Podcasts about syntetisk

Gjest: Sine Stokke, bioingeniør med spesialisering i miljøteknologi og master i ledelse av Teknologi. Leder og grûnder av Elm Organics Norge sammen med sin mor Linn Stokke. Visste du at kvinner daglig eksponeres for opptil 168 kjemikalier gjennom hår-, hud- og sminkeprodukter? Mange av disse kan være hormonforstyrrende og påvirke normale biologiske prosesser. I tillegg driver flere merker med grønnvasking, hvor produktene fremstår som renere enn de egentlig er. Sine deler sin ekspertise om: Hvilke kjemikalier du bør unngå, som parabener og syntetisk parfyme. Hvordan identifisere skadelige ingredienser på flaskene. Hva som skiller ekte sertifiseringer som Ecocert Cosmos Organic fra mindre pålitelige alternativer. Hvorfor klimakompensering og den såkalte «cocktaileffekten» er viktige temaer. Du får konkrete tips til hvordan du kan velge produkter som er trygge for mennesker, dyr og miljø. Innhold i episoden: Syntetisk vs naturlig parfyme Parabener; metylparaben, etylparaben, propylparaben PEG - polythylene glycol SLES - sodium laureth suflat Retinol vs. bukachiol Sertifiseringer: Svanemerket, Vegan & Cruelty free og Climate Nutral Certified. Sertifisering Sine anbefaler: Ecocert Cosmos Organic Coctaileffekt Klimakompensering Sine har vært så snill å gi lytterne av Helsetipspodden 15 % rabatt på alle produkter fra Elm Organics Norway med koden Helsetipspodden15. Nyttige linker: Sine på Instagram: @sine.stokke Elm Organics blogg: www.elmorganics.com Annette på Instagram: @annette_loeno Nervusklinikken: www.nervusklinikken.no Takk for at du lytter til Helsetipspodden! Abonner, del og legg igjen en vurdering for å spre kunnskapen videre. Merk: Episoden er ikke ment som medisinsk rådgivning. Konsulter kvalifisert helsepersonell ved behov. Reklame/rabatt: Rabattkode 'helsetipspodden' på rødlysterapiapparatet FlexBeam Rabattkode 'nervus' i helsekostbutikken Superstate Velkommen til VAGUS MAGI dagsretreat! Søndag 19. januar inviterer Asha Sundaran og Annette Løno deg til en dag viet helse, egenomsorg og tilstedeværelse. Gjennom kunnskap og praksis vil du få verktøy som styrker både kropp og sinn, og hjelper deg å finne ro i en hektisk hverdag. En dag for påfyll og balanse.

AI-spaningar varje vecka! Skicka in ditt eget AI-tips som sparar tid till aitips@jsc.se

Takket være molekylærbiologien, er menneskeheden blevet i stand til ikke bare at imitere, men også forbedre evolutionens kreationer. Dog, er et aspekt af liv stadig uden for vores rækkevidde. Dette, er selve skabelsen af liv. Opfattelsen blandt mange, selv i moderne tider, er at dette stadigvæk er forbeholdt Gud. Men er det nu helt sandt? Hvor langt er videnskaben endeligt kommet med at skabe liv? Lyt til dagens afsnit, hvor Mark skal fortælle om videnskabens forsøg på at forstå hvor simpelt et levende system kan være, og hvordan man er i gang med at skabe kunstigt liv. Kilder: Hvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook,Instagram eller vudfordret@gmail.com Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

Kva handlar syntetisk biologi om? For Forsvaret dreier det seg både om kva som er mogleg og om utfordringane ved desse nye teknologiane, seier FFI-forsker Anne Ohren Nordraak.

I dagens episode af Aktieuniverset har vi besøg af Christian Jain Kongsted, som er en populær og succesfuld trader/investor på eToro. Vi kommer bl.a. forbi AI og big tech regnskaberne. Herudover kigger vi naturligvis på de forskellige markedsnyheder fra ugens løb. Dagens tema står på AI og syntetisk data til træning. Vi går også igennem en masse spændende regnskaber. Alt dette og meget mere!

Hur har dagens forskning inom rymd, kvantteknik och syntetisk biologi påverkat våra liv om tio år?  Har vi löst våra stora samhällsutmaningar år 2033? Lyssna på tre spanare – och experter inom sina områden: Christer Fuglesang, KTH, rymd, Ebba Carbonnier, kvantum Life Science center och Swelife, kvant och Volmark Passoth, SLU, syntetisk biologi.  

Sidekick: Pia-Maria Lehtola. Nya aromer i studion ... och den har en afrodisiakisk verkan. Nu ska regeringen jobba mot rasism. Anonym rekrytering, kampanj mot rasism, stopp på trakasserier mot offentliga personer. Marin går vidare, låt henne ta vilka bilder hon vill. Allemansrätten är helig, men hur helig. Pia-Maria har läst Philip Teirs bok om paret Donner. Blomkål. Syntetisk eller äkta diamant?

Viktor har druckit diskreta saker, Marcus med. Vi smuttar på Grappa och pratar om diverse saker. AI tar jobb? Syntetisk alkohol på G?? Öl bättre än probiotika??? Det är bara några saker vi tar upp och diskuterar.  Avsnittets ämne stannar vid geografiskt kulturella drycker. Hur tänker vi tänker om den saken och mycket annat. Som vanligt går vi igenom nästa veckas (v.36) släpp på Systembolaget! Lyssna gott! http://desnackaralkohol.com 

Idag tar vi tag i två lyssnarfrågor! Den första om hur man kan spela in sång hemma, lite tips och tricks, både hårda och mjuka. Den andra frågan handlar om att hantera familjeliv och kreativitet, hur gör man egentligen det?Länklista:1.) Polygon Legion - https://open.spotify.com/album/4N04Lb3MF0dh6PuQgLMXWn?si=PLHtRID_RPKP4knhcB2gtg2.) Melodyne - https://www.celemony.com/en/melodyne/what-is-melodyne3.) Universal Poplab - https://open.spotify.com/artist/55LH7awpWfXkAP6jRQ16IU?si=6bmb95NIT1yCnSORXwwxyQ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 366 är här! Ponkan inleder med en synnerligen svajig spaning gällande skådespelarna i en ny Volvo-reklamfilm. Sen känner han sig även manad att klaga på Lego. Krick får panik och byter ämne - och hoppar istället över på ett helt nytt lyckoindex. Nu är det dags att vi tar tag i våra liv och lever till fullo! Efter detta så gör vi en riktig djupdykning i ämnet - vilken bil är mest hårdrock? Och då pratar vi 80-tals metal. Krick fortsätter och berättar glädjande nyheter kring Porsches nya eFuel fabrik och Dodges planer på att köra HEMI V8 på syntetiskt bränsle! Slutligen rundar Ponkan av veckans avsnitt med Veckans bil. Denna gång den fullständigt magiska Fiberfab Centurion Corvette från 1958! Häng med!

Wolfgang Wee Unuct #336: Bjørn Hofmann er professor ved Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet på Gjøvik og professor ved Senter for medisinsk etikk ved Universitetet i Oslo. Han har en doktorgrad i medisinsk filosofi og er utdannet både innen naturvitenskap (fysikalsk elektronikk og medisinsk etknikk) og humaniora (idehistorie og filosofi). Han forsker innenfor temaene medisinsk filosofi, vitenskapsteori, teknologivurdering, helsetjenesteforskning og etikk. Se hele episoden her: https://youtu.be/YfmzutpHEGU

I episode 51 høre vi om Deep generative AI, vi har nemlig besøg af Danni Dromi som til dagligt er selvstændig data scientist og taler til diverse IT-konferencer. Hør hvad Danni mener om Generative AI og hvordan man anvender det. Vi snakker om modeller til at træne data-etik og faldgruber og AI vs. Syntetisk data. Shownotes: 00.00-12.34: Intro til Danni, Deep Generative AI & definitionen af intelligent automatisering 12.34-31.12: Deep Generative AI, praktisk anvendelse, modeller til at træne, data-etik og faldgruber, kommercialisering og Deep Generative AI vs. Syntetisk data 31.12-38.45: Fremtiden indenfor Deep Generative AI & Mennesker vs. Teknologien   Vært: Mathias Mengesha Emiliussen

- Tiden går raskere jo mer nøyaktig man måler den! - Ungdomskilden er funnet! Den er brun og bor i tarmen! - James Webb! - Syntetisk kaffe! Panelet gir oss de beste vitenskapssakene fra året som gikk, og ser inn i det vitenskapelige året som kommer. Godt nytt år! Panelet: Fysiker og klimaforsker Bjørn Samset Molekylærbiolog Sigrid Bratlie Fysiker og dataviter Inga Strümke. Hør episoden i appen NRK Radio

Er syntetisk liv – liv hvor selve generne er kunstigt skabt og arvematerialet redigeret af mennesker – et Frankensteinsk skræk-eksempel på, hvad forskerne skal holde sig langt væk fra? Eller er det et nyttigt værktøj, der kan hjælpe os med at håndtere fx den katastrofale plastikforurening, vi mennesker har forsaget? Dagens gæst er Julius Fredens, der netop har startet en forskningsgruppe op i syntetisk biologi på National University of Singapore og Peter Mortensen, der er ekspert i Frankenstein romanen. Vært: Emil Hoffmann Nielsen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Du har sikkert set nogle af de her videoer, som til forveksling ligner optagelser af virkeligheden - som feks Tom Cruise der gøgler rundt på TikTok og Mette Frederiksen der er træt af at lave insta-videoer i Tæt på Sandheden på DR.Deepfake er et udtryk for en teknologi som ved hjælp af kunstig intelligens kan lave utroligt realistiske falske eller syntetiske videoer, billeder, stemmer eller tekst. Det kræver ikke længere kæmpe store og dyre computere at lave deep fakes og teknologien er stort set tilgængelig for alle med en computer. Men hvordan bliver deep fakes så brugt? 96% af alle deep fakes er fortsat ufrivillig brug af personer - og her taler vi mest kendte kvinders - ansigter indsat i porno-billeder og video. Det er værd at huske på og naturligvis et kæmpe problem.Så er der selvfølgelig alle de satiriske videoer, som deles flittigt og uden at der stilles større spørgsmålstegn ved om det egentlig er i orden at bruge andres digitale klon som hånddukke - når bare det er for sjov. Men brugen af deepfakes breder sig til flere og flere områder. Som feks. til Linkedin, som jeg skal tale med Magnus Boye om i dag.Jeg skal også tale med Sune Holm Thøgersen, direktør for Insight & Strategy på Advice, som har været virtuelt til techfestivalen South By SouthWest, hvor der blev talt meget om Den Syntetiske Virkelighed - og hvad det indebærer.Og så skal vi lige have et lille tilbageblik til et interview jeg lavede med CEO for Synthesia Victor Riparbelli om hvordan de bruger deep fake til at få David Beckham til at tale 9 sprog - tilbage i august.LINKS:Vi Er Data om Deepfakes: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/vi-er-data/id1506905957?i=1000488145838 ALL CAPS om Deepfakes: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/all-caps/id1506765868?i=1000511670303 The Future Today Institute's 14th Annual Tech Trends Report: https://futuretodayinstitute.com/trends/Sune Holm Thøgersens 7 takeaways SXSW 2021:https://www.kommunikationsforum.dk/artikler/Empati-ansvar-og-eftertaenksomhed

Hallå hallå, kära lyssnare! Nu är det snart jul, men eftersom jag redan har spelat in ett avsnitt om tomten känner jag att det är helt okej att ha teman som inte alls har med julen att göra. Idag pratar jag om deepfakes. Syntetisk media skapad med hjälp av artificiell intelligens. Ett intressant och även skrämmande ämne. Hoppas ni tycker det är intressant! Om du är intresserad av att stödja det här projektet, då kan du bli patron! Då får du tillgång till kompletta PDF-transkript till alla avsnitt med övningsfrågor och förklaringar på svåra ord. Du kan också få tillgång till vårt chattrum där du kan skriva med mig och de andra där på svenska. Gå in på min hemsida, swedishlinguist.com, och följ länken till min Patreon-sida :) If you're interested in supporting this project, you can become a patron! Then you'll get access to full PDF transcripts to all episodes with practice questions and explanations of difficult words. You can also get access to our chat room where you can text me and the others there in Swedish. Go to my website, swedishlinguist.com, and follow the link to my Patreon page :)

Hvad er en "syntetisk vært", og hvordan kan man bruge det, når man arbejder med online marketing, affiliate marketing eller ecommerce? Det er emnet for dagens podcast, hvor Anders og Mikael taler om et firma, der hedder Synthesia.io og et stykke imponerende (og skræmmende) stykke software, de har udgivet. Lyt med og bliv imponeret og skræmt på samme tid.

Syntetisk feedbackkultur

#104 - FlyttPodden | Ny Studio, Dickcam, Håbodagen, Syntetisk Alkohol, Våra Fylleköp Vi har flyttat studio wohoo :D The action-dickcam Håbodagen har bjudit in oss att representera lokalpoddning Syntetisk alkohol, bra eller anus? Marika på fyllan köpte VAD??? + Mer... https://open.spotify.com/show/603TMNqgV0EjO15U2tMRAr BrainPunch Podden Följ oss på sociala medier för mer info och avsnittssläpp! Viktigt att veta! mycket av åsikter, skämt och ståndpunkter som podden innehåller är avsett för underhållning och komisk effekt och därmed inte nåt vi alltid till 100% står för!   Våra Sociala Medier & Poddplatser: Våran Hemsida: http://brainpunch.se/ Facebook: https://www.facebook.com/BrainPunchM/ Livestreams: https://go.twitch.tv/brainpunchtv Instagram: https://www.instagram.com/brainpunchmedia/ Itunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/brainpunch-podden/id1236118242 Spotify: https://open.spotify.com/show/603TMNqgV0EjO15U2tMRAr Host & Medverkande: Andreas: https://www.instagram.com/s1esset/ Kenny: https://www.instagram.com/kenstarfighter/ Magnus: https://www.instagram.com/no7711/ Patrik: https://www.instagram.com/enelakjavel/ Marika: https://www.instagram.com/marikalundells/ Redigering & Producent: Andreas Källberg https://www.instagram.com/s1esset/ // En BrainPunch Media Produktion

Vi gästas av Marina, självutnämnd ”synthmormor” och ena halvan i legendariska Page. Marina berättar om sina influenser, radioprogrammet ”Syntetisk resa” och hur Alexander Bard värvade henne till Vacuum. Dessutom ny synth och en oväntad vändning i ”På vågen”.

Hur blir det när man bara "har koll" på varandra men aldrig ses? Raka dig som ett proffs eller bygg lego som arbete - du väljer, vi pratar; häpp!

Enkelte medisiner er så dyre at helsevesenet ikke kan ta dem i bruk, menhva hvis vi kan finne en annen måte å produsere dem på? I dag blir medisin mot både ebola og denguefeber utviklet i planter. Så hva med kreftmedisin? Syntetisk biologi kan hjelpe oss videre. Reporter: Guro Tarjem

Tenk å konkurrere om å lage liv. Ikke liv vi er vant til, men levende organismer som ikke finnes i naturen i dag. Syntetisk biologi kalles det, og studenter verden over konkurrerer om å lage de mest... ja la oss si nyttige. Reporter: Ivar Grydeland

Stenåldermänniskorna i Skandinavien kom från flera håll, i kampen mot ebola är det sjukvårdspersonal som nu behövs, tävling i syntetisk biologi har blivit universitetskurs och sötningsmedel kan påverka blodsockret genom att förändra bakterierna i tarmen. Programledare: Lars Broström

Tema for dagens podcast er syntetisk cannabis og legal highs. Ikke prøv dette, Preben.

Stefan Rydell letar efter droger i ett hav av brev och paket, kinesiska drogproducenter underkänner svenska tullens arbete och Max och Viktor tjänar stora pengar på lagliga droger. Kaliber granskar handeln med lagliga droger. Vi möter de som försöker stoppa handeln. Men också de som tjänar pengar på att sälja droger utan att begå något brott. Det är några dagar kvar till julafton. Viktor bjuder på fika i ett lite småstökigt kök i Göteborg. Det blir te och dammsugare. Viktor är 28 år. Han heter egentligen någonting annat. Han har sedan ett år tillbaka gett sig in i en lite annorlunda bransch. Viktor säljer lagliga droger på sin hemsida. De har många namn men kallas ofta internetdroger eller forskningskemikalier. – Jag kom i kontakt med forskningskemikalier i tonåren. När det först började säljas i Sverige. Då var det väl bara ett allmänt intresse av droger i sig. Flera år senare såg vi att det fanns en marknad för det. Och att det fanns en god chans att göra en ordentlig vinst på det. På senare år har tull och polis i Sverige hittat allt mer internetdroger. Det handlar om syntetiska substanser som liknar klassisk narkotika till effekten. De säljs framför allt på hemsidor. Många gånger är internetdrogerna lagliga. Svenska myndigheter vill så snabbt som möjligt göra nya internetdroger olagliga. Problemet är att det hela tiden kommer nya internetdroger. Folkhälsomyndigheten bedömer att det kommer en ny missbrukssubstans i veckan. Och myndigheterna kan inte hålla jämna steg. I förra veckans Kaliber berättade vi om internetdrogen spice. Den är populär bland unga, vilket leder till att allt fler få söka akut sjukvård och drogen kan dessutom leda till svåra psykiska besvär. I dag undrar vi om svenska myndigheter är tillräckligt rustade för att vinna kriget mot internetdrogerna och vilka är de skuggfigurer som ligger bakom handeln med lagliga droger på internet? För att lära oss mer om svenska myndigheters arbete så lämnar vi Viktors kök och tar en biltur ner mot Helsingborg. Väl framme i Helsingborg hälsar vi på hos Tullverket som huserar vid ett industriområde precis intill E4:an. Narkotikaexperten Lars Hansson tar emot. Han visar upp bilder på sin dator. – Det här är en bra bild. Det är antalet beslag i procent. Som tull och polis tillsammans lagt ihop sin statistik. Då kan vi se att internetdrogerna tagit en allt större del av tårtbiten. December 2013 presenterade Tullverket och Rikskriminalpolisen rapporten "Drogsituationen i Sverige 2010-2012". Där konstaterade man att internetdroger står för cirka 16 procent av de samtliga beslagen av narkotika, dopningsmedel och narkotikaklassade läkemedel. Men Tullverket fick av tekniska skäl inte med sina siffror för just internetdroger. Lars Hansson menar att det därför finns ett stort mörkertal när det kommer till beslagen av internetdroger. – Och jag tror att tullen har nog beslagtagit mer än vad polisen gjort. Så då är det ju en väldigt stor andel där egentligen. Men vad är egentligen en internetdrog? – De här nya internetdrogerna som kommer de har ju funnits i många år. Det är ju någon som går in och läser om en forskningssubstans. Och så läser de att den här har ju både en centralstimulerande och en hallucinogen effekt. Men det var för mycket av det. Det skulle egentligen blivit ett läkemedel. Men så sa forskarna att det här blir inget bra läkemedel, men då finns den där någonstans och så letar man upp den. Många nya internetdroger är i själva verket gamla substanser som tagits fram i samband med läkemedelsforskning. Men substanserna har lagts åt sidan då effekten inte ansetts lämplig för mänskligt bruk. I förra veckans Kaliber kunde vi höra om syntetisk cannabis, spice. Spice var från början också en substans tänkt som läkemedel. Men idag är spice en populär drog bland unga i Sverige som leder till allt fler akuta sjukhusbesök. Utöver spice finns det en uppsjö av andra internetdroger. De flesta har en effekt som kan liknas vid dem man får av LSD, ecstacy eller amfetamin. Alla nya internetdroger som påträffas i Sverige kommer med sannolikt att bli olagliga i framtiden. Men för att kunna göra en internetdrog olaglig, måste svenska myndigheter först hitta den. – När det kommer till de här missbrukssubstanserna som man köper på nätet. Det allra mesta landar på Arlanda. I post och paketflödet där, berättar Lars Hansson på Tullverket. Därför beger vi oss till Postens terminal vid Arlanda Flygplats. – Det här kan man ju se att det är en typisk internetförsändelse. Inget är handskrivet. Stefan Rydell är tullinspektör vid Arlanda. Han gräver i en postsäck. Den här dagen har hans kollegor hittat en rad misstänkta försändelser från Slovakien. Han visar upp ett kuvert som innehåller en plastpåse full med vitt pulver. – Som du ser. Ingen aning om vad det är. Kan vara amfetamin, heroin eller vad som helst. Men det här öppnar vi inte utan det skickas på analys till vårt laboratorium. Så här ser det många gånger ut när Tullverket hittar internetdroger. Vid första anblick kan man aldrig veta vad det egentligen är för något. Påsen med pulver kommer skickas på analys till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Där kan kemisterna se vad det är för drog man hittat. Om den inte redan är olaglig så kommer den börja utredas. Hittills har knappt 200 olika internetdroger blivit olagliga i Sverige. Det innebär att de har klassats som antingen narkotika eller hälsofarlig vara. Och vad hälsofarlig vara innebär, låter vi tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson förklara. --  Där kan man putta in många fler än vad man kan i narkotikalagstiftningen för den är tuffare skriven. Tanken är inte om att sätta någon bakom lås och bom för här är max ett års fängelse. Oavsett hur mycket det är. Utan det här är för att markera att vi förbjuder det för att det är farligt. Lars Hansson menar att klassningen av en drog direkt påverkar de som handlar med internetdroger. – Och det märker vi att när vi puttar in någonting i den lagen har de en benägenhet att försvinna från de här hemsidorna. Så den har en betydelse. Hur gör då de som säljer internetdroger för att hålla koll på vilka substanser som är lagliga och vilka som inte är det? Vi ställer frågan till Viktor. – Vi håller kontakt med Folkhälsoinstitutet för att få reda på när saker och ting klassas och liknande och sen gäller det att några dagar innan klassningen går igenom göra sig av med allting så de inte har en anledning att göra hembesök då. Ja rea ut det och du får kasta det om du inte blir av med det. Det är ändå bara pengar jämfört med att straffas, berättar Viktor. Folkhälsoinstitutet, som sedan årsskiftet heter Folkhälsomyndigheten, publicerar på sin hemsida en lista på alla substanser som är under utredning. Där kan alltså vem som helst gå in och ta reda på vilka substanser som är på väg att bli olagliga. Flera försäljare av internetdroger uppger för Kaliber att de använder sig av denna lista för att hålla koll på lagstiftningen. Men bara för att drogerna är lagliga så står inte myndigheterna maktlösa. Den 1 april 2011 fick myndigheterna nämligen ett nytt verktyg i kampen mot drogerna. Då kom förstörandelagen. – Tull och polis får omhänderta preparat som ännu inte är klassade men som vi vet att man missbrukar. Då kan vi omhänderta det och vi slipper lämna tillbaka det.  Det är för att spara människoliv helt enkelt, berättar Lars Hansson på Tullverket. Förstörandelagen innebär att tull och polis omhändertar lagliga droger om de tror att de kommer bli olagliga. Men lagen har begränsningar. Den som blir av med den lagliga drogen kan inte straffas för det.  Åklagare kan nämligen inte åtala någon för brott med hjälp av förstörandelagen. – Det bygger ju på att jag tar något från dig som du äger och inte är olagligt. Och det är ju lite konstigt egentligen. Men det är ju just de här substanserna som är lagliga men som vi vet missbrukas av ungdomarna. Då har vi rätt att omhänderta det, berättar Lars Hansson och visar ett exempel. – Här kommer tabletter som vi har tagit på den lagstiftningen. Då hittar tullen 40 000 tabletter i två påsar. Det en hemsida som säljer det här. Då går jag in och gör en fejkad beställning. Och då är det slut. Och det är våra kollegor som snott det för dem då. Max driver hemsidan som Lasse Hansson just berättade om. Hans villkor för att ställa upp på intervju var att hans röst förvrängs. Ett villkor vi gått med på eftersom vi tycker det är viktigt att han berättar. Max är en av Sveriges största aktörer när det kommer till handel med lagliga droger. – Beslaget var egentligen inget större problem, säger Max om beslaget Lars Hansson berättade om. Han är 23 år och har varit i gång med sin hemsida sedan 2011. Max tar emot i sitt kontor som är beläget mitt i den centrala delen av en större svensk stad. Det är stor och fräsch kontorslokal. Datorerna står uppradade efter varandra. Han tar med oss in till ett litet rum i ena änden av lokalen. Det första man möts av är ett brummande ljud. Varför har ni fläktar här? – Det är kolfilter. Varför har man det? – Det är för att det inte ska lukta i hela kåken. I rummet står en våg, skyddsglasögon och två stora kassaskåp som säkert väger över 200 kilo vardera. Det är här inne som Max förvarar sina internetdroger. Här vägs och paketeras hans produkter. Max tar en stor påse med vad som ser som hö och går bort mot vågen. Det är spice som ska portioneras i små svarta plastpåsar. När spicet är packat så kommer det skickas ut till Max kunder över hela Sverige. Han verkar inte bekymrad över att tullens arbete skulle hota hans affärer. – Hur många paket kommer till Sverige från utlandet varje dag? Hur många bilar kör över gränsen varje dag? Hur många går över gränsen varje dag? Hur många färjor kommer varje dag? Hur många utrikesflyg landar i Sverige varje dag? Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd. Det går inte. Och kanske har Max en poäng. Vid post och paketflödet på Arlanda går Stefan Rydells kollegor igenom dagens postförsändelser från Holland. – Hit till postterminalen så kommer det brev. Och bara i brev så kommer det runt 160 000 stycken varje dygn. Från hela världen. – Som du ser. Det är lite som att leta efter en nål i en hösäck. Det här är lådorna från Holland som vi tittar på. Här gör man en grovsortering efter erfarenhet. De är fem här idag och det är en bra bemanning. Normalt är man tre eller två och då hinner man inte med så mycket. Sen är det ju själva rapportskrivningen som tar tid. När man väl påträffar något så ska det ju dokumenteras också.  Stefan Rydell har svårt att bara titta på när hans kollegor går igenom låda efter låda med post och bestämmer sig för att hjälpa till. Precis som Stefan Rydell säger så är bemanningen ett bekymmer för Tullverket. Deras beslag har växt i omfång men inte bemanningen. Under de senaste tio åren har tullpersonal som befinner sig på marken, runt försändelserna, färjor, broar och flyg blivit färre. Men trycket har ökat i och med en allt mer utbredd internethandel. Frågan blir hur mycket missbrukssubstanser de hade hittat om deras bemanning varit bättre. Vi ställer frågan till Stefan Rydells chef, Sven-Peter Ohlsson, som är ytterst ansvarig för gränsskyddet. – Vi har minskat rejält på en tio års period. Det är väsentliga minskningar. Kommer detta hålla i längden? Utmaningen blir ju inte mindre tänker jag. – Har jag mer resurser kommer vi göra mer resultat. Det är så. Vi kommer i så fall minska tillgången på narkotika mer om vi hade mer resurser så är det men för närvarande använder jag de resurser jag har så att säga. Antalet tulltjänstemän som aktivt kontrollerar transporter, individer och postförsändelser, har sedan 2008 gått från 529 till 396. Det betyder alltså att var fjärde tulltjänsteman försvunnit. Hur rustade är då svenska myndigheter att stoppa införseln av internetdroger i Sverige? Bara till Postens terminal vid Arlanda kommer det alltså drygt 160 000 brev per dygn. Tullverket hävdar själva att de tar långt ifrån allt som förs in i Sverige och att de kunde ta mer droger om deras bemanning varit bättre. Medan svenska myndigheter utreder nya droger för att kunna göra de olagliga, så fortsätter nya internetdroger att strömma in i landet. Men tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson är ändå övertygad om att deras arbete gör skillnad. – Sedan den här lagen kom så har Tullverket i Sverige omhändertagit 140 kilo missbrukssubstanser. Och mellan tummen och pekfingret så att man bättre ska förstå så motsvarar det någonstans två, tre  upp till tio ton i klassisk narkotika. Det handlar ju om jättekvantiteter för de är ju så potenta.  Och jag påstår att vi sparat massa människoliv på grund av den. – Jag ska visa dig en påse här som jag brukar ha med mig.  Lars Hansson börjar gräva i en skinnväska. Snart drar han upp en liten plastpåse som innehåller en liten mängd vitt pulver. – Här är ett gram av en drog. Den påminner om LSD till effekten. Den är superpotent. Här är ett gram, det är 2000 doser. 2000 doser som du håller i din hand? – Ja, och då har jag räknat om här. Vi tog 128 gram, det är 256 000 doser. Och där har du värdet på det 12,8 miljoner på de 128 gram vi hittade i påsen. Så de nya drogerna kräver så små kvantiteter i jämförelse med de traditionella drogerna. I princip samtliga internetdroger produceras ursprungligen i kinesiska laboratorier. Men hur kommer deras produkter ut till svenska konsumenter? För att kunna ta reda på mer om hur handelskedjan fungerar, så beslöt vi oss för att agera intresserade köpare. Vi får kontaktuppgifter till en kinesisk producent av internetdroger från en person i branschen. – Hello? Hello can you hear me? – Yes I can hear you. Kvinnan som svarar jobbar på ett kinesiskt laboratorium som tillverkar internetdroger. Vi förklarar för henne att vi är intresserade av att sälja hennes produkter i Sverige. – Oh Sweden right. Have you done business with anybody in Sweden before? – Yes of course many packages. You have research chemicals right? – I have X, X , X, X. Which one are you interested in? Hon berättar att hon skickat många paket med internetdroger till Sverige förut. Vi frågar henne om det brukar vara några problem när det kommer till att få in internetdroger i Sverige. --  You know Australia and New Zealand the costumes are really tough. Then I need to hide the product in something. But Sweden is not very hard to pass costumes so I can ship directly. Just send directly. Hon säger att svenska tullen inte är något att oroa sig för. Inte som den australienska eller den i Nya Zealand. Där måste man anstränga sig förklarar hon. Hon fortsätter sen med att förklara hur själva affären går till. – The payment by Western Union. Ok for you? And if the package is stopped by customs, I will resend once for free, ok? And usually the package will be received in seven days. Hon säger att om den första leveransen stoppas av tullen, så får vi en ny utan extra kostnad. Hon verkar väldigt mån om att lugna oss och avslutar med att säga att hon är intresserad av en lång affärsrelation. – I want to do long term business with you. Innan hon hinner lägga på luren så förklarar vi att vi i själva verket inte alls är intresserade köpare, utan journalister. Detta tas inte väl emot av kvinnan i luren som strax därpå avslutar samtalet. – I don´t want to talk to you ok? Vi gjorde bedömningen att vi inte skulle få reda på den här informationen, utan att först utge oss för att vara en köpare. Kaliber har varit i kontakt med fem olika kinesiska laboratorier. De beskriver svenska tullen som lättpasserad och några av dem påstår sig ha koll på svensk lagstiftning när det kommer till internetdroger. Det har de för att kunna bistå sina kunder med lagliga substanser. Förra veckan berättade vi om spice. Syntetisk cannabis. En populär drog bland ungdomar och som enligt experter vi talat med ger allvarliga biverkningar. Både Viktor och Max säljer laglig spice på sina hemsidor. De har båda åldersgräns på sina hemsidor. 18 år respektive 20 år. Men vi undrar ändå hur de ser på risken att deras produkter i slutändan hamnar hos ungdomar. – Den risken finns ju alltid. Och lika väl att folk kraftigt missbrukar det vi säljer. Men det är ju inte i det syftet vi säljer. Vi hoppas ju istället att det kan användas för nöje och inte för att vara missbruk eller ge någon inkomst genom att sälja till barn. Det är inte därför vi säljer. Det är ett moraliskt dilemma liksom att….att det kan ske. Men det är inget vi känner att vi kan komma ifrån. Vi säger att det ska inte användas på det sättet, men mycket mer kan vi inte göra, säger Viktor. När Max är klar med att paketera spicet, ställer vi även frågan till honom. – Den risken finns eller det kan man nog utgå ifrån att det sker. Men vi gör det bästa vi kan för att undvika men det är svårt. Har du aldrig tänkt att det här kanske någon får tag på och får en jätteobehaglig upplevelse, blir beroende eller till och med skadar sig? Är det något du tänker på? – Jo så är det ju. Det är kemikalier. Det finns massor av farliga kemikalier. Nu i jultider kommer ju småbarn springa runt med fyrverkerier. Det finns farliga produkter överallt i samhället. Men det slutgiltiga ansvaret för samtliga produkter oavsett bransch ligger i slutändan alltid hos konsumenten. Substanserna Max och Viktor säljer är lagliga. Åtminstone tills de blir klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. Och precis innan de blir det så rear de helt enkelt ut den substansen för att inte åka fast. För det är viktigt att följa lagen i den här branschen säger Max. – Mycket noga med att alltid följa alla lagar. Det är ju många i branschen som inte har betalt skatt, vilken är en väldigt dum ide. Om du redan har alla myndighetsögon på dig. Börja då inte bråka med Skatteverket. Kaliber har varit i kontakt med fem olika representanter för hemsidor som säljer lagliga internetdroger. Alla säger att de har egna företag, skattar och är momsregistrerade. Men trots sina ansträngningar att följa lagen så fick Max i slutet på 2012 besök av polis. Hans varor beslagtogs. – Det visste jag från början att det inte var en fråga om de kommer utan när. Och ja. Nu kom de. Han har fortfarande inte åtalats för något brott men är enligt åklagaren fortfarande misstänkt. Tillslaget innebar en ekonomisk smäll för Max. Hans varor var borta. Men han hade att ta av. Under 2012 sattes drygt 10 miljoner kronor in på det bankgirokonto som är kopplat till Max enskilda firma.  De stora insättningarna på Max konto väckte Ekobrottsmyndighetens intresse. Kaliber har tagit del av deras förundersökning. Där framgår det att Max misstänktes för grovt bokföringsbrott. Men utredningen lades ner eftersom Max kunde presentera en fullständig bokföring som Ekobrottsmyndigheten nöjde sig med. – De har egentligen inget att gå på. Sen vet man aldrig vad de hittar på. Kaliber har idag kunnat berätta om vilka som står bakom handeln med internetdroger. Vi har samtidigt kunnat visa att svenska myndigheter inte klarar av att hålla jämna steg med dessa aktörer. De försäljare av internetdroger som vi talat med är samtliga män. Mellan 20 och 35 år. De säger att de betalar skatt och följer lagen. De har lärt av sina föregångares misstag. Svenska myndigheters främsta vapen är att stoppa deras varor vid gränsen. Men allt färre tulltjänstemän ska hålla kolla på allt större volymer av internetdroger.  De kinesiska producenter vi talat med ser svenska gränsen som lättpasserad i jämförelse med andra länders. Men Sven-Peter Olsson, ansvarig för Tullverkets gränsskydd tycker ändå att den svenska tullen gör ett bra arbete. – De har mer resurser på plats så att säga. Om du tar USA. Men jag tror att per individ så gör vi nog mer beslag än vad de gör på det här området. Vi bör ha ett mål att genom kontrollinsatsen börjar folk upptäcka att det lönar sig inte att skicka det här hit. Vi måste komma till kurvan där vi bryter toppen så att säga så att det börjar minska och där är vi inte. Då är det så att kontrollinsatser måste ligga på minst samma nivå som nu och borde öka. Tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson är övertygad om att svenska myndigheter försvårar handeln med lagliga droger, men säger samtidigt att det kan bli värre innan det blir bättre. – Jag tror att vi fortfarande kommer se en ökning i det här flödet. Men någonstans så kommer det stanna upp, det kommer ju inte vara den här enorma ökningen. Men internet är fortfarande ett relativt nytt sätt att saluföra varor på. Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

Elin fick hallucinationer och ont i hjärtat av drogen. Överläkaren ser unga som far illa av en drog de ofta vet väldigt lite om. Och beroendevården ser allt fler unga som väljer drogen. Syntetisk cannabis, eller spice som det ofta kallas är lätt att få tag på, billigare än vanlig cannabis, men också farligare. En måndag i December. Snön knastrar när narkotikapolisen Niklas Lindroth tar bestämda steg mot det lilla vandrarhemmet. Vandrarhemmet ligger i en mindre kommun utanför Göteborg. Inne på vandrarhemmet har Niklas Lindroth och hans kollegor hittat en ung kille som de tror är påverkad. – Det som vi gör nu är att vi har hittat en person som ser påverkad ut. Vi har fått ett beslut om att göra husrannsakan i hans bostad, som i det här fallet råkar vara ett vandrarhem. Vad vi kan se på en gång är att det ligger en joint på bordet. Om det är cannabis eller spice, det kan vi inte säga ännu. Niklas tar den lilla ihoprullade jointen och lägger i den i en plastpåse. De flesta ungdomar som brukar narkotika i Sverige röker cannabis. Det visar stora enkätundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Det är ett uppmärksammat problem som regeringen och Sveriges kommuner mött med satsningar på vård och förebyggande arbete. Men på senare tid har cannabis fått en konkurrent som man kanske inte känner till lika väl. Som nummer två bland populära droger i CAN:s statistik hittar vi en drog som blir allt vanligare bland Sveriges ungdomar. Den kallas för spice. Spice är en syntetisk form av cannabis som inte kommer från hampa som traditionell cannabis gör. Spice görs på kemisk väg i laboratorier. I dagens Kaliber vill vi få svar på frågorna varför många unga väljer Spice, hur farlig drogen är och om samhället bör oroa sig för konsekvenserna. Narkotikapolisen Niklas Lindroth och hans kollega börjar leta igenom lägenheten i vandrarhemmet. – Här ser vi att han har ju själv urinstickor som han testar sig själv med. Han måste säkert lämna urinprov till socialen. Då testar han sig själv innan så att han ser att det inte ger utslag då. De här preparaten som han rökar. Om det är Spice då. Bland matrester och högar av kläder hittar Niklas flera plastförpackning som innehåller urintester.  Och här får vi en ledtråd om en av anledningarna till att spice är så populärt bland unga. Niklas tror att killen vill kunna testa sitt urin hemma så han kan vara helt säker på att han kissar rent när han besöker socialtjänsten. Det är nämligen väldigt svårt att hitta spår av spice i ett urin- eller blodprov. Därför blir spice ett attraktivt alternativ för den som vill röka på utan att bli påkommen, säger Niklas Lindroth. – Spicen har ju tagit över mycket från cannabisen. Det har ju inte funnits så många metoder att se spice i urinen. Så det är svårare att upptäcka. Risken för upptäckt ur deras perspektiv är ju mindre om de använder spice. Åtminstone har det varit så tills nu då när vi börjar få andra metoder att testa. De senaste åren har myndigheterna blivit bättre på att hitta spice i urin. Nya urinstickor och andra analysmetoder har kommit. Problemet är att det finns väldigt många spicesorter. Drygt 100 stycken. Och myndigheterna kan hitta långt ifrån alla i sina prover och analysmetoder. Men det är inte det enda av myndigheternas bekymmer med spice. – Men problemet är ju att det finns en stor del av de här spicepreparaten som inte är klassade. De är alltså inte klassade som narkotika. Då är de helt lagliga att inneha och även att bruka. Av drygt 100 sorter är det endast ett 30-tal sorter spice som är olagliga i Sverige. Eftersom det hela tiden kommer ut nya varianter av spice på marknaden måste svenska myndigheter hela tiden utreda nya substanser. Och när en populär typ av spice blir olaglig så ploppar snart en ny, oklassad variant upp. Och vet då den som röker om vilka sorter av spice som är lagliga och vilka som inte är det så kan man alltså röka på utan att begå något brott. Medan Niklas Lindroth och hans kollega fortsätter att söka igenom lägenheten förflyttar vi oss till en liten skola i Göteborgsområdet. Utanför regnar det. Det har gjort det i ett par dagar nu och alla spår av snö är borta. Inne i skolan sitter 16-åriga Elin i soffan i uppehållsrummet. Elin heter egentligen någonting annat.  – Jag började ju här för att jag skolkade från min gamla skola. Jag var inte där på två år ungefär. Jag hade problem med skolan så jag fick börja här. Så nu lämnar jag pissprov två dagar i veckan och har gjort det i snart två år. Elin bytte skola för att det inte funkade i den gamla skolan. --  Mycket bättre än en vanlig skola. Här får jag den hjälp jag behöver. Så jo det är bra. Vad var det som inte funkade i din gamla skola då? – Det var väl folket som gick där. Eleverna och lärarna. Man fick inte den hjälp man behövde och eleverna bara mobbades. Så det var därför jag valde att inte gå dit. Och började med spice och cannabis istället. Precis som många andra som röker spice så hade Elin testat vanlig cannabis innan hon började med spice. – Han frågade om vi skulle röka. Jag sa visst jag kan väl prova, en gång kan ju inte skada. Jag tyckte det var så roligt så jag bara fortsatte. Men det var cannabis då. Men sen fick jag börja lämna pisseprov och då tänkte jag att då kan jag inte röka cannabis utan jag får röka spice istället för det syns inte. För Elin var det viktigt att hålla koll på vilken sorts spice de rökte. Hon ville veta vilka sorter som skulle avslöja henne och vilka som inte skulle göra det i ett urinprov. – Vi visste ungefär vilka kemikalier det var i. De som syntes på pissprov kunde vi inte röka. Och de som inte syntes rökte vi. Så vi hade ganska bra koll på det faktiskt. Hur skaffade ni det då? – Vi fick nummer till langare då. Så skickade man ett sms till langaren och frågade om han hade en halva eller en five som man kallar det. Och sen gick man och mötte honom så bara bytte man pengarna och rökat. Och en halva vad är det? – Det är tre gram. Och det är billigare än cannabis också. Spice brukar räknas till en grupp som kallas internetdroger. Spice säljs till stor del på internet. Då är det oftast de lagliga varianterna som säljs. Men på hemsidorna är det i regel 18 eller 20-års gräns för att köpa. Av den anledningen så köper de flesta ungdomar sitt spice på gatan. Från kompisar eller langare. Det är ofta vad de själva berättar för beroendevården. På avdelning 306 på Östra Sjukhuset i Göteborg tar man emot unga mellan 16-21 år som är i akut behov av hjälp för sitt missbruk. Sektionschef Ulf Sammels, beskriver hur många av hans patienter som är inne just den här dagen som röker spice. – Just nu är det så att 40 procent av de ungdomar vi har hos oss idag har spice som huvuddrog. Och 30 procent har det som sin sekundärdrog. Det är alltså 70 procent av de ungdomar som är inne här nu som röker spice dagligen eller provar på spice då och då. Och så såg det inte ut för några år sedan. Och enligt Ulf Sammels är det just möjligheten att röka på utan att det syns i urinprov som lockar de flesta av hans patienter till spice. – Det är ju en av de bidragande orsakerna som ungdomarna själva säger. Det är för att slippa upptäckt helt enkelt. Vi stannar upp lite och sammanfattar de svar vi fått på varför så många unga människor väljer att röka spice.  Flera sorters spice är lagliga vilket innebär att de kan röka på utan att begå något brott. Flera sorters spice syns inte på urinprov så de kan röka på utan att socialtjänst eller sjukvården märker det i prover. Dessutom är priset på spice ofta betydligt lägre än för vanlig cannabis. Många gånger hälften så dyrt. En femma med cannabis. Alltså fem gram. Kan kosta mellan 500 och 600 kronor. Samma mängd spice kostar sällan mer än 300 kronor. En anledning så god som någon för en tonåring som vänder på slantarna för att hålla igång sitt missbruk. Ulf Sammels har märkt att spice påverkar hans patienter annorlunda än de som röker vanlig cannabis. --  Det är ju ett cannabisliknande rus, men det slår ju mycket fortare. Det är ju en syntetisk drog så det som är det farliga med spicen också det är ju att du vet ju inte riktigt vad du får i dig. Det är ju inte testat, det finns ingen långvarig forskning på detta. Men det finns väl några saker som de flesta ungdomar säger att man får. Det är mycket högre ångest, mycket mer panikångestattacker än för de som röker vanlig cannabis. Man uppger också att man har mycket mer av overklighetskänslor. Det är något som jag tror nästan allihopa säger. Man pratar också om att man har en brännande känsla i huvudet efter att man har rökt. Ulf Sammels i Göteborg är inte den ende som vittnar om att spice kan ha allvarliga biverkningar. Kaliber har ringt upp behandlare som möter unga inom beroendevården på flera håll i Sverige. Och mönstret är slående. Samtliga berättar om att drogen spice blir allt vanligare. Och samtliga beskriver allvarligare biverkningar hos de unga som rökt spice i jämförelse med de unga som röker vanlig cannabis. Maria Almazidou, teamledare på Maria Malmö-mottagningen i Malmö. – Det finns mer psykotiska inslag av ruset. Man upplever mer hallucinationer när man har rökt spice och tycker att det blir en starkt upplevelse som man inte vill vara med om. Robert Gatugård, Socialsekreterare i Sundsvalls kommun, öppenvården för ungdomar med missbruk. – Ungdomarna brukar tala om ett kraftigare rus, ett längre rus och ibland mycket hemskare rus än med vanlig cannabis. En mer fysisk påverkan med hjärtklappning, svettningar och oro. Eva Lindvall jobbar på alkohol och drogrådgivningen i Visby. – Min känsla är att det accelererat det senaste året. Det är många fler som vi möter som röker spice. Det som jag tycker mig se är att skadeverkningarna är kraftigare och kommer snabbare än vid cannabisrökning.   Eva Skeppstedt jobbar på beroendecentrum i Örebro med ungdomar mellan 16 och 25 år. – Det många säger till mig är att man fastnar på spicen snabbare. Det är kraftfullare det är som en käftsmäll. Fast ruset går ur fortare. Juan Figueroa, medicinskt ansvarig på Maria Ungdom i Stockholm – Ungdomarna som missbrukar spice mår generellt sett alltså mycket sämre. Det vi kan se är att deras ångest och deras känsla är mer än vad vi kan se bland cannabisanvändarna. Spice har en psykisk påverkan som är mycket farligare än cannabis. Elin började med att röka cannabis, men bytte sedan som många andra till spice för att inte fastna i urinprov. Och hon tycker också att det är stor skillnad mellan drogerna. – Det sätter sig mer i huvudet. På cannabis är det mer kroppskänsla. På spice är det mer drömliknande effekt. Så det känns inte verkligt. Jag frågar henne om hon tror att spice är farligare än vanlig cannabis. Om det kändes farligare. – Ja det är det. Absolut det är det. Spice det är skit. Det är äckligt. Det tar på hjärnan och det tar på kroppen. Det tar på hälsan också. För att lära oss mer om vad sjukvården har för erfarenhet av spice tar vi oss till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På femte våningen jobbar Kai Knudsen överläkare i anestesi och intensivvård. Han jobbar speciellt med akuta förgiftningar. – Och vad vi har problem med är att vi ser allt fler ungdomar som kommer in till följd av förgiftningar med olika droger som de har köpt på nätet. Jag kallar de för nätdroger. Och Kai Knudsens bild är att bruket av spice kan få långt mycket allvarligare konsekvenser än vad bruket av vanlig cannabis innebär. – Normalt får vi i stort sett aldrig in någon till intensivvården på grund av att man rökt vanlig cannabis. Men vi har alltså sett att vi får in ungdomar till följd av förgiftning med spice efter att man rökt spice och inget annat. På det viset skiljer det sig från vanlig cannabis därför att det är starkare och det ger allvarligare effekter. Man kan bli förvirrad, illamående och i vissa fall faktiskt också medvetslös. Vi har haft fall med kramper och vi har haft fall med njursvikt och nu finns det då rapporter från Tyskland till och med om dödsfall till följd av att det i de här blandningarna av syntetiska kemikalier i det man röker finns ämnen som är väldigt väldigt farliga. Kaliber har tagit del av statistik som styrker bilden av att fler söker vård efter att de rökt spice.   Giftinformationscentralen registrerar fall, när någon har varit i behov av vård för en förgiftning. De senaste åren har de sett allt fler fall som handlar om just spice. 2008 såg de endast en handfull fall som handlade om spice. 2010 registrerades 141 fall om spice. 2013 såg de hela 236 fall där spice orsakat en förgiftning som krävde sjukvård. Kaliber har tagit del av några av de fallen för att kunna beskriva vad som faktiskt ligger bakom siffrorna. Så här sammanfattas ett fall. En 18-årig kille får en hemmarullad cigarett av en kompis. Cigaretten innehåller spice. Direkt efter att han har rökt den blir han medvetslös. Kompisarna berättar att han började krampa och kräktes. I ambulansen är han stel i musklerna och andas snarkande. Han blir bättre på vägen in till sjukhuset och inne på akuten är han vaken men inte helt medveten om var han är. Han har stora pupiller och höjd kroppstemperatur. Han får stanna kvar på sjukhuset för övervakning under natten innan han får gå hem. Ett annat fall sammanfattas så här. En 24-årig kille röker spice. Han har rökt det en gång tidigare. Får plötsligt hög puls, illamående och kräks en gång. Känner sig som om han är frånvarande och yr. Kallar på ambulans. När han kommer in till sjukhuset är han helt opåverkad. Allt fler unga i Sverige använder sig av drogen spice. De röker det för att inte fastna i urinprov,  för att det finns lagliga sorter och de röker det för att det är billigare än vanlig cannabis. De röker det många gånger också i tron att det ska ge en effekt som liknar cannabis. Men beroendevården i norr, syd, öst och väst vittnar om att spice påverkar de unga mer negativt psykiskt. Med mer ångest, mer overklighetskänslor, och ibland även rent kroppsligt med illamående och värk i kroppen. Biverkningar de inte ser bland de som använder vanlig cannabis. Och överläkare Kai Knudsen  berättar att ungdomar får söka akutsjukvård på grund av medvetslöshet, kraftigt ångest och illamående. Och det är en beskrivning som styrks av att giftinformationscentralen får in allt mer samtal som handlar om förgiftningar orsakade av spice. Vi förflyttar oss tillbaka till narkotikapolisen Niklas Lindroth. Han och hans kollega står utanför en tågstation. Folk kommer och går. På väg till eller från buss eller pendeltåg. Civilt klädda letar de både poliserna efter unga personer som de antingen vet har missbrukat tidigare eller som på något sätt uppträder misstänksamt. Dagen har varit lugnare än de räknat med. Flera av de ungdomar som de har haft koll på sedan tidigare har inte visat sig idag. Men så plötsligt. Niklas ser en kille han känner igen. Killen blir nervös. Han har spice på sig. Han erkänner det ganska fort. Det är inte första gången han träffar Niklas och det är inte första gången han åker fast heller. Killen som är i tjugoårsåldern ska med till polisstationen. Det hela går väldigt lugnt till. Medan kollegan förhör killen går Niklas in i ett annat rum för att hantera urinprovet som killen just lämnat. – Han har lämnat urinprov och det har vi hällt upp i två rör. Och det ska skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Det tar en tre till fyra veckor att få tillbaka det analysbeskedet. Och resten gör vi ett snabbtest på. Det gör vi för att sociala myndigheter  ska kunna sätta in insatser så fort som möjligt utan att behöva invänta vårat provresultat från Rättsmedicinalverket. Det ena röret med urin ska analyseras hos Rättsmedicinalverket. Från den analysen kommer Niklas få svar på ifall killen tagit en av de substanser som de kan hitta i urin. De kan alltså hitta en del spicesorter, men inte alla. Med det andra röret med urin gör Niklas ett snabbtest. Men där kan man bara hitta spår av klassisk narkotika. – Vi tittar då på snabbtestet. Vi kan inte se här om han är positiv på spice. Men vi kan se att han är positiv på amfetamin. Och tyvärr är det väl så ofta att man börjar någonstans och nu har han halkat in på de mer klassiska klassade preparaten också. Han har inte varit positiv på amfetamin förut. När Niklas Lindroth är klar med urinprovet så tittar han lite närmare på påsen med spice som de hittade på killen. – Jag kanske ska beskriva det jag har i handen. Det är växtdelar. Ser ut lite som Oregano kanske. Luktar till och med Oregano. Det kan vara att det är Oregano som man har besprutat med någon syntetisk Cannabinoid. Han säger ju själv att det är spice, men han vet inte vilken sort det är då. Han säger att han har köpt det färdigblandat och inte blandat det själv. Spice behöver blandas innan det går att röka den syntetiska drogen. Själva drogen i sin renaste form är ett vitt pulver som ser ut ungefär som bakpulver. Mer eller mindre allt spicepulver tillverkas i kinesiska labb för att sen exporteras till länder över hela världen. Vem som sen faktiskt blandar ut pulvret till en massa som kan rökas varierar. Kanske är det användaren själv, langaren eller någon annan mellanhand. Det finns alltså över hundra olika kända spicesorter. Med varierande styrka och effekt. Och den som röker spice vet inte alltid vad det är de får i sig säger Niklas Lindroth. – Nej han visste inte själv vilken sort det var. Han hade köpt det färdigblandat och han sa att det var spice. Brukar det vara så att man inte har så stor koll på exakt vad det är? – Det beror lite på. Lite från person till person. En del har exakt koll på vad det är. Särskilt de som själva säljer. De vet vilka sorter som är klassade och inte. Andra är mindre insatta och bara röker för att se vad de får för effekt. Kaliber kan visa att sjukvården märkt av att allt fler söker vård på grund av att man rökt spice och att beroendevården på flera håll i landet ser allvarliga psykiska biverkningar som de inte ser bland vanliga cannabisrökare. Samtidigt vet vi att allt fler väljer att röka spice. Enligt Överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg finns det anledning till oro. – Vi har inte haft IVA fall, alltså intensivvårdsfall till följd av spice förut. Det är först i år. Och det är så klart oroväckande. Även inom beroendevården ser man på utvecklingen med oro säger Ulf Sammels på beroendevården i Göteborg. – Att stoppa i sig saker som man egentligen inte vet vad det innehåller. Som det inte finns forskat på. Det är ju inte bra. Och sen om man tittar på vad de säger med ökar paranoia, panikångestattacker och det vet man ju inte hur det kommer påverka de här ungdomarna i framtiden. Men det finns ju en uppenbar risk och det är en stor fara skulle jag vilja säga. Och Elin som länge tyckte att det var härligt att röka spice berättar att det tillslut blev mer obehagligt än positivt. – I slutet var det det. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. Och du tror det beror på spicet? – Antagligen. Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? – Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin minns precis stunden då hon bestämde sig för att sluta. – Vi passade runt på en och varje gång den kom till mig tackade jag nej, och det brukar jag aldrig göra. Jag kände att något var fel. Jag tänkte att jag vill inte hålla på med det längre. Så jag bara slutade den dagen jag tänkte så.. Jag mår så mycket bättre utan droger. Det hjälpte mig inte att ta droger. Jag får den hjälp jag behöver nu och jag är nöjd så. Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se Researcher Jenny Hellström jenny.hellstrom@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

Vitennyheter om plastavfall som forgifter - om overraskende aldersforskning - om bananfluens forhold til øl og om meteoritter som falt ned i Odda. Trodde du at cannabis var cannabis? Der tok du nok grundig feil. I fjor ble det registrert 73 nye typer syntetisk cannabis i Norge, og man vet svært lite om effektene av de nye dopene.