Podcasts about maskinerna

Maskinerna blir i snabb takt mer kreativa. Men den mänskliga kreativiteten verkar slokna. Nu viskas det om att den kommande Chat GPT-5 närmar sig det mytomspunna målet av generell mänsklig intelligens. Illustratören Jossi Qwiberg skriver om kreativ ersättningsångest och risken för att tekniken gör fantasin otränad och förkrympt. Inläsare: Magnus Thorén

To do-listen får lov at ligge urørt til næste gang, da der er mere presserende ting at tale om: Hvad stiller vi op med, at ejerne af de mest udbredte sociale medier er sprunget ud som propagandaministre for Trump-kabinettet? Smutter vi, og hvor smutter vi hen? Hvilket internet er muligt, og hvordan bliver vi medskabere af det? Vi hører fra lyttere i vildrede og får hul igennem til et stormøde om emnet, hvor cyberheksen Maia giver sit bud på en online tilværelse fri for Meta-platforme. Følg Maia The Cyberwitch' arbejde på Instagram, Mastodon eller Pixelfed (@maiathecyberwitch alle tre steder) eller find podcasten Utopisk Front, hvis næste afsnit er en liveoptagelse fra stormødet om fremtidens SoMe. Følg @miximedia på Pixelfed Følg @dj_brevet på Pixelfed Der er stadig lidt billetter tilbage til Lytternes dansefest fredag den 7. februar [https://tikkio.com/tickets/52956-lytternes-dansefest]. Har du lyst til at være frivillig eller optræde som DJ? Skriv til lytternesdansefest@hallohvemerdet.dk To do-liste (vi er i gang med følgende opgaver): – Lytternes reklamebureau, ny opgave, stillet af lytter DJ LCAnders: budskab til verdens 1% rigeste om at de skal blive nogle bedre mennesker. Arbejds-spørgsmål: hvad er formålet med at fortælle dem det? Hvordan fortælles de det, er ønsket at de skal afgive deres rigdom for at hjælpe til med at løse nogle af verdens problemer? Kan det evt. tages videre så vi også undersøger i hvilket omfang de 1% rigeste menneskers rigdom kommer til dem af retfærdig, etisk forsvarlig vej, forestillinger om meritokrati, hvem har fortjent hvad? Den socialistiske tøjvirksomhed “Comrade Workwear” har fået lukket sit online-betalingssystem og alle SoMe-konti lukket (af flere omgange), efter de forsøgte at publicere et sæt spillekort med verdens rigeste direktører. Denne ‘de-platforming' af Comrade Workwears virksomhed er er brud på ytringsfriheden og et resultatet af et samarbejde ml. private virksomheder (betalingstjeneste, SoMe-platforme) politiet og den amerikanske stat. En udvikling det bliver interessant at følge. Læs mere her. Måske kan spillekorts-formatet som kommunikationsform være til inspiration for ‘lytternes reklamebureau'. – Identificere sange fra lytteren ‘Age of Empires 2': sang 1, dansk hippie-sang med txt-linjen “så skal vi ha det rart igen + og aldrig ride ranke igen”, sang 2, “jeg plukker fløjsgræs” i funky dansktop-version, sang 3 “dansevise” i instrumentalversion med funky blæsere. Musik spillet i showet: 001 - Elizabeth Tekeh - Your Time on Phone 002 - Black Rose - Raude 003 - Kjell Höglund - Maskinerna är våra vänner 004 - Tapes - Old Pan Riddim 005 - Jordens Salt - Satelitter 006 - Akabanga - Nyumbani 007 - Familien - Hvorfor ska' det være så besværligt

OpenAIs nya superbot är här – men Nicklas Hermansson hävdar att världen inte redo för de lömska chattbotarna.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej och varmt välkommen till podcasten Amanda The Trucker, kul att du har hittat hit! Idag ska vi prata lastbilar och grävmaskiner och om du är intresserad av detta ämne kanske du har lagt märke till de unika svarta Liebherr-maskinerna med sina motivlackeringar. Kanske har du sett dem på en arbetsplats, en mässa eller till och med i en tidning. Idag kommer vi att få lyssna på berättelsen bakom dessa maskiner, berättad av mannen bakom dem - Robert Lidén, ägare av Konungsgärde Åkeri. Genom Roberts resa som företagare kommer vi att få en inblick i hur hårt arbete och ett starkt nätverk kan leda till framgång, även när vägen inte alltid varit spikrak. Det började med en svart Liebherr-grävmaskin, med en unik motivlackering som gjorde att det stack lite i konkurrenternas ögon. Maskinen blev omedelbart omtalad över hela världen efter att den först visades upp på Svenska maskinmässan. Det är imponerande att se människor som vågar gå sin egen väg och sticka ut från mängden. Om du är intresserad av att köra en grävmaskin elr helt enkelt vill starta företag eller redan driver företag så garanterar jag dig att du kommer finna detta avsnitt inspirerande och motiverande.. Tusen tack för att du lyssnar! Dagens gäst Roberth Lidén - Konungsgärde Åkeri Kontakt: roberth.liden@hotmail.com Instagram: konungsgardeakeri Amanda The Trucker Instagram: podcastamandathetrucker Facebook: Podcast Amanda The Trucker Hemsida: www.amandathetruckerpodcast.seKontakt: podcast@amandathetrucker.info TikTok: amandathetrucker Podcasten presenteras av Amanda Berggren, följ henne på sociala medier @amandaberggren95

I detta avsnitt av humpodd samtalar Bärbel Westphal och Jonas Svensson med Daniel Ocic Ihmark, lektor i digital humaniora om hans forskning inom fältet, men också om framtiden för digital humaniora i ljuset av den senaste tidens utveckling inom generativ artificiell intelligens. Det blir ett samtal som sträcker sig från programvara för att ge feedback … Fortsätt läsa Är maskinerna humanisternas vänner?

Se dig omkring. Allt materiellt välstånd omkring dig, alla maskiner, alla prylar, går att spåra tillbaka till Jacques de Vaucansons svarv från 1700-talet. Den gjorde att man kunde börja tillverka maskindelar med aldrig förr skådad precision. Vävmaskiner till en början, men i slutänden – alla prylar du ser omkring dig. All tillväxt som världen har upplevt sedan dess – i princip tack vare ett väldigt enkelt verktyg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Efter att ha besökt fabriken i Oskarshamn inser vi - att göra stearinljus är ju en hel vetenskap. Vi får lära oss allt om stearin och om hur ljus ska användas för att prestera som bäst. Alla Liljeholmens ljus är Svanenmärkta. Det borgar för kvalitet och hållbarhet. Maskinerna är moderna men produktionstekniken är i grunden densamma som när företaget startades 1839. Tänk vid den tiden var Karl XIV Johan kung i Sverige, vi var i union med Norge och varken fotogen eller elektricitet var uppfunnet. Vi förstår att platschefen Anna Nyblom och produktchefen Britta Palmqvist Hugosson känner sig stolta att vara en del av den svenska industrihistorien. Samtidigt som de utvecklar varumärket framåt med nyaprodukter som ligger i tiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Speljuntan firar vinter genom två djupdyk där vi vrider och vänder på specifika teman från spelvärlden. Först ut skalar vi av all emotion och reducerar vår existens till ettor och nollor när temat Artificiell Intelligens avhandlas. Är AI:n här för att rädda våra spelupplevelser, eller riskerar den att förstöra allt det som betyder något när maskininlärning gör människan överflödig?   Vill du hjälpa oss finansiera arbetet med att byta ut redaktionen mot digitala substitut? Stötta oss då på patreon www.speljuntan.se. Spel som nämns i avsnittet: Pac-Man, Aliens: Colonial Marines, Assassin's Creed, Left 4 Dead, Resident Evil 2 Remake, Alien Isolation, Cyberpunk 2077, Red Dead Redemption 2, Demon's Souls.

Kommer vissa av våra kollegor i framtiden att vara AI, artificiell intelligens? Mycket tyder på det. AI, artificiell intelligens, är redan på plats i våra liv och arbetsliv. När du har tittat klart på en teveserie och får fler filmtips baserat på din tittarhistorik är AI i farten. Samma sak när du får förslag på hur du ska avsluta en mening i ett textdokument eller när din karttjänst ger förslag på en ny resrutt vid trafikstockning. AI och människor jobbar bäst ihop Sandra Bergman är doktorand vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Hon säger att man absolut kan se AI som en icke-mänsklig kollega som man samarbetar med och får stöd av. Forskning visar att kombinationen av människor och AI ger de allra bästa resultaten. Offentlig sektor i framkant Vår svenska offentliga sektor ligger långt framme när det gäller AI-användning, till exempel i ansökningsprocesser för bostadsbidrag och föräldrapenning. Maskinerna bidrar med en grovsortering som de gör både bättre och snabbare än människor. AI minskar fördomsfull rekrytering Rekrytering är ett annat område där AI blir allt vanligare som stöd, inte minst för att undvika fördomar och förutfattade meningar. Om du söker jobb just nu kanske du redan har varit med om att intervjuas av en AI-bot. Så vad ska man tänka på om ens jobbansökan kan komma att läsas av en maskin? Maskinerna blir bättre och bättre på att tolka mänskligt språk men det finns ändå anledning att fundera på sitt ordval, säger Sandra Bergman. Använd inte mångtydiga uttryck som till exempel "jag tycker om att stjäla en stund för lite läsning" för då finns det en risk att du kategoriseras som stöldbenägen. Rationella maskiner och flexibla människor Så AI är bättre än människor på mycket rationellt arbete som att hantera stora datamängder och göra beräkningar. Men vi människor kan vara flexibla och anpassa sitt tänkande till verkligheten på ett sätt som inte AI klarar - ännu i alla fall. Ett av Sandras favoritämnen är frågor om tillit och hur vi skapar AI som det går att lita på. Begreppet "explainable AI" handlar om att skapa AI som kan förklara hur den motiverar beslut. Men ju mer komplicerad AI blir, desto fler variabler blir det och därmed också desto viktigare att människor är med i besluten. Så vi ska bygga AI som vi kan ha tillit till men samtidigt ska vi akta oss för övertro på vad tekniken kan lösa för oss. Rätt mål och parametrar avgörande När man jobbar med AI är det avgörande att sätta rätt mål och parametrar. Om man låter AI sortera fram vilka människor som har förutsättningar för att bli bra ledare till exempel, kan det bli så att AI tar hänsyn till historiska data och påstår att vita män har bättre ledaregenskaper än andra människor. Människors behov måste styra Sandra menar att vi måste låta människorna vara drivande i processerna för att få ut det bästa av AI. Vi ska inte låta utvecklingen styras av tekniken utan hellre av människors behov. Gör vi det rätt kan AI bli ett bra stöd för oss både i arbetslivet och på fritiden, till exempel med påminnelser om praktiska saker som vi lätt glömmer. Som att ta pauser och att reparera trasiga verktyg. Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om hur den tekniska utvecklingen påverkar ledarskap och arbetsliv. Den här veckan har vi valt en text om att robotar skapar nya möjligheter men också om att arbetslivet förändras och ställer nya krav på oss.

Skynet var ursprungligen ett AI-system för USA:s militär – det hade en nyttig funktion i försvaret – men utvecklade så småningom ett självmedvetande. Terminator (1984) är en dystopisk film som skildrar en framtid där maskiner tagit över världen och mänskligheten håller på att utrotas. Men motståndet lever. Maskinerna, som styrs av Skynet, försöker krossa människornas motstånd genom att förändra det förflutna. Det är något vi känner igen från George Orwells dystopiska roman 1984. Landet Oceanien styrs av ett politiskt parti som går under namnet Partiet. Det finns ju bara ett. Ett av Partiets paroller är: ”Den som behärskar det förflutna behärskar framtiden. Den som behärskar nutiden, behärskar det förflutna.”

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Maskinerna i lantbruket blir en allt större utgiftspost. Hur ska man då tänka när man skaffar nytt? I Mitt lantbruk pratar vi finansiering och kalkyler. Kanske det i slutändan lönar sig bättre att göra mindre själv och istället anlita en maskinstation. I andra länder är samägande vanligare. Är det något som slagit igenom även i Sverige och vad är viktigt om man använder varandras utrustning? Våra specialister den här gången är Mikael Stenson från Wasa Kredit, Patrick Petersson från HIR Skåne och Johan Magnusson som äger och driver Flackarps maskinstation.

Software - Island-Sunrise / Smea - Goodmorning Biskopsgården / Plaisirs Erotiques - Special Ero / Tim Blake - Lighthouse / Chrome Brulée - Supernova / Sphynx - No Ar / Kord - I Play My Flute / G-Machine - Sunshine / The Soul Investigators - Mo' Hash / Tubeway Army - Are 'Friends' Electric? / ABBA - Eagle / DMX Krew - Gravity Boots / Lennie Hibbert - More Creation / VC-People - Castle on the Hill / Kjell Höglund - Maskinerna är våra vänner / Irmin Schmidt & Bruno Spoerri - Yom Tov / Azymuth - Last Summer in Rio / Fabio Fabor - Idolo Moresco / Ike 'n' Mike - Highly Illogical / Dodo - Nuclear Mustard

Skulle du vilja att din bil började känna av när du blir arg i trafiken? Om den kunde det, hur skulle du vilja att den reagerade: Genom att spela lugnande musik eller peppade dig igenom trafiksituationen? I detta avsitt tar Rebecka upp hur maskiner kan tolka våra känslor och vi diskuterar bland annat vad som händer med mänsikliga relationer om maskinerna blir bättre på att avläsa våra intenioner och känslomässiga lägen. Vi diskuterar också om maskiner kan hjälpa oss att kontrollera och styra våra känslor i framtiden, och i så fall vem som kommer sätta normerna för våra känsloutryck. Länkar till källor som tas upp i programmet: Instagrams nya AI-feature mot näthat (20190708) https://instagram-press.com/blog/2019/07/08/our-commitment-to-lead-the-fight-against-online-bullying/ MIT Technology Review om AI som kan avläsa dina känslor i bilen (20190325) https://www.technologyreview.com/s/613180/your-next-car-could-have-a-built-in-road-rage-detector/ Sveriges Radio podcast: Kropp och Själ – Så skapas känslor (20190709) https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1314602?programid=1272 Elizabeth A. Wilson: Affect and Artificial Intelligence, University of Washington Press, 2010

Behövs människor som arbetskraft om 50 år eller kommer maskinerna att göra allt? Vilket slags yrkesråd kan man ge en ung människa idag? Enligt den här studien från Oxforduniversitetet i England riskerar 47% av arbetskraften att ersättas av maskiner under de närmaste 20 åren. Skriver du in din arbetstitel på den här sajten så får du en indikation på om din yrkesgrupps dagar är räknade eller inte. Samtidigt jobbar många mer och mer. Trots digitala verktyg som ska avlasta oss skapar dåliga IT-lösningar stress och den administrativa bördan ökar i många yrken istället för tvärtom. Den här sortens motsägelsefullheter och framtidsspaningar pratar vi om i det här avsnittet. AI - hot eller möjlighet? Kanske kan AI, articifiell intelligens, avlasta oss för att frigöra tid och kraft till det som verkligen skapar värde och det som - än så länge i alla fall - är unikt mänskligt som empati, medkänsla och relationer. Om AI tar över tillräckligt mycket kanske vi kan jobba mindre? Vad gör vi då och hur kommer det att påverka vår vardag och vårt samhällskontrakt? Yrkesråd till unga Vi konstaterar i alla fall (med hjälp av boken Liv 3.0 av Max Tegmark) att för en ung person som gör sina yrkesval just nu är det klokt att söka sig till jobb där de här egenskaperna ingår och värdesätts: kreativitet social intelligens förmågan att hantera oförutsägbarhet Ta framtiden i våra händer Den tekniska utvecklingen och framtiden är något vi skapar och inte något som bara drabbar oss. Därför behöver vi ta en omfattande diskussion om hur vi vill bygga vår gemensamma framtid nu. Det menar några av de författare och tänkare vi citerar i det här avsnittet och det är en uppmaning vi gärna instämmer i. Framtiden är i våra händer - låt oss göra något bra av den! Läs och lyssna mer Du hittar några källor här, varsågod att dyka vidare i dem om du blev inspirerad: Liv 3.0 - att vara människa i den articificiella intelligensens tid, bok av Max Tegmark Homo Deus, bok av Yuval Noah Harari. Så kan artificiell intelligens ta över världen, avsnitt av radioprogrammet Vetenskapens värld Min nya vän roboten, avsnitt av radioprogrammet Filosofiska rummet. Vår samarbetspartner Twitch Health har funderat på vad friskvårdsbidraget egentligen fyller för funktion.Kan man kalla det för en hälsoinvestering eller är det snarare ett bidrag till de som redan tränar? Twitch har tankar om vad man kan göra istället och har resonerat kring det i ett intressant inlägg med rubriken Friskvårdsbidraget - ett bidrag till de som redan tränar.

Harald Johansson har arbetat i sin skog hela livet. Han fortsätter att bruka den efter eget huvud, trots att utvecklingen därute går allt fortare. I Reporterns val tar Ola Hemström åter med oss dit. Maskinerna har alltmer tagit över i skogen och skogsarbetaren är numera ofta bunden till en joystick och en skärm. Men i Haralds skog i Björkenäs i Småland går livet vidare som det alltid gjort. - Mitt liv har alltid varit skog Jag kan inte tänka mig något annat än detta, säger han själv. I serien Reporterns val låter vi Tendens reportrar själva välja dokumentärer de vill att vi ska få höra igen. Detta program av Ola Hemström sändes första gången den 21 oktober 2004. Den 8 januari 2005, bara några månader senare, kom stormen Gudrun och for fram genom Haralds skogar. Jätteträdet föll, tillsammans med mycket av den skog Harald tagit hand om genom åren. - Den gamla granen ligger så fint därute i skogen, sa Harald när Ola Hemström tog kontakt med honom efter stormen. Samlad och förvånansvärt lugn inför det naturkrafterna gjort när de for fram genom hans skogar. Den 11 november 2016 dog Harald Johansson. Nu har dotterns familj tagit över skogen. En ny generation har tagit vid och livet går vidare i skogarna ute på näset. Vill du höra Ola Hemström själv berätta om varför han valt just dessa program kan du lyssna på "Reporterns val - Ola Hemström, om att skildra landsbygden.". Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Äntligen har leksaksserien "Maskinerna! och våra vänner" börjat lanseras, och smygstarten är i Stenhamra. Följ våra vänner när de upptäcker att något inte står helt rätt till i nästa spännande äventyr från Fria ligan i Ur Varselklotet. Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed Multistreaming with https://restream.io/

Äntligen har leksaksserien "Maskinerna! och våra vänner" börjat lanseras, och smygstarten är i Stenhamra. Följ våra vänner när de upptäcker att något inte står helt rätt till i nästa spännande äventyr från Fria ligan i Ur Varselklotet. Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed Multistreaming with https://restream.io/

Äntligen har leksaksserien "Maskinerna! och våra vänner" börjat lanseras, och smygstarten är i Stenhamra. Följ våra vänner när de upptäcker att något inte står helt rätt till i nästa spännande äventyr från Fria ligan i Ur Varselklotet. Bild & musik: Fria Ligan, Simon Stålenhag Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Credits: Musik av Simon Stålenhag, Stavsborgs Fabrik (Island tracks) Bilder av Simon Stålenhag, Copyright Simon Stålenhag och Fria Ligan AB använt med tillstånd. Video effekter: /watch?v=8tZ_N3wP9Ko /watch?v=eVagtJe2mXE /watch?v=hn9jzDvM9nk Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed

Framtidsforskaren Anders Ekholm, vice vd på Institutet för framtidsstudier, menar att AI kan rädda den kommande svenska välfärdskrisen. Men då måste vi våga sparka ut administratörerna. Programledare: Christian von Essen. Läs mer på www.hejaframtiden.se

Jul- och nyårshelgerna står för dörren. Tiden då vi reser och bor hemifrån. Hur gejmar man egentligen bäst på språng, och hur har det bärbara spelet sett ut genom tiderna? Gänget diskuterar, och delar med sig av sina tips till de bästa plattformarna. LÄNKLISTA Lifeline (spel, IOS)https://itunes.apple.com/se/app/lifeline-library-choices-are-yours-new-episodes/id1186085092?mt=8 Monument Valley (spel, IOS)https://itunes.apple.com/se/app/monument-valley/id728293409?mt=8 Fallout Shelter (spel, IOS)https://itunes.apple.com/se/app/fallout-shelter/id991153141?mt=8 Scribblenauts (Spel, Nintendo 3DS/IOS)https://en.wikipedia.org/wiki/Scribblenauts The Room (Spel, IOS)https://en.wikipedia.org/wiki/The_Room_(2012_video_game) Tetris (Spel, alla tänkbara plattformar)https://en.wikipedia.org/wiki/Tetris Snakehttps://en.wikipedia.org/wiki/Snake_(video_game) Angry Birdshttps://en.wikipedia.org/wiki/Angry_Birds Fruit Ninjahttps://en.wikipedia.org/wiki/Fruit_Ninja Nokia E61 (Mobiltelefon)https://en.wikipedia.org/wiki/Nokia_E61 Gizmondo (Spelkonsol)https://en.wikipedia.org/wiki/Gizmondo Sega Game Gearhttps://en.wikipedia.org/wiki/Game_Gear Atari Lynxhttps://en.wikipedia.org/wiki/Atari_Lynx Nintendo Game Boyhttps://en.wikipedia.org/wiki/Game_Boy Game Boy Advancehttps://en.wikipedia.org/wiki/Game_Boy_Advance Nintendo DShttps://en.wikipedia.org/wiki/Nintendo_DS Game Boy Advance SP (bärbar spelkonsol, 2011)https://en.wikipedia.org/wiki/Game_Boy_Advance_SP Nintendo 3DS (bärbar spelkonsol, 2011)https://en.wikipedia.org/wiki/Nintendo_3DS Nintendo Switch (stationär/bärbar spelkonsol, 2017)https://en.wikipedia.org/wiki/Nintendo_Switch Sony PSP (bärbar spelkonsol, 2004)https://en.wikipedia.org/wiki/PlayStation_Portable Sony PS Vita (bärbar spelkonsol, 2012)https://en.wikipedia.org/wiki/PlayStation_Vita Sony Xperia Play (smartphone, 2011)https://en.wikipedia.org/wiki/Xperia_Play Nokia N-Gage (bärbar spelenhet/telefon, 2003)https://en.wikipedia.org/wiki/N-Gage_(device) Game & Watch (bärbar spelenhet, 1980)https://en.wikipedia.org/wiki/Game_%26_Watch Apple Iphone (smartphone, 2007)https://en.wikipedia.org/wiki/IPhone

Om språklig utveckling i maskinernas tidevarv. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Följ sillen från havet in i fabriken och ner i burken. Hur mår sillen? Finns det fortfarande gott om sill? Dessutom om sillens historia och vad man kan göra med den. Sommar, och framför allt midsommar, är den stora sillperioden i Sverige. Då äter vi till och med sill till middag - matjessill med färskpotatis. Men året är fullt av sillperioder - vid varje högtid dukas inlagda sillar fram. Sillen vi köper har producerats i två steg av två företag. Först av ett beredningsföretag som rensar och skär fisken i bitar och förmarinerar den. Sen av ett konserveringsföretag som lägger in sillen i såser och paketerar. På beredningsföretaget i Mollösund på Orust är det lågsäsong. Maskinerna ligger isärplockade. - Matjessillen gör vi i augusti, september och oktober. Den ska ligga på tunnor i ett halvår innan den paketeras i burkar, berättar Peter Olsson, vd på sillberedningsföretaget MP produkter. Det är till Mollösund sillen kommer med båtarna. Fisken pumpas i rör in i fabriken. Nästa anhalt ligger på Tjörn, ön söder om Orust. Här får sillen sås och läggs på burkar. - Sillen har varit väldigt viktig för Klädesholmen och Tjörn, berättar Morgan Bråse, delägare i Klädesholmen seafood, och femte generationen i företaget. På Klädesholmen låg ett trankokeri på 1700-talet och här har också legat en fiskmjölsfabrik. - Under sillperioderna skapades det förmögenheter, och när sillen försvann blev det armod. Företaget använder sig av tre olika grundsillar. Saltad sill, kryddad sill och ättiksmarinerad sill. Man har fortfarande lokaler i Klädesholmen, där tjocksåserna tillverkas, men det mesta arbetet görs i ett industriområde på Tjörn. Det är här som sillarna får sina smaker och läggs på burkar. - Kryddsill blir främst matjessill. Marinerad är till löksill, inlagd sill, senapssill och andra smaksättningar. Saltad sill säljs i mindre förpackningar som man kan använda för egna inläggningar. Att få sillen på burk är en kombination av maskiner och manuellt arbete. Mikaela Bergenius har koll på hur sillen mår. Hon jobbar i Lysekil på institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet. - Sverige fiskar på flera olika sillbestånd, berättar hon. Fyra bestånd bara i Östersjön. Men också i Nordsjön, Kattegatt och Skagerack. - Tillgången är god. Om vi följer rekommendationerna på hur mycket som kan fiskas så ser det bra ut. Thomas Cruz Kollberg driver ett gatumatsstånd med stekt strömming och en fiskaffär med servering i Göteborg. - Stekt strömming är populärt som lunch. Men i butiken säljer inlagd sill mer än färsk. Thomas berättar om när han följde med en fiskebåt och fångade 150 tom sill söder öm Göteborg.

Alice Petrén med gäster tar upp jakten på svenskheten och vad en fransmän måste veta för att inte göra bort sig i Sverige. Du hör fransyskan Charlotte Loyau-Kahn, utrikeshandelsrådgivare, och fransosen Frédéric Laziou utrikeshandelsrådgivare, samt fransk teknikfrämjare som jobbar mot Sverige. De utsätts för något av ett minitest i franskhet. Klarar de det? Vi undrar också vad som är svenskhet. Qaisar Mahmood, kulturarvschef på Riksantikvarieämbetet, är författare till boken "Jakten på svenskheten" och ger sin bild av saken. Frankrike har legat i framkant med teknik och innovationer som Minitel, TGV - snabbtåg och Concorde vilket passar bra eftersom vi fortsätter vår programpunkt - Dagens automat. I detta program hör du cyborgen Hanna Metsis, som opererat in chip i handen, och Karim Jebari, filosof och transhumanist, om etiska dilemman i de tekniska språng som görs nu. Dessutom avslutar vi denna miniserie med att tala med musikern Kjell Höglund. Han är skaparen till "Maskinerna är våra vänner" som vi sen också hör framföras av bandet Amandas Mekaniska som består av Lisa Gerholm, nyckelharpa, Jonatan Eklund, dobro, Amanda Fritzén på sång och klockspel. PROGRAMLEDARE: Alice Petrén PRODUCENT: Maja Åström TEKNIKER: Lisa Abrahamsson och Aurélie Ferriere Glöm inte att det är telefonväkteri på torsdag. Ställ dina frågor om Frankrike och Sydeuropa till Alice Petrén och bisittare Ylva Elvis Nilsson journalist som bevakat Europa för så väl Svenska Dagbladet som Dagens industri. Ring oss och lämna meddelande på telefonsvararen: 08 – 784 39 51 eller mejla oss på: korrespondenterna@sverigesradio.se

Missar i avtal, dålig koll på järnvägen och fullt fungerande maskiner som skrotas. I Kaliber fortsätter granskningen av hur skattepengarna för järnvägsunderhållet används. - SJ önskade när jag kom från Uppsala och anlände här i Stockholm så sa de “Ha en trevlig dag i Stockholm”. Jag tycker de kunde ha informerat om att det inte är några tåg alls som går här, säger en av resenärerna på Stockholms centralstation. - Vart ska du nu? - Jag ska till Flemingsberg. - Och blir försenad? - Ja uppenbarligen mycket. Men det här är ju inte första gången. - Har du drabbats av det här förut? - Ja, vi höll på fyra timmar till Uppsala för en och en halv vecka sen. - Vad tänker du om att det blir så här? - Med alla dessa händelser nu så borde det göras någonting radikalt. Underhållet av järnvägen är eftersatt och regeringen har skjutit till pengar till Trafikverket som sköter den. Nu senast i vårbudgeten meddelade finansminister Magdalena Andersson att Trafikverket får 620 miljoner extra i år. - Det finns ju en del kritiska komponenter i järnvägssystemet där vi behöver öka underhållstakten. Det handlar om kontaktledningar, det handlar om växlar, det handlar om ställverk. Men det handlar också om att underhålla rälsen. Och poängen är att ge en mer tillförlitlig järnväg i närtid. Men i förra veckans Kaliber berättade vi att missar och rena felaktigheter i Trafikverkets upphandling av underhåll har lett till domstolstvister om vad avtalen innehåller. Och att Trafikverket efter förlikning har fått ersätta entreprenörer med mångmiljonbelopp.    - Strukton fick 131 miljoner extra och det är för att vi har titta på det här så har vi sett att det finns otydligheter. Och det har vi tagit ansvar och ersatt Strukton för, för de har utfört jobb i anläggningen som vi ville ha, sa Anna Lundman underhållschef på Trafikverket. Nu fortsätter Kalibers granskning av vad som ligger bakom kritiken mot Trafikverket. Riksrevisionen, regeringens utredare och forskare säger alla att verket måste bli bättre på att få ut mer av våra skattepengar när de upphandlar järnvägsunderhåll. Bråk om vad avtalen innehåller, kontrakt som sägs upp och fungerande järnvägsmaskiner som körs till skroten. Trafikverket kommer att svara på kritiken om en stund, men först ska vi titta närmare på själva rälsen. - Här har du ju träsliprar och alla de här gröna kallas för befästningar och dom håller ju fast själva rälsen alltså. Det här är Tina. Hon är bantekniker och jobbar med att laga räls. Vi står mitt i Stockholm och spanar ner på den räls som bär alla tåg till och från södra Sverige. På dagarna passerar tågen tätt här, så det är på nätterna Tina och hennes arbetskamrater jobbar. - Och när det väl är igång så kanske vi har tre timmar på oss att hinna med det här. Sen börjar vi lugna ner oss själva och säga att “vi gör det vi kan”, men sen är det paniken på Trafikledningen, dom vill ju ha igång sin trafik, det börjar bli morgon, klockan är fyra-fem och pendlarna ska iväg till sina arbeten och det, så det är inte populärt om vi drar över tiden. Så det är ett jävla tempo och där är man som en myrstack. Man borrar, skruvar när man väl har fått dit den här nya detaljen. - Du gillar det? - Ja, ja! Man är ett team, man jobbar, alla vet vad de gör. Man behöver inte prata så mycket heller, utan man vet att nu händer det och nu händer det. - Du som är ute på banan, hur skulle du säga att skicket är? - Skicket, ja det är väl si och så. Bättre och sämre. Vi tar ett exempel här nu. Ett slirsår på rälsen, det blir liksom, du ser att det blir som en liten skada. Ett tåg vid lövhalka eller om det är frost på rälsen, så slirar hjulen på tåget. Då blir det som en repa. Sen om det där bara ligger och inte åtgärdas och det kryper ner vatten, så småningom om det inte görs någonting, ja då blir det ju en spricka. Så vi rapporterar det här så klart och eventuellt kan vi få det som en tjänst att åtgärda det här, men det är Trafikverket som bestämmer om vi får ta det här. Här i Stockholm, där Tina jobbar, har Trafikverket anlitat två olika entreprenörer som sköter underhållhållet av banan. Och det, säger hon, gör att det ofta är mycket folk ute på rälsen och den ena aktören vet inte alltid vad den andra gör. - Vi ska ut på ett fel och det visar sig att den andra aktören är i samma växel. Någonting har ju brustit där. Och vem ska vara där då? Då kanske den ena får släppa det där jobbet därför att man inte kan vara två stycken för att man har olika arbeten att utföra helt enkelt. Så det har hänt. Det är sådana här händelser som gör att Tina tycker att Trafikverket verkar ha ett dåligt helhetsgrepp. Att planeringen inte fungerar. Och det är inte bara Tina som tycker så här. Det är också den slutsats som regeringens utredare Gunnar Alexandersson drog alldeles nyligen i sitt delbetänkande “Koll på anläggningen”: - Den kunskap man har är inte tillräcklig och finns inte tillgänglig på den övergripande nivå som mans kulle behöva för att verkligen kunna planera arbetet och få det utfört på det sätt som krävs. Det är också svårt att prioritera mellan olika åtgärder. Jag kan tycka att det är särskilt anmärkningsvärt att man egentligen har känt till det här ganska länge. Internt, och det har också lyfts fram i olika tidigare utredningar. Men ändå har man inte kommit till skott med att åtgärda bristerna. Det tycker jag nästan är det största problemet. I det man nu gör så försöker man bygga upp nya system i det man kallar ANDA-projektet och där försöker man förstås ta den här typen av hänsyn. Gunnar Alexandersson säger att när kunskapen om järnvägen brister påverkar det upphandlingarna av järnvägsunderhåll. - Man kan säga att det blir svårt att beskriva anläggningen på det sätt som krävs för att en entreprenör ska veta vad som behöver göras och vad som den förväntas behöva göras under kontraktsperioden. Och det kan leda till överraskningar som den Kaliber berättade om i förra veckan - att Trafikverket hamnar i tvist och måste betala miljontals kronor i efterhand när entreprenören kommer ut och hittar en bana i betydligt sämre skick än de hade räknat med. - Då kan man ju få en diskussion om vilka extra eller särskilda åtgärder som behöver göras. Den typen av dialog har man ju mellan entreprenörer och Trafikverket, men det kan ju också leda till att man måste göra väldigt svåra prioriteringar i vissa fall. Järnvägsunderhållet började läggas ut på entreprenad av dåvarande Banverket i början av 2000-talet men man hade också kvar en egen avdelning för underhåll fram till 2010, när Banverket slogs ihop med Vägverket och blev Trafikverket. Från och med då började Trafikverket lägga ut i princip allt underhåll på entreprenörer. Gunnar Alexandersson säger att omställningen till en ren beställarsorganisation har lett till att Trafikverkets kunskap om järnvägen har försämrats. - Om fokus har blivit att man beställer en viss funktion på banan från en entreprenör och därmed överlåter väldigt mycket av arbetet med att också samla in kunskap om anläggningen till entreprenören, så tappar men i gengäld en del av den egna kunskapen om anläggningen som man behöver för att planera arbetet. Fungerande maskiner skrotas I samband med bildandet av Trafikverket knoppades den del av blev den del av myndigheten som hade utfört underhåll, Banverket Produktion, av och blev ett statligt bolag, Infranord. Idag är det Sveriges största järnvägsentreprenör. - Är det den här? - Ja, det här bland annat, det här är en ballastplog. Vid avknoppningen fick Infranord med sig i stort sett hela Banverket Produktions maskinpark. Vi står på en verkstad och tittar på några av de maskiner som används när man jobbar med järnvägen. Det är Matz Johansson och Jonny Nadérus, förtoendevalda på fackförbundet Seko, som visar. - När du gör spåret. Så lägger du på makadamen. Då plogar den upp vallarna och allting runt och snyggar till i spåret, gör rent växlar och alltihop. - En stor gulgrön maskin kan man säga. - Ja, det är en ballastplog helt enkelt. - Det är flera som är lite mindre än den här. Dom har sålt till Dubai, tror jag en maskin gick. Och när den kom ner till Dubai var det ingen som kunde köra den, så då fick två av våra killar åka ner och visa hur man gjorde. Efter att Infranord bildades har man sålt flera av de maskiner man ärvde av Banverket. - Och det är såna här plogar som är jättebra att ha på mellanjobb. Men de bara försvinner. Det försvinner mer och mer maskiner. Enligt Seko gör sig Infranord av med en tredjedel av maskinparken - en del har sålts och en del gamla utslitna maskiner har gått till tippen - men Infranord har också skrotat fullt fungerande järnvägsmaskiner: - Först tänker man att det är gamla skrothögar de ska ersätta, men sen ser man vilka maskiner de tar bort och det är otroligt bra maskiner. - Problemet är att man skrotar fullt dugliga arbetsmaskiner som även om de har femton år på nacken skulle kunna gå i minst tio år till så länge vi har maskintekniker som kan serva dem. Eftersom Infranord gör mindre underhåll idag än när man var Banverket produktion, är det helt rationellt att göra sig av med de dyra maskinerna och hyra in efter behov. Maskinerna är dyra att behålla för ett statligt bolag som har krav på sig att göra vinst. Men för skattebetalarnas del har det enligt Seko inneburit att ett stort antal maskiner vi en gång investerade i gemensamt har skrotats, trots att de hade kunnat göra nytta på banan: - I stort sett är det bara gamla Banverket som har sådana här maskiner. Det går inte att hyra in. Det går att hyra in sämre maskiner som har sämre arbetsmiljö och lägre kapacitet och som innebär att det inte kommer att bli ett bra arbete. - Men är ni bara nostalgiska över de här gamla maskinerna? - Om hela Europa skulle vara nostalgiskt så är vi det också. Över åttio procent av de europeiska järnvägsförvaltningarna behåller sina maskiner, ansvarar för underhållet i staten. Så jag är europeiskt nostalgisk om det är så. - Men vad betyder det för järnvägsunderhållet när bra maskiner skrotas eller säljs? - Härifrån ligger Karlbergs station några tusen meter bort. När det blir ett spårfel där och det behövs arbetsmaskiner för att laga, då kommer resenärerna få stå och vänta i några timmar, för det finns inga maskiner i närheten och det innebär ytterligare tågförseningar och också ett sämre järnvägsunderhåll. Vi har sökt Infranord men de vill inte medverka i en intervju - när vi ber dem bemöta Sekos uppgifter skickar de ett skriftligt svar via mejl:  "Det stämmer att vi anpassar maskinflottan till vår nuvarande affärsmodell och precis som i alla andra branscher arbetar vi hela tiden med förbättrade arbetsmetoder och ökad effektivitet. En konsekvens av detta blir att vi skrotar ut maskiner som antingen är ineffektiva, ej efterfrågade eller arbetsmiljömässigt dåliga." Infranord fick alltså med sig alla maskiner vid avknoppningen men skulle samtidigt börja konkurrera på samma villkor som alla andra entreprenörer. Beslutet om att maskinparken skulle tillfalla Infranord var regeringens, men det påverkade järnvägen. Trafikverket kunde i sina upphandlingar inte kräva att en viss typ av maskiner skulle användas även om de kanske var mest effektiva. Det hade i så fall gett Infranord en konkurrensfördel. Det ledde istället till att entreprenörer som var sämre rustade kunde vinna underhållskontrakten. "Snön fortsätter att ställa till det, hundratals tågavgångar ställs in idag. Och här är Lunchekot tisdag. Något bättre i tågtrafiken idag men fortfarande stora problem."  Vi reser tillbaka till de kalla och snöiga vintrarna i början av det här decenniet: - Ja, vi håller på att sopa rent en växel här där det har yrt in snö från ett tåg. Sen jag började är det här är den värsta jag har varit med om. Ja, vintrarna 2010-2011 var kalla och snöiga och banarbetarna kämpade på för att hålla rälsen farbar. På vissa ställen var man mer framgångsrik än andra. I Västsverige var det järnvägsentreprenören Balfour Beatty Rail, BB Rail, som hade ansvar för snöröjningen. Det gick inte bra, tåg stod still och Trafikverket krävde snabbare snöröjnig, men det hade BB Rail varken maskiner eller personal till. Det visade sig snart att man var helt oense om vad som ingick i kontraktet. Varken entreprenören eller Trafikverket var nöjda med jobbet. - Vi kom gemensamt fram till att gemensamt säga upp det här avtalet. Det var viktigt för oss att se till att underhållet skulle skötas och att trafiken inte skulle störas. Malin Holen på Trafikverket i en intervju med Sveriges Radio i november 2011. Tvisten löstes genom att Trafikverket köpte ut Balfour Beatty Rail ur kontraktet för 125 miljoner kronor: - Men borde ni inte ha gjort upp det på förhand, vem som skulle betala vad? - Vi tycker ju att det är tydligt i kontraktet, men vi är oense om den tolkningen. Och därför valde vi den här lösningen vi att gemensamt säga upp det här avtalet. Ett otydligt kontrakt med en underhållsentreprenör leder till att Trafikverket får betala ut 125 miljoner. Vi har frågat Trafikverket om otydligheten i kontraktet bestod i BB Rail kunde ta över underhållet utan att ha de mest effektiva maskinerna. Vi har inte fått svar. Men när vi läser avtalet där kontraktet sägs upp, ser vi att oenigheten bland annat handlar om vem som ska stå för extrakostnader för järnvägsmaskiner. I två program undersöker Kaliber vad som går snett när Trafikverket upphandlar järnvägsunderhållet. Vi har visat att felaktigheter i underlag har lett till dåligt skrivna avtal och att missar i planering ger ökade kostnader. Snart ska vi prata med Trafikverkets högsta ledning men innan dess träffar vi mor och dotter, Kerstin och Ulrika Andersson som står och väntar på tåget till Stockholm på perrongen i Falun. - Jag tycker att det är fantastiskt. Sitta bara och njuta, luta sig tillbaka, titta ut, ha det bra. Så kommer man fram lugnt och tryggt. - Ja, jag tycker också att de skulle satsa mer på tåg. Det är ju väldigt bra sätt att transportera sig. - Varför behöver de satsa mer? - Jag tror att det börjar bli väldigt dåligt med spår och dålig kvalitet. De har inte hållit efter det som de borde. - Varför tror du det? - Jag tror att det är väldigt eftersatt under många år nu. Så nu blir det nog dyrt att fixa till allting, men jag hoppas att de gör det. - Det är klart att det vore fantastiskt om alla kunde transportera sig miljövänligt. Trafikverket har fått mycket kritik för hur de sköter upphandlingarna av underhåll. Bland annat av regeringens utredare och Riksrevisionen. De tycker också att verket borde satsa mycket mer på uppföljningar. Jan-Eric Nilsson är professor på Statens väg- och transportforskningsinstitut och han gjorde ett försök att följa pengarna hur pengarna används för några år sen. - Det fick vi helt enkelt lägga ner, för det gick inte. Man skriver ett avtal på ett antal miljoner på ett visst kontrakt, och då gick det inte att följa upp hur stort kostnadsutfallet blev på samma kontrakt, därför systemet är inte upplagt så att man kan följa de fakturor som kommer in och koppla det till kontraktet. - Hur viktigt är det, skulle du säga, att Trafikverket har koll på sin budget, sina avtal och sina planer? - Det är ju hela uppdraget för Trafikverket. Förr i tiden så underhöll man järnvägen själv. Nu köper man det här och då gäller det att köpa de saker som är förnuftigast att satsa på. Jag tycker att kunskapen att göra systematiska uppföljningar, där finns fantastiskt mycket att lära sig och det finns en resa kvar att göra. - Men vad skulle behöva komma till för att det ska bli en förändring? - Det är ju tiotusenkronorsfrågan även om det skulle heta miljonfrågan nuförtiden, men jag fattar inte att man inte får den här bollen i rullning. - Vad skulle de behöva göra? - Analysera data, hitta folk som kan skriva smarta kontrakt, läsa sig av kommersiella företag som har såna här komplexa kontrakt, det är vad jag tror man skulle behöva göra. Trafikverket har dålig kontroll på både anläggningen och ekonomin, säger forskare och utredare. Men Trafikverkets tillförordnade generaldirektör, Torbjörn Suneson, håller inte med och vill inte heller koppla kollen på anläggningen till upphandlingarna. - Det är två helt olika saker. Upphandlingarna kan vi göra bra ändå. Men vi har bättre koll än man någonsin haft. Sen finns det önskemål från forskare och från Riksrevisionen att vi skulle ha ännu bättre kontroll. Det skulle vi gärna ha också, men vi har absolut tillräckligt bra kontroll för att göra bra upphandlingar. Och när man gör de här beskrivningarna och kopplar kontroll och upphandling, då tror jag inte man är riktigt insatt i hur upphandling går till. - Behövs det inte ett väldigt bra underlag för att kunna göra en korrekt upphandling? - Ju bättre kunskap man har om utvecklingen av spåren, under de fem plus två år, om man utnyttjar optionen som ett underhållskontrakt gäller, desto säkrare blir man om vad som ska göras. Men nu är det ett faktum att det är en gammal anläggning, det är en sliten anläggning, det är jättemycket trafik, så vi kan inte förutsäga exakt vad som sker. Då bygger man in möjligheten att reglera mängder i kontraktet, och det gör man för att försäkra sig om att man inte får onödigt stora riskkostnader. Men det där är detaljer som man kan prata med våra upphandlingsexperter om. - Men verket har ju hamnat i tvist med flera entreprenörer just kring frågor kring kontraktet, vad som ska ingå och vad som inte ska ingå. Är det inte så att om Trafikverket hade haft bättre koll på förutsättningarna, då hade kunnat reglera kontrakten bättre? - Det är möjligt att man hade kunnat undvika det, men det centrala är att det uppstår arbeten som var mer än det man förutsåg och det måste man betala för, för det måste göras. Sen kan det uppstå olika åsikter om hur mycket man ska betala för det och i de här fallen som ni har tittat på är det så att vi har sagt att “nä men så där mycket ska inte skattebetalarna behöva betala för det här” och sen har då entreprenören i fråga hävdat att “vi har gjort det här jobbet, vi ska ha betalt för det” och då använder vi det juridiska systemet, så vi tar det till en juridisk konflikt. Det är alldeles naturligt när man jobbar med kontrakt av olika slag, att om man inte kommer överens, då använder vi rättssystemet. - Men vi har ju hittat att Trafikverket har lämnat fel uppgifter i upphandlingsunderlaget och därefter har man hamnat i tvist med entreprenören. Som lyssnare, skattebetalare så antar jag att man är nyfiken på om det här inte hade kunnat undvikas om man hade haft en bättre koll från verkets sida? - När man har lämnat felaktiga underlag till ett kontrakt, det är olyckligt, det ska vi undvika. Men sånt kan hända och det har uppenbarligen hänt i åtminstone ett fall som jag har hört om. Då måste man se till att man kan reglera det så att det blir sjyst. I det här fallet som du hänvisar till var det ett ursprungskrav som vr långt större än det vi tillslut betalade och vi sparade rätt ordentligt med pengar genom att vi gick in i den tvisten kvalificerat. - Men nu var det en långdragen tvist, dem måste ju ha kostat Trafikverket pengar och resurser också? - Absolut, det kostade den. Så att det är alltid bättre om man vet från början. Men när det inträffar att det blir oklarheter. Då ska man reglera det, och gäller det att inte ge upp och tycka att man ska kämpa för skattemedlen, det gör vi. - Du säger att ni har kämpat för skattemedlen genom att tvista? - Det kan du skriva upp. Vi kämpar för skattemedel varje dag. Torbjörn Suneson delar inte heller Sekos upprördhet över att Infranord nu skrotar arbetsmaskiner som kunde använts på järnvägen. Det var ett regeringsbeslut att låta Infranord få maskinerna vid avknoppningen men det påverkar Trafikverket genom att man nu inte styr vilka maskiner som används i underhållet. - Jag tror att de nya entreprenörerna som kommer in, som gör att - om det nu är som du säger - att de också har maskiner. Så att den där oron, den delar inte jag. - Det är ju maskiner som är investerade med skattepengar från början, vad tänker du om det?? - Det är förmodligen jättebra. Vi måste byta maskinpark även om vi har köpt en lastbil för skattemedel, så någon gång så har den tjänat ut och det har kommit en effektivare eller vad det nu är för maskin man använder. - I det här fallet har de inte tjänat ut, de är fullt fungerande. - Ja, men en gammal spade kan också vara bra, men det kan komma nya maskiner som är mycket effektivare. Trots kritiken mot Trafikverket menar Torbjörn Suneson att man har bra kontroll på hur skattepengarna används överlag, och att inget i kritiken som har riktats är nytt. - Riksrevisionen, forskarna och Gunnar Alexandersson säger ingenting som vi inte själva har sagt och konstaterat, så att vi delar problemanalysen och vi skulle gärna ha möjlighet att uttala oss om det och vi jobbar med att utveckla sådana system, men just nu behövs det mer arbete och tid för att komma dit. - När har ni kommit dit tror du? - Det vet jag inte, det är svårt att sia. - Vad är din målsättning? - Ja, det är jättesvårt att säga, men vi har bra koll och vi ska ha ännu bättre koll. Omvärlden förändras hela tiden, vi lever i en dynamisk tillvaro, så jag tror aldrig vi blir färdiga om jag ska vara ärlig. Jag tror att det är tid som är det viktigaste. Det är tid som behövs, säger Trafikverkets tillförordnade generaldirektör. Men kritiken har riktats under lång tid. Hur mycket längre kan järnvägen vänta? Tina, som är banarbetare och ser rälsen dagligen, säger att det börjar bli väldigt bråttom. - Men när du ser på skicket, är du orolig för att något ska hända? - Ja, det är det där, hur man ska uttala sig om det. Orolig. Ja, det har ju varit ganska frekvent med trasiga korsningar, det har ju alla fått läsa om och det är klart att jag vill ju inte stå här och vara någon Saida och säga att “nu kommer det att hända en katastrof”, men det har ju varit nära nu några gånger, och det man har iakttagit på underhållsbiten, det så klart, underhålls det inte succesivt, åtgärdar man inte månadsanmärkningar, eller rent underhåller rälsen, det så klart det går ju sönder tillslut. Man måste ju underhålla grejer precis som man målar sitt hus eller vad som helst. - Vad ska man tänka som resenär? - Som resenär? En del kollegor säger att “jag åker inte något jävla tåg” - Av dina kollegor som jobbar med järnvägen? - Ja, någon säger så. Men jag åker tåg, det gör jag. - Jag vet bara att det måste ju underhållas på ett mer effektivt sätt och jag upplever, och flera i min bransch, att det är systemfel, högre upp, myndigheten som har hand om det här. Och det hoppas jag politiker också ser och förstår och gör något år det. Tina heter i verkligheten något annat.   Reportrar: Anna Iversen och Micha Arlt Exekutiv producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

"Den mest fotograferade generationen någonsin kommer att vara utan bilder om 10 år". Experterna varnar för "digital skymning" och uppmanar folk att skriva ut sina foton. Vi frågar också var de på riktigt smarta robotarna dröjer. Och så bjuder vi på en intervju med psykologen och primatforskaren Frans de Waal som berättar om hur vi blev empatiska. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Veckans spanare och spaningar: Calle Norlén: Nu skall vi vara "nuister". Jessika Gedin: Framtiden tassar i kattens fotspår. Göran Everdahl: Maskinerna tar över. Veckans panel i Spanarna: Calle Norlén, Jessika Gedin och Göran EverdahlTre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.spanarna@sverigesradio.se

Veckans spanare och spaningar: Calle Norlén: Nu skall vi vara "nuister". Jessika Gedin: Framtiden tassar i kattens fotspår. Göran Everdahl: Maskinerna tar över. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. spanarna@sverigesradio.se

P3 Kultur 20100713. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur inleder en veckolång djupdykning in i synthkulturen med en kapplöpning genom maskinmusikens historia från 1974 till 2010. Med ett tiotal låtsnuttar var lägger producent Tommie Jönsson och reporter Teresa Axner en ljudmosaik som täcker in såväl Iggy Pops sparrisshopping med Ralf och Florian från Kraftwerk, trekkietronica, det bästa från Belgien sedan våfflor samt indielobbyns totalkapning om re-branding av ren och pur synthpop. Med mera, med mera. Dessutom utbryter som i alla genuint synthiga sammanhang ett litet gräl över Tommies synthrevisionistiska genredefinitioner. Man får nämligen inte bara hitta på hej vilt att musik som spelas på synthar också ÄR synth. Marina Schiptjenko från Page (och tidigare BWO och Vacuum) berättar om bandets Limhamnsrötter och presenterar sin serie svenska synthmilstolpar. Kunskapslyftet förklarar varför Blade Runner-filmen var och är en viktig urtext i synthkulturen och så närläser vi Technotronic-byxan för att finna argument för att spela Pump up the Jam i programmet. Vår textilslöjdstraumatiserade reporter Sara Lundin går på synthjunta där konstnärerna Ida Lundén och Ann Rosén hjälper henne sy en riktig synth på en bit vit presenning och sedan spela på den. Och så blir det även ett kunskapslyft: Billy Rimgard, journalist och all-thing-electronic-expert, kommer till studion för att förklara varför Ridley Scotts tech noir-klassiker Blade Runner alltjämt är en så viktig referenspunkt inom synthen. Vill du sedan ha ännu mer av varan så rekommenderar vi varmt en lyssning på Billys och Tobias Norströms podcast . Deras sommarspecialare är nämligen ett långfilmslångt och mycket uttömmande Blade Runner-samtal. Sommartwittrar gör Augustprisbelönta Johanna Thydell!