Podcasts about forskningens

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden. Framför allt fokuserar vi dels på hur Linggymnastiken förlorade sin status på GIH, dels hur det gick till när idrottsforskningen började komma in i skidvärlden i Sverige. Det blir också mycket diskussioner både kring hur idrottsvärlden förhåller sig till forskning och hur den bilden har förändrats efterhand. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har tittat på när dottern spelar beachhandboll (00:10:00) Veckans gäst, Daniel Svensson PhD (00:12:16) Det mesta som ses som nytt har även varit trendigt tidigare (00:18:56) Forskning på längdskidor och hur teknik och forskning introducerades inom sporten (00:21:30) Hur får man tag i gammal träningsdata för elitidrottare? (00:24:13) Hur får man fram en bra bild av träning som skedde för flera årtionden sedan? (00:29:12) Gick det bättre för de som anammade vetenskapen? (00:30:39) Det tar ofta tid för ny kunskap att etablera sig inom en idrott (00:32:43) Linggymnastiken vs idrottsfysiologi på GIH (00:37:27) Är fokus på "vad som är viktigt" kring träning olika i olika kulturer? (00:41:20) Hur har det sett ut för tränarna och implementering av forskning i praktiken? (00:44:53) Tekniken har ofta varit begränsande för vilken forskning som kan utföras (00:48:04) Blir träningen mer likformig efterhand som idrottsforskningen och kunskapen överlag ökar? (00:52:56) Är bredden på eliten bättre trots att spetsen inte är så mycket bättre? (01:00:01) Davids nuvarande arbete och forskning tillsammans med SOK och elittränare (01:04:57) Problemet att veta vad som är viktigt att fokusera på när det finns så mycket data (01:08:49) Fokus på hur tränare ser på relationen med forskare och forskning (01:10:54) Tränare är mer akademiskt bildade idag vilket underlättar kommunikationen (01:14:05) Skidträning i Sverige jämfört med Sovjetunionen (01:14:58) Hur får tränare idag ny kunskap? (01:19:01) Är tränar mer öppna mot forskning idag jämfört med förr? (01:22:14) Ska vi sträva mot att få tränare till att även bli deltidsforskare? (01:29:16) Det finns generellt sett en ovilja hos folk att vara med i en studie där man testar två olika saker (01:37:35) Sven Göran Eriksson och Pia Sundhages träningsfilosofier

I detta avsnitt av Innovationslandet gästas Emma Frans av Amy Loutfi, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och co-director i Wallenberg Autonomous Sensor Systems Program. De samtalar om AI:s resa från 1800-talets forskning till när datorn vann över människan i schack till framtidens AI-användning. Avsnittet spelades in den 15 maj och är ett betalt samarbete med WASP. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Ska man vara tydlig eller subtil i flörtandet? Vilken detalj i kvinnors kroppsspråk uppfattas som allra mest flörtig? Hur viktigt är det att vara rolig egentligen? Finns en särskild flörtstil som är mer framgångsrik än andra? Det är bara några av de frågor som besvaras i ett avsnitt som förhoppningsvis ger bra skjuts i sommarflörtandet.Klipp:15.46 Flirtiga Knut - Lasse Berghagen23.05 Get Smart - Are You Flirting With Me?32.59 The O'Jays - Summer FlingRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Auktoritär. Coachande. Tillitsfull. Visionär. Det finns mängder av olika ledarstilar. Men vilken ger bäst effekt och resultat i dagens arbetsliv? Och hur hittar jag den ledarstil som är rätt för just mig? Cissi Elwin samlar en supertrio som med stöd i den senaste ledarskapsforskningen vaskar fram de ledarstilar och chefsbeteenden som fungerar allra bäst för att stärka motivation, innovation och resultat – och som gör att medarbetare trivs på jobbet. I ett spännande samtal med tre av Sveriges främsta inom ledarskapsforskning får du råd och tips om vad som är värt att jobba med och slipa på för att bli ditt mest framgångsrika ledarskaps-jag. Hur ska jag tänka som chef: är det bäst att bygga vidare på min personlighet för att hitta en ledarstil som fungerar och passar mig? Eller är det situation och önskat resultat som ska styra mitt ledarbeteende? Om gästerna: Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har skrivit flera böcker om tillitsbaserat ledarskap, nu senast Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar. Simon Elvnäs är industridoktorand vid KTH och har filmat hundratals ledare och kartlagt deras beteenden för att hitta vägen till det han kallar ett mer effektfullt ledarskap. Han har skrivit boken Effektfull – så ökar du effekten av din tid. Leif Denti forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Leif Denti är också en av huvudlärarna på Chefakademins Executive Master of Leadership & Management. Källor: Metastudien som Leif Denti hänvisar till heter Leadership behaviors and follower performance: Deductive and inductive examination of theoretical rationales and underlying mechanisms, av Ryan K. Gottfredsson och Herman Aguinis (2016) Louise Bringselius nämner boken Schibboleteffekten – Ledarskap, konsten och människans ansvar av Julia Romanowska (Appell Förlag, 2021) Samtalet leds av Chefakademins vd Cissi Elwin. Se samtalet som video här

Vil du have *optimale* resultater af din træning? Så er der god grund til at kigge nærmere på "lengthened partials", der på mange måder ligner forskningens nuværende bud på den bedste måde at løfte på. Vi har tidligere talt om disse halve gentagelser i den forlængede position, og de lovende studier omkring dem. Men siden da har vi haft mulighed for at dykke endnu mere ned i emnet, samt gøre os praktiske erfaringer med denne træningsform. Derfor skal vi rigtig nørde "lengthened partials" i denne episode - men som altid bliver det på et praktisk relevant niveau, hvor du får en masse guldkorn, guidelines og take-aways om hvordan du bedst kan bruge dem i din træning for at opnå bedre resultater. Vi snakker også om argumenterne imod at bruge disse halve gentagelser i din træning, og hvordan mange af dem faktisk ikke holder. God fornøjelse med at lytte!

Fri grundforskning er afgørende for at løse de store samfundsudfordringer, men forskningsstøtten bliver stadigt mere strategisk og missionsdrevet og mulighederne for at søge ikke-tematiserede midler fortsat mindre. Samtidig kommer midlerne i stigende grad fra eksterne fonde. Er det et problem med den øgede tendens til missionsdrevet forskning? Og hvad har det af betydning, at så stor en del af universiteternes forskning efterhånden finansieres af eksterne midler? Hør debat med bl.a. dekan ved Aarhus Universitet Maja Horst, forskningsordfører for Moderaterne Karin Liltorp, rektor på Syddansk Universitet Jens Ringsmose og forperson i Carlsbergfondet Majken Schultz. Debatten er en liveoptagelse fra årets folkemøde afholdt i Carlsbergfamiliens telt. Moderator er journalist Nynne Bjerre Christensen.

Denne episode af Cybernormer er en optagelse af samtalesalonen Al Data til Folket, der foregik 29. april 2023 under Forskningens døgn på Kulturhuset Union på Nørrebro.Sammen med Phd. og lektor ved Copenhagen Business School Nanna Thylstrup, Phd og seniorforsker ved institut for menneskerettigheder Rikke Frank Jørgensen og phd. og assisterende professor ved Sheffield universitet Zeerak Waseem diskuterer Cybernaut Maia Kahlke Lorentzen hvordan sociale medier udfordrer menneskerettigheder, privatliv og demokrati.Vi kommer også ind hatespeech, moderation og om der er håb om bedre demokratisk kontrol med sociale medier. Og sidst men ikke mindst kigger vi på nogle af de brugerdrevne, ikke-kommercielle alternativer der findes derude.God lyttelyst.ReferencerForskningens døgn: https://forsk.dk/Union: https://union.kk.dk/om-osHvad er Mastodon og Fediverset? Twittertråd fra Maia Kahlke Lorentzen på dansk https://twitter.com/maiakm/status/1591019360273006592?s=20https://www.dr.dk/nyheder/indland/danske-twitter-brugere-flytter-til-det-mindre-sociale-medie-mastodonSe danske servere og kom på her https://fedi.dk/Vært: Maia Kahlke LorentzenGæster: Rikke Frank Jørgense, Nanna Thylstrup, Zeerak WaseemStøttet af: Forskningens Døgn og Union

Hvad gemmer der sig under skællene på en af verdens mest effektive dræbere? Få svaret, når vi sammen med professor i zoofysiologi Tobias Wang dissekerer en krokodille for åben mikrofon. Kom med helt tæt på krokodillens hjerte, lunger og lever og bliv klogere på dissektionens historie og hvordan hvordan alle hvirveldyr - inklusive os selv - ser ud indeni. Dagens program er optaget foran et live publikum ved Forskningens Døgn i Stakladen i Aarhus. Medvirkende: Tobias Wang, professor i zoofysiologi ved Aarhus Universitet. Vært: Peter Løhde.See omnystudio.com/listener for privacy information.

For at blive klogere på røntgenstrålerne, og hvad vi bruger dem til, skal vi på en ekspedition, der tager os helt ud i rummet. Undervejs zoomer vi ind på strålernes opdager Wilhelm Conrad Röntgen - en særlig mand, der bl.a. blev smidt ud af skolen og forærede pengene fra sin Nobelpris væk. Hertil bliver vi klogere på dem, der gennem tiden, har ofret sig i forskningens navn, for det var langtfra ufarligt at være røntgen-pioner. Og vi dykker også ned i hvilke andre dele af videnskaben, der har krævet liv og lemmer, af dem der har kastet sig ud i farlige forsknings nybrud. Medvirkende: Hans Buhl, museumsinspektør på Steno Museet & Malthe Kouassi Bjerregaard, museumsinspektør på Medicinsk Museion. Vært: Emma Elisabeth HoltetSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Emma Frans är forskare och författare och har precis släppt boken "Expertparadoxen", där hon diskuterar forkskarnas roll i samhället. När, var och hur bör vi lita på det experterna säger?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFoto Emma Frans: Gabriel LiljevallFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om. säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.  Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.Programmet är en repris från 31 januari 2023. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om. säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.  Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner. Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Har vi en replikeringskris, och påverkar den i så fall synen på forskningens tillförlitlighet? Gäst i dagens avsnitt är docent Gustav Nilsonne, Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som berättar om hur man kan forska i området metavetenskap och om vi kan lita mer på vetenskapliga artiklar i tidskrifter med hög status. Musik: Karl Thunell Programledare: Mats Lekander

24-årige Jacob Hopkins ville hjälpa till att testa vaccin i början av pandemin. Han var en av de unga som frivilligt skulle få bli sjuk i covid19 för forskningens skull. Men först nu har resultaten kommit. Var det värt att låta honom bli sjuk? 24-åringe Jacob Hopkins var först i världen med att få en droppe virus sprutat i näsan för att få covid19. Han anmälde sig för att vara med och snabba på förloppet för vaccin mot covid19. Men när studien satte igång handlade det istället om att lära sig mer om viruset. Hör honom berätta om hur studien gick till. Human Challenge-studie om covid19Tycker läkarna och försökspersonerna att resultaten från den första human challenge-studien under en pandemi blev viktiga? Förutom Jacob Hopkins medverkar Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitets sjukhus, Magnus Gisslén, professor i infektionsmedicin vid Sahlgrenska Akademien och Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitetssjukhus och även sakkunnig Statens medicinetiska råd och medlem i etikprövningsmyndigheten.Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Jeg har hatt min første langtur med Tesla, og snakker litt om mine erfaring med autopilot på godt og vondt. Men de to hovedsakene i denne episoden er en drøfting av "Wuhan-laboratorie-hypotesen" - kom SARS-CoV-2 fra et kinesisk laboratorium? Og litt mer om replikeringskrisen innen forskning. Eller rettere sagt om siteringskrisen i forskningens verden. The lab leak theory for the origin of COVID-19 is fading https://www.latimes.com/business/story/2021-08-26/lab-leak-theory-origin-covid-19 Saksynt: Om vaksiner og å klusse med naturen https://tjomlid.com/2011/07/04/om-vaksiner-og-a-klusse-med-naturen/ Nonreplicable publications are cited more than replicable ones https://advances.sciencemag.org/content/7/21/eabd1705.full Netflix: Bob Ross: Kunst, svik og grådighet https://www.netflix.com/title/81155081 NRK: Vi er Lady Parts https://tv.nrk.no/serie/vi-er-lady-parts

Har du gnubbet dig med en kogt due i dag? Og drukket 12 øl med svovlsyre? Nej? HVORDAN KAN DU SÅ VÆRE SIKKER PÅ AT DU ER VIRUSFRI?!Dagens afsnit er et greb tilbage i arkiverne fra da vi optog et live-afsnit til det virtuelle Forskningens Døgn på SDU d. 24. april. Gør dig klar til at høre om vaccineudviklingen mod kopper og hvordan forældreløse drengebørn var med til at redde det meste af verdenen ved at ofre deres egen krop. Og hvad fanden den der due handler om?LINK TIL YOUTUBE-VIDEOEN: https://youtu.be/atsv9SNAxAwHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan du støtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://bit.ly/VU10er - hvis pengene er knappe kan du også bare tjekke vores Facebookgruppe ud, vi hygger max!Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Vi har T-shirts, kaffekopper og tasker! Og meget mere! Der er også en hønsetrøje!Send os water hilarious science eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteretHusk at være dumme

En av de mest refererade studierna i debatten kring huruvida det är värt att välja en fondförvaltare som är aktiv vs att välja en passiv indexfond, blev skriven 2010 av professor Laurent Barras. I den noterades att endast 6 av 1 000 fondförvaltare över en 30 års period slog sitt index konsekvent. Slutsatsen för de flesta av oss är således att välja en indexfond. I dagens avsnitt - som är lite mer åt det nördiga och vetenskapliga hållet - intervjuar vi professor Laurent Barras. Vi pratar både om den gamla studien men även den nya som han släppte i januari 2021. Den tittar närmare på misstaget man länge gjort inom forskningen där man mer eller mindre sagt att en förvaltares skicklighet är samma sak som fondens prestation. Något som han visat inte behöver vara sant. T.ex. har 80 % av alla fondförvaltare ett positivt alfa (=bättre avkastning än index) på den första kronan. Tvärtom visar Barras att många fondförvaltare har "skill" (sv. färdighet) men att den inte översätts i "performance" (sv. fondens utveckling) till följd av bland annat fondernas avgifter, struktur eller storlek. Även om det inte förändrar slutsatserna från tidigare rekommendationer (det bästa man kan välja är en indexfond) så gav det i alla fall mig en nya infallsvinklar. Han själv investerade majoriteten av sina pengar i indexfonder också.

Peter Singer, världsberömd och kontroversiell australiensisk filosof, ger i denna djurrättsklassiker, Animal Liberation, en fördomsfri och fullständigt övertygande argumentation för att vi inte skall behandla djur illa eller ha dem som föda. Sedan boken utgavs för första gången 1975 har denna klassiker lästs av hundratusentals djurrättsintresserade och för många varit av avgörande betydelse för beslutet att bli vegetarian. Djuren frigörelse är skriven av Peter Singer och svensk översättning av Björn Petersson är utgiven på bokförlaget Nya Doxa 1992, andra upplagan utgiven 1999. Denna ljudbok är inspelad 2020. Inläst av Markus Tufvesson.  Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Projektet Ljud för djuren har läst in denna ljudbok för att öka medvetenheten och kunskapen kring veganism. Ljudboken har gjorts med tillstånd från förlag, författare och översättare.

Forskningens døgn er i fuld gang og derfor sætter Lotte og Knud alt ind på at finde Formiddag på 4'erens helt eget forskerteam. Du behøver ikke have tilbragt et halvt liv på universitetet for at komme med - du skal bare vide en hulens masse om et bestemt emne! Formiddag på 4'eren har brug for dig hvad enten du er ekspert i rockmusik, lystfiskeri eller Netflixserier fra 2012 til 18. www.dr.dk/formiddag

Hur samverkar näringslivet och svensk AI-forskning? Vilka kompetenser och resurser frågar företagen efter? Och behövs fler insatser för att rusta Sverige som AI-nation? Medverkande Sara Mazur, styrelseordförande för Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program (WASP) Staffan Truvé, medgrundare och forskningschef på Recorded Future och ledamot i Nationella innovationsrådet Samtalet leds av Adrian Ekström, projektledare, SNS.

Om examensarbete och hur man forskar som student! Är du nyfiken på vad det innebär att forska på KI? Vad är ett examensarbete? Hur tar man kontakt med en forskare och kan man forska på gymnasiet? Svaren på alla dessa frågor och mycket mer tar vi upp i dagens avsnitt. Statuspodden är en officiell podcast från Karolinska Institutet i Stockholm. Har ni fler frågor? Kontakta oss då gärna på podcast@ki.se, blog.ki.se/statuspodden eller här i kommentarerna!

Vaccinerne mod COVID-19 er vores lys i mørket, og de får os til at drømme om festivaler, familiefester og rejser igen. Den danske vaccinestrategi er klar: Alle borgere skal tilbydes vaccinen så hurtigt som muligt. Men ikke alle forskere er enige i, at det er den bedste strategi, og Coronakrisen sætter spot på det dilemma, der opstår, når man i en videnskab som lægevidenskaben, der baserer sig på data, det typisk har taget mange år at finde frem til, pludselig skal komme med hurtige svar, som det samtidig er helt afgørende er korrekte. I dette program undersøger vi, hvad forholdet er mellem forskerne og deres ønske om evidens, og så det behov for handling nu og her, som både myndighederne og resten af os kan sidde tilbage med. Er det et problem, når eksperterne ikke altid er enige med myndighederne? Og ville du være villig til at vente lidt længere på vaccinen - for forskningens skyld?Vært: Veronika Ahrensbøll Schultz.Medvirkende: Sanne Thysen og Christine Stabell Benn.Redaktør: Toke Dahler.Programmet er produceret af Danske Studerendes Fællesråd i samarbejde med Tænketanken SundFornuft.

Peter Singer, världsberömd och kontroversiell australiensisk filosof, ger i denna djurrättsklassiker, Animal Liberation, en fördomsfri och fullständigt övertygande argumentation för att vi inte skall behandla djur illa eller ha dem som föda. Sedan boken utgavs för första gången 1975 har denna klassiker lästs av hundratusentals djurrättsintresserade och för många varit av avgörande betydelse för beslutet att bli vegetarian. Djuren frigörelse är skriven av Peter Singer och svensk översättning av Björn Petersson är utgiven på bokförlaget Nya Doxa 1992, andra upplagan utgiven 1999. Denna ljudbok är inspelad 2020. Inläst av Markus Tufvesson.  Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Projektet Ljud för djuren har läst in denna ljudbok för att öka medvetenheten och kunskapen kring veganism. Ljudboken har gjorts med tillstånd från förlag, författare och översättare.  

Forskningens och undervisningens bristande kvalitet hotar på sikt Sverige som kunskapsnation. Fredrik Sjöholm skriver om att skolans kris nu även har drabbat högskolevärlden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen. Jag ser det som att jag donerar min hälsa, säger Gavriel Kleinwaks, en av de runt 14 000 frivilliga som anmält sig till en uppropssida för sådan här forskning. Än så länge har ingen sådan här studie dragits igång, men det diskuteras på fullt allvar inom forskarvärlden, nu senast i tidskriften Science. Vi diskuterar också exempel på preliminära studier och lösa forskningsresultat som far över världen och slås upp som sanningar i den här tiden. Ett sådant exempel är nyheten om att över 200 personer i Sydkorea hade fått covid-19 en andra gång, trots att de nyss haft sjukdomen. Det visade sig bero på att testet gjorde utslag även på döda, inaktiva viruspartiklar som man har kvar efter att ha varit sjuk, så det stämde alltså inte. Dessutom tar vi upp ordkriget som blossat upp mellan USA och Kina, där Trump beskriver pandemin som en attack mot USA från Kina, en attack som är "värre än Pearl Harbour och World Trade Center". Med osäkra forskningsresultat och mycket ovisshet är det ett svårt läge för beslutsfattare och forskarvärlden, och aldrig tidigare har det producerats så många forskningsrapporter på så kort tid, om samma ämne. Det gäller att försöka hitta de relevanta studierna, säger en av forskarna som går upp i ottan och går igenom nattens skörd av studier för att försöka hinna med. Medverkande: Ulrika Björkstén, Hanna Sahlberg och Annika Östman Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Janne Jutila

Dagens poddavsnitt handlar om de åtta framgångsfaktorer som enligt forskningen bidrar till vår lycka. Studier visar att vi kan köpa mycket, om inte allt, som gör oss lyckliga men att vi sällan gör det. Omedvetet lurar vi oss själva och lägger pengar på fel saker. Tricket är således att spendera sina pengar på ett sådant sätt att man får mest lycka för pengarna. Något jag och Caroline observerat efter att vi spelade in avsnittet, är att vi i flera sammanhang har citerat artikeln och använt oss av den. Inte minst resonemanget om hur man kan maximera lyckan för barnen i leksaksaffären. Det var ett litet superkonkret tips som vi redan haft glädje av. Vi hoppas därför att du kommer uppskatta det lika mycket som vi själva. Forskningens åtta framgångsfaktorer: 1. Köp upplevelser istället för saker 2. Hjälpa andra istället för dig själv 3. Köp många små nöjen istället för få stora 4. Köp färre försäkringar 5. Betala nu och konsumera sedan 6. Tänk på detaljerna du inte tänker på 7. Akta dig för jämförelseshopping 8 Lite på flocken istället för din hjärna Du kan läsa mer på bloggen där jag utvecklar vissa av resonemanget i studien: https://rikatillsammans.se/pengar-lycka-8-tips/ Nedan följer en grov innehållsförteckning: 00:11:20 - Sammanfattning av studien 00:16:15 - Få vet vad som skapar lycka och vad som bibehåller den över tid 00:21:32 - Köp upplevelser istället för saker 00:27:02 - Hjälpa andra istället för dig själv 00:29:20 - Köp många små nöjen istället för få stora 00:38:30 - Köp färre försäkringar 00:41:12 - Betala nu och konsumera sedan 00:46:01 - Tänk på detaljerna du inte tänker på 00:50:08 - Akta dig för jämförelseshopping 00:56:01 - Lita på flocken istället för din hjärna

Vi sänder från ett uthus i Sörmland där fladdermössen bor. Vi håvar trollsländor och kollar hur fjärilssommaren har varit. Och kan man bli biten av en spindel i Sverige? Programledare:Joacim Lindwall. Augustis sista dag ägnar vi åt sensommarens fröjder, framför allt de fröjder som flyger. Vår fältreporter Lena Näslund hittar vi hemma hos ett par i den växande skaran av medborgarforskare. Forskningens fokus den här gången är fladdermöss. Hur påverkas de av ett förändrat landskap och ett varmare klimat är frågan som Heather Wood och Sara Cousins på Stockholms universitet ställer sig. För att kartlägga var Sveriges fladdermöss finns och hur de bor vill de ha allmänhetens hjälp. Staffan Cullberg och Ann Grill som bor vid sjön Båven i Sörmland har rapporterat till Batmapper, och förhoppningsvis ska de få veta mer om invånarna i uthusen på gården på lördag. På dagen övertas fladdermössens luftrum av färgsprakande juveler - trollsländorna. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall och trollsländeexperten Linda Birkedal tar med sig håven ut för att träffa några av Sveriges cirka 60 arter. I sensommarsolen fladdrar också fjärilarna amiraler, tistelfjärilar och pärlemorfjärilar till exempel. För dem har sommaren varit väldigt bra, medan det har varit glest med blåvingar. Fjärilsexperten Bo Söderström sammanfattar fjärilssommaren 2019. Vi fick ett mejl från Ingrid Johansson där hon berättade att hon blivit biten av en spindel. Är det möjligt? Vi ringer upp Ingrid, och spindelkännaren Kajsa Mellbrand. I veckans kråkvinkel uppmanar Jonatan Martinsson oss att göra som konstnären Paul Klee. Programledare är Joacim Lindwall.

Leder for Senter for tverrfaglig kjønnsforskning, Helene Aarseth, er gjest på kontoret til studiedekan Gunn Enli.

Leder for Senter for tverrfaglig kjønnsforskning, Helene Aarseth, er gjest på kontoret til studiedekan Gunn Enli.

Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering? Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros, enligt forskare vi talat med. Även i Polen vill det styrande partiet påverka lärosätena och deras inriktning, framför allt mot en mer positiv bild av Polens historia. Vi hör Peter Pagin från den svenska Vetenskapsakademin, Greg Bognar, lektor i filosofi i Stockholm, Peter Johnsson, författare Warszawa, Elzbieta Korolczuk, sociolog Södertörns Högskola, Zsolt Enyedi, prorektor Centraleuropeiska Universitetet i Budapest CEU, Ester Farkas, doktorand CEU och Josef Palinkas, f d rektor Ungerska Vetenskapsakademin. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hvor langt må man gå for at kurere kræft eller for bedre at forstå syfilis? Sundhedsvidenskaben handler om mennesker, og derfor er det bedst, hvis mennesker er forsøgspersoner i forskningen. Men hvad kan man tillade sig i den gode sags tjeneste? Videnskabshistorien er fyldt med eksempler på forskere, der er gået for langt i jagten på kuren eller forståelsen af en sygdom. I dagens Sygt Nok kigger vi tilbage i tiden og diskuterer omstridte menneskeforsøg gennem historien. Vært: Maja Thiele. Medvirkende: Thomas Ploug, professor i anvendt etik, Aalborg Universitet og Gorm Greisen, klinisk professor og overlæge i pædiatri på Rigshospitalet, tidl. Formand for Etisk Råd. Tilrettelæggelse: Chris Lehmann og Dan Grønbech.

Arbejdsglæde er en flygtig følelse. Den kommer og går, og er noget andet end job tilfredshed, men hvordan får vi mere af den? Hør med når vi har besøg af Alexander Kjerulf, stifter af Arbejdsglæde.nu, forfatter til fem bøger og hyppig foredragsholder om arbejdsglæde. Alexander og hans kollegaer har netop holdt foredrag i land nummer 50! I episoden deler Alexander en masse spændende cases og fletter viden og forskning om arbejdsglæde ind undervejs. Emner som vi kommer igennem i denne episode: Forskellen mellem arbejdsglæde og tilfredshed med sit arbejde. Hvad arbejdsglæde betyder for vores liv? (hint: meget!) Arbejdsglæde er en forventning i Danmark, men direkte omvendt andre lande. Hvad de positive og negative historier gør forskelligt. Tydelig forskning, som viser den mest effektive måde at opnå mere arbejdsglæde. Hvem er ansvarlig for medarbejderens arbejdsglæde? Sammenhængen mellem arbejdsglæde, motivation og produktivitet. Forskningens bud på én ting man kan gøre for at få mere arbejdsglæde.

Närmare tusen forskare skrev i förra veckan på upprop i protest mot utvecklingen i Svenska Akademien. Vad betyder akademien för forskningen och hur ska skadan framöver kunna minimeras? Först var det 200 forskare inom litteratur-, teater- och språkvetenskap som gick samman: "Svenska akademien i sitt nuvarande skick saknar legitimitet."  Kort därpå kom ett bredare upprop med uppåt 700 namnunderskrifter, där allt från historiker till genusvetare fanns med: "Vi kräver att advokatutredningen offentliggörs omedelbart."  Forskarna pekar på akademiens ansvar för stipendier och forskningsstöd av olika slag och menar att det som skett i akademien på senare tid kan få allvarliga efterverkningar för breda forskningsfält. Som grädden på moset krävde en filosof och en statsvetare i en tredje artikel att akademien nu ska ombildas helt.  Vad innebär egentligen akademiens arbete för forskningen? Hur ska man kunna få den på fötter igen? Vi träffar forskare och söker inspiration från akademiens förebild, den franska akademien.  Svenska akademien har erbjudits att vara med i programmet men inte svarat.  Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Bakteriefrie mus i medisinens tjeneste Ett flunkende nytt forskningslaboratorium står ferdig på Rikshospitalet. Det er få uker igjen til dette skal bli et hjem for opptil tusen mus. Musene skal være med på å avdekke hvilken betydning tarmbakteriene har for helsen vår. Forsøksmusene er ikke bare hvite, de er også helt rene og lever i kropper som er fullstendig fri for bakterier.

Det finns idag fler vilda djur i Sverige än vad det har gjort på hundratals år. Nya sätt att hantera människans samexistens med djuren behöver prövas. Året är 1789. Revolutionen har mullrat igång i Frankrike och liknande tongångar hörs i hela Europa. Gustaf III börjar bli nervös. Befolkningen knotar. Han bestämmer sig för att lugna ned dem genom att ge dem rätten att börja jaga. Tidigare hade det varit olagligt för vanliga människor att jaga de flesta djuren i svensk natur. Nu släpptes jakten fri och vem som helst med en bössa fick gå ut och skjuta en älg eller ett rådjur.Det här ledde till att de stora hjortdjuren försvann i princip helt och hållet. Vi vet inte hur många älgar som fanns kvar, det är mycket möjligt att det var färre än tusen i hela Sverige. Kronhjortarna var så få som 50 individer, rådjuren antagligen under 100 stycken i södra Sverige. Andra djur som bävern och vildsvinet blev helt utrotade. Mot slutet av 1800-talet började problemet att uppmärksammas och åtgärder sattes in.Från mitten av 1800-talet bildades en mängd olika jaktsällskap som började lobba för att jakten skulle regleras och andra organisationer drev också på att djurstammarna skulle skyddas. Grunden till den jaktlag som vi har idag kom 1938. Resultatet har inte låtit vänta på sig. På 20- och 30-talet planterade man in bäver från Norge i de svenska skogarna igen. Från mitten av 1900-talet började hjortar, rådjur och älgar på allvar att återhämta sig. På femtiotalet började det dyka upp vildsvin som blir allt vanligare under 70- och 80-talen. Förmodligen har vi fler vilda stora däggdjur, och även många stora fåglar än vad vi har haft under väldigt lång tid i Sverige. Och det är en oerhört positiv utveckling, säger Carl-Gustaf Thulin som är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.Bökande vildsvin, och bävrar som bygger dammar bidrar till mer biologisk mångfald och att fler arter av växter, insekter och andra djur klarar sig bättre. Men man kan också föreställa sig en del problem - trafikolyckor, kostnader för lantbruket, får som blir rivna av rovdjur.Maria Johansson är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Hon undersöker samspelet mellan människa och miljö. Både om hur vi människor påverkas av vår omgivning och om hur vi påverkar vår omgivning på olika sätt.Maria arbetar med ett projekt med människor som bor med björn eller varg i sitt närområde. I vissa fall med människor som har råkat ut för att deras djur har blivit rivna av rovdjur.Forskningens mål är att förstå de psykologiska processer som ligger bakom den här oron och rädslan. Och det är många faktorer som spelar in. Kunskap om hur djuren reagerar i olika situationer, hur säker man känner sig på sin egen reaktion i mötet med ett rovdjur, och till och med hur mycket man litar på de myndigheter som förvaltar rovdjuren.I Orsa i Dalarna har Maria Johansson samarbetat med Skandinaviska Björnprojektet för att se om biologernas kunskap om björnars beteenden kan hjälpa människor i närområdet handskas med sin oro. Två genomförda studier med sammanlagt knappt 100 personer ser lovande ut. Nu följs resultaten upp för att se om den positiva effekten håller i sig. I så fall skulle det här kunna vara en väg framåt för hur människor ska kunna samexistera med fler vilda djur. Jag tror det är väldigt viktigt att ha med sig att det här med att vi har en situation med fler djur i vår närhet, att det här är inte en rent biologisk fråga utan den är i väldigt hög grad också en social fråga där vi behöver få bättre förståelse för hur enskilda människor reagerar på det. Hur grupper sinsemellan reagerar och hur man institutionellt ska hantera de här frågorna, säger hon.

”Forskningens dynamik – Hur uppstår och etableras nya vetenskapliga discipliner och områden?” Palle Dahlstedt, Docent, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola samt Högskolan för Scen och Musik (HSM), Göteborgs universitet; och Christer Nordlund, Professor, Idéhistoria, Umeå universitet pratar på temat Forskningens dynamik som också var temat på seminariet som vi arrangerade dagen innan den här podcasten spelades in. Seminariet Forskningens dynamik filmades av UR/Kunskapskanalen. Podden spelades in i Nobelrummet på Kungl. Vetenskapsakademien i oktober 2014.

Redan 2001 skrev Lunds universitet i sin jämställdhetspolicy för de närmaste åren att genusperspektiv skulle vara ett "naturligt inslag i all utbildning", och de utbildningar som helt eller delvis saknade genusperspektiv under perioden skulle redovisa hur detta perspektiv skulle tillföras i lärande, examinationssätt, litteratur etc. Programledare Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Foto: Micke Grönberg/SR Men utvecklingen var länge skral, Därför har universitetet nu börjat "genuscertifiera" sina utbildningar. Institutionerna ska se till att genusperspektivet genomsyrar all undervisning och att tillräckligt stor andel av kurslitteraturen är skriven av kvinnor. Nu undersöker Filosofiska rummet vad ett genusperspektiv egentligen innebär, och i vilken relation det ålagda genusperspektivet står till ett värde som forskningens frihet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Redan 2001 skrev Lunds universitet i sin jämställdhetspolicy för de närmaste åren att genusperspektiv skulle vara ett "naturligt inslag i all utbildning", och de utbildningar som helt eller delvis saknade genusperspektiv under perioden skulle redovisa hur detta perspektiv skulle tillföras i lärande, examinationssätt, litteratur etc. Men utvecklingen var länge skral, Därför har universitetet nu börjat "genuscertifiera" sina utbildningar. Institutionerna ska se till att genusperspektivet genomsyrar all undervisning och att tillräckligt stor andel av kurslitteraturen är skriven av kvinnor. Nu undersöker Filosofiska rummet vad ett genusperspektiv egentligen innebär, och i vilken relation det ålagda genusperspektivet står till ett värde som forskningens frihet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av