Podcasts about yaras

No país do futebol, ela escolheu o rugby, esporte que mudaria a sua vida. Nascida em Fortaleza, Taís Prioste é a primeira atleta brasileira na história a atuar na primeira divisão da liga francesa de rugby. A RFI conversou com a jogadora do Bobigny, time que treina nos arredores de Paris. Ela conta sobre a adaptação na França e o sonho de disputar a Copa do Mundo feminina pelo Brasil.    Taís Prioste vem de origem humilde, sendo a caçula de sete irmãos. Seu pai era mestre de obras, a mãe gerente de reciclagem e desde cedo ela já tinha a consciência da importância de trabalhar e ajudar a família.Foi graças ao convite de uma amiga que Taís começou a treinar rugby, aos 22 anos. Através do esporte, ganhou bolsa de estudos integral na universidade e começou a competir no Campeonato Brasileiro Universitário. A partir dali, passou a se dedicar totalmente ao esporte. Dois anos depois, foi contratada para defender o Montpellier, na cidade considerada a capital do rugby na França. Em 2024, defendeu o Western Force, da Austrália, outro país com tradição no esporte. E no segundo semestre do ano passado, foi contratada pelo Bobigny, nos arredores de Paris.  "A minha adaptação está sendo a melhor possível, de uma maneira leve", diz a atleta. "Estou conseguindo me comunicar com mais fluência, isso me ajuda a entender as coisas dentro e fora do campo, nas comunicações em geral. E está sendo incrível jogar rugby aqui. O nosso futebol, aqui para eles é o rugby", explica Taís sobre a paixão dos franceses pela modalidade. "Em 2023, eu joguei pelo Montpellier. Fica no sul da França, mais perto das praias. Mas aqui, a gente tem uma diversidade cultural muito grande. Então, está sendo muito incrível. A França em si me abraçou, mas esse clube tem algo diferente. A gente dá muito as mãos para se ajudar", afirma.  A rotina é puxada, com treinos físicos e de campo todos os dias. Ela conta que no tempo livre gosta de viajar e passear pela capital francesa. "Além do sonho de jogar rugby aqui na França, na Europa, todos os países estão pertinho. Dá para visitar tudo... Torre Eiffel, o Arco do Triunfo, esses monumentos que a gente sonha em conhecer. Eu gosto de passear, de viajar para outros países, então é algo muito legal", disse em entrevista à RFI Brasil.  Um dos esportes preferidos dos francesesDe acordo com uma pesquisa, o rugby é o esporte preferido de 39% dos franceses, sendo o segundo mais popular do país, depois do futebol. "Então, é muito gratificante e, ao mesmo tempo, você tem mais responsabilidade, porque o campeonato francês tem um nível muito alto, um nível muito puxado para quem nunca pisou aqui, quem nunca viveu", observa. Impulsionado pela medalha de ouro nos Jogos Olímpicos, o rugby sevens está experimentando um crescimento excepcional na França. O rugby feminino também está atraindo interesse crescente, uma tendência encorajadora, à medida em que a Copa do Mundo Feminina de 2025 se aproxima. Os franceses também se identificam com os valores transmitidos pelo rugby, como competição, desempenho, dinamismo, respeito, comprometimento e solidariedade. Esses seis valores representam o que o rugby busca promover: desempenho esportivo aliado ao comprometimento social. "O rugby francês está sendo um divisor de águas", analisa Taís Prioste. "Em 2024, teve as Olimpíadas, em 2023 teve a Copa do Mundo masculina aqui. Então, eu pude pegar um pouco dessa energia da Copa do Mundo e foi algo surreal", conta. "Antes, eu era muito fã de futebol, agora eu sou muito fã de rugby. Então, imagina você ter uma admiração enorme pelo seu time: sou eu hoje em dia com o rugby", compara.  "Focada"A RFI também conversou com Renaud Torri, um dos técnicos do Bobigny. Ele fala sobre as qualidades da atleta brasileira. "A Taís é muito profissional. Ela chega antes do treino, faz o treino que precisa na academia, faz os aquecimentos sozinha, é muito focada", destaca. "Ela traz a cultura do alto rendimento, do alto nível para o clube. Ela é uma jogadora muito poderosa, muito forte. E fora do campo, é uma menina muito agradável, ela traz muita alegria para o grupo", continua. O treinador ainda analisa o que significa para uma estrangeira jogar no rugby francês. "Para mim, significa que se você é boa e se você se dedica, você consegue as coisas. Porém, acho que é mais difícil se você nasce no Brasil do que se nasce na França. E até na França, se você nasce no Sul vai ser mais fácil, porque é uma terra de rugby, do que onde estamos, em Bobigny", explica. Enfrentar a França Outra curiosidade na carreira de Taís é que, no Brasil, é comum que as principais atletas de rugby se dediquem à modalidade sevens, que integra o programa dos Jogos Olímpicos. Porém, Taís preferiu competir exclusivamente na modalidade XV, considerada a mais tradicional do esporte.Pelo currículo internacional, Taís Prioste é considerada uma das principais jogadoras da Seleção Brasileira de rugby XV e foi peça fundamental na classificação inédita das Yaras, como são conhecidas, para a Copa do Mundo Feminina deste ano, na Inglaterra. O evento acontecerá de 22 de agosto a 27 de setembro e pela primeira vez na história terá a participação de uma seleção da América do Sul. O Brasil conquistou a vaga após vencer a Colômbia nas eliminatórias.O Brasil está no grupo D, ao lado de África do Sul, Itália e França. "As minhas expectativas estão lá em cima", diz a jogadora. "Apesar do Brasil estar debutando no Mundial, vai ser o maior desafio de todos os tempos", acrescenta. "Mas eu acredito muito no trabalho duro que o grupo está fazendo como equipe. Nós tivemos muitos amistosos até agora e ainda tem mais alguns por vir antes da Copa. Dá um pouquinho de nervoso, mas a gente acredita no trabalho de todos os envolvidos e do nosso treinador Emiliano. Mas a trajetória até aqui não foi fácil", aponta. Perguntada sobre o fato de competir contra a França, país que a acolheu, ela garante que o coração é verde e amarelo. "Nessa hora, você é muito brasileira, porque a gente sabe que o Brasil tem muito a evoluir. Ele não tem uma tradição do rugby como a França. Então é um gostinho mais especial. Dizer que eu estive na Copa do Mundo pelo Brasil, é o sonho mais alto", revela.  O clube de Taís ficou orgulhoso com a convocação. "A gente está muito feliz, a gente tem muito orgulho disso", afirma o técnico Renaud Torri. "Nós temos meninas de vários países no clube, tem argentina, tem a Taís que é brasileira, tem italiana, tem holandesa, tem espanhola e a gente tenta fazer o melhor para elas conseguirem a seleção nacional", completa. Porém, Torri sabe que vencer da França será difícil. "O rugby não é como o futebol, em que todo mundo pode ganhar de todo mundo, e num jogo tudo pode acontecer. No rugby é mais difícil", explica. "Acho que o Brasil pode dar trabalho para a França, mas ganhar eu acho muito complicado. As meninas da Seleção Francesa são todas profissionais e a competição é desequilibrada com as condições de treino", continua.    Mensagem a outros atletasSatisfeita de suas conquistas na França, será que Taís tem saudades de casa? "Desde o momento que eu saí de Fortaleza, em todos os cantos do mundo, eu tenho saudade", confessa. "Tem recordações de momentos bons. Mas, ao mesmo tempo, eu penso que é uma causa maior. É por mim. É uma visão de vida, porque o esporte mudou a minha vida. Ele abriu as portas, literalmente", comemora.A cearense deixa uma mensagem para as meninas que sonham com uma carreira de sucesso no esporte. "Eu diria que acreditem no seu trabalho, que o trabalho duro compensa o talento", afirma. "Ele abre portas. Foi assim que eu cheguei aqui, trabalhando duro, mostrando o que eu queria todos os dias e nunca parei", finaliza.

På valborgsmässoafton 2014 hittas åttaåriga Yara livlös i sitt hem. Ambulanspersonalen beskriver brutaliteten mot barnet som det värsta de sett. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Yara kommer till Sverige från Gaza 2013, där hon har upplevt traumatiska händelser. Hon kommer hit utan sina föräldrar och syskon, och får bo hos sin morbror och hans fru i Karlskrona. Men socialtjänsten får flera larm om att Yara far illa i sitt nya hem. Trots det får morbrodern vårdnaden om Yara när hon får permanent uppehållstillstånd. När Yara varit i Sverige i ett drygt år ökar hennes frånvaro i skolan drastiskt och under påsken får polisen ett telefonsamtal. En orolig granne har då mött Yara i hissen. Grannen säger att Yara har en blåtira under ögat och att hon har svårt att gå. Tolv dagar senare är hon död.Morbrorn och hans fru döms för mordetNär åttaåriga Yara Alnajjar hittas hade hon misshandlats så svårt att hennes liv inte kunde räddas. Yaras morbror och ingifta moster döms för mordet.Senare kommer det fram att såväl skolan, socialtjänsten och polisen får kritik för att de inte gjort mer utifrån de varningssignaler som fanns. En dokumentär av: Emma Janke.Producent: Laura Wihlborg.Exekutiv producent: Rosa Fernández.Dokumentären producerades 2025.Medverkande: Madleen Alnajjar, Yaras mamma. Nellie Olsson, Yaras klasskamrat. Andreas Glingfors, polis som arbetade under mordkvällen. Tina, granne till Yara.Anonym granne på våning 2.Andrea Jilder, journalist som bevakade fallet på P4 Blekinge.Ann-Christine Petersson, extern utredare åt kommunen.Mats Dahlén, fd utredande polisinspektör.Tobias Ekblad, nuvarande förvaltningschef i Karlskrona.Mohammed Alnajjar, Yaras pappa, ur intervju från P4 Blekinge.Toni Andersson, ambulanssjuksköterska, medverkar med citat från rättegången som han godkänt att vi publicerar.”Mentorsläraren” och ”svenska 2-läraren” medverkar med sina citat från rättegången, som de godkänt att vi publicerar.

Adam Yaras of Elite2APay - On-Location at SHOT Show 2025 – GunFreedomRadio by Dan & Cheryl Todd

Under året kommer de första livsmedlen som odlats med Yaras nya gödsel, baserad på förnybar energi, ut i handeln. Anders från Yara samtalar med Johanna Taflin som arbetar med odlingsprogram för hållbarhet på Lantmännen. Hur ser klimatbelastningen från växtodling ut, vad betyder Yaras nya gödsel för att minska denna och hur passar den in i Lantmännens odlingsprogram Klimat&Natur? 

Vækstsæsonen står for døren, men det er for tidligt at gøde. Så hvad kan du bruge tiden på? Det forsøger vi at komme omkring i denne måneds episode sammen med Jens Bach og Jesper Ulnitz. Det første vi vil anbefale er at se på markplanen og gødningsplanen - er der balance i regnskabet? Og er den tilpasningsparat? Det næste område, det ville være godt at have øje på, er det udstyr, der snart skal i brug igen. Sprederen skal måske efterses og smøres? Og er der styr på datakommunikation? Det sidste vi tager fat i er selve gødningen. Har du handlet? Er den leveret? Bliver det opbevaret, som det bør? Husk at du altid kan tage kontakt til Jens Bach, hvis du/I ønsker en rundvisning på en af Yaras terminaler! I Gødningsmagasinet dykker Jens Bach fra Yara og Anders Lau fra Landbrugspodcasten ned i faglige emner, der alt sammen handler om gødning. Programmet udkommer den første onsdag i måneden, og vi håber du har lyst til at lytte med! Gødningsmagasinet præsenteres af Yara.

Jens har taget sin kollega Søren Fredslund med i studiet. Vi havde besøg af Søren i september 2024-udgaven, hvor du også kan høre mere om, hvem Søren er. I Yara er han det man kalder Business Development Manager, og han arbejder meget med regenerativt landbrug i dagligdagen. Hele det ‘regenerative område' er i stor udvikling i disse år, det kan man bl.a. se i programmet til den kommende plantekongres, og så er der mange store virksomheder, der investerer rigtig mange penge. Vi bliver klogere på Yaras tilgang til området i denne måned. I Gødningsmagasinet dykker Jens Bach fra Yara og Anders Lau fra Landbrugspodcasten ned i faglige emner, der alt sammen handler om gødning. Programmet udkommer den første onsdag i måneden, og vi håber du har lyst til at lytte med! Gødningsmagasinet præsenteres af Yara.

Hvordan skal vi svare på Trumps tollmurer, gjødselkrigen og industriens behov for billig kraft? I E24-podden møttes Høyre-leder Erna Solberg og Senterparti-leder og finansminister Trygve Slagsvold Vedum til duell på Yaras høstseminar i november. Programleder Sindre Heyerdahl. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business, næringsliv og finans. Tirsdag og torsdag hver uke, minst. Første gang sendt 19. November 2024.

Halep'teki hareketlenme, hadiselere İran ve Şiîlik penceresinden bakanları çılgına çevirdi. Bilhassa sosyal medyada sıkı örgütlenen ve aralarında Türkiye'nin çeşitli üniversitelerinde hocalık yapan bazı kişilerin de bulunduğu bu cephe, Suriye'deki bütün rejim muhaliflerini “NATO'cu teröristler” olarak gören bir bakış açısına sahip. Daha da ilginci, Suriyeli muhaliflerin tamamen imha edilmesi gerektiğini savunurken kullandıkları dil ve argümanlar, Siyonist Yahudilerin Gazze'nin tamamen yok edilmesi gerektiğini haykırırken kullandığı dil ve argümanlarla aynı.

Hvordan skal vi svare på Trumps tollmurer, gjødselkrigen og industriens behov for billig kraft? I E24-podden møttes Høyre-leder Erna Solberg og Senterparti-leder og finansminister Trygve Slagsvold Vedum til duell på Yaras høstseminar i november. Programleder Sindre Heyerdahl. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business, næringsliv og finans. Tirsdag og torsdag hver uke, minst.

"Yarası Olanın Merhemden Korkusu Olur"Yarası olanın merhemden korkusu olur.Merhaba sevgili ben Hasan Basri Budak. Kendine Gel podcast'ine hoşgeldin. Bu podcastte büyük yazar Dostoyevski'nin hapishanede yaşadığı ilginç bir deneyimi ve bu deneyimin insan ilişkilerine dair derin gözlemlerinden yola çıkarak yeni bir farkındalığa yol alacağız.Bu hikaye, sevgisizliğin ve insan ruhunun derinliklerindeki acının bir yansımasıdır. Keyifli dinlemelerBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/hasan-basri-budak-ile-kendine-gel--5728974/support.

Üçlü format; yaratıcılıktan uzak bir isim, bakalım neler olacak...

ÚLTIMO PROGRAMA! Feliz día a todas las mamis Yaras sin síndrome de Ehlers Danlos, conoce a mi casera de pollo y la historia de casi un atropello. Para pasar a mi casa tengo que esperar que mi vecino no esté en su baño. --- Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/oh-yara/support

Yazımıza “zaruri” bir soyadı değişikliği ile başlıyoruz! *** Mavi Boncuklu Ekrem, vaktiyle “Müdafa” olan soyadını İmamoğlu olarak değiştirmişti, ya… Biz de ondan ilhamla, İmamson soyadını malum sebeplerle “İmamfon” olarak tashih ediyoruz! *** Ankara'daki bürosunda “siyaseten pusuya yatan” Kemal Kılıçdarson, mesela… Kurultayı son düzlüğe girildiğinde “hangi yöntemle, nasıl kaybettiğini” sahada yaşadığı için… -İmamfon bahsinde “Bilirkişi” sayılır, yahu! HANÇER YARASI Kılıçdarson, “Siyasette hançerle gelen, hançerle gider” özdeyişine en taze örnektir. Deniz Baykal'ı hançerlemişti ya… Gün geldi, Ekrem Müdafa Bey ile Hususi Bey tarafından hançerlendi. *** Bir başka “Hançer Yarası” da, uzun yıllar Özel Kalem Müdiresi olarak görev yapan, bir nevi “Sır Küpü” Şükran Kütükçü'den gelmişti. Kemal Kılıçdarson, Kütükçü'yü Meclis'teki odasından attırarak “madem öyle, işte böyle” demiş oldu! -Nasıl mı? Hususi Bey'in adayına karşı Bay Kemal'in desteğiyle Meclis İdare Amiri seçilen Artvin Milletvekili Uğur Bayraktutan… Mister Pek Özel'den “Protokol Müdiresi” unvanlı Şükran Kütükçü'nün “çöktüğü” odayı, epeyce süren bir didişmeyi müteakip TBMM Genel Sekreterliği aracılığıyla ve “polis zoru” ile tahliye ettirdi! İBRETLİK SATIRLAR

I den første episode handler det om Atfarm, som er Yaras platform til omfordeling af gødning på marken. Til at hjælpe os igennem emnet har vi inviteret to spændende gæster i studiet! Sebastian, der læser til produktionsleder og samtidig arbejder som driftleder på en planteavlsejendom med ca. 500 hektar, og Jesper, der er chefagronom ved Yara og har været med i hele udviklingen af Atfarm i de sidste mange år. Vi skal både omkring udviklingen af selve platformen og hvordan det adskiller sig fra andre produkter, og så gør Sebastian os meget klogere på, hvordan Atfarm kan bruges i praksis og om det virker! I Gødningsmagasinet dykker Jens Bach fra Yara og Anders Lau fra Landbrugspodcasten ned i faglige emner, der alt sammen handler om gødning. Programmet udkommer den første onsdag i måneden, og vi håber du har lyst til at lytte med! Gødningsmagasinet præsenteres af Yara.

"2023 başarı yılında, Özgürlük mücadelemizde Mayıs ayının Haki Karer, Halil Çavgun, Eşref Anyik, Ferhat Kurtay, Mahmut Zengin, Necmi Öner şahsında sayısı on binleri aşan Mücadele Şehitlerini saygıyla anıyoruz. Mayıs ayının PKK tarihindeki önemi yıllar geçtikçe daha da artmıştır. Önderlik gerçeği ile başlayan 51. Yılına girdiğimiz mücadelenin günümüze dek genç bir ruh ile ulaşmasında ve enternasyonal bir hareket haline dönüşmesinde Mayıs Ayı Şehitlerinin oluşturduğu değerlerin emeği büyüktür. Günümüzde düşman gerçekliğinin farkına varma ve ona karşı tutum sergileme noktasında somut birer örnek olmuş olan bu şehitlerin emanetine ve sergiledikleri cesaret, fedakar ruhlarını esas alacağız. Dörtlerin gecesi ile somut bir cesaret simgesi haline dönen Kürdistan Özgürlük Fedailerini, Avrupa'daki gençler olarak anılarını yaşatıp devraldığımız bu bayrağı daha da yükselteceğiz. Düşmanın her türlü savaş yöntemlerine karşı sergilenecek tutumun Önderlik gerçeği ile bağlı bir şekilde en büyük cevabı vermek olacağını bilip, 2023 yılının Mayıs ayında Önder APO'yu fiziki özgürlüğünü sağlamak yegane temel hedefimiz olacaktır. Bu hedefte karşımıza çıkacak olan bütün engelleri APO'cu fedai ruhu ile aşıp, amaca ulaşana dek mücadelemizi sürdüreceğimizi ve zaferi mutlak hale getireceğimizin sözünü yineliyoruz."   --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sterka-ciwan/message

Bir Cesaret Hikayesi: Elif Birce ve Bilge’nin Tahta Köşk Macerası Bölüm 1: Küçük Tahta Köşk Bir zamanlar, Elif Birce adında cesur bir kız yaşarmış. Elif Birce, minik Bilge adındaki erkek kardeşi ve limon muhabbet kuşlarıyla birlikte küçük bir tahta köşkte yaşarlarmış. Bu köşk, köyün kenarında ormanın hemen yanında yer alırmış ve içinde her türlü eğlenceyi yaşarlarmış. Elif Birce ve Bilge’nin en büyük zevklerinden biri, ormanda keşifler yaparak yeni arkadaşlar edinmek ve maceralar yaşamakmış. Günlerden bir gün, köyde büyük bir panik baş göstermiş. Ormanın derinliklerinde yaşadığı söylenen büyük bir canavar, köyün ürünlerine zarar vermeye başlamış. Köyün yaşlıları toplanıp bu durumu konuşurken, tüm çocuklar da endişe içinde ne yapacaklarını düşünüyormuş. Elif Birce ve Bilge’nin annesi, onlara köyün yaşlılarından birinin evinde toplanacaklarını ve köyü canavardan korumak için bir çözüm bulacaklarını söylemiş. Bu haber üzerine Elif Birce, ormanda cesur bir macera yaşayarak canavara karşı savaşabileceğini düşünmüş. Kardeşi Bilge’ye dönerek, “Bilge, biz de köye yardımcı olmalıyız. Belki canavarın neden köyümüze zarar verdiğini öğrenir ve onunla dost olabiliriz. Böylece hem köyümüzü korumuş oluruz, hem de ormanda yeni bir arkadaşımız olur!” demiş. Bilge ise başta biraz korkmuş olsa da, ablasının cesaretine güvenip ona katılmaya karar vermiş. Bölüm 2: Ormanda Keşif Ertesi gün, Elif Birce ve Bilge, tahta köşklerinden ayrılarak ormanın derinliklerine doğru yola çıkmışlar. Maceralarına limon muhabbet kuşları da eşlik ediyormuş. Yürüdükçe ormanın güzellikleri karşılarına çıkarken, kardeşlerin heyecanı daha da artıyormuş. Bir süre sonra, ormanın tam ortasında büyük bir ağaç görmüşler. Bu ağacın yanında, canavarın yaşadığına inandıkları büyük bir mağara bulunuyormuş. Elif Birce, cesaretle mağaraya doğru ilerlemiş ve Bilge de onun arkasından gitmiş. Mağaraya girdiklerinde, gözlerine inanamamışlar. Çünkü burada, kötü niyetli bir canavar yerine, yaralı ve üzgün bir dev oturuyormuş. Elif Birce, yavaşça devin yanına yaklaşıp onunla konuşmaya başlamış. Dev, köyün ürünlerine zarar verdiğini kabul etmiş ama bunu istemeden yaptığını söylemiş. Yaralı olduğu için yiyecek bulamamış ve köyün tarlalarından yiyecek çalmak zorunda kalmış. Fakat bu durumun nasıl düzeleceğini bilmediği için kimseye de söyleyememiş. Bu durumu duyan Elif Birce ve Bilge, devin yarasına bakıp ona yardım etmeye karar vermişler. Yarasını temizleyip bandajla sarmışlar ve devin tekrar yiyecek bulabileceği kadar iyileşmesini sağlamışlar. Dev, kardeşlere minnettar kalmış ve onlara köyün ürünlerine bir daha zarar vermeyeceğine dair söz vermiş. Bölüm 3: Köye Dönüş ve Mutlu Son Elif Birce ve Bilge, köylerine döndüklerinde herkes onları merakla karşılamış. Kardeşler, köyün yaşlılarına devin durumunu ve verdikleri sözü anlatmışlar. Köyün yaşlıları, başta şüpheyle yaklaşsalar da, devin köyün ürünlerine bir daha zarar vermemesi üzerine onlara inanmışlar. Elif Birce ve Bilge, cesaretleri sayesinde köylerini kurtarmış ve devle arkadaş olmuşlar. Ayrıca köylüler de artık ormanın derinliklerinde yaşayan devden korkmamayı öğrenmişler. Bundan sonra Elif Birce ve Bilge, maceralarına devam etmişler ve cesaretlerini her zaman kullanarak köylerini korumuşlar. Limon muhabbet kuşları da onlara eşlik ederek, ormanda yaşayan tüm yaratıklarla dost olmuşlar. Bu hikayede Elif Birce, cesaretinin gücünü keşfetmiş ve kardeşi Bilge’ye de her zaman cesur ve yardımsever olmanın önemini öğretmiş. Ve hep birlikte mutlu mesut yaşamışlar…

Hvordan får man det optimale ud af sit kvælstof? Lyt med når Yaras agronom, Jens Bach Andersen, gennemgår kvælstofstyring of præciserer hvordan du rammer økonomisk optimum og derved bruger gødskningen mere intelligent og præcist.

Med rundt 18.000 ansatte og virksomhet i over 60 land er gjødselsprodusenten Yara et av de mest globale selskapene på Oslo Børs. Hør aksjemegler Sebastian Baartvedt med Yaras visekonsernsjef Lars Røsæg om mulighetene og utfordringene i årene som kommer, matsikkerhet og Yaras rolle mot et mer klimavennlig samfunn.Aksjehandels- og analysekunder kan lese alle våre aksjeanalyser på Yara og ukentlige oppdateringer på det globale gjødselsmarkedet her: https://online.paretosec.com/instrument/NO0010208051/c/NOK/overviewDisclaimer:Pareto Securities' podkaster inneholder ikke profesjonell rådgivning, og skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Pareto Securities er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podkasten.Se våre nettsider https://paretosec.com/our-firm/compliance/ for mer informasjon og full disclaimer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hatip: Hakan Aydın (IGMG Başkanı Başkanı Yardımcısı) Hutbe metnini okumak için linke tıklayabilirsiniz.igmg.org/hutbe

6 Şubat depreminin 10. günü.Ortaya çıkan faciayı önlemesi gereken merciler toplumun dayanışma gayretlerini örgütleyen Ahbap ve Babala'yı hedef gösterdi. Empati ve dayanışmayla sarılacak yaralar ise televizyonlarda yayınlanan bir bağış kampanyası ile sarılıyor gösteriliyor.See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Bilim insanları iki fare birlikteyken biri yaralanırsa diğerinin yarayı yaladığını keşfetmişler. Yarası bir başka fare tarafından yalanan fare, yalnız olan farede daha hızlı iyileşir. . Bu, yani başkaları için endişe duymak çok değerli bir şeydir. İnsanların beyni özeldir ama bu beyin sürekli ben, ben, ben diye düşündüğünden birçok ıstıraba neden olur. Kendinizi düşünerek ne kadar çok zaman geçirirseniz, o kadar çok ıstırap tecrübe edersiniz. İnanılmaz olan ise diğerlerinin ıstırabını yatıştırmayı düşündüğümüzde kendi ıstırabımızın da azalmasıdır. Bu, mutluluğun gerçek sırrıdır. (Mutluluğun Kitabı, sf.227) . Araştırmacılar insanların, başkaları için para harcadıklarında kendileri için para harcadıklarından daha büyük mutluluk yaşadıklarını ortaya çıkarmıştır. Aynı zamanda, kendileri için para harcamaktan başkalarına para harcamak için kendini görevlendiren yüksek tansiyonlu insanların kan basınçlarının azaldığını bulmuş. Dedikleri gibi “Verdiğimiz zaman alırız.” (sf. 236) Kendimize şefkatli davrandığımızda kişiliğimizin memnun olunmayan kısımlarını kabul eder ve onları irdelemeye çalışırken kendimizi azarlamayız. Sıkıntılı bir dönemden geçerken kendimize karşı, bir arkadaşımıza ya da akrabamıza karşı olacağımız gibi ilgili ve nazik oluruz. Bir açıdan yetersiz olduğumuzu hissettiğimizde kendimize tüm insanların bu hisleri ve sınırları yaşadığını hatırlatırız. İşler zorlaştığında herkesin benzer zorluklardan geçtiğinin farkına varırız. Ve son olarak, moralimiz bozulduğunda bu hissi, reddetme ya da kendini yargılama yerine merakla ve kabullenmeyle anlamaya çalışırız. (Mutluluğun Kitabı, sf. 233)

Vores komercielle direktør, Jens Jakob Larsen, fik besøg af Radio Ringkøbing på Agromek til en snak om Yaras grønne gødning.

Bu video 16/10/2016. tarihinde yayınlanan " İFTİRALAR, ZULÜMLER VE SON ARZUM" isimli bamtelinden alınmıştır. Tamamı burada: https://www.herkul.org/bamteli/bamtel... “Günahı umursamamak, en büyük günahtır!” Dünya muhabbeti istikametinde bir adım atınca, o bir adım, ikinci adımı atmanın zorlayıcı bir sebebi ve aynı zamanda bir referansıdır. Olumsuz şeylere doğru atılan her adım, ikinci yanlış adıma bir çağrıdır, bir davetiyedir. Bütün mesâvîde, bütün me'âsîde, Hazreti Gazzalî ifadesiyle, bütün “mûbikât”ta ve “mühlikât”ta, bu böyledir. Bir kere yalan söylersin, ağzın alışır, yine söylersin. Bu, Efendimiz'in (sallallâhu aleyhi ve sellem) bir hadis-i şerifteki mübârek beyanına uygun düşmektedir. Zaten, O'nun beyanına uygun düşmeyen şeyler merdûttur. Allah Rasûlü (aleyhissalâtü vesselam) buyurur ki: “Her günah onu işleyenin kalbinde siyah bir nokta oluşturur, bir leke yapar. Eğer kul, tevbe edip vazgeçer, mağfiret dilenirse, kalbi yine parlar. Fakat tekrar günah işlerse, o lekeler artar, nihayet kalbini ele geçirir. İşte Kur'ân'da yüce Allah'ın zikrettiği “râne” budur: ‘Hayır hayır! Gerçek şu ki, onlar yapageldikleri o kötü işler yüzünden kalblerini is-pas sardı da (ondan dolayı inkâr yaşıyorlar.)' (Mutaffifîn, 83/14)” Evet, “İnsan, bir günah işlediğinde, bir hataya girdiğinde, kalbinde bir leke hâsıl olur.”. O “latife-i Rabbâniye”nin ufkunda bir kararma, bir yönüyle hakâik-i Esmâ'ya ve hakâik-i Sıfât'a nâzır o rasathanede bir küsûf, bir hüsûf yaşanmaya başlar. Hemen insan, istiğfar, tevbe, inâbe ve evbe ile Allah'a teveccüh etmezse, o kararma artar ve kalbi kuşatır. Derecesine göre, bizim gibi ümmîlerinkine “tevbe” deriz. Bir üstte o meseleyi duyarak, kalbi titreyerek, tepeden tırnağa ihtizaz yaşayarak yapanlarınkine de “inâbe” denir. Kur'an-ı Kerim, ona da çok yerde işaret buyuruyor; mesela, şöyle diyor: وَأَنِيبُوا إِلَى رَبِّكُمْ “Rabbinize yönelip derin bir tevbe şuuru içinde O'na gönül verin.” (Zümer Sûresi, 39/54) Onun bir ileri seviyesine ise sofîler “evbe” diyorlar; ona da yine Kur'an-ı Kerim'de “evvâb” tabiriyle işaret ediliyor; mesela, نِعْمَ الْعَبْدُ إِنَّهُ أَوَّابٌ “O ne güzel kuldur! Çünkü o her zaman (Allah'a) rücûdaydı.” (Sâd Sûresi, 38/30, 44) İşte, o türlü mülahazaların üzerine dökülecek -kezzâb mı- hayır kevser gibi bir iksir, o olumsuz şeyleri yıkayacak, kalbi pîr u pâk edecek, aynı zamanda mele-i a'lânın sâkinlerince de imrenilir hâle getirecektir. Hatalar ve günahlar, insanın iradesinden korkmalı, tir tir titremeli; bir harama nazar, bir dilin dudağın o istikamette harekete geçmesi, bir kulağın mesmûât mevzuunda olumsuz şeylere dikkat kesilmesi… İnsan, iradesinin hakkını vererek, o olumsuzlukların ağızlarına “istiğfar” ile, “tevbe” ile, “inâbe” ile, “evbe” ile bir tokat indirmeli. Günah, otağını sizin kalbinizin bir yanına kurmak istediğinde, korka korka kurmalı; “Hemen arkadan istiğfar gelirse, her şeyi silip süpürüp götürecek ve bir kere de ben bu adamı aldatamayacağım artık!..” demeli. Günah/hata, tir tir titremeli, hakiki mü'minde.

Lyt med, når Jesper Ulnitz fortæller om YaraSuna, Yaras nye organiske gødning til økologisk landbrug.

Det är mycket oro i media om gödseltillgång för nästa år. En hel del av kvävetillverkningen i Europa står still just nu på grund av gaspriset men en stor del av Yaras fabriker rullar för fullt, ex. de fabriker i Finland och Tyskland som förser oss med NPK- och N-gödsel. Många kan nog känna att de kanske tvingas till andra gödslingslösningar än den normala inför nästa år. Vad är då viktigt att tänka på? Var och när fungerar rent kväve och var gör det inte? Vilka fallgropar är viktigt att se upp för?

Få kjenner verdens matvaremarked bedre enn Yaras konsernsjef, Svein Tore Holsether. Som verdens største gjødsels produsent jobber Yaras mange tusen ansatte med matvareprodusenter verden over. Hos Stavrum & Eikeland spår han høy matvarepriser i lang tid, også grandisen, han advarer mot den største matvarekrisen i verden siden 2. verdenskrig og at vi må regner med høye energipriser videre.

Depois de 7 anos com as Yaras, falamos com o Ari em dois momentos. Primeiramente em Dubai, durante o seu último trabalho com a seleção feminina em novembro de 2021. E mais recentemente em julho deste ano, quando já estava trabalhando com o rugby japonês. Confira!

Varför har Yara utvecklat YaraMila Höst när vi inte rekommenderar en ren kvävegiva till höstspannmålen? Varför ska vi inte “fuska” i höstrapsen genom att bara köra NS på hösten? Vad har egentligen bor för uppgift?  Som vanligt ställer Emma Brehmer frågorna och Yaras agronomer Carl-Magnus Olsson och Ingemar Gruvaeus ger svaren kring varför de olika NPK-produkterna har en sådan stor betydelse för skörden 2023.

Geri Dönüyoruz bu hafta dopdolu bir bölümle geliyor. Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu dilden ve insanın konuşma, anlaşma macerasından bahsediyor. Noam Chomsky'den İbn Tufeyl'e, Rosetta Taşı'ndan, dillerin akrabalık bağlarına kadar dile dair akla gelmeyecek ayrıntılar bu bölümün konusu oluyor. Ölü dilleri nasıl okuduk, Arapçada bir köpeğe “hoşt” demek için gramer bilmek gerekir mi, dilbilgisel cinsiyet cinsiyetçiliğe çanak mı tutuyor? Eriş ve Sivroğlu bu sorulara cevap arayan harika bir sohbet gerçekleştiriyor.

Geri Dönüyoruz bu hafta dopdolu bir bölümle geliyor. Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu dilden ve insanın konuşma, anlaşma macerasından bahsediyor. Noam Chomsky'den İbn Tufeyl'e, Rosetta Taşı'ndan, dillerin akrabalık bağlarına kadar dile dair akla gelmeyecek ayrıntılar bu bölümün konusu oluyor. Ölü dilleri nasıl okuduk, Arapçada bir köpeğe “hoşt” demek için gramer bilmek gerekir mi, dilbilgisel cinsiyet cinsiyetçiliğe çanak mı tutuyor? Eriş ve Sivroğlu bu sorulara cevap arayan harika bir sohbet gerçekleştiriyor.

İlker Gümüşoluk ve Kemal Ayça iftiharla sunar...

Yaras agronomer diskuterar det aktuella läget i fält. Lyssna till Hugo Hjelm, Ingemar Gruvaeus och Carl-Magnus Olsson.

Erdoğan'ın Koç yarası! 21 yıllık düelloyu kim kazanacak

A Hadran on Mesechtas Chagigah. The common denominator of beis Shammai and beis Shammai and beis Hillel through the Talmud.

En grundlæggende forudsætning for at udnytte gødningen bedst muligt er, at gødningen spredes jævnt og i den rette mængde i hele den ønskede spredebredde. Yaras gødningskvalitet giver et forspring på præcis spredning, men spredningsmetoden er bestemt også væsentlig. Kun ved at tildele gødningen med stor opmærksomhed og nøjagtighed kan man sikre sig det bedst mulige udbytte.

Srebrenitsa soykırımı, İkinci Dünya Savaşı'ndan sonra Avrupa'da yaşanan en büyük insani trajedi olarak kabul edilmektedir. Bu trajedi, üzerinden 24 yıl geçmesine rağmen, kanayan bir yara olmaya devam etmektedir. Soykırımın yıldönümü anmaları, halen Bosna-Hersek Sırp Cumhuriyeti içinde bulunan, 1995 Soykırım Kurbanları Srebrenitsa-Potoçari Anıt Mezarlığı'nda yapılmaktadır .… Makale Bağlantısı : https://avim.org.tr/tr/Analiz/BOSNAK-ULUSUNUN-BALKANLAR-IN-VE-AVRUPA-NIN-DERIN-YARASI-SREBRENITSA-SOYKIRIMI İnternet Sayfası: https://avim.org.tr/tr Telegram Kanalı: https://t.me/avimtr Twitter: https://twitter.com/AVIMorgtr Linkedin: https://www.linkedin.com/company/avimorgtr/ VKontakte: https://vk.com/public202374482 Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCcIfEGNM3308QoLbCDJIFuw Dailmotion: https://www.dailymotion.com/dm_0ea263f63bb5aee7d8770d1ec13cfe8b Instgram: https://www.instagram.com/avimorgtr/IntroductionIntroduction YaaY: https://yaay.com.tr/AVIM

Markedet for mineralsk gødning undergår kraftige påvirkninger fra flere sider og ekstraordinære prisstigninger har helt naturligt affødt en række spørgsmål hos flere landmænd. I podcasten giver Yaras kommercielle direktør, Jens Jakob Larsen, et indblik i prisdannelsen på det globale gødningsmarked og forsøger at give svar på nogle af de spørgsmål, som vi er blevet mødt med i vores samtaler med landmænd rundt omkring i landet.

I dagens afsnit taler vi om indpasning af husdyrgødning i gødningsplaner og hvilke faldgruber, der kan være i forbindelse med det. Vi svarer på, hvorfor du skal interessere dig for husdyrgødning, hvordan du bedst analyserer din gødning, og hvordan du bringer viden om din husdyrgødning i spil til at lave ændringer i din gødningsplan. Yaras agronom, Jens Bach Andersen, gennemgår derudover Yaras nye ns-gødning: YaraBela PROMANGAN. Han fortæller om mulighederne, denne nye gødning giver dig som landmand, og i hvilke afgrøder den er særligt relevant.

DUVAR- Prof. Dr. İlhan Uzgel ve Dr. Mühdan Sağlam'ın hazırladığı Küresel Gündem'in bu bölümünde Türkiye'nin İdlib politikası ele alınıyor.

Srebrenitsa soykırımı, İkinci Dünya Savaşı'ndan sonra Avrupa'da yaşanan en büyük insani trajedi olarak kabul edilmektedir. Bu trajedi, üzerinden 24 yıl geçmesine rağmen, kanayan bir yara olmaya devam etmektedir. Soykırımın yıldönümü anmaları, halen Bosna-Hersek Sırp Cumhuriyeti içinde bulunan, 1995 Soykırım Kurbanları Srebrenitsa-Potoçari Anıt Mezarlığı'nda yapılmaktadır .… Makale Bağlantısı : https://avim.org.tr/tr/Analiz/BOSNAK-ULUSUNUN-BALKANLAR-IN-VE-AVRUPA-NIN-DERIN-YARASI-SREBRENITSA-SOYKIRIMI İnternet Sayfası: https://avim.org.tr/tr Telegram Kanalı: https://t.me/avimtr Twitter: https://twitter.com/AVIMorgtr Linkedin: https://www.linkedin.com/company/avimorgtr/ VKontakte: https://vk.com/public202374482 Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCcIfEGNM3308QoLbCDJIFuw Dailmotion: https://www.dailymotion.com/dm_0ea263f63bb5aee7d8770d1ec13cfe8b Instgram: https://www.instagram.com/avimorgtr/IntroductionIntroduction YaaY: https://yaay.com.tr/AVIM

Os integrantes do Mesa debateram sobre o desempenho da seleção feminina de 7's nos Jogos Olímpicos e o novo calendário de competições.

Bu bölümde yüz yıllardır cevabının bulunamadığı bir sorunun cevabını arıyorum. Buldun mu dersen hiç emin değilim.

Câbir (r.a.) anlatıyor: “Arkadaşlarımla beraber sefere çıkmıştık, içimizden birinin başına taş isâbet etti ve başını yaralayıp kemiğini kırdı. Sonra aynı adam uykuda ihtilâm olduğu için, arkadaşlarına: “Teyemmüm edebilir miyim, bu hususta benim için ruhsat buluyor musunuz?” diye sordu. Arkadaşları da: “Hayır, su mevcut oldukça teyemmüme ruhsat yoktur” diye cevâp verdiler. Bunun üzerine o şahıs gusül abdesti aldı ve açık vaziyetteki yaradan içeriye giren suyun tesiri ile vefât etti. Peygamber (s.a.v.)'in huzuruna geldiğimiz zaman, kendisine hadiseyi naklettiler. Bunun üzerine Resûlullâh (s.a.v.): “Adamı öldürmüşler. Bilmiyorlarsa sorsaydılar ya. Cehâletin ilâcı sormaktır, o adama teyemmüm etmek kâfi gelirdi. Yarasına da bir bez parçası koyar, üzerine mesheder ve vücudunun diğer yerlerini de yıkardı” buyurmuştur. (Ebû Davûd) PRATİK FIKIH BİLGİSİ: TAVLA Tavla, dama, okey, satranç ve bilardo gibi oyunlar, iddiâsına olmasa bile oynanması tahrimen (harama yakın) mekruhtur. Çünkü bu gibi oyunlar insanın kumara alışmasına ve vaktini boşa harcamasına neden olur. Oysa vakit insanın en değerli sermayesidir. Bir kazanma-kaybetme, kumar şekline dönüşme varsa haramdır. Resûlullâh (s.a.v.) şöyle buyurmuştur: “Tavla oynayan, Allâh (c.c.)'a ve Resûlüne âsî olmuştur.” (Ebû Dâvud) Tavla veya benzeri oyunları oynayan kişinin kumar olsun, olmasın, bundan sebep namazını da terk ediyorsa şahitliği kabul edilmez. (İbn-i Âbidin, c.12, s.516) SUAL: Kadınların tek başına taksiye binmeleri caiz midir? CEVAP: Birbirine yabancı olan bir erkekle bir kadının yalnız olarak bulunmaları dinen haramdır. Peygamberimiz (s.a.v.) şöyle buyurmaktadır: “Bir erkekle bir kadın yalnız başlarına kalırsa mutlaka üçüncüleri şeytandır.” (Ahmed b. Hanbel) Yani şeytan onların kalbine vesvese verip, şehvetlerini tahrik etmek isteyecektir. Dolayısıyla bir kadının şehir içinde kalabalık olduğu bir sırada, bildiği bir yerden yine bildiği bir yere tehlike olmadığını anladığı takdirde, taksiye binip gitmesinde beis yoktur. Fakat şehir dışı ya da gece vakti olursa veya kocasının izni olmadan yalnız olarak şoförle birlikte taksiye binmesi haramdır. (Halil Günenç, Günümüz Meselelerine Fetvâlar, c.2, s.260)

Hans Sørensen er ejer af Kærbygård på Nordøstfyn og blev i 2021 kåret som fremtidens landmand i kategorien teknologi. Den titel har han fået, fordi han arbejder systematisk med præcisionsværktøjer og bruger disse til at evaluere sine indsatser løbende. For at kunne gøre det bedst muligt, kræves det bedste udstyr, og derfor anvender Hans Sørensen Atfarm, Yaras satellitbaserede redskab til graduering af gødning og Yara gødninger, der har de kvaliteter, der skal til for at få det optimale ud af sit udstyr.Lyt med i dette afsnit, hvor Hans Sørensen fortæller om, hvilke overvejelser han gør sig, når han vælger udstyr og gødning.

Flere og flere landmænd begynder at få øjnene op for potentialet i gradueret gødskning med præcisionsteknologi, men er tilbageholdende med at komme i gang, da man typisk tænker, at det er dyrt og besværligt. Sådan behøver det ikke at være.En overskuelig måde at komme i gang med præcisionsgødskning, økonomisk såvel som betjeningsmæssigt, er Yaras satellitbaserede værktøj til gradueret gødskning: Atfarm. Vil du i gang med at graduere gødskningen af dine marker men ikke helt ved, hvordan du skal gribe det an? Så lyt med i dette afsnit, hvor vores Chefagronom Jesper Ulnitz tager dig igennem Atfarm fra A-Z og fortæller dig, hvad du har at vinde ved at graduere din gødning.

Dolap Mehmet, Yetiş Dolap Abi'ye gelen sorularla bu kez ilk gençlik aşkını hatırlıyor, efkarlanıyor, proost diyor. Yarasın.

Huma Zeybek ile Anne Yarası'nı konuştuk. anne yarası nedir, etkileri nelerdir, neler yapabiliriz ve daha fazlası...  Keyifli dinlemeler...

Nedim Hazar | Dil yarası! | 04.03.2021 by Tr724

Beatriz "Baby" Futuro se despediu da Seleção Brasileira no último fim de semana, tendo defendido as Yaras desde o primeiro título, em 2004. O programa passará a limpo a carreira desta referência do esporte e também analisará como foi o título do último domingo. #culturaderugby #fanaticasporrugby produção @scrumprod

DUVAR - Onu “İkinci Bahar”ın Cennet'i olarak tanıdık ilk önce, sonra, “Hiçbiryerde” “Karanlıkta Koşanlar”, “Gönül Yarası”, “Parmaklıklar Ardında”, “Geriye Kalan”, “Aile Arasında” ve burada saymakla bitiremeyeceğimiz bir çok güzel yapımla çıktı karşımıza. Devin Özgür Çınar'ı ağırlıyor bugün “Bir Film Bir Konuk”. Çınar ile üç büyük ismi, yönetmen Ettore Scola, oyuncular Sophia Loren ve Marcello Mastroianni'yi bir araya getiren “Özel Bir Gün” (Una giornata particolare, 1977) filmini konuştuk. Hitler'in Roma'yı ziyaret ettiği 1938 yılının o talihsiz gününde, Mussolini hayranı bir ev kadını ile ‘sakıncalı' bir adamın birbirinin içine geçen hikayesini…

Vi er alle på en digital reise, enten det gjelder vår egen måte å jobbe på, eller det gjelder tjenestene og produktene vi leverer. Hva gjør de som lykkes med å bygge nye digitale tjenester og forretningsmodeller basert på eksisterende produkter og posisjoner? Vi går nærmere inn på Yaras digitale reise fra gjødselfabrikk til dataplattform. Lytt til samtalen mellom: Terje Knutsen, EVP, Farming Solutions, Yara, medlem av Polyteknisk Forening og Mette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk Forening. Du får høre om konkrete digitale løsninger som allerede hjelper mange millioner bønder globalt – og det er ca. 500 millioner bønder i verden. Du hører også om hvordan partnerskap konkret kan styrke kompetansen og verdikjeder, og være nødvendig for rask nok skalering. Hvor Yara er i 2030 får du også en pekepinn om – og det handler om bærekraftig mat til verdens befolkning. Yara ble stiftet i Polyteknisk Forening i 1905, som Norsk Hydro-Elektrisk Kvælstofaktieselskab. Fysikkprofessor Birkeland stod for en av Norges viktigste oppfinnelser, lysbuen, og da han møtte gründeren Sam Eyde hos Polyteknisk Forening i 1903, ble det norske industrieventyret rundt Yara's kunstgjødselproduksjon skapt. Sam Eyde holdt etter sigende et så engasjerende foredrag i Polyteknisk Forening at han fikk privat, utenlandsk finansiering på 70 millioner kroner til etableringen av det første anlegget på Rjukan. Det tilsvarte like mye som et statsbudsjett. Den gang som nå satt det ingeniører på bakerste rad og humret og ristet på hodet, men den som ler sist, ler best. Nå som du lytter på #PolyPod, får du kanskje mer innsikt og inspirasjon til selv å utvikle teknologi og samfunnet lokalt og internasjonalt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

A Seleção Brasileira Feminina seguiu sua preparação para os Jogos Olímpicos com viagem a Portugal. Vamos saber como foi a Missão Europa com a atleta Rafa Zanellato e o preparador físico Aristide Guerriero. #culturaderugby #fanaticosporrugby Produção: @scrumprod

Sinema yazarı kimdir ve ne yapar? Eleştirmenlerin her görüşü bizim için önemli midir? Bu bölümde sinemanın kanayan yarası eleştirmenlikten bahsettik. İyi dinlemeler...

Yaras faste gødninger er fra i år mærket en 4-punkts garanti. Det første af de fire punkter som garantien indebærer, er optimal spredning på op til 36 meter. Det stiller vi sikkerhed for, da gødningens spredeevne er direkte forbundet med gødningskornets kvalitet, og god spredning med den rette gødning kan måles direkte på bundlinjen. I dette afsnit, går vi i dybden med den gode spredning, og giver dig konkrete tips til, hvordan du skal forholde dig til din spredning.

Hz. Ömer (r.a.) ömrünün son zamanlarında ölümüne sebep olacak şekilde hançerlenmişti. Yarasından devamlı kan akıyordu. Çoğu zaman baygınlık geçiriyordu. Ama bu halde iken bile namâz için kendine getirilir, namâzını kılar ve şöyle buyururdu: “Namâzı terk edenin İslâm'dan bir payı yoktur.” Hz. Osman (r.a.) bütün geceyi uyanık geçirir ve bir rekâtta bütün Kur'ân-ı Kerim'i hatmederdi. Hz. Ali (r.a.)'in âdeti ise namâz vakti gelince vücudunda titreme başlar ve yüzü sararırdı. Biri bunun sebebini sorunca: “Allâhü Te'âlâ göklere, yerlere ve dağlara emaneti indirince onlar onu taşımaktan aciz kaldılar. O emaneti ben üzerime aldım, şimdi o emaneti edâ etmenin vâkti gelmiştir.” derdi. Biri, Halef bin Eyyüb (rh.a.)'e “Namâzda iken sizi sinekler rahatsız etmiyor mu?” deyince, O: “Suçlular hükümetin kırbaçlarını yedikleri halde hareket etmiyorlar, bir de “Bana şu kadar kırbaç vuruldu da hiç kıpırdamadım.” diye gururlanıyor, kendi sabır ve tahammülleriyle övünüyorlar. Ben ise kendi Rabbimin huzurunda bir sinek yüzünden hareket mi edeyim?” dedi. Hâtemi Esâm (rh.a)'e biri namâzdaki halini sorunca şöyle dedi: “Namâz vâkti gelince abdest aldıktan sonra vücudumun bütün azaları sakinleşsin diye namâz kılacağım yere otururum, sonra namâz için ayağa kalkarım. Beytullah'ı gözümün önünde kabul ederim, sırat köprüsünü ayaklarımın altında, Cennet'i sağımda, Cehennem'i solumda ve ölüm meleğinin arkamda durduğunu hayal eder ve “Bu benim son namâzımdır.” diye düşünürüm. Sonra tam bir huşu ve huzû ile namâzı kılarım ve “Kim bilir kabul oldu mu olmadı mı?” diye ümit ve korku arasında kalırım.” (Muhammed Zekeriyya Kandehlevi, Amellerin Fazîletleri, 56.s.)

A Seleção Brasileira Feminina tem novo treinador: Will Broderick! O Ovalcast recebeu o inglês, ex jogador dos Tupis, que agora tem a missão de conduzir o Brasil nos Jogos Olímpicos! #culturaderugby #fanaticosporrugby

No Ovalcast desta semana tivemos um papo especial com Isadora Cerullo, das Yaras, que comentou sobre como está trabalhando a seleção brasileira feminina durante a quarentena, sobre o cancelamento da temporada do Circuito Mundial de Servens e o adiamento de Tóquio 2020.... e muito mais! Papo de gala. #culturaderugby #fanaticasporrugby Foto: Susi Baxter-Seitz

Nasıl Olunur'un 66'ncı bölümünde konuk, Türkiye'nin neşeli günlerinin tanığı yapımcı-menajer Mustafa Oğuz. O, Batılı anlamda menajerliğin Türkiye'deki ilk adresi; Mazhar Fuat Özkan'la başlamış 16 yıl Sezen Aksu'yla çalışmış. Öncesinde Timur Selçuk ve Erol Evgin'le çalışmalar, Hisseli Harikalar Kumpanyası günleri var. Most Production'ın kurulması, pek çok önemli konser, Eurovision maceraları derken Rumeli Hisarı ve Harbiye Açıkhava ile açıkhava konser geleneğini o başlatmış. Televizyon dünyasına İkinci Bahar ile giren Mustafa Oğuz, Sıla gibi pek çok sevilen dizinin yapımcılığını yapmış. Sinemada da Issız Adam'dan Gönül Yarasına pek çok önemli filme yapımcı olarak imzasını atan Oğuz'la sohbetimiz sizleri bekliyor.

Não faltaram assuntos para o Ovalcast desta semana. O jogo histórico da Seleção Brasileira Feminina de Rugby XV contra a Colômbia deu o kickoff ao programa, seguido do debate sobre as vitórias de Inglaterra e França no Six Nations... E sobre o efeito do coronavírus no torneio. Falamos ainda dos Lobos portugueses, da largada da SLAR, do título da Nova Zelândia no sevens e de outra jornada do Super Rugby. Uau! produção: @scrumprod

Não faltaram assuntos para o Ovalcast desta semana. O jogo histórico da Seleção Brasileira Feminina de Rugby XV contra a Colômbia deu o kickoff ao programa, seguido do debate sobre as vitórias de Inglaterra e França no Six Nations... E sobre o efeito do coronavírus no torneio. Falamos ainda dos Lobos portugueses, da largada da SLAR, do título da Nova Zelândia no sevens e de outra jornada do Super Rugby. Uau! foto FECORUGBY

Hur tänker man nu när bestånden är så frodiga? Magnus Jeppsson pratar med Yaras agronomer Ingemar Gruvaeus och Carl-Magnus Olsson om läget för höstvete, raps, vall och stråsäd i övrigt.

Basekeepers ailesinin podcasti BaseCast'te Samet Hastürk ve Kubilay Koyuncuoğlu, oyun dünyasının kanayan yarası Microtransaction konusunu uzman Tolga Erel ile konuştular.

Basekeepers ailesinin podcasti Basecast'te Samet Hastürk ve Kubilay Koyuncuoğlu, oyun dünyasının kanayan yarası Microtransaction konusunu uzman Tolga Erel ile konuştular.

Não faltaram emoções nesta semana ovalada! O Ovalcast passou a limpo a abertura do Six Nations europeu, em especial o clássico entre França e Inglaterra, bem como a participação brasileira no Circuito Mundial de Sevens e a estreia de Portugal no Rugby Europe Championship! Fechamos o programa ainda com um pouco da largada do Super Rugby. Imperdível! produção: @scrumprod

Não faltaram emoções nesta semana ovalada! O Ovalcast passou a limpo a abertura do Six Nations europeu, em especial o clássico entre França e Inglaterra, bem como a participação brasileira no Circuito Mundial de Sevens e a estreia de Portugal no Rugby Europe Championship! Fechamos o programa ainda com um pouco da largada do Super Rugby. Imperdível! Foto: ©INPHO/James Crombie

Não faltaram assuntos neste fim de ano no Ovalcast, nosso podcast semanal sobre rugby internacional. A Cidade do Cabo, na África do Sul, foi palco para o Circuito Mundial de Sevens, que teve o Brasil em campo no feminino. A Nova Zelândia ergueu a taça entre os homens e entre as mulheres e foi assunto! Ainda rolou muito rugby do melhor na Europa com a Heineken Champions Cup, em fase de decisões, e, lógico, comentamos sobre a contratação de Ian Foster para o comando dos All Blacks. Porém, o assunto que recheou mesmo o programa foi o anúncio da criação do World Rugby Sevens Challenger Series, a nova segunda divisão mundial masculina, que terá participação dos Tupis. Portanto, ouça logo um baita programa! produção: @scrumprod

Não faltaram assuntos neste fim de ano no Ovalcast, nosso podcast semanal sobre rugby internacional. A Cidade do Cabo, na África do Sul, foi palco para o Circuito Mundial de Sevens, que teve o Brasil em campo no feminino. A Nova Zelândia ergueu a taça entre os homens e entre as mulheres e foi assunto! Ainda rolou muito rugby do melhor na Europa com a Heineken Champions Cup, em fase de decisões, e, lógico, comentamos sobre a contratação de Ian Foster para o comando dos All Blacks. Porém, o assunto que recheou mesmo o programa foi o anúncio da criação do World Rugby Sevens Challenger Series, a nova segunda divisão mundial masculina, que terá participação dos Tupis. Portanto, ouça logo um baita programa!

Neste episódio debatemos como foi a etapa de rugby sevens em Dubai, além de discutir como está a Heineken Champions Cup europeia e as expectativas da futura Superliga sul-americana que terá início no começo de 2020. Ouça já! produção: @scrumprod

Curumins jogaram pelo Sul-Americano M19 e debatemos como foi e como está o cenário da categoria de base brasileira. Teve prévia das etapas masculina e feminina de sevens mundial em Dubai, que terá as Yaras em ação. Além disso, discutimos os campeonatos europeus que estão rolando. Ovalcast! bem recheado de informações sobre o rugby mundial!

Os Curumins (Seleção Brasileira M19) jogaram pelo Sul-Americano M19 e debatemos como foi e como está o cenário da categoria de base brasileira. Teve prévia das etapas masculina e feminina de sevens mundial em Dubai, que terá as Yaras (Seleção Brasileira Feminina) em ação. Além disso, discutimos os campeonatos europeus que estão rolando. Ovalcast! bem recheado de informações sobre o rugby mundial! produção: @scrumprod

Se liga nos destaques da edição de hoje: No rubgy, MUITOOO Super 13 e YARAS no Sul-americano. No futebol americano, TUDO sobre os playoffs da BFA e a semana 09 da NFL

Hoje falamos sobre o desempenho dos Tupis e das Yaras nos sevens no Pan-Americano de Lima, além da reta final da Championship e a Copa das Nações do Pacífico. No futebol americano, comentamos sobre o bom desempenho do Soldiers Flag em sua primeira competição nacional, os resultados da BFA e o início da pré-temporada da NFL. Se liga aí!!!

Papo bilíngue com a comissão técnica das Yaras!

Carl-Magnus Olsson och Magnus Jeppsson rapporterar från rapsfältet! Bilder finns på Yaras hemsida

Destaque das Yaras no ano!

Em ritmo de Jogos Sul-Americanos, com o programa rolando durante a final feminina do Sevens, que coroou mais uma vez a Seleção Brasileira. Luís Kolle e Maria Freire tiveram a participação de Alê Ferrer, comentarista da Rádio Gol e Rock, e receberam Isadora Lopes, atleta do Melina-MT e também das Yaras!

Yaras na veia!

** Ingen ble skadet etter eksplosjon på Yaras ammoniakkfabrikk i Porsgrunn i Telemark i natt. Faren for gasslekkasje er over og brannen er slukket. ** Frankrike har stemt; Sentrumskandidaten Emmanuel Macron og den ytre høyresidens Marine Le Pen er videre til neste valgomgang. ** Slutt for Telemuseet på grunn av pengemangel. Nå blir samlinger over hele landet pakket ned og satt på lager. ** Videodømming i både norsk og internasjonal fotball kan bli en realitet om et prøveprosjekt lykkes til sommeren.

Pappa Mohammed ville att Yara skulle byta det oroliga Gaza mot tryggheten hos släktingar i Sverige. Men det blev inte så. Istället blev det hennes död. Yara utsattes för det värsta brottet. Hon mördades - av sin moster och morbror. Kaliber nyhetsdokumentär handlar om hur en liten flicka miste livet trots att signalerna om att något var fel fanns där och uppmärksammades - om och om igen. – Det finns blodstänk, hårtussar losslitna från Yara i stort sett i hela lägenheten. Och hon kan inte ha mottagit denna förfärliga misshandel utan att ge till exempel ljud ifrån sig. Morbrodern har haft ett garantansvar för Yara. Han har haft ansvar att se till så att hon inte utsätts för några skador. Trots att han har varit medveten om vad som hänt i lägenheten har han inte ingripit. Han har till exempel inte försökt hindra mostern från att fortsätta den här misshandeln. Vi har ju tagit del av bilder av Yaras kropp. Det har rört sig om en hemsk misshandel. Om man misshandlar en person, ett litet barn på det viset som Yara har blivit utsatt för, så måste man inse att detta kan leda till döden. – När det gäller mosterns ansvar har hovrätten gjort precis samma bedömining som tingsrätten har gjort. Det rör sig om ett omfattande misshandelsfall, som har präglats av stor hänsynslöshet mot ett litet barn i en skyddslös situation. Och vi har funnit att detta ska rendera ett fängelsestraff på livstid. – När det gäller morbrodern så har hovrätten gjort en annorlunda bedömning än tingsrätten. Vi har konstaterat att han måste anses ha ett likgiltighetsuppsåt till det här brottet. Det vill säga att han också är skyldig till mord. Hovrättens dom beträffande honom går ut på att han får 14 års fängelse, så säger hovrättspresidenten Lennart Svensäter på presskonferensen tisdag den 19 maj 2015 när hovrättsdomen kom. – We did everything to protect Yara from the outside. Because we never thought anything bad would happen to her on the inside. Now we know that they were lying to us. Vi gjorde allt för att skydda Yara från det som fanns utomhus. För vi trodde aldrig att något ont skulle hända henne i hemmet. Nu vet vi att de ljög för oss. Det här är Yaras pappa, Mohammed. Vi sitter på samma parkbänk i Karlskrona som han satt på när jag mötte honom för ett år sen. Härifrån kan vi se Runda Rum, lokalen där Yaras lilla vita kista stod omgärdad av ett hav av blommor och fotografier och klasskamrater, lärare och flera hundra chockade Karlskronabor kom för ett år sen för att ta farväl av den mördade flickan. Mohammed är en annorlunda man idag. Då höll det precis på att gå upp för honom att familjens nära släktingar slagit ihjäl hans barn. Idag har den verkligheten sjunkit in. Mohammed och hans hustru skickade Yara, som då var sju år gammal, till Sverige helt själv för att bo hos släktingar. Han berättar om bakgrunden och om bomben som exploderade i Yaras skola i Gaza. – It was Israeli airstrikes. And the problem with Yara was that she saw what happened. So she became more lonely and more depressed, so we started to beco me worried about her. Yara såg hur en bomb exploderade i hennes skola i Gaza. Efter det här blev hon mer ensam, isolerad och deprimerad, så vi blev mer och mer orolig för henne. Och så växte idén fram om att skicka henne till Sverige så att hon skulle bli lugnare, kanske att hon skulle kunna läka där. Pappa Mohammed ville att Yara skulle byta det oroliga Gaza mot tryggheten hos släktingar i Sverige. Men det blev inte så. Istället blev det hennes död. Yara utsattes för det värsta brottet. Hon mördades - av sin moster och morbror. Kaliber nyhetsdokumentär handlar idag om hur en liten flicka miste livet, trots att signalerna om att något var fel fanns där och uppmärksammades - om och om igen. På Valborgsmässoafton 2014 är Yara och hennes skolkamrater i Tullparken i Karlskrona. De har skräpplockardag i parken som ligger intill hennes skola och de slutar efter lunch. Solen skiner och Yara har jeans, en svart tröja och en röd poncho på sig. Hon har gått på Tullskolan i åtta månader nu och blir bättre på svenska för varje dag. Hon är duktig i matematik och lärarna tycker att hon är pigg och glad och alert. Fast det var ju mer i höstas. Nu är det vår och hon ser lite magrare ut och är inte riktigt lika glad. Lärarna tror att det beror på att hon längtar efter sina föräldrar. Egentligen skulle mamma, pappa och hennes tre syskon komma till Sverige från Gaza nu i april, men Yara har fått veta att det nog dröjer. Yara visar sin tygödla för en fröken och säger att det är hennes skyddsängel.  Yara säger efter en stund att hon inte vill gå hem. Men det är lite stimmigt bland barnen under matstunden och läraren frågar inte varför. Skoldagen är slut. Fröken och Yara säger hej då till varandra och hon börjar gå hemåt. Det är bara några hundra meter hem till lägenheten där hon bor. Där, i fyrarummaren, väntar hennes morbror och moster och deras två små barn. Yara bor hos dem tills hennes egen familj kommer hit till Sverige. Då ska hon bo med dem. De bor högst upp i huset. Yara har eget rum, men ingen riktig säng. Hon sover på en madrass på golvet. Samma dag vid tiotiden på kvällen, kommer ett larmsamtalet till SOS. Det är Yaras moster som ringer efter en ambulans och hon blir allt mer desperat under samtalet. SOS-samtal: - SOS 112, vad har inträffat? - Hallo? - Hej. - Ambulans, ambulans. - Ja - Please quickly..I am...my baby, my baby...I don't know, come skolan and sleep. I...quickly please, quickly, quickly... Ambulanspersonalen kommer till lägenheten sju minuter efter att larmet kom. Ganska snabbt står det klart för dem att flickan inte andas och saknar puls. Hon är märkligt svullen om händer och fötter. En av ambulanssjukvårdarna lyfter på Yaras tröja för att den andra ska försöka få liv i henne med hjärtstartaren. Den 3 december samma år vittnar en av ambulanssjukvårdarna i tingsrätten i Karlskrona om hur Yara ser ut under tröjan. – Då sätter man en platta på bröstet och en på ryggen när det gäller barn. Och sen kan inte jag se vad det är...men när jag ser den bröstkorgen så frågar jag "vad i helvete har ni gjort med barnet". För som jag tyckte att det var så var det brännmärken på bröstet. Och sen skulle vi sätta en nål för att kunna ge adrenalin. Och när man såg de händerna och när man kände överarmen på henne så blev man ännu mer frustrerad. Och när man såg hennes ben så...jag har sett mycket i mina dar...men detta var det värsta jag har sett, säger ambulanssjukvårdaren under rättegången. Yaras moster och morbror grips på natten misstänkta för mord. I lägenheten hittas en brödkavel med både Yaras blod och mosterns DNA på. Spår efter våldet hittas över hela lägenheten. Obduktionen visar sen att flickan dött av fettembolism. Hennes kropp har utsatts för så mycket våld att fettceller frigjorts och transporterats med blodet till hennes lungor och kvävt henne. Rättsläkaren kan inte helt utesluta att hon också kvävts till döds med en kudde. Yara har minst 16 frakturer på kroppen. Nya, halvt läkta och helt läkta. Morgonen därpå, den första maj, vaknar Karlskrona till nyheten om den döda flickan. Nyheter P4 Blekinge: ”En åttaårig flicka hittades död i Karlskrona i går kväll. Polisen som har gripit två personer misstänker att hon har mördats. ” Människor är chockade. Men Karlskronaborna har ännu inte fått veta hur samhällets skyddsnät havererat runt flickan. På stan går de traditionsenliga demonstrationstågen. Det är valår och politiker håller tal om vård, skola och omsorg. Ingrid Hermansson är centerpartist och ordförande i socialnämnden i Karlskrona. Den nämnd som ska komma att kritiseras hårt den kommande tiden. – Där på förmiddagen så vet vi då att flickan har dött. Men vår roll som socialförvaltning förstod vi väl framåt lunch egentligen när polisen säger att det är en handling som de har skickat med en fax, som sen inte hittas på förvaltningen. Och där på dagen så blev det ju full aktivitet inne på socialförvaltningen när man letar helt enkelt efter denna handlingen, säger Ingrid Hermansson. Faxet har skickats från polisen för nästan två veckor sen. Men det skickas på långfredan då alla är lediga och surrandet från faxmaskinen ekar i en tom korridor på socialförvaltningen. I faxet står det att en granne har träffat Yara i hissen, haltandes, skygg och med ett blåmärke i ansiktet. Hon hade också hört bråk och skrik från lägenheten och var orolig för flickan. Till slut hittas faxet i ett skåp - i ett tjänsterum. Vi har pratat med socialsekretararen men hon vill inte vara med i en intervju. Istället får socialnämndens ordförande, Ingrid Hermansson, berätta: – Naturligtvis efter helger så hämtar man ju ut sin post, vilket också skedde. Det som då var fel här, var att det hamnar ju då hos en handläggare som har en öppen utredning som inte har som uppgift att göra de här snabba ageranden. Det hade hamnat hos en helt annan person om utredningen hade varit stängd. – Vad hade hänt om den blivit läst? – Den hade kommit till en annan person till att börja med. Personer som har att handha en anmälan. De personerna läser ju naturligtvis och agerar omedelbart, fortsätter hon. – Du sa tidigare att du som nämndsordförande är du ansvarig för riktlinjerna. Här har man dåliga riktlinjer på posten, är det här ditt ansvar? – Ja, det här är egentligen ett ansvar som jag har delegerat vidare till högsta tjänsteman. Den högsta tjänstemannen är den tillförordnade socialchefen, Anette Gladher, och det är hon som på kvällen den första maj berättar för media om det försvunna faxet. – Det här PM:et blir liggande i ett postfax hos en handläggare som inte uppmärksammar innehållet i det här PM:et, säger tillförordnade socialchefen, Anette Gladher. – Och när hittas det här PM:et då? – Det görs idag med anledning av att vi får till oss uppgifter om att det skulle ha funnits ett PM som polisen skulle ha skickats till oss. Faxet låg oläst den kväll Yara misshandlades till döds. Hade då hennes liv kunnat räddas om det hade blivit läst? – Det är omöjligt att säga någonting om det. Det som kan sägas är att vi borde ha träffat flickan och familjen när vi fick PM:et, säger Anette Gladher.  – You know it's like, you lost your child because of a paper. You can't imagine you loose a child because of a paper, sager Yaras papa Mohammed om faxet. Det känns som att förlora sitt barn på grund av ett papper, säger Mohammed. Men det här faxet är inte det enda misstaget. De närmsta veckorna efter Yaras död ska det visa sig att flera personer oroat sig för flickan och slagit larm. Redan den åttonde mars 2013, alltså ett drygt år innan Yara dör, så hittar hyresvärden den då sjuåriga Yara ute i trapphuset. Hon är rädd och ensam hemma med två små barn. Av de vuxna syns inga spår. Hyresvärden ringer till socialen som åker ut. Vid ett uppföljande hembesök senare sitter Yara citat "oerhört korrekt och att hon uppträder välartat och välanpassat". Paret ger en förklaring som socialtjänsten godtar och eftersom bedömningen är att Yaras behov tillgodoses på ett adekvat sätt, så inleds ingen särskild utredning. Den 19 november 2013, ser en person hur en liten flicka vimsar runt i trafiken helt själv på väg till skolan. Trots att det är november har flickan ingen jacka, bara ett ärmlöst linne. I ett mejl till socialförvaltningen berättar hon om sin oro. "Det borde vara uppenbart i skolan att hon inte sköts på rätt sätt. Jag kommer att fortsätta uppmärksamma flickan tills jag vet att hon fått hjälp". Socialen inleder en förhandsbedömning, det innebär en första bedömning av utsatta barns behov av hjälp. och med hjälp av lärare på skolan lyckas de identifiera flickan som Yara som nu är åtta år gammal. Men skolpersonalen säger till socialförvaltningen att hon brukar ha ordentligt med kläder på sig och att de inte är oroliga för henne. Och varken anmälaren, mostern eller morbrorn kontaktas. Socialtjänsten pratar inte heller med Yara själv. Beslutet blir att inte gå vidare med utredningen. – Ja, i efterhand så tänker man naturligtvis att man skulle ha tagit allvar på de här små, små signalerna som framkom, säger Ingrid Hermansson är socialnämndens ordförande. – Men hon måste ju ha frusit när hon är så tunt klädd. Och hon skulle ju kunna skadas av bilarna i trafiken. Är det en svag eller liten signal? – Det är svårt att säga, jag ser inte riktigt omständigheterna framför mig. Men det kan ju vara allt från en relativt svag signal till att det förekommer ofta och då är det ju oerhört illa. – Men det går ju inte att veta förrän man har pratat med barnet själv och det gör ju inte din förvaltning. Varför inte det? – Nej, för att här tog ju då andra vuxna de samtalen och gjorde en tolkning att det inte var så farligt. – Du pratar om skolan nu. Men det måste ju vara socialförvaltningen i slutändan som bär ansvar för barns trygghet som ska göra den undersökningen… – Naturligtvis så är det så. Och socialförvaltningen har ju professionen och hade ju naturligtvis också gjort en nogsam utredning. – Men är det en nogsam utredning om man inte pratar med Yara själv? – Det var ju ingen anmälan som kommit in. – Men ni får ju ändå kännedom om det? – Ja, och får kännedom om att det här var ju inte vanligt förekommande, utan man hade pratat och det fanns vuxna bakom och så. Och då gjordes bedömningen att nej, hon har det bra. – Tycker du att ni skulle ha pratat med Yara själv och frågat henne hur hon hade det? – Ja, ur ett barnperspektiv kan jag nog tycka det i efterhand. För det är ju ändå en flicka i åttaårsåldern som säkerligen hade haft oerhört mycket att berätta om man hade påbörjat ett barnsamtal, säger Ingrid Hermansson. Men det finns fler signaler på att allt inte står rätt till. I början av december märker en butiksanställd i bostadsområdet hur Yara innan skolan går in i butiken på morgnarna. Där ertappar hon henne på huk mellan hyllorna med att försöka stoppa ned riskakor i ryggsäcken. Den 21 november 2014, nästan ett år senare, ska den butiksanställde vittna i tingsrätten i Karlskrona hur hon ringer till skolan om sin oro: Butiksanställd: – Det är en liten tjej här inne som är här efter att skolan har börjat och jag tycker det är konstigt, ni borde ju sakna henne. Det jag mest reagerar på är att hon försöker ta riskakor för det är inte normalt att barn gör det. Vid ett flertal tillfällen har man tagit barn för snatteri. Och det är alltid choklad, tuggummi eller godis. Så det här kändes inte riktigt rätt. Min magkänsla sa att det är någonting som inte stämmer. Åklagaren: – På vilket sätt? Butiksanställd: – Att barn tar inte riskakor, de tar godis. Åklagaren: – Vad var din slutsats? Butiksanställd: – Att hon är hungrig. I början av april 2014 reagerar Yaras klasslärare på att flickan är så mager. Hon ber skolsköterskan väga Yara och hennes vikt skrivs ned. Men inte i hennes journal. Den har inte flyttats över från hennes gamla skola i Karlskrona. Den är försvunnen och hittas först efter hennes död. Först då går det att se hur flickans viktkurva förändrats under det senaste året. – Minskat...två hekto eller vad det var. Ja, hade man haft den så hade man uppmärksammat att hon inte hade ökat i vikt i alla fall, säger Ingrid Hermansson, socialnämndens ordförande. Men skyddsnätet har brustit på en punkt till. Yaras frånvaro i skolan ökar under de två sista månaderna i hennes liv. Hennes lärare blir orolig och gör ett hembesök den 11 mars. I lägenheten upplever hon att det råder misär, de små barnen är understimulerade, det ligger drivor av cigarettfimpar på det låga vardagsrumsbordet. Och hon ser att Yara är skadad. Så här vittnade läraren om i tingsrätten den 19 november 2014. Lärare: – När jag fick se Yara komma in i rummet så såg jag…eller jag tog henne i handen och skulle krama om henne och då såg ju jag att hon hade en skada på handen. Och att hon var lite så här blå-grönaktig. Eftersom syster var på skolan den dagen så sa jag till moster att jag tar med mig Yara till skolan så att hon får titta på henne. "Oh, nej det behövs inte, vi har redan varit hos doktorn", sa moster då till mig. Och då blev jag lite lättad och kände vad skönt att flickan blivit undersökt av en läkare. Läraren känner sig lugnad över handen. Men hon oroar sig över misären. Enligt socialtjänstlagen är hon skyldig att anmäla sin oro genast. Men i Karlskrona har det under flera år vuxit fram en praxis som strider mot lagen. Den här praxisen går ut på att lärare, fritidspersonal och andra som arbetar nära barnen ska slippa anmäla - för att inte få en dålig relation med barnets föräldrar eller till och med bli hotade. Nästa dag ber läraren därför sin rektor att göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Enligt socialtjänstlagen ska han agera genast. Men det tar omkring fyra veckor innan han ringer socialtjänsten. Och när han får tag på handläggaren är hon på språng och berättar att Yaras vårdnadshavare är utsedda och att ärendet är avslutat. Enligt kommunen kommer rektorn aldrig så långt i samtalet att han ger uttryck för skolans oro. Och de lägger på luren. Ett par veckor efter Yaras död kallar Karlskrona kommun till en presskonferens där de meddelar att rektorn har stängts av från sitt arbete. Så här säger kommundirektören, Ingrid Augustinsson-Swennergren, på den här presskonferensen: – Lärarna har informerat rektorn och man har bestämt att rektorn ska anmäla. Rektorn har varit i kontakt med socialen men i samband med det missat att göra en anmälan. Det här finns egentligen inga ord att säga att vi brister, det räcker knappast. För det är klart att värna de mest utsatta är ju vårt huvuduppdrag. Men uppenbarligen, det här gick fel. Kommunen ska senare få kritik för att ha uppträtt illojalt mot rektorn när han hängdes ut på presskonferensen. Men nu faller rektorn, som redan mår mycket dåligt efter mordet, djupare ned i depression. Och några veckor efter presskonferensen kör han iväg med familjens bil och skadar sig själv allvarligt i en självförvållad trafikolycka. Varför tar det rektorn fyra veckor innan han ringer till socialförvaltningen? Rektorn är idag för skadad för att kunna intervjuas. Därför blir det förbundsjuristen på Lärarförbundet, Kirsi Piispanen, som får svara på våra frågor. – Varför tar det fyra veckor innan han hör av sig? – Det är en utav de frågor som vi inte kommer att kunna få svar på eftersom vi inte kan ställa frågan till rektorn, säger Kirsi Piispanen. – Kommunen menar att rektorn missar att göra en orosanmälan. Vad är er inställning?  – Vår inställning är att han har gjort en orosanmälan. Och i vart fall har kommunen inget belägg att påstå detta. Vi har också kunnat se att rektorn i sin arbetsbok, när han gör anteckningar om vad som sagts, skriver "kontakt med Soc. Oro, boende, vårdnadshavare". Så vi har mycket här som tyder på att han har gjort en komplett orosanmälan. – Hösten 2013, hur ser hans arbetssituation ut då?  – Han är ansvarig rektor för två skolor. Den ena skolan expanderar kraftigt, det är väldigt många elever där och det är också ett stort antal elever med behov av stöd. Arbetsbördan för honom, men också överlag för kommunens rektorer, är väldigt, väldigt ansträngd, avslutar Kirsi Piispanen. - Det beskrivs ofta i det här fallet att allt som kunde gå fel gick fel.... - Ja, allt gick fel, säger du, och det är ju alldeles riktigt. Det är ju ett antal myndigheter som är inblandade egentligen. Det är ju både polisen agerenade, skolans agerande och socialförvaltningens agerande, framförallt. Och det är ju det som är så tragiskt någonstans. För hade det varit en svag länk så hade man ju kanske kunnat tänka sig att andra myndigheter hade kunnat agera starkare eller tydligare. Men här var det flera svaga länkar. Det var ju därför det brast det här, säger socialnämndens ordförande Ingrid Hermansson. Faxet som blir liggande oläst på socialförvaltningen. Och anmälan från skolan som socialförvaltningen aldrig uppfattar som en riktig anmälan. Båda de här två händelserna är kanske de mest omtalade misstagen som görs före mordet på Yara. Men det blir också tydligt i de rapporter och orosanmälningar vi har tagit del av - att nästan ingen tar Yara åt sidan, bort från morbror och moster - och pratar direkt med henne. Och när socialnämnden beslutar att göra hennes morbror och moster till vårdnadshavare - så upphör all kontakt med socialförvaltningen. Det betyder också att Yara saknar stöd att bearbeta det hon upplevde i Gaza. – Det är klart att hon behövde mycket stöd och det fick hon ju också ifrån kommunens sida, säger Ingrid Hermansson, socialnämnden ordförande. – Vilket stöd då? – Hon fick ju då både god man och hon fick ju då en släktingplacering, så visst fick hon... – Men det här är ju släktingar som mördar henne i slutändan? – Ja och hade vi vetat det så hade hon ju inte fått den placeringen förstås. – Varför får just Yara inte någon vård? – Eftersom vår utredning då bygger på det regelverket, eller byggde ska jag säga, att när de kommer hit som små, då blir det då antingen en släktingplacering eller en familjehemsplacering. Och då är det inte så att det är lagkrav att ha vårdplanen. – Men då tittar ni på lagen istället för barnet? – Ja och nu har vi ju ändrat detta. – Och hade Yara fått en kurator kopplad till sig, hade hon fått ett annat typ av stöd. Vad är sannolikheten att hon då hade vågat berätta om hur hon hade det? – Den hade naturligtvis varit större.  Kritiken från tillsynsmyndigheten och fristående granskare har fallit hårt mot kommunen året efter Yaras död. Och Karlskrona kommun har genomfört en rad förändringar. Alla som jobbar med barn och känner oro vet nu att det är var och ens ansvar att göra en anmälan - det är inget som kan delegeras. En ny rutin för hur barns journaler ska arkiveras finns nu. Polisen får fortfarande faxa orosanmälningar till socialförvaltningen men måste följa upp med ett telefonsamtal. Det finns helt nya rutiner för hur posten ska hanteras. Barn som kommer ensamma från andra länder ska inte automatiskt placeras hos släktingar just för att de är släktingar - de ska utredas som om de vore ett familjehem och har de ett brottsligt förflutet så godkännas de inte. Och under året ska socialförvaltningen anställda 20 nya socialsekreterare.  – They will work harder. And harder is not enough, even if you do it like the book says, it's not enough. Because taking care of others will never be ruled by a book, sager Yaras pappa Mohammed. Kvar står en familj med sorgen och saknaden efter ett barn som mördats. Och en pappa med en besvikelse och en ilska. Nu när jag träffar pappan efter ett år efter Yaras död finns ändå några ljuspunkter. Yara har tre syskon och Mohammed busar med dem i sängen. Hans fru viker tvätt, nickar åt sovrummet och säger att "det är så där han hämtar kraft". I veckan kom hovrättsdomen. Både mostern och morbrodern döms för mord. Hon får livstids fängelse och han 14 år. Och domen gör att Mohammed kan ta ytterligare ett litet steg mot att läka. Nu säger han att han orkar gå till Yaras grav. – And this made justice, from my point of view, for Yara. I can now be happy when I go to my daughters grave. I couldn't do anything to make justice for my daughter before, but now I see that the system did all justice. Reporter: Andrea Jilder Producent: Annika H Eriksson  Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Socialtjänsten i stora delar av landet befinner sig i kris. Personalen flyr och grundläggande rutiner följs inte. Det här drabbar barn som behöver samhällets skydd. I den första delen av Kalibers serie berättar vi om barn som misstänks bli kränkta, misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp, utan att någon utredning görs. Du hör också polisen som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. – Här är det några trappor upp – ett helt vanligt bostadsområde. Det är en ganska färsk händelse. Det pratas fortfarande väldigt mycket om den. Både folk man träffar utanför jobbet och sen även folk på stationen. Jag tror att det har skakat väldigt många att sånt här faktiskt händer. I Sverige och i lilla Sundsvall, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg är polis och i sitt jobb möter han många utsatta barn. Det var också Tobias som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. Vi kommer att visa att läget bland de som jobbar med barn och ungdomsärenden på många håll är så allvarligt att personalen flyr - och att det som hände i samband med det uppmärksammade fallet i Karskrona - där 8-åriga Yara dödades, att ett fax från polisen blev liggande i flera dagar, inte bara kan skulle kunna igen. Det har redan har hänt. På flera håll i Sverige. Det är svårt att veta hur många barn det är som far illa i Sverige idag, mörkertalet är stort. Men alla, som jobbar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de känner oro för ett barn. 2010 gjordes det enligt Socialstyrelsen anmälningar om 60 000 barn. Vi återvänder till platsen där polisen hittade ett övergivet barn Tobias Lundberg kommer och möter upp vid stationen i en civil polisbil och vi åker samma väg som han körde på eftermiddagen den 10 september. Några timmar tidigare hade hans kollegor stoppat en bil och i den hittat stöldgods från ett inbrott. I bilen fanns ett par och deras gemensamma 2-åriga . Polisen ringde socialtjänsten som omhändertog barnet och paret togs in för förhör. Men eftersom allt stöldgods inte hade hittats fick Tobias och hans kollega i uppdrag att åka till parets lägenhet och göra en husrannsakan: – Det är alltid spännande. Polisiärt spännande att göra husrannsakningar. Det är ju alltid kul och man vill ju alltid hitta det där man letar efter. Nu ville vi ju hitta det här stöldgodset så klart att kunna driva den här utredningen framåt. Så  jaa, ett roligt polisjobb helt enkelt, Säger Tobias Lundberg. Efter den här händelsen har polisen fått kritik för att de inte tog reda på om paret hade fler barn - men Tobias Lundberg säger att de visste att de hade en 1-åring också och att de hade fått veta att det barnet var hemma och hade barnvakt. Tobias och hans kollega var alltså förberedda på att de skulle finnas folk hemma, men för säkerhets skull hade de tagit med sig parets nyckel: --Då ska vi svänga in på den här gatan här och vi ställde oss precis här. Tobias Lundberg tycker att det är jobbigt att prata om det som hände men han vill också berätta om vad han kan mötas av som polis – så han tar ett djupt andetag och minns hur det var den där eftermiddagen när de gick uppför trapporna och hörde barnskrik inifrån lägenheten - men när de knackade på var det ingen som öppnade… – Till slut så väljer vi att gå in i lägenheten. Vi tar lägenhetsnyckeln som vi har med oss och låser upp och kliver in. Jag går först in i den här lägenheten, med kollegan efter mig och det första jag möts av är en vägg av värme. Det är otroligt varmt, säkert 30 grader varmt och det är en stank. Det är som att gå in i en vägg, det luktar väldigt surt, svårt att beskriva. – Det flyger stora spyflugor genom luften och det surrar inne i lägenheten. När jag går in i lägenheten så ser jag att fönstren i vardagsrummet är täckta med filtar. Jag rör mig snabbt genom lägenheten för att, ja men, finns det några personer här inne? – Och varför håller de sig undan från oss? Varför öppnar de inte dörren? – När jag går genom köket så ser jag att det är odiskat, det är smutsigt, det är matrester som ligger framme. När jag kommer längst in i lägenheten, när jag har passerat köket så är det en dörr till ett litet rum och de här barnskriken blir bara skarpare och skarpare, högre och högre ju längre in i lägenheten jag kommer. Likaså den här stanken av surt och avföring. Det luktar riktigt illa. Polisen hittar en 1-årig flicka i ett kolsvart rum – När jag öppnar dörren till det här lilla rummet, då är det en värmeexplosion och den här stanken blir än värre. Luften är alldeles tjock här inne. Det är alldeles kolsvart, det är ett litet rum och längst in i hörnet så står det en spjälsäng. Jag går snabbt in i rummet och river ner filten som täcker fönstret för att få in lite ljus och jag böjer mig över den här spjälsängen. Då ser jag, i botten på spjälsängen, det finns inga sängkläder eller så, utan det ligger bara en hög med filtar och på dem ligger det en liten flicka. En liten späd, uppskattningsvis 1-årig flicka, säger Tobias Lundberg – Hon bara tystnar när hon ser mig och bara stirrar rätt på mig. Jag böjer mig såklart direkt ner och lyfter upp henne och håller henne emot mig och jag ser att hon är alldeles smutsig och grusig i ansiktet och på de här små, små händerna är hon smutsig. Hon är så varm så att håret hon har på huvudet ligger som klistrat mot huvudet och mot pannan på henne. När jag håller henne emot mig så märker jag också att på baksidan av blöjan är det fullt med spyflugor som sitter på blöjan. Det är inte bytt på henne på jätte, jättelänge och hon luktar så otroligt illa. Surt blandat med urin och avföring. – Hon är så himla, himla varm. Så jag tar ut henne ur det här rummet. Sätter henne bara ner i soffan i vardagsrummet med ryggen mot ryggstödet och berättar för min kollega vad som har hänt och vad jag har hittat. Han hjälper till att lätta på hennes klädsel och vi river ner filtarna från fönstren och öppnar fönstren för att få in luft. Jag har inte jättemycket erfarenhet av barn. Jag har inga egna barn, men jag har en brorsdotter och jag tycker mig veta hur en 1-åring ska vara och hon gör ingen ansats att krypa eller röra på sig. – Hon skriker inte, hon försöker inte prata, gå eller stå. Hon bara sitter där helt apatisk och stirrar rätt fram. Min kollega försöker... ja... prata med henne och underhålla henne, medan jag springer in till köket och bland all disk och smuts hittar jag en nappflaska som jag efter bästa förmåga diskar ur. Den är möglig och äcklig. Jag fyller den med vatten och går ut och försöker få henne att dricka, jag förstår att hon måste få i sig vatten. Men hon har ingen sugreflex kring nappen på flaskan, utan vattnet bara rinner ur mungiporna på henne och droppar ner på de här smutsiga kläderna. Och jag känner mig ganska handfallen. – Jag pratar med min kollega, ska vi ringa ambulans eller hur ska vi göra? Men vi har en kommunikation med vår kommunikationscentral och vi säger att vi måste komma i kontakt med socialtjänsten. Det här behöver vi hjälp med. Det här är ingenting jag är utbildad för. Men den här lilla tjejen börjar kvickna till lite grann, hon börjar följa oss med ögonen. Min kollega lyckas vara lite pedagogisk med en nyckelknippa och till och med få fram ett litet leende och hon börjar dricka vatten. "När hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta." – Ja, vi känner att hon kommer inte att dö här i alla fall. Så vi tänkte att vi väntar på socialtjänsten. Men under hela den här tiden så sitter hon bara där. Hon sitter som en liten person med benen rätt ut och ryggen mot ryggstödet... och tittade förundrad på det som hände runt omkring. Vi hittar i hörnet på det här vardagsrummet, hittar vi under en filt, en liten hundbädd och i den ligger det en hund som är kraftigt vanvårdad. Den är lika apatisk som den här lilla flickan var. – Den är alldeles klibbig och luktar urin och avföring och jag förstår direkt att den här hunden kommer inte att klara sig. Den blev blev sedemera avlivad också. Den var för vanvårdad helt enkelt. Och efter ett tag, som säkert inte var så jättelång tid, men det kändes som en evighet, så kommer det en representant från socialtjänsten dit och tar om hand den här flickan. Den här kvinnan har haft med familjen att göra förut så hon känner flickan och när hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta. Jag förstår verkligen för det är jättesvårt att beskriva, berättar Tobias Lundberg polisman i Sundsvall. Hur kände du dig? --Ja, just då visste jag vad jag hade för arbetsuppgift, som i och för sig då kändes helt ovidkommande, att leta det här stöldgodset. Men, det blev lite autopilot, man jobbade på, men de flesta tankarna kom efteråt. Hur kan det vara såhär och hur kan folk ha det såhär verkligen? Vad hade hänt om ni inte hade kommit? – Ja, de här föräldrarna fick ju senare på kvällen lämna polisstationen men det hade ju kunnat bli så att de hade blivit anhållna och sedermera häktade också och då hade de kunnat få sitta hos polis i dagar och veckor. Men det värsta som hade kunnat hända är att hon hade kunnat få vara ensam i den där spjälsängen i det där mörka rummet utan vatten eller mat i flera dagar. Men då hade hon väl inte klarat sig? – Jag vill inte ens tänka den tanken, men nej. Det var fruktansvärt verkligen, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg säger att det här var en extrem händelse, men att han ofta möter barn som far illa i sitt jobb. Vi ska prata mer med honom om en stund,  men först åker vi till socialkontoret i Sundsvall - Det var självklart föräldrarna som skulle ha tagit hand om sitt barn - men när föräldrar inte gör det så är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att skydda barnet. Och i det här fallet hade socialtjänsten haft kontakt med familjen tidigare. Eva Leijon är enhetschef för individ och familjeomsorgen på socialtjänsten i Sundsvall: – Det pågår en intern utredning just nu som sannolikt kommer att mynna ut i en Lex Sarah, men i övrigt kan jag inte uttala mig om det eftersom vi tittar på det just nu, säger Eva Leijon. Nej, vi kommer inte att få veta hur den 1-åriga flickan kunde hamna i en så utsatt situation. Eva Leijon hänvisar till sekretessen. Vi kan därför inte heller säga hur stor roll situationen inom socialtjänsten har spelat i det här fallet, men vi vet att det funnits problem på socialkontoret i Sundsvall länge. Anmälningar blir liggande i flera månader En bit bort i korridoren på socialkontoret har socialsekreterare Karin Gustafsson sitt arbetsrum. Redan 2012 skrev hon tillsammans med 14 arbetskamrater ett brev till politikerna i socialnämnden om att situationen på socialkontoret var så pressad att de inte hann hjälpa barn på det sätt de borde: --Ja, alltså så som det har varit här i Sundsvall då och antagligen över hela landet så ligger vi hela tiden på efterskott. Vi hinner inte starta upp våra utredningar när vi får dem. De blir liggande i kanske flera månader innan vi ens hinner börja. Vi bryter alla frister. Vi hinner inte liksom samtala i tillräcklig grad med familjen och andra som känner barnen för att ta reda på vad är det just det här barnet behöver i form av hjälp och stöd, säger Karin Gustafsson. Karin Gustafsson jobbade inte den där septemberdagen när 1-åringen hittades men hon minns tydligt vad hon tänkte tidigare i år när hon fick höra nyheten om Yara. Den 8-åriga flickan i Karlskrona, som hittades död i april, trots att polisen hade skickat ett fax med misstankar om att for illa till socialtjänsten flera dagar innan: – Jag läste ju då om den här anmälan som kommit och blivit liggande på ett bord utan att den hade blivit uppmärksammad och min omedelbara tanke var att det skulle mycket väl ha kunnat vara här i Sundsvall också. När vi ser att vi har flera vakanser, vi har kollegor som blir långtidssjukskrivna. Vi kollar alltid varandras posthyllor och skrivbord, men självklart skulle det kunna hända att en sådan anmälan blir liggande en dag eller två. Det skulle ju kunna vara för sent om det var ett liknande tillfälle. Det tror jag finns en uppenbar risk, antagligen på de flesta socialkontor runt om i landet, säger Karin Gustafsson. Myndighetens epost inte kollad på 11 månader i Västerås Socialtjänsten i Karlskrona har fått mycket kritik för att de inte agerade på polisens fax - faxet blev liggande hos en handläggare i sex arbetsdagar och uppmärksammades först dagen efter Yaras död.  Skulle samma sak alltså ha kunnat hända i Sundsvall? När socialtjänsten misstänker att de själva har gjort något fel är de skyldiga att göra en så kallad Lex Sarah-anmälan. Så vi begär ut och går igenom alla lex Sarah-beslut som rör socialsekreterarnas arbete med barn och ungdomsärenden från den 1 januari i år fram till den 31 oktober. Det är 85 stycken - och när vi läser anmälningarna förstår vi Karin Gustafssons reaktion -  för det som hände i Karskrona har redan hänt på fler platser i Sverige. I 12 av de 85 lex Sarah-beslut vi går igenom har socialtjänsten, precis som i fallet med Yara, helt missat en eller flera anmälningar. När en av handläggarna på socialkontoret i Malmö blir långtidssjukskriven går ingen in och läser hennes mejl på flera månader. När mejlen öppnas hittar man 5 orosanmälningar om samma barn, ett barn som misstänks bli misshandlat av sin vårdnadshavare. På ett annat socialkontor har en postbox fått nytt lås - vilket leder till att posten inte delas ut till socialtjänsten på minst 4 dagar. Och vi hittar en anmälan som handlar om socialtjänsten i Västerås - där har e-posten i en myndighetsbrevlåda inte blivit läst på 11 månader. Mellan slutet av mars 2013 och februari 2014 har ingen kontrollerat brevlådan. Gunilla Westberg är chef för socialtjänsten i Västerås. – Det stämmer, säger Gunilla Westberg chef för socialtjänsten i Västerås. Hur kunde det bli så? – Eh … jag skulle behöva titta i vårt svar… det är ju ganska länge sen. Det uppdagades i februari 2014, så det är ju inte så länge sen. – Ska vi se … vi gjorde en förändrad organisation 2012-2013 och i samband med det saknade vi rutiner för hur myndighetsbrevlådan skulle skötas och kommunicerade det till dåvarande enhetschefer i mars 2013 men av en anledning som vi inte vet blev inte den arbetsuppgiften utförd. Så fort vi upptäckte det gick vi naturligtvis igenom samtlig e-post som hamnat i den här lådan och åtgärdade det, säger Westberg. Hur många orosanmälningar för barn som kunde ha farit illa fanns det i den här lådan? – Det kan jag inte svara på på rak arm. Vi har ju en händelse i Karlskrona nu i våras med en åttaårig flicka som dog och då var det ett fax som låg bara några dagar. Vad tänker du om att det var en brevlåda hos er som var otömd i elva månader? – Det är ju fruktansvärt och jag kan ju konstatera i efterhand att vi hade tur. Vi kommer att återkomma till anmälningarna som inte når fram i nästa Kaliber. Men när vi läser lex Sarah- besluten ser vi att många barn blir utan hjälp även i de fall där anmälningarna kommer fram. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är den myndighet som ska kontrollera att socialtjänsterna sköter sitt uppdrag. Nyligen gjorde IVO inspektioner hos 24 socialtjänster i Mellansverige. Dom hittade då en mängd anmälningar som de ansåg borde ha lett till utredning, men där ingen utredning gjorts: – Bristerna är så pass allvarliga så att i princip så följer man inte, lagen beaktas inte i alla fall, och barnrättsperspektivet beaktas inte och det här leder ju till sammantaget att det finns barn som faller igenom det skyddsnät vi har. Så att så allvarliga är bristerna, I över hälften av inspektionerna hittade IVO anmälningar som de ansåg borde ha utretts. Bland de fall som inte blev utredda läser vi om ett barn där orosanmälningar kommer in från flera håll samtidigt. Beroendecentrum, polisen och släktingar till barnet anmäler att föräldern har återfallit i missbruk. Och vi läser om ett barn som misstänks vara utsatt för sexuella övergrepp hemma - när anmälan kommer in ringer socialtjänsten till den misstänkta förövaren och frågar om det är sant? När den misstänkta nekar och säger att familjen inte vill ha kontakt med socialtjänsten, väljer socialtjänsten att inte inleda någon utredning: “Från IVO:s håll är det ju anmärkningsvärt att man bara pratar med den misstänkta förövaren. Ev in med lite mer… Men när jag läser det här blir jag helt bestört. Ja, jag vet inte vad jag ska säga: jag har ju sammanställt det här materialet och det är ingen rolig läsning. Sen måste man komma ihåg att i vissa socialnämnder har man större problem än i andra.” Men här finns det också ett barn som själv har berättat att det blir misshandlat hemma och där socialtjänsten inte gör nånting på flera veckor. Ja, man undrar ju hur det kan ta så lång tid, när barnet har blåmärken och själv berättar. Det kan man fråga sig. Har ni hittat någon orsak till det? Det kan naturligtvis se olika ut, men det som är gemensamt för alla är att de har ett rekryteringsproblem. Att hitta erfarna handläggare. Många orkar bara jobba med de här ärendena några år. Jag tycker att vi ser de signalerna överallt. Även i större kommuner. Förut tänkte vi att det bara rörde mindre orter, att det var svårt att rekrytera dit men det gäller även större orter.” Den vanligaste förklaringen Inspektionen för vård och omsorg får av kommunerna till varför det brister är alltså att socialtjänsten saknar personal. På senare tid har flera socialtjänster gått ut och berättat att de har svårt att hitta personal, men hur stort är problemet?  För att ta reda på det skickar Kaliber ut en enkät till alla landets 290 kommuner - så många som 222 svarar. Vi frågar om de saknar personal bland de som jobbar med att handlägga barn och ungdomsärenden - och (nästan) hälften av kommunerna svarar att de gör det. Den 1 oktober saknade 109 kommuner personal. I Falun till exempel saknades 7 av 59 socialsekreterare,  i Dorotea 3 av 5 och i Hultsfred var 5 av 23 tjänster vakanta. I 16 kommuner saknades mellan 20 och 30% av personalstyrkan och i 13 kommuner saknades ännu fler. Tillbaka till socialkontoret i Sundsvall där personalen inte hinner göra sitt jobb och länge har protesterat och sagt att situationen är ohållbar. Och sen de skrev det där brevet till politikerna hösten 2012 har det inte blivit bättre, menar socialsekreterare Karin Gustafsson: – Jag har faktiskt tagit fram det här brevet och kikat på det för då var vi 15 stycken i vår arbetsgrupp som skrev under. Idag så har 9 av de 15 slutat och två antingen är eller har varit långtidssjukskrivna. Så dert är en fruktansvärd statistik egentligen, säger Karin Gustafsson. På två år har alltså över hälften av Karins arbetskamrater slutat - och något svar på brevet fick de aldrig av politikerna, säger hon.  Det var först när personalen gick ut i media i våras som de fick svar. Mats-Johan Adner är moderat och tog för drygt ett år sen över ordförandeskapet i socialnämnden i Sundsvall, den nämnd som har det politiska ansvaret för socialtjänsten: Hur kommer det sig att du inte reagerat tidigare? – Jag hade inte riktigt klart för mig att det var en så allvarlig situation, säger Mats-Johan Adner Och vad fick du klart för dig då? – Att det var en allvarlig situation och att vi måste tillföra resurser och se till att socialtjänsten och socialdirektören verkligen gör någonting för vi har bett i flera omgångar om att de ska komma med några förslag på vad de kan göra, men till sist satte vi ner fötterna och bad dem att de ska anställa fyra socialsekreterare till. Ja, i maj i år fick socialtjänsten pengar för att anställa fler socialsekreterare - men det har inte lett till att fler jobbar med att hjälpa utsatta barn i Sundsvall - för socialtjänsten har inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Eva Leijon, enhetschef på individ och familjeomsorgen, säger att hon, som chef, har sett det här problemet länge: – Det är ett jättestort bekymmer och vi har väldigt svårt att rekrytera och jag kan säga att jag har inte gjort annat än rekryterat de sista året, men jag hinner inte rekrytera i samma takt som vi förlorar medarbetare, säger Eva Leijon Du har ändå lett den här organisationen i 11 år, borde inte du ha skrikit ännu högre för att stoppa det här? – Det kan man säkert tycka. Sen tycker jag att jag gjort det. Ända sen 2009 har vi med jämna mellanrum lyft arbetssituationen och arbetsbelastningen på utredare. Vad tycker du att du har fått för respons? – Inte så mycket. Sundsvall är inte den enda kommunen som har svårt att få tag i kvalificerad personal. I vår undersökning svarar så många som 70% av kommunerna att det har svårt att rekrytera. Över 100 kommuner väljer också att skriva egna kommentarer och bland dem läser vi att det är näst intill omöjligt att rekrytera personal med erfarenhet, att personalen flyr och att socialkontoren slåss om dem som kan tänka sig att ta jobben. Flera chefer skriver att det är oroliga över hur de ska kunna behålla den personal de har kvar. Det finns kommuner där personalsituationen ser bra ut, men de flesta skriver att det har blivit  svårare och svårare att rekrytera. Svårt att hitta personal trots mer resurser Ordföranden i socialnämnden i Sundsvall, Mats-Johan Adner, kan inte ta ansvar för vad kommunen gjorde innan han tillträdde för drygt ett år sedan. Nu har nämnden skjutit till fyra nya tjänster till socialkontoret, men inte heller han har nån lösning på hur man ska få tag i personal: – Vi kan ju inte trolla. Vi jobbar ju för att göra det. Mycket mer än så kan vi inte göra, vi kan inte snabbutbilda vad jag vet i alla fall, då måste vi försöka hitta de personer som är villiga och hågade. Nästa steg är väl att , ja jag vet inte vad man ska göra egentligen. Ja, vad tänkte du säga? Inget mer, säger Adner Hur stor betydelse personalbristen hade i fallet med den övergivna 1-åringen kan vi som sagt inte veta - men vi vet att personalen länge hade varnat för att krisen inom socialtjänsten skulle kunna drabba barn som far illa - och vi vet att fler barn i Sundsvall riskerar att bli utan den hjälp de behöver. "Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta.” När socialtjänsten hade hämtat den övergivna 1-åriga flickan i lägenheten eftermiddagen den 10 september, fullföljde Tobias Lundberg och hans kollega sitt egentliga uppdrag, att leta efter resten av stöldgodset - de hittade inget, och åkte tillbaka till polisstationen och skrev en lång rapport till socialtjänsten. Det är polisen som gör flest anmälningar om barn som far illa, trots att Tobias och hans kollegor ofta möter barnen först när det har hunnit gå ganska långt. – Det här är en extrem händelse men liknande händelser är inte alls ovanliga, utan vi stöter på jättemånga socialt utsatta människor där det verkligen har gått fel. Men det här var extremt för jag har aldrig varit med om något liknande. Men du stöter på barn som far illa ditt arbete? Ja, jag stöter på familjer som inte fungerar som de ska och där barnen hamnar i kläm, definitivt och det är en otrolig hopplöshet. Jag känner en otrolig hopplöshet för jag har inte mer verktyg än att jag kan vidarebefordra det här till andra myndigheter. Men du kan känna en hopplöshet i att möta de här barnen? – Ja, definitivt. Det är en oerhörd hopplöshet att se hur folk i vårt samhälle har det. Många har det väldigt dåligt, väldigt svårt. Många barn. Och det är ju därför man skriver de här rapporterna gång på gång för man hoppas att nu leder någon vart. Tänker du på henne ibland? – Mmm, jag tänker på den här blicken hon gav mig. Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta. Den 1-åriga flickan och hennes syskon, som var med i bilen när föräldrarna greps är fortfarande omhändertagna av socialtjänsten. Utredningen pågår och föräldrarna är i nuläget misstänkta för misshandel av barn, häleri och brott mot djurskyddslagen. När vi pratade med Socialtjänsten i Sundsvall i veckan hade de ännu inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Producenter och reportrar: Micha Arlt och Anna Iversen. Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

- Støre var ikke inhabil! Det er konklusjonen til komiteen. Men kritikken fra opposisjonen har ikke stilnet! - Økokrim jakter Yaras virksomhet i Libya. Tidligere konsernsjef siktet for grov korrupsjon. - Aserbadsjanske journalister i munnhuggeri med utenlandsk presse i Baku i dag, rett før første delfinale i Eurovision Song Contest. - Og i dag ble Sveriges lille prinsesse døpt - etter alle kunstens kongelige regler.