Podcasts about Slite

Fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren tar oss med tillbaka i tiden då våtmarksfågeln svart stork flög på Öland. Och här och nu leker fisken asp i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats.Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året.I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar.Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj.Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren.I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda.Programledare är Mats Ottosson.

På den positiva sidan: Bra rapporter från både Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Gott förhandlingsklimat bakom byggavtalet. Överraskande positivt om kalkbrytningen i Slite. Och det negativa: Den nya certifieringen från Rättvist Byggande fokuserar fel. Regeringen vill väl men fokuserar fel. Och Riksrevisionens rapport sätter fingret på en helt oacceptabel förslappning i Myndighetssverige, som dessutom finansieras av avgifter – vilket definitivt inte är tanken. Hör vår expertkommentator Lennart Weiss kommentera veckans snackisar. Programledare: Anna Bellman.

Oro för eskalering mellan kärnvapenmakterna efter tisdagens attacker. Konklaven inleds – nu ska en ny påve väljas. Oscarsvinnaren om tullhotet som chockat Hollywood. Judisk lokalpolitiker lämnar Vänsterpartiet efter 25 år. Och den omstridda kalkbrytningen i Slite på Gotland får fortsätta. Programledare: Magnus Thorén.

Pour l'épisode de cette semaine, je reçois à nouveau Christophe Pasquier, cofondateur et CEO de Slite… et désormais aussi de Super, un tout nouveau produit lancé par son équipe.Deux ans et demi après son premier passage dans l'épisode #65, Christophe revient pour nous partager les évolutions de Slite, mais surtout l'histoire derrière la naissance de Super, un assistant intelligent pour retrouver l'information dispersée dans les outils d'une entreprise : Slack, Notion, Linear, Confluence, CRM, etc.Nous avons parlé :du positionnement de Slite comme knowledge base et de la logique de devenir une entreprise multi-produitsde pourquoi Super ne pouvait pas rester une simple fonctionnalité de Slitede comment ils ont structuré leur équipe pour innover sans sacrifier la stabilité du produit principalde leur approche produit, de leur tech en RAG (Retrieval-Augmented Generation), de leur go-to-market et des premiers clientsdes perspectives : spin-off ou bundle ? Christophe nous partage aussi ses inspirations comme Framer ou Doist.Un épisode passionnant sur comment itérer, innover et repenser un produit SaaS à l'ère de l'IA tout en capitalisant sur son historique.Vous pouvez suivre Christophe sur LinkedIn.Bonne écoute !Mentionnés pendant l'épisode :Le blog engineering d'AnthropicFleur MCPLinkUpL'épisode #65 avec Christophe PasquierPour soutenir SaaS Connection en 1 minute⏱ (et 2 secondes) :Abonnez-vous à SaaS Connection sur votre plateforme préférée pour ne rater aucun épisode

Free trials don't work for AI products - so... what do you do?That's what we asked Chris, CEO and founder of Slite.(00:00) - Introduction (03:36) - Challenges in Selling AI (04:53) - Introduction to Slite and Super (06:31) - AI Implementation and Use Cases (08:50) - Customer Onboarding and Trials (10:15) - Why can't we just do freemium (13:10) - Overcoming AI Adoption Barriers (22:15) - Future of AI in Business This episode is brought to you by by Fullcast, the only AI-powered platform that streamlines your entire sales lifecycle — from plan to pay. With modules like territory and quota management, routing, and capacity planning, Fullcast adapts to your unique needs — whether you need one solution or an all-in-one platform.Ready to see the difference? Visit Fullcast.com and mention the Revenue Formula Podcast to unlock an exclusive premium gift, just for listeners!Never miss a new episode, join our newsletter on revenueformula.substack.com

Ja, varför är inte det nuvarande samhället värt att kämpa för... "Ryggmärgen vill skratta. Skadeglädjens impulser kommer farande genom mig, ett hånfniss i 432 kilometer i timmen, av TT-nyheten om ungdomarna som diskvalificerats från lumpen. När Pliktverket skulle kalla svenskar i mönstringsmyndig ålder dög bara en tredjedel. De övriga sorterades bort. ”Ofta handlar det om psykiska bekymmer som depression och ångest”, står det. Orden som genast tar täten i min hjärna: söndercurlade, snöflingor, laktosintoleranta, någonting om triggervarning, någonting om trygga rum. Det är inga originella tankar; reflexer är sällan banbrytande. Sedan kommer skammen. För den som vill utgjuta sig över en hel generation unga på ärten är det ju ständig högsommar. Vindriktningen alltid densamma. Det är lite för enkelt. Så jag tänker i stället på min egen lumpartid på 1990-talet: då var det en bedrift att få frisedel, många ansträngde sig för det, slet med att framhäva sin egen oduglighet, i striktast tänkbara tillämpning av jantelagen. Folk kom ut som sängvätare, knarkare och andra öknamnsdiagnoser för att slippa undan. En kille från Slite ljög att han var bög. Sades det. Flyktbeteendet löper nog genom tiderna. Ändå är siffrorna anmärkningsvärda. Jag har fastnat med huvudet i dem. Två tredjedelar! De flesta människor blir till slut för ärrade av hopp för att våga hoppas, men det är sorgligt att kidsen redan saknar tillförsikt. Å andra sidan kanske deppigheten är ett sundhetstecken, den enda rimliga reaktionen på en ekonomisk ojämlikhet som är större än på flera decennier, att det inte finns några bostäder att flytta till, att vi är mitt i en lågkonjunktur, direkt efter en pandemi, under ständigt pågående klimatkris, bara ett par felriktade missiler bort från ett nytt världskrig. Välfärden? Den befinner sig i ett fortlöpande borttrollningsnummer. ”En vacker dag ska allt det här bli ditt”, brukar jag hota min dotter. I dag handlar politiken bara om att vi ska stoppa en massa dåliga saker, inte bygga något. En vän till mig läste nyligen Per Anders Fogelströms Stockholmssvit. Det var en enormt exotisk upplevelse, berättar hon. Men det var inte miljöerna som fick henne att häpna, det var skildringen av människors tro på det gemensamma och övertygelsen om en ljusare framtid: hela tiden detta strävande framåt, i förvissning om förbättringar för de kommande. Sviten skrevs under de svenska rekordåren så samtidens idealism färgade såklart Fogelströms bläckband (hans författarporträtt vid skrivmaskinen, komplett med en folkhemscigarett i fingerklykan, är som en moodboard för framtidstro). Den kollektiva idén gick då ut på att färdigställa ett samhälle för hela folket. I dag handlar politiken bara om att vi ska stoppa en massa dåliga saker, inte bygga något. Hoppet rundas av nedåt. Så tanken att en generation djupt deprimerade ungdomar ska försvara ett deprimerande samhälle och den deprimerande framtid de står inför... den linjerar inte riktigt med Ulf Kristersson, chefen för sagda samhälle, och hans styvt nationalromantiska vision där medborgarskapet automatiskt innebär att alla ”med vapen i hand och med livet som insats” försvarar landet. Det behöver förstås inte vara så här tråkig stämning. Detta är förmodligen ingen rolig text att läsa, den är i fall rätt trist att behöva skriva. Men det blir tydligt vilket utrymme som finns, vilket hålrum som står att fylla, för en samlande rörelse som vill någonting. När depressionen slog till 1929 hade Per Albin Hansson nyligen lanserat idén om folkhemmet. Under vår tids depression, vad finns det att hoppas på, att staga upp morgondagen med, annat än mer plånbokspolitik? Det vore spännande med klara visioner som för en gångs skull inte har rötter i nazismen. Och det vore bra om samhällets bärande funktioner, tja funkar. Nu blev det banalt här; grundläggande behov är sällan banbrytande. Men kanske måste vi börja med att bygga ett samhälle som gör människor starka nog att skydda det." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna allt bonusmaterial? Klicka på länken nedan: https://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe Håkan Loob är född i Slite på Gotland och där höll han som ung på med massa olika sporter. Hockeyn vann till slut och via olika lag i landet hamnade han till slut i Karlstad och Färjestad. Han har fortfarande poängrekordet i SHL, och har som enda svensk gjort 50 mål under en och samma säsong i Calgary Flames i NHL. Han har tagit OS-guld, VM-Guld, Stanley-Cup Guld och SM-Guld och är en av våra största hockeyspelare genom tiderna. Han drivs inte av pengar, så vad tycker han om dagens hockeylöner? Finns det bögar i SHL och vad gillar Håkan att göra naken?. Detta och väldigt mycket mer kommer här men först - kan man vara otrogen mot Löfbergs kaffe?

I denne ukas episode av "Snakk Om" dykker vi ned i temaet mange av oss kjenner oss igjen i: utfordringene med å ta valg.Det å stå ved et veikryss, uansett hvor stort eller lite valget er, kan virke overveldende. Vi deler våre tanker, erfaringer, og ikke minst, hvordan vi navigerer gjennom valgenes verden sammen.Vi utforsker også hvordan frykten for å ta feil valg kan påvirke oss, og hvorfor det noen ganger er lettere å la andre bestemme for oss. Men husk, hvert valg, stort som lite, former veien videre.Er du klar for en prat som kanskje kan hjelpe deg med det neste valget du står ovenfor? Da er dette episoden for deg! Lytt inn, la oss inspirere deg, og husk: Det er helt ok å be om hjelp eller innsikt fra de rundt deg. Sammen er vi sterkere!---Finner du glede i podkasten vår og temaene vi løfter opp?Da vil vi veldig gjerne høre om det.Rate oss og legg igjen en anbefaling i podcast appen du bruker. Og del oss gjerne med dine venner og bekjente.En podcast fra HighFiveCoupleFølg oss gjerne på Instagram @highfivecouple, eller våre personlige profiler på @bianca.simonsen og @espen.o.simonsenTa kontakt med oss om du har tips, innspill, eller tilbakemeldinger. 

Malin Haawind är just nu aktuell med en historisk romantrilogi som ges ut på Piratförlaget och som inleddes med De kom från öar 2021, följdes upp med Och havet gav igen 2022, och sista delen In mot stenig strand som gavs ut i september 2023. Med inspiration från hennes mormor och morfars liv skriver Malin Haawind berättelsen om en familj som gör en folkhemsresa, från små kustsamhällen på öarna Gotland och Tjörn, till den moderna industristaden Södertälje. Huvudpersoner är Dagmar och Holger, som träffas när han kommer som sjöman till Slite där hon jobbar som spritkassörska på Hotell Slitebaden. Den tredje huvudpersonen är havet - ständigt närvarande, det som de lever nära och av, som sätter mat på bordet, men som ständigt påminner öborna om deras litenhet, och om att livet är skört. Hösten 2024 kommer nästa bok, Dagdåd - en historisk roman om Malin Blomsterberg, Ellen Keys hushållerska och alltiallo. En berättelse om arbetets och psykets gränser, om klass och litteraturens kraft. Malin Haawind har tidigare skrivit fyra fackböcker – Dra åt helvete, Sluta skrik för fan, Ät din jävel och Satans skit – som förutom svordomar i titlarna har det gemensamt att de handlar om sådant som ligger människan och vardagen nära – känslan skam till exempel. Malin är även verksam som redaktör, översättare och skrivarkurslärare. Malin talar också om familj som är ett bärande tema i hennes böcker, samt om hennes egen relation till sina romankaraktärer. Samt hur en bok föds och om vikten av att göra fel innan man hittar rätt i skrivandet.

ELISA REGGIARDO is a Partner Marketing at Slite, a modern knowledge base that helps teams escape the chaos of information overload. In this interview, we talk about information management & asynchronous decision-making. For more information on remote teams doing great things, visit https://www.collaborationsuperpowers.com

An episode with a lot of product talk!Christophe Pasquier, the CEO & Founder of Slite, in B2B SaaS CEOs.We're talking about the 4-fits framework, how they use AI, what KPIs that's the most important, pricing and much more.-Timeline:1:25 - Slite's elevator pitch.2:05 - Who is Christophe Pasquier?2:45 - The story of Slite.4:45 - 5 quick ones.5:20: The top ways Slite works with AI7:00 - Top KPIs for Slite.9:30 - Best practices for Go-to-Market strategies.11:45 - External questions from Linda Wennerström at Momang: "How have you approached the process of finding the optimal price for your SaaS product?"14:00 - What sales channels work the best?16:30 - The best way to do outreach to Chris.17:10 - Is Christophe a good leader?18:20 - Superpower as a leader.19:15 - The worst things as a leader, and how to stay on top of it.21:10 - External questions from Hampus Persson, co-founder of Vaam: "During the last few months, we've seen companies around the world walk back on their remote work policies, forcing workers back to the office. Slite has been remote first since before it was cool. How will the back-to-the-office impact you?"23:30 - Leadership is all about Care.24:00 - Top things to Chris would tell his younger self.-Christophe Pasquier's LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/christophepasquier/Josef's LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/josef-fallesen-98440864/-Get more booked meetings and increase your sales - try Vaam for free on vaam.io.-The music: Learning - Averro, AROM, Tore Phttps://open.spotify.com/track/5GOQtwi7xTnEoNqHrBOWem?si=4365c043e90e4444 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

saas.unbound is a podcast for and about founders who are working on scaling inspiring products that people love brought to you by https://saas.group/. In this episode #38, we are talking with Christophe Pasquier , founder & CEO of Slite (https://slite.com/ ), a modern knowledge base that helps teams escape the chaos of information overload. Slite attended YC in 2018, raised more than 15M$, and is serving tens of thousands of teams every month. Christophe talks about the way he and the team determined their product channel fit and made sure the right customers are able to find them easily. Christophe also discusses the up and downs of building a team and the recent layoffs they had to deal with. This is a difficult but important topic for the founders and an inevitable situation for any business. Chris is inspired by team dynamics, making it easier for customers to collaborate on projects and make meaningful connections. Subscribe to our channel to be the first to see the interviews that we publish twice a week - https://www.youtube.com/@saas-group Stay up to date: LinkedIn - https://www.linkedin.com/company/14790796 Twitter - https://twitter.com/SaaS_group

Jem and Justin discuss Slite video lights, tooling foam, 3D printing with Printables.com, BambuLabs AMS Hydra upgrade, desiccant dry boxes, Laura Woodward sculptures, private AI, choosing one specialization, sawdust-powered heaters, and Carbide tools.Watch on YoutubeDISCUSSED:✍️ Send Comments on this EpisodePlease note: Show notes contains affiliate links.Slite video lights - pre-order finally arrivedTool foam resultsPrinting madnessPrintables.comPDX CNC on PrintablesHydra Upgrade for BambuLabs AMSAMS Desiccant Dry BoxesLaura Woodward SculpturesPrivate AI agent for LBWhat if you had to choose only one specialisation in the business?Sawdust-powered water heaterCarbide FTWSUPPORT THE SHOWBecome a Patreon - Get the Secret ShowReview on Apple Podcast Share with a FriendDiscuss on Show SubredditShow InfoShow WebsiteContact Jem & JustinTiktok | Facebook | YoutubeHOSTSJem FreemanCastlemaine, Victoria, AustraliaLike ButterMore LinksJustin BrouillettePortland, Oregon, USAPDX CNCNackMore Links

Melanie Broder, Head of Content at Slite (and an old co-worker of Jimmy's!) joins the show today.Melanie is a writer and teacher in New York, who currently runs the Slite blog and newsletter. Slite is a modern knowledge base that drives action, thoughtful collaboration and confident decision-making for its users.Jimmy and Melanie chat about the process at Slite, from content frequency to Melanie's tips for editing for the right audience. They also chat about Slite's new AI feature, “Ask”. Ask uses artificial intelligence to find relevant answers to a question based on all documents in your company's database. For example, “How do I log my days off” will result in a concise answer and even reference the documents it garnered the information from.To find out more about Slite, visit slite.com. To learn more about Melanie, you can find her on LinkedIn and on her website - melaniebroder.com/  Content, Briefly is brought to you by Superpath - content marketing's best place to network, learn and grow your skills. Come for the connections, stay for the camaraderie.

In this episode, Christophe talks about Slite's customers, mission and values about remote culture, high performance in leadership, biggest weaknesses, experience with YCombinator, how has Christophe chawed as a leader, and much more!TimestampsIntroduction [00:00:00] Host Rohit Malhotra introduces the Life Self Mastery podcast and guest Christophe Pasquier, founder of Slide.Starting Slide [00:00:52] Christophe talks about how he unintentionally got into the remote work game and how Slide started as a note-taking app for teams.Building the First 1000 Users [00:03:50] Christophe discusses how they initially got their first users through their own network and by selling to teams, and how they eventually got their first real company customer. He also talks about the launch on Product Hunt and how it helped them gain more users and interest in the market.Lessons from Slide's Challenges [00:08:09] Christophe Pasquier shares the challenges Slide faced in its first year, including co-founder burnout and competition with companies like Notion and Confluence. He discusses the importance of resilience and not underestimating the difficulty of cracking a market.Benefits of Y Combinator [00:13:18] Pasquier talks about his positive experience with Y Combinator, including the financial benefits and the opportunity to network with other entrepreneurs. He also acknowledges some of the challenges, such as the large batch size and the pressure to sell to other companies in the cohort.YC Experience [00:16:06] Christophe talks about his experience at Y Combinator and the benefits of being a part of the program.Remote Work and Culture [00:20:13] Ravi asks Christophe about his advice on building and retaining company culture while working remotely, especially in the early stages of a company.Remote Work and Unicorn Experience [00:21:29] Christophe discusses the possibility of building a unicorn company while being remote and how the COVID-19 pandemic has opened up more opportunities for remote work.Building Culture in Remote Teams [00:22:25] Christophe talks about the importance of transparency, shared ownership, and synchronous activities in building company culture in remote teams.Remote work culture [00:24:05] Discussion on the culture of remote work and how it varies among teams.Social media management [00:25:06] Introduction to Social Pilot, a social media management tool, and its benefits for businesses.Hiring process [00:25:44] Discussion on Slide's hiring process and how they attract the right talent through their brand and culture.High performance leadership [00:27:59] Definition of high performance leadership and the qualities valued by Slide's leadership team.Founder's journey [00:29:42] Christophe Pasquier's journey as a founder and the different phases of leadership he has experienced over the past six years.Building the product [00:32:14] Christophe talks about the early stages of building Slide, focusing on the core product and building workflows for remote teams.Importance of visibility [00:33:05] Christophe discusses the importance of being visible as a company and how it can be detrimental if not done properly.Biggest weakness [00:33:51] Christophe talks about his biggest weakness as a founder, which is not being visible enough and not putting themselves out there.Mistakes made [00:35:54] Christophe reflects on mistakes made during the early stages of building Slide, including hiring too quickly and trying to differentiate too early.Favorite online tools [00:38:45] Christophe shares his favorite online tools, including Slide, Slack, and Superhuman.How to reach Christophe [00:39:27] Christophe shares his Twitter handle as the best way to reach out to him and learn more about Slide.

Slite cliste le muirín a dhéanamh agus ábhar tí a úsáid chun cothú dhéanamh air an ithir.

In this episode of Pulse, Andreas talks with Christophe Pasquier, founder, and CEO of Slite, about documentation and its lifetime. They also discover a new startup idea when discussing managing and maintaining documentation. Sit back and enjoy the show if you want to get started with proper documentation!

Skryt av Bergen by / Molde viste karakter / Glimt er sølv favoritt / LSK sloss for denne Bronsen / RBK MÅ slå Glimt / Braute bass med to kasser / Quiz time / Fantasy prat / Måtte ende 1-1 på Briskeby / Ålesund er sikret nå / Enga kan på 7 plass / Sandefjord vil slite i kvalikk / Neste runde spådom / Obos hjørnet.For deg som ønsker mere av Synseligaen på øret.Synseligaen på Patreon, trykk linken under!www.patreon.com/Synseligaen(Lydklipp er godkjent av utvalgte spillere & mediahus).Takk til Tv2 sporten & Europort for bruk av lydklipp i denne episoden. Gå innpå Eurosport og se hvordan du får tilgang til hele Eliteserien der du er.

Discover how Slite is bringing clarity and efficiency with async thread-based decision-making. Despite being a mouthful, it brings so much value. I'm excited to bring back the Startup Series. Today, we have Christophe Pasquier, the founder, and CEO of Slite. The startup is a knowledge and communication platform where remote teams make decisions and share knowledge. ‍ In this episode, we talk about asynchronous communication, work culture, and how Slite improves the way remote teams work together. --- Creating great content takes time and effort, and this podcast couldn't exist in the long run without great partners. This season's sponsor is Qatalog Work Hub. Find what you need, see who's working on what, and get updates on where things are at, without the endless stream of emails and pings coming from everywhere. Sign up now at Qatalog.com for a free 30-day trial, for you and your team. --- Visit remotefirst.fm for full show notes.

Pour l'épisode de cette semaine, je reçois Christophe Pasquier, le CEO et cofondateur de Slite. Slite c'est une solution de documentation pour les équipes qui travaillent à distance. Pendant cet épisode, Christophe nous a raconté son parcours avant de lancer Slite et sa rencontre avec eFounders. Il nous a ensuite raconté son passage à YC puis nous avons beaucoup discuté de l'importance de trouver son positionnement dans un environnement aussi concurrentiel que le sien et face à Notion. Christophe nous a, entre autres, expliqué la difficulté de construire un produit où les “basiques” à avoir sont nombreux et où il faut en même temps innover sur certaines features critiques. Vous pouvez suivre Christophe sur twitter. Bonne écoute ! ___ Mentionnés pendant l'épisode : Gustaf Alströmer, partner chez YC Hopin Deel Oyster Remote.com Episode avec Pierre Touzeau de Claap Lost and Founder, Rand Fishkin ___ Pour soutenir SaaS Connection en 1 minute⏱ (et 2 secondes) : Abonnez-vous à SaaS Connection sur votre plateforme préférée pour ne rater aucun épisode

Tiramisu sméara dúbha, smúdaí sméara dúbha, Sangria agus seatnaí. Slite éagsúla chun cúp a bhaint as na sméara dúbha.

Vous avez manqué l'épisode avec Christophe ? Pas de panique ! Voilà une séance de rattrapage. Si vous connaissez Notion, vous ne connaissez peut-être pas encore Slite. Pourtant, sur le papier, les solutions semblent identiques. C'est bien ça le challenge de Slite. Se différencier. Et créer sa propre catégorie face à un mastodonte. Vous m'en direz des nouvelles

Take Concrete Action är en massaktion mot Cementa utanför Slite på Gotland 25 - 27 augusti.
 I detta avsnitt berättar Rut och Elisabeth om Cementas klimat- och miljöförstörande verksamhet, hur politikerna håller verksamheten om ryggen och ändrar på lagar för att gynna denna fossilindustri. Cementa släpper ut mest mest koldioxid per år av alla företag i Sverige, med drygt 1,9 miljoner ton 2020. Det motsvarar cirka 3-4 procent av ALLA utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser. Mycket av Cementas utsläpp kommer ifrån förbränning av kol –som tills nyligen till stor del importerades från Ryssland.
 Förutom klimatet hotar Cementa gotlänningarnas dricksvatten och jordbruk. Globalt har cementproduktionen ett gigantiskt koldioxid-avtryck – minst 8 procent av de globala utsläppen kommer ifrån cementindustrin, vilket är mer än den globala flygindustrins utsläpp. Dessutom ökar produktionen av cement för varje år som går. Om Cementproduktionen var ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA.

 God lyssning!

I ukas episode snakker vi om siste nytt fra 6. januar-høringene og om Bidens fall på sykkel - sistnevnte primært som en metafor for tingenes tilstand. Vi tar utgangspunkt i to ferske kommentarer: Sigrids "Kampen om sanninga i Kongressen" (Vårt Land) og Ares "Biden og demokratenes varslede fall" (Dagsavisen). Amerikansk politikk er en podkast fra AmerikanskPolitikk.no. Denne uka hører du fra Nettavisens Henrik Heldahl, Sigrid Rege Gårdsvoll og Are Tågvold Flaten. Produsert av sistnevnte.Støtter du oss via Patreon.com/ampol får du tilgang til spesialepisoder og merch i posten.

Vi tog ett snack med Rut och Ola från nätverket Take Concrete Action som just nu mobliliserar till en klimataktion på Gotland i augusti. När, varför och allt om de onda superskurkarna i ägarstrukturen bakom Cementa - lyssna, följ TCA i sociala medier och åk till Slite! https://takeconcreteaction.info/ Tack till GRK NORTH EAST för introt. Outro var Allan Edwall - Bestäm dig Vi finns där poddar finns, tex i Radio Noden www.radionoden.se. Följ oss på instagram.com/kominternpodd. Du når oss lättast på kominternpodd@gmail.com och vill du bidra till poddens fortlevnad så kan du bli med i den exklusiva klubben på patreon.com/kominternpodd.

Hvordan kan mann stå i noe så altoppslukende og vanskelig som å kanskje ikke få mulighet til å bli mor, når dette er ens høyeste ønske? Hvordan kan pårørende støtte best mulig i en slik situasjon?Ukens gjester er Tale Østensjø og Charlotte M. S. Karlsen.Tale er psykolog og har arbeidet mye med kvinner som sliter med å få barn og kvinner som går igjennom IVF behandling. Charlotte har selv vært igjennom en kamp for å kunne få barn. Hun har fått kjenne på både kroppen og psyken hvordan det er å gå igjennom en slik opplevelse, som hun har valgt å dele med deg.Da er det bare å trykke på play! Har du ønsker til tema for en kommende episode, kan du kontakte oss via vår hje mmeside:https://www.hverdagspsyken.noHar du behov for støtte/hjelp, kan du finne lenker til hjelpetjenester på denne siden: https://www.hjelpesiden.no

Christophe Pasquier, Cofounder & CEO of Slite, ponders whether happiness can truly be part of the job for CEOs, and discusses how managers can approach tough conversations & feedback.HR folks & managers: check out Tough Conversations here. Learn how to navigate sensitive topics like salary chats, periods & work, letting people go, and much more

Christophe Pasquier, c'est le CEO & fondateur de Slite ! Et Slite, c'est un outils collaboratif en ligne qui facilite la documentation et les interractions. Mais avant de créer cet outil plutôt cool, Christophe a été entouré entrepreneur ! Après une école d'ingénieurs, il voit beaucoup de ses potes monter des boîtes pendant leurs années de césure. Et ça, ça l'inspire ! Il démarre donc son aventure entrepreneuriale en créant 2 boîtes, une plateforme collaborative asklinks et un site de ventes de sneakers. Mais ses expériences ne sont qu'éphémères. À ce moment là, il ne veut pas créer de boîtes tout seul, ni continuer à travailler en Freelance. Il essaye donc de rentrer dans les boîtes tech qui l'inspire le plus ! Puis un jour, il se retrouve chez EFunders où, on lui pitch l'idée d'une application de prise de notes. Christophe est inspiré par l'idée ! Il rencontre également son associé Pierre chez EFunders et se lance ensemble dans la création de Slite. Cette histoire, il nous la raconte dans l'épisode d'aujourd'hui, entre l'évolution du projet, les tests, les premières ventes ou encore la recherche d'investisseurs. L'histoire de Slite est plus qu'inspirante ! Bonne écoute ! Pour soutenir le podcast : S'abonner à La Galère pour ne pas rater la sortie du prochain épisode ! Mettre 5 étoiles sur Apple Podcast ou Spotify pour aider d'autres personnes à découvrir le podcast :)

Le remote. L'asynchrone. Deux manières de travailler qui ont littéralement explosé durant la crise du COVID. Mais pour continuer à collaborer efficacement, les équipes ont besoin d'outils performants. Sauf qu'ils ne se construisent pas en 1 jour. Ni en un confinement. Alors en 2017, Christophe lance Slite. Avec l'aide d'eFounders (encore eux !). Aujourd'hui, Slite c'est : +6000 équipes actives chaque mois +30 collaborateurs 15 M$ levés Au cours de cet épisode :

Ved siden av all vanlig gaming som Warzone, så overrasker Richard med å ha spilt gjennom The Artful Escape og kommer med en veldig god anmeldelse av det spillet. Nils har fått startet ordentlig på Far Cry 6, både co-op og solo, hva synes han så langt? Vi tar opp et spennende tema i treningsbiten, om du burde slite ut en muskel før en av hovedøvelsene dine. Vi forklarer det enda bedre i episoden, nyttig å vite! Helt til slutt har vi en laang snakk om Squid Game, som begge har fullført, og vi sier det klart og tydelig i fra før vi spoiler noe, men det blir selvfølgelig masse spoilere! Har du sett serien og hva synes du? Vi har opprettet en Patreon! Det er med litt blandede følelser vi gjør det, og snakker om det i introen.:) Enjoy!

Karin Comstedt Webb är nordisk hållbarhetschef på det multinationella cementbolaget Heidelberg Cement. Bolaget är börsnoterat i Tyskland.Cement är ju på allas läppar efter krisen kring Slite-fabriken. I detta avsnitt ska ni få lära er grunderna kring cement. Vi kommer att problematisera det faktum att cementtillverkning skapar mycket koldioxidutsläpp samt resonera kring vilka lösningar det finns på det problemet. Slutligen. Hur kunde cementkrisen uppkomma, vilka bolag kommer att drabbas värst och hur kan det påverka börskursen? Karin ska även berätta när byggena Västlänken och Förbifart Stockholm kommer att avbrytas om inget händer. En teaser. Det är inte långt borta.

Kan cementproduktionen förlängas trots att kalkbrytningen i Slite har stoppats? Hyresförhandlingar, Alitalia och bråket om Fortnite. Med Margareta Svensson och Malin Jansson.

Ser ljust ut för Sveriges ekonomi. Terrorhotet mot flygplatsen i Kabul. Regeringen har gett besked om mellanförvaring av kärnbränsle. Gunilla Bergström död. Hör nya säpochefen Charlotte von Essen. Gotländska Slite har hamnat ordentligt i mediafokus. Malmö FF i champions League.

Dödstalen stiger efter IS attentat i Kabul. Ljust för Sveriges ekonomi. Regeringsbesked om mellanförvaring av kärnbränsle. Gunilla Bergström död. Hör nya Säpochefen Charlotte von Essen. Gotländska Slite har hamnat ordentligt i mediafokus. Malmö FF i champions League. Programledare: Maria Ekman Producent: Tomas Eriksson Reporter: Emil Östman

75 procent av svenskt cement kommer från Gotland. Men i oktober kan det vara slut med det. När Cementas ansökan om ett förlängt tillstånd för att bryta kalk i Slite på Gotland, inte godkändes, chockades både bolaget och svensk industri. Men fanns verkligen inga indikationer? Och vad händer om cementbrytningen stoppas? På en kvart får du veta varför den svenska cementproduktionen riskerar att stanna och vad regeringen tänker göra. Med näringslivsreporter Rikard Rosell.

Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om.  I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras.  I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur! 

Here's the recap...In today's episode, we chatted with Christophe Pasquier, CEO & Founder @ Slite. We spoke about long-form writing is at the heart of async communication. Because it's not focused on back n' forth pings, writing is the best format to craft a thoughtful document or argument vs other mediums. We discussed how both sync and async communication is needed for a healthy company culture. Finally, how the term 'async' needs a rebrand. For the full transcript click here. To learn more about the show click here. This is Part four of our series on async communication. For part one click here & part two click here. For part three click here. We'd love to hear your thoughts & feedback - feedback@leadingfromafar.com

Cementa gick i onsdags ut med att cementfabriken i Slite på Gotland ska bli Världens första klimatneutrala cementfabrik. Cementtillverkning orsakar stora koldioxidutsläpp. Tanken är att använda så kallad CCS-teknik för att fånga upp koldioxiden vid fabriken och skeppa den ut i Nordhavet och lagra den i utrymmen efter norsk oljeutvinning. Men det är mycket som återstår innan eller om detta blir verklighet, bland annat handlar det om ifall den koldioxid man vill fånga upp vid skorstenarna verkligen kommer att rymmas i den norska havsbotten där det är tänkt att den ska sprutas ner för deponering, och om det går att göra tekniken tillräckligt billig och effektiv. Och är ens storskalig användning av cement och betong förenlig med framtidens klimatkrav? Vad betyder den här satsningen för Cementa och för svensk klimatneutralitet? Är det ett PR-jippo, eller kan det få verklig betydelse? Medverkande: Filip Johnsson, professor vid Energitekniska Institutionen, Chalmers, Karin Comstedt-Webb, hållbarhetschef på Cementa, Daniel Värjö, miljöreporter Sveriges Radio. Programledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Filo

Cementas nya fabrikschef i Slite, Matilda Hoffstedt, känns som en given gäst i Betong LIVE när vi ägnar hela säsongen åt branschens profiler.

Beklager redusert lydkvalitet i dagens episode. Radical Broccoli søstrene, Susanne og Anette Bastviken, har lært seg å følge hjertet på den vanskelige måten. Mot slutten av studietiden kjente de på at perfeksjon i parallelle studier, jobber og blogging ble for mye. Når de kom hjem til jul kjente de at energinivået var på bunn og at endring måtte til.    Det tok noen år før de følte jeg klare for å følge grunder drømmen. I mellomtiden hadde de kjent på økende sinne og frustrasjon over bruk og kast samfunnet og hvor lite de tidligere hadde visst om ulike næringers påvirkning på mennesker, dyr og jordkloden. Dette ville de gjøre noe med! De ønsket å bidra med det de kunne for å spre informasjon om hvordan vi som enkeltmennesker kan gjøre tiltak for å redusere våre fotavtrykk. Små steg i riktig retning.    I dag har de skrevet bøker, holder foredrag, har podkast og skriver foredrag om hvordan å leve bærekraftig, om vegansk kosthold og hvordan å gå fra frykt til mot.     De var tøffe og radikale da de i 2014 begynte å blogge om hvordan å leve bærekraftig. Det var få andre som gjorde det og de møtte på en del motstand og spørsmål på veien. I dag er dette begynt å bli mer mainstream. Heia slike rollemodeller sier jeg bare! Folk som tør å gå foran og som klarer å vise at dette er mulig for hvem som helst å gjennomføre.    I dag snakker vi om deres reise, å gå fra frykt til mot, følge hjertet, verdsette seg selv, engasjere seg uten å slite seg ut og hvordan å lykkes med drømmen.    Susanne deler dessuten raust av sine flauser og beviser hvor fine damer de er.    Mer om Susanne og Anette og deres eventyr med Radical Broccoli kan du lese her:    https://www.radicalbroccoli.com/  https://www.instagram.com/radicalbroccoli/?hl=nb  https://www.dn.no/staticprojects/d2/ledestjerner/Anette-Susanne-Bastviken/  https://melkoghonning.no/ni-baerekraftige-mote-og-skjonnhetstips-fra-radical-broccoli-jentene/  https://www.rema.no/laermer/kast-mindre-mat-6-kreative-tips-fra-radical-broccoli-jentene/  https://www.vegannorge.no/artikler/radical-broccoli  Tusen takk for at du følger og abonnerer på podkasten på Instagram og der du lytter til podd.     Dersom du liker podkasten setter jeg ENORMT pris på en kommentar eller stjerne og at du deler med andre som kunne trengt å høre om det vi snakker om. Det hjelper meg med å nå ut til enda flere med disse fantastiske budskapene og rådene. Takk takk takk!  Du finner meg også på Instagram: Magefoelelsen.Podcast    På hjemmesiden min har jeg skrevet masse om meg, alle gjestene og råd som også tas opp i podkasten. Kos deg!    https://magefolelsen.com/  Musikk:    Ketsa - Up Folk  Scott_Holmes - Clear Progress  https://freemusicarchive.org/music/ 

Vi går gjennom uke 9 og 10 i denne ukens podcast.

Did Slack and great Steward Butterfield admit defeat in front of Microsoft Teams?

Dzisiaj, w 82 odcinku PDR trzecia część minicyklu #toolbox - 18 narzędzi pozwalających na tworzenie wiki i na wspólne tworzenie i edycję dokumentów. TOP 3 ciekawostki - rozwiązanie do generowania leadów :), coś co dodaje efekt WOW!. i software pozwalający tworzyć wiki w oparciu o wykorzystanie emoji. Pojawiają się wtyczki do Slacka, dodatki do przeglądarek czy osobne rozwiązania, tworzone przez gigantów jak i małe firmy. Przewija się w tle firma SoftwareMill, dzięki której zacząłem się zastanawiać nad wykorzystaniem wiki u siebie w firmie Omawiam Confluence, ContractAwesome, Draft, Deon, Etherpad, Google Docs, Guru, Kipwise, Nuclino, LeadQuizzes, Office Timeline, Project generation/proposal generation, Quip, Slite, SMASHDOCs, StoryXpress Recorder, Tettra oraz Xtensio #wykuwam #piotrekdobrarada #remoteonly #pracazdalna #toolbox #wiki #dokumenty #współpraca #leadgeneration #WOW #emoji Prezentacja https://piotr-konopka.pl/wp-content/uploads/2020/07/20200723_PDR82_toolbox03_wiki_i_praca_na_dokumentach.pdf Link do odcinka na YouTube https://youtu.be/qU2fsh4Ijws Moja strona internetowa https://piotr-konopka.pl Strona firmowa https://www.innothink.com.pl Mój LinkedIn https://linkedin.com/in/konopka Mój mail piotr.konopka@innothink.com.pl Moje podcasty https://podfollow.com/piotrek-dobra-rada/view Link do podcastu https://pod.fo/e/226b1 SoundCloud https://soundcloud.com/piotr-konopka-286414158/piotrek-dobra-rada-odc-82-toolbox-wiki-i-praca-na-dokumentach iTunes https://podcasts.apple.com/pl/podcast/piotrek-dobra-rada/id1513135345 Spotify https://open.spotify.com/show/6bu6ZEMBKJAd2LMLr7ABKP Lista narzędzi Confluence. (https://www.atlassian.com/software/confluence) ContractAwesome. (https://contractawesome.com) Draft. (http://docs.withdraft.com) Deon. (Deon.de) Etherpad. (http://etherpad.org) Google Docs. (https://www.google.com/docs/about) Guru. (https://www.getguru.com/solutions/slack) Kipwise. (https://kipwise.com/) Nuclino. (https://www.nuclino.com) LeadQuizzes. (https://www.leadquizzes.com/) Office Timeline. (https://www.officetimeline.com/) Project generation/proposal generation. (www.6prog.com) Quip. (https://quip.com) Slite. (https://slite.com) SMASHDOCs. (https://www.smashdocs.net) StoryXpress Recorder. (https://storyxpress.co/recorder) Tettra. (https://tettra.co) Xtensio. (https://xtensio.com/) Inspirowała mnie strona https://www.collaborationsuperpowers.com/tools/#brainstorm

Nous avons échangé avec Christophe Pasquier, fondateur et CEO de Slite, dont les salariés sont en 100% télétravail depuis le début de l’entreprise à travers plusieurs continents. Il nous explique comment fonctionne cette organisation du travail, les avantages mais aussi les difficultés rencontrées et les prérequis nécessaires pour le télétravail soit une réussite. "En 100% télétravail, les communications écrites doivent supplantent l'oral", met en avant Christophe Pasquier. 

In this episode of 4 the Health of it, I talk with CEO and cofounder of Slite Fitness Apparel Jamal about his brand, the name, and future plans for the company.

I det här avsnittet lyckas vi nå Tomas Bergkvist, brevbärare i Järfälla, norr om Stockholm i ett ”perfekt brevbärarväder”. Han berättar om hur det fungerar ute på fältet när allt fler vill ha varubrev levererade hem och vilka fordon som passar bäst just då. För visste ni att vi nu levererar till 385 nya platser sedan Coronaviruset slog till? Denna gång hyllar Kerstin sin kollega Julia Lundin. Båda jobbar i Slite på Gotland, och enligt Kerstin får Julia alla att skratta på jobbet. Varje dag.

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider? I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson

Romain nous fait un retour d'expérience sur son aventure avec Yousign.  On voit avec lui pourquoi la partie commerciale est l'un des fondements pour qu'une startup passe à une scale up. Romain est en train de faire passer son entreprise d'une stratégie Inbound à une stratégie outbound. Pour optimiser la partie Sales, Romain construit des synergies avec le marketing, le produit, le Customer Success. Il audit les process internes, regarde si le prospect est dans une "rocking chair".  3 axes de travail pour développer sa stratégie sur les Small et Medium Business: - l'organisation: comment il structure ses équipes. Optimisation du taux de conversion. Mise en place d'une trame de qualification et de disqualification pour les SDR.  - les process: quel est le cheminement d'un lead, ses étapes clés. Formaliser et documenter tous les process dans un Sales Playbook. Le SDR va traiter le lead entrant et créé une opportunité pour la passer à un Account executive. A moyen terme, ses forces commerciales se spécialiseront par squad avec des verticales cibles (exemple: immobilier, banque, assurance, recrutement etc...) et des BDR seront recrutés pour aller chercher les leads.  - les outils: Slite, transition de pipedrive à Sales Force, Hubspot pour la partie marketing,  Romain met beaucoup de mises en situation en place pour entrainer ses Sales.  Livres conseillés: Dream Team, Human Machine, Zero to One

Christophe Pasquier, CEO @Slite nous a partagé les modalités d'organisation de son équipe en remote : pourquoi ce mode d'organisation, que faut-il mettre en place pour qu'une équipe qui ne se voit pas physiquement tous les jours travaille le plus efficacement possible, reste engagée à 100% et se sente bien ? Il nous partage les problématiques rencontrées, les solutions expérimentées et les enseignements qu'on peut en tirer. **Ce qu’on y apprend** - les 5 valeurs clés de Slite qui sont des pré-requis au bon fonctionnement d'une équipe en remote : Trust (confiance a priori, low micromanagement, niveau élevé d'ownership), Be explicit (ou l'enjeu de la culture de la documentation / de l'écrit), Transparency (toute information doit être accessible par tous), Asynchronous (de la nécessité de travailler en asynchrone), Intensive communication (pas de machine à café ne signifie pas qu'on ne se parle pas, bien au contraire ! ) - les rituels pour se coordonner efficacement au sein de l'équipe - les recommandations pratiques : quels outils, quelles modalités d'échange pour quel besoin? - le rôle majeur des 1:1 pour identifier les petites frictions, régler au plus tôt les problèmes - la plupart des enseignements pour bien s'organiser en remote sont tout à fait applicables pour les organisations plus "classiques" (colocalisées, télétravail partiel, etc.) - les quelques limites qui restent au modèle : le bilan carbone, les limites du remote pour certains pans de l'idéation créative

On this episode, I chat with the head of marketing at Slite, a collaborative app for teams. Get the show notes here.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och Ingrid Westman, vd för Friendly Building.  Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 5 juni.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE Betonginstitutet.  Programledare är Marie-Louise Kristola.

Spécial épisode des Goal of the Week enregistré lors du Salon des Entrepreneurs de Paris 2019. Dans ce 11ème épisode, nous abordons tout ce qui permet de pulser le Remote Work dans son entreprise. Avec Christophe Pasquier fondateur et CEO de Slite !

Verdensmester og Europamester Karsten Warholm og treneren hans Leif Olav Alnes kommer for å forklare oss hvordan de klarer å samarbeide så tett og med så knallharde krav til å prestere, uten å ende opp med slite hverandre helt ut.

Dans ce nouvel episode, nous sommes ravis de recevoir Thibaud Elzière, CEO de eFounders. Créé en 2011, le studio eFounders a déjà lancé 15 startups dans le secteur de la Tech. Ces entreprises emploient plus de 500 personnes et génèrent près de 500 millions de dollars de chiffres d’affaires. Ensemble, elles ont levé plus de 100 millions d'euros en 2018. Parmi les dernières pépites on retrouve Aircall, Spendesk, Front, Slite, Forest, Mailjet, ou encore Station...Identité sonore & réalisation : yoann.saunier.me Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out.

Bienvenu(e)s chèr(e)s auditeurs/auditrices dans ce nouvel épisode du podcast "Les Nouveaux Artisans" !Dans l’épisode d’aujourd’hui, j'échange avec Clara Rua sur le métier de product designer et de comment donner de l'identité à son produit. On discute de son parcours et de ses expériences à l'étranger, notamment en Chine.Avec Clara on parle de son expérience de product designer chez Slite qui est une application de prise de note collaborative disponible sur les applications Iphone, Android et web. Clara nous partage leurs process, les outils qu'ils utilisent ainsi que leurs visions.Bonne écoute> Lire l'article completQuelques liens intéressants cités dans le podcast :NeverblandAgence MeFred et FaridBalderdashStrapiSlackFigmaInVisionFramerBrand DeckY CombinatorSuivre Clara Rua :LinkedinTwitterDribbble Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out.

Nous avons aujourd'hui le plaisir de recevoir Christophe Pasquier, co-fondateur et CEO de Slite, start-up extrêmement prometteuse lancée dans le startup studio eFounders. Slite est un outil de travail en équipe et de partage de documents. Depuis sa création, l'application a déjà séduit quelque 4000 utilisateurs actifs dans plus de 250 équipes.D'excellents résultats qui ont permis à Slite d'obtenir un financement de 3,7 millions d'euros auprès du fond Index Ventures en avril dernier. Leur récent passage au sein de l'incubateur de la Silicon Valley Y Combinator leur donne aujourd'hui les moyens de s'attaquer frontalement à leur principal concurrent, Google Docs. Retour sur le développement de cette pépite de la tech tout de suite dans ce nouvel épisode des Talks du Wagon !Identité sonore & réalisation : yoann.saunier.me Voir Acast.com/privacy pour les informations sur la vie privée et l'opt-out.

Camilla har en tøff historie å fortelle. Hun føler seg sviktet av mange i familien sin og i hjelpeapparatet, der hun føler seg som en kasteball med påstemplede diagnoser. Hun føler selv at hun trenger å få plassert skylden og ansvaret der det hører hjemme. Av hensyn til deltakerne og deres pårørende er deler av det som sies i terapirommet klipt ut, og derfor varierer også lengden på episodene.

En aktuell och het politisk fråga om det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2 ska få använda Slite hamn på Gotland och hamnen i Karlshamn.

En politisk vecka fylld av mutor, gröna skattesänkningar och Juholt som ambassadör. Försvarspolitisk djupdykning: vad skiljer Slite och Karlshamn och vad har Hultqvist och Björklund jämfört i bastun? Med Tomas Ramberg och Annie Reuterskiöld. Programledare Henrik Torehammar.

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-14_.mp3 Podd72 kan även laddas ned från iTunes och Acast. Sommarpoddandet med Podd72 fortsätter. I det här avsnittet träffar vi två utrikesministrar och dessutom ett gästspel i Slite. Samtalen är inspelade på Gotland under Almedalsveckan. 1:30 Marina Kaljurand, Estlands utrikesminister 11:05 Edgars Rinkēvičs, Lettlands utrikesminister 18:50 Samtal om Nordstream. Maria Weimer (L), energipolitisk talesperson, & Stefan Olsson … Fortsätt läsa #14 Återvunnen självständighet firar 25 år och gasledningen som delar Europa Inlägget #14 Återvunnen självständighet firar 25 år och gasledningen som delar Europa dök först upp på Podd72.

Dialoger för ökad trygghet på Gotland På Gotland arbetar bland andra kommunpoliserna Conny Johansson och Håkan Larsson med de så kallade medborgardialogerna. Dialogerna handlar om att lyssna på vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigt för att de ska känna sig trygga och säkra.  – Vi åker ut tillsammans med andra aktörer i samhället för att utföra dialogerna och få en ordentlig lägesbild över hur trygga invånarna på Gotland känner sig, säger Conny Johansson, yttre befäl.  I podden ger Conny Johansson en bild av hur medborgarna uppfattar tryggheten i Slite och vi pratar med medborgarna på plats.  Musik i detta program  Title: Orderly  Artist: Kevin MacLeod  Titel: Outro   Artist: boringXtreme   http://freepd.com/  Reporter: Maria Moustakakis.

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

Från lilla Slite på Gotland till Stanley-Cup mästare med Calgary Flames. Han är den ende svensk som nått 50-måls platån i NHL. Han tillhör en celeber skara svenska ishockeyspelare på fyra personer som vunnit allt.... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sjukhus Lex Maria anmäler förlossning, nya regler för kommunala biståndsresor och svenska språkanalyser får kritik av domstol i Storbritannien. Idag tar vi reda på vad som hänt efter några av våra granskningar. I februari i år granskade Kaliber kommunala biståndsprojekt, där politiker och tjänstemän från Kronoberg rest på ett 40-tal resor till Sydafrika. Resor där så mycket som en tredjedel av tiden gått till turistande av olika slag som besök på hantverksmarknader eller utfärder som safari. Och vid flera av tillfällen lät svenskar sig bjudas på safariutflykterna. Men efter vår granskning har både ICLD, den organisation som betalar ut biståndspengarna kommit med ett åtgärdsförslag som nu väntar på att bli godkänt av Sida. Och även politikerna i Kronoberg satt upp regler för de egna resorna. Roland Gustbée är ordförande i Regionförbundet Södra Småland och medlem i styrgrupp i Kronoberg som ansvarar för biståndsprojekten. - Det innehåller bland annat att en resa ska omfatta en normal arbetsvecka med arbete och förtydligande om hur man ska  göra om man vill förlänga resan för att ha fritid, att det sker på egen bekostnad. Ja, när Kaliber granskade de resor som politiker och tjänstemän i Kronoberg gjort på olika biståndsprojekt till Sydafrika visade sig att i genomsnitt ägnades mindre än halva tiden åt arbete och så mycket som en tredjedel av tiden gick till turistande och fritidsaktiviter av olika slag som besök på hantverksmarknad och olika utflykter som exempelvis safari. Så här lät det i Kaliber när programmet sändes i februari:   - It is an honour for us as a municipality tonight to... Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen.  Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskar en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i Pilanesberg national park, på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök ocfh enligt reserapporten hinner man också med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka det inhemska ölet innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. " Och så här sa Roland Gustbée i februari när vi visade honom vår undersökning. - Då tycker jag det är för lite arbete. Och efter Kalibers granskning kommer det nu att bli mer arbete på resorna när nu den politiska styrgruppen i Kronoberg alltså beslutat om riktlinjer som bland annat säger att sådana här fritidsaktiviter fortsättningsvis får ligga efter arbetsveckan och bekostas på egen hand. Och att deltagarna inte få ha med sig partner och barn under arbetsveckan, där arbetet ska motsvara just en arbetsvecka. Det är biståndspengar från Sida som har bekostat projektresorna, men pengarna hanteras av ICLD, internationellt centrum för lokal demokrati, och även de säger att de tagit fram ett åtgärdsförslag efter Kalibers granskning. Förslaget förtydliganden i uppförandekoden och andra styrdokument och ska nu beslutas av Sida. Men hur kommer det sig att man har kunnat göra ett 40-tal resor sedan 2006 som man gjort i Kronoberg utan att ha haft regler, som till exempel säger att deltagarna bekostar fritidsaktiviter själva. - Det är väl så att man fortsätter i gamla hjulspår till någon påpekar att någonting är fel, det är väl ganska vanligt att man gör så. Jag tycker det är bra att vi har tagit fram de här reglerna nu, det skapar en tydlighet och faktiskt den sammanställning som gjordes plockade fram en del avarter som tycker att det är bra att vi undviker i framtiden, säger Roland Gustbée. Förlossningsskada Lex Maria-anmäls efter tre år I höstas granskade vi förlossningsvården. I ett  program kunde vi visa hur barn skadats eller dött när övervakningen av barnen under förlossningen brusit och i ett program visade vi hur barn skadats eller till och med dött  där  hög arbetsbelastning, brist på personal eller brist på plats har varit en bidragande orsak till att det blivit fel i vården Vi kunde även berätta om fallen som inte anmäls till myndigheterna enligt Lex Maria, trots att barn skadats och trots att  patientförsäkringen LÖF betalt ut ersättning för en undvikbar vårdskada. Vi berättade då bland annat om nu treåriga Linnea i Lund som drabbades av en syrebrist vid förlossningen. Efter vårt program har Skånes universitetssjukhus nu valt att Lex Maria anmäla hennes förlossning. Juni 2014, Linnea sitter i soffan tillsammans med mamma Tina och pappa Per och tittar på Alfons Åberg.  Det är ett halvår sedan vi senast sågs- då i december berättade  Tina och Per om hur de kämpat för att Skånes universitetssjukhus skulle Lex Maria anmäla Linneas förlossning, men inte fått gehör. De ville inte att det som hände Linnea skulle hända igen. Så här sa Tina i programmet som sändes i december. - Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre, säger Linneas mamma Tina Lindman. Linnea drabbades av syrebrist vid förlossningen och har idag en cp-skada. I december kunde vi berätta att Patientförsäkringen LÖF bedömde att Linneas skada varit en undvikbar vårdskada enligt patientskadelagen och att hon hade rätt till ersättning .Tina hade feber, Linnea hade bajsat i fostervattnet och Linneas hjärtljud var avvikande under förlossningen. En av LÖF:s läkare menade att det  var fel att koppla bort den maskin som övervakade Linneas hjärtljud under förlossningen, när Tina skulle gå på toaletten. Efter toalettbesöket var Linneas hjärtljud så dåliga att Linnea fick förlösas med kejsarsnitt. Dessutom kunde vi berätta att Kvinnokliniken i Lund dröje fyra månader med att göra en avvikelserapport. Kvinnoklinikens verksamhetschef Andreas Herbst, som tillträdde efter Linneas förlossning sa så här i december: - Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. - Vad vill du diskutera? - Handläggningen av fallet. Och nu i våras, skickade alltså sjukhuset in en lex maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Nästan tre år efter förlossningen. - Ja vad ska man säga, det är någon sorts upprättelse, känslan av att det inte bara sopas bort liksom att Linneas...det är klart man vill känna att man åtminstone gjort något åt det för att undvika det i framtiden. Sjukhuset skriver i anmälan att de Lex Maria anmäler på grund av bristande övervakning av riskpatient och att verksamheten vidtar åtgärder med förbättrade rutiner för övervakning av riskpatienter. - Det är skönt att läsa att det blir något resultat av det hela....och det är just den där grejen jag vill ha, att kunna prata med Linnea när hon blir äldre och kunna säga att, det skedde ett resultat av det hela, att man förbättrade just det här att man skärper till det. Inspektionen för vård och omsorg,  utreder ärendet just nu.  Men Handläggaren på IVO berättar för oss att en händelse kan bli  svårare att utreda när så lång tid gått eftersom personalen kan ha svårare att minnas. Det är en av anledningarna till att  en anmälan ske senast två månader efter en händelse. - Jag tycker det är pinsamt att man inte gjort det och jag tycker också det är väldigt pinsamt att man inte någonstans ber om ursäkt. Alltså ber om ursäkt nu för att man dröjt i tre år och att vi faktiskt har fått ligga på och ta av vår kraft och energi som vi behöver lägga på annat liksom. Marie Ekberg är chefsläkare på Skånes universitetssjukhus och är den som skickat in anmälan. - Varken den nuvarande verksamhetschefen eller jag kände till det här ärendet och vi vet alltså inte riktigt hur man resonerade tidigare. Verksamhetschefen gick igenom ärendet på nytt, vi tittade även på den tidigare utredningen som var gjord via då lanstingens ömsesidiga försäkringsbolag och gjorde helt enkelt en annan bedömning idag. - Vilken bedömning gör ni? Varför gör ni en anmälan? - Det ska ju sägas att det här var ett komplicerat ärende, det var svårbedömt men vi gjorde ändå bedömnigen att man kan skärpa upp befintliga rutiner och ser man det att det finns möjlighet att minska risken för att en sådan här händelse inträffar igen ja då ska man anmäla enligt Lex Maria och det var därför vi gjorde det. Hon säger att Linneas hjärtljud  visserligen övervakades under förlossningen, men att verksamhetschefen alltså sett att man kan förbättra rutinerna övervakningen när det gäller riskpatienter som Tina var. Varför det dröjt så länge med en anmälan har Marie Ekberg svårt att kommentera eftersom hon först för några månader sedan fick kännedom om linneas förlossning. Och hon säger att patienter inte ska behöva kämpa för att sjukhuset ska göra en Lex Maria-anmälan. - Vad tänker du om att det här föräldraparet att de upplever det så? - Ja, det kan jag förstå...och det beklagar jag. - De vill gärna ha någon typ av ursäkt för att det dröjt tre år... - Ja, men det kan jag be om ursäkt för, absolut. Men även om sjukhuset nu Lex Maria anmält Linneas förlossning, saknar Tina och Per idag förtroende för hur sjukhuset sköter sin skyldighet att anmäla händelser som medfört allvarliga vårdskador. - Det kanske är mycket annat som missas för att det uppmärksammas inte. - Jag känner inte något förtroende över huvudtaget för deras uppföljning när de försöker förbättra vården liksom. vi tror att det är så att man vill hålla nere antalet anmälningar...så upplever jag det för jag förstår annars inte varför man inte gjorde detta tidigare.  Chefsläkare  Marie Ekberg säger att Skånes universitetssjukhus har förbättrat sitt patientsäkerhetsarbete att de vill lära av misstag som skett. Hon säger att de inte försöker hålla nere antalet anmälningar och att Lex Maria-anmälningarna i stället ökat sedan 2012. - Ja det är jätte tråkigt att de känner så och vi får göra vårt bästa för att på olika sätt kommunicera att vi gör det här att vi sköter det här. Nu väntar Tina och Per på beslutet från IVO som kan dröja ytterligare några månader och nyligen firade Linnea sin treårsdag. - Det känns skönt att man kan lägga grejer bakom sig för det här har liksom legat och malt hela tiden att jag måste, att man måste för linneas skull. Hade det bara varit för mig själv hade man nog inte orkat. jag hade nog inte orkat lägga energin på det, men eftersom det är för linnea så är det svårt att bara släppa det. hon kan ju inte själv driva det vidare. Så det känns skönt. - Om inte annat för, vår känsla för Linnea inför linne när hon blir äldre, att vi kan visa för henne att vi pushade på för att det skulle ske, för att för oss är det inte bara betydelselöst utan för oss var det jätte viktigt liksom. Och som sagt det har ju tagit jätte mycket på krafterna att ligga på så ja...ja jag är nöjd att det blir gjort. Språkanalyser kritiseras av brittisk domstol Det svenska företaget Skandinavisk Språkanalys AB, som utför språktester av asylsökande för bland annat Migrationsverket, får kritik av högsta domstolen i Storbritannien. Domstolen menar bland annat att företaget brister i sin redovisning av analytikernas kompetens. I en hylla på Kalibers redaktion så står det ett tjugotal pärmar. De innehåller dokument som kan ha haft en avgörande betydelse för många människor framtid. - Det här är alltså språkanalyser som vi begärde ut 2012. För två år sedan gjorde Kaliber en granskning av företaget Skandinavisk Språkanalys AB, eller Sprakab som de oftast kallar sig. Det är ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra så kallade språkanalyser – att lyssna på asylsökandes språk och dialekter och därmed hjälpa myndigheter att avgöra varifrån de kommer. – It's really a bit painful to let someone else rule you or make a decision upon you by your language. En av dem vi träffade då var Sherif, som hade fått besked om att han skulle utvisas, eftersom han enligt en språkanalys kom från norra Somalia, och inte, som han själv menar, från huvudstaden Mogadishu. – When it comes to Somalia people do speak a bit different dialects, but not so different that anyone could identify where this person came from. Visst pratar människor olika dialekter säger han, men inte så olika att vem som helst kan avgöra varifrån någon kommer. Sherifs advokat överklagade beslutet till Migrationsdomstolen och tog hjälp av en somaliskspråkig lingvist, som hävdade att hans dialekt mycket väl kunde komma från Mogadishu. Migrationsdomstolen gick på Sherifs linje, och han fick uppehållstillstånd. Sprakabs språkanalytiker är anonyma, både för Migrationsverket, domstolar och de asylsökandes offentliga biträden. Som en del av granskningen igenom ungefär 1 200 språkanalyser, och kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade den kompetens som Migrationsverket efterfrågar, och att det fanns analytiker gjorde bedömningar av språk utan att det framgick att de hade det språket som sitt modersmål. I samband med granskningen blev vi uppringda av företagets vd, Pia Enevi. – Så du menar att du sitter och granskar våra analytikers bakgrund i de här rapporterna? Och sen förväntar du dig en intervju av mig. Du, nu förstår ju jag syftet med det här. Vad tråkigt. Jättetråkigt. Jättejättejättetråkigt. Jag trodde aldrig att man jobbade så här. Aldrig. Men det måste väl finnas någon liksom extern kontroll av det här? Så att allmänheten vet att det här går rätt till? – Nämen varför ska allmänheten veta att det går rätt till? Det är ju det personer, våra kunder som ska veta det. Bland Sprakabs kunder finns inte bara svenska Migrationsverket. De arbetar också för myndigheter i länder som Kanada, Australien, Nederländerna och Storbritannien.  Och nu i maj fick företaget kritik av högsta domstolen i Storbritannien som i en dom rörande två asylärenden menar att Sprakab brister i att redovisa analytikernas kompetens. Dessutom anklagas en av företagets analytiker för att ha uttryckt sig på ett sätt som inte anstår ett opartiskt expertvittne. Efter att vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av Sprakabs rapporter. Den gjordes genom att 10 av Sprakabs bandinspelningar skickades till ett holländskt företag för granskning – och resultatet var bra. I nio av de tio fallen kom Sprakab och det holländska företaget fram till ungefär samma slutsats om den asylsökandes ursprung. Men urvalet av vilka bandinspelningar som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Är det rimligt att företaget som man ska granska själva gör urvalet av vilka rapporter som man ska granska? Fredrik Beijer är tillförordnad rättschef på Migrationsverket. - Ja, de gör ju urvalet av bandanalyserna och jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Men är det inte en grundläggande princip att man…om man ska granska någonting att den parten inte är inblandad i granskningen så att säga? - Ja alltså det här handlar ju om ett urval av ett antal band…ett par bandinspelningar, ett antal bandinspelningar och ett…nej, jag kan faktiskt inte se att det skulle ha någon betydelse i det här fallet. Fredrik Beijer menar att det viktigaste är att Migrationsverket inte lägger för stor vikt vid analyserna, utan gör en egen utredning och en egen bedömning. Sprakabs vd har avböjt att bli intervjuad av Kaliber, och hon har inte heller svarat på de frågor vi skickat via mail. Kalkbrytningen på Gotland fick ja i första instans I slutet av januari handlade Kaliber om den infekterade konflikten om kalkbrytningen på Gotland. Det som står på spel är dricksvatten, skyddade unika naturområden, sällsynta växter och arter, arbetstillfällen, skatteintäkter och miljardvinster. Programmet tog upp vad som hänt efter de stora demonstrationerna i Ojnareskogen sommaren 2012 och granskade också Region Gotlands miljö- och hälsoskyddsnämnd där politiker sitter på dubbla stolar. Sen dess har förvaltningsrätten tagit upp frågan om jäv i nämnden och så har det kommit domar i mark- och miljödomstolen om båda företagen Nordkalks och SMA Minerals stenbrytning i Ojnareskogen. - Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. Han  är arkitekt och miljöpartist. - Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju vara osannolikt. - Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. - Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år. Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden. Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle. Den här splittringen går ändå in i maktens korridorer. Och till miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns ledamöter som sitter på dubbla stolar. - När jag sitter med i miljö- och hälsoskyddsnämnden då är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk I miljö- och hälsoskyddsnämnden sitter socialdemokraterna Tony Johansson, som är kalkindustriarbetare och metallklubbsordförande, och Linus Gränsmark, ordförande för IF Metall och LO på Gotland. Och de har varit med att fatta beslut om stenbrytningen. Det gäller bland annat de synpunkter, yttranden, som nämnden skulle lämna in till mark- och miljödomstolen inför prövningarna av både Nordkalks tänkt täkt och SMA Minerals utvidgning av företagets befintliga täkt i Ojnareskogen. När det gäller yttrandet i ärendet med SMA Mineral beslöt nämnden att inte skicka in nåt yttrande alls. Och när det gäller Nordkalk blev det ett lindrigare yttrande än vad förvaltningen föreslagit. Både besluten till fördel för kalkindustrin. Så här sa Tony Johansson och Linus Gränsmark om hur de håller isär sina olika roller som fackliga och miljönämndspolitiker. - Både jag och Linus har hållt på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan. - Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni ser mer till era medlemmar och jobben? - Det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politisk uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden. Beslutet om Nordkalk anmäldes till förvaltningsrätten. Anmälaren ansåg att Linus Gränsmark var jävig. I slutet av april kom domen, där förvaltningsrätten beslutade att LO- och IF Metall-ordföranden socialdemokraten Linus Gränsmark var jävig när miljö- och hälsoskyddsnämnden, där Gränsmark är ledamot, behandlade frågan om Nordkalks stenbrytning på norra Gotland. - Ja, jag är förvånad. Jag trodde faktiskt att det skulle bli ett annat utslag Förvaltningsrätten ansåg att Gränsmark var jävig vid det här beslutet eftersom han som ordförande för IF Metall vid en tidigare domstolsförhandling fört kalkindustriarbetares talan. Under våren har mycket hänt i frågan om kalkbrytningen på Gotland. SR P4 Gotland 16.30 21 maj: I dag har alltså facken och dom anställda vid Nordkalk i Storugns informerats om varsel. 55 av totalt 72 anställda på Gotland berörs. Jörgen Pettersson är huvudskyddsombud vid nordkalk i storungs, och såhär reagerade han på dagens besked: - Det känns för jävligt rent ut sagt. Anledningen till varslen är att bolaget inte har något tillstånd att bryta sten efter årskiftet i bolagets befintliga täkt Klinthagen. Dom om förlängt tillstånd och en utvidgning av täkten förväntas komma i slutet av december. En vecka senare, 27 maj, stod miljöpartisten och arkitekten Daniel Heilborn inför rätta i Hovrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten. Han åtalades efter protesterna i Ojnareskogen sommaren 2012. I tingsrätten friades han. Domen kommer nästa vecka. Och den 2 juni kom båda domarna i mark- och miljödomstolen om Nordkalks tänkt täkt i Ojnareskogen och SMA Minerals utvidgning av det befintliga kalkbrottet där. SR P4 Gotland 16.30 2 juni: Mark- och miljödomstolen säger ja till stenbrytningen på norra Gotland, både när det gäller Nordkalk och Svenska Mineral. Vid Nordkalk har ledningen ägnat någon timme åt att läsa domen i eftermiddag och platschefen Mikael Lindberg är nöjd, även om sista ordet ännu inte är sagt. - Så här långt är vi jättenöjda med resultatet. Det är ju inget att sticka under stolen med. Vi ska ju komma ihåg att det här knappast är det slutliga beskedet. Vi kommer ju att får leva med en fortsatt process framöver. Domen blev alltså en stor framgång för Nordkalk och SMA men ett bakslag för motståndarna, som bland annat är oroliga för hur stenbrytningen ska påverka vattentillgången i området. Britta Calamnius och Beatrice Bandergård hade svårt att hålla tillbaka tårarna när de fick beskedet. - Många tårar. - Men inte bara tårar. Det är kampvilja också. Domarna kommer att överklagas. Redan har bland andra naturvårdsverket, länsstyrelsen, och naturskyddsföreningen beslutat att överklaga. Men det kommer dröja innan det blir domar som vinner laga kraft eftersom det kan bli fler överklaganden och dessutom kan EU komma att ta upp frågan. Under tiden fortsätter konflikten på Gotland. Nytt lagförslag om gode män och förvaltare I mars granskade Kaliber systemet med ställföreträdare, det vill säga förvaltare och gode män. En förvaltare eller god man ska vara en hjälp för dem som inte har möjlighet att sköta sin ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Men Kaliber kunde visa att systemet inte fungerar som det är tänkt. Det är både rättsosäkert och öppnar för bedragare. För Martin Granlund i Ånge, utanför Sundsvall, blev det en mardröm. Hans förvaltare misskötte hans ekonomi och han fick betalningsanmärkningar. Han försökte bli av med sitt förvaltarskap, men det dröjde 15 år innan han lyckades. - De struntar ju i en vad man än säger. Ska man prata om nånting så skyller de bara ifrån sig. Ring dit och ring dit. Eller så har de inte tid att prata. Ring nån annan gång. Och gör man det då lyssnar de inte då heller. - Har du nån gång under de här åren varit glad över att du har haft förvaltare? - Nej, jag har inte varit glad alls. Lagen om god man och förvaltarskap är från 1924. Den är alltså till för att hjälpa dem som inte kan sköta sin egen ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Ingen vet hur många som idag får den här hjälpen, men antalet ökar, visade Kalibers kartläggning. Martin råkade alltså illa ut. Men överförmyndarnämnden i Sundsvall, som är de som ska kontrollera förvaltarna ville inte kommentera Martin Granlunds fall, men ansåg att ingen gjort något fel. Efter 15 år lyckades Martin Granlund bli av med sitt förvaltarskap. Men han är inte ensam. Kaliber var i kontakt med många personer där förvaltarskapet inte har skötts. Karolina Ahlström var en av dem. Hennes pappa är satt under förvaltare och Karolina insåg att flera hundra tusen kronor hade försvunnit från hennes pappas konto. Hon började en lång kamp för att få berörda myndigheter att reagera. - Jag kände att jag fick inget medhåll från deras sida. Jag fick ingen hjälp. Det var som att de försökte skydda sig själva och förvaltaren. Och flera experter som Kaliber var i kontakt med kritiserade systemet som de menade måste göras om i grunden. En av dem är Elisabeth Carlsund som själv har gjort två granskningar av systemen när hon jobbade på riksrevisionen. - Har jag en riktig tur så har jag en jättebra förvaltare eller god man, men har jag otur så är det mycket som kan passera kunde vi se, utan att det händer någonting. Och då är det, vart ska man vända sig? Ja, vad kan man göra, man kan klaga hos överförmyndaren. Den överförmyndare som har rekryterat kanske någon som de känner och övertalat dem mer eller mindre att ta det här uppdraget och som inte alltid sköter sin tillsyn. I en intervju med Kaliber då i mars sa justitieminister Beatrice Ask att lagen skulle göras om. - Vi kommer inom kort att lägga förslag som handlar om att skärpa reglerna för rekrytering och tillsättning, ställa högre krav på tillsynen, ställa större krav på utbildning som ska erbjudas de som ställer upp som gode män och förvaltare. Och den 24 april kom så lagförslaget från regeringen. Det innebär bland annat att den som ska få en ställföreträdare i större utstäckning än idag själv ska få bestämma vem det blir. Dessutom ska kontrollen av de som föreslås som ställföreträdare skärpas och sen så ska gode män och förvaltare erbjudas utbildning. Om dessa lagändringar gör att det blir bättre återstår att se. Lagen ska börja gälla den 1 januari 2015. Reportrar: Markus Alfredsson, Micha Arlt, Anna Berg, Sofia Boo, Annika H Eriksson, Lena Pettersson och Daniel Värjö. Programledare: Sofia Boo och Markus Alfredsson. Producenter: Sofia Boo och  Annika H Eriksson. Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Det är en konflikt som splittrar ön i för och emot. På spel står arbetstillfällen, skatteintäkter, miljardvinster, dricksvatten, skyddade naturområden och sällsynta växter. Och i den här känsliga frågan finns det politiker som sitter på dubbla stolar. Kaliber idag handlar om kalkbrytningen på Gotland och vad som hänt efter demonstrationerna i Ojnareskogen. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. - Vi åker på gamla Ojnare väg här, som är en väldigt gammal väg från 1600-talet någon gång. Här har man förstärkt vägen inför avverkningarna. Han är arkitekt och miljöpartist. Och stannar bilen och pekar. – Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000 och rakt över på andra sidan så vill man bryta ut Bunge Ducker-täkten och det går ju precis kant i kant här. Du ser avverkningen på vänster sida och naturreservatet på höger sida. Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju osannolikt. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. – God kväll på er allihop! Tommy Wahlgren heter jag och jag har fått den stora äran att leda den här kvällens debatt om det minskade antalet åretruntjobb på Gotland. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. – Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är fakta. Vad har vi för alternativ? Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. – Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år - och tappar vi de unga - vad gör vi då? Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden.  Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle.  Den här splittringen går ända in i maktens korridorer. Och till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns flera ledamöter som sitter på dubbla stolar. För att förstå vad konflikten handlar om förflyttar vi oss tillbaka till augusti 2012 då demonstranter gjorde allt för att stoppa Nordkalks avverkning.  För Nordkalk hade fått ett positivt beslut i Mark- och miljööverdomstolen för kalkbrottet, som överklagats till Högsta domstolen. En av de demonstranter som klättrade upp i träden när polisen skulle köra bort dem var Daniel Heilborn. – Det här var ju det område som man avverkade när det var som hetast i debatten här och som mest protester. Han är åtalad för ohörsamhet mot ordningsmakten för att han vägrade klättra ned. I tingsrätten friades han, men det överklagades till hovrätten. Trots att han riskerar att dömas säger han att det var värt det. – Det blev ju väldigt bra mediegenomslag och folk fick upp ögonen för det här och har granskat det här. Demonstrationerna, mediabevakningen och oron på ön ledde till att avverkningen stoppades. Först vädjade landshövdingen till skogföretaget Mellanskog, sen beslöt Länsstyrelsen att stoppa avverkningen när det kom fram att Nordkalk hade avverkat betydligt mer skog än företaget hade tillstånd till. Men demonstrationerna ledde också till att Gotland blev mer splittrat där grannar, vänner, släktingar och kollegor står på olika sidor. I en stuga några kilometer från det tänkta kalkbrottet bor Kristina Bohman Söderdahl och Olov Söderdahl, som leder föreningen Bevara Ojnareskogen. – Det är ju väldigt infekterat och det blev ju ännu mer infekterat då i samband med demonstrationerna. Det blev väldigt skärpt under den tiden. Såren finns kvar. Det märker vi också. Har ni stött på bekymmer på grund av det här? – Det finns gamla vänner som vi har tappat kontakten med. Kristina får tårar i ögonen och gör en gest att hon inte vill säga mer. Olov fortsätter. – En del går åt ett annat håll när man kommer. Men det får vi ta. Ger man sig in i leken får man ju tåla den. Men det stora beslutet, om det skulle bli ett kalkbrott eller inte, kom den 18 juni förra året i Högsta domstolen. "Strax före klockan nio kom beskedet från högsta domstolen att Nordkalks planerade stenbrott i Ojnareskogen måste prövas på nytt av mark - och miljödomstolen. En framgång för motståndarna vid Dunker Bunge. Men ett nederlag för kalkindustrin." SR P4 Gotland 18/6-2013 Så efter sju år och två vändor i mark- och miljödomstolarna så ska den utdragna miljöprövningen av Nordkalks täkt börja om igen i lägsta instans. Det är för att domstolen måste pröva Nordkalks täkt utifrån EU-lagarna om Natura2000-områden, som är EU-skyddade områden. Och sådana riskerar här att påverkas av täkten. För Nordkalk blev konsekvensen att företaget kämpar för sin framtid på Gotland. Nordkalk börjar få slut på sten i sin befintliga täkt i Klinthagen, som är landets största kalkbrott, och har ansökt om att utvidga den och så ska de provborra efter mer. Företaget har också förlorat en storkund. SSAB i Luleå förlängde inte avtalet eftersom Nordkalk inte kan garantera att leverera kalk under tillräckligt lång tid. – Vi har i dagsläget inte möjlighet att gå in i långa kundåtaganden, eftersom situationen är osäker för oss om tillgången på sten, säger Eva Feldt kommunikationschef på Nordkalk. Hur länge räcker det ni har nu? – Med det tillståndet vi har i dagsläget så har vi sten år 2014 ut, men vi håller på att undersöka om att ansöka om en utvidgning av den befintliga täkten, Klinthagen. Sen har vi en del sten på upplag till vissa kundgrupper, så totalt har vi sten för två-tre år framåt. Vad händer om ni inte får bryta i Bunge? – Utan Bungetäkten har vi inte sten de närmaste åren. Det är klart att det riskerar vår verksamhet på Gotland. Hur många riskerar sitt jobb? – Det är 150 arbetstillfällen som sysselsätts genom den här täkten. 120 av dem på Gotland och 30 på fastlandet. Men sen är det ju inte bara de som drabbas utan också deras familjer och samhället runt omkring. Vad handlar det om i pengar? – 17-20 miljarder kronor värderades täkten till i marknadsvärde som alltså är försäljningsvärde och inte vinst. Nordkalk är ett finskt företag och dit går också vinsterna. På Gotland har man brutit kalk sen 1600-talet men industrin har blivit allt mer storskalig. De tre stora kalkföretagen på Gotland har idag runt 400 anställda och sysselsätter nästan lika många till, enligt If Metall. Nordkalk räknar med att Bungetäkten tar cirka 25 år att bryta ut tills den är tömd. Och kalkindustriarbetaren Tony Johansson, som också är klubbordförande på Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk, är orolig för vad som händer om Nordkalk inte får bryta i Bunge. – För hela Gotland och norra Gotland, så är det ekonomiskt en ren katastrof. Vi generar såpass många arbetstillfällen som i sin tur skapar fler jobb inom regionen, som i sin tur generar pengar som ger välfärd och omsorg. Vi har en hög arbetslöshet inom industrin och If Metall. Vi har legat på 20 procents arbetslöshet. Det här är väldigt allvarligt. Jag har diskuterat Bungetäkten sedan 2008 och än idag går folk och är väldigt oroliga. Tony Johansson bor i Slite på norra Gotland alldeles nära Cementas fabrik. Hans pappa, morbror, farbror och bror har jobbat eller jobbar i kalkindustrin. Och många av hans vänner och grannar gör också det. Han är orolig även för sitt eget jobb på sikt. Tony Johansson är också socialdemokratisk lokalpolitiker. – I och med att jag är politiker ser jag helheten också. Blir jag avskedad så får väl jag söka annat jobb på fastlandet. Men jag ser också på region Gotland. Det är det mest allvarliga. Det är ju skatteintäkterna som styr regionens ekonomi. Daniel Heilborn står vid Ojnare Myr. Bara vinden hörs och det luktar just myr. – Jag har full förståelse för det. Kalkindustrin har varit här länge och det är många som jobbar inom den, men som jag ser det kan vi inte hålla på så här längre. Var ska det sluta? Vi kan inte starta ett nytt brott och ett nytt brott hela tiden, utan vi måste tänka om hur vi bygger vårt samhälle. Och sen tycker jag att jobbfrågan också handlar om alla dem andra som jobbar här på norra Gotland. Både lantbruk och besöksnäring är beroende av vattnet och den orörda naturen. Området hotas från två håll av både Nordkalks planerade kalkbrott som kan bli 2,5 kilometer långt och totalt 170 hektar stort och av Svenska Mineral, SMAs närliggande befintliga täkt som företaget vill utvidga med ytterligare 60 hektar åt det här hållet. Båda täkterna ska nu prövas i Mark- och miljödomstolen. Både miljövänner och de flesta av de inblandade myndigheterna ser stora risker för Bäste träsk, Gotlands största sjö, som är ett Natura2000-område, vilket är en EU-klassning av skyddsvärd natur. Och sjön är också tänkt som dricksvattentäkt på norra Gotland. – Det är området är redan ett avgränsat område som man kallar för ett miljöskyddsområde som avgränsades 1973. Hela syftet med det var för att skydda Bäste träsk och hela dess tillrinningsområde. Och utvidgningen av dessa båda tänkta täkter ligger inom detta tänkta vattenskyddsområde, så det är klart att det kommer att påverka. I området finns sällsynta växter och insekter, vissa som bara finns på norra Gotland. Det aktuella området ligger intill två Natura2000-områden men är inte klassat som det. Regeringen och dåvarande samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin tog 2006 bort området från Naturvårdsverkets förslag - till fördel för kalkbrytningen. Och det var samtidigt som Nordkalks tillståndsprocess började.  Vid myren hörs bara vinden. – Det finns inget boende, inte ens ett fritidshus i det här området. Det är ett av de sista områdena som är oexploaterat på Gotland och jag tycker det är otroligt viktigt att bevara. Det handlar inte bara om vattnet, utan också om den biologiska mångfalden. Det är ett orört område och det har vi inte så många kvar. Det här är en konflikt där ingen vill se konsekvenserna av den andres nederlag. Ingen vill se att någon blir arbetslös och ingen vill se att unik natur och dricksvatten förstörs. Och det är en konflikt som politiker har svårt att hantera. Tillbaka till biografen i Slite och paneldebatten om jobben. – Tänk efter nu vad vi håller på med. Vi håller på att tappa alla våra industrijobb. Det här är en väldigt allvarlig fråga. Det är måndag kväll den 2 december. Ledande företrädare för de sex partierna i regionfullmäktige sitter på den ena sidan och på den andra sidan sitter lokala företrädare för Svenskt Näringsliv, LRF och två från LO – Linus Gränsmark, ordförande på Gotland och Tony Johansson, ordförande för Metallklubben på Kalkproduktion AB och kalkindustriarbetare och den som ligger bakom den här debatten. – Så vad tycker ni politiker, håller ni med mig eller diskuterar ni emot? Samtidigt som Tony Johansson frågar om politikerna håller med honom eller inte så är han ju själv också politiker. Han och Linus Gränsmark är alltså inte bara fackliga företrädare utan båda är socialdemokratiska lokalpolitiker som sitter i Region Gotlands Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Och där fattar de beslut som rör kalkindustrin. Och där har det också blivit diskussioner om jäv. När det gäller beslut om Nordkalk har en vänsterpartist och en centerpartist som är emot ett kalkbrott bedömts som jäviga. Och även Tony Johansson har bedömts som jävig. Så Miljö- och hälsoskyddsnämnden är splittrad i frågan om kalkbrytningen. Miljöpartisten Isabel Enström är tillförordnad ordförande i nämnden. – Vi har behandlat det här så mycket i nämnden nu, så nu är det upp till respektive ledamot att ta sitt ansvar. Framförallt är det en demokratisk fråga. Hur det ser ut utifrån? Det är min ingång. Vi ska titta närmare på två beslut om kalkbrytningen som Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog i slutet av förra året. Det första beslutet fattades den 12 november. Då handlade det om Svenska Minerals utvidgning av täkten vid Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle lämna in sina synpunkter till domstolen, men nämnden beslöt att inte göra det. Och det trots att Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillhör de instanser som miljödomstolarna måste be om synpunkter ifrån och det är vad miljönämnder också oftast gör. Isabel Enström tycker att beslutet blev konstigt och att det är viktigt att skicka in yttranden. – Domstolens uppgift är att få in så mycket information som möjligt och göra en samlad bedömning. Om viktiga lokala instanser inte yttrar sig så missar man ju en del i helheten. Därför är det viktigt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig om det vi har ansvar för. I Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska de ta hänsyn till miljön, men enligt flera ledamöter var arbetstillfällena ett argument som fördes mot att lämna in ett yttrande, även om det inte var huvudargumentet. – Ja, det var flera olika argument som inte syns i besluten. Men diskussionen var att vi inte skulle yttra oss från nämnden och då försökte de föra fram bra argument för det och att just föra fram arbetstillfällen är ju inte relevant för Miljö- och hälsoskyddsnämnden, tycker jag. En av dem som drev frågan att inte yttra sig i ärendet om Svenska Mineral var socialdemokraten, kalkindustriarbetaren och metallklubbsordföranden Tony Johansson. – Vi måste se en helhet i det här som politiker. Vi måste se att Gotland ska fortsätta leva och verka. Miljö och industrin måste samverka om vi ska få en levande verkande landbygd. Men är det Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift att ta hänsyn till industrin och jobben? – Nej, absolut inte. Enligt nämnledamöter jag pratat med så var just jobben något som ni förde fram i diskussionen i nämnden i det här beslutet...var det inte så? – Nej, det var det inte. Sen få det stå för dem, men så var det inte. Vi såg helheten i det här. Men är helheten här att också tänka på industrin, jobben och miljön? – Miljö och hälsa är ju miljön, men också hälsa. Det är ju det man tappar lite i "miljö OCH hälsa". Hälsan är ju också om folk mår dåligt, då har vi ju en dålig hälsa, så det där är inte bara miljöfrågor, utan också hälsa. Ingenstans i Miljö- och hälsoskyddsnämndens reglemente står det att man ska ta hänsyn till arbetstillfällen. Men det står bland annat att ”stor hänsyn ska tas till konsekvenserna för miljön på lång sikt, det vill säga för kommande generationer.”. Jag frågar Isabel Enström. Strider det mot reglementet att ta näringslivspolitisk hänsyn eller hänsyn till jobben? – Det kan man säga att det gör. Det står ingenstans att vi ska göra det. Det är inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgift. Det andra beslutet fattades den 10 december. Då handlade det om Nordkalks planerade täkt i Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen nu i mars. Och då kom Socialdemokraterna och Moderaterna med ett eget yttrande där de tagit bort stora delar av det förslag som miljöinspektören på förvaltningen hade lämnat. Det som togs bort handlade till exempel om vad domstolen ska ställa för villkor på Nordkalk vad det gäller efterbehandlingen av täkten och om att Nordkalk inte ska få börja med avverkningen och arbetet med täkten förrän högsta instans har kommit med sitt beslut. Tony Johansson var inte med vid det här tillfället. Men bakom beslutet fanns Linus Gränsmark, ordförande för LO på Gotland och som satt bredvid Tony Johansson på paneldebatten i Slite. – Därför att yttrandet som var till förslag var väldigt, väldigt detaljerat - och det kan ju vara bra - men det blev lite för detaljerat, man gick in i detaljstyrning nästan och det är inte riktigt vår uppgift i nämnden, utan vi ska se till att vatten och miljö inte tar skada och det sa vi också i vårt yttrande. Så vi skrev ett eget yttrande i den här frågan. Båda de här två besluten i Miljö- och hälsoskyddsnämnden blev alltså till fördel för kalkföretagen. Det första beslutet blev att inget yttrande alls lämnades till Mark- och miljödomstolen och i det andra så togs flera synpunkter bort. En synpunkt som försvann i båda de här besluten, och som var miljöinspektörens viktigaste, var att Mark- och miljödomstolen bör pröva Svenska Minerals ansökan och Nordkalks planerade täkt tillsammans eftersom båda täkterna påverkar samma område. En sådan samlad prövning är viktig, tycker Isabel Enström. – Så därför är det jätteviktigt. Ser vi bara till en del i det hela, då får vi inte helhetsbilden: Hur blir totalpåverkan på det här området - både utifrån markförhållanden och påverkan på vattnet? Men majoriteten i  Miljö- och hälsoskyddsnämnden ville inte se en samlad prövning. Jag frågar Linus Gränsmark varför. – Vi anser att domstolen är kapabel att besluta om det här ska vara en samprövning. Och anser de det så är det naturligtvis så det ska gå till, men det måste vara domstolen som beslutar om det ska vara så. De här två besluten har alltså fattats i en nämnd där ledamöter sitter på dubbla stolar och där det också varit diskussioner om jäv. Tony Johansson har bedömts som jävig när det gäller Nordkalk eftersom han jobbar på underleverantören Kalkproduktion, som till största delen ägs av Nordkalk. Men yttrandet som han röstade ner om Svenska Mineral berörde alltså även Nordkalk eftersom det handlade om att företagen borde prövas tillsammans. Han ansågs inte jävig då av nämnden och han tycker inte att det var problematiskt för honom. – Nej, nej, nej, absolut inte. Än en gång, när jag sitter med i Miljö- och hälsoskyddsnämnden så är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Så det här är två skilda bolag, två skilda ärenden och då får vi behandla det så. Det har också varit diskussioner ifall LO-distriktsordföranden Linus Gränsmark är jävig och nämnden har beslutat att han inte är det. Men nämndens yttrande i Nordkalk-ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten just på grund av Gränsmarks fackliga uppdrag. Hur håller Linus Gränsmark och Tony Johansson isär sina olika roller, undrar jag. – Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk. Både jag och Linus har hållit på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan, säger Tony Johansson. Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni se mer till era medlemmar och jobben? – Vi måste ha en långsiktig syn på det vi gör i nämnden och det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politiskt uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden, säger Linus Gränsmark. Kalkbrytningen är en känslig fråga på Gotland. Det fick jag ett ytterligare ett exempel på när jag själv hamnade på förstasidorna på båda lokaltidningarna. När jag gjorde intervjun för det här programmet med Daniel Heilborn i Ojnareskogen ville Daniel visa mig Svenska Minerals kalkbrott. Vi är mitt i skogen och plötsligt börjar varningssirenerna tjuta för sprängning. – De spränger snart... Hur nära är vi? – 300 meter kanske… Det är en skylt där på trädet - är det något varningsområde? – Ja jag tror det är en gräns. Efter nära 15 minuter spränger de i kalkbrottet, 300 meter bort. En vecka därefter står det på förstasidorna.  ”Två kom nära sprängning” är rubriken på Gotlands Tidningar och ”Överväger att sätta in vakter – sedan sprängningar filmats” är rubriken i Gotlands Allehanda. I artiklarna stod det bland annat att jag och Daniel Heilborn tagit oss in på ett säkerhetsområde, sprungit ifrån personal, filmat och att vi avhystes. Inget av det stämmer. Vi filmade inte, vi var utanför säkerhetsområdet och varken sprang eller blev avhysta. Jag frågar Thomas Mårtensson, platschef på Svenska Mineral om hur han ser på detta. – Det vart en höna av en fjäder. I och med att det är så känsligt med kalkbrytning, så florerar det jättemycket rykten om att vi hade jagat personerna på området med fyrhjulingar och vi hade gjort en massa andra saker. Det är helt osanning. Det har alltså hänt mycket sen demonstrationerna förrförra sommaren. Och om knappt två månader, i mitten av mars, börjar prövningen av Nordkalksärendet i Mark- och miljödomstolen på nytt. Alla väntar spänt på domslutet och båda sidor är segervissa. Det är många tunga instanser som vill att Mark- och miljödomstolen ger Nordkalk avslag, till exempel Naturvårdsverket, Länsstyrelsen på Gotland och Havs- och Vattenmyndigheten. Även många organisationer och boende i trakten vill det. Bland andra föreningen Bevara Ojnareskogen. Olov och Kristina Bohman Söderdahls huvudargument är vattnet. – Det är vattnet i två bemärkelser, det är både dricksvattnet och det grundvatten som påverkar hela omgivningen. – Det är en så stor påverkan som är så oförutsägbar. En myndighet med en annan syn är SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, som anser att det går att bedriva ett kalkbrott i området med Nordkalks föreslagna kontrollprogram. Nordkalks kommunikationschef Eva Feldt anser att det inte blir skador på de skyddade naturområdena om de får tillstånd. – Jag hoppas att den nya prövningen nu också kan skapa en trygghet hos gotlänningarna att när vi väl får det här slutliga tillståndet så kan de vara säkra på att de här frågorna är ordentligt prövade. Och även Tony Johansson tror på ett kalkbrott. – Oron finns naturligtvis, men jag är rätt övertygad om att de kommer få bryta med väldigt strikta regler. Daniel Heilborn, arkitekten och miljöpartisten tror tvärtom. – Jag känner mig ganska övertygad om att det blir ett rungande nej och sen kommer Nordkalk överklaga till Mark- och miljööverdomstolen. Reporter Daniel Värjö daniel.varjo@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se