Podcasts about goddag

Goddag og velkommen til Oldtrafford.dks podcast, som er en del af den officielle, skandinaviske supporterklub i en uge hvor Manchester United forlængede sin sejrstime og tog endnu én af de helt store Premier League-skalpe: 2-3 sejren på the Emirates.Denne uge bragte også en stor nyhed: Casemiro stopper til sommer i klubben og selvom de nok ikke kommer som et chok for så mange, skal vi alligevel tale om de 4 år han fik i klubben. Og til sidst i udsendelsen skal vi kort kigge fremad mod søndagens kamp mod the Lilywhites, hvor vi forhåbentligt kan tage vores tredje sejr i træk – noget vi kun har formået én gang i denne sæson i oktober da vi slog Sunderland, Liverpool og Brighton på stribe og hvor Ruben Amorim vandt månedens manager i Premier League.Gæster: Tobias Farholt Jørgensen og Morten KamperVært: Nicolas Due Fangel

Vært Henrik Heide Medvirkende Thomas Nord-Larsen, professor Skov og Bioressourcer ved Københavns Universitet I denne uges Transformator Vi skal have plantet en millard træer på 20 år. Det er mere end 5000 træer i timen dagen lang. Og når de så har slået rod og skabt skygge til glæde for vores børnebørn, skulle de gerne tilsammen have hjulpet os med nutidens fire store miljøproblemer. Men hvilke træer kan overleve fremtidens klimaforandringer, og hvordan får man træerne til at arbejde sammen og hjælpe hianden til at vokse sig store og stærke? Kom med på vandretur i skoven i selskab med Danmarks førende skovprofessor og lær om fortidens og fremtidens træarter.

Godt Nytår! Nytåret betyder afslutninger og begyndelser, men særligt for overgangen mellem år 2025 til 2026 sker der vidunderlige transformationer. I dagens episode af Lajlas Spirituelle Hjørne vil jeg gå i dybden med det forgangne år, men også kigge frem i det nye. Lyt med og hør hvad du har i vente!  Ønsker du at komme i kontakt med mig eller ønsker du at se hvilke kurser og sessioner jeg tilbyder? Alt det finder du via linket til min hjemmeside: https://lifejourneyinstitute.dk/ 

Regeringen har 6. november 2025 sendt et omfattende lovforslag i høring, som vil afskaffe tilbudsloven og gennemføre en et par øvrige væsentlige udbudsretlige ændringer. Forslaget skal nu behandles i Folketinget.I denne episode gennemgås ændringerne med et praktisk fokus for dig som arbejder med bygge- og anlægskontrakter under tærskelværdien for EU-udbud.

Centerns nya partiledare har presenterat sig för väljarna, men vart är partiet på väg egentligen? Djävulen sitter som vanligt i detaljerna och vägen verkar utstakad mot... tja. Och så letar vi efter sossarnas påstådda vänstersväng och hittar den inte. Postproduktion av Hakuna Matata Produktion

Søndag blev AaB og Lyngby sendt ned i 1. division, mens Vejle lykkedes med en mirakuløs redningsaktion. Sammen med Andreas Kraul ser vi på de to nedrykkeres største udfordringer og sender gode råd i retning af Vejle om, hvordan de skal undgå at komme i suppedasen igen. (02:40) I weekenden blev to nye danske badmintonstjerner skabt. Der var ingen forventninger til den danske herredouble med William Kryger Boe og Christian Faust Kjær i Thailand Open. Men de to unge danskere spillede sig hele vejen til finalen, og efter dagens program har de også spillet sig ind i vores hjerter. (16:05) Danmark har skæbnen i egne hænder, når de tirsdag aften tørner sammen med tyskerne til VM i ishockey i Boxen. Vores kommentator Frederik Lindved er så fortrøstningsfuld på danskernes vegne, at han allerede har planlagt, hvordan han skal skabe sig, når Danmark sikrer sig avancement. (26:05) Vært: Emil Schiønning Medvært: Kresten Mosbæk Gæster: Andreas Kraul, Frederik Lindved, William Kryger Boe og Christian Faust Kjær

Et interview med Grundtvigs Højskoles nye forstander Tobias Bornakke Bramsen

Om allt skiter sig, vad fan gör du då? Samir Yosufi om den märkliga sporten powerslap. Hanna briljerar i SPÅD! Vi ska ut på turné! Bland annat till Christophers hemstad Linköping. Sök på En kväll med Sveriges Radio för biljetter och info. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Vi starter året med en efterlysning, lad mig være din GPS i en dårlig taxa, et terrorangreb i New Orleans med ISIS-flag, biljagt i New York, Musken gider ikke det GDPR, en rigtig trafiknyt-podcast, pantsæt dit organ og kør en tur på Aman, ikke royalist men loyalist af Kongehuset, kryds Øresund med det lakerede skrivebord fra nytårstalen Pingo, et Yellow Submarine-cover på bagtapetet, det bliver et nej tak til jernmarker, kør nu bare din egen nytårstale, hvem var kongen af Djursland? en folkehøring med et spidst og snævert udvalg for immateriel kulturarv, pubberne lukker i England og der jamres til fagbladet fra medierne over Facebook.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg (79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud (79 kroner herefter) Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Diamanti med hyldest til Edgar Davids, “Goddag, du skal spille venstre back.”, er der nogen der har set Phil Foden? Boxing Days nærmer sig, en påtale for beklædningen i United, Dalot – nogenlunde spiller med fart, var dét det for Marcus Rashford? Hvornår spillede Mason Mount senest 90 minutters fodbold? Højlund i offensiven på Instagram, og topniveauet kan blive endnu højere, Johnny Evans må være skadet, en varm kartoffel til transfermarkedet, Bendtner er ikke målmændenes talsmand, den bedste redning i historien, overfaldsfodbold i Nottingham Forest, en middelmådig spiller i et godt kvartal, fra Leeds til kaffe i Kroatien og rammer Chelsea en dårlig periode? Et hjemmebanenederlag til Barcelona og hvorfor blev Bo Henriksen ikke landstræner?Værter: Peter Falktoft og Nicklas BendtnerEkspert: David AndersenProduktion: PodAmokJingle: Morten Breum

Bøllebank og Nederlag  Efter nederlagene til Brabrand i pokalen og Randers i Superligaen, hvor FCN ikke var i nærheden af deres niveau, er optimismen lidt på pause. Det var nogle dyrebare lærepenge for tigrene. Solid Sejr Mod Viborg Trods modgangen løftede FCN sig og fik en solid 2-1 sejr over Viborg på hjemmebane. En kamp, der egentlig var mere overbevisende end tallene antyder – FCN havde styr på spillet. Forventninger til Brøndby Optakten til mødet med Brøndby er lidt afventende, men måske kan den kamp byde på en overraskelse. Unge Tigre i Premier League Cupen I mellemtiden viste de unge kræfter sig frem med en flot 2-0 sejr i Premier League Cupen – et lovende tegn for fremtiden. Nyt Format Hold øje, for vi teaser også et nyt format, som vi er virkelig spændte på at præsentere! I studiet er vi mange værter og velkendte stemmer – men i dag kan vi præsentere en debutant, Mikkel Rosenvold. Tag godt imod ham! Og hvis der sidder andre med en fløjlsblød stemme og noget på hjerte, så hører vi gerne fra jer!

De to værter er nærmest overgearet friske. De vælter ud af mine høretelefoner i en voldsomt energisk samtale, der får mig til at glemme, at de slet ikke er rigtige mennesker. Manden og kvinden, der diskuterer AI i min podcast-app, er nemlig selv AI. Udviklet af Google.  Med den nye opdatering af Googles AI NotebookLM er der sket noget uventet: en funktion, der tilfældigt blev lanceret, har potentialet til at revolutionere podcast-verdenen. NotebookLM er primært designet som et avanceret noteværktøj, men med den seneste opdatering kan den nu automatisk skabe samtaler mellem to virtuelle værter ud fra ethvert skriftligt indhold. Resultatet er en forbløffende realistisk og livlig podcastoplevelse, der hurtigt kan omdanne nyhedsbreve, rapporter eller andre tekster til levende samtaler. Flere ser dette som et spændende eksperiment, hvor det er muligt at få hurtige, koncentrerede lydversioner af komplekse tekster. Selvom kvaliteten er høj, er der dog også udfordringer og etiske overvejelser, da indholdet er skabt af AI uden menneskelig redigering eller kontrol.  Teknologien rejser spørgsmål om autenticitet og troværdighed, og hvordan AI vil påvirke det traditionelle medielandskab. Vil vi fremover lytte til podcasts skabt af mennesker eller maskiner?  I studiet hos Henrik Føhns:  Tim Frank Andersen, Institute of AI Jan Birkemose, Medietrends Links: NotebookLM https://notebooklm.google.com Institute of AI https://instituteof.ai/ Medietrends https://www.medietrends.dk/ Spamsongs https://digidi.net/spamsongs

Godmorgen, Goddag, Godaften - GO'NOVA!Vi har samlet de bedste klip for ugens løb direkte til dine latter muskler.I denne uge har vi nemlig både smagt på Dennis hjemmedyrkede chili - og chokoladekiks, som jo skal spises på en helt særlig måde. Vi lyttes ved, God weekend.

Goddag og velkommen til Oldtrafford.dk's podcast! Så er det blevet tid igen! Premier League sæsonen 24/25 starter på fredag klokken 21:00! Og det er United, der åbner ballet! Endnu en sæson er overstået, og en ny kan begynde. Som altid er en ny sæson lig med nyt håb. Hvor ender vi i tabellen? Hvordan kommer vores nye spillere til at klare sig? Hvem bliver topscorer? Hvem af de unge slår igennem på førsteholdet? Slår vi vanskabningerne fra Liverpool? Kommer der et trofæ mere hjem? Alle de spørgsmål stiller vi United-fans os selv hvert eneste år, når sæsonen står for døren MED STOR OPTIMISME! Men er det bare mig, eller er håbet lige et MY større I år? Vært: Nicolas Due Fangel Gæster: Peter Tarris og Thobias Hermannsen

Kasper Hjulmand er stoppet som dansk landstræner. Hvilket aftryk har han sat, og hvad er hans begrundelse? Det kan du blive klogere på i ugens sidste udgave af Hattrick, hvor vi også kigger på et muligt problem i DBU samt en transferbombe, som snart kan ramme Superligaen. Vært og produktion: Oliver RoutledgeLyddesign: William DinesenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

GODMORGEN, GODDAG, GODAFTEN, GO'NOVA!! Vi har samlet de bedste klip for ugens løb direkte til dine latter muskler. Vi lyttes ved, God weekend.

Fra pandemi-limbo til en spurt af lovgivning, fra grønt boom til traktorballade, og fra Qatargate til Russiagate: Rikke og Thomas trækker de store linjer i det Parlament, der efter fem dramatiske år havde sidste samling i denne uge. Nu er der valgkamp indtil 9. juni.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Goddag og velkommen til Oldtrafford.dk's podcast med din vært Nicolas Due Fangel  I dagens afsnit skal vi tale om Manchester Uniteds flade weekend hvor de røde djævle gæstede kirsebærene “Bournemouth”.  Er Champions League-drømmen helt død og begravet nu? Er Casemiro for gammel? Og Har Ten Hag mistet tøjlerne i omklædningsrummet?  Derudover skal vi også kigge frem mod årets største kamp: Manchester United drager ned i landet for at møde Coventry City på Wembley!  Går Manchester United videre til FA-cup-finalen og kan et trofæ måske redde Ten Hags job?  Alt det dykker vi ned i, i dagens afsnit  Dagens gæst er ven af podcasten Mathias Frantsen.

Velkommen Eugen Gritschneder, Absolvent der Abt. VII - Kamera, der in Folge 47 von Alles Geht unser Gast war. Er spricht mit Mareike über Verwandschaften, sein Studium an der HFF München und den Weg auf Schlittschuhen und über Dänemark dahin und übers Gewinnen und Verlieren. Außerdem geht es um Demut, um Welten, die er entdecken darf und um Musik.Eugens Webseite findet ihr hier. Dort seht ihr auch noch Komponistenporträts.Die Homepage von EFC (der "dänischen Zauberschule") ist www.efc.dk.Richtig wäre übrigens: „Goddag mit navn er Mareike“ - nicht MIN navn.Das ISS Foto findet hier auf Instagram.Den Trailer für die Bruiser seht ihr hier. Den ganzen Film kann man bei Edition Salzgeber als VoD sehen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Støt os her: lydenaflaliga.10er.app og få dit spørgsmål/input besvaret af os! På dagens spiseseddel har Jonas Knudsen og Paulo Chichon bl.a. Xavis farvel, Copa del Rey, Cádiz nye træner, Gironas bredde, Real Madrid, Atlético og meget andet. Har du en god historie fra spansk fodbold? Vi vil så gerne høre den, så skriv den ned eller indtal den som en memo på din telefon og send den som mail til paulochichon@gmail.com. Vi quizzer sammen med Pundit. Køb spillet her: punditgames.dk/collections/all og brug koden "LYDEN20", for at få rabat og samtidigt støtte podcasten.

Hvem synger discohittet "Kung Fu Fighting" (i kategorien "1974")? Hvad hedder boybandet med "No Matter What" (i "Quiz-kampen: 90'er popgrupper")? Hvem synger "Goodbye My Lover" i 2005 ("Goddag og Farvel Quizzen")? Vært: Kenneth K.

Godmorgon, Goddag och God eftermiddag alla våra kära lyssnare, och varmt välkomna till S2E5 av Golfens Enda Podcast! Podden för dig som vill lära dig mer om golf men även få massvis av roliga skratt längs vägen. Jens Dantorp är på besök i podden, det räcker så. Tack till alla er som lyssnar, nedan hittar ni länken till våra olika Sociala medier för att lättare kunna ta del av allt det senaste från panelen, men även alla nyheter inom golfvärlden. Glöm inte att joina vår Fantasy League! Spotify: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Instagram: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Golfens Enda Podcast: Fantasy League: ⁠⁠GEP⁠⁠

Godmorgon, Goddag och Godeftermiddag alla våra kära lyssnare, och varmt välkomna till S2E4 av Golfens Enda Podcast! Podden för dig som vill lära dig mer om golf men även få massvis av roliga skratt längs vägen. I veckans avsnitt har vi fått besök av ingen mindre än Sveriges supercoach: Hans Larsson! Med lärjungar såsom Madelena Sagström och Ludvig Åberg under sina vingar navigerar han oss poddmedlemmar och er som lyssnar genom golfhimlen. Så dra upp volymen och lyssna ordentligt, här finns det mycket lärdomar att ta åt sig! Tack till alla er som lyssnar, nedan hittar ni länken till våra olika Sociala medier för att lättare kunna ta del av allt det senaste från panelen, men även alla nyheter inom golfvärlden. Glöm inte att joina vår Fantasy League! Spotify: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Instagram: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Golfens Enda Podcast: Fantasy League: ⁠⁠GEP⁠⁠

Godmorgon, Goddag och God eftermiddag alla våra kära lyssnare, och varmt välkomna till S2E3 av Golfens Enda Podcast! Podden för dig som vill lära dig mer om golf men även få massvis av roliga skratt längs vägen. I veckans avsnitt går vi på djupet kring de största rubrikerna från de senaste två veckorna. Hur det var att se Tiger tillbaka på banan, frågor om golfbollen kommer gå extremt mycket kortare (eller vad är det som gäller egentligen) och inte minst: RAHM TILL LIV! Tack till alla er som lyssnar, nedan hittar ni länken till våra olika Sociala medier för att lättare kunna ta del av allt det senaste från panelen, men även alla nyheter inom golfvärlden. Glöm inte att joina vår Fantasy League! Spotify: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Instagram: ⁠⁠GolfensEndaPodcast⁠⁠ Golfens Enda Podcast: Fantasy League: ⁠⁠GEP⁠⁠

Godmorgon, Goddag och Godeftermiddag alla våra kära lyssnare, och varmt välkomna till S2E2 av Golfens Enda Podcast! Podden för dig som vill lära dig mer om golf men även få massvis av roliga skratt längs vägen. I veckans avsnitt går vi på djupet kring vem Pontus Nyholm är, vad som lett fram till där han är idag och givetvis mycket andra härliga delar! Tack till alla er som lyssnar, nedan hittar ni länken till våra olika Sociala medier för att lättare kunna ta del av allt det senaste från panelen, men även alla nyheter inom golfvärlden. Glöm inte att joina vår Fantasy League! Spotify: ⁠GolfensEndaPodcast⁠ Instagram: ⁠GolfensEndaPodcast⁠ Golfens Enda Podcast: Fantasy League: ⁠GEP⁠

Så er vi tilbage med endnu et afsnit af Kongerne Af London!Efter en lille ferie er vi tilbage for at snakke jer igennem 2 kampe.Vi starter med en rejsereportage fra vores tur til Emirates, og sejren mod Burnley.Derefter diskuterer vi weekendens sejr over Brentford, som står noget klarer i erindringerne.Vi vender også Havertz' succesoplevelse, manglende angriber mål og målmandsposten.Dine værter er: Malte Gjandrup & Emil ValdbjørnRigtig god lytter!

I dagens afsnit af Sort Snak glæder panelet sig over sæsonens første storsejr i Superligaen, vi ærgrer os over et lidt tamt pokalexit, der kommenteres på nogle af pointerne i Thomas Thomasberg-interviewet fra i fredags, og så ser vi frem mod det meget spændende og vanskelige opgør på søndag hjemme mod FC Nordsjælland i selskab med Casper de Linde fra FCN-podcasten Nordsjælland Dreamin'. Panel: Rune Thyboe Vejersø & Lars Noe Lauridsen, gæst: Casper de Linde, vært: Thomas Schouv Jakobsen Tidskoder: 00:03:34: Hvidovre-nedtakt 00:25:10: Nederlag i pokalen 00:33:57: Fyringer & Forlængelser 00:44:52: Thomas Thomasberg revisited 00:56:42: Optakt FCN med Casper de Linde Note: I FCN-optakten nævnes en Hvidovre-kamp, der 'vistnok' var i 1987. Det er ikke korrekt - kampen blev spillet 14.10. 1984. Husk, at du kan støtte podcasten via et abonnement på https://sortsnakpodcast.10er.app/

Något förträngt stiger plötsligt upp och skakar om i hettan. Med avstamp i Sigmund Freud och i fyra romaner sätter Lyra Ekström Lindbäck ljuset på sommarens omvälvande oro. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.1. Bonjour Tristesse och dubbelheten som smyger sig påSommarhuset. Några sysslolösa veckor under årets kulmen, indränkta i idyll och sentimentalitet. Tiden stannar. Det enda som hörs är humlesurr, hängmattans knakande svaj och tjuten av tärnor från viken. Man uppslukas av lättsamma fikastunder i syrenbersån med familjen, strandpromenader och solbad. Äntligen, föreställer man sig, ska man få vila från alla problem.Men oftast smyger sig andra stämningar snart på. Titeln på Françoise Sagans roman, ”Bonjour tristesse” från 1954, är svåröversatt. På engelska har den fått bli ”Hello sadness”. Kanske borde den kallas ”Goddag vemod” på svenska. När Lily Vallquists översättning utkom 1955 hette den först ”Ett moln på min himmel”, men idag ges den ut under originaltiteln. Franskans ”tristesse” motsvaras dock inte av svenskans tristess, utan betyder snarare svårmod eller sorg. Romanen skildrar sommarveckornas kluvenhet genom den 17-åriga Cécile. Hennes rumlare till pappa, ensamt ansvarig för hennes fostran sedan mamman dog, har hyrt ett hus vid Rivieran till dem och hans unga älskarinna. Ytligt sett är den korta berättelsen bräddfull av idyll. ”Nere på havsbottnen fick jag syn på en underbar, rosafärgad och blå snäcka”, minns Cécile; ”jag dök efter den och höll den sedan, ren och rundslipad, gömd i handen ända till lunchen.” Hon bär runt på den som en amulett, en skatt som består in i berättandets presens. ”Jag vet inte hur det kommer sig att jag inte har tappat den”, skriver hon, ”jag som annars brukar tappa allting. Den ligger i min hand idag, rosafärgad och ljum, och när jag ser på den har jag lust att gråta.”Vari består Céciles sorger? Hon sträcker ut sig i en av vilstolarna på terrassen under en himmel översållad av stjärnor, och lyssnar till cikadorna. Hon inleder en romans med den snälla unga mannen Cyril som hon har träffat på stranden. Hon avnjuter sin frukost – en apelsin och en kopp svart kaffe – på hustrappan medan solen stryker bort lakanens avtryck från hennes hud.Men i denna visuellt så njutbara roman finns en konstant dubbelhet. Namnet Cécile kommer från latinets ”caecus”, som betyder blind. Jag vet inte om Sagan valt det med avsikt, men om inte är slumpen lika talande. Cécile tycker själv att hon ser allt. När pappan bjuder hennes döda mors väninna Anne till sommarhuset avkodar hon knivskarpt deras diskreta känslospel. Till hennes och den unga älskarinnans stora förtvivlan inleder pappan och Anne snart en romans.Anne är en seriös person, och med henne följer seriösa saker som en förlovning med pappan och ordning i Céciles eftersatta studier. Sorglösheten som den tonåriga flickan dittills vältrat sig i är därmed hotad. Hon börjar konspirera tillsammans med den ratade älskarinnan för att bryta upp pappans och Annes relation.Istället för att bara glida med i livets skiftningar blir Cécile nu en manipulatör av rang. Insikten om hur påverkbara andra människors känsloliv är har dock ett pris. En kuslig själviakttagelse börjar snart ta form. ”För första gången i mitt liv tycktes detta 'jag' klyva sig”, konstaterar hon, ”och upptäckten av en dylik dubbelhet gjorde mig ytterligt förvånad.” Stolthet blandas med självförakt. Tillsammans med den sanddoftande hettan och de svalkande brisarna från havet uppstår ett nytt rum inom henne, som speglar den konstlade avskildhet de lever i vid sommarhuset.Sagan, som bara var 18 när ”Bonjour tristesse” publicerades, har en mästerlig förmåga att blanda samman det yttre och det inre landskapet, tills vackra utsikter blir till halvblinda självinsikter. Halvslummern i hettan får gradvis något inom Cécile att brista. Men hennes obehag inger mig en paradoxal lättnad under läsningen. Jag har alltid haft svårt för semestern, och Sagan tycks bekräfta att ledigheten inte alls behöver innebära en frid. Snarare kan en särskild typ av obehag växa fram under sommarveckorna, som påminner om Sigmund Freuds beskrivning av das Unheimliche. På svenska översätts das Unheimliche ofta till det kusliga, men det leder i min mening lite fel. Snarare än något skräckfilmsartat är det ohemlika eller ohemliga en upplevelse av något främmande inom det välbekanta och familjära. Det är något man har ansträngt sig för att dölja för sig själv. I Sagans roman uppstår känslan när Cécile upptäcker något omänskligt i sitt eget jag, en empatilöshet som kontrasterar mot hennes roll som vacker och sorglös flicka. Kanske är semestern i själva verket ohemlikhetens främsta högtid. När dagarna mjuknar i sömmarna och de rutinmässiga relationerna till närstående luckras upp kan bortträngda bottensediment stiga mot ytan. Att Anne är en väninna till Céciles döda mor är knappast en detalj i sammanhanget, även om det mest nämns i förbifarten. Vardagen i den stökiga våningen i Paris, dit Cécile och hennes pappa ska återvända efter sommaren, framstår som bräcklig och otillräcklig vid tanken på att den ordentliga Anne skulle kunna flytta in.Men Cécile triumferar i sina manipulationer och bryter upp deras relation. Triumfen surnar dock snabbt. När hon i slutet ställs inför den besegrade Annes ”förstörda ansikte” begriper Cécile något obehagligt. Hon har ”angripit en levande, kännande människa och inte ett väsen”. Anne har en gång varit barn, ”sedan ung flicka, sedan kvinna. Nu var hon fyrtio år, men hon var ensam”. Det är nog inte främst samvetet som skakar Cécile. Livets gång har blivit så konkret för henne att den framstår som avig och banal genom det åldrande kvinnoansiktets tårar. Tiden har inte stått stilla under hennes semester. Tvärtom, vilket berättandets tillbakablickande ständigt påminner läsaren om, har veckorna i sommarhuset tvingat Cécile att börja betrakta livet som en godtycklig samling av förflutna episoder. Även om man kan ta dem i sina egna händer kan man inte ändra dem i efterhand. Därför blir hon illa berörd av den vackra snäckan hon en gång fiskade upp från havsbottnen, vars släthet fortfarande känns likadan mot fingertopparna. Så kan tonårstidens första antydan om semesterns ohemlikhet se ut.  2. Alberte-trilogin och hemmet utanför hemmetVari består det välbekanta och det främmande? Är det bara en vanefråga? Eller finns det ett annat slags djup inom oss, som säger ”på den här platsen, med de här människorna hör jag hemma”? I ordet ”smultronställe” bor en sådan längtan efter en liten glänta på jorden där man rent godtyckligt känner sig hemma. Ett hörn av världen som är ens eget, ett hem utanför hemmet. Där det finns ”humlesurr, stilla fläktar genom lövverket, smultron som man kan nå utan att ändra ställning, någon som kommer och säger till kanske, att klockan är mycket, ropar hem en till en måltid i det fria, under träd”, som Cora Sandel skriver. Som hennes berättare Alberte letar vi efter känslan som gör oss ”på vippen att ropa att här var den plats där de skulle stanna, det ögonblick i tiden de skulle gripa.”I hela sitt liv har Alberte letat förgäves efter den känslan. Som tonåring vantrivs hon i det småborgerliga hemmet i Nordnorge, och senare, som ung kvinna, skapar hon en flyktig bohemtillvaro för sig i Paris. Men kanske består frihetskänslan hon upplever där bara i att ha sluppit ifrån pressen på att hitta sin plats. En frihet från, snarare än till, ett hem. För när Alberte får barn blir bristen tydlig: hon har inte fast mark under fötterna. Hon måste skaffa det, för hennes lilla son behöver det.Om man inte kan ge sina barn ett drömhem vill man åtminstone kunna ta dem till smultronställen på somrarna. Man vill ge dem grönska, stränder och vilda lekar i det fria, se fräknarna breda ut sig på stadsbleka kinder och benen fyllas av skrubbsår.Albertes son är klen och försvagad sedan de fattiga och frusna krigsåren i Paris. Om kvällen lägger hon örat mot hans bröstkorg och hör det lilla hjärtat banka alldeles för fort. Relationen till hans far, skulptören Sivert, är ansträngd, på väg att bli bitter. Men nu ska de på sommarferie under några veckor, tillsammans med några goda vänner i ett litet hus vid Bretagnekusten.Redan på tåget ut hör Alberte ett sus från för länge sedan. ”Det fyllde luften och var överallt, låg bakom och omkring alla andra ljud. Hon kunde inte göra klart för sig vad det var.” Men så stannar de på rälsen en stund. Och med ens ”var luften alldeles fylld av brus, en väldig, monoton sång på två toner. Den steg och sjönk, kom och gick som en andning utifrån rymden någonstans, förde henne många år bakåt i tiden.” Det är havet. Atlanten den här gången, och inte Ishavet som hon vuxit upp vid, men ändå. En livgivande fukt som får dragen att mjukna, ”som om en stramande mask föll av dem”.Vad släpper man fram när man kommer fram, kommer hem? Och varför kan det göra så ont att äntligen lyckas känna det? Alberte har ju kommit fram till ett smultronställe. Äntligen står hon i en slänt full av klöver och groblad som kittlar de nakna fotsulorna. Vännen bredvid gnolar en melodi som drar upp något obestämt ur minnet. Sandel skriver: ”En glimt av något som ligger så långt bakom att det är som en annan människas tillvaro, något man har hört om eller läst. En snabb liten tankekedja: Jag måste ha gått fel, när gick jag fel, var gick jag fel? Jag har kommit till galen plats.” Att komma hem och att inse att man är vilse kan vara samma sak. 1919, strax före sommarferien som skildras i sista delen av Sandels trilogi, skrevs Sigmund Freuds essä om det kusliga, ”Das Unheimliche”. Genom etymologin understryker Freud hur det ohemlika alltid ligger på lur inuti det hemlika: ”Heimlich är alltså ett ord som utvecklar sin betydelse mot ambivalens, tills det slutligen sammanfaller med sin motsats unheimlich.” Det ohemlika eller ohemliga är något som vi har hållit hemligt för oss själva som tränger fram som om det vore främmande. Att hitta sitt smultronställe, ett hem utanför hemmet, är alltså att skapa en perfekt spelplats för det man har förträngt. Ingenting särskilt behöver hända under sommarveckorna. Men det är en bedräglig illusion att vardagen kan sättas på paus. Eller kanske snarare, att en sådan paus inte skulle få några konsekvenser. I den somriga rofylldheten kan blandade känslor breda ut sig. Tillvarons garnnystan vidgas, och pustar av såväl tomhet som liv och verklighet kan slippa igenom.I Sverige registreras idag de flesta skilsmässor i oktober. Kanske är det först då som efterverkningarna från sommarveckorna har hunnit spelas ut. September är den näst vanligaste skilsmässomånaden. Många står liksom Alberte med bara fötter på en gräsmatta i juli och känner en havsbris och tänker: ja, nej, ja, nej, hur hamnade jag egentligen här?En natt smyger hon ut ur huset med sin vän Liesel. De sätter sig i slänten tillsammans, hopkrupna på en regnrock. För en gångs skull lyckas de verkligen prata: dela sin förtvivlan och sin ensamhet. När Alberte blickar tillbaka mot huset ser det annorlunda ut, ”overkligt och som svagt självlysande i skenet från den sneda månskäran.” Därinne sover hennes familj och deras vänner. ”Vilka är de allihop? Finns de egentligen? Är de mer levande än dockan Mimi som blundar så snart man lägger henne?”Ute i Bretagnenattens havsbrusande månljusluft finns det plats för ett främlingskap som Alberte annars försöker tränga undan. Kusliga som dockor blir hennes närmaste medmänniskor. ”Det är som om man satt och såg tillbaka på en tillvaro man lämnat”, tänker hon, ”en dörr som stängts för alltid.” Är det kanske i själva verket där och då den stängs? Det kommer att dröja år och hundratals sidor innan hon till sist lämnar Sivert.Men redan på tåget in till staden känner hon hur den vanliga avdomnade maktlösheten har ändrat karaktär. Bohemsällskapet förbereder sig på att stiga av, säger farväl till sin tillfälligt utvidgade semesterfamilj medan Paris välbekanta hustak och kupoler tornar upp sig utanför fönstret. Längst inne i sinnet har Alberte ”en känsla av att ingenting av det som händer är riktigt verkligt. […] Av att allt som samtliga säger och gör egentligen inte förhåller sig så.”Fast mark under fötterna kan se ut på olika sätt. Det kan bestå i att våga släppa fram sitt eget främlingskap: inför sitt liv, sin partner, till och med inför sina barn. Att hitta sitt smultronställe kan innebära mer än bara en stunds lugn och ro. I hemmet utanför hemmet kan skälvningar mellan det välbekanta och det fördolda uppstå, ibland genom något så enkelt och rent som en havsbris. 3. Det andra stället och verklighetens sanna naturBjuder man in en sommargäst kan det egna hemmet förvandlas till en semesterort. Är gästen dessutom konstnär eller författare hoppas man kanske att denna ska tillföra någon extra magi till platsen. I hundratals år har rika mecenater erbjudit gästhem åt olika konstutövare, särskilt under sommarveckorna. En av dem är den excentriska amerikanska salongsvärdinnan Mabel Dodge Luhan. 1917 flyttade hon till Taos i New Mexico, där hon så småningom kom att ingå sitt fjärde äktenskap med en man ur ursprungsbefolkningen och grunda en konstnärskoloni. Luhan skrev själv, men enbart memoarer. Hon var fascinerad av romanförfattares förmåga att förhöja livsnärvaron genom fantasin. ”När han skriver”, sa hon om D.H. Lawrence, ”är erfarenheten mer verklig för honom än när den ägde rum.” Luhan skickar brev efter brev till den engelska författaren för att uppmana honom att komma till hennes enorma, palatsliknande bostad i Taos. Genom hans blick föreställer hon sig att den latenta magin i omgivningarna ska göras rättvisa.Och när han kommer frigörs hon äntligen från ”den hemska känslan av futtighet”. Hon blir ”arg eller sårad eller förbluffad av hans oberäkneligt föränderliga sätt”, men aldrig uttråkad eller deprimerad. Men konstens omvandling av verkligheten stannar inte där. Hennes memoar över deras möte, ”Lorenzo in Taos” från 1932, har idag fått ett extra lager av fiktion. Rachel Cusks roman ”Andra stället” från 2021 är intimt baserad på Luhans återgivning av sina brev, samtal och upplevelser med Lawrence. I denna fantasi om en historisk människas förverkligade fantasi om att en författare ska förhöja hennes livsnärvaro med sin livliga fantasi finns, paradoxalt nog, en hel del längtan efter autenticitet. Cusks berättarjag M – som i Mabel – är bosatt i ett annat märkligt landskap. Tillsammans med sin andra make har hon slagit sig ner i ett isolerat träskmarksområde längs den engelska kusten. Det är kargt, blött och melankoliskt. Hon längtar efter konstnären L:s ögon på det – L som i Lawrence.”Vårt landskap”, skriver hon till honom i ett brev, ”är som en gåta som folk dras till men i slutändan helt missuppfattat. Det är fullt av ödslighet och tröst och mystik och det har ännu inte avslöjat sin hemlighet för någon.” Vad är det för hemlighet som ska avlockas landskapet? Och varför just genom konsten? Freuds begrepp om das Unheimliche syftar på känslan när något som borde ha förblivit dolt uppenbaras. Enligt Freud är det ohemlika mycket rikhaltigare i konsten än i verkligheten, eftersom konsten är undantagen realitetsprövningen. Önsketänkande och vidskeplighet kan alltså breda ut sig utan att behöva motsägas; vi vet ju att vi läser en saga.Den här oroväckande effekten kan förstärkas om författaren leker med verklighetspremisserna, så att vi inte riktigt vet vad ska tro. Freud ger exempel från den tyska romantiska författaren E.T.A. Hoffmann, som ”till en början inte låter oss veta om han tänker föra in oss i den reella världen eller i en av honom fritt vald fantasivärld.” Cusk gör samma sak i ”Andra stället”. Romanen inleds med att M påstår sig ha mött självaste djävulen på ett tåg.Det demoniska återkommer sedan i beskrivningarna av L:s blick, som M hoppas på så mycket från. Mycket riktigt får hon tillgång till ett annat perspektiv i hans sällskap, men det beskrivs som en ”fruktansvärd objektivitet”. Att se saker ”som de egentligen [är]” skapar ett främlingskap i hennes kärleksfulla vardagsliv med maken Tony och den vuxna dottern Justine. Cusk beskriver det som en sorts illojalitetskänslor: ”till och med där, mitt bland det jag älskade mest hade han förmågan att få mig att tvivla och blottlägga det i mig själv som annars var dolt”. Det ohemlika blir en ögonblicklig uppenbarelse om ett hemligt, kanske till och med hotfullt, hem. Mabel Dodge Luhan skriver att hon kände sig som D.H. Lawrences syster. Redan från den första stunden när de möts känner hon en fulländad kontakt, som dock förblir outgrundlig. Det låter nästan infantilt, som när spädbarnet föds in i en värld av bottenlösa och givna relationer. Konstnärens närvaro chockar henne tillbaka in i en varseblivning som varken kan sortera eller konstruera.För Cusks M är det den sköra känslan av mening och sammanhang i vardagen som står på spel. I mötet med L börjar hon frukta att allt hon har byggt upp ska rasa ihop, som det gjorde efter hennes första skilsmässa. Nu är hon plågsamt medveten om vad en sådan förstörelse kan kosta. Men suget efter konstnärgästens magiska närvaro släpper inte taget. M får till sist vad Mabel Dodge Luhan förgäves suktade efter: ett oblandat skönt sommarögonblick.En kväll går M och hennes dotter Justine ner för att bada i månljuset. De har glömt badkläderna, och ljuvheten får en anstrykning av tabu när de bestämmer sig för att bada nakna. Träffsäkert beskriver Cusk den särskilda kroppsliga obekvämhet som växer fram mellan vuxna barn och föräldrar, som är så underlig med tanke på relationens ursprungliga köttslighet. De lovar varandra att inte titta, och simmar sedan ”stillsamt genom vattnet som i månskenet såg ogenomskinligt och ljust ut, som mjölk” medan marelden glittrar över deras armar.I nästa stund märker de att någon iakttar dem. Det är L, såklart, som skyndar iväg över stigen för att måla vad han har sett. Efter hans död finner M en abstrakt tavla, där hon och Justine bara blivit till suddiga ljusfläckar i mörkret. Nakenheten är fångad och oskadliggjord på samma gång. Något som borde ha förblivit fördolt har framträtt, men bara nästan.Cusks roman lämnar Luhans verklighet för att istället döda sin konstnär och låta hans verk fullborda berättarens sommarvärld. Det är vackert, men det klingar lite falskt. I den riktiga historien tvingades Luhan leva vidare med insikten om att ”det inte finns ett enda stabilt element i universum, vare sig inom eller utanför min egen hjärna”. Lawrences semestervistelse tog slut, men ohemlikheten som hans närvaro hade öppnat för fortsatte att mala inom henne. Frågan är om det är Mabel eller M som har hittat hem i verkligheten.  4. Mot fyren och sommarens möjlighetSolen flödar in i huset. Den lyser klart ”på cricketträn, flanellbyxor, stråhattar, bläckhorn, färgkoppar, skalbaggar och kranier av småfåglar, och kom[mer] de långa, fransiga tångrankorna som [sitter] fastspikade på väggen att utdunsta en doft av salt och sjögräs – samma doft som f[i]nns i handdukarna, fulla av sand efter all badning”. Idyllen framstår som ett orubbligt faktum i inledningen av Virginia Woolfs roman ”Mot fyren”. Men vartenda bräddfullt ögonblick präglas samtidigt av en hotande frånvaro, en kommande tomhet.I centrum av sommartillvaron på den skotska ön Skye finns Mrs Ramsay, åttabarnsmor och familjens givna mittpunkt, värdinna för en handfull medbjudna gäster. Hon är den sortens åldrande kvinna som säger ”nu ska vi ha det trevligt” och menar det. När yngste sonen frågar om de kan segla ut till fyren imorgon muttrar fadern, den kylige filosofen, att det troligen inte blir vackert väder. Jo, insisterar Mrs Ramsay. Det blir säkert vackert väder.Mrs Ramsay genomskådar inte, hon insisterar inte på alltings komplexitet. Men hon är mycket väl medveten om trivselns avigsida. Inunder den gemytliga samvaron finns ett spöklikt fluidum. En kväll när hon serverar soppan känner hon sig för en stund som om hon står ”utanför strömvirveln; eller att en skugga hade fallit och frånvaron av färg kom henne att se tingen i deras rätta dager.” Rummet saknar plötsligt charm. Alla människor tycks avskurna från sina bordsgrannar. Det finns en underliggande ångest, som Heidegger efter Freud kallar unheimlich. För Heidegger är det ohemlika den föremålslösa uppenbarelsen av att den mänskliga tillvaron är godtycklig i relation till världen. Det ohemlika är ett främlingskap, en oförmåga att känna sig hemma i livet som ytterst påminner oss om att vi alla ska dö. Mrs Ramsay, som är baserad på Woolfs egen mamma, har tagit på sig att avvärja denna ångest från alla i sin omgivning. Hon är, kan man säga, det hemlikas arbeterska. Så fort hon försvinner iväg ”råkar de [andra] i ett slags upplösning”. Utan någon fientlighet begrundar hon männens sterilitet i detta avseende, de klarar inte av att få den mellanmänskliga samvaron att pulsera naturligt igen. ”Och hela mödan att smälta samman allting och få det att flyta, mödan att skapa, vilade på henne.”Att just sommarveckorna har valts för att rama in Mrs Ramsays förmågor är ingen slump. Ingenting annat, vare sig skola eller jobb, håller ju samman tillvaron då. Varje dag är en blank sida av förströelser. Det händer inte särskilt mycket annat i romanen. Man frestas att, som författaren Margaret Atwood gjorde när hon läste den som nittonåring, utbrista: Vad handlar den ens om? Några sommargäster överväger att segla ut till fyren, men vädret blir för dåligt och resan får skjutas upp. Men Atwood plockar upp romanen igen mer än fyra decennier senare, när hon är över sextio. ”Vid nitton hade jag aldrig känt någon som hade dött”, tänker hon då. ”Jag begrep ingenting om den sortens förlust – om söndersmulningen av de levda livens fysiska texturer”. För tiden går. Två somrar skildras i ”Mot fyren”, före och efter Första världskriget. Emellan dem finns ett eget kapitel som bara handlar om husets förfall. Vinddragen nafsar i tapeter, träet mörknar och spricker. Inom parentes får vi veta att Mrs Ramsay har dött plötsligt en natt, att äldsta sonen har fallit på slagfältet och äldsta dottern dukat under i barnsäng. Så dyker två gamla kvinnor från byn plötsligt upp med skurhinkar; de har fått i uppdrag att ställa i ordning huset inför sommaren igen, familjen med gäster är på väg tillbaka.”Så meningslöst det var, så kaotiskt”, tänker konstnären Lily, som var gäst hos Ramsays både då och nu. ”Mrs Ramsay är död, Andrew stupad, Prue död hon också – hur ofta hon upprepade det väckte det ingen känsla hos henne.” Lily stirrar ut genom fönstret och reflekterar stumt: ”Och vi samlas alla i ett hus som det här, en morgon som denna”. Som semesterläsning är ”Mot fyren” lika underbar som oroväckande. Mrs Ramsays livsverk och bortgång både belyser och förkastar frågan om det ”egentligen” finns någon mening med tillvaron. Hon har ingen särskild bildning och inte ens någon allmänt fängslande karisma. Hon är borgerlig, tänker en av gästerna, dominant och fåfäng, tänker en annan. Hennes förmåga att skapa en känsla av sammanhang består inte i någon intellektuell insikt – för att understryka detta ställs den gång på gång mot hennes mans, filosofiprofessorns, arbete. Men kanske är den en viktigare begåvning.Genomskådandets sanning är inte den enda. Som författaren och filosofen Iris Murdoch skriver bör en författare snarare likna den Buddhistiska läromästare ”som sa att han som ung trodde att berg var berg och floder var floder”, men ”efter många års studier avgjorde att berg inte var berg och floder inte var floder” och till slut när han var gammal och vis ”kom till insikt om att berg är berg och floder är floder.” Emot det ohemlikas skrämmande godtycke har Mrs Ramsay vävt en kokong av trivsel och gemenskap. Däri faller solskenet över frukostens kaffekoppar, filtar läggs ut på gräsmattan, man går på en tur till stranden. Så blir sommaren till sommar igen, och när hon reflekterar över den döda kvinnan är det som om Lily får ett bättre grepp om penseln i sin hand. ”Man måste, tänkte hon, medan hon betänksamt doppade penselspetsen, vara öppen för den vardagliga verkligheten, man måste helt enkelt känna att detta är en stol, detta är ett bord, och ändå: Det är ett under, det är extas.”Trots tidens obönhörliga gång och dödens slutliga upplösning har Mrs Ramsay varje dag insisterat på sommarens idyll. Hon har vågat tro på att det finns en poäng med alla dessa flyktiga ögonblick av skönhet och trivsel. Kanske borde vi liksom hon ändå värna om våra naiva drömmar om sommaren. Livsnärvaron Mrs Ramsay har skapat dröjer sig ju kvar, också efter hennes död. Att säga ”vilken trevlig dag vi ska ha, det blir säkert vackert väder” behöver inte vara korkat och ytligt. Inunder trivseln lurar visserligen det ohemlika. Men sommarhuset kan ändå vara sommarhuset. Lyra Ekström Lindbäckförfattare, filosof och kritikerLitteraturFrançoise Sagan: Bonjour tristesse. 1954. Lilly Vallquists svenska översättning utkom 1955 på Wahlström & Widstrand.Cora Sandel: Alberte-serien – Alberte og Jakob (1926), Alberte og friheten (1931) och Bare Alberte (1939). Böckerna utkom åren efter på svenska med olika översättare på Bonniers.Rachel Cusk: Second place. Faber & Faber, 2021. Översatt till svenska som Andra stället samma år av Niclas Hval och utgiven på Albert Bonniers förlag. Mabel Dodge Luhan: Lorenzo in Taos. Knopf, 1932.Virginia Woolfs: To the Lighthouse, 1927. På svenska som Mot fyren 1953, i översättning av Ingalisa Munck och Sonja Bergvall. Margareta Backgårds nyöversättning utkom på H:ström text & kultur 2019.Sigmund Freuds essä Das Unheimliche publicerades 1919 och finns i svensk översättning i band 11 av Freuds samlade verk, utgivet på Natur och kultur, 2007.Musik i programmet (kronologiskt)Låten i Insensatez komponerad av Antonio Carlos Jobim, portugisisk text av Vinicius De Moraes och engelsk text av Norman Gimbel i olika utföranden:1. Antonio Carlos Jobim (piano), 1963.João Gilberto (gitarr och sång) , 1961.Ben Street (kontrabas), Ethan Iverson (piano), Albert Heath (trummor), 2013.Nummer 1 igen.Astrud Gilberto (sång), 1965.

Udsendelsen, hvor lytternes betragtninger, tips og spottings får den kærlighed, de fortjenerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mikkel og Astrid bearbejder Pernille Vermunds exit som NB-formand, før de finder ind i deres safe space: EU-kritik og argumenter for asylstop. Pernille Vermunds pludselige melding om, at hun agter at stoppe som formand, efterlader Nye Borgerlige i store problemer, mener Astrid. Politisk set kan indvandring og migration ellers snart blive et varmt emne igen, mener Mikkel. Sammen gør de status på migrantstrømmene og EU's umulige situation. Medvirkende: Mikkel Andersson Astrid Johanne Høg

NYT AFSNIT AF DET DET RØDE HJØRNE: FARVEL 2022, GODDAG 2023    Vi når i dette afsnit vidt omkring. I første halvdel evaluerer vi 2022: Vi kigger på lav- og højdepunkter for kalenderåret, og vurderer sommerens indkøb - og naturligvis også Erik ten Hag.   I anden halvdel kigger vi fremad: Hvad kommer der til at ske i transfervinduet? Hvad skal der ske med United, hvis vi får nye ejere, hvem mon det bliver og kan man have moralske skrupler i moderne fodbold omkring et ejerskab? Hvorfor diskuterer vi David de Geas position? Og hvor definerende er januar måned for resten af vores sæson? Alle disse lækkerier samlet i en og samme udsendelse.   Panelet - Kenneth Schultz Horst Hansen, debutant Kasper Alsted og Klaus Christoffersen.   Vært - Mads Kaltoft Nørring.   Lyd og produktion - Lui og Morten Lundsgaard for.   Podcasten kan høres på Apple Podcast, Google Podcast og Podbean. God fornøjelse og tak fordi I lytter med

Slimhinderne taler sammen, og det har vi egentlig som behandlere vidst i rigtig mange år uden helt at vide, hvordan de gør det. Nu ved vi, at de bl.a. gør det via en biofilm, som dannes på alle slimhinder, hvor filmen fungerer som kommunikationsvej for bakterierne. Støtter du de gode mælkesyrebakterier, får du ikke kun ryddet op i fx tarmen, du får også sendt de rigtige beskeder til mundhule, blære, underliv eller alle andre steder, hvor et organ er beklædt med en slimhinde.

Goddag goddag, igen. VM ska gå i ett skitland så vi återvänder till ett tidigare VM i ett skitland och den mediala kollaps som Georg Åby Ericson stod för före, under och efter samma VM. Med oss på länk är Janne Kotschack, som stod bakom en gardin när Åby gjorde sin numera klassiska intervju med Aktuellt. Utöver detta blir det Bo Hanssons totala konstnärliga frihet i samband med SVT:s första VM-krönika (120min lång (ändå för kort)), en obefintlig oro för svensk militärkupp och så enas vi om att det faktiskt skjöts för lite i svensk fotboll. ¿Hola! Qué tal? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan lyder det når ordensmagten synger? Tja, man kan jo lytte til det lokale politikor, men man kan også lytte til denne episode af Dig og mig og musicals, hvor vi har ledt med lys og lygte efter alle de betjente, der synger.

SUNDAYS PODCAST #51: FARVEL THORUP – GODDAG NEESTRUP Ugens store historie: NY TRÆNER Velkommen til Copenhagen Sundays ugentlige podcast. F.C. København er kommet elendigt fra start i superligaen og det kostede tirsdag Jess Thorup jobbet som cheftræner i klubben. Ny mand i den varme stol er tidligere assistenttræner Jacob Neestrup, der med sine 34 år er den yngste cheftræner nogensinde for løverne. Vi skulle egentlig have talt om krisen i DENNE EPISODE, men i stedet taler vi om trænerskifte. Og så spørger David de to medværten om krisen er afblæst. Tidskoder: 00:27 Intro 00:49 Hej og velkommen 03:04 Sidste nyt: Nederlag til FCM, Overfald på Fyn - STOP VOLDEN, Thomsen til B. 93 13:40 25 år er gået: Vi ligger stadig nummer ét! 15:39 Ugens store historie: FARVEL THORUP – GODDAG NEESTRUP 57:51 Ugens spiller: 97 kampe for København. Episoden er optaget i Parken, torsdag den 22.9.2022. Værter: Jan Eliassen, Michael Rachlin og David E. Bastian-Møller. Sundays Podcast. Episode #51 Podcast fra Copenhagen Sundays.

Sommeren er gået, det er blevet efterår og vi er tilbage bag mikrofonerne. Åh hvor har vi savnet jer, og at sidde sammen og optage. I den her lidt kortere episode samler vi op på sommerens festivaller, rejser, tanker, refleksioner og så har vi begge to taget en lidt anden rute ift studie. Vi deler det hele med dig og glæder os til at høre fra jer. Kram E & R

Goddag kære lytter & læser Det skal ikke være nogen hemmelighed, at den danske avis, jeg, ud over vores egen, læser hver eneste dag og lærer mest af, er Dagbladet Børsen. Det gør jeg, fordi Børsen kombinerer erhvervsstof og økonomisk politik på en måde, som gør mig klogere på noget, som jeg altid tror, jeg har forstået, indtil jeg sætter mig ind i det og bliver konfronteret med min egen uvidenhed: verdensøkonomien. Og efter nogle voldsomme måneder med stigende inflation, politisk afmagt, stigende energipriser, brudte forsyningskæder og nye alliancer var det oplagt, at vi skulle tale med Børsens chefredaktør, Bjarne Corydon, om, hvad der sker med verdensøkonomien. Og spørge, om han også ser krigen i Ukraine som en begivenhed, der gør nogle meget store forskydninger tydelige, som længe har været undervejs: »I forhold til det, vi har kendt som en slags normal, og det, der har præget dine og mine analyser og vores voksne liv, er det et stort skifte, vi oplever«, svarer Corydon: »Det er et skifte væk fra en tro på, at hele verden er et marked.« Det kan måske for en markedskritisk optik lyde som en positiv erkendelse, men for Danmark er det ifølge Corydon en entydigt negativ udvikling. Det store spørgsmål er selvfølgelig, om vi er klar til det. Og svaret på det er, at man bliver i hvert fald mere klar til det, når man har hørt Børsens chefredaktør fortælle, hvordan det forandrer vores verden. Jeg vil således anbefale, at man indleder beredskabet på den nye verdensøkonomi med at lytte til Corydons udlægninger. God fornøjelse Rune Lykkeberg

Sig pænt goddag til Mark og Kasper. De har sådan brug for det. 

Det er sommerferietid og jeg tager afsked med navnet Visbys Verden og god dag til Magtindsigt.dk.Jeg taler min gode ven Kasper Mejlgaard som i sin tid fandt på navnet Visbys Verden. En hyggelig samtale hvor jeg fortæller lidt om hvad planen er for fremtiden.God sommer og på gensyn 1. september med første afsnit af Magtindsigt.dk.Magtindsigt.dkSpændende nyt. Følg med fra starten i min medie startup. Visby Verden 2.0 om man vil. Link: Magtindsigt.dkGod fornøjelse.Rasmus Visby Jeg kan kontaktes på mailto:podcast@visbysverden.dkeller på Twitter @rvisbyvisbysverden.dkFølg Visbys Verden på Facebook

Folketinget har uddelt en totalt ligegyldig næse til statsministeren. Og de Radikale hævder, at de har væltet den statsminister, de har givet en næse til. Det er fuldstændig på månen, siger dagens to tækkeligt klædte værter, der også vender en vild meningsmåling. Værter: Brian Weichardt og Joachim B. Olsen. Produceret og klippet af: Rasmus Søgaard. Lyddesign: Leo Peter Larsen. Programansvarlig: Sofie Rye.

Dine onsdagsveninder er tilbage i dit feed. Ny musik, nyt artwork og nyfunden energi efter en pause på fire måneder! Vi håber at se dig til bowlingevent i Grenå d. 18 juni mellem 19-21. Det koster 200kr som du kan overføre til mobilepay box 3112HP Tøv ikke med at tage fat i os for spørgsmål i forbindelse med eventet :) Support this show http://supporter.acast.com/sidensidst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Goddag, Hello und guten Tag zu deinem Lieblings-Podcast zum Thema Essen, Trinken und Zucht von Kugelfischen. Moderator Alex hat mal wieder eine Hammer-Folge zusammengeklöppelt und begrüßt einen dänischen Jockey in der Show. Herzlich Willkommen Thore Hammer-Hansen! Der Name Hammer-Hansen ist natürlich auf Deutschlands Rennbahnen ein Begriff, denn Thores Vater ist kein geringerer als Ex-Jockey und Ex-Coach Lennard Hammer-Hansen, der in seiner aktiven Zeit 1015 Siege im Rennsattel feiern konnte und seinem Sohn so ziemlich alles beigebracht hat, was man über den Job als Jockey wissen muss. Thore (22) arbeitet derzeit am Stall von Richard Hannon und durfte nicht nur bereits die englische Queen treffen, sondern ist auch ein guter Buddy von Rene Piechulek, den wir ebenfalls in der Show haben. Wir erfahren, wie aufgeregt man bei Ritten in Royal Ascot ist und wieso Alex besser keine Pläne schmiedet, mal nach Ascot zu düsen. #VOLLHORSED-Ikone und Brutzler-Markenbotschafter Filip Minarik ist auch wieder am Start und imponiert nicht nur mit seinen geografischen Kenntnissen, sondern hat auch wieder seinen Mumm der Woche im Gepäck. Fun Fact: Am Ende landen Alex und Filip in einer Art Grauzone. Hört mal rein - eine Folge wie ein Kabelbinder.

Hvad får vi egentlig, hvis vi stemmer »ja« til at fjerne forsvarsforbeholdet? En EU-hær? Mere eller mindre selvbestemmelse? EU har netop præsenteret sit nye »strategiske kompas« - og det giver en del af svarene, fortæller Christine Nissen fra Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS). Vært: Kaare Svejstrup. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Et af de steder, jeg finder mig selv er med en kuglepen solidt plantet på papiret. At skrive er én af mine måde at finde ud af livet på. Har du det også sådan? Bevares, jeg har også brug for at tale med andre og foretage mig andet end at skrive. Men lige præcis det at skrive er noget nær en livsnødvendighed for mig på linje med frisk luft, bevægelse og søvn. Læs eller lyt med her, hvor jeg bla. kommer ind på: Hvorfor det at skrive kan være livsnødvendigtHvad jeg skriv i min dagbog i 1989Hvorfor jeg holdt op med at skrive og hvad det fik af konsekvenserHvad der sker, når du skriver (inkl. en særlig skabelsesberetning)At jeg skrev en bog på 8 dage, da jeg kom igang med at skrive igenEn skrivegruppe, jeg til min egen store overraskelse er med iHvorfor du evt. skal skrive flere bøger, før du udgiver din førsteOg andet godt Links nævnt i podcastepisoden: Sådan bearbejder du sorg med skriveterapiSvært ved at meditere - prøv morgensiderSådan skrev jeg en bog på 8 dageOm skrivemeditation og hvorfor klassisk meditation ikke altid virker Det at skrive virker måske som en rimeligt triviel aktivitet, men med årene har jeg lært, at det at skrive for mange mennesker er en sans, der skal bruges jævnligt eller et "sted" man har brug for at besøge jævnligt. Der findes ellers flere steder, som jeg godt kan lide at kalde “mine steder”. Det er de steder, hvor jeg finder ro og finder mig selv. Vor Frue Kirke en fredag aften i stearinlysenes skær, ved Vesterhavet i Thy de tidlige sommermorgener, skovsøen, hvor jeg bader. Og i mit eget hjem sammen med min mand og vores børn. Men når jeg skal finde mig selv, så er det ofte noget med at begynde med en blank side i en notesbog.   Hvad jeg ikke skulle have glemt om det at skrive... Jeg har skrevet så længe jeg kan huske. På mit kontor derhjemme står en stor papkasse fyldt til randen med dagbøger. Den første dagbog er fra 1989, og jeg var 11 år. Den indeholder optegnelser over, hvad vi har fået til aftensmad, hitlister over veninder og drenge, historier, hvor min bedste veninde og jeg på forunderlig vis var de mest populære piger i klassen (det er vist det man kalder en fake erindring!). Jeg skrev også manualer til, hvordan børn skal cykle og skrev hele tiden invitationer til imaginære fødselsdagsfester. I skolen har jeg altid været god til det med sprog, men underligt nok var jeg ikke specielt vild med at skrive stile. Jeg synes, det var dybt uinspirerende og synes emnerne var kedelige. På universitet elskede jeg at skrive opgaver - men mest for selve skriveprocessens skyld. Altså har jeg altid skrevet. Det virker åbenlyst, at det at skrive altid har været vigtigt for mig, men det har jeg ikke altid vidst. I nogle år glemte jeg det næsten. Det skulle jeg ikke have gjort. De to ting, der fik mig ud af skriverutinen Der skete to ting i mit liv, der fik mig ud af skriverutinen. (Og “skriverutinen” bestod i for det meste af skrive lidt for mig selv enten morgen eller aften.) Der skete for det første det, at jeg flyttede sammen med min mand, og den alenetid, jeg havde haft så rigeligt af forsvandt, og skrivningen blev bare ikke til så meget. Det andet der skete var, at vi fik børn. Ro og fred ved morgengry og aftenstund blev skiftet ud med morgenfriske børn i den ene ende og børn, der ikke sådan lige lod sig putte i den anden. Farvel skrivning. Goddag træthed og tiltagende stress. Den situationer lyder måske også velkendt? Helt uden at vide af det, røg den ene ting, som jeg i årevis har brugt til at finde ro, klarhed og mening og mig selv, i svinget til fordel for så meget andet, der virkede vigtigere. (Der røg også andre ting over bord som bevægelse og sunde kostvaner, men det er en anden historie). At holde op med at skrive på det tidspunkt, svarer nogenlunde til at kaste redningskransen over bord, fordi skibet er ved at synke - ikke smart! Havde jeg vidst, hvor vigtigt det var at skrive, havde jeg nok fundet tid.