Podcasts about individer

Utvecklingen av artificiell intelligens sker i rasande takt. Individer, företag och organisationer använder AI allt mer och samtidigt ökar riskerna för oönskade och oetiska utfall. Slaget frågar hur vi ska göra för att utveckla ansvarsfull och etiskt hållbar AI? I programmet deltar AI-professorn Linda Mannila, entreprenören och AI-experten Kaj-Mikael Björk och VD Anna Felländer, expert på ansvarsfull AI. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Individer med tidigare homofobiska åsikter, som sedan ändrat sig, delar sina erfarenheter på Reddit. Flera av dem har även avslöjat att de själva identifierar sig som homosexuella.Dessutom tar vi upp de utmaningar som är förknippade med att vara en så kallad "people pleaser".

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer tar avstamp i Han Kangs Vegetarian i sin reflektion över vad det är som stör med att inte äta djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2018-02-05.”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden.”Så inleds romanen ”Vegetarianen” av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre.Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser.Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb – och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. ”Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt”, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar.Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket.Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter.Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare.Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas?I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet.Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt.Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan.Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse.Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer.I sin bok ”Veganerna” från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker.Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om ”politisk renlevnadsfanatism” och ”ett hat mot människan”. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att ”antikrist är djurrättsaktivist”.Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass.Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen.Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor.Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa.Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt!Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt.Så när mamman i Han Kangs roman ”Vegetarianen” ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band.Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok ”Äta djur” skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras.Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare.Malin Krutmeijer, kulturjournalist LitteraturHan Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017.Magnus Linton: Veganerna – en bok om dom som stör, Atlas, 2000.Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Om du vill maximera din potential och inkomst som företagare, eller allmänt vara en awesome människa som lyckas med sina ambitioner istället för oskön som misslyckas, så måste du lära dig konsten av att återhämta dig själv. En vanlig oro som många företagare och kunder till mig har är kring sina stressnivåer, ibland är vissa mindre medvetna om det, men de kan gå runt med tankar i huvudet som.. ”Håller jag på att bränna ut mig?” ”Är jag helt återhämtad?” ”Varför är jag så trött, ofokuserad och skjuter på saker.. jag får ju inget gjort!” Då kan det vara ett tecken på att du behöver återhämtning och lära dig fatta när du ska trycka på gasen likaväl som släppa på gasen och fylla på tanken. Känner igen dig i detta så kommer jag i dagens avsnitt gå igenom ett par steg kring hur du undviker att bränna ut dig, blir bättre på att återhämta dig så du kan bibehålla jämn energi i höst för att bättre nå dina mål. ---- Är du en online entreprenörer, byråägare eller hungrig individ som vill ta dig själv och ditt företag till nästa nivå?  Vill du lösa dina mindset blocks, utveckla och accelerera ditt företag?  Klicka in och ansök då till  ⁠⁠⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1 VIP ⁠.⁠⁠ Eller hämta hem min kostnadsfria guide "Hur du gör rätt val och accelererar dina resultat" på ⁠⁠www.marionoghani.com⁠⁠ För mer: ⁠⁠https://www.instagram.com/marionoghani⁠⁠ ⁠⁠https://www.linkedin.com/in/marionoghani/⁠

Denne episode er en del af en miniserie, som handler om de syv ting, som du som leder måske ikke er klar over i forbindelse med teamudvikling. Denne episode handler om, at individer og teams har blinde vinkler. Og en blind vinkel er ting, vi ikke selv kan se, noget som vi er blinde over for. Konsekvensen er, at vi kommer til at træffe nogle beslutninger, som enten ikke rummer de muligheder, der egentlig er til stede, fordi vi ikke kan se dem, eller vi ved ikke, hvordan vi skal anvende mulighederne, eller vi kommer til at træffe nogle beslutninger, som skaber flere problemer, end der var nødvendigt at skabe.  For at kunne opdage de blinde vinkler, skal man være nysgerrig på sig selv. Sine mønstre. Sine antagelser. De principper, man arbejder med. De værdier, man arbejder med. De overbevisninger, som man har. Man skal have en lyst til, måske en naturlig lyst til, at undre sig over, hvordan jeg gør, og hvorfor jeg gør. Altså, hvad driver mig til at opføre mig sådan? Hør mere i denne episode.   Links https://thinkaboutit.dk/teamudvikling    https://thinkaboutit.dk/lederens-blinde-vinkler-begraenser-udviklingen-af-teamet.html?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTAAAR0Cn6s62k8jjWShTx-BctmScSZIA602SQfuDTS0v26eCKKQW7TQUuplNeM_aem_AWoQZ-3_QSKy4dhMIpGFnobhDupuaRBt8DzLQNBPYvn79BPiU3nCSCTeoCzu0WpmzwZKoeN7Len5gvLQ4N6zzdLk    https://thinkaboutit.dk/det-staerke-teambrand-skaber-trovaerdighed-og-indre-styrke-i-teamet.html 

Hjälper KBT individer med utmattningssyndrom? del 2.    Lena pratar med den nyexaminerade psykoterapeuten Anna-Sara Brännström om hennes litteraturstudie om KBT vid stress och utmattningssyndrom.   Detta är ett guldkorn från KBT-poddens avsnitt 284.   I det långa avsnittet: Hjälper KBT individer med utmattning? Mår deltagarna bättre efter att de har fått en intervention som baseras på KBT-principer. Vilka KBT-principer verkar ha effekt? Vilken intervention påverkar återgång i arbete? Hur påverkas minnet? Ger KBT via internet eller dator samma effekt som KBT som ges av en terapeut på plats? Hur påverkas copingstrategierna för att hantera stress av KBT? Vad har tilltro till sin egen förmåga för betydelse? Påverkas sjukdomsförloppet av tidpunkten för behandling med KBT? När är för tidigt och när är det för sent? Tips till oss som behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT. Anna-Sara Brännström Leg. sjuksköterska. Leg.psykoterapeut   Här finner du poddbloggen    KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Hör Corinne, Katarina och Gustaf prata om första tiden som affärsjurister på Gernandt & Danielsson, men även om hur de utvecklats, avancemangstakten, kulturen, lönen, sammanhållningen och deras tips och tankar kring allt ifrån hur man kombinerar karriär med familjeliv till vad man ska tänka på som juriststudent och/eller som ny på affärsjuridisk byrå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjälper KBT individer med utmattningssyndrom? del 1.    Lena pratar med den nyexaminerade psykoterapeuten Anna-Sara Brännström om hennes litteraturstudie om KBT vid stress och utmattningssyndrom.   I avsnittet:   Vad är stress, utmattning och utmattningsdepression? Vad är skillnaden mellan utmattning och utbrändhet? 3 olika dimensioner i burnout? Burnout är ingen diagnos i dag? Depression en konsekvens av utmattningssyndrom.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT. Anna-Sara Brännström Leg. sjuksköterska. Leg.psykoterapeut   Här finner du poddbloggen    KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

[2024-03-09] I vilket Jesper och Erik pratar om hur personifiering inom politiken gått från att innebära att enskilda medborgares situation lyfts fram som exempel på politiska utmaningar till att politiker anser sig vara ideologiska poliser som kan peka ut enskilda medborgares brister.

Al Qaeda har erklæret krig mod Danmark og Sverige og opfordrer i en erklæring til væbnede handlinger mod de to lande. Det er en opfordring, der bliver taget op i de ekstremistiske miljøer i Danmark. Det mener Yaqoub Ali, der er tidligere leder af Kaldet til Islam, en Al Qaeda-affilieret forening i Danmark.Yaqoub Ali har vendt ryggen til sine gamle kammerater. Hos Ali svarer han på, om man kan være muslim og demokrat på samme tid. Og hvorfor har moderate muslimer svært ved at kritisere de ekstreme miljøer offentligt? Misforstår majoritetssamfundet generelt det muslimske miljø, fordi det clasher med det danske liberale samfund, eller er det, fordi majoritetssamfundet generelt ikke forstår, hvad det indebærer at være en stærkt troende muslim?Gæst:Yaqoub Ali, foredragsholder, debattør og vidensperson om ekstreme, islamistiske miljøer.Vært: Ali Aminali.Redaktør: Pola Rojan Bagger.

I en värld styrd av en korrupt regent, utsätts befolkningen för en otrolig hemskhet - reglerna för hur världen fungerar kan ändras av sagda regent, när han än vill!  Men det finns hopp - Regelbrytare. Individer som besitter samma kraft som regenten. Och de har tröttnat på hans styre. Det är dags att slå tillbaka.  Vi speltestar ett spel som vår käre Alexander har byggt! Följ med honom, Ebba och Richard in i ett fartfyllt äventyr, där förutsättningarna ändras för varje minut som går!  06:30 - Alex förklarar regler för rollspelet 09:45 - Ebba och Richard gör karaktärer Spelet börjar vid 14:50!    NOTERA - Det är ett helt nyskapat spel av Alex, så det lämnas en hel det raw där grundregler diskuteras och ändras - för annars går inte allt som sker i spelet ihop!  

Vad är det som gör att en del grupper bryter barriär och når resultat? Vilka faktor ligger bakom att ett lag sätter mål och når dit? Hur hittar högpresterande individer och team nycklar till sin framgång?  Det är något veckans gäst Patrik Svarvén har jobbat med och kommit fram till en filosofi efter 25 års erfarenhet. Han har varit handbollstränare på elitnivå för Sveriges ungdomslag och Skuru för att nämna några. Idag är han överledare i Sveriges handbolls landslag för herrar och var med och vann EM guld 2022. Han jobbar också med att coacha och föreläsa för företag. Patrik har tidigare varit VD, ekonomichef och personalchef inom finans, fastighet och it.  I det här avsnittet pratar vi om  Patriks resa inom handboll och som föreläsare och coach  Hur Patrik jobbar med utveckling av grupper och individer  Hur Patrik sätter mål när han jobbar med individer och grupper  Vi pratar om ledarskap i lag och i organisationer   Hur man kan hantera press och prestationsångest  Vi kommer in på hur ungdomars kravbild på sig själva blivit för stor och leder till psykisk ohälsa Det blev en riktigt bra kemi mellan mig och Patrik i detta samtal då vi har en samsyn och ser på saker väldigt lika. Jag uppskattade verkligen detta samtal och är övertygad att ni kommer att gilla detta! För att komma i kontakt med Patrik: https://www.patriksvarven.se/

Viaplay Sports Formel 1-kommentator Janne Blomqvist gästar studion och berättar om sporten! Varför har den fått ett sånt uppsving och vilka är det egentligen som ägnar sig åt världens dyraste sport?

Hör Corinne, Katarina och Christopher prata om första tiden som affärsjurister på Gernandt & Danielsson, men även hur de utvecklats, avancemangstakten, kulturen, lönen, sammanhållningen och deras tips och tankar kring allt ifrån hur man kombinerar hårt jobb med familjeliv till vad man ska tänka på som juriststudent och/eller som ny på affärsjuridisk byrå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer om man låter en grupp chefer uppleva svår och ibland obehaglig konst på sin ledarskapsutbildning? Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén funderar över samtidens ledarskapsideal. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Snabbt och vant målas sexdockans bröstvårtor. Flinka fingrar monterar ihop sprayflaskor. Back efter back med små såsförpackningar travas på höjden. Håglösa uniformerade människor rabblar Företagets öde är mitt öde. Företagets ära är min ära. Prisbelönta dokumentären Ascension av filmaren Jessica Kingdon skildrar kinesiskt arbetsliv. På en kurs får deltagarna i detalj lära sig hur de ska nicka, vinka och le i affärslivet. Det är lätt att förfasa sig över det inrutade och hierarkiska i scenerna från Kina men det finns paralleller på närmare håll. Den som läser västerländsk managementlitteratur kan hitta instruktioner som beskriver exakt hur man som chef ska prata till och hantera sina medarbetare. Liknande manualer går att finna för lärare och föräldrar. Råd som tycks utgå från att den ene bara är arbetsmaterial för den andre. Medicinforskaren Julia Romanowska påpekar att ett sådant förhållningssätt är att betrakta som beteendeteknologi, en term som förknippas med behavioristen BF Skinner och hans idéer om att utveckla människan genom betingning. I boken Schibboleteffekten beskriver Romanowska hur hon i en forskningsstudie lät femtio chefer få en kort gemensam grundkurs i ledarskap. Hälften fick sedan fortsätta med en traditionell ledarskapsutbildning medan övriga fick delta i tolv sammankomster med intensiva konstupplevelser kallade schibboletföreställningar. Starka, ofta obehagliga eller skrämmande texter av författare som Etty Hillesum, Franz Kafka och Fjodor Dostojevskij varvades med klassisk musik och skriftlig reflektion och samtal. I den första föreställningen möttes Bibelns Höga visan och nobelpristagaren Elfriede Jelineks skildring av ett förhållande präglat av sexuellt våld. Några deltagare blev så illa berörda att de gick ut ur salen. Andra blev arga och upplevde sig manipulerade. Men efterhand som träffarna blev fler hände saker med deltagarna. De kapitulerade och lät sig beröras och uppröras utan att kräva svar på vad som var nyttan med det hela. Flera berättade om känslor av solidaritet och samhörighet och en vilja att lindra andras lidande. En deltagare skriver i samband med en föreställning, i ett tillstånd som kanske kan liknas vid eufori: Mycket har hänt inom mig ikväll. Jag känner faktiskt fullt ut att jag skulle kunna lämna allt jag har och utgå från en helt annan plats i livet. () Blir sugen på att spela dragspel. Jag ska lära mig spela dragspel. En annan skriver: Jag får en enorm lust att åka hem och baka bröd till min familj, jag känner en vördnad och kärlek för livet. Slut citat. Trots det mörka innehållet i texterna berättar flera i sina skriftliga reflektioner att deras livslust och glädje växer. Romanowska ser samtidigt en förskjutning hos deltagarna. De går från att tänka i termer av makt till att tänka i termer av ansvar.Jag har bara i korta perioder av mitt vuxna liv haft en chef eller själv varit ledare och är inte bekväm i någon av rollerna. Allra värst har det varit under chefer som använt vår personliga relation till att få mig att göra vad de bestämt redan i förväg. Jag tror inte att någon människa mår bra av att ses som en robot att programmera. Inte heller att någon mår väl av att vara den som manipulerar eller ser på andra enbart som medel för att uppnå vissa mål. I de intervjuer som gjordes med deltagarna i schibboletgruppen åtta månader efter experimentet berättade de att de sov bättre, hade mer energi, var gladare och hade bättre självkänsla än tidigare. Hos den kontrollgrupp som fått en traditionell chefsutbildning var resultaten de motsatta. Och trots att de själva tyckte sig ha blivit bättre chefer fick de sämre omdömen av sina medarbetare än före kursen. De traditionellt chefsutbildade mådde alltså inte bara sämre, de blev också sämre chefer av kursen de gick. Medarbetarna till schibboletprogrammets chefer var i stället nöjdare med dem. Både chefer och medarbetare hade dessutom mätbart högre halter av ett hormon som hjälper oss att hantera stress. I den andra gruppen hade både chefer och medarbetare fått sänkta nivåer. Musik och litteratur måste kanske inte förstås omedelbart för att betyda något för oss. Och det som får oss att blomstra kanske inte är den falska trygghet som en tydlig ledare ger, utan mötet med en människa som kan omfamna komplexiteten hos såväl sig själv som andra. En av schibboletdeltagarna skriver efter kursen: Den ömhet och respekt jag kände för var och en i gruppen var applicerbar på andra eftersom den var en ömhet och respekt för människans väsen. Också läraren Maria Wiman bemöter sina medarbetare med ömhet och respekt för deras väsen. Tillsammans med sina elever formar hon en undervisning som blir till nytta för andra och erbjuder eleverna djup känsla av mening. Ofta börjar det med att eleverna blir upprörda över, eller uppspelta av något. Maria Wiman lyssnar och åker med men styr med lätt, och ibland mer fast, hand i de riktningar som gör det möjligt att också få med det stoff som läroplanen stadgar. I boken Värdeskapande lärande i praktiken beskriver hon deras olika projekt som kan handla om att starta insamlingar till hjälpverksamhet, bygga en informationskampanj, läsa högt för äldre eller skriva egna veckobrev om vad som händer i skolan och skicka till föräldrar och mor- och farföräldrar. Maria Wiman berättar om ett lyhört samspel med eleverna. Vad får dem engagerade? Vilka är de? Vad har de att bidra med?Som ledare kan man luta sig mot sin formella makt. Sådan har man i kraft av sitt ämbete och det kan vara rätt att fördela arbetsuppgifter, befordra eller degradera, straffa eller belöna. Informell makt kan i stället bygga på att man är den med mest kunskaper och erfarenheter eller störst klokskap. Vill man se engagemang och utveckling tyder forskning på att det är klokare att luta sig mot sin informella makt, oavsett om man är företagsledare, lärare eller förälder. Underkastelse är inte det mest utvecklande förhållningssättet i något sammanhang eller någon relation.  Att vara ledare är inte att alltid ha rätt, även om många ledarskapsteorier, inte minst för föräldrar, tycks utgå från det. Det kryper i kroppen på mig när jag läser förnumstiga artiklar om vikten av att som förälder benhårt stå fast vid vad man beslutat. Själv har jag föredragit att lära mina barn att goda argument kan löna sig och att kompromisser är både möjliga och nödvändiga. Ibland misslyckas jag och får be mina barn om ursäkt. När jag lyssnar på dem så lär de mig hela tiden att bli en bättre förälder.I vår samtid ropas det ofta på starka ledare som är tydliga och kan konsten att förenkla, men vad vi behöver är primärt något annat: Ledare som slutar hantera, manipulera och dumförklara sina medarbetare, underordnade, elever, väljare eller barn. Individer som vågar tänka och känna och lyssna och som står ut med att låta Höga visa möta Elfriede Jelinek.Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den. För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.

I årevis har vi som samfunn, men også som familier og individer, opplevd et økende press fra alle kanter. Det er som om hele verden konspirerer for å påføre oss størst mulig skade, og gjøre livene våre så vanskelig som mulig. Krisene står i kø, og stresser oss. Fremtiden er usikker, mange bekymrer seg for barna, jobben, økonomien. Og våre politikere virker ikke å bry seg noe særlig, de reiser til Brussel, drikker Champagne og legger planer om Det grønne skiftet. Hvordan skal vi møte dette presset? Hvordan skal vi ta vare på våre familier, mens vi samtidig forsøker å bevare forstanden? Er alt helt håpløst? Programleder Erling Marthinsen diskuterer dette og andre aktuelle saker i samspill med Hans Rustad og Helena Edlund- Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! De som ønsker daglige varsler om Dagsordens sendetid på e-mail, kan skrive til dan@document.no Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Livet blir allt mer individualiserat men också döden. Det märks inte minst på kyrkogården där gravstenarnas utseende och uttryck förändras. P1 Kultur besöker en stenhuggare i Burträsk och pratar med en etnologiprofessor från Orust för att försöka förstå varför. Under allhelgonahelgen är det många som besöker kyrkogården. Kanske har du också lagt märke till att gravstenarna börjat förändras.Gravstenarna rymmer numera symboler på allt från båtar och golfbollar till hästar och katter. Yrkessymboler, men också tecken för fritidsintressen eller annat som den döde älskade i livet.Döden är inte längre det tabuämne det en gång var i Sverige, menar professor emeritus Anders Gustavsson, som forskat på gravstenar i omgångar under hela sitt yrkesliv.

**Denne udsendelse er sponsoreret af SYSTEMATIC** Dette fjerde afsnit tager sit afsæt i ordet og begrebet “Team”. Et ord der er gået ind i sproget som noget helt naturligt i både sporten - og ikke mindst i arbejdslivet. I dette afsnit taler vi om forholdet mellem individ og team. Hvordan man skaber en stærk teamkultur, og hvordan man leder succesfulde teams. Vi undersøger, hvad ”Team” egentlig er for noget. Men vi skal i den grad også undersøge det begreb i forhold til de individer, der skal udgøre et team. Hvad er f.eks. forholdet mellem team og individ og mellem individ og en gruppe? Lyt med i dette fjerde afsnit i podcastserien om Vinderkultur, hvor vi følger Kasper Pape Helligsøes ph.d. projekt på Aarhus Universitet. Og få et unikt indblik i, hvordan man arbejder med vinderkultur i både sport og erhvervsliv. Medvirkende: Lone Wessel, Jesper Nøddesbo, Peter Bredsdorff-Larsen og Kasper Pepe Helligsøe. Vært: Thomas Ladegaard

Avsnitt 27. Individer som inspireras av en, Att få cred för att vara någons inspirationskälla, Vad är gränsen till att någon härmar dig?, Hur ska man förhålla sig till att någon kopierar en, ”Mellan oss 2.0”, Att vara originell, Människors energier, Ens fysiska versus ditt inre väsen, Den fysiska världen, Att krocka med människor, Att visa varandra kärlek för att connecta mer, Samtalet mellan inre Niki och inre Smeity, Att befria varandra från ansvar, Att tillhöra en trio och förlora sin individualitet, Att vara människors psykologer, Att checka in innan man ventilerar hos vänner, Att ha svårt att prata om sig själv, När man blir chockad av att andra människor vill lyssna, FOMO, Att vara okej med att vara ensam, Att vara en bangare + mycket mer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Precis som alla branscher genomgår säljutbildningsbranschen en hypertransformation, inte bara på grund av Corona även om den påskyndar utvecklingen. I detta avsnitt inför The Sales Conference så möter ni Frank Herbertz, VD för Mercuri International, som berättar om vilka trender han ser inom branschen. Vi tar upp fem tydliga trender som påverkar såväl Mercuri som branschen. Trenderna syns även i många andra branscher på olika sätt. In och lyssna, reflektera och agera!********************Säljpodden ges ut i samarbete med Säljarnas Riksförbund. Gå in på Säljarnas hemsida för att läsa mer om vad de gör.Säljpodden samarbetar med CRM-uppstickaren Membrain. Gå in på Membrains hemsida och klicka på “Book a demo” för att få en visning av ett modernt system, som för din säljprocess framåt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt blir vi gästade av två socionomer som tillsammans med en till har startat föreningen SAMsteget. De har själva en stökig bakgrund kantat av kriminalitet, misstro till samhället och destruktiva förhållningssätt, konstant stress och oro men som vänt det till något bra. Idag har de lyckats bryta mönstret och studerat på akademisk nivå samt forskat inom fältet. Problematiken i socioekonomiskt utsatta område var väl känt och de ville se en förändring som de nu håller på att skapa.

Har du nogensinde tænkt over, hvad økonomi er for en videnskab? Hvordan opstod den, og hvem var dens grundlæggere? Eller har du interesseret dig for moderne diskussioner om samfundet, herunder ulighed, ressourceforbrug eller konkurrence? Hvis dette er tilfældet, er økonomiens teorihistorie vigtig og nyttig for dig. Den type af diskussioner er nemlig mindst lige så gammel som den økonomiske videnskab selv, og du vil i dens rødder også finde rødderne til de moderne argumenter. I dagens afsnit dykker vi ned i tre vigtige figurer for moderne økonomiske skoler. Vi starter med Alfred Marshall. Han vil nok frabede sig titlen som grundlægger, men hans fænomenale lærebog ”Principles of Economics” var i omkring 100 år den fremmeste økonomitekst og er stadig værd at læse.  Vi tager også fat i Thorstein Veblen. Han grundlægger, hvad vi kender som institutionel økonomi, en særlig amerikansk tradition som er den første selvstændige amerikanske udvikling indenfor økonomien. I dag er USA det vigtigste sted for økonomisk videnskab. Det er en spændende tradition, da den er anti-marxistisk, men også meget kritisk overfor kapitalismen. Endelig skal vi også høre om faderen til evolutionær økonomi, Joseph Schumpeter. Han er i dag særligt kendt for sine teorier om kreativ destruktion som er et nærmest religiøst mantra, når man taler om innovation, hvad mange jo heldigvis gør meget i dag. Til dagens afsnit har jeg læst: Alfred Marshall, The Principles of Economics, 8th ed. (1920) Thorstein Veblen, Theory of the Leisure Class [1899] Malcolm Rutherford, The Institutionalist Movement in American Economics, 1918-1947: Science and Social Control Joseph Schumpeter, Capitalism, Socialism, and Democracy (1942) I like to dedicate this season to my teachers Ole Bruus and Bruce Caldwell. All mistakes and mispronunciations are mine alone and no fault of theirs.

Individer opfatter og reagerer ofte forskelligt på risici - men hvad er de gængse dynamikker egentlig? Og hvad betyder det i corona-land?Michael og Josefine fra Human Advisor Group dykker ned i emnet - og i, hvordan folk tolker risici forskelligt, og ind i mellem decideret forkert.Og som altid 1000 tak fordi du lytter med på Risiko Radio. Husk at rate & review os - og stay safe!

Individer opfatter og reagerer ofte forskelligt på risici - men hvad er de gængse dynamikker egentlig? Og hvad betyder det i corona-land?Michael og Josefine fra Human Advisor Group dykker ned i emnet - og i, hvordan folk tolker risici forskelligt, og ind i mellem decideret forkert.Og som altid 1000 tak fordi du lytter med på Risiko Radio. Husk at rate & review os - og stay safe!

Vilka är de tre dryga killarna som snackar i podden egentligen? I den andra delen av det första specialavsnittet försöker vi hitta svar på den frågan. Och så pratar vi bil.

Vilka är de tre dryga killarna som snackar i podden egentligen? I det första delen av det första specialavsnittet försöker vi hitta svar på den frågan. Och så pratar vi bil.

Hälsa och välmående är väldigt individuellt. Mätningar är populärt men fallgroparna är många. I värsta fall får vi fel resultat och sätter in fel åtgärder. Dan Hasson reder ut hur vi ska göra istället. Dan Hasson är forskare som har doktorerat i stresshantering och hälsopromotion. Han är ansluten till Stressforskningsinstitutet och har en docentur i folkhälsa från Karolinska Institutet. Dessutom har han skrivit boken Faktastiskt - rätt strategier för HR och ledare. På hans tjänst Health Watch finns dels forskningsresultat samlade, men tjänsten är också ett verktyg för att kartlägga arbetsmiljön. Individer, grupper och organisationer kan använda det för att följa hälsa, stress, effektivitet och arbetsglädje över tid. Ställ rätt frågor på rätt sätt Att ställa frågor och att göra mätningar är populärt men fallgroparna än fler än de flesta tror, berättar Dan Hasson. Hur man ställer frågor, till exempel, är viktigt. Väldigt viktigt. Det kan till exempel vara nödvändigt att ställa frågor i flera steg. Ställer vi frågor på fel sätt kan det göra att vi drar fel slutsatser. Tvärtom mot vad många av oss tror mår fler av de som upplever sig ha en hög arbetsbelastning bra än de som upplever sig ha en låg arbetsbelastning. Dan Hasson förklarar hur det kan komma sig. Hög arbetsbelastning kan betyda två saker: det kan tyda på att vi har den goda hälsa som krävs för att klara av hög arbetsbelastning. Det kan också tyda på risk för ohälsa. Låg arbetsbelastning, däremot, kan tyda på antingen att allt är bra (det är lite lugnt på jobbet just nu) eller på etablerad ohälsa (det går inte att jobba i någon högre takt). I just det här fallet menar Dan Hasson att man behöver ställa frågan i två steg för att få fram ett meningsfullt svar. 1. Har du för mycket att göra? 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med det? Alla är olika Vi människor är ju individer och olika sinsemellan. Man kan drivas till ohälsa av yttre negativ press ("worn out") och av egen vilja och driv ("burn out"). Dessutom tenderar personer som har hög effektivitet att skatta sin hälsa högre, oavsett yttre faktorer, och tvärtom. Allt är med andra relativt. En annan fallgrop med undersökningar och enkäter är att människors svar om hur de mår av naturliga skäl varierar över året. De sämsta resultaten får man oftas på hösten, när det är dåligt väder och direkt efter lönerevision. Direkt efter semestern däremot ser det ofta bättre ut – även för fysiska tester som blodprov. Tolka inte - fråga! Det gäller alltså inte bara att fråga ofta, man behöver också ställa rätt frågor på rätt sätt. Mätningar kan vara bra för att de ger ett underlag för dialog, förhoppningsvis faktabaserat. Men för att komma fram till vilka åtgärder som är rätt behöver man fråga den berörda personen vad den önskar. Det finns inga universalmedel. Mätningsfel som Dan ser De flesta verktyg för undersökningar bygger inte på vetenskapligt validerade enkäter och riskerar därför att leda organisationen fel. Bristfälligt formulerade frågor och svarsalternativ ger bristfälliga resultat. Att bara mäta hur något är i stunden ger inte en korrekt helhetsbild, man behöver mäta över tid. Vad är syftet med att mäta? Om man t ex kommunicerar att nu har vi undersökt förekomsten av kränkande särbehandling hamnar fokus på det negativa även om antalet fall är noll. Fokusera istället på vad det är som ska uppnås. Stress är ett begrepp som betyder olika saker för olika människor och säger inte alltid så mycket. Att fråga om koncentrationsförmåga är ett bättre sätt att komma åt ohälsa - den slås ut när vi är för stressade. Att göra fel innebär inte bara risken av att man sätter in fel åtgärder utan dessutom att man missar att göra det som är rätt. Hur ska man göra då? Börja med syftet, är den här undersökningen det bästa sättet att uppnå det? Enkäter ska vara vetenskapligt validerade. Fördelen är att vi kan få fram systematisk data och sånt man inte vågar säga högt. Tolka aldrig resultatet. Fråga istället medarbetarna, i grupp och som individer, vad resultatet betyder. Sätt sedan in åtgärder som passar dem. Dan tycker att tiden borde vara över när chefer får ett undersökningsresultat med röda staplar och känner att ansvaret ligger på dem att ta itu med det. Det borde istället väcka nyfikenhet om hur man kan utveckla gruppen och leda till att man ställer frågor. Något varje chef kan fråga sina medarbetare är: Vad kan jag göra för att öka arbetsglädjen för dig? Vad kan dina kollegor göra? Du själv? Veckans tips från Motivation.se handlar om att lyckas med tydliga mål och nyckeltal. I artikeln går Charlotte Sehlse igenom steg för steg hur du kommer fram till vad du ska mäta, alltså hur du sätter målen, för marknadsföring, försäljning, kvalitet och effektivitet. Vår samarbetspartner Twitch Health har mångårig erfarenhet av hur ett gott samarbete kring hälsofrämjande arbete ska fungera. Därmed har de också sett exempel på när det inte fungerar. Därför delar de med sig av sina tankar om hur du vet att du har valt fel företagshälsovård. Här är några tecken: det är svårt att få kontakt med leverantören, de föreslår ingen utveckling av er relation och det du oftast ser av dem är fakturan.

Walt Whitman kallas USA:s nationalpoet, men fortsätter att provocera. Göran Sommardal reflekterar över Whitmans poesi och över varför han älskade sina medmänniskor mest när de sover. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. [Louis Armstrong: Nobody knows the trouble Ive seen] Man borde inte börja en OBS-essä med sång och musik. Men skälet till att jag inte kan låta bli musik­en och sången är att mötet med de dikter som Walt Whitman har kallat Leaves of Grass, eller det urval som Gunnar Harding har kallat Jag hör Ame­ri­ka sjunga, får mig att höra, om jag skulle höra Amerika sjunga, inte alla de sånger som Walt Whitman radar upp redan i den inledande dikten utan allra först det här. [Mahalia Jackson: Let my people go] Så här låter Whitmans sång: Jag hör Amerika sjunga, en mångfald av sånger hör jag/mekanikernas sånger, var och en sjunger sin muntert och/     starkt som sig bör, snickaren sjunger sin medan han mäter sin planka eller bjälke, [...] moderns underbara sång, eller den unga hustruns vid sina/    sysslor, eller flickans där hon syr eller tvättar,/var och en sjunger om vad som hör till honom eller henne/    och ingen annan,/dagen om vad som tillhör dagen om natten en samling/    unga grabbar, robusta, vänliga/och de sjunger för full hals sina starka, melodiska sånger. ... I stället för att låta de ohörda kollektivens och de förvisade folkliga gemenskap­ernas sånger runga i sin dikt avlyssnar Whitman, alltså, de enskilda amerikanernas ton­arter och sångstilar. Och jag vet att denna invändning mot Walt Whitmans allomfattande och alltomfattande individualism kan förefalla historiskt orättvis. Han var ju emot slaveriet, om än tidvis en något vacklande abolitionist. Han uppmärk­sammade de amerikanska ursprungsinvån­ar­na, han såg till både män och kvinnor alla den nya kontinentens själar ägde sam­ma hemortsrätt på Den stora landsvägen, som får sägas vara poetens favorittillhåll i dikten. Och riktningen i hans litterära politik var alltid demokratins. I sin essä om Whitman i sina Studier i klassisk amerikansk litteratur kallar D.H. Lawrence honom "den första vite infödingen". Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning. Det kan vara upplysande att jämföra Walt Whitmans poesi och plats i den ameri­kans­ka litteraturhistorien med den tolv år äldre Henry Wadsworth Longfellow, som vid tiden för Whitmans debut 1855 var den dittills överlägset mest kän­de ame­ri­kanske poeten, hyllad på båda sidor av Atlanten. Och på sin tid flitigt utgiven och översatt, också till svenska, och beundrad av europeiska stor­het­er som Dickens och Baudelaire. Longfellows hexameterepos Evangeline skildrar en romantisk-tragisk historia baserad på en historia om brittisk etnisk rens­ning av franska ättlingar i Nova Scotia. Hans mytologiska The Song of Hiawatha är en hyllning till "den ädle vilden" och hans valhänta och aldrig riktigt realistiska skildringar av slaveriet i Poems on slavery är helt i linje med hans starka enga­gemang för abolitionismen. Men trots att Longfellow på många vis intog en mer progressiv och klargörande ställning i frågor om slaveri och fördrivning och exploatering av Amerikas urinnevånare, så har tidens gång förvandlat hans euro­- peiskt de­signade humanism i kombination med hans akade­mis­ka välmenande vers till obligatorisk kurslitteratur, medan Walt Whitmans fria och orim­made verser, fräcka och förföriska, ofta skabrösa och frispråkiga, med kärlek så­väl mellan män och kvinnor som mellan män och män den har blivit, och förblivit, också den obligatorisk kurslitteratur men i ett avgörande tillägg ett källsprång för läsare och efterföljare. "Whitman, den ende man som gått fram på helt oba­na­de stigar", så skriver D.H. Lawrence vidare om Whitman i sin essä. Och för vår europeiska räkning kunde han ha tillagt: US-amerikanska stigar. Och så är det. Walt Whitman, jämsides med Emily Dickinson, har kommit att utgöra den amerikanska poesins ojämförliga moderna källflöde. Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning. Och många, inte bara amerikanska, poeter har följt i hans fotspår. I denna generositet ingår en idé om mänsklig förbrödring, ty så får man ända karaktärisera ingivelsen hos en poet som gärna inledde sina dikter med ett Allons!, alltså det "Allons enfants...", som inleder Marseljäsen, den franska revolutionssång­en som mer än någon annan kommit att musikaliskt förkroppsliga Frihet, jämlikhet, broderskap. Jag föreställer mig gärna att hållbarheten och livaktigheten i arvet efter Whit­man till stor del också har göra med att han i någon mening förblivit kontro­versiell och aldrig riktigt enkelt kanoniserbar. Hade det bara varit för hans proklamerade världsmedborgarsolidaritet som Bror Hjort tolkade den i sin målning "Kärleken, freden, arbetet", med Whitman själv, "Jesus den härlige" och Sokrates, därtill bröder och systrar, svarta, röda, gula och vita tillsammans i fröjd och gamman, då hade hans verser kunnat pryda vilken som helst sön­dags­skola. Som det står i inledning till dikt 8 av sviten "De sovande": asiaten och afrikanen hand i hand, europén och amerikanen hand i hand/lärd och olärd hand i hand, och man och kvinna hand i hand Men i botten av denna inlevelsefulla själarnas gemenskap som Whitman målar upp åter­finner vi, alltid, det Lawrence i sin Whitman-betraktelse hänvisar till som hans "obän­diga livskraft", och han citerar: Jag är den som anfäktas av köttslig lusta/Graviterar inte jorden, dras inte all materia till all annan, åtrår den?/Så dras min kropp till allt och alla som jag möter eller ser. Det är i diktsviten Children of Adam som Whitman mest oförblommerat och envetet ger uttryck för kropparnas sinnliga möten. Och i Calamus tillkommer det för tiden ännu mer "chockerande": homoerotik. Whitman bjöd på en frisprå­kighet som på sin tid något lättare fann fristad i Europa än i det ännu bigotta USA.  Hos Whitman hålls ingen "Själarnas maskerad" som hos Pär Lagerkvist, sna­rare en kroppar­nas maskerad. Hos Whitman har Terentius urhumanistiska Intet mänskligt är mig främmande transformerats till Allt kroppsligt är mig kärt: stammaren, sjuklingen, den välbyggde, den anspråkslöse,/den kriminelle som stod inför skranket, domaren som satt och dömde honom,/de vältaliga advokaterna, juryn, åskådarna,/skrattaren och gråtaren, dansaren, änkan vid midnatt, den röda squawen,/den lungsiktige, den rosfeberdrabbade, idioten, han som förorättats,/      motsatserna, och var och en mellan det här och dem i mörkret,/jag svär att de är utjämnade nu ingen förmer än den andra,/natten och sömnen har gjort dem jämlika och återupprättat dem. Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En. "Hans dikter", här citerar jag på nytt D.H. Lawrence, "Demokrati, En masse, Allenheten, är långa additions- och multiplikationstabeller, där slutsiffran alltid blir JAG SJÄLV." Sannolikt är det i denna allomfattande men enkelriktade individualism som Walt Whitman blir bäst definierad. Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En. Inga klasser, inga kulturskillnader- och gemenskaper, inga fackföreningar, och inget behov av fackföreningar, ingen UNION. Därför älskar Whitman sina människor mest när de sover: De sovande är mycket vackra då de ligger avklädda,/de flyger hand i hand fram över hela jorden från öster till väster då de ligger/avklädda Här skymtar Whitmans utopi, lika lockande än idag, och för alltid lika skrämmande. Vår tids ideologiska städmani: att göra rent hus:             Ur vägen allt för själarnas framåtskridande,             all religion, alla fasta föremål, konstarter, regeringar allt             det som var eller är synligt på detta klot eller något             annat klot faller i nischer och vrår inför själarnas             procession längs universums väldiga vägar. Göran Sommardal Litteratur Walt Whitman: Jag hör Amerika sjunga, övers. Gunnar Harding, Ellerströms 2019. Walt Whitman: Leaves of Grass, Penguin Classics 2017. Longfellow: Poetical Works, London 1973 Henry Wadsworth Longfellow: Hiawatha, övers. Helmer Linderholm, Tidens förlag 1978 D.H. Lawrence: Studier i klassisk amerikansk litteratur, övers. Harry Järv, Cavefors 1964                                                                                   Göran Sommardal

Individer er ikke problemet.

Når vores succeser skal opgøres, anvender vi ofte Key Performance Indicators, som de fleste kender som KPI’er. Men ifølge dagens gæst, kultursociolog Emilia van Hauen, burde KPI i stedet stå for ”Konstant Pressede Individer”, som hun mener er resultatet af det performancesamfund, vi lever i. Med udgangspunkt i Small Great Nation rapporten, De højthængende frugter, taler vi med Emilia van Hauen om, hvad der ligger til grund for, at vi lige nu oplever en markant stigning i stressrelaterede diagnoser, og hvad vi, som samfund, kan gøre for at bremse den udvikling. Emilia van Hauen har bl.a. skrevet bogen ”Succestyranniet – og vejen ud” og har i mange år beskæftiget sig med tidens trends og sociale samfundstendenser. Vært på programmet: Peter Mogensen, direktør i Kraka og politisk kommentator.Medvirkende: Emilia van Hauen, kultursociolog, og Anders Dons, Nordisk CEO for Deloitte.

Elever med skolfrånvaro stannar inte hemma för att de har ångest utan de får ångest av skolan och stannar därför hemma. Dagens skola är dåligt anpassad för elever med sårbarheter. Hör Maria Bühler, som har varit med och skrivit boken Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro, berätta om framgångsfaktorer för att få eleverna tillbaka till skolan, metoder för att ta reda på varför skolsituationen inte fungerar och hur svårt det blev när både inkluderingsarbetet och nya läroplanen sjösattes samtidigt. Maria berättar om vad skolan kan göra för att underlätta för barnen att komma tillbaka till skolan och om lärarnas behov av tid för reflektion och handledning. Individer gör rätt om de kan. Det gäller både elever och lärare. Vinn boken! Skicka ett mail (senast 30 april 2019) till ulrika@funkamedadhd.se och berätta varför du lyssnar på podden Funka med adhd-Jill&Gill så är du med i utlottningen av ett signerat exemplar! Boken Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro är skriven av Maria Bühler, Annelie Karlsson och Terése Österholm

Har du funderat över hur du kan göra skillnad i världen och hur du i så fall använder dina resurser mest effektivt? Gabriella Overodder är generalsekreterare för Effektiv Altruism, en rörelse som kombinerar hjärtat och hjärnan: empati som styrs av data och rationalitet. Det handlar om att ägna en stor del av sitt liv till att förbättra världen och att ställa frågan: av alla möjliga sätt att göra skillnad på, hur kan jag göra störst skillnad? Individer och forskningsinstitut inom rörelsen bedriver forskning för att besvara denna fråga. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

6. Alle mulige forskellige individer by Ordered by Colour

Två år som podd - hurra! Vi firar med en tillbakablick på våra favoritinslag från de fantastiska första 50 avsnitten. Det här är det perfekta avsnittet för dig som inte har hängt med och lyssnat på vår podd hela tiden och som behöver någonstans att börja. Vi summerar insikter från de första två åren och plockar godbitar från våra favoritavsnitt. Vi pratar bland annat om att: Chefer behöver tid i kalendern just till att leda och ska inte ha fler än 30 medarbetare att ansvara för. Organisationer behöver ett "varför", en tydlig riktning och ramverk. Individer behöver autonomi, inflytande och delaktighet. Kreativitet och snällhet tar fram de bästa idéerna och gynnar utveckling. Fysisk hälsa på jobbet ska vara så enkelt som möjligt: varierade arbetsställningar och naturligt ljus är två viktiga aspekter. Administration ska avlasta oss med strukturer och vara ett stöd, inte ett hinder. På jobbet behöver vi balans mellan fokuserat arbete, samverkan och återhämtning. När våra egna inre drivkrafter och värderingar synkar med organisationens "varför" och kultur trivs vi på jobbet. Vår samarbetspartner Twitch Health projektleder en forskningsstudie tillsammans med Karolinska Institutet där träning med en fysisk PT eller digital lösning ingår. De söker testpersoner och kraven är bland annat att du är 18-40 år. har en förvärvad fysisk funktionsnedsättning, som uppkommit de senaste tre åren. Läs mer här.

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer reflekterar över vad det är som stör så med att inte äta djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden. Så inleds romanen Vegetarianen av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre. Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser. Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb  och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar. Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket. Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter. Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet. Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt. Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan. Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse. Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer. I sin bok Veganerna från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker. Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om politisk renlevnadsfanatism och ett hat mot människan. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att antikrist är djurrättsaktivist. Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen. Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor. Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa. Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Så när mamman i Han Kangs roman Vegetarianen ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band. Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok Äta djur skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras. Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare. Malin Krutmeijer, kulturjournalist   Litteratur Han Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017. Magnus Linton: Veganerna en bok om dom som stör, Atlas, 2000. Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Vi hör om personer som vill utnyttja våra barn på nätet. Om brott som begås och om barn som lider av konsekvenserna. I det här avsnittet berättar två experter om nätet och den miljö vi och våra barn befinner oss i där. Hur man vi skapa en så säker miljö som möjligt för våra barn på nätet? Hur ska vi tänka kring att dela med sig av bilder? Hur kan jag prata med mina barn om deras nätmiljö på bästa sätt och hjälpa dem att bli trygga digitala individer? Poddgäster: Björn Eriksson, polis på Nationellt It-brottscentrum och Johnny Lindqvist, expert på frågor som rör unga och nätet. Samtalsledare: Caroline Engvall, journalist, föreläsare och författare. I samarbete med Skandia Idéer för livet.

* Vad är den rekommenderade nivån av kolhydrater när du börjar med autoimmun paleo/autoimmuna protokollet (AIP)? * Lyssnarfrågor om hur man behöva anpassa kosten vid viktnedgång, träning, låga energinivåer, bristande mättnadskänsla * Hur avgör jag vilken kolhydratnivå som passar just mig på längre sikt? Vi går igenom fyra olika nivåer av kolhydratintag utifrån dina målsättningar och hälsobesvär. a) Medelnivån, som passar de allra flesta b) Mycket låg kolhydratnivå (Individer mer stor övervikt, eller personer som snabbt vill gå ner i kroppsvikt Personer med metabola besvär. Kraftiga svängningar av blodsocker i samband med kolhydratmåltider. Neurologiska och kognitiva problem.) c) Lågkolhydratkost (Mål att gå ner i vikt. De med metabola syndromet, insulinresistens eller prediabetes. De med högt blodsocker eller kraftiga svackor efter måltid (reaktiv hypoglykemi) Humörsvängningar (dessa individer kan vissa fall må bättre på högre intag också särskilt om sämre humör beror på dålig sömnkvalitet) d) Högkolhydratkost (Personer som behöver gå upp i vikt, Personer som tränar hårt) * Hur mycket kolhydrater innehåller olika grönsaker och rotfrukter? Mer detaljer i blogginlägg på www.karlhulten.se (som publiceras torsdag 9 februari) för mer detaljerad information. www.paleoteket.se är just nu under ombyggnad. ************************** Vi som gör Paleotekets podcast är Karl Hultén och Anna-Maria Norman Lyssna www.soundcloud.com/paleoteket Itunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/paleoteket/id1160256294?mt=2 Din podcast-app Sociala medier www.facebook.com/paleoteket.se www.instagram.com/paleoteket.se

Calle Norlén: Alla grupper består av individer. Sissela Kyle: Den mentala halveringstiden blir kortare. Jonas Hallberg: Var regissören i ditt eget liv. Det här är Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Veckans panel i Spanarna i P1: Jonas Hallberg, Calle Norlén och Sissela Kyle.Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Calle Norlén: Alla grupper består av individer. Sissela Kyle: Den mentala halveringstiden blir kortare. Jonas Hallberg: Var regissören i ditt eget liv. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.