf einen denkbaren Angriff Russlands vor. Alle neuen Entwicklungen rund um den Flugzeugabsturz in Vilnius findet ihr auf tagesschau.de: https://www.tagesschau.de/thema/litauen Die 11KM-Folge zur russischen Schattenflotte auf der Ostsee findet ihr hier: https://1.ard.de/11KM_Ostsee_Spionageflotte Hier geht's zu "Streitkräfte und Strategien”, unserem Podcast-Tipp: https://1.ard.de/Streitkraefte_und_Strategien Wie gefällt euch 11KM? Lasst es uns wissen - in unserer Umfrage: https://1.ard.de/11KM_Umfrage Diese und viele weitere Folgen von 11KM findet ihr überall da, wo es Podcasts gibt, auch hier in der ARD Audiothek: https://www.ardaudiothek.de/sendung/11km-der-tagesschau-podcast/12200383/ An dieser Folge waren beteiligt: Folgenautoren: Caspar von Au, Lukas Waschbüsch Mitarbeit: Marc Hoffmann Produktion: Jonas Teichmann, Konrad Winkler, Lisa Krumme Redaktionsleitung: Fumiko Lipp und Lena Gürtler 11KM: der tagesschau-Podcast wird produziert von BR24 und NDR Info. Die redaktionelle Verantwortung für diese Episode liegt beim NDR.

Stang, Michael www.deutschlandfunk.de, Sonntagsspaziergang

Vor knapp einem Monat führte ein verheerendes Gewitter im Maggiatal zu Tod und Verwüstung. Die Betroffenheit im Tessin und in der ganzen Schweiz war entsprechend gross. Nichtsdestotrotz sind die Touristinnen und Touristen nun wieder zurückgekehrt. Weitere Themen: - Chinas neue Lust an der Diplomatie - Bundesgerichtsurteil zu späten Schwangerschaftsabbrüchen - Venezuela: Ungleiche Spiesse im Präsidentschaftswahlkampf - Litauens andere Sicht auf den Ukrainekrieg - Die 68er-Bewegung: Weltweite Proteste

Stövesand, Catrin www.deutschlandfunk.de, Andruck - Das Magazin für Politische Literatur

Forssman, Berthold www.deutschlandfunk.de, Andruck - Das Magazin für Politische Literatur

Landwirte in Litauen ärgern sich: Der EU-Beitritt hat ihnen zwar Fortschritt gebracht, aber auch Freiheiten genommen. Die Profitabilität ihrer Höfe ist gesunken. Auch die Importe von russischem Getreide erzürnt die Gemüter. Wäschenbach, Julia www.deutschlandfunk.de, Europa heute

Landwirte in Litauen ärgern sich: Der EU-Beitritt hat ihnen zwar Fortschritt gebracht, aber auch Freiheiten genommen. Die Profitabilität ihrer Höfe ist gesunken. Auch die Importe von russischem Getreide erzürnt die Gemüter. Wäschenbach, Julia www.deutschlandfunk.de, Europa heute

Dagens erhvervsoverblik: EU vil hæve importskattten på el-biler fra Kina - det kan udløse en handelskrig, Litauens eks-præsident kommer med alvorlig advarsel om Rusland, Drenge klarer sig dårligere end piger i skolen - ekspertgruppe får forslag hældt ned af brædtet af minister. Vært: Sofie Rud (soru@borsen.dk)

Sie haben Angst, die nächsten auf Putins Liste zu sein: An der litauischen Grenze stehen sich EU, NATO und Russland seit mittlerweile 20 Jahren direkt gegenüber. Die Angst im baltischen Staat wird immer größer: Wenn Russland in der Ukraine nicht gestoppt wird, mahnen Politiker:innen und Bevölkerung, dann könnte Litauen das nächste Ziel sein.11KM reist mit ARD-Korrespondent Christian Blenker nach Litauen, in ein Land, aus dem die Warnungen vor Russland schon lange sehr eindringlich gen Westen schallen. Für die Menschen in Litauen steht alles auf dem Spiel – genau wie für EU und NATO. Hier geht's zu Christians Film für das Europamagazin: https://www.tagesschau.de/ausland/europa/litauen-russland-100.html Aktuelle Berichterstattung zur NATO findet ihr immer auf tagesschau.de: https://www.tagesschau.de/thema/nato Hier geht's zu „Streitkräfte und Strategien“, unserem Podcast-Tipp mit regelmäßigen Informationen zur Sicherheitspolitik und aktuellen Lage in der Ukraine: https://1.ard.de/Streitkraefte_und_Strategien An dieser Folge waren beteiligt: Folgenautor: Moritz Fehrle Mitarbeit: Lukas Waschbüsch Produktion: Alexander Gerhardt, Fabian Zweck, Jonas Teichmann, Jacqueline Brzeczek Redaktionsleitung: Fumiko Lipp und Lena Gürtler 11KM: der tagesschau-Podcast wird produziert von BR24 und NDR Info. Die redaktionelle Verantwortung für diese Episode liegt beim BR.

Westliche Soldaten in die Ukraine zu schicken, ist auch für Litauens Außenminister Landsbergis eine Option. Unklug sei, rote Linien zu ziehen, wenn man die Ukraine dabei unterstützen wolle, den Krieg gegen Russland zu gewinnen. Küpper Moritzwww.deutschlandfunk.de, Interviews

Jörgen Klußmann, Studienleiter an der Evangelischen Akademie im Rheinland, im Gespräch mit Prof. Dr. Irmina Matonyté.

Seit rund 30 Jahren ist Litauen ein unabhängiger Staat – stolz auf sein musikalisches Erbe. Neben den Sutartines, den traditionellen mehrstimmigen Gesängen, wird das Spielen alter Volksmusik-Instrumente gepflegt, darunter ist eins der wichtigsten: die Kankles. Ein wunderbar facettenreiches Zupfinstrument, das Sylvia Roth Ihnen nun vorstellt, gemeinsam mit der litauischen Kankles-Virtuosin Aiste Bruzaite.

Vår lytter Patrick har sendt oss en e-post og spør om Eurovision har blitt for dyrt. Vi forsøker å svare på det etter beste evne. I tillegg har Tangen vært på vinsmaking igjen og Ronnys far Kjell har oppdaget Døvydas, Litauens artist i Eurovision 2011.Ønsker du å kjøpe boken om Radio Nero som omtales i podden? Vipps kr. 499,- til #807063 å få den fritt tilsendt i posten.Linker:Eurovision 2011: Døvydas - Dirty AvenueDøvydas - Tennesse Whisky

Turkiet har gett Sverige grönt ljus att fortsätta sin krokiga väg mot ett Natomedlemskap. Inför det stora Natotoppmötet i Litauens huvudstad Vilnius möttes Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, statsminister Ulf Kristersson och Natochefen Jens Stoltenberg. Mötet ledde till att Turkiet gav Sverige tummen upp med löfte om att ratificera den svenska medlemskapsansökan. Därmed har månader av möten, avtal och lagändringar lett till att Sverige tagit ett stort kliv mot att bli fullvärdig medlem i militäralliansen.Vad innebär ett Natomedlemskap för den svenska utrikes- och försvarspolitiken framåt?Medverkande: Mats Eriksson, inrikespolitisk reporter med fokus på försvarspolitik och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden, med fokus på Nato. Båda på plats i Vilnius.Programledare och producent: Parisa HöglundTekniker: Heinz Wennin

Det är något Wagnerskt över Valkyriornas ritt.... Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” | SvD "För Vladimir Putin är uppgörelsen om ett svenskt medlemskap i Nato ett bittert nederlag. Nato väntas nu dominera i Östersjön. Och ett starkt svenskt försvar bedöms skapa ett ”militärt dilemma” för Ryssland, enligt experter. Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” När Moskva på tisdagen reagerade på uppgörelsen i Vilnius var ordvalet påfallande milt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att ett svenskt medlemskap vore negativt för Rysslands säkerhet och skulle få konsekvenser. Det var ungefär samma formulering som när Finland tidigare i år gick med i Nato och Moskva hotade med militära motåtgärder. Ännu mer återhållsam var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som på tisdagen aviserade ”lämpliga motåtgärder”. – Beskedet var väntat, säger säkerhetsexperten och Rysslandkännaren Gerhard Mangott vid universitetet i Innsbruck. – Trots detta är det ett tungt bakslag för Vladimir Putin, säger han till SvD. Så sent som i december 2021 krävde Putin ett stopp för all utvidgning av Nato. – Nu får han i stället två nya Natomedlemmar som båda är militärt starka i ett för Ryssland känsligt område, säger Gerhardt Mangott. Tisdagens avmätta tongångar står i skarp kontrast till tidigare utspel från bland annat Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev, som i en artikel mars i år hotade Sverige med vedergällning. – Var säkra på att nya medlemmar i det fientliga blocket kommer att bli legitima mål för vedergällning från Ryssland, varnade han. Mellan raderna kunde man läsa att både Skåne och Gotland ligger inom räckhåll för missiler från den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön. Det är något som ÖB Micael Bydén tidigare varnat för. För att kontrollera Östersjön skulle Ryssland kunna ta Skåne, sa han i maj till Sydsvenska Dagbladet. Även Finland har tidigare konfronterats med skarpt formulerade attacker. Den förre presidenten och nuvarande ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sa förra året att Finland borde förbereda sig på att bo granne med hypersoniska missiler och fartyg med kärnvapen. Ryssland planerar nu att förstärka sina trupper vid gränsen mot Finland. Det skulle enligt experter som finska public service Yle har talat med innebära att antalet soldater i regionen fördubblades till 40 000. Men i praktiken verkar det än så länge inte ha skett mycket på den ryska sidan. Finland har en gräns mot Ryssland på mer än 1300 kilometer. Med Sverige som medlem skulle Nato dessutom förstärka sin position i Östersjön och samtidigt skapa en helt ny situation i norr med Norge, Finland och Sverige som medlemmar. För Ryssland är detta ett allvarligt militärt dilemma, konstaterade Litauens överbefälhavare Valdemaras Rupsys på tisdagen. – Det är något som Moskva måste lära sig att hantera. Inte med vapenskrammel utan i samtal med Nato, sa han till nyhetsbyrån dpa-AFX. Litauens försvarsminister Arvydas Anusauskas påpekade efter uppgörelsen i Vilnius att det rör sig om en grundläggande förändring av det geopolitiska läget i Östersjön där Nato nu dominerar. Den tyska tidningen Die Welt skrev på tisdagen att Sveriges medlemskap ökar säkerheten i Östersjön och därmed också Tysklands säkerhet. Kate Hansen Bundt vid den norska utrikes- och säkerhetspolitiska föreningen DNAK beskriver det hela som en ”gamechanger”. Med Sverige och Finland som Natomedlemmar blir Östersjön ett ”Natohav”, skrev hon förra året på den säkerhetspolitiska sajten IPG." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

NATO-topmødet i Litauens hovedstad Vilnius har været præget af spørgsmålet om Ukraine skal optages af NATO eller ej. Og hvornår?Vilnius' gader er fyldt med ukrainske flag og støtte til dets folk, men Zelenskyj klager højlydt over, at forsvarsalliancen ikke kan give Ukraine en ordentlig tidsplan for, hvornår de kan tilslutte sig NATO.Reporterne gør dig klogere på konflikten.Gæster:Peter Viggo Jakobsen, lektor og forsker i NATO på Forsvarsakademiet.Sofie Ørts, udlandsjournalist og arbejder til dagligt på 24syv udenrigsmagasin, KonfliktzonenVært:August StenbroenTilrettelægger:Peter MarstalProducer:Silas MoodyRedaktør:Mille Ørsted

Frontlinjen er rykket til Litauens hovedstad, Vilnius, hvor Nato i denne uge afholder topmøde. Svenskerne fik allerede før mødets officielle start lovning på, at Tyrkiet vil ratificere Sveriges optagelse i alliancen. Værre ser det ud for Ukraine, som til Zelenskijs store fortrydelse ingen løfter kan få. Men hvad er der ellers kommet ud af mødet, hvor skal Danmark bidrage, og hvordan griber man forsvar og sikkerhed an i de baltiske lande? Oversigt: - Hvad er der konkret besluttet på topmødet – og hvorfor? - Troels Lund Poulsen forklarer, hvad Natos beslutninger betyder for Danmark - Maria Oien: I Litauen fylder sikkerhedspolitikken alt efter Ruslands invasion - Danske Peter Nielsen koordinerer samarbejdet mellem Nato og Litauens styrker Vært: Peter Ernstved Rasmussen. Tilrettelægger: Kasper Junge Wester. Medvirkende: Jacob Svendsen (forsvarsredaktør på Politiken), Troels Lund Poulsen (fungerende forsvarsminister, Venstre), Maria Oien (freelancejournalist i Vilnius) og Peter Nielsen (oberst og chef for NFIU Litauen)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin utmanade den ryska statsledningen, men fick lägga sig. Vad betyder det för Putins maktställning, och hur kan det påverka kriget som Ryssland för mot Ukraina?Vilnius förbereder historiskt Nato-möteOm drygt två veckor dags för Natos toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius. I Sverige har vi framför allt sett mötet som en möjlig slutanhalt för den svenska Nato-ansökan.Men för Nato-länderna finns många andra frågor på agendan. För Vilnius, bara tre mil från Natos gräns österut, har säkerhetsfrågan - och toppmötet - stor betydelse.Timme ett:Risk för ökad repression i Ryssland efter helgens dramatiska utveckling. Hör Rysslandskännaren Gudrun Persson m fl om vad som kan ske härnäst. Rika i storstan orsakar störst klimatutsläpp, enligt ny modell för att räkna ut klimatavtryck bland konsumenter i Sverigekrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme två:Överstelöjtnant Joakim Paasikivi om den militära utvecklingen i Ryssland.Nato-toppmötet i juli sker tre mil från alliansens östgräns - så förbereder sig VilniusPublic Service halvårskrönika - extra lång satirKåseri av Emil JensenProgramledare Åsa FuruhagenProducent Nina BennerTekniker Jacob Gustavsson

Ein Kommentar von Wolfgang Effenberger. Unter Führung der Deutschen Luftwaffe trainieren vom 12. bis zum 23. Juni 2023 unter dem Namen Air-Defender 23 über 10.000 Soldaten aus 25 Nationen mit 250 Kampfjets reale Kriegsoperationen. Unter den Teilnehmern befindet sich auch Schweden, das im Mai 2022 um Mitgliedschaft in der NATO (1) angesucht hat. Bei dieser Luftwaffenübung handelt es sich um ein "Manöver der Superlative" (2), zu einem brenzligen Zeitpunkt.Der Innenminister von Rheinland-Pfalz, Michael Ebling (SPD) verharmlost hingegen die Dimension dieser NATO-Übung, wenn er davon spricht, dass auch die Bürger den Manöver-Lärm zu ertragen hätten und begründete dies mit der „Form der Zeitenwende“ und dem „Verändern der politischen Landkarte durch den Aggressor Russland“.(3)Ähnliche ManöverSchon im Jahr 2021 übten im Rahmen des Manövers Defender Europe 21 über 30.000 Soldaten aus 26 Nationen den Aufmarsch von NATO-Verbänden im Osten des Bündnisses mit den Schwerpunktregionen Estland, Rumänien und Bulgarien - auch dies war eine provokative Botschaft an Russland. Drehscheibe für alle kontinentalen Truppentransporte war Deutschland. Darauf hatte Generalinspekteur Eberhard Zorn Ende September 2020 in der FAZ hingewiesen, als er sagte: „Wir beteiligen uns wesentlich am zentralen Abschreckungsinstrument, der NATO-Speerspitze, die wir 2023 wieder anführen. Unsere Heeresbrigaden führen multinationale Verbände zur Unterstützung Litauens. Und unsere Marine ist in allen NATO-Einsatzverbänden in Mittelmeer, Nord- und Ostsee aktiv. ... Durch unsere Lage mitten im europäischen NATO-Gebiet sind wir Drehscheibe alliierter Truppenbewegungen und rückwärtiger Operationsraum, damit aber auch potentielles Angriffsziel. Wir befinden uns nach wie vor in Reichweite konventioneller und nuklearer Waffen.“(4) Ein General wohlgemerkt, der einmal geschworen hatte, das Recht und die Freiheit des deutschen Volkes tapfer zu verteidigen, erklärte dieses Land fast beiläufig und ungerührt zum Spielfeld eines Dritten Weltkriegs.In vielen NATO-Manövern übernimmt Deutschland die Rolle des Gastgeberlandes (engl. "Host Nation") für die teilnehmenden Streitkräfte. „Das geht beispielsweise von der Planung und Genehmigung von Durchfahrten über deutsche Straßen oder Gewässer bis hin zum Bereitstellen von Unterkünften oder Betankungsmöglichkeiten an Bundeswehr-Standorten. Grundsätzlich kann jede ausländische Streitkraft, die nach Deutschland kommen möchte, ‚Host Nation Support‘ beantragen.“(5)So wurden die Militärs bei Defender Europe 21 mit einer Vielzahl von Verlegerouten aus den USA quer durch Europa, bis hin zur russischen Grenze vertraut gemacht. Dazu gehören in einem simulierten "Schlachtfeldnetzwerk" von der Ostsee bis zum Schwarzen Meer zahlreiche Kriegsübungen. In seiner Planung griff das Militärbündnis auf Übungsformate zurück, wie es sie in der Region schon seit Jahren regelmäßig umsetzt...(6)HintergründeDas aktuelle Luftmanöver Air-Defender 23 soll schon 2018 geplant worden sein und steht daher dem Anschein nach nicht mit dem Ukraine-Krieg in Verbindung. Jedoch steht es in ersichtlichem Zusammenhang mit dem vom Westen im Februar 2014 orchestrierten Putsch in der Ukraine.....weiterlesen hier: https://apolut.net/air-defender-23-gefaehrliches-zuendeln-der-nato+++Bildquelle: perfect-picture-hunter / shutterstock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wessel, Felixwww.deutschlandfunkkultur.de, BreitbandDirekter Link zur Audiodatei

Europa dürfe die Verteidigung der eigenen Sicherheit nicht den USA überlassen, fordert Litauens Außenminister Gabrielius Landsbergis. Dazu gehöre auch, der Ukraine zu helfen, den Krieg zu gewinnen. Die atomaren Drohungen Putins hält er für Kalkül.Gabrielius Landsbergis im Gespräch mit Moritz Küpperwww.deutschlandfunk.de, InterviewsDirekter Link zur Audiodatei

Europa dürfe die Verteidigung der eigenen Sicherheit nicht den USA überlassen, fordert Litauens Außenminister Gabrielius Landsbergis. Dazu gehöre auch, der Ukraine zu helfen, den Krieg zu gewinnen. Die atomaren Drohungen Putins hält er für Kalkül.Gabrielius Landsbergis im Gespräch mit Moritz Küpperwww.deutschlandfunk.de, InterviewsDirekter Link zur Audiodatei

Privatplaceraren Gustav Jonsson intervjuas om sin ovanliga investeringsstrategi. I depån finns bland annat både en sydafrikansk och en indonesisk kakeltillverkare, Litauens största krematorium, Indonesiens största tejptillverkare och ett grekiskt leksaksbolag. Samtalet förs av Karl Lans och Ludvig Löngårdh.

The story of the German wolf children, who fought for their survival in the forests of Lithuania, is a little-known chapter in post-war German history. Historian and author Christian Hardinghaus has dedicated himself to the topic in his new book„Das Wolfsmädchen – Flucht aus der Königsberger Hungerhölle 1946“. - Die Geschichte der deutschen Wolfskinder, die in den Wäldern Litauens ums Überleben kämpften, ist ein kaum bekanntes Kapitel der deutschen Nachkriegsgeschichte. Der Historiker und Autor Christian Hardinghaus hat sich dem Thema in seinem neuen Buch „Das Wolfsmädchen – Flucht aus der Königsberger Hungerhölle 1946“ gewidmet.

Die Adelsrepublik Polen-Litauen führt im 18. Jahrhundert weder Krieg mit Russland noch mit Österreich oder Preußen. Doch die Nachbarn nehmen sich, was sie wollen und fangen an, das Land unter sich aufzuteilen.

Die Adelsrepublik Polen-Litauen führt im 18. Jahrhundert weder Krieg mit Russland noch mit Österreich oder Preußen. Doch die Nachbarn nehmen sich, was sie wollen und fangen an, das Land unter sich aufzuteilen. Polen-Litauen wird das Opfer imperialer Selbstbedienungsmentalität. Autor: Christoph Vormweg Von Christoph Vormweg.

Durch den russischen Angriff auf die Ukraine sieht Litauen einen Wendepunkt für die europäische und internationale Politik erreicht: Endgültig auf Abstand zu gehen von Russland. Litauen verfolgt dieses Ziel schon seit Jahren. Ein kritischer Blick geht nach Deutschland.Von Katharina Peetz und David Ehlwww.deutschlandfunk.de, HintergrundDirekter Link zur Audiodatei

Durch den russischen Angriff auf die Ukraine sieht Litauen einen Wendepunkt für die europäische und internationale Politik erreicht: Endgültig auf Abstand zu gehen von Russland. Litauen verfolgt dieses Ziel schon seit Jahren. Ein kritischer Blick geht nach Deutschland.Von Katharina Peetz und David Ehlwww.deutschlandfunk.de, HintergrundDirekter Link zur Audiodatei

Donges, Sofiewww.deutschlandfunk.de, Das war der TagDirekter Link zur Audiodatei

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Torbjörn Averås Skorup. "Vad har kvinnan gjort, för att en man ska slå en kvinna?". Det undrade SD-politikern Håkan Lerstorp från talarstolen i Trelleborgs kommunfullmäktige. Uttalandet har fått hård kritik inte minst från det egna partiet, som inlett ett uteslutningsärende mot Trelleborgspolitikern.Sen pratar vi om Litauens beslut att stoppa tågtransporter till Kaliningrad. Den strategiskt viktiga ryska enklaven är beroende av varor som importeras via Litauen, och Ryssland hotar att svara med "åtgärder". Litauen menar att de bara upprätthåller EU-sanktioner och nu ska EU dubbelkolla om det faktiskt stämmer.

Litauen ist stolz auf seine Unabhängigkeit. Der russische Angriffskrieg gegen die Ukraine bestärkt jedoch lang gehegte Ängste, dass auch Litauen zunehmend ins Visier Moskaus geraten könnte. In diesen Zeiten gilt die Mitgliedschaft in NATO und EU mehr denn je als Lebensversicherung – doch in Litauen fragt man sich, ob das reicht. Peetz, Katharina ; Ehl, Davidwww.deutschlandfunk.de, Gesichter EuropasDirekter Link zur Audiodatei

Det politiske miljø i Rusland er blevet en konkurrence i at være mest outreret og ekstrem. Det har nu resulteret i et lovforslag om ikke at anerkende Litauens selvstændighed fra Rusland. Og stemningen bliver kun mere ekstrem, fordi de russiske politikere forsøger at få Putins opmærksomhed med deres radikale ytringer.(00:01) Hvad betyder det her lovforslag om Litauen egentligt? Charlotte Flindt Pedersen, direktør i Udenrigspolitisk Selskab og Uffe Gardel, journalist og vært på programmet Putins verden.(10:47) Hvordan er stemningen i Liatuens hovedstad Vilnius? Vi spørger journalist Maria Oien, dansk journalist i Litauen.(22:15) Har Litauen grund til at være bange for russerne? Charlotte Flindt Pedersen, direktør i Udenrigspolitisk Selskab og Uffe Gardel, journalist og vært på programmet Putins verden.Værter: Cecilie Lange og Alexander Wils Lorenzen.Redaktør: Christine Randa.

Litauens größter Literat hat gegen das Sowjet-Regime gekämpft, das Exil gewählt und in seinen Büchern die Totalitarismus-Erfahrung des 20. Jahrhunderts lebendig gehalten: Eine Begegnung mit dem Dichter Tomas Venclova.

Litauen har stått upp mot Ryssland och Kina på ett sätt som få andra länder vågat. Hur hotat är Litauen av Ryssland idag? Utrikesminister Gabrielius Landsbergis intervjuas i Vilnius av Pontus Mattsson. Gäst: Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesminister Kommentar: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Ludvig Widman

Im November eröffnete das von China als abtrünnige Provinz betrachtete Taiwan ein Vertretungsbüro in Litauen. Peking ist verärgert. Der Konflikt spitzt sich zu: Während Litauens Außenminister Verbündete in Australien sucht, boykottiert China Rindfleisch, Bier und Milchprodukte aus Litauen.Lamby-Schmitt, Evawww.deutschlandfunk.de, Eine WeltDirekter Link zur Audiodatei

Modern und europäisch will sich Litauens zweitgrößte Stadt Kaunas präsentieren, mit viel Kultur, Geschichte und Selbstbewusstsein. 2022 hat sie als europäische Kulturhauptstadt Gelegenheit dazu. Sofie Donges war schon dort und berichtet. Von Sofie Donges.

Vad hände egentligen i Norrland under vikingatiden och hur kom det sig att Litauen blev en stormakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Donges, Sofiewww.deutschlandfunk.de, Europa heuteDirekter Link zur Audiodatei

Artikel zum Podcast: https://bit.ly/2YhxOAX Der beliebteste Smartphone-Hersteller Europas (Xiaomi) steht in der Kritik, nachdem das litauische Verteidigungsministerium genauer hinsah. Der CyberSecurity-Bericht zu einem der intelligenten 5G-Geräte brachte unangenehme Tatsachen ans Tageslicht. Auch das BSI leitet Untersuchungen ein.

Folkeskolereformen var en fejl, og tiden er kommet til  at gennemføre historiens største afbureaukratisering af folkeskolen og sætte den fri fra krav fra elevplaner til lange skoledage. Det er erkendelsen fra de radikale, der vil bruge  fire milliarder kr. til minimumsnormeringer til at uddanne lærere. Nu står socialdemokraterne alene tilbage som forsvarer af Folkeskolereformen, som SR-regeringen gennemførte i 2014. Er S-regeringen klar til at imødekomme de radikale? Debat mellem undervisningsordførerne Lotte Rod fra De radikale og Jens Joel fra Socialdemokraterne. Litauen siger nej til Kina, og betaler nu prisen for kinesisk vrede. Litauen har nemlig tilladt Taiwan at lade ordet ”Taiwan” indgå i navnet på repræsentationskontor i landet. Det går ikke uden at man mærker Kinas vrede. Nu er Kinas ambassadør kaldt hjem.  Nu følger hele verden Litauens opgør med Kina. Berlingskes Asien-korrespondent Lene Winther er med i studiet. Det har været en vild uge. Mens regeringen snorksov, tog selfies under koncert eller snakkede om sæler, så kiksede evakueringen af danskerne fra Afghanistan, hvor Taliban nu regerer. Naser Khader er fortid i K, mens Messerschmidt forsøger at blive frikendt ved at miskreditere en af sine dommere, der idømte ham seks måneders betinget fængsel. Vi taler om det hele, hvor vi også skal finde en modtager af Ugens Fidusbamse. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Litauen: Plötzlich macht das Land im Baltikum international Schlagzeilen. Weil irakische Flüchtlinge via Litauen nach Europa gelangen, weil belarussische Oppositionelle dort Zuflucht suchen, weil China von dort seinen Botschafter abzieht. Was ist los in Litauen? – fragen wir Laurynas Katkus. Gestern haben die EU-Innenminister über die vermehrten Fluchtbewegungen nach Litauen gesprochen und festgestellt, dass das benachbarte Regime von Diktator Lukaschenko in Belarus als Schleuser agiert, um nicht nur die EU, sondern gezielt auch Litauen zu ärgern. Denn das kleine Land ist zum Zufluchtsort für viele weissrussische Oppositionelle geworden. Litauen bietet Freiheit an und öffnet seine Türen etwa auch Taiwan, was wiederum die Weltmacht China zur Weissglut treibt. Warum diese Lust, David gegen Goliath zu spielen? Im Tagesgespräch lassen wir uns Litauen erklären: Vom Lyriker, Autor und Übersetzer Laurynas Katkus. Marc Lehmann hat ihn in seinem Sommerhaus im Süden Litauens erreicht.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Katherine Zimmerman. Efter en rekordstor migrantström vill Litauen bygga ett fyra meter högt taggtrådsstängsel mot gränsen till Belarus. Både Litauen och EU misstänker att Lukasjenkos regim har fejkat en flyktingström, som hämnd för EU:s sanktioner och Litauens lojalitet mot oppositionella belarusier. Sen pratar vi om att 500 människor samlats i värmländska Molkom för en fem dagar lång tantrafestival. Trots ett 20-tal konstaterade smittfall fortsatte festivalen att ta emot besökare, och du kan inte ana vad som hände sen...

I skuggan av Tysklands attack på Sovjet 1941 utspelade sig ett vidrigt mördande på en bensinmack i Kaunas, Litauens andra stad. I dagsljus inför både barnfamiljer och kameror dödades ett sjuttiotal judar. Ännu idag är händelsen ett öppet historiskt sår. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var en mere end normal stor provokation af Hviderusland, at et fly på vej mellem to europæiske lande blev beordret ned i Hviderusland, så det lokale regime kunne anholde en systemkritiker.Litauens præsident håbede, at hændelsen ville få resten af EU-lederne til at forstå, hvordan det er at grænse op til landet, og efter ugens topmøde lader det til, at det ønske er blevet hørt.Sanktionerne er i hvert fald fundet frem – så er spørgsmålet bare, om de hjælper.I denne udgave af Altinget Ajour kan du høre Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør, forklare om den situation. Denne udsendelse er et udklip af Altingets EU-podcast. Du finder hele udsendelsen ved at søge på Altinget EU i din podcast-app. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Programledare: Erik Broström Gäster: Amanda Colldén, My Gudmundsdotter, Ola Aurell … Bli Patreon för att höra avsnittet i sin helhet, gå in på www.patreon.com/amkmorgon och signa upp för att få allt vi gör i en feed! Du får dessutom extramaterial, extrapoddar, extra allt. Förtur och rabatt på biljettsläpp och merchandise. Stötta AMK Morgon så vi kan ge er två timmar underhållning varje dag för alltid. Tack för att ni stöttar! … Vi kan stolt presentera ett nytt samarbete med DEDICATED. Det svenska klädföretaget som uteslutande jobbar med hållbara material. Här hittar du unika T-shirts i bra kvalité, tillverkade i 100% Ekologisk bomull. Säsongens stora samarbete är däremot PEANUTS, eller Snobben som vi känner honom i Sverige. Kollektionen med Dedicated innehåller allt från färgstarka mönster och mer diskreta brodyrer på Snobben och hans gäng. Så glid in på dedicatedbrand.com och kitta upp er inför sommaren. Här hittar ni allt från t-shirts, tröjor, byxor, skjortor och mycket mer. Och med vår exklusiva kod så får du hela 20% rabatt! Skriv in amk2021 i varukorgen för att ta del av erbjudandet! Ses på dedicatedbrand.com … Relevanta länkar: …Amandas podd ”Alla Våra Ligg” https://poddtoppen.se/podcast/1152876845/alla-vara-ligg …Kulturrådets bidrag https://www.kulturradet.se/krisstod-till-kulturen-1/ …mellosnortar-gate https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/a/PR7noJ/eurovision-vinnaren-damiano-david-h... https://eurovision.tv/mediacentre/release/ebu-statement-on-alleged-drug-use-at-eurovision-song-conte... https://www.vice.com/sv/article/3kmmq5/hur-lange-efter-du-tagit-kokain-kommer-det-synas-i-ett-test?f... …Litauens mellobidrag https://www.youtube.com/watch?v=0rsUJWSwb0c …Islands mellobidrag https://www.youtube.com/watch?v=YSMhu-PrLME …massagesalongen https://www.expressen.se/nyheter/tillslag-mot-massagesalong-misstanks-ha-varit-bordell/?fbclid=IwAR1... …Kendockamannen https://nypost.com/2021/05/21/human-ken-doll-spent-over-14k-on-plastic-surgery/?fbclid=IwAR3F2bDDoJ2... https://i2-prod.examinerlive.co.uk/incoming/article20604675.ece/ALTERNATES/s615b/1_Jimmy-Featherston... https://johnlewis.scene7.com/is/image/JohnLewis/238913583alt2?$rsp-pdp-port-320$ …Glassbryggan http://glassbryggan.se/ https://www.instagram.com/glassbryggan/ …Restriktionsrätt https://sv.wikipedia.org/wiki/Restriktionsr%C3%A4tt …Macron och Ultra Vomit https://twitter.com/Psyhodelikus/status/1396387395193483267?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembe... https://www.metal-archives.com/bands/Ultra_Vomit/17841 https://sv.wikipedia.org/wiki/Emmanuel_Macron Låtarna som spelades var: Quietly - blnkspc_ God’s Bathroom Floor - Atmosphere Flaggan i topp - Anis Don Demina ZITTI E BUONI - Måneskin Postaeolian Train Robbery - Cos Hela Sverige klappar - Ola Aurell Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/ 6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg ... Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006 … Bli patron på www.patreon.com/amkmorgon!
Extramaterial, extrapoddar, extra allt. Förtur och rabatt på biljettsläpp och merchandise. Och du stöttar AMK Morgon så vi kan ge er två timmar underhållning varje dag för alltid. Tack för att ni stöttar!

Der Gast dieser Folge ist Alexander Mionskowski. Erst kam er nach Vilnius als Student und einige Jahre später kam er mit einer anderen Aufgabe zurück und zwar als DAAD -Lektor an der Universität Vilnius. Ist die deutsche Sprache in Litauen beliebt? Welche Persönlichkeiten aus Deutschland hat Vilnius inspiriert? Wie hat sich Vilnius verändert? Und was muss man da gesehen haben? Hört rein! FINANZIELLE UNTERSTÜTZUNG des PODCASTES: Wenn ihr diesen Podcast unterstützen möchtet, lade ich euch ein das zu machen. Dies würde helfen, die Produktionskosten zu decken und die Möglichkeiten des Podcastes zu erweitern. Ob drei, neun Euro oder mehr, so wie ihr es für richtig hält: https://www.buymeacoffee.com/litauentogo WEITERE LINKS: „Litauisch to go“ auf Social Medien: https://www.instagram.com/litauisch_to_go/ https://www.facebook.com/litauischtogo Lust auf das Litauisch? https://www.litauischlernen.de/ HINTEGRUNDMUSIK: New Start by LiQWYD https://soundcloud.com/liqwyd Creative Commons — Attribution 3.0 Unported — CC BY 3.0 Free Download / Stream: http://bit.ly/new-start-liqwyd Music promoted by Audio Library https://youtu.be/hTdiMmLr-0Q

I mandags, dagen efter valget i Hviderusland, der udløste store demonstrationer i landet, forsvandt oppositionsleder Svetlana Tikhanovskaja pludselig fra jordens overflade. Dagen efter kunne Litauens udenrigsminister fortælle, at hun var i sikkerhed hos dem. De to nabolande har et særligt bånd. Men hvorfor og hvor langt rækker litauernes kærlighed til hviderusserne? Når EU's lande vedtager fælles love, så er det meningen, de skal overholdes. Det sker langt fra altid. Antallet af traktatbrudssager er steget. Og det er kun toppen af isbjerget, vi ser, siger forsker på området. Det kender man alt til i Dansk Erhverv og Danmarks Naturfredningsforening, der fortæller, hvad de mange brud på EU's love betyder for deres arbejde og danske virksomheder. Vi ser også på, hvad der sker i det østlige Middelhav, hvor Frankrig spiller med de militære muskler overfor Tyrkiet i en sag om retten til et olie og gas fund. Vært: Marianne Skovlund. www.dr.dk/orientering/orientering-europa

Warum Sie in Litauens zweitgrößter Stadt teuflisch gut ins Museum gehen können. Außerdem stellen wir Ihnen die erste Fußgängerzone der damaligen Sowjetunion vor.

Vi ser på hva som må rettes på etter at Eliteserien ble sparket i gang med tap mot Glimt for Vikings vedkommende. I tillegg kommer det drypp fra Litauens rike fotballhistorie, spesifikt Vėtras bortekamp mot de mørkeblå i 2008. De tre brødrene leverer også spådommer om Viking-seier mot Brann 21. juni og forventer at Veton Berisha scorer minst ett mål. Twitter/Instagram: @vikingpodden. Email: vikingpodden@gmail.com. Musikk: "Her Komme Viking" - Kriminell Kunst. Episodebilde: Clement Størksen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det har blitt 8. juni, og fra hvert vårt hjemmekontor møter du Espen Næss og Christian Kamhaug. Vi har gjort unna feiring av den danske nasjonaldagen, den svenske nasjonaldagen og feiringen av unionsopplsøningen! Solen skinner i Asker, og i denne flighten skal vi se at SAS flyr mer, Air Leap flyr større Putin vil betale flyselskaper for å fly russisk. Ulykkesflight 113: Indian Airlines IC 113, 19. oktober 1988 Indian Airlines Boeing 737-200AKTUELT:SAS' trafikktall for maiNorwegians trafikktall for maiSAS gjenåpner flere ruterAir LEAP øker til Saab 2000 på RørosÄngelholm flygpplats var ikke dødCroatia Airlines vurderer base i LjubljanaLitauiske myndigheter vil ha eget flyselskap .....mens estisk eks-statsminister vil ha en bit av Air BalticPutin vil subsidiere russiske flyselskaper for å velge russike flyEspens konkurshjørne:Swissport Belgium For litauerne holder det ikke med en Air Baltic A220 i Litauens farger - de vil ha sitt eget flyselskap (foto: Air Baltic)UKENS ANBEFALING:Støtt Stiftelsen Norsk LuftambulanseLuftambulansen gjør en stor og viktig jobb over hele landet. Vær med og støtt deres arbeid, og sikre knallgule helikoptre i luften! Bli medlem her En av Norsk Luftambulanses EC135(foto: Norsk Luftambulanse)[/caption]Support this show http://supporter.acast.com/flypodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi recenserar musik av Beethoven, estniske Erkki-Sven Tüür, den litauiske tonsättaren och målaren Mikalojus iurlionis samt en ny inspelning av Verdis Otello med Jonas Kaufmann. Dessutom får Johan Korssell en överraskning! Vår reporter Sofia Nyblom har träffat det äkta musikparet Malin Broman, konsertmästare och förstaviolinist i radiosymfonikerna och pianisten Simon Crawford-Philips. Dessutom överraskar vi Johan med några klipp från de senaste 14 åren med Musikrevyn, och sätter dessutom betyg på hans programledarskap! Detta med anledning av att Johan nu gör sin sista säsong som programledare för Musikrevyn. I panelen denna vecka: pianisten Bengt Forsberg, musikjournalisten Camilla Lundberg och P2-programledaren Boel Adler. Programledare Johan Korssell. Veckans skivor: Mikalojus iurlionis The sea, In the forest, Kesututis-ouvertyren Litauens nationella symfoniorkester Modestas Pitrenas, dirigent Ondine Betyg: 3 Ludwig van Beethoven Pianokonsert nr 2 och 5  Kristian Bezuidenhout, hammarklaver Freiburgs barockorkester Pablo Heras-Casado, dirigent Harmonia Mundi Betyg: 4 Erkki-Sven Tüür Mythos Estniska festivalorkestern Paavo Järvi, dirigent Alpha Betyg: 4 Verdi Otello Jonas Kaufmann, Federica Lombardi, Carlos Alvarez, mfl Santa Cecilia-akademien i Rom Antonio Pappano, dirigent Sony Betyg: 4

In Vilnius war ich zu Gast bei der Zentralbank Litauens. Hier gibt es das Interview mit der Direktorin Jekaterina Govina zum nachlesen! +++

Der Schwerbrüderorden kämpft für das Christentum im norden Litauens, doch scheitert fortwährend. Mit Hilfe des Deutschritterordens folgt nun ein Großangriff auf das heidnische Gebiet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1. Die Austrittswelle hält an - Statistik der Kirchenaustritte 2018. 2. Notkirche fürs Museum Kommern- Bauhaus der 50ziger gerettet. 3. Nicht haltbar - 16 Thesen zum Zölibat. 4. Kirchenreform und Klimaschutz - katholische Erneuerung aus Amazonien. 5. Litauens türkischstämmige Juden - die Karäer. 6. Seenotrettung Brot für die Welt und Kirche zu EU Innenministerkonferenz. 7. Was noch?

https://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-57_Litauen_-_2019-03-15_08.45.mp3 Podden finns att lyssna på iTunes, Acast och Spotify! Podd72 har ju besökt vackra Vilnius vilket ni märkt i avsnitten 55 och 56. Här ägnar vi en längre podd åt vår granne på andra sidan Östersjön. I det här avsnittet träffar ni Sveriges ambassadör Maria Lundqvist, frihetshjälten professor Landsbergis som var Litauens första statschef i när självständigheten … Fortsätt läsa #57 Möt frihetshjälten professor Landsbergis i en Litauen-specialpodd Inlägget #57 Möt frihetshjälten professor Landsbergis i en Litauen-specialpodd dök först upp på Podd72.

I år är talet 100 viktigt i Östersjöregionen: I Finland uppmärksammas det att det har gått hundra år sedan inbördeskriget, medan grannländerna firar sitt oberoende. 1918 ställdes finnar mot varandra i ett dramatiskt inbördeskrig. Men varför har det tagit så länge bryta tystnaden kring krigets grymheter? Hör bland annat redaktören och författaren Annvi Gardberg som forskat i sin egen familjs historia under kriget. Estland och Litauen har firat stort att det har gått hundra år sedan återupprättandet av ländernas oberoende men vilka utmaningar står länderna inför i dag? Hör Litauens före detta president Valdas Adamkus tankar om det. Reporter är Sveriges Radios Östersjökorrespondent Erika Gabrielsson.

Avrom Sutzkever (1913-2010) tillbringade några av sina första levnadsår i Sibirien, och han sa själv att det var dess dramatiska, snöiga vidder som gjorde honom till poet. Avrom blev en del av den modernistiska konstnärskretsen Jung Vilne, Unga Vilna, i Litauens huvudstad under tidigt 30-tal. Andra världskriget tillbringade han i terror och misär i Vilnius ghetto, där hans mor och nyfödda son mördades. Han skrev hela tiden dikter om förtrycket, och lyckades fly ghettot två veckor före dess likvidation i slutet av september 1943. 1947 kom han och hans fru till Israel, och han blev en viktig kraft för att bevara jiddisch som kultur och språk, bland annat med sin kulturtidskrift Di goldene kejt, Den gyllene kedjan. I ett nytt, längre Jiddisch far alle presenterar den skotska litteraturforskaren Heather Valencia en av nittonhundratalets allra viktigaste jiddisch-poeter. Producent: Thomas Lunderquist Musik: Unter dayne vayse shtern av Abraham Sutzkever (text) och Abraham Brudno (melodi). Först framförd av Noëmi Waysfeld & Blik, sedan av Karsten Troyke och Daniel Weltlinger.

Episode 84 - optaget onsdag d. 6. september 2017. Basketball-podcast med fokus på Litauens landshold fra 1992, der sikrede sig bronzemedaljer ved de olympiske lege i Barcelona. Medvirkende: Thomas Bilde, Peter Wang og Kristoffer Vestrup.

En mor och en sexårig son. De bor i New York, men flyttar till Sverige. Har ingenstans att bo, och varje dag är en kamp för att skaffa nåt att äta, nånstans att sova. Pojken heter Ison Glasgow, och boken om hans uppväxt heter När jag inte hade nåt, skriven tillsammans med Emil Arvidsson. Idag är Ison gäst hos Marie Lundström. Året: 1999. En bomb briserar i bok- och förlagsvärlden. Ett nytt förlag seglar in på marknaden, med nya spelregler, nya villkor, och nya sätt att nå läsarna. Vår reporter Hugo Lavett tar dig med på en historisk åktur och berättar historien om Piratförlaget, och en bransch som förändras.  En nationalsång är ingenting att leka med - det är en erfarenhet som den litauiska poeten Ramune blev varse. Hon fick helt enkelt polisen efter sig. Laura Wihlborg träffar henne på  Litauens största poesihändelse, festivalen Poetic Fall.  

Om nationalistiska slagord och ljuv sång på Majdan - kontrasternas torg i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad driver demonstranterna och vad satte igång det ukrainska upproret? Ryska imperiedrömmar eller europeisk naivitet? Hör också röster från Krim, Stockholm och Moskva om risken för splittring - ja till och med inbördeskrig - i Europas näst största land. - Det som pågår på Majdan är varken en nationalistisk eller kulturell kamp. Det handlar om klassiska rättvisefrågor - demokrati, välstånd och rättssäkerhet, säger Andreas Umland, expert på rysk och ukrainsk historia vid Kiev-Mohylauniversitetet i Konflikts Ivar Ekmans reportage från Kiev. Men hittills har protesterna, en del kallar det den ukrainska revolutionen, krävt minst sex människors liv. Många har skadats, flera har försvunnit. Och bland demonstranterna finns extremnationalistiska krafter som inte väjer för symboler från en tid då nazismen härjade i Europa. Men vad var det som utlöste våldsamheterna på Kievs gator? I dagens Konflikt backar vi också tillbaka till november förra året - till toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius där tanken var att Ukraina skulle ta ett steg närmare EU och underteckna ett frihandels- och associeringsavtal med unionen inom det så kallade Östliga partnerskapet. Så blev det inte och nu ser vi konsekvenserna av en delvis ogenomtänkt EU-politik, både i förhållande till länderna i det Östliga partnerskapet och till Ryssland. Det menar i alla fall Neil Melvin, konfliktforskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i en intervju med Konflikts programledare Daniela Marquardt. Hon möter också den amerikanska journalisten och författaren Anne Applebaum, aktuell med boken "Järnridån", i ett samtal om framförallt Rysslands roll i dragkampen om Ukraina. Konflikts producent Johanna Melén träffar Sveriges utrikesminister Carl Bildt, en av initiativtagarna till ett närmande mellan EU och Ukraina, och frågar honom om vilket ansvar EU har för att finna en lösning för Ukraina. Och så hör vi parlamentarikerna på halvön Krim, den autonoma republiken i södra Ukraina där en majoritet av invånarna är ryssar och där man räds den ryskfientliga retoriken i andra delar av Ukraina. Dessutom en intervju med Fjodor Lukjanov, chefredaktör för den ryska tidskriften Russia in global affairs, om hur långt Ryssland är redo att gå för att försvara sina intressen i Ukraina. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sr.se

---POD Söndagen 28 juli programledare Olle Hägg Våldet trappas upp i Egypten Många människor har dödats i sammandrabbningar mellan den avsatte presidenten Mursis anhängare och dom som velat störta honom. Natten till lördagen dödades mellan 70-120 människor i sammandrabbningar mellan Mursi-anhängare och säkerhetsstyrkor. På lördag går ochså tidsfristen ut för Muslimska Brödraskapet att acceptera landets nya militära ledning. Sveriges Radios utsända Jesper Lindau är med direkt från Kairo. Litauens historia av intolerans Baltic Pride hålls i år i Litauens huvudstad Villnius, men paraden har motarbetats och först efter tre domstolsförhandlingar kunde paradvägen godkännas.Sedan några veckor är Litauen EU:s ordförandeland, men hur står det till med toleransen i landet? Vissa ser kopplingar mellan Litauens judeförföljelse under andra världskrige