POPULARITY
Dick Bengtsson (19361989) är en särpräglad gestalt i svensk konsthistoria. På Sven-Harrys Konstmuseum visas Dick Bengtssons 60- och 70-tal i utställningen Det ingen vill se. Vem var han? Hur funkar utställningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären Dick Bengtsson var helt självlärd och på sätt och viss en särling som helst jobbade hemma i lägenheten. Under 60- och 70-talet steg dock hans stjärna, med utställningar på gallerier och museer, konstnärslön, egen ateljé och tjänst som vikarierande professor på Konsthögskolan. På 80-talet drog han sig undan till ett hus i Hälsingland, där verken – måleri, kollage, film och installationer – blev än mer gåtfulla. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén medverkar i P1 Kultur om Dick Bengtssons konst som just nu presenteras på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.NY UTSTÄLLNING OM VITA BUSSARNA VÅREN 1945Vita bussarna-expeditionen var en räddningsaktion som genomfördes av svenska Röda Korset i andra världskrigets slutskede, där man framförallt skulle få med sig skandinaviska fångar från de tyska koncentrationslägren. På söndag är det 80 år sedan den sista bussen rullade in i Malmö och Sveriges museum om Förintelsen har nu, i samarbete med svenska Röda Korset, tagit fram en digital utställning om vita bussarna och P1 Kulturs reporter William Thomas har pratat med museets intendent för digital pedagogik, Ellen Hallgren, om varför det är viktigt att lyfta fram aktionen.SKÖNLITTERATUR BERÄTTAR OM FÖRINTELSEN – MÖT DANIEL PEDERSEN SOM SKRIVIT ”I NATT OCH ASKA”Vad kan litterär gestaltning säga om 1900-talets brutalaste folkmord? Möt författaren Daniel Pedersen som skrivit boken ”Natt och aska: Förintelsens litteraturer”. Han menar att litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning. P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Daniel Pedersen.”RÖRELSER” – JOAKIM SILVERDAL OM PREMIÄRAKTUELLA FILMEN OM KORPELARÖRELSEN”Rörelser” är den allra första långfilmen på meänkieli och handlar om den så kallade Korpelarörelsen och var en väckelserörelse i Tornedalen som blev en sekt under 1930-talet. Kulturredaktionens Joakim Silverdal har sett Jon Blåheds film och medverkar i dagens P1 Kultur – hur bra är den?KLASSIKERN OM TWIN PEAKS AV DAVID LYNCHNär Laura Palmers kropp hittas invirad i genomskinlig byggplast vid vattnet i den lilla staden Twin Peaks, förändrades tv-historien för alltid. Året var 1990. De första 8 avsnitten av manusförfattaren Mark Frost och regissören David Lynch gjorde stora avtryck på generationer av tv-tittare och en av dem var P1 Kulturs Lisa Bergström som gjort veckans KlassikerProgramledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius
Langfredag
Wie aus Trauer die Erkenntnis steigt: Ein Gespräch mit dem Übersetzer Hannes Langendörfer über Daniel Pedersens Buch „Offenes Wasser“
Idag berättar Karin Brygger utifrån sin judiska tro om högtiden Chanukka, där ljuset spelar en symboliskt viktig roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:I judiska berättelser, särskilt de mystiska, måste vi öppna oss för ljuset för att kunna se det. Det hänger alltså på oss, förmågan att ta emot ljuset, inte på ljuset i sig. För mig öppnar den uppfattningen för att jag ska kunna ägna mig åt religion: tanken på att tro inte bara är att sitta på rumpan och vänta. När vi tror på att vi kan förbinda oss till ljus kan vi också bereda plats för mirakel i framtiden. Bara med den drömmen formulerad kommer ljuset att bli verklighet. Ser man på det judiska folkets långa historia, präglad av död och fördrivning, så är det traditionens förmåga att installera i oss en envishet och en tro på framtiden som gett oss vår framtid.Text:Översättningen av dikten Vetekorn av Abraham Sutzkever är hämtad ur Natt och Aska, Daniel Pedersen, Bokförlaget Faehton, 2024.Boken om Oyneg Shabes heter Förspridda av Georges Didi-Huberman, Bokförlaget Faethon. Producent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se
Natt och aska. Förintelsens litteraturer är titeln på en ny bok av litteraturvetaren, författaren och bokförläggaren Daniel Pedersen. Den 27 januari 2025 är det 80 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades, och det är en av många anledningar till att hålla kunskapen om vad som skedde under Förintelsen levande. P1 Kulturs Nina Asarnoj träffade Daniel Pedersen i det arbetsrum utanför Stockholm där boken kommit till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att gå på teater trots ständiga bomblarm, att skriva ny ukrainsk dramatik, att lämna den ryska skuggan som kastats över teaterscenerna. Följ med P1 Kulturs Fredrik Wadström till krigets Kiev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt även teater- och musikkritikern Sofia Nyblom som gjort flera resor till Ukraina och skrivit om teatrarna som en del i det ukrainska civilförsvaret. Just nu befinner hon sig på en konferens i Prag om musikens roll i krigets Ukraina.TILL MINNE AV FILMAREN SERGEJ PARAJANOV – 100 år"I filmens tempel finns ljus, bilder och verklighet – Sergej Parajanov var mästaren i det templet.” Citatet kommer från Jean-Luc Godard och beskriver den armeniska regissören Sergej Parajanov – vars filmer inte sällan hamnar högt upp topplistor som rankar filmhistorien. I år är det 100 år sedan han föddes i den georgiska huvudstaden Tbilisi i dåvarande Sovjetunionen och det här firas stort runt om i världen – inte minst i Armenien och Georgien. Frilansjournalisten Jacob Hallerström åkte dit.FÖRINTELSEN PÅ PAPPER – MÖT DANIEL PEDERSEN SOM SKRIVIT ”I NATT OCH ASKA”Vad kan litterär gestaltning säga om 1900-talets brutalaste folkmord? Möt författaren Daniel Pedersen som skrivit boken I ”Natt och aska: Förintelsens litteraturer”. Han menar att litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning. P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Daniel Pedersen.KLASSIKERN: ”IN THE AIR TONIGHT” OCH ETT HISTORISKT TRUMSLAGP1 Kulturs Saman Bakhtiari tar oss tillbaka till Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder i låten ”In the air tonight”, som för evigt förknippas med 80-talet. En effekt som senare kom att kallas för gated reverb.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson
Franz Kafka var tog avstånd från mycket av den tro och kultur han fostrades i. Samtidigt var han något av en judisk mystiker. Ulrika Björk reflekterar över motsättningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I novellen ”Det hemliga miraklet” från 1939 skildrar den argentinske författaren Jorge Luis Borges ögonblicket då huvudpersonen Jaromir Hladík, en tjeckisk judisk författare, erfar ett mirakel. Under tyskarnas inmarsch i Prag grips författaren och döms till döden för sina arbeten om den judiska mystiken. Natten innan avrättningen ber han Gud förlänga hans liv med ett år för att fullborda en oavslutad tragedi. När den dödsdömde nästa morgon står inför exekutionspatrullen stannar den fysiska världen upp, samtidigt som hans tankar pågår som vanligt. Med minnet som dokument slutför författaren under ett år dramat, varpå patrullens fyrfaldiga salva kastar honom till marken.Borges magiska realism – där den gripbara världen sammansmälter med en drömlik verklighet – för vidare en modernistisk genre som författaren Franz Kafka etablerade. Kafka föddes i Prag 1883 och växte upp i en assimilerad judisk borgerlig familj. Vid sin död 1924 hade han ett sextiotal skrifter bakom sig och tre ofullbordade romaner. Med juridisk precision gestaltar hans litteratur tillvarons labyrintiska absurditet.Kafkas stora genombrott kom efter hans död, men en av dem som läste honom under hans livstid var historikern och auktoriteten på judisk mystik Gershom Scholem. Enligt honom vittnar författarskapet om den moderna människans vilsenhet genom att förmedla ett särskilt judiskt förhållande till traditionen i en värld där Gud har dragit sig undan. Kafka är en ”kättersk kabbalist” skriver Scholem i ett brev till vännen Walter Benjamin.Kabbala är det hebreiska ordet för 'tradition' och kommer från verbet för 'att ta emot'. Det är också namnet på en medeltida mystisk lära om den skapande guden som drar sig samman för att ge utrymme åt sin skapelse. Samma gud strålar också ut i världen och uppenbarar sig i tingen. Men hos Kafka kan den fördolde gudens uppenbarelse inte längre erfaras. Allt som återstår är ett meningslöst tomrum.En rad ur det självbiografiska Brevet till fadern – som kom ut först på 1950-talet – verkar bekräfta Kafkas hållning till sitt judiska arv: ”Något bättre sätt att förvalta detta arv än att så fort som möjligt frigöra sig från det kunde jag inte komma på; just en sådan frigörelse tycktes mig vara det mest pietetsfulla”, skriver sonen. Brevet till fadern är en oförsonlig uppgörelse med en förtryckande far och dennes slentrianmässiga religiositet. Den ger därför röst åt upplevelsen av traditionsförlust. Även om fadern fått med sig ”en viss judendom” från sin hemby saknar den i sonens ögon ett egenvärde för fadern och kan därför inte förmedlas.Bilden av Kafka som en internationell modernist var länge förhärskande. Men mot slutet av det kalla kriget började han citeras på den kritiska scenen och som nära förbunden med sitt historiska Prag. För Vaclav Havel var Kafka en förebild. Och i en inflytelserik studie från 1974 byggde de franska filosoferna Gilles Deleuze och Félix Guattari en teori kring en dagboksanteckning från 1911 där han hänvisar till ”de små nationernas litteratur” och den egna förtrogenheten med jiddisch. Boken Kafka. För en mindre litteratur påminde om att Kafkas transnationella tillhörighet var både språklig och politisk – han publicerade sig i samma österrikiska tidskrifter som den politiska sionismens grundare Theodor Herzl.Den språkliga historien – den judiska, tjeckiska och tyska – blev nu en del av den kritiska Kafkatolkningen, och den dolda traditionen i Kafkas egna texter började framträda. Tänk till exempel på den lilla varelsen Odradek i novellen ”Familjefaderns bekymmer” från 1919. Medan vissa hävdar att namnet Odradek är av slaviskt ursprung anser andra att det är tyskt, får vi veta, men ingen kan säga säkert. Själva varelsen är en platt stjärnformad trådspole överdragen med trådändar av skiftande slag och färger. Genom sin konstruktion kan den stå för sig själv på två ben men tycks aldrig ha haft något egentligt ändamål. Den är meningslös och ändå fullbordad. Det är det som bekymrar familjefadern, som undrar om varelsen kommer att överleva honom själv och rulla framför fötterna på hans barn och barnbarn.I en hyllning till Kafka tio år efter hans död tolkar Walter Benjamin Odradek som spåret av en bortglömd centraleuropeisk judisk tradition. Den lilla varelsen sätter oss i kontakt med en förnationell värld – inte slavisk, inte tysk, men formad av båda. Vissa uttolkare menar att novellen väver in Kafkas egna översättningar av hebreiska böner.I en annan novell omtolkar Kafka myten om Babels torn. I ”Stadsvapnet” från 1920 avbryts tornbygget inte genom en högre makts ingripande, som i den bibliska berättelsen. Nej, det är storheten i själva idén om ett torn som räcker upp till himlen som förlamar krafterna och får Babels människor att skjuta fullbordandet på framtiden.Byggandet av tornet misslyckas därför att det inbegriper föreställningen att tiden är gränslös, harlitteraturvetaren Stéphan Mosès föreslagit i en tolkning från 1992. Som Kafka skriver var det som om man ”räknade med att kunna hålla på i århundraden”. Berättelsen står därför i kontrast till Borges novell om den judiske författaren i Prag. I ”Det hemliga miraklet” är tiden förtätad till ett enda ögonblick: stunden då den fysiska världen stannar upp och författaren fullbordar sin tragedi i minnet.I skärningspunkten mellan de två novellerna finner Mosès en historiesyn som han förbinder med mellankrigstidens tysk-judiska generation och kallar ”den historiska tidens aktualisering”. Sedan upplysningen hade den europeiska filosofin dominerats av tanken att historien rör sig framåt. Historia betydde kontinuitet, kausalitet och vetenskapliga framsteg. Istället för att (i Hegels och Marx efterföljd) optimistiskt tänka sig historien som en rörelse mot mänsklighetens fulländning hndlar ”den historiska tidens aktualisering” om en diskontinuerlig historia. Vad Kafka och hans generation såg var att historien består av ögonblick som inte låter sig totaliseras. De erkände att kriser, avbrott och slitningar kan vara mer avgörande – till och med mer löftesrika – än en skenbar enhetlighet. Även om tidigare tänkare har uppmärksammat nuets verklighet rör det sig här inte om en flyktig övergång mellan förflutenhet och framtid, nupunkter i en tidslig kedja, utan om en tid som exploderar i otaliga messianska ögonblick. Som hemliga mirakel uppstår de messianska ögonblicken mellan den oändligt förlängbara yttre tiden i Kafkas tolkning av tornbygget och den förtätade inre tiden i Borges berättelsen om den dödsdömde författaren. Och de nämns redan i Talmud, enligt Scholem – samlingen av de allra tidigaste judiska bibelkommentarerna. Där liknas tiden vid änglar ”som återskapas i varje ögonblick i otaliga mängder för att sjunga sin hymn inför Gud innan de förstörs och försvinner i intet.”Ulrika BjörkfilosofLitteraturRobert Alter. Omistliga änglar: tradition och modernitet hos Kafka, Benjamin och Scholem. Översättning: Daniel Pedersen. Bokförlaget Faethon, 2023.Walter Benjamin: ”Franz Kafka: On the Tenth Anniversary of His Death” [1934], Illuminations, utg. Hannah Arendt. Schocken Books, 1968.Walter Benjamin: Gesammelte Briefe. Band IV, 1931-1934. Suhrkamp, 1998.Jorge Luis Borges: Fiktioner. Översättning: Sun Axelsson, Marina Torres, Johan Laserna, Ingegerd Wiking. Albert Bonniers förlag, 1995.Deleuze, Gilles & Guattari, Félix. Kafka. För en mindre litteratur. Översättning: Vladimir Cepciansky & Daniel Pedersen. Daidalos, 2012.Franz Kafka: En svältkonstnär och andra texter utgivna under författarens levnad. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2007.Franz Kafka: Brevet till fadern. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2010.Franz Kafka: Till frågan om lagarna och andra texter ur kvarlåtenskapen (1920-24). Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2020.Franz Kafka: Dagböcker: december 1911-1913. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2004.Vivian Liska: ”Law and Sacrifice in Kafka and His Readers”, Interdisciplinary Journal for Religion and Transformation in Contemporary Society, 8 (2022), s. 256-274)Stéphane Mosès. Historiens ängel. Rosenzweig, Benjamin, Scholem. Översättare: Ervin Rosenberg. Bokförlaget Faethon, 2023.Gershom Scholem: The Messianic ea in Judaism and other Essays on Jewish Spirituality. Översättning Michael A. Meyer & Hillel Halkin. Schocken Books, 1971.
Mikael Timm närmar sig Jon Fosses dramatik genom att ställa tre enkla frågor. Svaren tenderar att bli något mer komplicerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.1993 sedan satte Ingmar Bergman upp pjäsen Rummet och Tiden på Dramatens Lilla Scen. Det var en av få uppsättningar regissören gjorde av samtida dramatik. Och valet av pjäs var förbryllande eftersom Botho Strauss räknas som en av de första postmodernisterna, en grupp Bergman sade sig avsky. Men något måste ha fascinerat honom. Kanske den fragmentariska stilen eller så hade Bergman läst Strauss teoretiska artiklar i Theater Heute.Hur som. Botho Strauss gestalter är utslängda på scenen som bråte på minnets vind där livets stora föreställning en gång spelats men som nu är avslutad. Spelplatsen är ett restlager av minnesfragment. ”En gång i tiden kände vi varandra. Det kan väl inte ha varit något särskilt som hände den gången. Det kan det väl inte.” säger en av dramats huvudpersoner.Jag har knappt tänkt på pjäsen sedan jag såg den men nu dyker den upp i minnet som fragment av något som var men som pekar framåt. 90-talsuppsättningen gör sig påmind när jag läser ett urval av Jon Fosses dramatik, hur olika texterna än är. I Strauss pjäs är replikerna vad som blivit kvar från ett tidigare liv. Själv har författaren under decennierna som gått blivit en konservativ debattör och lämnat teatern för romaner och essäer. Också hans egen pjäs kan idag i sig uppfattas som en teaterruin från postmodernismens glansdagar och i den ruinen har Jon Fosse stått.Att det finns en koppling mellan de två författarna är inte konstigt. Fosse talar i intervjuer om filosofer som Heidegger och Wittgenstein och har i sina pjäser tydliga hänvisningar till både tysk 1800-talspoesi och Samuel Beckett, storheter som påverkat också Strauss.Men Fosse har lämnat postmodernismen, han har gått ut ur teaterruinen in i ett annat landskap. Han tar vid där Strauss slutade. Och det fodrar att vi åskådare nollställer oss. För med Fosse börjar något helt nytt i dramatiken. En enkelhet, ett allvar.Regissören Peter Stein har karaktäriserat Strauss pjäser som lekfulla. Det har nog ingen sagt om Fosses. I postmoderniteten fanns en citatglädje. Man ironiserade över arkitekturhistorien, litteraturhistorien och teaterns traditioner – lekfullheten kunde naturligtvis bli pretentiös när en tråkig kontorsbyggnad kröntes med romersk portal i råbetong högst upp men på teatern hjälpte den att locka fram leenden och skratt. I Bergmanuppsättningen var det Erland Josephson som spelade Julius, som med elegant ironi kommenterar de andra gestalterna.Någon sådan roll finns inte i Fosses pjäser. När han började skriva dramatik var postmodernismen högst livskraftig men redan från början tar Fosse ett stort steg framåt, ut ur ironin in i allvaret. Hans dramer är extremt tydliga med kortfattade repliker, enkelt språk och många omtagningar. Och samtidigt svårbegripliga. För vad handlar pjäserna om, vad vill författaren säga?För att hitta en ingång kan man ställa tre enkla frågor: var, när och hur?Så var är vi? Scenografin är nedskuren så långt det bara går och för var pjäs krymper dekoren. I Jag är vinden från 2008 sägs att dramat ”utspelas i en tänkt och knappt ens antydd båt och handlingarna är också tänkta och ska inte utföras, utan vara illusoriska”. De två personerna heter Den ena och Den andra.Så har vi den andra frågan: När. Medan Becketts pjäser som bakgrund har krig och kärnvapenhot så avstår Fosse från tidsmarkörer. Men han gör ändå en precisering. I pjäsen Stark Vind från 2021 säger en av figurerna att det varken finns ett förflutet eller en framtid, bara ett nu. Och i detta nu utspelas Fosses pjäser.Så har vi någon hjälp av frågorna? Nja, i förstone kan tyckas att vi inte blir så klokare av att veta att Fosses pjäser utspelas i ett skissat rum och ett vagt nu. Men, teater är en sinnlig upplevelse så om vi litar till vår hörsel och vår syn blir svaren tydligare. Då märker vi att Fosses oklara rum och oklara tid liknar varandra. Ja, från åskådarplats sammanfaller de. Fosse har sagt att teatern är en plats där mirakel kan inträffa själv associerar jag lite lättvindigt till Einsteins relativitetsteori i vilken rummets tre dimensioner bildar en enhet med tiden. Rumtiden, som det kallas, är måhända Fosses scen.Återstår frågan Hur? All dramatik utgår från någon gåta eller konflikt som ska få en lösning. Så också Fosses pjäser. Ibland är det tydligt. De två männen i den lilla båten som vi möter i Jag är vinden är olika, trots att texten inte säger något direkt om detta. Olikheten beror på deras position i skeendet. Den ene vet vad som väntar, han tar tagit ett beslut som så småningom blir uppenbarat för den andre och för åskådaren. Den ene styr båten mot ett ögonblick som också är en position på havet. Han är i rörelse och driver handlingen framåt. Den andre är, tills slutögonblicket, passiv, alltså stillastående.Rum och tid bildar en enhet tills vi förstår vad som händer eller snarare kommer att hända när ridån gått ned. Då spricker enheten och vi är tillbaka i den vanliga tideräkningen.Om skickliga dramatiker kan sägas att deras gestalter lever kvar efter att man glömt handlingen i pjäsen. Jag minns inte allt i Kameliadamen, men jag minns henne. Om Fosses dramatik kan sägas att man inte minns personerna och knappast handlingen. Men man minns situationen: rumtiden.Fosses dramatik kan läsas som ett försök att säga emot Wittgensteins berömda slutord i Tractatus: ”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga.” Språket är otillräckligt och kan lura oss, om det tycks Wittgenstein och Fosse vara överens. Men dramatikern Fosse har fler verktyg: bilden, scenrummet, gesterna och pauserna. I en av sina essäer skriver han:”När teater är riktigt bra, och då menar jag inte i timtal, jag menar de lysande förtätade ögonblick när någonting på ett oförklarligt sätt koncentreras till en intensiv känsla som samtidigt är fylld av en insikt som man förstår med hela sitt väsen, men som man ändå inte kan ge uttryck för, det vill säga när teatern är som allra bäst brukar man för att skildra just dessa ögonblick, säga att en ängel går genom scenen.”En ängel kan vara en budbärare. Kanske har ängeln med sig nåden, förvisso ett abstrakt begrepp, men som för individen kan vara en högst konkret förnimmelse.Fosse har ersatt postmodernismens disparata element med dess motsats: långt driven förtätning. En koncentration så extrem att tid och rum blir ett. Och som samtidigt öppnar sig mot både det svårgripbara och det konkreta.Så vad blir kvar hos åskådaren. Jo, ett minne. För att använda Jon Fosses egna ord:”En osynlig närvaro tittade in. Och försvann.”Därmed får frågorna: När, var och hur anses besvarade. Hmmm… Åtminstone för ögonblicket.Mikael Timmförfattare, kritiker och filmareLitteraturJon Fosse: Teater I, II och III. Redaktör: Daniel Pedersen, men översättningar av Marie Lundquist, Svante Aulis Löwenborg, Sveve Sem-Sandberg och Lars Norén. Bokförlaget Faethon, 2021.Jon Fosse: När en ängel går genom scenen. Översättning: Marie Lundquist. 10TAL Bok, 2016.
Die SPIEL 2023 ist gestartet und wir haben schon eine Menge Interviews geführt und uns Neuheiten angeschaut. Wir sprechen unter anderem mit Lukas Zach, dem Gewinner des "Spiel des Jahres" mit "Dorfromantik" über ein "Dorfromantik 2" und mit den "Heat"-Autoren Asger Granerud und Daniel Pedersen und locken ihnen ein paar Infos über kommende "Heat"-Erweiterungen heraus!
In this episode of the podcast Corey interviews Dr. Daniel Pedersen. Dr. Daniel Pedersen is a Research Fellow in Systematic Theology at the University of Aberdeen. He is also the author of “The Eternal Covenant: Schleiermacher on God and Natural Science" and "Schleiermacher's Theology of Sin and Nature: Agency, Value, and Modern Theology." In this episode Dr. Pedersen provides a crash course on Friedrich Schleiermacher ahead of the Systematic Theology Seminar at the University of Aberdeen reading through ”The Christian Faith." We discuss how Dr. Pedersen discovered Schleiermacher as well as Barth's overlap with Karl Barth. Thanks for listening! Twitter: @BarthPodcast
Doth Protest Too Much: A Protestant Historical-Theology Podcast
Dr. Daniel Pedersen is back on the podcast to discuss his recent work on divine simplicity, divine freedom, and the "modal collapse" argument. He recently co-authored an article on this subject with Christopher Lilley out of Marquette University titled "Divine Simplicity, God's Freedom, and the Supposed Problem of Modal Collapse" for the Journal of Reformed Theology. This is an open-access link to read it: https://brill.com/view/journals/jrt/16/1-2/article-p127_8.xml?ebody=abstract%2Fexcerpt Daniel Pedersen is a research fellow at University of Aberdeen's department of Divinity. He holds a PhD from Princeton Seminary. Pedersen discusses content from this article on this episode as well as the work of the Aberdeen Centre for Protestant Theology which he is affiliated with. He also discusses some upcoming work on the relation of theology and the natural sciences. The Aberdeen Centre for Protestant Theology's website can be accessed here: https://aberdeencentreforprotesanttheology.wordpress.com/ Here are links to past work from both Daniel Pedersen and Christopher Lilley respectively: https://marquette.academia.edu/ChrisLilley https://www.researchgate.net/scientific-contributions/Daniel-J-Pedersen-2212794971 Daniel makes reference to the book Concerning the Eternal Predestination of God by John Calvin, https://www.amazon.com/Concerning-Eternal-Predestination-John-Calvin/dp/0664256848?scrlybrkr=c3bf1423 Episode artwork is of Thomas Aquinas, one of the theologians discussed in the historical overview section of this episode; accessed at https://en.wikipedia.org/wiki/Treatise_on_Law#/media/File:Benozzo_Gozzoli_004a.jpg --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Han er en af landets mest kendte aktieanalytikere. Og så står han fast på at have holdninger, som ikke altid falder i god jord hos publikum. I denne måned har Sofie inviteret Lau Svenssen fra Millionærklubben i studiet, hvor de taler om hans liv med aktier, og hvorfor hans synspunkter kan få nogle mennesker op i det røde felt. Der bliver også tid til en kort debat med Daniel Pedersen fra Daniels Pengetips om Tesla-aktien, som Lau ikke ligefrem er fan af. See omnystudio.com/listener for privacy information.
Skal Japhet Sery Larsen følge Petter Strand, Robert Taylor og Daniel Pedersen ut døren etter nedrykket? I podkasten: Anders Pamer, Mads Bøyum. Produsent: Bjørn Erik Larsen.
Doth Protest Too Much: A Protestant Historical-Theology Podcast
Dr. Daniel Pedersen joins us for a discussion on the 19th century German Reformed theologian Friedrich Schleiermacher. Schleiermacher is often called the 'Father of Modern Theology' or the 'Father of Liberal Theology'. Daniel explains what that term means and how he believes that term can mislead. Daniel takes a position that Schleiermacher is often misread and misinterpreted, and he sees Schleiermacher as more in line with the Great Tradition (and an important interlocutor in the Reformed Tradition). Daniel and Andrew also discuss some of the basic ideas of Schleiermacher as laid forth in his chief theological works On Religion: Speeches to Its Cultured Despisers and The Christian Faith. Daniel is a Research Fellow at the the University of Aberdeen. His interests run the gamut of modern theology and Protestant theology, from the Reformers to the 19th century and beyond. He earned his Ph.D. at Princeton where he studied under Bruce McCormack. He is the author of several books and articles on Friedrich Schleiermacher. Daniel's latest book Schleiermacher's Theology of Sin and Nature: Agency, Value, and Modern Theology is available at: https://www.amazon.com/Schleiermachers-Theology-Sin-Nature-Routledge/dp/0367188988 Daniel's article that we discussed on the Divine Attributes that argues for a strong continuity from the Reformed scholastics to Schleiermacher is "Schleiermacher and the Reformed Scholastics" from The International Journal of Systematic Theology 17: 413-431 Daniel's post "How to Understand Schleiermacher's Theology- A guest post by Daniel Pedersen" can be read at http://derevth.blogspot.com/2017/05/how-to-understand-schleiermachers.html *He advances his thesis further in an upcoming article for International Journal of Systematic Theology titled "‘A tragic destiny overtook him': Misunderstanding the Introduction to Schleiermacher's The Christian Faith and his Letters to Lücke'" Andrew discussed Gerhard Ebeling's comparison of Luther and Schleiermacher from Internationaler Schleiermacher Kongreß Berlin 1984. Link to electronic copy of the book: https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110873603/html The Terrence Tice book discussed in the episode is Schleiermacher: Abingdon Pillars of Theology Series: https://www.christianbook.com/schleiermacher-abingdon-pillars-of-theology-series/terrence-tice/9780687343348/pd/43348 *For further reading from Daniel's colleague and Schleiermacher authority Paul Nimmo, we recommend his article "Schleiermacher on Scripture and the Work of Jesus Christ" in Modern Theology --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Novalis har kallats romantikens poet, men hans storhet ligger i mötet mellan förnuft och känsla. En gyllene medelväg för vår tid, enligt Torbjörn Elensky. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I det Första Korinthierbrevet i Nya testamentet kan man läsa följande rader: Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då ska den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Drömmen om den ogrumlade kunskapen, det rena vetandet, som är så klart att det på något sätt till och med befinner sig bortom orden, följer oss människor. Det är som att det hängde en slöja framför världen. Vi vill lyfta på den, men vet inte om inte sanningen där bakom kommer att förgöra oss. Det var en religiös och mystisk dröm innan det blev en vetenskaplig, att riva av den där slöjan och se sanningen klart. Guds nakna ansikte, den egyptiska gudinnan Isis, eller vårt eget, som stirrar tillbaka mot oss ur avgrunden. Det religiösa, det mystiska och det vetenskapliga sammanstrålar i den tyske romantiske poeten Novalis ofullbordade roman "Lärljungarna i Saïs". Det är en tät, poetisk text, som skildrar en grupp lärljungar som ägnar sig åt att studera naturen, men inte som något kallt vetenskapligt, utan som en sorts bok, en väldig text, skriven med heliga tecken, hieroglyfer, som rymmer hemligheterna bakom själva varat, meningen med allt. Han avslutade aldrig arbetet, som gavs ut några år efter hans död vid 29 års ålder 1801. Men trots att de är ett fragment på drygt 50 sidor, är det en av de mest beundrade och inflytelserika ansatser till roman som skrivits. Novalis är det namn under vilket den sachsiske adelsmannen Friedrich von Hardenberg skrev poesi, filosofiska anteckningar och fragment som detta. Han framställs gärna som urtypen för den romantiske poeten, med sina sköna lockar och blicken som drömskt förlorar sig i fjärran. Att hans ungdomskärlek Sophie von Kühn tragiskt dog ifrån honom då hon bara var 17 år, och att han själv inte hann bli ens 30, har bidragit till myten. Men han var en praktisk man, som studerade till gruvingenjör, liksom hans far före honom, men som intresserade sig för sin samtids tänkande, naturvetenskap och filosofi såväl som den politiska utvecklingen i Frankrike. Det är först vår senare tid som ser motsägelser i denna bredda av intressen. Det praktiska och det svärmiska, religiös mystik och samhällsengagemang gick hand i hand, genom hela upplysningen, och vidare i romantiken. Att Novalis valde den egyptiska orten Saïs som platsen för lärljungarnas studier, berodde på att det där lär ha funnits en staty av gudinnan Isis, med inskriptionen. Jag är allt som varit, är och skall vara, ingen dödlig har någonsin lyft min slöja. Isis som symbol för den ouppnåeliga, absoluta kunskapen var en vanlig bild i 1700-talets europeiska kulturyttringar, som hängde samman med föreställningen att de egyptiska hieroglyferna bar på en ren kunskap, som man kunde få tillgång till om man klarade att tyda dem. Med en ironi, som man kanske skulle kunna kalla romantisk, var det också i Saïs som Rosettastenen 1799 hittades, den flerspråkiga inskriptionen som var den som möjliggjorde Champollions dechiffrerande av hieroglyferna, och därmed också deras avmystifierande ett tjugotal år efter Novalis död. Novalis var en anhängare av upplysningen, men med reservationer. Han såg, liksom flera av hans samtida, den franska revolutionens blodbad som en konsekvens av upplysningens dyrkan av det rena förnuftet, men ställde inte mot detta det rena oförnuftet. Istället ville han ha en upplysning med självreflektion, som inte satte parentes kring vare sig känslan eller tron. Han gjorde i sina skrifter ingen egentlig skillnad på filosofi och poesi, och hans vetenskapliga intressen liksom hans kunskaper om gruvdrift är närvarande likaväl som den ouppnåeliga längtans blå blomma, som han är mest känd för. Hans ideal var en filosofi som inte var ett teoribygge, utan en kritisk aktivitet, i vilken poesi och känsla och självreflektion samspelar i en helhet vars mål är mänsklig mognad, i djupare, och mera ursprunglig mening alltså bildning. Som en tidig prototyp till Wittgensteins yttrande att mitt språks gränser är min världs gränser skriver Novalis, i en kommentar till filosofen Fichte att: Känslans gränser är filosofins gränser. Det handlade för Novalis alltså inte om att sätta känslan över förnuftet, utan om att få dem att samspela. Ett färdigt system kan låsa ens tänkande, men helt utan förutsättningar blir det slumpmässigt istället. I bägge fall blir det meningslöst. Novalis ville läsa, texter såväl som världsalltets hieroglyfer, och uttyda dem i sitt sammanhang, men även låta känslan spela. Hans ideal var filosofi som en aktivitet som sammanfaller med livet. Även i dett för övrigt en föregångare till Wittgenstein. Hans uppväxt i ett pietistiskt hem var säkert en bidragande orsak till detta förhållningssätt. Pietismen var en väckelserörelse inom den tyska lutheranismen, som fick avläggare även här i Sverige. Den var en föregångare till de senare frikyrkorna och betonade personlig fromhet lika mycket som studiet av Bibelns texter. Sedd mot den bakgrunden blir det tydligt att Novalis filosofi, som var ett med hans livsinställning och poesi, i hög grad var ett slags sekulariserad fromhet, i vilken reflektionen över texten och världen skulle samverka med en reflektion över en själv, ens handlingar, känslor och tankar. Den självreflektion det handlar om är alltså inte navelskåderi, inte selfieålderns paradoxalt exhibitionistiska narcissism, utan en sorts självkritisk aktivitet som förutsätter ett engagemang i omvärlden och som i djupare mening handlar om bildning, alltså bildning inte som ansamlande av kunskaper, utan om personlig mognad och andlig växt. Novalis, som var ingenjör och i någon mening vetenskapsman, som rentav själv förde anteckningar med sikte mot en universell, romantisk encyklopedi, var inte heller främmande för systematik i tänkandet, och den vetenskapliga grenen av filosofin jämställde han i hög grad med filologin, den historiskt adekvata närläsningen. Den typ av läsning som utvecklats som ideal inom den protestantiska kristendomens Bibelsyn. Bland Novalis mest älskade verk finns även "Hymner till natten". En dikt som finns i två versioner. En som publicerades år 1800 i bröderna Schlegels tidskrift Athenäum, och en som återfanns efter Novalis död. De skiljer sig åt på flera sätt, varav det intressantaste nog får sägas vara att religionen är så gott som bortredigerad ur den tryckta versionen, medan den är central i det efterlämnade manuskriptet. Diktsviten fördjupar känslan av fördubbling och spegling, där himlens stjärnor återspeglas av gruvans gnistrande kristaller, och allt är en helig text, hieroglyfer som den förstår som vågar lyfta slöjan och se Isis, Gud, sig själv, universum, rakt i ansiktet, inte som i en grumlig spegelbild, utan direkt. Natten är äldre än dagen, mörkret än ljuset, och det gömmer insikter som inte återfinns i solsken. Du måste ha den rätta känslan, gå in i dig själv, men också studera texten, lära dig läsa världen - det han i "Lärjungarna i Saïs" beskriver som: ... den stora chifferskrift som man varseblir överallt; på vingar, i äggskal, i moln, i snön, i kristaller och stenbildningar, på tillfrysande vatten, i det inre och det yttre av bergarter, växter, djur, människor, i himlens ljus .... Det är i mötet mellan tanke och känsla, förflutet och framtida, ljus och mörker, upplysning och romantik, vi finner Novalis, och han pekar vidare, rakt emot oss själva. Torbjörn Elensky, författare Litteratur Novalis: Hymner till natten. Översättning av Gunilla Bergsten, bearbetad och kompletterad av Daniel Pedersen. Faethon, 2020. Novalis: Lärjungarna i Saïs. Översättning av Margaretha Holmqvist. Faethon, 2020.
Hon utforskade ett mellantillstånd mellan liv och död. Elisabeth Åsbrink reflekterar över Nelly Sachs liv och poesi i ljuset av henne samlade dikter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I ett rum med fönster mot en gård sitter en kvinna och skriver. Ett litet kök med tvätten hängande med tomma armar på tork, från vägg till vägg. Ett bo, ett hjärta, ett inuti. Och som om rummet var vänt ut och in består det av allt utom sig självt. Om natten skriver hon. Lugnast så, tystast, ensammast. Allt som hörs är hennes mors andning och rosslingarna från rören i väggarna, hälsningar från en annan värld. Hon skriver natten. Eller skriver natten henne? För att inte störa sin mor tänder hon inga ljus. Ord läggs på ord, mörker på mörker. Texten lägger sig i lager över sig själv när hon fyller samma pappersark med nya dikter, tankar och strykningar. Natt efter natt, dikefter dikt. Nelly Sachs. Inga stjärnor syns. Poeten Nelly Sachs debuterade femtiosex år gammal, året var 1947 - och i min bok om just det året, är hon en del av den dåtid som skapade vår nutid, och det här var så jag föreställde mig henne. I en liten lägenhet, kallad kajutan, längst ner i huset på Bergsundsstrand 23, i de kvarter som kallades knivsöder i Stockholm, levde Nelly Sachs med sin mor och tog hand om henne, samtidigt som hon fångade frånvarons signaler och sände dem vidare som poesi. Två decennier efter sin debut tilldelades hon Nobels litteraturpris 1966. Det finns ett oändligt antal sätt att närma sig denna diktare. Till exempel kan man tala om änglarna, om askan, om handmusklerna eller luftgravarna. Det är också möjligt att utgå från hennes öde, den flykt från nazityskland till Sverige som blev så avgörande i formandet av hennes författarskap. Hon och hennes mor lämnade Berlin i maj 1940. Då hade Polen gått under, Danmark var besatt, i Norge pågick de sista striderna innan nazisternas ockupation blev ett faktum och den tyska armén var på väg mot Frankrike. De fick tillflyktsort i Stockholm, där de levde ett flyktingliv. Nelly Sachs skrev: Vi är så såriga att vi tror att vi dör när gränden slänger ett ont ord efter oss. Som femtonåring fick den tysk-judiska Nelly Sachs romanen "Gösta Berlings saga" i present, och blev djupt gripen. Hon till och med skrev till sin svenska idol, Selma Lagerlöf, och fick svar. Långt senare, när nazisternas förföljelser blev allt våldsammare skrev Sachs återigen ett brev till den då åldrade och sjukliga Selma Lagerlöf. Då var det november 1938, och hon vädjade: Kan jag med min mor komma till Sverige, för att vila ut bland det godaste av hjärtan? För den allra ringaste möjlighet till liv skulle jag tacka med varje fiber av min varelse. Men hon fick inget svar. En vän till familjen Sachs reste till Värmland för att personligen be Selma Lagerlöf om hjälp, men blev oturligt nog skadad i en trafikolycka innan hon hann fram. Tiden gick. I januari 1939 skrev Nelly Sachs ett nytt brev till Selma Lagerlöf, hon bönade och hoppades men inte heller denna gång kom något svar. Den skadade vännen skrevs ut från sjukhuset och kunde äntligen ta sig till Selma Lagerlöfs gård, men på grund av byggnadsarbeten kunde den åldrade författaren inte höra ett ord av vad som sades. Först nästa dag, när vännen återkom med papper och penna och bokstaverade fram sitt ärende, kom ett svar från Selma Lagerlöf. Hon vill hjälpa Nelly Sachs. Och hon skrev direkt till den svenska regeringen: Det är av vikt för mig att fröken Sachs blir mottagen i Sverige. Nelly Sachs lojala vän sökte sedan stöd från prins Eugen och fann borgenärer som kunde garantera att Nelly och hennes mor inte skulle ligga det svenska samhället till last. Året var alltså 1940 och det officiella Sverige ville inte ta emot judar, särskilt inte judiska intellektuella, men en glipa öppnade sig och genom den slank Nelly och hennes mor igenom. Nelly Sachs var målmedveten. Hon ville inget annat än att skriva och kom snabbt i kontakt med flera av Sveriges ledande poeter, som Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren. Ett starkt spår i hennes diktning är temat om en stor kärlek som gått förlorad. Ett annat starkt spår utgörs av själva förlusten. Hon gör den påtaglig, synlig och förnimbar, och uttrycker gång på gång närvaron av det som inte längre finns. Idag är det en etablerad konstnärlig genre att gestalta det som inte längre existerar, själva tomrummet. Men då, strax efter kriget, var Nelly Sachs den första som gjorde sig till tomrummets talesperson. Någon måste bära röst för det som inte längre fanns. Någon måste ge ord åt det ordlösa och kropp åt det kroppslösa. Nelly Sachs utför den tyska litteraturens sorgearbete, har någon sagt. Den första att göra konst av frånvaro, säger en annan. Den som bevisar nödvändigheten av att skriva poesi efter Auschwitz, säger en tredje. Döden är närvarande nästan jämt i hennes diktning, ibland dramatisk och skrämmande, ibland trivial, en intilliggande värld, lika befolkad som de levandes värld. Hos Sachs går de döda och de levande bredvid varandra. När hennes verk samlades i en volym, våren 2020, uppstod ett nytt tillfälle att besöka hennes särskilda poetiska verklighet. I boken Nelly Sachs dikter, utgiven av bokförlaget Faethon, samsas gamla och nya översättningar med rika kommentarer och referenser som tillsammans ger nya nycklar till hennes verk. Även den som finner Nelly Sachs författarskap högstämt eller alltför abstrakt får lust och kunskap att läsa vidare. Själva boken är mörkt grå, tung och glittrar lite som granit. Den påminner om en sten - men en sten som öppnar sig och visar sig innehålla hela universum. I sin inledning skriver redaktören Daniel Pedersen om titeln på Nelly Sachs debutsamling, I dödens boningar. Den påminner om det märkliga mellantillstånd som inträder vid ett besök hemma hos en vän eller en familjemedlem som avlidit, en stark förnimmelse av både närvaro och frånvaro samtidigt, svår att begripa men omöjlig att slå ifrån sig. Detta mellantillstånd är Nelly Sachs landskap. Av en tillfällighet läser jag i diktsamlingen strax efter en älskad persons död. Plötsligt djupnar ord-bilderna, raderna framstår som i relief, får nya skuggor och nytt ljus. Förlust, saknad, längtan och frånvaro kläs i nya ord - och förläggs genom dikterna utanför hennes själv och utanför läsaren, som inte alltid måste förstå allt. En del dikter framstår, i alla fall för mig, snarare som skulpturer i rök och luft. De finns och de finns inte. I en tidig dikt ger Nelly Sachs molnen röster. De har samlat sig till en kör som sjunger för människorna där nere, de som vet så lite om sig själva, om sina liv, om sin död och om den värld som omger dem. Molnets kör sjunger: Vi är fulla av suckar, fulla av blickar Vi är fulla av skratt Och ibland bär vi era ansikten Vi är inte långt ifrån er Vem vet hur mycket av ert blod som stigit upp Och färgat oss? Vem vet hur mycket tårar ni fällt genom vår gråt? Hur mycket längtan som format oss? Dödspelare är vi. Vänjer er mjukt vid döden. Ni oövade, som ingenting lärt under nätterna. Många änglar har ni fått Men ni ser dem inte. (Översättning Margaretha Homqvist) Elisabeth Åsbrink, författare Litteratur Nelly Sachs: Dikter. Red Daniel Pedersen, Översättningar av Margaretha Holmqvist, Eva Ström, Daniel Pedersen, Rolf Moberg, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren och Percival. BOkförlaget Faethon, 2020.
Vi har besøk av Norges kjekkeste mann! Han forteller hvordan det er å bli fremstilt feil på tv. I tillegg snakker vi om hva vi ville gjort hvis vi var usynlig. Daniel skjønner ikke poenget med 3 kjappe spalten + vi introduserer helt ny spalte!!Support this show http://supporter.acast.com/Enten-Eller. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Support this show http://supporter.acast.com/enten-eller. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Emma, Synnøve og Tore geleider deg nok en gang gjennom krenkelsen i uken som har gått. Synnøve shames for å være høy, ex- ex on the beach deltager Daniel Pedersen høster stor sympati fra gjengen i studio. Haddy Nije er waaay to supportive av grisen hun er gift med. Pia får kritikk for å ha spist egen hest og Emma klikker nok en gang på Jari Jaquessons trakassering av transkvinner. Sit back, relax and enjoy!
Her kan du høre intervjuet med selveste Daniel Pedersen fra fjorårets Ex on the Beach i sin helhet. I studio: Daniel, Elisabeth og Marie
Etter en kort pause på grunn av sykdom er vi tilbake, og har hatt besøk av selveste Daniel Pedersen fra fjorårets Ex on the Beach som oppdaterer oss på hva han har gjort siden sist og forteller om sin opplevelse i skandaleprogrammet. Elisabeth har også opplyst resten av gjengen i Studio med den nye MTV-realityen Ghosted. I studio: Elisabeth, Sofie og Kristin.
Episode Notes In Episode 003 of Washed Up Journalists, former Newsweek bureau chief Daniel Pedersen recaps a remarkable 25-year career in journalism. Pedersen was part of Newsweek’s coverage in November 1989 during the fall of the Berlin Wall. He also recounts his time running the Iowa Poll, covering the royal family, interviewing Margaret Thatcher and Ross Perot, and building a profile of Olympic Park bomber Eric Rudolph.Support Washed Up Journalists by donating to the tip jar: https://tips.pinecast.com/jar/washed-up-journalistsThis podcast is powered by Pinecast.
SEASON FINALE! After five episodes of interrogations, lies and deceit it all comes down to this. All the suspects have been gathered at the police station, and the final judgment awaits… Cast: Anja Falk as Clara Hudson Beth Laustsen as Patricia Fitzgerald Camilla Laustsen as Charlotte Rivers and the narrator Daniel Pedersen as Detective...
Detective Jameson goes out of the city and visits the Fitzgerald Manor. Lady Fitzgerald was the one who found the body of Frederick Bennett, but it turns out that there’s much more to the story than just that… Cast: Beth Laustsen as Patricia Fitzgerald Camilla Laustsen as the narrator Daniel Pedersen as Detective Jameson...
I denne utgaven av «Tullball» er LSKs sportssjef Simon Mesfin vår gjest. Årets første seier, hvor han først kom i kontakt med Daniel Pedersen og strategien på overgangsmarkedet er noen av temaene.Vi snakker også om handsregelen, Ull/Kisa, Strømmen, spilleragenter, Åråsen-gresset og kiosk-køer. I tillegg forteller Mesfin om sitt forhold til moderklubben Skjetten.
I denne utgaven av «Tullball» er LSKs sportssjef Simon Mesfin vår gjest. Årets første seier, hvor han først kom i kontakt med Daniel Pedersen og strategien på overgangsmarkedet er noen av temaene.Vi snakker også om handsregelen, Ull/Kisa, Strømmen, spilleragenter, Åråsen-gresset og kiosk-køer. I tillegg forteller Mesfin om sitt forhold til moderklubben Skjetten.
Finlandssvenska författaren Mirjam Tuominen (1913-1967) är relativt okänd i Sverige, men författarskapet kallas ofta klassiskt. Varför? P1 Kultur har läst Tuominens noveller som nu ges ut på nytt. För första gången ges nu alla hennes noveller ut i två samlingsvolymer och i dagens P1 Kultur samtalar litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Khashayar Naderehvandi om Mirjam Tuominens novellkonst och varför den av så många anses vara något unikt. Hur talar texterna till oss idag? Debuten "Tidig tvekan" kom 1938 och den sista, "Kris" publicerades 1946. I förordet till Samlingsvolym del 1 skriver litteraturforskaren Daniel Pedersen om hur Tuominens texter cirklar kring teman som "sjukdomtillstånd, familj, bildkonst, barn, familj, moderskap och de utstöttas tillstånd" - i ett OBS här i P1 Kultur 2017, sa författaren och kulturskribenten Maria Küchen att "i konstrast till det politiska mörkret omkring oss, står Mirjam Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande och hennes krav på godhet." Fotoboken är en kategori inom den konstnärliga bokutgivningen som ökar stadigt, inte minst i Sverige i samband med mässan Paris Photo, världens största mässa för fotokonst i november, presenterades boken "Published Photobooks in Sweden" utgiven på engelska av det tysk-engelska konstbokförlaget König. Det här är ett fenomen som Karsten Thurfjell tittat närmare på, bland annat med hjälp av bokens redaktör Niclas Östlind som undervisar i foto på Akademien Valand i Göteborg. Det blir också en intervju av frilansjournalisten Lina Malers med den jemenitiska författaren Bushra al-Maqtari som har rest över hela Jemen för att samla vittnesmål från krigets offer. I sin nya bok skildrar hon det våld som dagligen drabbar jemeniter och varför hon själv utsätter sig för fara för att berätta om det som sker i hennes hemland. OBS inleder en serie om drömmar och i dagens essä skriver sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt om vikten av att drömma. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius
Røper Daniel vinneren av Ex on the beach?? Han vil renvaske seg etter han mener han blir fremstilt feil på tv. Han setter sammen en fiktiv sekskant med kjente norske damer og hva syntes egentlig den ekte x'en hans om at han ble med på programmet? Daniel forteller alt i første episode av The Jonny Bayer Show!Følg oss på SoMe:Jonny Bayer Show - Facebook: https://www.facebook.com/jonnybayershow/Jonny Bayer Show - Instagram: https://www.instagram.com/jonnybayershow/Mainstream AS - Facebook: https://www.facebook.com/mainstream.as/Mainstream AS - Instagram: https://www.instagram.com/mainstream.as/Jonny Bayer på Instagram: https://www.instagram.com/heltjonny/Espen Drivenes på Instagram: https://www.instagram.com/espendrivenes/Daniel Pedersen på Instagram: https://www.instagram.com/danpedstar/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.