POPULARITY
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Den 31 Juli 2019 försvinner en man och hans champagnefärgade Volvo från Markaryd. Tio dagar senare hittar en orienterare honom död i skogen. Den champagnefärgade Volvon är spårlöst försvunnen och den påföljande polisutredningen utvecklas till en jakt över landsgränser. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Adrianna Pavlica, och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Förundersökning Växjö tingsrätt, Dom Växjö tingsrätt och Dom Göta hovrätt.
I veckans avsnitt så pratar Peter Esse, Christoffer Gullin och Joakim Dyredand från tidningen Elbilen om sin vecka, där alla tre varit i Barcelona för att köra nya Hyundai Ioniq 5N. Net på slutet är viktigt för det betyder att det är en hejdundrande bil framförallt på bana och det var precis det Hyundai ville visa på sin pressresa. Men förutom Ioniq 5N (sa jag att den har bakrutetorkare?) så snackas det Volvo EX30 och en nära konkurrent, Renault Megane E-tech. Är Volvon en vettig bil eller är det fransmännen som segrar? Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans saftiga avsnitt snackar vi nya klimatutredningen. Håller förslagen måttet och kan regeringen leverera klimatpolitik som duger? Dessutom provkör vi Volvos kommande storsäljare EX30, siar om BYD som är på väg att växa om Tesla på elbilar, snackar elskatt och inte minst: strejken på Tesla i Sverige. Stöd podden genom att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du senaste avsnittet i förväg, slipper reklam och tillgång till alla avsnitt. Klicka på prenumereraknappen i Apple podcaster, sök upp Bilar med sladd+ på Spotify eller följ denna länk om du använder någon annan poddspelare: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Minkälaisia kokemuksia tarjoilevat Citroënin, Volvon ja Mazdan uudet julkaisut? Arttu Toivosen kanssa studiossa on autotoimittaja Henri Posa, joka on päässyt koeajamaan lukuisia uutuusautoja ja antaa nyt ammattilaisen näkemyksensä siitä, minkälaisia ovat Citroën ë-C3, Volvo EX30 ja Mazda Iconic SP Concept.
När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?En dokumentär från 2023.Reporter: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elin Hagman
80-luvulla vietettiin hilpeää kulutusjuhlaa molemmin puolin Itämerta, eikä Ruotsiin enää tultu ainoastaan työn perässä. Vain hetkeksi piti jäädä on sarja suomalaisista, jotka ovat muuttaneet Ruotsiin eri vuosikymmenillä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hannu Cronemyr pohdiskeli kuusamolaisessa kodissaan armeijasta päästyään, mitä oikein elämällään tekisi. Jatkaisiko opiskelujaan vai menisikö töihin, vai jotakin muuta. Serkkupoika oli jo käynyt aikaisemmin houkuttelemassa Ruotsiin.– Niin siinä sitten kävi, että hyppäsin serkun Volvon takapenkille, ja Tukholmaan tultiin Kapellskärin kautta.Uusi kaupunki mullisti nuoren miehen täysin."Ruotsi oli kuin suurvalta, ainakin Kuusamoon verrattuna. Keväällä ihmisillä oli keltaiset piképaidat päällään, ja minäkin ajattelin hankkia samanlaisen. Keltainen - se on Ruotsin väri! Vapaa-aika oli täyttä rock 'n' rollia, maattiin puistossa ja juotiin kaljaa. Joskus päätin lähteä aamukoneella Helsinkiin, syödä lounaan ja palata illaksi takaisin."Hannu CronemyrHannu kävi kouluttamassa itsensä ravintola-alalle Suomessa ja palasi takaisin Ruotsiin. Tällä kertaa syynä oli työpaikka legendaarisessa tanssiravintola Kareliassa keskellä Tukholmaa."Olin baarimikkona Kareliassa, se oli kyllä varsinainen Chicago. Keskellä viikkoa tarjottiin ruokaa ja juomaa puoleen hintaan, ja jo iltapäivällä jono kadulla oli monta kymmentä metriä pitkä."Hannu CronemyrKareliaan liittyy myös lähtemätön muisto. Ravintolaan soitettiin ja kerrottiin uutinen pääministeri Olof Palmen murhasta. Murhaajan uskotaan juosseen Karelian ohi paetessaan murhapaikalta.– Jäin juhlimaan ravintolassa soittaneen suomalaisbändin kanssa. Yöllä vahdit tulivat kolkuttamaan ovelle, pyytäen näyttämään henkilöpapereita. Aamuyöllä menin taksilla kotiin ja ihmettelin, miksei missään ollut tiesulkuja. Minua mietitytti, onko tämä totta vai pelkkää elokuvaa.Botkyrka - suomalaisten kyläTarja Saarikko oli ollut jo 1960-luvulla kesätöissä Tukholmassa. 80-luvun alussa hän palasi takaisin ja tällä kertaa hänellä oli vankka suunnitelma.– Tarkoituksenani oli tienata rahaa ja säästää, jotta voisin ostaa oman asunnon Suomesta ja palata sinne.Suunnitelmaan tuli kuitenkin täyskäännös: Tarja tuli raskaaksi ja synnytti pojan vuoden kuluttua muuttohetkestä."80-luvulla ei todellakaan ollut pulmana saada asuntoa. Valitsin tarjouksista parhaan ja sain ihanan asunnon Botkyrkasta, Tukholman miljoona-alueelta. Siellä asuin miltein ilmaiseksi. Botkyrkassa suomalaisia oli kaikkialla, ja lapsille oli suomenkieliset päiväkodit ja koulut."Tarja SaarikkoSuomalaiset nimet tukholmalaislähiön katukilvissäSalme Lilleberg Eriksson asui ruotsalaisen puolisonsa kanssa Akallan lähiössä Sibelius-käytävällä, Sibeliusgångenilla. Suomalaisia asui Akallassakin runsain mitoin, ja lähiön katujen kylteissäkin vilisee suomalaisia nimiä: Finlandsgatan, Kotkagatan, Saimagatan. Salme Lilleberg Eriksson oli aikoinaan tullut Ruotsiin oppiakseen täydellistä ruotsia. Tuleva opettaja ja kielenkääntäjä oppi kielen, ja rakastui myös ruotsalaiseen mieheen. Pariskunnan elämä sai uuden käänteen, kun perheeseen haettiin adoptiolapsi Sri Lankasta. "Olin päättänyt puhua lapselle suomea ennen kuin olimme häntä edes hakeneet. Sri Lankassa satuin sanomaan pojallemme jotain ruotsiksi, ja mieheni käski heti kääntää kielen suomeksi. Hän on ruotsinkielinen, mutta on opetellut suomea. Keittiödiplomatiaan kuuluu kuitenkin ruotsin kieli, jotta kaikki ymmärtävät kaiken."Salme Lilleberg ErikssonSarjan teossa on käytetty lähteenä Turun Siirtolaisinstituutin Jouni Korkiasaaren artikkelia "Suomalaisten Ruotsiin suuntautuneen siirtolaisuuden yhteiskunnalliset syyt 1900-luvulla".7-osainen ohjelmasarja on lähetetty ensimmäisen kerran vuonna 2016. Sarjan kaikki osat löytyvät myös Sveriges Radio Play-sovelluksesta. Kirjoita hakusanakenttään Vain hetkeksi piti jäädä.Virpi Inkerivirpi.inkeri@sverigesradio.se
Nu står vi ännu en gång inför en storslagen teknologisk utveckling. Men vem är det som skymtar där med löften om en ny och bättre värld? Statsvetaren Markus Furendal följer bedragarna i spåren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Olle Adolphsons visa Konstnasaren möter vi en kringresande försäljare av förfalskade tavlor. I sin nerisade Volvo reser han runt i Skåne och lurar folk att köpa konstverken han har i sitt släp.Trots att visan skrevs för mer än 50 år sedan berättar den någonting viktigt också om vår tid: för konstnasarens bedrägerier möjliggörs inte av tavlorna utan av bilen. Det är tack vare den gamla Volvon som konstnasaren klarar av att förflytta sig snabbare än ryktet om bedrägerierna vilket är helt nödvändigt för att hans bluff ska fortsätta fungera. Därmed blir visan en berättelse om hur ny teknik alltid riskerar att användas och utnyttjas av charlataner.När radion blev stor i USA i början av 1900-talet började kvacksalvare sända ut reklam för mirakelkurer. Hundra år senare innebar Internet att spam kunde skickas gratis och budskapen nådde ännu längre. Men nya teknologier utnyttjas inte bara för att lura av folk pengar. Också själva löftet om teknikens möjligheter kan användas för att bli rik. Kulten kring så kallade enhörningar det vill säga bolag som värderas till mer än en miljard dollar vid sin börsintroduktion är stark och vår tid är mättad med berättelser om entreprenörer som under enkla förhållanden utvecklar idéer som omkullkastar sättet vi organiserat samhället och bygger upp det på nytt. Förespråkarna för så kallad blockkedjeteknik tekniken som används för kryptovalutor som bitcoin förutspår till exempel en värld utan centralbanker där människor kontrollerar pengar tillsammans. Samma teknik kan också garantera ett slags äkthetsbevis som ska göra det möjligt att ensamt äga en viss digital fil en så kallad non-fungible token trots att det finns otaliga kopior av den.Men det mest omvälvande teknikskifte mänskligheten står inför är, om vi ska tro experterna, ankomsten av allt mer komplicerad artificiell intelligens. AI beskrivs ofta som ett nästan magiskt sätt att automatisera en rad sysslor som tidigare har krävt mänskliga händer eller hjärnor för att utföra. Såväl yrkesförare som radiologer riskerar därmed att bli överflödiga på framtidens arbetsmarknad. Medan pessimister menar att AI till slut kommer att förpassa människor till en andra klassens angelägenheter lyfter optimisterna fram den närmast ofattbara kraft som kan frigöras när AI får genomslag i produktionen. Den inflytelserika Sam Altman på AI-labbet OpenAI tror till exempel att vi i en nära framtid kommer att slippa betala löner till mänskliga arbetare och därmed se priserna på allt vi kan tänkas vilja köpa sjunka drastiskt. Altman förkunnar att Moores lag det vill säga observationen att antalet transistorer som ryms på ett datorchip fördubblas vartannat år kommer börja gälla för allting. När produktionen växer exponentiellt och priserna sjunker kan alla få det ofantligt mycket bättre, säger AI-missionärerna. Även om yrkesförarna blir arbetslösa kommer produktivitetsökningen att vara så enorm att även de får det bättre i slutändan.Problemet är emellertid att vi idag omöjligen kan avgöra vilka av AI-utvecklarnas profetior som har en chans att slå in och vilka som är rena fantasier, eller medvetna försök att föra oss bakom ljuset. Många AI-företag sysslar till exempel inte alls med AI-teknik utan anammar bara ett trendigt begrepp. Dessutom är mänskliga insatser idag helt avgörande för att AI överhuvudtaget ska fungera. Den träningsdata som behövs för att AI ska bli intelligent sorteras och kategoriseras t.ex. alltjämt av människor så kallade mikroarbetare som får betalt per utförd uppgift. Likt daglönare i hamnen samlas de på digitala plattformar som Amazons Mechanical Turk döpt efter en 1700-talsrobot som tycktes kunna spela schack men i själva verket styrdes av en människa. Ibland ersätter de AI-systemens arbete fullt ut: när Uberförare fotograferar sin legitimation i början av sitt skift händer det ofta att ansiktsigenkänningen inte alls sker med hjälp av en algoritm, utan utförs av en människa vid en datorskärm på andra sidan jorden som får några cent för besväret. Precis som andra delar av gigekonomin lyfts den här typen av arbete ibland fram som något positivt, som främjar arbetares autonomi. Men i boken Work without the worker följer författaren Phil Jones ett antal mikroarbetare och skildrar deras kamp för att tjäna tillräckligt med pengar, och hur plattformarna aktivt hindrar dem från att organisera sig.Precis som tidigare i historien kommer ny teknik alltså säkert användas av personer med långt ifrån ädla syften. Men denna gång verkar det ännu allvarligare, eftersom det inte längre bara är våra pengar entreprenörerna vill åt utan allt som rör våra personer och kroppar. AI-optimisten Sam Altman har till exempel lanserat en kryptovaluta kallad Worldcoin och erbjudit alla i hela världen att gratis få en viss summa i valutan. Men, för att säkerställa att allt går rätt till är mottagarna tvungna att identifiera sig genom ögonskanning. Det får en att undra om Altman är mest intresserad av att ge främlingar pengar, eller att skapa världens största register över människors iris.Vad är det då som gör att vi faller för bluffmakarnas löften gång på gång? En del av svaret är nog att människor ständigt vill tro att de lever i en speciell tid, där nya rön löser gamla tiders problem. Olle Adolphsons konstnasare reser inte längre runt i sin Volvo, men han tycks ständigt återfödas i nya skepnader. Och precis som de stackars kunder som ställdes inför chansen att investera i en heläkta oljemålning på duk är vi oförmögna att bedöma värdet i den nya tekniken. Digitala konstverk säljs t.ex. nu som non-fungible tokens för mångmiljonbelopp. Optimisterna menar att blockkedjetekniken skapar ett slags digital proveniens, medan skeptikerna menar att det fortfarande är vanliga elektroniska filer som vem som helst kan skaffa sig en gratis kopia av. Vem som har rätt vet vi först i framtiden. Men vid det laget kommer konstnasaren förmodligen ha rest vidare till en annan by, som ännu inte nåtts av hans rykte. Markus Furendal, statsvetare
Inledning, försnack och uppföljning Varje gång när man uppdaterat sin Mac: “Vill du inte ha Siri aktiverat?”. Fredrik får badbollar istället Homepod i stereopar: så fungerar det och så låter det Airplay2 till homepod från Mac: en inte helt smidig upplevelse Christian har sett om iMac-introduktionen från senaste Apple-eventet. Visst jämförande med Ipad och dess prisklasser utbryter Volvon såld. En viss tomhet infinner sig. Bilannonser på Blocket är inget roligt, alls Christian har provkört en Toyota Yaris från 2010 Ämnen Bill och Melinda Gates skiljer sig. EU-kommissionen slår ner på Apple Music. Apple watch kanske får blodsockermätarförmåga i framtiden. Blodsockermätning vore fantastiskt, men är det troligt att Apple knäcker det snart, och blir mätvärdena tillförlitliga nog? Jocke måste (ja måste) köpa ny(a) skärm(ar). Två 24” eller en 32”? Film och TV The Handmaid’s Tale, säsong 4: Jocke har sett tre första avsnitten och håller inte med kritiken i SVT Morgon. Länkar Naked robotic core Uppgradera hårddisk i din PS4 Pi-hole Ipod hifi Airport express Nya Imac Lilla medelålderskrisen Gates och Gates skiljer sig Irreconcilable differences EU-kommisionen slår ner på Apple music Får Apple watch förmåga att mäta blodsocker i framtiden? Dexcom Rockley photonics - “non-invasive optical sensors” 4K-skärm från Samsung på Elgiganten Handmaid’s tale, säsong 4 Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-257-jag-vill-ha-tradat-wifi.html.
Tyyliniekan toimituspäällikkö ja autotoimituksen esimies Jukka Mykkänen keskustelee Volvon hybridi- ja sähköautouutuuksista päätoimittaja Matti Airaksisen kanssa.
Nytt år innebär nya jubileum att fira och i dagens avsnitt är biltombolan fullmatad med årsmodeller som sätter redaktionen på ett rejält kunskapsprov. Dessutom berättar Joakim Bergqvist om den berömda svenska motorn som fick nytt liv i Kina. Carl Legelius minns Volvon som var lika rolig som en Alfa Romeo. Och hur är det förresten att vara bilstatist på en filminspelning? Fredrik Nyblad har testat.
Liikemies Veikko Vallin on ponnistanut itsensä Tampereen lähiöstä perussuomalaisten kansanedustajaksi ja Tampereen kaupunginvaltuutetuksi. Sitä ennen hän ehti työskennellä Volvon tehtaalla Ruotsissa, kuulua Suomen Maaseudun Puolueen nuorisojärjestöön ja perustaa FAST-urheiluravinnemerkin. Vallin kohtasi 1990-luvun lopulla lisäravinnebisneksen tiimoilta myös ensimmäistä kertaa muuan Tony Halmeen, joka suostui FASTin todelliseksi hittituotteeksi nousseen Viking Power -proteiinijuoman keulakuvaksi. Kaksikko ystävystyi nopeasti ja kummastakin alkoi tuntua siltä, että yhteistyötä voitaisi laajentaa voimajuomien ulkopuolelle. Pian oltiinkin jo astetta suuremman projektin äärellä. Tony Halmeesta päätettiin tehdä kansanedustaja. Vallin lähti Halmeen kampanjapäälliköksi nostamaan Viikinkiä senaattoriksi vuoden 2003 eduskuntavaaleissa. Rahaa ei kuitenkaan ollut niin kuin suurilla puolueilla, joten vaalityötä täytyi tehdä täysin uusilla tavoilla. Kampanjaa varten perustettiin muun muassa nettisivut, joiden “Kysy Tonyltä” Q&A-osio osoittautui varsinaiseksi menestykseksi. Työ tuotti tulosta, sillä Halme keräsi järkälemäisen 16 390 äänen saaliin - viidenneksi eniten koko maassa. Vallin jatkoi hänen ja Halmeen hyvin alkanutta yhteistyötä vielä muutaman kuukauden ajan Halmeen eduskunta-avustajana. Vuonna 2017 Veikko Vallin pääsi sitoutumattomana Tampereen kaupunginvaltuustoon. Kun perussuomalaisten pitkäaikainen puheenjohtaja Timo Soini väistyi puolueen ohjaksista, oli vihdoin tullut Vallinin oma vuoro liittyä persuihin ja pyrkiä Arkadianmäelle. Hänet valittiin eduskuntaan Pirkanmaan vaalipiiristä 4 563 äänellä vuonna 2019. Veikko Vallin on aiheuttanut lukuisia ja kaiken kokoisia kohuja räväköillä mielipiteillään, joita hän jakaa kernaasti sosiaalisessa mediassa. Jean Mancini haastatteli Veikko Vallinia puhelimitse 29.10.2020. Tykkää, seuraa, tilaa, jaa, kommentoi, peukuta: Facebook, Instagram, Youtube Ota yhteyttä Jeaniin ja Manciniin: jean.mancini.podcast@gmail.com
Avsnitt 202: Arbetet med att utse en långtestvinnare 2020 pågår för fullt och det är ingen lätt uppgift. Dessutom berättar vi om Toyota Yaris undanmanöver-fadäs och kör billigaste Volvon som går att köpa.
Läges- och skorapporten Jocke ställer om servermiljön till sommarförbränning Jocke hämtar hem servrar och knäcker nästan Volvon Taket är klart Christian har sett Titanic 2, vi andra har det inte Jocke funderar på en Apple Watch igen. Christian föreslår att han ska ha den till att “fylla ringar” och det är väl rimligt… tror Jocke… Fredrik ringar på Snart fyra månader hemma för oss båda. Statusrapport. Man borde ha surroundljud på kontoret? Jocke jagar stolar, rekommenderar videomaterial om kontors- och hemmajobb Jason Fried: It doesn’t have to be crazy at work Twitter och Facebook låter folk jobba hemma även i framtiden. Vad tänker vi om det? Fredrik har kollat på Jockes Next-video, vilket givetvis leder oss att diskutera Nextmails läskigaste ikon, och spåra en av utvecklarna Fredrik ser Duckduckgo-reklam i köttrymden, leker lite med appen. Kul att få rapporter om hur mycket webbplatser spårar en Fredrik lånar jobbets Galaxy S8+ igen. Oväntat mysig på något sätt Jocke försöker rippa gamla DVD:er på sin Mac med Handbrake. Blir inget bra ju Länkar Titanic II Jason Frieds TED-snack DHH Rework Basecamp It doesn’t have to be crazy at work - intervjun Remote Basecamps podd Ekorrsäkra fågelbord Mördarläpparna Lennart Lövstrand Sendmail Duckduckgo Antennapod tosdr.org Galaxy S8+ Handbrake Två nördar - en podcast. Fredrik Björeman, Joacim Melin diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-211-mordarlappar.html.
SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser.Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola
14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola
FIRST PEOPLE Just a few hundred years ago, the Volvon people lived along the headwaters of Marsh Creek. Learn about the plants they used for food and how they took care of the land. Presented by Save Mount Diablo. Featuring Seth Adams, Carol Alderdice, Kevin Dixon, Robert Doyle, and Manfred Lindner. Including photos by Scott Hein and Bob Walker. Videography Nick Jones. Music Phil Heywood and Steve Arnold. Narration and Production Joan Hamilton.
Vetlanda har Sveriges äldsta guldgruva. I Alseda kyrka finns det 666 sittplatser. Den första Volvon tillverkades i Bäckseda och ombord på Titanic fanns 18 personer från våra trakter när katastrofen inträffade. Häng med när Mikaela fortsätter berätta historierna om Vetlanda du inte visste fanns. Välkommen till specialavsnitt 3 av Vänliga hälsningar Vetlanda - Guld i berget, handelsplats och industristad. Vetlanda fyller 100 år som stad 2020, det firar vi med fyra spännande och lärorika specialavsnitt. Producerat av: Vetlanda kommun Kontakt: kommunikation@vetlanda.se
Jakso #18 sisältö:KaaraTV Podcastin äänikoeajot ovat koeajoja, joissa vuodesta 2002 uusia ja käytettyjä autoja testannut ja koeajanut Kaara Television Antti Liinpää koeajaa autoja ja tekee koeajon pelkällä äänellä. Eli tervetuloa äänikoeajojen kiehtovaan maailmaan! Tällä kerralla Antilla on koeajossa Volvon suuren suosion myös Suomessa saavuttanut V90 T8-moottorilla, joka on siis ladattava hybridi. Autossa ruudikas bensiiniturbo ja sähkömoottori. Täyteen ladatulla akustolla ajaa Volvon lupauksen mukaan 40-45 kilometriä. Totuus lienee riippuen ajotyylistä noin 30-35 kilometriä. Mutta minkälainen auto on Volvo V90 T8 R-Design ja miltä se tuntuu? Jos haluat katsoa KaaraTV:n koeajoja, se onnistuu KaaraTV:n verkkojulkaisusta ja Kaara Televisio -YouTube-kanavalla.
3 Jakson sisältö: Olen koeajanut uusia ja käytettyjä autoja testimielessä vuodesta 2002, jolloin ryhdyin suunnittelemaan ensimmäistä autojen koeajo-tv-ohjelmaa. Ensimmäinen ohjelmani Koeajo.tv starttasi Nelosella vuonna 2004. Ohjelmaa esitettiin vuosina 2004-2005 yhteensä 60 jaksoa. Vuoden 2006 syksyllä ryhdyin toimittamaan ja tuottamaan Nelosen Start! -autoiluohjelmaa. Startia esitettiin Nelosella vuosina 2006-2014 yhteensä noin 400 jaksoa. Vuoden 2014 aloin tuottamaan ja toimittamaan Kutosella Kaara-autoiluohjelmaa. Ohjelmaa esitettiin Kutosella vuosina 2014 80 jaksoa. Olen testannut tuhansia uusia ja käytettyjä autoja. Kokemusta eri merkeistä on runsaasti ja näissä KaaraTV Podcastin merkkikatsauksissa kerron ajatuksiani sekä kokemuksiani eri automerkeistä. Jos haluat katsella Volvon merkkikatsauksen videolta se onnistuu helpoiten klikkaamalla linkkiä: https://youtu.be/uctBED5nwhk
Rakennusalan yhtiöissä tapahtuu. Miten osakkeenomistajien tulisi toimia? Kruunu on tällä hetkellä halpaa kuin saippua. Kuuntele #rahapodin vinkit Volvon tuontiin Ruotsista. Lisäksi pureudutaan hallituksen ensimmäisten viikkojen saavutuksiin, sekä tutustutaan uuteen kesäpeliin, joka ratkaisee sijoituspulmasi. Jakso julkaistu 14.6.2019. Nordnet eri kanavissa: Kotisivut: https://www.nordnet.fi Nordnet Blogi: https://blogi.nordnet.fi/ Facebook: https://www.facebook.com/nordnetsuomi/ Twitter: https://www.twitter.com/nordnetfi Youtube: https://www.youtube.com/nordnetsuomi Instagram: https://www.instagram.com/nordnetsuomi/ Linkedin: https://www.linkedin.com/company/nordnet-bank-ab
Tänään keskustelussa Googlen julkaisema Stadia, Volvon uudet valvontamenetelmät ja digitaalinen eriarvoisuus yhteiskunnassa.
Tänään keskustelussa Googlen julkaisema Stadia, Volvon uudet valvontamenetelmät ja digitaalinen eriarvoisuus yhteiskunnassa.
Tänään keskustelussa Googlen julkaisema Stadia, Volvon uudet valvontamenetelmät ja digitaalinen eriarvoisuus yhteiskunnassa.
Tällä kertaa Moottoriturvat-podcastissa Matias ja Antti keskustelevat Detroit Auto Shown kiinnostavimmista uutuuksista ja ilmiöistä. Koeajossa 400 hevosvoimainen Volvo. Autokäräjillä etsitään Hannen perheelle uusi persoonallinen kakkosauto.
Citroenin persoonallinen C4 Cactus ihastuttaa Moottoriturpien Anttia ja Matiasta letkeydellään, ja sen jälkeen ihmetellään Volvon onnistumista V60 kanssa. Lopuksi autokäräjillä Santulle etsitään ensimmäistä takavetoista hauskaa autoa.
Citroenin persoonallinen C4 Cactus ihastuttaa letkeydellään ja sen jälkeen ihmetellään Volvon onnistumista V60 kanssa. Lopuksi Santulle etsitään ensimmäistä takavetoista hauskaa autoa.
Jocke sorterar sina USB-stickor. Vi snackar inte Blockstack. Fredrik levererar veckans filmtips, Arrival, och bitar av filmens inledning avslöjas. Jockes vidare äventyr i Volvoland och en kort uppdatering om nästa Datormagazin retro. Ni som har familj och lyssnar på podd hemma utan att helt skärma av er: hur gör ni? Elektroniklador och deras problem dras upp i samband med nyheten att Media markt ska dra sig ur Sverige. Det blir också stordatorsnack med Youtubetips och sedan ett gäng andra stora datorer. Vi snackar fortfarande inte Blockstack. Automatisering av både servrar och det egna skrivbordet. Utan Blockstack. Avslutningsvis ett dokumentärtips. Var så god och skölj. Veckans lilla lyssnartävling: från vilket spel kommer musiken i slutet av avsnittet? Först rätta inskickade svaret via e-post vinner ett Amigaspel! Länkar Den makalösa – avsnittet om Arrival finns ute nu Arrival Independence day Närkontakt av tredje graden Story of your life – novellen Arrival baseras på Hanveden Do by Friday – även denna veckas poddrekommendation Roderick on the line Reconcilable differences Back to work Eldstadsbrus Sony MDR–100 ABN – lurarna Fredrik köpte (relativt) billigt Blockstack Connor Krukosky köpte ett ton IBM-stordator och gjorde en klockren presentation IBM z890 MicroVAX DEC Alpha OpenVMS Unix AIX Om operativsystem var flygbolag Årsta partihallar Backupcentralen ISDN Ansible Chef SCP – Secure copy HA-system Automatisering på macOS (och IOS) lever än Applescript Sal Soghoian Better call Saul Fredriks “Öppna dagens textfil”-skript Drafts Safari-flikar till Markdown O.J.: made in America. Låååååång dokumentärserie på SVT play. Kickstarter för Twitteriffic på macOS Fria ligans senaste Kickstarter – Maskinarium på engelska Två nördar - en podcast. Fredrik Björeman och Joacim Melin diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-66-volvon-funkar-och-stolpen-star-kvar.html.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
80-luvulla vietettiin hilpeää kulutusjuhlaa molemmin puolin Itämerta, eikä Ruotsiin enää tultu ainoastaan työn perässä. Hannu Cronemyr pohdiskeli kuusamolaisessa kodissaan armeijasta päästyään, mitä oikein elämällään tekisi. Jatkaisiko opiskelujaan vai menisikö töihin, vai jotakin muuta. Serkkupoika oli jo käynyt aikaisemmin houkuttelemassa Ruotsiin. Niin siinä sitten kävi, että hyppäsin serkun Volvon takapenkille, ja Tukholmaan tultiin Kapellskärin kautta.Uusi kaupunki mullisti nuoren miehen täysin.Ruotsi oli kuin suurvalta, ainakin Kuusamoon verrattuna. Keväällä ihmisillä oli keltaiset piképaidat päällään, ja minäkin ajattelin hankkia samanlaisen. Keltainen - se on Ruotsin väri! Vapaa-aika oli täyttä rock 'n' rollia, maattiin puistossa ja juotiin kaljaa. Joskus päätin lähteä aamukoneella Helsinkiin, syödä lounaan ja palata illaksi takaisin. Hannu CronemyrHannu kävi kouluttamassa itsensä ravintola-alalle Suomessa ja palasi takaisin Ruotsiin. Tällä kertaa syynä oli työpaikka legendaarisessa tanssiravintola Kareliassa keskellä Tukholmaa.Olin baarimikkona Kareliassa, se oli kyllä varsinainen Chicago. Keskellä viikkoa tarjottiin ruokaa ja juomaa puoleen hintaan, ja jo iltapäivällä jono kadulla oli monta kymmentä metriä pitkä. Hannu Cronemyr Kareliaan liittyy myös lähtemätön muisto. Ravintolaan soitettiin ja kerrottiin uutinen pääministeri Olof Palmen murhasta. Murhaajan uskotaan juosseen Karelian ohi paetessaan murhapaikalta. Jäin juhlimaan ravintolassa soittaneen suomalaisbändin kanssa. Yöllä vahdit tulivat kolkuttamaan ovelle, pyytäen näyttämään henkilöpapereita. Aamuyöllä menin taksilla kotiin ja ihmettelin, miksei missään ollut tiesulkuja. Minua mietitytti, onko tämä totta vai pelkkää elokuvaa.Botkyrka - suomalaisten kyläTarja Saarikko oli ollut jo 1960-luvulla kesätöissä Tukholmassa. 80-luvun alussa hän palasi takaisin ja tällä kertaa hänellä oli vankka suunnitelma. Tarkoituksenani oli tienata rahaa ja säästää, jotta voisin ostaa oman asunnon Suomesta ja palata sinne.Suunnitelmaan tuli kuitenkin täyskäännös: Tarja tuli raskaaksi ja synnytti pojan vuoden kuluttua muuttohetkestä.80-luvulla ei todellakaan ollut pulmana saada asuntoa. Valitsin tarjouksista parhaan ja sain ihanan asunnon Botkyrkasta, Tukholman miljoona-alueelta. Siellä asuin miltein ilmaiseksi. Botkyrkassa suomalaisia oli kaikkialla, ja lapsille oli suomenkieliset päiväkodit ja koulut. Tarja SaarikkoSuomalaiset nimet tukholmalaislähiön katukilvissäSalme Lilleberg Eriksson asui ruotsalaisen puolisonsa kanssa Akallan lähiössä Sibelius-käytävällä, Sibeliusgångenilla. Suomalaisia asui Akallassakin runsain mitoin, ja lähiön katujen kylteissäkin vilisee suomalaisia nimiä: Finlandsgatan, Kotkagatan, Saimagatan. Salme Lilleberg Eriksson oli aikoinaan tullut Ruotsiin oppiakseen täydellistä ruotsia. Tuleva opettaja ja kielenkääntäjä oppi kielen, ja rakastui myös ruotsalaiseen mieheen. Pariskunnan elämä sai uuden käänteen, kun perheeseen haettiin adoptiolapsi Sri Lankasta. Olin päättänyt puhua lapselle suomea ennen kuin olimme häntä edes hakeneet. Sri Lankassa satuin sanomaan pojallemme jotain ruotsiksi, ja mieheni käski heti kääntää kielen suomeksi. Hän on ruotsinkielinen, mutta on opetellut suomea. Keittiödiplomatiaan kuuluu kuitenkin ruotsin kieli, jotta kaikki ymmärtävät kaiken. Salme Lilleberg Eriksson Sarjan teossa on käytetty lähteenä Turun Siirtolaisinstituutin Jouni Korkiasaaren artikkelia "Suomalaisten Ruotsiin suuntautuneen siirtolaisuuden yhteiskunnalliset syyt 1900-luvulla".Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se
80-luvulla vietettiin hilpeää kulutusjuhlaa molemmin puolin Itämerta, eikä Ruotsiin enää tultu ainoastaan työn perässä. Hannu Cronemyr pohdiskeli kuusamolaisessa kodissaan armeijasta päästyään, mitä oikein elämällään tekisi. Jatkaisiko opiskelujaan vai menisikö töihin, vai jotakin muuta. Serkkupoika oli jo käynyt aikaisemmin houkuttelemassa Ruotsiin. Niin siinä sitten kävi, että hyppäsin serkun Volvon takapenkille, ja Tukholmaan tultiin Kapellskärin kautta.Uusi kaupunki mullisti nuoren miehen täysin.Ruotsi oli kuin suurvalta, ainakin Kuusamoon verrattuna. Keväällä ihmisillä oli keltaiset piképaidat päällään, ja minäkin ajattelin hankkia samanlaisen. Keltainen - se on Ruotsin väri! Vapaa-aika oli täyttä rock 'n' rollia, maattiin puistossa ja juotiin kaljaa. Joskus päätin lähteä aamukoneella Helsinkiin, syödä lounaan ja palata illaksi takaisin. Hannu CronemyrHannu kävi kouluttamassa itsensä ravintola-alalle Suomessa ja palasi takaisin Ruotsiin. Tällä kertaa syynä oli työpaikka legendaarisessa tanssiravintola Kareliassa keskellä Tukholmaa.Olin baarimikkona Kareliassa, se oli kyllä varsinainen Chicago. Keskellä viikkoa tarjottiin ruokaa ja juomaa puoleen hintaan, ja jo iltapäivällä jono kadulla oli monta kymmentä metriä pitkä. Hannu Cronemyr Kareliaan liittyy myös lähtemätön muisto. Ravintolaan soitettiin ja kerrottiin uutinen pääministeri Olof Palmen murhasta. Murhaajan uskotaan juosseen Karelian ohi paetessaan murhapaikalta. Jäin juhlimaan ravintolassa soittaneen suomalaisbändin kanssa. Yöllä vahdit tulivat kolkuttamaan ovelle, pyytäen näyttämään henkilöpapereita. Aamuyöllä menin taksilla kotiin ja ihmettelin, miksei missään ollut tiesulkuja. Minua mietitytti, onko tämä totta vai pelkkää elokuvaa.Botkyrka - suomalaisten kyläTarja Saarikko oli ollut jo 1960-luvulla kesätöissä Tukholmassa. 80-luvun alussa hän palasi takaisin ja tällä kertaa hänellä oli vankka suunnitelma. Tarkoituksenani oli tienata rahaa ja säästää, jotta voisin ostaa oman asunnon Suomesta ja palata sinne.Suunnitelmaan tuli kuitenkin täyskäännös: Tarja tuli raskaaksi ja synnytti pojan vuoden kuluttua muuttohetkestä.80-luvulla ei todellakaan ollut pulmana saada asuntoa. Valitsin tarjouksista parhaan ja sain ihanan asunnon Botkyrkasta, Tukholman miljoona-alueelta. Siellä asuin miltein ilmaiseksi. Botkyrkassa suomalaisia oli kaikkialla, ja lapsille oli suomenkieliset päiväkodit ja koulut. Tarja SaarikkoSuomalaiset nimet tukholmalaislähiön katukilvissäSalme Lilleberg Eriksson asui ruotsalaisen puolisonsa kanssa Akallan lähiössä Sibelius-käytävällä, Sibeliusgångenilla. Suomalaisia asui Akallassakin runsain mitoin, ja lähiön katujen kylteissäkin vilisee suomalaisia nimiä: Finlandsgatan, Kotkagatan, Saimagatan. Salme Lilleberg Eriksson oli aikoinaan tullut Ruotsiin oppiakseen täydellistä ruotsia. Tuleva opettaja ja kielenkääntäjä oppi kielen, ja rakastui myös ruotsalaiseen mieheen. Pariskunnan elämä sai uuden käänteen, kun perheeseen haettiin adoptiolapsi Sri Lankasta. Olin päättänyt puhua lapselle suomea ennen kuin olimme häntä edes hakeneet. Sri Lankassa satuin sanomaan pojallemme jotain ruotsiksi, ja mieheni käski heti kääntää kielen suomeksi. Hän on ruotsinkielinen, mutta on opetellut suomea. Keittiödiplomatiaan kuuluu kuitenkin ruotsin kieli, jotta kaikki ymmärtävät kaiken. Salme Lilleberg ErikssonSarjan teossa on käytetty lähteenä Turun Siirtolaisinstituutin Jouni Korkiasaaren artikkelia "Suomalaisten Ruotsiin suuntautuneen siirtolaisuuden yhteiskunnalliset syyt 1900-luvulla".Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se
Det har blåst upp till storm i den svenska åkeribranschen. En friande dom mot en makedonsk chaufför har fått svenska lastbilschaufförer att stanna i protest. Kaliber nyhetsdokumentär om lastbilskonflikten. I ett halvår har nu de svenska chaufförer stannat i protest på de svenska vägarna och i dagens Kaliber ska vi titta närmare på vad som egentligen hände. Men vi börjar på en kaj på Söder i Stockholm. Framför oss ser vi här i ruskvädret, en hel del lastbilar utav olika storlekar och modeller, en hel del dragbilar som hänger på en påhängsvagn så att det blir ett ekipage som kan frakta gods. Det är polacker, rumäner, finländare och vi ser bilar från Ryssland, Bulgarien. Stor variation på vad bilarna kommer ifrån men inte så många svenska. Titta här står en RO, rumän alltså Lite längre bort står ett gäng lastbilschaufförer och pratar.Börje Gustafsson, jag kommer från Finland, Borgå.Nu står vi i en av Stockholms hamnar. Vi frågar Börje Gustafsson, vad har han har för uppdrag idagJag har levererat båtar till båtmässan, väntar på att åka tillbaka till Finland, båten går ikväll. Det har ändrats, nu har det kommit utländska, det var bättre förr. Mer lönsamhet.Nu står vi på en plats där det är mycket lastbilar och trafik som går ut och in i landet. Och även trailers som kommer från Finland, har du märkt någon förändring på vilka fordon som kommer och hämtar?Tidigare var det bara svenskar som körde lössläp, men nu är det bara utländska bilar. Man vet inte under vilka förhållanden och hur lagligt det är, säger Börje Gustafsson.I Kaliber idag ska vi titta närmare på en händelse som tände brasan som redan glödde i den svenska lastbilbranschen och fick chaufförer att stanna i protest.En historisk tillbakablickSedan Sverige gick med i EU 1995 är vi en del av den fria rörligheten, målet med transporterna inom EU är att skapa ett gemensamt transportområde med likvärdiga konkurrensvillkor, men många i åkeribranschen tycker att det blivit tvärtom och efterlyser lika villkor.En stridsfråga är huruvida de så kallade cabotagereglerna missbrukas av utländska företag eller inte.Vad är då cabotage? En lastbil från ett annat EU-land som har lossat gods i Sverige får inom en vecka köra tre vanliga inrikeskörningar i Sverige. Detta är regler som EU har bestämt. Utländska lastbilar kan också köra så kallade kombinerade transporter, då man blandar transporter på väg, sjö och järnväg. Även detta är reglerat av EU. De här reglerna skapar osäkerhet och konflikter i branschen.Vi tar oss tillbaka till oktober 2013. P4 Göteborg rapporter från demonstrationer i centrala Göteborg, 400 transportarbetare protesterar mot osund konkurrens och lönedumpning. Det lät bland annat så här:Varför är du här idag?För att jag vill visa att jag värnar för mitt och våra jobb. Alla utlänningar får jättegärna komma hit. Men då ska de jobba på våra villkor.Vi vill få en tydligare bild av varför man protesterar. Så vi åker till Jönköping och träffar Johan Kullgren, åkeriägare i Jönköping. Vi är på väg till ett industriområde i Jönköping där Johan och hans kollegor ska stanna i protest kl 12. Vi frågar hur det går med firman?Inte dåligt, men inte så bra som man tycker att det borde. Priserna är så pressade, knappt någon vinst längre, svarar Johan KullgrenHur är det i branschen?Vad ska man säga, den är väldigt snedvriden, fruktansvärd konkurens, många företag från andra länder kommer hit och kör fruktansvärt billigt. Ingen sund konkurrens nånstans, gör att priserna pressas, väldigt många körningar idag kan vi inte köra. Du hade gått minus hela tiden, säger ju sig självt, det går inte, säger Kullgren.Hur vet du att priserna är så pressade?Ja men det vet man ju själv när man lägger anbud på körningar, man hör vad dom får för priser, hört från speditörer i stan. Rätt som det är kommer det en polsk, rumänsk eller bulgarisk dragbil istället på dom trailarna som någon annan körde innan. Då är det inte så svårt att lista ut hur det har gått till, säger KullgrenPå en Facebook-grupp på nätet hittade Johan Kullgren flera kollegor som var upprörda och irriterade över en dom i Sundsvalls tingsrätt. Tillsammans startade de gruppen Här Stannar Sverige och bestämde sig för att protestera mot domen genom att stanna sina lastbilar en kvart vid vägkanten klockan tolv på dagen och vid midnatt. Johan Kullgren berättar:Tingsrättsdomen i Sundsvall var det som fick bägaren att rinna över. Det som fick oss att stanna är situationen är som den är, vi har ingen sund konkurrans alls och det är ett stort problem. . Många som håller på med olagligheter och vi är en bransch som blöder rent ut sagt, ganska kraftigt, många stora åkerier som går i konkurs, det ska inte behöva vara så. Det är ett stort problem som det måste bli någon ordning på.Idag har gruppen drygt 15 000 medlemmar och debattvågorna går ibland höga inne på deras Facebook-sida. Det läggs ut bilder på svenska chaufförer som har stannat vid vägkanten i protest men även bilder på utländska lastbilar som kört i diket, stundtals svämmar känslorna över. Debatten kan bli hätsk, de som administrerar gruppen får ibland be medlemmarna att hålla god ton för att diskussionerna inte ska urarta.Händelsen som startade uppropet7 oktober förra året. Platsen är E4 mellan Sundsvall och Hudiksvall och klockan är tre på eftermiddagenPolisen är tipsade om att en lastbil har lämnat hamnen i Sundsvall och att föraren kör utan giltigt körkort. En mc-polis skickas ut och vinkar in lastbilen på kontrollplatsen vid Armsjön.Polisen stoppar den vita volvolastbilen och den körs av en chaufför från Makedonien. Volvon är svenskregistrerarad och föraren jobbar för ett åkeri i Norrköping.Chaufförens pass, id-kort och körkort kontrolleras och chauffören grips eftersom man misstänker att dokumenten är falska. Chauffören är helt oförstående till gripandet.Senare samma dag, vid tjugo i sex på eftermiddagen. På polisstationen i Sundsvall förhörs chauffören och han nekar till brotten han är anklagad för.Polisen säger att han kör med falska dokument och att körkortet inte är giltigt. Chauffören nekar fortfarande, han menar att allt är i sin ordning, han har redan visat upp dokumenten för myndigheter i Sverige, till exempel Skatteverket och ansökt om att flytta till Sverige .Den makedonska lastbilschauffören häktas några dagar senare , han är fortfarande helt ovetandes om vad hans fall kommer att leda till.Dagarna går, och rättvisans kvarnar maler och han sitter häktad till några dagar innan domen faller.Vi kallar chauffören för Goran. Så här säger han själv om gripandet:Jag tänkte på mig, jag tänkte på min familj, jag tänkte att jag hade förlorat allt,Den 19 november kom domen mot lastbilschauffören, han stod då åtalad för brukande av falsk urkund och olovlig körning. I Tingsrätten skriver: Det faktum att Goran självmant vänt sig till Skatteverket och visat upp sina handlingar och att han visat upp både passet och id-kortet för polisen när han stoppades trots att de endast efterfrågat körkortet talar för att han inte varit medveten om att de aktuella handlingarna varit falska. och fortsätter: Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att åtalet ska ogillas.¨Den makedonska chauffören frias .. Domen mot den makedonska chaufförens får mycket uppmärksamhet i media. Protesterna tar fart och så här kunde det låta i radion:Svenska åkerier och transportsäljare slås ju ut nu av folk som inte behöver följa samma spelregler som vi har att följa, då är det svårt att konkurrera.De är inte ens EU-medborgare utan dom köper falska handlingar i Bulgarien och kör i Sverige och blir stannade och avslöjade men går fria i rättegång.Den makedonske chauffören kommenterar reaktionerna så här: Jag har inte förtjänat att bli kallad dumbom och andra flera fula saker. Jag jobbar bara för min familj. Det säger den makedonske lastbilschauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt, domen fick de svenska chaufförerna att gå i taket.Idag kör han lastbil i Slovenien och vi har ringt upp honom. Vi vill veta vem personen är bakom epitetet Den makedonska lastbilschauffören och hur han tänkte.Goran är 49 år och har två tonårssöner och en fru hemma i Makedonien. Han tycker att det är fattigt i hans hemland och för att klara livhanken sökte han sig utanför landets gränser och hamnade här i Sverige. Planen var att ta med sig familjen hit och bli svensk medborgare, han hade till och med planer på att hans son skulle läsa vidare här efter att han pluggat klart i hemlandet.Goran säger att han trivdes i Sverige:Ha, vem skulle inte vara nöjd med att jobba i det förlovade landet?Han säger också att han inte känner igen sig i bilden av att utländsk chaufför skulle tvingas leva i misär. Här i Sverige bodde Goran i en campingstuga med tillgång till kök, badrum och tvättstuga, som delades av flera chaufförer. Drömmen var att skaffa sig en ny framtid i Sverige, men det blev inte riktigt som Goran hade tänkt sig.Men, hur kom det sig då att Goran försökte skaffa sig de bulgariska handlingarna? Makedonien är inte med i EU, men på grund av historiska kopplingar mellan Makedonien och grannlandet Bulgarien är det möjligt för makedonier att söka medborgarskap i Bulgarien om vissa kriterier är uppfyllda.Alla som är förare här vill åt dom här dokumenten, dom bulgariska dokumenten, säger Goran.Men eftersom kriterierna är vaga skapas möjligheter för personalen inom myndigheten att tjäna extra pengar genom att tillämpa reglerna generöst, vilket enligt bulgarisk och makedonsk press emellanåt sker.För cirka fyra år sedan tog Goran kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med att skaffa pass, id-kort och körkort i EU-landet Bulgarien för att göra det möjligt att jobba inom EU. I förhör Goran berättat att han köpt dokumenten av en man som han uppfattade jobbade officiellt för bugariska myndigheterna, och att han bland annat fick intyga hans mamma och morföräldrar tjänstgjort inom det militära i Bulgarien för att påvisa att han härstammade från landet. Han fick också lämna in sitt makedonska pass, id-kort och utdrag från brottsregistret och han fick göra en intervju på polishuset i Sofia.Goran misstänkte aldrig att handlingarna var falska, han säger: Nej verkligen inte, när man går till departementet för att hämta ut dokumenten tänker man inte så mycket, jag var överlycklig när jag fick dom, jag tänkte på min plan att få jobb i ett europeiskt land och bo där.Vad som har hänt, varför han fick falska dokument, om det handlar om korruption eller dokumentförsäljning har Goran inget svar på:Ja, det är en fråga på mycket högre nivå. Det där kan inte jag ens ha någon aning om, än mindre veta något om det.När domen faller börjar media uppmärksamma fallet och lastbilsprotesterna börjar, i media kallas han bland annat bluffchaufför det stod också att han helt saknade förarutbildning. Fram mot jul, eskalerar protesterna i dom större städerna runt om i landet.Goran har följt protesterna på avstånd och säger:Jag vet allt, jag har följt allt via internet, bara några dagar efter domen så åkte jag från Sverige, jag var här i fyra fem dagar och sen åkte jag till Makedonien, jag visste inte var jag skulle jobba, vart jag skulle, jag blev av med allt faktiskt.Han kan ha förståelse för att man protester men tycker inte det är chaufförernas fel.Det är troligtvis mycket problem i åkeribranschen, att det kommer östeuropéer och tar deras jobb. Men det är bolagen som tar deras jobb och inte chaufförerna. Men rubrikerna i tidningarna som har skrivits om mig, att jag inte hade körkort. Det var några rubriker om att jag själv skulle ha skrivit ut ett körkort. Att jag själv förfalskat allt. Jag har körkort i kategorierna C, E, D sen 1998.Att Goran har ett makedonskt lastbilskort är också något framgår i domen i Sundsvalls tingsrätt.Protester i JönköpingTillbaka till Johan Kullgren i Jönköping, mannen som startade Här Stannar Sverige och som blev förbannad över domen i Sundsvall tingsrätt. Vi frågar om han har läst domen.Delar av den har jag läst. En del har jag läst av den.Men borde man inte begära att du ska läsa hela eftersom ni startade protesterna när den kom?Alltså, jag har väl läst det som jag kände vara vettigt. Jag har sett hela domen men sen har jag inte läst exakt vartenda ord men den är bara en del av. Det är inte det som är Här stannar Sverige, utan det handlar om lika villkor så det är inte bara den domen det handlar om, säger Johan Kullgren.Ni säger ofta att lagar och regler ska gälla lika för alla. Om man tar domen som exempel, på vilket sett är lagar och regler inte lika för alla, om du jämför till exempel dig och den här makedoniern som blev friad.Ja alltså, jag ska inte säga att hade det varit en svensk chaufför hade det blivit värre, för det vet jag inte. Men det är lite så att, jag kommer med min lastbil och har för mycket lampor på den och kört över lite granna så får jag fan värre böter än om du har ett falskt körkort. Det tycker jag är rätt illa, säger Johan KullgrenDet är strax lunchtid i Jönköping och vi är nu framme på Solåsvägen där ett antal lastbilar ska stanna i protest en kvart med start kl 12.Det är ett lotteri det här, hur många som kommer. Men nu börjar det komma några stycken, säger Johan KullgrenVi frågar hur många blev det totalt här nu då?Femton, sexton nånting. Allt är bättre än inget, säger Johan Kullgren.Snåriga regler skapar förvirringHär stannar Sverige vill vara lika inför lagen, men något som gör det ännu mer komplicerat är ett snårigt EU-regelverk som öppnar för missförstånd och att man kan tänja på gränserna.Cabotage rätten som utländsk chaufför att köra tre inrikeskörningar inom en vecka när de kommit hit med gods, eller kombitrafik, det vill säga, när godset kommer till Sverige med båt får man bara köra 15 mil, men kommer det med järnväg så finns det ingen kilometergränsVi hör många som pratar om att reglerna är otydliga, vi ringer till Jimmie Lagerqvist som är handläggare på Transportstyrelsen, och han tycker själv att reglerna är snåriga och säger: Som sagt den här lagstiftningen är väldigt komplex och det finns mkt olika tolkningar och det saknas praxis på området, dvs domar och avgöranden Transportstyrelsen har valt att göra en tolkning av det.Om det fuskas, och i så fall hur mycket, har man på Transportstyrelsen ingen bra uppfattning om.Vi kan ju bara uttala oss om fakta, det vill säga dom officiella siffror som finns, och dom officiella siffrorna som finns det är ju dom som Trafikanalys har tagit fram. Men det är ju baserat på frivilliga uppgifter så där misstänker jag inte att dom illegala transporterna finns att utläsa. Därför är det väldigt svårt att säga hur stort problemet är, säger Jimmie LagerqvistFrågan om olagliga transporter har varit uppe på politikernas bord flera gånger och vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Det är numera betydligt dyrare att bryta mot cabotagereglerna och sedan 1 mars kan polisen även låsa fast fordon som t ex bryter mot just cabotagereglerna, med en slags fotboja på däcken, detta kallas klampning. Nu kan polisen ta ut en sanktionsavgift på 40 000 av chauffören direkt på plats vid vägkantenTill idag har 31 sanktionsavgifter fastställts med en summa av drygt 1,2 miljoner kronor. Ytterligare två avgifter har tagits ut som förskott men sen visat sig vara felaktiga och har alltså återbetalats till åkeriernaBilden borde nyanseras menar trafikpolisen i HelsingborgI Helsingborg i Skåne passerar mycket av trafiken på väg till eller från kontinenten. Här utför Skånepolisen många av sina kontroller. I detta mecka av tung trafik jobbar trafikpolisen Sören Johansson, han har kontrollerat tung yrkestrafik i cirka 10 år. Han tycker att han har fått en bättre verktygslåda för att stoppa lastbilar som kör olagligt.Ja men absolut, vår spontana uppfattning, när vi ser ute på väg givetvis, tycker vi att det här har minskat, man ser alltså mindre antal av dom här olagliga transporterna, säger Sören Johansson.I debatten kring utländska lastbilar på svenska vägar har en bild målats upp av många utländska lastbilar är olagliga. Du som möter dessa lastbilar och kontrollerar dem vad har du för bild?En hel del är olagliga. Men att säga som ibland framkommer att allting är kasst och att allting är fel, så är det definitivt inte. Det är många transporter som är lagliga och man får väl dela på dom här bitarna, tittar man på den här olagliga yrkesmässiga trafiken vad det gäller olaga cabotage så är ju det en bit och sen dom andra bitarna vad det gäller kör och vilotider och utrustning och så vidare då är ju det en annan bit men om man just på olaga cabotagebiten så är det många som är helt ok vad det gäller det, så jag tycker att det är en svag överdrift att man tror att allting är fel, så är det ju inte.Som vi berättat tidigare så är reglerna snåriga, det som skulle ha varit en laglig kombitransport kan bli en olaglig cabotagetransport om lastbilen kör över sträckan på 150 kilometerDet är ingen tvekan om det många av dom som vi har skrivit och tagit ut förskottsavgifter på där har det varit den formen av transporter där man har haft ett mål som är mycket längre ifrån hamnen där man har landat än dom tillåtna 150 km, säger Sören Johansson.Sören Johansson tycker att det stora ansvaret borde ligga på de som är ansvariga för transporterna, inte åkarna, utan de som beställer transporterna, alltså speditörerna och han säger:Jag tycker att dom har ett mycket större ansvar och dom frånhänder sig det väldigt ofta genom de bara hänvisar till att dom har skrivit avtal med olika europeiska åkerier, fram för allt från forna öststaterna, t ex Bulgarien. Beställarna bland det stora speditörerna i Sverige, behöver inte nämna någon speciell, men alla dom här stora speditörerna som finns dom har ett mycket större ansvar än vad dom vill göra gällande och det tycker jag att det kommer lite i skymundan. Dom tvår sina händer som Pontius Pilatus men det kan dom inte göra riktigt tycker jag. Speditörerna borde ta större ansvar menar kritikerTommy Pilarp är förbundsdirektör och förbundsjurist på Transportindustriförbundet och företräder alltså speditörer som t ex Bring, DHL och Schenker men också ägare till hamnar som Stockholms hamn. Pilarp är en person som sticker ut hakan i debatten och det gillas inte av alla, på Här Stannar Sverige-gruppen får han svidande kritik och så här kan det låta: Är det ingen som kan ge det där tomteblosset Pilarp betongstövlar o ståplats i Bottenviken.Tommy Pilarp tycker inte att speditörerna flyr sitt ansvar och tvår sina händer som Pontius Pilatus:Det skulle jag nog inte säga, jag har pratat med många av de här stora aktörerna men även de små speditörerna, och det som speditören ska göra enligt de bestämmelser som finns, till exempel att kontrollera att den som utför själva transportern har de tillstånd som krävs, ett gemenskapstillstånd till exempel, att man är momsregistrerad, de kontrollerna görs alltid så vitt jag vet.Vi frågar, om vi nu pratar om en kombitransport. Om det kommer in en transport sjövägen, och speditören känner till att den bara får köra 150 kilometer, och ändå planerar in en resa som är 25 mil vilket ansvar har man i det fallet?I det enstaka fallet, jag kan inte gå in i specifika fall, men jag kan prata om den generella frågeställningarna, då har speditören genom det transportupplägg som han, inte bara medverkar utan till och med är ansvarig för, satt åkeriet i en situation att de kommer att bryta mot ett kombidirektiv, så då har man ett stort ansvar.Det är många svenska åkare som protesterar och ställer krav på er som beställer transporterna, att ni ska ta ett större ansvar, hur möter ni dom kraven?Ja jag kan mycket väl, och med gått samvete lägga ena handen på mitt hjärta och säga att jag behöver inte möta de kraven, jag har varit med om att ställa dem. Det är ingen större hemlighet att Transportindustriförbundet har gått ut i debatten för längesen och sagt att vi är positiva till ett utökat beställaransvar, säger Tommy Pilarp.8 maj, det är kväll och vi är på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här pågår Stockholm Truck meet, en lastbilsträff där man bland annat tävlar i vem som har den finaste lastbilen. Vi ser kromade detaljer, vackra lackmålningar på lastbilarna och hör höga motorljud. Det är fest i lastbils-Sverige. Här finns också Här Stannar Sverige representerat och missnöjet gror fortfarande och man planerar nya protester där andra branscher ska medverka.Bibbi Steinert är lastbilschaufför från Habo och verksam i protesterna. Hon tycker att villkoren är orättvisa och efter domen i Sundsvalls tingsrätt menar hon att vi är inte lika inför lagen:Det handlar om pengar hela tiden, men får vi bara in det rätt så får vi pengar, lika villkor för alla. Det är de det handlar om hela tiden, vi ska ha samma domar oavsett vilket land du kommer ifrån, vi ska ha samma i Sverige och du ska handla samma. Du ska tanka i Sverige till exempel, säger Bibbi Steinert.Samma domar, vad menar du med det?Vi ska vara lika inför lagen, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt är vi inte det?Det räcker att titta på den uppe i Sundsvall.Du menar att tingsrätten dömde annorlunda för att han var från Makedonien och inte från Sverige.Ja, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt då?Det gjorde dom ju, dom släppte ju honom. Han fick ju ingenting. Hade det varit en svensk. Då hade han fått mycket mycket mer, svarar Bibbi Steinert.I höst ska Gorans fall avgöras i hovrätten. I veckan föreslog riksdagen att regeringen ska införa hårdare regler för klampning, nu ska man kunna hålla fast lastbilarna en längre tid. Här Stannar Sverige förbereder just nu sin nästa protest på Sveriges nationaldag.Vi har sökt domaren i målet i Sundsvalls Tingsrätt som befinner sig utomlands och inte vill kommentera . Men lagmannen som är ansvarig för tingsrätten skriver i en kommentar till Kaliber: Jag är övertygad om att varje domare vid Sundsvalls tingsrätt, liksom vid varje domstol inom Sveriges Domsstolar, i sin dömande verksamhet dömer sakligt och opartiskt enligt tillämplig lag och författning - och ser det som en självklarhet och som ett fundament i vår svenska rättsstat att varje domare i sitt dömande beaktar allas likhet inför lagen.Reportrar: Peter Johansson och Carin BerggrenProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se
Ruotsissa asuu noin 350 Suomen sotien veteraania, joiden keski-ikä on jo yli 90 vuotta. Tapaamme Sisuradion uudessa sarjassa heistä kuusi. Aapo Knaapi, Annikki Hansen, Karin Holm, Heikki Lirberg, Lahja Johansson ja Björn Råbergh kertovat sotakokemuksensa ja muistonsa omista lähtökohdistaan, sydänverellä. Tässä jaksossa kuulemme jatkosodan veteraani Aapo Knaapin tarinan. Aapo Knaapi, Mölndal Syntynyt 13.9.1924 Turku Kuollut 13.9.2017 Göteborg Lähtö rintamalle 30.9.1943 Tehtävä rintamalla Konekivääriampuja Asemapaikat ja taistelut Syväri, Kalatsi, Kuuttilahti 23.10.1943-25.5.1944, Sammatus 23.-26.6.1944, Vitele 27.6.1944 Haavoittui Vitelessä 27.6.1944 Palasi sotasairaalasta siviiliin 30.11.1944 Muutti Ruotsiin 29.4.1952 Koulutus ja ammatti Ylioppilasmerkonomi, myynti-insinööri Työpaikka Volvon pääkonttori, Göteborg Perhe Vaimo Ingrid o.s. Fernlund, lapset Lars (lastenpsykiatri) ja Susanna (sairaanhoitaja), kuusi lastenlasta Suomen sodat Talvisota syttyi 30.11.1939 ja päättyi 13.3.1940. Talvisodan syttyessä syntyi talvisodan henki, suomalaisten horjumaton puolustustahto ja yksimielisyys. Välirauhan jälkeen alkanut jatkosota käytiin 25.6.1941-4.9.1944. Sodan viimeinen vaihe oli Lapin sota 15.9.1944-27.4.1945. Sotiin osallistui yhteensä noin 600 000 miestä ja 100 000 naista Nuorimmat rintamalle joutuneista olivat vasta 17-vuotiaita. Joka kahdeksas sotiin osallistuneista menehtyi. Heistä, jotka palasivat, pysyvän sotavamman oli saanut joka neljäs. Sodat jättivät jälkeensä 30 000 leskeä ja yli 50 000 sotaorpoa. Yli puoli miljoonaa ihmistä menetti kotinsa. Suomessa sotien veteraaneja oli vuoden 2014 alkaessa elossa 32 000, heistä sotainvalideja on 4 800. Veteraanien keski-ikä on jo yli 90 vuotta. Sarjan toimittanut Soili Huokuna kiittää ruotsinsuomalaisten sotaveteraanien sosiaalineuvoja Pirkko Sinkkosta avusta sarjan toteuttamisessa. Soili Huokuna soili.huokuna@sverigesradio.se
Tiistain aiheita: - EU merkitsee monelle kolossaalista byrokraattista mustaa aukkoa Euroopan sydämessä, Belgian Brysselissä ja Ranskan Strassbourgissa. Keskellä EU-linnaketta, Europarlamentti-rakennuksessa työskentelevät Aamun vieraat: suomalaisen europarlamentaarikon eli mepin, Keskustan Anneli Jäätteenmäen avustaja Suvi Leinonen ja niin ikään saman puolueen toisen mepin, Hannu Takkulan avustaja Vesa Kangaslahti. Avustajia on pelkästään Brysselissä tuhansia, mutta heitä ei julkisuuden valokeilassa näy - Vapaaehtoinen työvoima voi olla vastaus, kun varsinaiset työntekijät eivät pysty vastaamaan kaikkiin tarpeisiin. Tämä on ainakin tapaus lundilaisessa vanhustenkodissa, jossa 92-vuotias Maria Viljanen asuu. Melkein 60 vuoden jälkeen Ruotsissa, jonka aikana hän on tehnyt töitä Volvon tehtaalla Göteborgissa, hän kadotti kykynsä puhua ruotsia aivoinfarktin seurauksena - Miten talviolympialaisissa? - Sundsvallilaisessa asuin- ja työympäristössä esiintyvien kosteus- ja homevaurioiden sekä sisäilman muiden epäpuhtauksien tutkimiseen ja analysointiin erikoistuneessa PK Group-yrityksessä on tapahtunut sukupolvenvaihdos Tiistaiaamun juontaa Jorma Ikäheimo.