Podcasts about krimhalv

  • 26PODCASTS
  • 39EPISODES
  • 39mAVG DURATION
  • 1MONTHLY NEW EPISODE
  • May 23, 2024LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about krimhalv

Latest podcast episodes about krimhalv

Radiokorrespondenterna
Putin pressad – den ryska flottan krymper

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later May 23, 2024 28:19


Ryssland använder Krimhalvön i Svarta havet för att beskjuta hela Ukraina. Men den ryska Svarta havsflottan blir allt mindre för varje månad som går av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trycket från Ukraina är stort. Den stora ryska flottbasen tvingas lämna den ockuperade Krim halvön. Själva kronjuvelen i flottan, pansarkryssaren Moskva ligger på botten. En lång rad ukrainska attacker mot militära mål, flygfält, vapenlager och bränsledepåer. Dessutom har den strategiskt viktiga Krimbron utsatts för attacker flera gånger för att skära av den ryska logistikkedjan. Bron är dessutom Vladimir Putins personliga prestigeprojekt.Gäster: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Konflikt
Trötta soldater och vapentorka: Ukrainas kamp mot klockan

Konflikt

Play Episode Listen Later Mar 15, 2024 55:51


Zelenskyj behöver 500.000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.Färre frivilliga till frontenUkrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun. Programledare och producent: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh DjalaieTekniker: Maria Stillberg

Radiokorrespondenterna
Ryska stridsflyg utslagna – så vill Putin slå tillbaka

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Jan 11, 2024 29:58


Flera ryska militära mål utslagna medan Rysslands robotar och drönare regnar över ukrainska städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste veckorna har Rysslands krig i Ukraina rasat vidare med dramatiska nyheter nästan dagligen. Med bara dagar kvar av förra året sänkte Ukraina ett ryskt landstigningsfartyg i hamnen i Feodosija på östra delen av Krimhalvön. Ett par dagar tidigare ska Ukraina ha skjutit ned tre ryska stridsplan över Chersonregionen alldeles norr om Krim.Några dagar in på det nya året kom uppgifter från den ukrainska flygvapenchefen att Ukraina bombat en rysk flygbas i staden Saky på Krim.Samtidigt skruvar Ryssland upp intensiteten i bombräderna över Ukrainska städer. Hör om hur Ukrainas framsteg påverkar Rysslands krigföring.Medverkar gör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskva korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Malmström

Krigshistoriepodden
143. Krimkriget – krigsslutet

Krigshistoriepodden

Play Episode Listen Later Nov 12, 2023 74:26


I vårt mest magsjuka avsnitt hittills avslutar vi vår serie om Krimkriget med dess slut och dess hipsterfronter. Dessutom avtäcker vi vår bok för allmänheten, så in och förhandsboka med er!Här förhandsbokar du på Adlibris: https://tinyurl.com/4z6t9bec Här förhandsbokar du på Bokus: https://tinyurl.com/5ctxkhek Signerad upplaga (fåtal kvar): https://tinyurl.com/muasdwy4 Per inleder med en beskrivning av både Östersjöfronten och Stillahavsfronten (!). Det förstnämnda anser Per vara en stor besvikelse, medan det sistnämnda bäst beskrivs som en blandning av The Revenant och Enemy at the Gates. Mattis får i sin tur äran att bena ut de avslutande striderna på Krimhalvön vilket i stort innebär en kombination av folk som tynar bort i riktigt äckliga sjukdomar och upprepade bajonettanfall mot fasta ställningar. Yay!Dessutom: ”här står jag med ett glas diarré”, funderingar om Helsingfors storlek, Per stånkar, rekognoscering som ett okänt fenomen, logistiska klavertramp, inte en utan TRE kompetenta ryska chefer (WHAT. DA. FAKK?!?!!?111?), världshistoriens dittills största artilleriansamling, rövartåg i Kamtjatka, krigets egentliga segrare, valfångare och mycket mer!Rösta på oss i Guldpodden här: https://www.guldpodden.se/ Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du lytter til Politiken
11. september: Elon Musk: Genial techmogul – farlig politiker

Du lytter til Politiken

Play Episode Listen Later Sep 11, 2023 29:22


Elon Musk fik heltestatus i Ukraine, da han med sine satellitter sikrede en kommunikationskanal til de ukrainske soldater. Men så foreslog han en fredsplan, der indebar en overdragelse af Krimhalvøen til Rusland. Hvorfor leger den store tech-mogul pludselig med storpolitik? Og bliver det farligt for os alle, når han blander sig i krig og præsidentvalg? Det har dagens gæst Ole Hall set nærmere på. Han er erhvervsjournalist på DR og forfatter til en ny bog om Elon Musk. 

Fronten
Nobelpristagaren och andra världskriget (Del 2)

Fronten

Play Episode Listen Later Jul 6, 2023 35:03


I november 1943 anländer infanteristen Heinrich Böll till Krimhalvön och sätts in i 50:e infanteridivisionen. Röda armén är på offensiven och genomför en stor landstigning österifrån mot städerna Kertj och Eltigen.

Skuggland
Londongrad 4/6 - Invasionen av Krimhalvön

Skuggland

Play Episode Listen Later Apr 13, 2023 38:24


Efter att underrättelsetjänster och rapporter i åratal varnat för ryskt inflytande för döva öron så ändras allt plötsligt drastiskt. Krim-halvön invaderas och plötsligt så förändras synen på oligarkerna i London. Men Lebedev lyckas fortsätta att klättra på Londons samhällsstege - och de överdådiga festerna, dom fortsätter. Den här serien gjordes ursprungligen av Tortoise Media, och sändes första gången 2022. Det här är en svensk version som görs av Naudio i samarbete med Third Ear Studio. Vill du höra hela serien på en gång, gå in på thirdear.studio och teckna en prenumeration och stöd samtidigt vår journalistik. Då får du också tillgång till våra systerprogram Spår och Uppgång & Fall. Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens story
Kan Ukraina ge upp Krim för fred?

Dagens story

Play Episode Listen Later Feb 23, 2023 14:32


Det har gått ett år sedan krig bröt ut i Europa när Ryssland invaderade Ukraina. Men konflikten startade tidigare än så. På en kvart får du veta varför Krimhalvön i södra Ukraina är så viktig för Putin – och om kriget kommer sluta där det en gång började. Med Teresa Küchler, SvD:s europakorrespondent.

P3 Nyheter med
Sabaton kan ryka som årets folkbildare & Frankrike varnar för "Le snus" – P3 Nyheter med Babs Drougge

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Jan 11, 2023 12:41


Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Inom loppet av en vecka har power metalbandet Sabaton från Falun dels blivit strukna från regeringens officiella spellista, och utsetts till årets folkbildare. Nu verkar även den utmärkelsen hänga löst. Det efter att en intervju från 2016, där bandets basist antyder att Krimhalvön är rysk, blivit uppmärksammad.Sen pratar vi om att det vita snuset, i Frankrike kallat Le snus, blivit trendigt på franska Tiktok. Videor på ungdomar som svimmar, kräks och mår pyton har fått myndigheter att gå ut och varna för de beroendeframkallande svenska prillorna.

Nyhetsshowen
Taxistrejk, folkbildarna Sabaton och kortfilm utan handling

Nyhetsshowen

Play Episode Listen Later Jan 11, 2023 91:17


Kalle Berg pratar om taxiförare från företagen Uber och Bolt som går ut i strejk för att protestera mot dåliga arbetsvillkor. Ina Lundström pratar om metalbandet Sabaton som nyligen utsågs till Årets folkbildare, men som nu kan bli av med utmärkelsen efter uttalanden om Krimhalvön. Och så kommer konstnären Anton Hellström och berättar om nya kortfilmen Jörgen Hyltes svåger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

uber acast bolt utan sabaton ina lundstr kortfilm krimhalv kalle berg anton hellstr
Axess Podd
Studio Axess Idéspecial 2022 – Ukraina Gränslandet med Anna-Lena Laurén

Axess Podd

Play Episode Listen Later Nov 7, 2022 28:23


I ”Ukraina Gränslandet” berättar Anna-Lena Laurén om sin bevakning från ett land i krig. När Krimhalvön invaderades var hon tvungen att leta efter kriget, men idag ser hon ett land som kämpar för sin existens. Hennes bevakning handlar om att vara på plats, att utgå ifrån vad hon ser och vad människorna säger.

ukraina hennes med anna axess krimhalv anna lena laur
Gräns
Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Gräns

Play Episode Listen Later Oct 19, 2022 31:36


Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan. När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

Radiokorrespondenterna
Så trappar Putin upp kriget mot Ukraina

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Oct 13, 2022 35:58


Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget. Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.Ny rysk befälhavare utsedd i UkrainaEfter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en militär specialoperation i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson

Aftonbladet Daily
Sprängningen av Krimbron

Aftonbladet Daily

Play Episode Listen Later Oct 11, 2022 15:20


Den symboliska Krimbron, Europas längsta bro som förbinder Krimhalvön till Ryssland, har sprängts. Putin kallar det för en ukrainsk terrorhandling och har attackerat flera ukrainska städer som hämnd, samtidigt som han låter meddela att Ryssland nu mobiliserar tillsammans med Belarus. Det är med andra ord ett spänt läge i Europa och de närmaste dagarna kan bli oroliga. Vad vet vi om brosprängningen i nuläget? Kan vi vänta oss fler attacker mot Ukraina nu framöver? Vad säger president Zelenskyj? Ska man tro på det som vissa experter påstår, att attacken på Krimbron kan utlösa en rysk attack på ytterligare ett land, ett annat än Ukraina? Gäst: Hugo Von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ekot Special
Det vet vi om sprängningen av Krimbron | P1-morgon

Ekot Special

Play Episode Listen Later Oct 10, 2022 9:26


Kievs borgmästare bekräftar minst fyra explosioner i staden dessutom: detta vet vi om sprängningen av bron mellan Ryssland och Krimhalvön. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti och Johan Norberg på FOI. Meverkande: Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent med fokus på kriget i Ukraina.Programledare: Elias WahlbergSändes i P1-morgon 10 oktober 2022

Ekot Special
Volodymyr Klytjko: Kriget är inte över förrän Ryssland lämnar Krim

Ekot Special

Play Episode Listen Later Aug 26, 2022 6:26


Hör intervju med Volodymyr Klytjko, tidigare boxare och bror till Kievs borgmästare, om situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja, oro inför sviktande stöd och attackerna mot den ockuperade Krimhalvön.

Studio Ett
Studio Ett kväll 20 augusti

Studio Ett

Play Episode Listen Later Aug 19, 2022 48:00


En död efter skjutning inne i köpcenter i Malmö. Nya explosioner på Krimhalvön. Terminsstarter och nollning. Putin återinför hederstiteln "Moderhjältinna". Värmebölja och torka i Kina leder till elbrist.

Studio Ett
Studio Ett 19 augusti

Studio Ett

Play Episode Listen Later Aug 19, 2022 103:00


Direktsänt aktuellt magasin. Kalla Fakta-granskning. Terminsstarter och nollning. Moderaternas förslag om ADHD-testning i utsatta områden. Nya explosioner på Krimhalvön. Italienska strandföretag konkurrensutsätts. P1 Dokumentär följer tidigare utrikeskorrespondenter. Putin återinför hederstiteln "Moderhjältinna". "Blir du ledsen om jag dör?", ny bok om gängkriminalitet.

Studio Ett
Studio Ett tisdag 16 augusti

Studio Ett

Play Episode Listen Later Aug 16, 2022 103:00


Valet i Kenya. Sveriges Radios korrespondenter samlas. Hatet mot ungdomspolitiker. Kassagirot läggs ned. Åska över landet. Explosion på Krimhalvön. Katter listas som invasiv art i Polen. Primärvalen i Wyoming. Hur funkar en biobank? Från politiken till lobbyism.

Juniornyheterna
Explosioner på Krimhalvön

Juniornyheterna

Play Episode Listen Later Aug 11, 2022 3:00


Flera explosioner på rysk militärbas på Krim, nioåriga Emilia Stribeck är på seglarläger, en tonåring gömde sig för polisen i en teddybjörn och pythonormsjakt i Florida.

krim flera krimhalv
P3 Nyheter med
Explosionerna på Krim & extremister kan kuppa in sig i kommunval – P3 Nyheter med Lisa Nord

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Aug 11, 2022 10:55


Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor. På sociala medier har filmklipp spridits från ockuperade Krimhalvön, där solsemestrande ryssar flyr från stranden efter kraftiga explosioner i närheten. Det här kan konsekvenser för den ryska krigsmoralen enligt analyser.Sedan handlar det om att ovanligt många valsedlar är tomma i år, enligt en genomgång som Svenska dagbladet gjort. Tomma valsedlar innebär ökade möjligheter för extremister att få politisk makt.

Du lytter til Politiken
Lyt til podcasten 'Putin - verdens farligste mand?': Krigsherren (4)

Du lytter til Politiken

Play Episode Listen Later Jul 11, 2022 34:23


I dette afsnit kan du høre, hvordan Putin i 2014 ganske enkelt konfiskerede Krimhalvøen fra Ukraine. Det var en ren erobringskrig. Bare uden kamp. Og i Vesten var protesterne højlydte, men afmægtige. Året efter øjnede Putin en chance for at vinde Ruslands plads på den storpolitiske scene tilbage, da han gik ind i krigen på diktatoren Bashar al-Assads side. Hjemme voksede utilfredsheden. Anført af anti-korruptionsaktivisten Aleksej Navalny. Men da et dramatisk forsøg på at tage livet af Navalny i 2020 slog fejl, endte Putin-modstanderen i stedet i fængsel. Og så blev der stille. Indtil torsdag den 24. februar i år.

Radiokorrespondenterna
Därför är Donbas avgörande för Putins större plan

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later May 5, 2022 36:50


Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland. Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds UniversitetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman

Ekot Special
Ryssland lovar minska styrkorna kring Kiev

Ekot Special

Play Episode Listen Later Mar 29, 2022 8:57


Samtalen mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul verkar har nått något slags genombrott, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén. Ryssland lovar nu att minska sina styrkor runt Kiev, mot att Ukraina går med på att vara neutrala i Natofrågan. Det kommer uppgifter om framsteg i samtalen mellan Ukraina och Ryssland. Enligt Rysslands vice försvarsminister ska den ryska militära närvaron minskas drastiskt runt bland annat Kiev.De som tjänar mest på en tillfällig lokal vapenvila norr om Kiev just nu är Ryssland, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.Ryska kravet: Ukraina ska vara neutraltUkraina säger att landet kan gå med på att ha en neutral status mot att man får vissa säkerhetsgarantier. Men först måste det bli fred i hela Ukraina och hållas en folkomröstning om neutral status, som bland annat innebär att Ukraina inte ska gå med i Nato eller husera utländska militärbaser.Förhandlingar om den annekterade Krimhalvön föreslås kunna pågå under en femtonårsperiod.Den ukrainska delegationen har lagt fram ett förslag till den ryska sidan som nu ska skickas vidare till president Vladimir Putin för att han ska titta på det här, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén.Programledare: Olle WibergProducent: Ausi PetreliusTekniker: Jocke Persson

Rak höger med Ivar Arpi
Ryska imperiet slår tillbaka

Rak höger med Ivar Arpi

Play Episode Listen Later Mar 14, 2022 73:44


Den 24 februari 2022 kommer leva kvar som det datum så efterkrigstidens Europa övergick i något annat. Vi lever i en ny epok, en ny världsordning. Vi är just nu inne i krigets dimma och kan inte förutsäga vad som komma skall, men att det inte finns någon väg tillbaka är tydligt. På en säkerhetskonferens i München 2007 lade Vladimir Putin fram sina ambitioner, vilket han sedan satte kraft bakom i kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Det gick alltså att förutse delar av skeendet, om än inte exakt när och var. Men kan man spåra dagens krig längre bakåt än så? Vilka krafter släpptes loss av Sovjetunionens upplösning?I en ny bok – Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke) – beskriver Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, vägen fram till det ödesdigra datumet för några veckor sedan. Han vänder sig mot att det skulle ha varit ödesbestämt att Ryssland och västvärlden återigen blev fiender. Det fanns möjlighetsfönster, men dessa har genom åren stängts ett efter ett: Utvecklingen har varit kumulativ. Nya ärrbildningar och förlorad ömsesidig tillit har följt i spåren på varje enskild kris. Människor har en förmåga att välja sina tragedier och stora segrar. Båda utgör bärande element i formeringen av länders nationella identitet. Putin har gjort det sovjetiska imperiets fall till sitt lands stora tragedi. Andra världskriget till sin stora seger. I detta hänseende finns det inget överraskande med hans förda politik. Enligt en rysk opinionsmätning i mars 2021 önskade 67 procent av respondenterna att Sovjetunionen aldrig upphört att existera. En absolut majoritet av befolkningen delar uppfattningen om segern 1945 som sitt lands noblaste ögonblick. Det ryska ensamhetssyndromet – känslan av att vara utsatt av hot inifrån och utifrån – har inte saknat inslag av såväl stolthet som sentimentalitet och tragedi. Å ena sidan en formidabel stormakt med ansvar för den globala säkerhetsarkitekturen. Å andra sidan ett land som är hotat och nödgas vidta åtgärder för att skydda sina legitima intressen. Den som vill kan förhandsbeställa Martin Kraghs bok här (den släpps 31 mars). Jag rekommenderar den varmt för alla som vill få en djupare förståelse av Putins Ryssland, och beslutet att invadera Ukraina.PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt den här veckan. Och snart är jag igång som vanligt igen. DS.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Spionpodden
Ep50. 'Ukrainakrisen 2022 - Slåss Putin egentligen för sitt eget liv?'

Spionpodden

Play Episode Listen Later Feb 20, 2022 87:12


130 000 ryska soldater står längsmed Ukrainas gräns sedan flera veckor och påstår sig utöva militärövningar. Men, USAs underrättelsetjänst påstår tvärtom. De känner sig säkra, Ryssland kommer anfalla och detta varnar man öppet resten av världen - en ovanlig strategi om man jämför hur USAs underrättelsetjänst agerade med nästan total tystnad förra gången det begav sig 2014 på Krimhalvön. Världen håller andan men verkar mycket enade i sin kritik och retorik mot Putin och hans metoder. Men, kommer det verkligen bli ett krig? Har Putin och Ryssland verkligen råd? Och vad kommer hända med Putin om hans stormrika oligarkers tillgångar fryses; får han då fortsatt deras stöd? Är Putins dagar räknade och överlever han själv om Ryssland anfaller? Gäst: Vera Efron - författare och rysslandsexpert. OBS: Det blev lite fel i avsnittet där vi blandade ihop SWISH med SWIFT. Vi ber om ursäkt men det skall nu vara korrigerat (den 20 februari 21.22). En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Omslagsfotot: The Reference: 'Russia vs Ukraine explained: Why are Russia and Ukraine in conflict? Will there be a war?' Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

P3 Dokumentär
*NY* Rysslands blixtinvasion av Krimhalvön

P3 Dokumentär

Play Episode Listen Later Jan 6, 2022 67:49


Från ingenstans dyker tungt beväpnade soldater upp i Ukraina. De vägrar berätta vilka de är. Mitt i kaoset finns fotbollsspelaren Gustav Svensson, som börjar planera sin flykt. Det är slutet av februari 2014 när soldater i olivgröna uniformer stormar Krimhalvöns regionala parlament.Några dagar tidigare har en proteströrelse i Ukrainas huvudstad Kiev lett till ett maktskifte i landet. En ryskvänlig president har avsatts och den nya regeringen vill närma sig EU istället för Ryssland. Specialförbanden som nu bit för bit ockuperar Krimhalvön bär uniformer som är misstänkt lika dem ryska armén använder. Men Ryssland nekar in i det längsta till att de gröna männen är ryska styrkor. Snabbt utlyses en folkomröstning på halvön. Under överinseende av de mystiska militärerna ska invånarna rösta om att ansluta sitt område till Ryssland.Medverkande:Gustav Svensson, fotbollsspelare.Juli Mamchur, överste inom den ukrainska armén. (Svensk röst: Max Lapitskij.)Tatjana Kurmanova, lokaljournalist på Krimhalvön. (Svensk röst: Tatjana Alexandrova.)Carl Bildt, Sveriges fd utrikesminister.Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Sten Sjöström, utrikesreporter SR Ekot.Elin Jönsson, utrikesreporter SVT.Mustafa Dzjemilev, parlamentsledamot och ledare för krimtatarerna. (Svensk röst: Tonchi Percan.)En dokumentär av: Viktor Löfgren.Producent: Lasse Truedson / Tredje Statsmakten.Exekutiv producent: Jon Jordås.Publicerad: 2022.

Ekot Special
Corona stoppar Putins festplaner

Ekot Special

Play Episode Listen Later May 7, 2020 7:50


Det stora fosterländska kriget så kallas andra världskriget i Ryssland. 75 år efter segerdagen 9 maj hade president Vladimir Putin hoppats se flera länders ledare närvara vid firandet på Röda torget det efter flera års bojkott från västliga ledare på grund av kriget i Ukraina och annekteringen av Krimhalvön. Men så kom coronapandemin. Hör hela reportaget i klippet Maria Persson Löfgren maria.persson-lofgren@sverigesradio.se

P3 Dystopia
Europas kollaps

P3 Dystopia

Play Episode Listen Later May 21, 2019 57:33


Vår kontinent har genom historien plågats av krig, konflikter och folkmord. Freden har hållit i sig ett tag, men lever vi på lånad tid? Trettio år av krig tog slut 1945 och förödelsen var enorm i Europa. Alla var överens: Aldrig mer. Men ett allt skakigare EU-samarbete, en ökande nationalism och ockupationen av östra Ukraina och Krimhalvön visar att krig absolut inte går att utesluta på vår kontinent. P3 Dystopia reder ut vilka konfilktlinjer som finns i Europa och hur den långa freden kan komma att brytas i framtiden.

OBS
Nationalismen och den nya ryska storfilmen

OBS

Play Episode Listen Later Mar 7, 2019 9:35


Något har hänt. Ryssland hårdsatsar på patriotiska storfilmer, men vad är det för budskap de förmedlar? David Isaksson ser hur det slavofila idealet ersatts av ett västerländskt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Våren 2014, strax efter att Krimhalvön annekterats, meddelade Rysslands kulturminister Vladimir Medinskij att hans departement nu särskilt skulle satsa på patriotisk film. Sådan hade förstås gjorts tidigare. Under Vladimir Putins tid vid makten har Sovjetunionens seger i andra världskriget kommit att bli central i historiebruket, vilket lett en strid ström av filmer om militära triumfer och hjältedåd. Några av dessa filmer, som Fjodor Bondartjuks Stalingrad, har varit framgångsrika, medan andra mötts av måttlig entusiasm från både kritiker och publik. Krigsfilmen är till sin natur begränsad. Till slut känns ännu en skyttegrav, intagen kulle eller lerig soldat lite enahanda. Inte så att det rör sig om ett plagiat, men varje bildruta följer den amerikanska filmfabrikens genrekrav. Den satsning kulturminister som Medinskij talade om hade därför till syfte att bredda utbudet och med tiden kunde man se en ny typ av patriotiska filmer på ryska biografer. Även dom berättar om segrar, men dom utspelas inte på slagfältet. Ett sevärt exempel är När vi var först från 2017 som berättar om när kosmonauten Aleksej Leonov genomförde världshistoriens första rymdpromenad. Filmen börjar 1963 då rymdkapplöpningen pågår för fullt. Sovjetunionen har ett försprång, men USA knappar in och därför tidigareläggs avfärden. Väl ute i rymden står det klart att man haft för bråttom. Leonovs kosmonautdräkt är felkonstruerad. Den sväller och han kan knappt röra sig. En av filmens höjdpunkter är den andlöst spännande scen när Leonov efter sin rymdpromenad kämpar för att ta sig tillbaka in i rymdkapseln innan syret tar slut. När vi var först är en hyllning till en tid när Sovjetunionen verkligen var först. Det är en film full av hammare, skäror och röda stjärnor. Men trots alla sovjetsymboler så kan tittaren inte undgå att lägga märke att När vi var först liknar filmer som Apollo 13, Det rätta virket och framförallt Top Gun. Inte så att det rör sig om ett plagiat, men varje bildruta följer den amerikanska filmfabrikens genrekrav. Den här likheten gäller inte bara formen, utan också det ideologiska innehållet. För i När vi var först, precis som i de amerikanska föregångarna, är det individen som avgör historien. Kosmonaut Leonov är lojal mot ledningen i det att han till varje pris vill genomföra sin rymdpromenad, men han bryter mot överordnades order när han måste. Det är hans vilja, improvisationsförmåga och mod som gör att rymdfärden får ett lyckligt slut. Flera av de nya patriotiska filmerna har hämtat material från idrottens värld. Kassasuccén Rörelse uppåt bygger också på en sann historia. Den berättar om hur Sovjetunionens basketlag lyckades besegra USA i München 1972 och därmed vann OS-guld. I filmen kämpar en okonventionell sovjetisk tränare mot en oförstående landslagsledning. Hans lag har dåliga förutsättningar, men eftersom de är villiga att förändra sig lyckas mot alla odds slå världen bästa basketlag. På ett sätt är det inte konstigt att de ryska filmerna liknar amerikanska klassiker. Nationalism handlar till stor del om den egna nationens förträfflighet. I slutändan kan man lika gärna byta ut en flagga mot en annan. Ryssland ses som något annat än Väst, en egen civilisation som försvarar traditionella ryska värderingar och den inhemska filmen får då till uppgift att propagera denna ryskhet. Men en sak gör ändå det här fenomenet märkligt, i Ryssland på 1800-talet uppstod en romantisk nationalistisk idétradition, den slavofila, vars centrala tanke var att landet i grunden skiljer sig från det så kallade Väst. Slavofilerna såg att Ryssland inte var lika avancerat som Europa när det gällde ekonomi och teknik, men gjorde det till landets styrka. Ryssland var oförstört och moraliskt överlägset. Medan Väst var ytligt och materialistiskt var Ryssland andligt och orealiserat. Sådana slavofila idéer verkade klart i bakgrunden när kulturminister Medinskij drev igenom sin nya filmpolitik. Ryssland ses som något annat än Väst, en egen civilisation som försvarar traditionella ryska värderingar och den inhemska filmen får då till uppgift att propagera denna ryskhet. Den som inte stödjer sin egen kultur, stödjer fiendens armé sa Medinskij i flera intervjuer. Men om budskapet som ska förmedlas är att Ryssland är annorlunda verkar det märkligt att ge produktionsstöd till filmer som i allt väsentligt liknar amerikanska. När filmerna hyllar personlig framgång och konsumtionskultur går det på tvärs med den slavofila ideologin där sådant anses vara tecken på Västs dekadens. För slavofilerna har Ryssland en inre kvalitet, men i de nya patriotiska filmerna ser man inget av det. Hur man skulle kunna få biopubliken att välja en slavofil film som hyllar enkelt ryskt byliv, framför det senaste amerikanska superhjälteeposet är inte lätt att först Så hur går det här ihop? Om Ryssland skiljer sig så mycket från det så kallade Väst, varför är ryska patriotiska filmer så lika amerikanska?  Ja, en förklaring är att dagens Ryssland på många sätt inte är så annorlunda. Skribenten Tony Wood menar i sin bok Russia Without Putin från år 2018 att Putin på det stora hela bevarade det system som hans föregångare Boris Jeltsin skapade. Ryssland är ett i grunden ett kapitalistiskt land. Ingen skulle kalla det en perfekt marknad. Kremllojala leder de stora oljeföretagen. Yttrande- och mediefrihet är begränsad och domstolar inte självständiga. Men för den vanliga medborgaren gäller otrygghet, stenhård konkurrens på arbetsmarknaden och självförverkligande genom konsumtion. Faktum är att även de patriotiska filmerna verkar på en marknad. De tävlar med Hollywoods främsta succéer. Hur man skulle kunna få biopubliken att välja en slavofil film som hyllar enkelt ryskt byliv, framför det senaste amerikanska superhjälteeposet är inte lätt att förstå. Att de patriotiska filmerna saknar en egen ideologi och estetik speglar Ryssland i stort, där ryska politiker länge letat efter en nationell idé.  Men trots allt tal om att vara annorlunda så har inte någon trovärdig sådan kunnat presenteras.   Ändå tror jag att de här filmerna fungerar som propaganda. Men deras styrka ligger i formen, snarare än innehållet. Segrarna det berättas om är naturligtvis tänkta att väcka nationell stolthet, men viktigare är att filmernas tekniska briljans är minst lika imponerande som en guldmedalj i München.   I Fjodor Bondatjuks film Gravitation skjuter den ryska militären ner ett jättelikt rymdskepp över Moskva. När det störtar och mejar ner höghusen i förorten Norra Tjertanova häpnar vi i publiken över det faktum att Ryssland kan göra sådan film. Till slut är det denna professionalism, och inte det ideologiska innehållet, som fungerar som ett monument till det samtida Rysslands storhet. David Isaksson, frilansjournalist baserad i Ryssland

Konflikt
Nationalism och såriga gränser

Konflikt

Play Episode Listen Later Nov 29, 2018 56:03


Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson

Radiokorrespondenterna
Ukraina: Musik i moll, borsjtj och framtidstro

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Aug 8, 2017 45:16


Idag handlar det om landet som vill borsta bort lillebrorsstämpeln och som sakta men säkert lägger om kursen från öst mot väst. Ukraina, till ytan det största landet i Europa och ett land där ingen kan klaga på att det inte händer något, tre omvälvande revolter på mindre än 30 år till exempel. Vardagsliv i Kiev Med i studion finns Elin Jönsson, SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent, som just kommit hem efter att ha bott två år i Kiev. Hon berättar bland annat om hur vardagslivet ser ut, om hur otroligt krångligt det är att ta sig in på Krimhalvön och hur Kiev trots allt präglas av en atmosfär av framtidstro. Och vi ringer upp lyssnaren Viktor Pylypenko, som hörde av sig via sociala medier för att berätta om hur hans ansökan om att besöka sin mormor i de förbjudna zonerna under mitten av sjuttiotalet drog till sig både KGB och SÄPO. Från moll till dur? Musiken har alltid varit en tröst för Ukraina. För att skapa hopp har konsertpianisten Natalya Pasichnyk valt att tolka ett pianostycke i dur, något mycket ovanligt inom den ukrainska klassiska musiken som nästan alltid går i moll. Dessutom har vi bjudit in Andriy Kachur, ordförande för Unga ukrainare i Sverige, som har koll på vad som händer på gräsrotsnivå bland Ukrainas unga och i kulturen. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill kring Maria Persson Löfgrens bevakningsområde. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna@sverigesradio.se alternativt ringa till telefonsvaren på 08-784 39 51. Programledare: Maria Persson Löfgren Producent: Helena Huhta

Kaliber
Försvaret på Gotland – det bidde en tumme

Kaliber

Play Episode Listen Later May 30, 2016 30:43


Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

Människor och tro
Längtan efter att bli en hel människa

Människor och tro

Play Episode Listen Later May 19, 2016 44:41


Halva liv heter Qaisar Mahmoods nya bok. Om en sons försök att göra upp med sin far som ligger på dödsbädden, om kulturkrockar och att hitta en väg in i det svenska samhället. Mahmood gästar oss idag. Efter Ukrainas skräll i Eurovison intervju med Krimtatarernas ledare Mustafa Dzhemilev.Det går alltså att vinna en global schlagertävling med en låt om Stalins massdeportation av Krimtatarer under andra världskriget. Men många hävdar att låten också handlar om ett politiskt nu, och Putins ockupation av Krimhalvön. Vår reporter Alexandra Sandels har mött ledaren för Krimtatarerna, en man med fårat ansikte och sorgsna ögon som nu åter tvingats till ett liv i exil.Är du oren lille vän?Efter Yasri Khan och handskakningsdebatten har vi förstått att det är laddat med hälsningsritualer. Men hur har det med religion att göra? Kan det ha nåt med tankegodset kring renhet och orenhet att göra? Vad betyder det att ha ett rent hjärta, och hur långt kan man gå för att hålla en hel församling ren? Vår reporter David Berjlund ger sig ut på jakt efter vad renhet/orenhet betyder för människor inom olika religioner idag.Iran och Saudiarabien i storbråk om vallfärden till MeckaTusentals pilgrimer från Iran ser ut att missa årets hajj vallfärden till Mecka. Förra veckan bröt samtalen ihop mellan Iran och Saudiarabien om förutsättningarna för pilgrimsfärden. Vår utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg ger sin bild av konflikten.

Lundh
75 - Marie-Anne Lindhardt

Lundh

Play Episode Listen Later Nov 1, 2015 61:35


Avsnitt 75 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Marie-Anne Lindhardt. Hon är jurist på Maqs Advokatbyrå och jobbar i deras speciella sportgrupp som hjälper klubbar och spelare inom fotbollen att handskas med lagar, avtal och tvister. I podden berättar Lindhart om hur Gustav Svensson kunde lämna Tavriya Simferopol på Krimhalvön under oroligheterna, hur Åtvidabergs FF hnaterade miljonböter från Fifa och hur byrån hjälpt svenska klubbar få sin solidaritetsersättning för Ola Toivonen och Behrang Safari. Dessutom beskriver Marie-Anne Lindhardt hur det är att jobba som kvinna i en mansdominerad bransch, att klubbar i Europa har svag betalningsmoral och att det finns en väg runt Fifa:s förbud mot tredjepartsägande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Radiokorrespondenterna
Podd: Ryssen kommer

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later Aug 18, 2015 45:02


Maria Persson Löfgren (Moskva), Johanna Melén (Östeuropa) och Thella Johnson (Helsingfors) deltar i seminarium om synen på Ryssland, och landets roll i världspolitiken, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Krimhalvön är annekterad, president Vladimir Putin anklagas för att bryta mot nedrustningsavtalet kring kärnvapen, och plötsligt får en svensk diplomat lämna Moskva. Vad är det som pågår i Ryssland egentligen, och hur känner stormaktens grannar?

Newsflash
Naken på Krimhalvön

Newsflash

Play Episode Listen Later Mar 6, 2014 35:32


I det här avsnittet pratar Samuel om fjällen och Spjut pratar om Oscarsgalan. Sedan pratas det om Putin och krig som inte riktigt är krig samt UFO:n. Men eftersom Samuel och Spjut är två ofokuserade små pojkar så har de som vanligt svårt att hålla sig till ämnet.

Ekko
03.03.2014 HIstorien om Krim

Ekko

Play Episode Listen Later Mar 3, 2014 27:59


Krimkrigen i 1854-56 var den først fotograferte krigen. I dag, 160 år senere, ser vi igjen dramatiske bilder fra Krimhalvøya i Svartehavet. Skal vi skjønne hvorfor statene slåss om Krim, må vi kunne vår historie. For Krimkrigen har påvirket verden og våre liv mer enn vi skulle tro.

I fokus
Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

I fokus

Play Episode Listen Later Jan 1, 1970 5:23


I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.