Podcasts about Dramatiska Institutet

VILKA: Josef Fares och Torkel Pettersson EPISOD: 35 (Höstspecial 4) EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PLATS: Bio Rio Om Episoden: I denna unika live-podd besöker Simon Kölle och Filmbranschpodden klassiska Bio Rio för att återuppleva filmen Kopps från 2003, regisserad av den hyllade Josef Fares. Efter filmvisningen tar Simon plats på scenen för att moderera en exklusiv Q&A med huvudgästen Josef Fares, och mot slutet ansluter även skådespelaren Torkel Pettersson för att dela med sig av sina erfarenheter. Publiken i salongen bidrog med en mängd frågor som Simon förde vidare i kondenserad form, vilket skapade ett levande och dynamiskt samtal. Josef Fares är en av Sveriges mest mångsidiga kreatörer – regissör, manusförfattare, datorspelsutvecklare och skådespelare. Med utbildning från Dramatiska Institutet blev Josef ett känt namn efter sina succéfilmer Jalla! Jalla! och Kopps, där Jalla! Jalla! hade nästan 800 000 besökare och den sistnämnda lockade över 770 000 biobesökare. Hans filmografi inkluderar även Zozo, Leo och Farsan, samt kortfilmer och TV-serien Kärlek Kommer. På senare år har Josef gjort sig ett namn inom spelvärlden som grundare av Hazelight Studios, med succéerna A Way Out och det prisbelönta It Takes Two. Hans spel har sålts i miljontals exemplar världen över, och 2023 släpptes Brothers: A Tale of Two Sons Remake. Josef är en storyteller som alltid utmanar gränserna, oavsett om det gäller film eller spel. Torkel Pettersson är en av Sveriges mest respekterade skådespelare, känd för sin bredd och djup. Han har medverkat i filmer som Jalla! Jalla!, Kopps, Offside, Patrik 1,5 och Halvdan Viking, samt i ett flertal tv-serier och teaterproduktioner. Med sin karaktäristiska närvaro har Torkel blivit ett välkänt ansikte inom både drama och kriminalfilmer. Utbildad vid Scenskolan i Stockholm har han tagit sig an allt från känslomässiga draman till actionfyllda roller och visat en mångsidighet som få kan matcha. Film, samtal och publikens frågor Denna live-podd erbjuder en unik inblick i skapandet av Kopps och en djupare förståelse för två av Sveriges mest framstående kreatörer. Med humor, anekdoter och reflektioner bjuder Josef och Torkel på en kväll fylld av inspiration och nostalgi. Tack till Bio Rio och till Producent Amir Noghabai

Dokumentärfilmaren PeÅ Holmquist har följt en familj i Gaza sedan 80 talet. Nu har hans gamla filmer från området börjat visas på nytt på nischade filmfestivaler både internationellt och i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första film han gjorde från området var ”Gaza Ghetto” 1985 . Där möter vi familjen Hamdany för första gången. De befinner sig då i flyktinglägret Jabalia.2008 kom ”Unge Freud i Gaza” och ett år senare ”Mitt Gaza”. I varje film återser vi familjen.PeÅ Holmquist har varit professor i film vid Dramatiska Institutet och är prisad internationellt för sitt arbete. Idag är han 77 år – och det är länge sedan han var i Gaza.P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat honom.

Med elva dagar kvar undrar P1 Kultur hur det står till med kulturfrågorna i EU-valet. Och vad betyder det egentligen att vara europé i dag? Gunnar Bolin har givit sig ut på kontinenten och sökt svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag sänder vi det första av Gunnar Bolins reportage om den europeiska identiteten - från Slovakien. Dessutom hör vi honom berätta vad som hänt efter attentatet mot landets premiärminister nyligen. Framöver kommer Gunnar Bolin även att rapportera från Ungern, Österrike och Slovenien.HUR ÄR DET DÅ MED KULTURFRÅGORNA INFÖR VALET?Kulturredaktionens Jens Möller, tidigare Sveriges Radios korrespondent i Bryssel, ger oss en överblick. Det talas ibland om ”kulturkrig” - men hur märks det i så fall inuti Europaparlamentet?HAN GJORDE STARKA DOKUMENTÄRER FRÅN GAZA LÅNGT FÖRE DAGENS SKEENDEDokumentärfilmaren PeÅ Holmquist har följt en familj i Gaza sedan 80 talet. Nu när det är krig i området har hans gamla filmer därifrån, decennier innan terrororganisationen Hamas tog makten, börjat visas på nytt, på nischade filmfestivaler både internationellt och i Sverige. Den första film han gjorde därifrån var ”Gaza Ghetto” 1985 . Där möter vi familjen Hamdany för första gången i flyktinglägret Jabalia. 2008 kom ”Unge Freud i Gaza” och ett år senare ”Mitt Gaza”. I varje film återser vi familjen.PeÅ Holmquist har varit professor i film vid Dramatiska Institutet och är prisad internationellt för sitt arbete. Idag är han 77 år – och det är länge sedan han var i Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat honom nu.ESSÄ: DROTTNING KRISTINA VISAR ATT MISSLYCKANDET ÄR ETT SÄTT ATT LEVA”Man är alltid nybörjare i konsten att leva”. Så lyder nummer 758 av Drottning Kristinas maximer. Kristina är en av våra mest fascinerande regenter och ett ämne i vår OBS serie om att misslyckas. För bilden av Kristina blir inte komplett om man inte ser till hennes många motgångar. Det menar författaren Linda Skugge.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Karin af Klintberg kände i tidig ålder att hon gillade att berätta. Hon utbildade sig därför på Dramatiska Institutet har sedan dess gjort just det - Berättat. Genom att vara producent för TV-program så som Värsta Språket, Kobra, Landet Brunsås, Historieätarna och nu senast filmregissör för Kungen och jag, har Karin berättat och undervisat oss svenskar. Har hon några knep att lära ut kring berättandet, joggar hon vekligen alla dagar i veckan och hur osexigt är det att åldras? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - vem är Turbo-Karin

NYTT MAGISKT avsnitt! Varför vill gäst Andrea åka till 60talets Stonehenge på Druid- & hippiefest, Eva fascineras av livets kontraster och Tanja stoppar tungan i håligheterna på Levain-bröd? Vi pratar stencirklars magi med Sommarsolståndet, LITHA och Midsommarfirandets speciella energier, i år även med kraft från drömmiga planeten Neptnunus! Ett spännande avsnitt om energier, magi, frekvenser och mycket mer! Lyssna och hoppas du njuter lika mycket som vi gjorde när vi spelade in! Prenumerera gärna på podden så får du klipp när de kommer ut!Om Andrea LarsdotterAndrea jobbar som skådespelerska, dramatiker och producent inom film, tv och teater. Hon är utbildat dramatiker ;Biskops Arnö och Dramatiska Institutet. Hon har även en examen från kulturvetarprogrammet, Stockholms Universitet med film, kultur och religion som huvudämnen. Hon driver sedan 2006 även sin egen firma Wäxa MediMoves som skapar film, konst och workshops utifrån olika kreativa tekniker som hon själv utvecklat och satt samman. Hon har även utbildat ett tjugotal instruktörer i de egenutvecklade dansmeditationstekniker hon skapat under Wäxa MediMoves paraply.Just nu skriver Andrea på sin första roman där stencirklar har en central och återkommande plats.Wäxa MediMoves kommer även tillsammans med Vattumannen hålla i en workshopserie på temat stencirklar under 2022.www.andrealarsdotter.sewww.waxamedimoves.sehttps://www.imdb.com/name/nm1109842/#magipodden #stencirklar #stonehenge #vardagsmagi #midsommar #andrealarsdotter #summersoltice #sommarsolståndet #ringofbrodgar #alestenar #standingstonesofcallanish #astrologi #shaman #medium #magiförsjälen #healing #vattumannenOm Tanja och Eva.Tanja Dyredand är författare och aktuell med böckerna "Magi för själen", "Vardagsmagi", "Skratta & Pausa" samt "Min Magiska Kalender 2022", initierad shaman, healer, meditations- och mindfulness coach, cert. medium och yogalärare.Eva Danneker äger Vattumannen bokförlag och bokbutik, samt håller en rad olika kurser.Music creds: Intro music: "Magic You Are" Sweet Dish remix (solfeggio 432 Hz, Forest treasure, beat by Dan Hening Arpy )TANJAS nya bok är här: En ljudbok med guidade meditationer."Stjärnsjälar, Starseed Bliss - meditera med stjärnorna".https://stressaav.nu/ny-bok-slappt-starseed-bliss-stjarnsjal-meditera-med-stjarnorna/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Magiska stencirklar och kraftplatser med gäst Andrea Larsdotter öppnar säsong 4 av Magipodden. Hör om magiska ljud vid "Ring of Brodgar", starka energier vid "Standing Stones of Callanish" där människor och djur offrats, hur du kan göra din egen magiska stencirkel och vad du kan använda den till. Eva och skådespelerska och författare Andrea bjuder även in till spännande stencirkel-kurser till våren och mycket mer. En magisk ny säsong är här, hjärtligt välkommen älskade lyssnare!Veckans tarot med Tanja kommer måndag kväll som bonus-spår, så håll utkik. Prenumerera på #magipodden så får du avsnitt och bonus när det dyker upp!Om Andrea LarsdotterAndrea jobbar som skådespelerska, dramatiker och producent inom film, tv och teater. Hon är utbildat dramatiker ;Biskops Arnö och Dramatiska Institutet. Hon har även en examen från kulturvetarprogrammet, Stockholms Universitet med film, kultur och religion som huvudämnen. Hon driver sedan 2006 även sin egen firma Wäxa MediMoves som skapar film, konst och workshops utifrån olika kreativa tekniker som hon själv utvecklat och satt samman. Hon har även utbildat ett tjugotal instruktörer i de egenutvecklade dansmeditationstekniker hon skapat under Wäxa MediMoves paraply.Just nu skriver Andrea på sin första roman där stencirklar har en central och återkommande plats.Wäxa MediMoves kommer även tillsammans med Vattumannen hålla i en workshopserie på temat stencirklar under 2022.www.andrealarsdotter.sewww.waxamedimoves.sehttps://www.imdb.com/name/nm1109842/#magipodden #stencirklar #vardagsmagi #andrealarsdotter #ringofbrodgar #alestenar #standingstonesofcallanish #astrologi #shaman #medium #magiförsjälen #healing #vattumannenOm Tanja och Eva.Tanja Dyredand är författare och aktuell med böckerna "Magi för själen", "Vardagsmagi", "Skratta & Pausa" samt "Min Magiska Kalender 2022", initierad shaman, healer, meditations- och mindfulness coach, cert. medium och yogalärare.Eva Danneker äger Vattumannen bokförlag och bokbutik, samt håller en rad olika kurser.Music creds: Intro music: "Magic You Are" Sweet Dish remix (solfeggio 432 Hz, Forest treasure, beat by Dan Hening Arpy )Rabatt på Tanjas bok & kalender till podd-lyssnare:Du som vill få rabatt och förbeställa Tanjas nya bok Magi för Själen och kalendern kan göra det här:https://stressaav.nu/bok-vardagsmagi/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

This episode is in Swedish I det här avsnittet av SAQMI Play möter Anna Linder och Malin Holgersson konstnären Marie Falksten. Som en del av kollektivet Tjejfilm gjorde Marie den första kända svenska lesbiska filmen Eva och Maria, som premiärvisades 1983 på dåvarande queerklubben Touch i Göteborg. Inspelningen gjordes via Skype den 5 november 2020. Marie Falksten är född och baserad i Göteborg. Under gymnasietiden drog hon till Israel för att jobba på kibbutz och återvände sen efter studenten för att läsa hebreiska och gå på konstskola i Jerusalem. Tillbaka i Sverige pluggade hon konsthistoria på universitetet och gick på Konstindustriskolan, som idag är Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Efter sin examen där började Marie studera film vid Dramatiska Institutet i Stockholm (kurser i dramaturgi, filmfoto, redigering, video) Marie är född 1948 i Göteborg och har varit verksam sedan 1979 som konstnär och filmare. Marie var även mycket aktiv inom föreningslivet i Göteborg och skapade platser för lesbiska konstnärer, författare och filmare genom att anordna mängder av kulturarrangemang. Se filmen på Filmarkivet.se och läs även intervjun från 2017 av Jesper Larsson, filmvetare. Se även Maries hemsida med bilder, målningar och pressklipp. OM FILMEN EVA OCH MARIA: Synopsis: En film om kärlek mellan två kvinnor. En positiv film om kärlek mellan två unga kvinnor. Filmen tar sikte på lyckan och glädjen i en lesbisk relation. Här finns den första förälskelsens osäkerhet och glädje. Vi följer Eva och Marias känslor, hur deras kärlek växer och mognar. Vi möter förståelse och tolerans men också fördomar och oförstånd från släkt och vänner. Eva och Maria träffas och blir kära på körskolan. Filmen handlar om reaktioner från kompisar och föräldrar. En utbildningsfilm med syfte att ge en positiv bild av kärlek mellan två unga kvinnor. Filmen producerades av kvinnofilmkollektivet Tjejfilm, som också bidrog till den feministiska filmverksamheten på Kvinnohuset i Göteborg, där Kvinnobion arrangerade filmfestivaler, seminarier och workshops. Filmfakta: Regi: Tjejfilm, Manus: Marie Falksten, Mary Eisekivits, Annalena Öhrström, Filmfoto: Marie Falksten, Maria Brännström, Musik: Mary Eisikovits, Annbritt Ryde, Brittmarie Brax, Ljud: Annalena Öhrström, Stina Sundberg, Klippning: Marie Falksten Premiär: 3/10-1983, 29 min, Färg, Original 16 mm normalbild (1,37:1), Optisk mono, Produktionsbolag: Filmkollektivet Tjejfilm, Produktionsstöd av Socialstyrelsen, RFSL och RFSU, Filmlaboratorium Filmteknik AB. Distribution: Tjejfilm och Kvinnofolkhögskolan Göteborg Medverkande: Isabella Murray, Marika Nasiell, Mia Breide, Monika Englund, Sven-Erik Goude, Svea Hagsgård, Lars Lund, Anders Näslund, Björn Ryfors Filmen Eva och Maria vann hederspris vid DYKEYE - Queer & Feminist Video Festival i Stockholm 1999. Festivalen arrangerades under två år 1998 och 1999. Initiativtagare: Cecilia Neant Falk (nu Sander Neant Falk), Katarina Johansson och Jenny Sahlström. Vid festivalen visades även filmen Manhood av Mia Engberg som ingår i projektet Queer Moving History. FILMOGRAFI MARIE FALKSTEN: Eva och Maria (1983, 29 min) Bokbussen kommmer (1981, 23 min) Filmen gjordes tillsammans med Annika Geijerstam och Stina Sundberg Pictures from Dublin (1973, 7 min) En stillbildsfilm av Marie Falksten. Ljud av Annalena Öhrström. About Eva and Maria: (from Marie Falkstens archival material at SAQMI) Eva and Maria in love with each other! The film concentrates on the happiness and joy in a lesbian relationship, not the possible problems and conflicts. The two girls meet at a driving school. Here you have the awkwardness, the uncertainty and the exaltation in a first love. We follow Eva and Maria´s feelings evolve and see how their love matures. In the film are also Maria´s parents. Maria´s mom is understanding, she sees that their love is something that gives them happiness and strength, something positive for her daughter. Maria´s dad on the other hand feels both provoked and frightened by his daughter´s lesbianism. This is evident in his prejudiced outbreaks against Maria and in his lack of knowledge and understanding of another way of living. Gruppen Tjejfilm började planera och arbeta med filmen Eva och Maria i slutet av 70 talet och fortsatte efter att den var färdig 1983 med att distribuera filmen via Biofem som bildades i början av 1983 och som även distribuerade några andra filmkollektivfilmer från Norge och Danmark. Biofem som bildades i början på 1983 och verkade under några år framåt. Kvinnobion startade 1979 och höll på i 5 år. Här visades cirka 70 filmer och varje termin visades en barnfilm. Credits SAQMI Play: Producenter: Anna Linder och Malin Holgersson Design och kod: Vincent Orback Komposition: Amanda Lindgren Klipp och mix: Malin Holgersson Ansvarig utgivare: Anna Linder SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows Jubileumsfond

Författare, 79 år. Född och bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 1979, 1982, 1984. I sitt fjärde Sommar i P1 talar författaren Agneta Pleijel om skrivande, läsande och musikens betydelse och om hur minnen ur livet vecklar ut sig när man skriver ner dem. Agneta Pleijel deklarerar tidigt i sitt sommarprogram om att hon tänker prata om fiktion, om skrivande, läsande och konst i många former. Pleijel, som själv säger att hon är förvånad över att hon hunnit bli 79 år gammal, konstaterar att man genom att skriva ner sina minnen, plötsligt upptäcker mer och mer av sitt eget jag. Hon uppmanar alla att skriva, för att fånga livet och genom texten få lära känna sig själv bättre, hon låter musiken i programmet vävas in i berättelsen och funderar också en hel del kring musikens betydelse i skapandet och livet. Agneta Pleijel pratar både om skrivandet som yrke och om litteratur och läsandet som konst. Hon pratar om det magiska som inträffar när man sätter sig ner och börjar skriva och om hur texterna växer fram som ett sätt att ta reda på något hon inte vet. Hon refererar till andras filosoferande om litteratur och citerar den schweiziske författaren Peter Bischels som bland annat sagt att litteraturen måste ha lov att syssla med obetydligheter. Pleijel berättar också om de självbiografiska inslag som finns i hennes romaner, om svårigheterna med att skriva om sig själv och om ifrågasättandet av de egna minnena. I den senaste romanen Doften av en man berättar hon bland annat om studentlivet i 60-talets Göteborg och ojämlikheten hon upplevde, framförallt i frågor om sexualitet. Hon konstaterar att hon hade svårt att acceptera kvinnans underordning och att de insikter hon fick gjorde henne till en både ilsken och envis person, och så slår hon ett slag för den fortsatta kampen om jämställdhet mellan könen. Sedan vindlar programmet vidare i resonemang kring sanning och fiktion, om verkliga minnen och om sådana som uppstår först när de skrivs ner, hon snuddar vid en del samtidsfrågor men landar till sist i ett resonemang om tid och åldrande och om vikten att ta sig tid att lyssna och tänka. Om Agneta Pleijel En av våra mest framstående författare. Den senast utkomna självbiografiska boken Doften av en man uppmärksammades stort liksom den första memoardelen Spådomen. Har fått Svenska Akademiens nordiska pris bland många andra utmärkelser. Det stora genombrottet kom med romanen Vindspejare. Givit ut tre diktsamlingar och nio romaner som är översatta till en rad språk. Varit kulturchef på Aftonbladet, ordförande för Svenska PEN och professor vid Dramatiska Institutet. Är en aktiv samhällsdebattör. Älskar cirkusar och djurparker. Producent: Anneli Dufva

durée : 00:41:45 - Fictions / Théâtre et Cie - Que promettons-nous à la personne que nous aimons? Que disons-nous pris dans la lueur de l'amour? Quels rêves dessinons-nous ensemble et comment formulons-nous notre projet en commun? Où vont ces promesses lorsque la relation échoue, lorsque l'amour prend fin, lorsque la lumière se dissipe? Ces promesses survivent-elles quelque part, dans notre corps, dans une petite poche près du cour? Ou sont-elles, tout comme l'amour, pulvérisées à jamais? En collaboration avec Anna Soley Tryggvadotir Traduit du suédois par Camilla Bouchet Réalisation Laure Egoroff Conseillère littéraire Laurence Courtois Avec les élèves du Conservatoire National Supérieur d'Art Dramatique : Promotion 2014 Pauline Deshons, Kevin Garnichat, Jade Herbulot, Elise Lhomeau, Martin Nikonoff, Barbara Probst, Antoine Reinartz, Loïc Riewer, Marie Sambourg, Sarah-Jane Sauvegrain, Frédéric Siuen, Anaïs Thomas, Bachir Tlili Musique originale Saycet Prise de son, montage et mixage Julien Doumenc, Bastien Varigault Assistante à la réalisation Lise-Marie Barré Kristian Hallberg est un auteur dramatique suédois, né en 1982 à Malmö. Il a écrit plus de 35 pièces pour des théâtres suédois, pour adolescents et pour adultes sur des sujets sentimentaux mais aussi politiques. Il a joué True Love Will Find You In The End dans des appartements de Stockholm avec Anna Soley Tryggvadottir en 2011. Il a créé à Malmö le groupe théâtral expérimental Teater Tortensson qui montera huit pièces écrites par lui entre 2001 et 2008. Sans presque aucun investissement financier, ce groupe est devenu l'un des acteurs principaux de la scène théâtrale de Malmö. Il s'installe ensuite à Stockholm où il est reçu à la prestigieuse école Dramatiska Institutet, section écriture dramatique. Rediffusion de 2014

Född 1973 i Spånga i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Krakow och på Dramatiska Institutet i Stockholm och har frilansat som regissör sedan 2001. Natalie Ringler har bland annat jobbat på Dramaten, Folkteatern i Göteborg, Malmö Stadsteater, Norrbottensteatern och Stockholms Stadsteater. Hon har regisserat i Warszawa och gjort flera uppsättningar på Teater Galeasen i Stockholm. En uppsättningarna på Teater Galeasen är Vår klass 2013 av Tadeusz Slobodzianek, 2013. En uppsättning som beskrivits som en avTeater Galeasens största framgångar någonsin. Vår klass gjordes också i en radioversion för Radioteatern i P1 2015. Natalie Ringler fick Medeapriset år 2014.  Senaste uppsättningen signerad Natalie Ringler var Utopier av Erik Uddenberg på Folkteatern i Gävleborg.

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

Özz Nujen är mångsysslare: känd som komiker, manusförfattare, programledare och skådespelare. Özz Nujen är född 1975 i Bismil i den kurdiska delen av Turkiet. Hans familj flydde till Sverige och han kom hit som åtta-åring. Han gick på Calle Flygares teaterskola 1997-99 och senare på radiolinjen på Dramatiska Institutet 2002-2004. Han har gjort radio, varit programledare och värd för sommar i P1 (två gånger) och han har varit med i en flera tv-serier, som t ex Anna Holt och Tusenbröder. Han har även varit med i två franska storfilmer: Si tu meurs, je te tue och Comme chez soi. På scenen har han mycket stå-uppkomik och scenshower. Dålig stämning, Statsminister Özz Nujen och Sveriges historia den nakna sanningen, tillsammans med Måns Möller. Och han har spelat teater på Dramaten och på Uppsala Stadsteater klassiker av Shakespeare och Goldoni. Men också Mistero Buffo av Dario Fo tillsammans med Björn Granath. Just nu är han aktuell på Riksteatern i Magnus Florins version av Shakespeares Rickard III med sig själv i alla roller och med Björn Granath som regissör.

Suzanne Osten är en av landets absolut främsta regissörer. Som gäst hos Anneli Dufva pratar om sitt arbete vid den banbrytande scenen Unga Klara i Stockholm, om sina filmer, om sitt konstnärskap. Just nu är Suzanne Osten dubbelt aktuell. Dels med den redan internationellt omtalade urpremiären i Drama i P1 med det hittills ospelade manuset av Ingmar Bergman Sextiofyra minuter med Rebecka. Och dels med uppsättningen  Falla ur tiden på Dramaten, efter David Grossmans bok om sorg och förlust. Osten är född 1944 i Stockholm, hon studerade på universitetet i Lund (konst, litteratur, historia) och där började hon också hålla på med studentteater. Hon grundade först Fickteatern och sedan, 1975, Unga Klara. Som dramatiker skrev hon under 70-talet en mängd pjäser: t ex Jösses flickor, Tjejsnack, Kärleksföreställningen och Fabriksflickorna samtliga tillsammans med Margareta Garpe. På Unga Klara har hon under åren regisserat många redan legendariska uppsättningar; Underjordens leende, Hitlers barndom, I Lusthuset, Irinas nya liv, Det allra viktigaste, Flickan mamman och soporna och Affären Danton. Bland hennes filmer finns: Mamma, Bröderna Mozart, Skyddsängeln, Livsfarlig film, Tala det är så mörkt och nu senast Flickan mamman och demonerna för att nämna några. Hon har skrivit flera böcker bland annat finns hennes samlade texter i Mina Meningar. Hon har varit professor i regi vid Dramatiska Institutet. Och hon är just nu Sveriges barnfilmsambassadör. Suzanne Osten valde Frihet av Rainer Werner Fassbinder från 1972 som sitt klipp ur våra arkiv. Tyvärr finns föreställningen inte att lyssna på av upphovsrättsliga skäl.

Hon hittar teaterns nerv i samtalet med omvärlden - inte i relation till traditionen. Teater och politik hör ihop, säger Carolina Frände. Carolina Frände är regissör och teaterchef, född 1973 i Östervåla i Uppland, uppvuxen i Tranemo i Västergötland. Hon är regiutbildad på Dramatiska Institutet i Stockholm i slutet av 90-talet. Hon blev 2003 konstnärlig ledare för Unga Riks och mellan 200409 var hon prorektor för Teaterhögskolan i Stockholm, där hon tog initiativet till projektet Att gestalta kön, som genomfördes på landets teaterhögskolor. Hon har regisserat på Riksteatern, Göteborgs och Uppsala stadsteatrar, Teater Bhopa och Dramaten. Men framför allt har hon arbetat på Stockholms stadsteater sedan 1999. Där har hon bland annat satt upp Gertrud av Hjalmar Söderberg (2006) och klassikern Krig och fred av Leo Tolstoj (2008). Sedan 2009 är hon konstnärlig ledare för Stockholms stadsteaters speciella barnteaterscen i Skärholmen. Bland hennes många uppsättningar i Skärholmen märks en dramatisering av den svenska "flyktingberättelsen" Barnen från Frostmofjället vintern 201112, det sceniska kollaget Meningen med livet och Orlando av Virginia Woolf. Just nu, våren 2016, spelas på Stockholms Stadsteater Du ska veta mitt värde av Joakim Sten, i regi av Carolina Frände. Som sitt klipp från Radioteaterbiblioteket valde Carolina Frände Kranes konditori av Cora Sandel, i regi av Börje Mellvig. Föreställningen finns tyvärr inte tillgänglig för lyssning, av upphovsrättsliga skäl.

Malin Axelsson är dramatiker, regissör och konstnärlig ledare för det som förut hette Radioteatern, men som från och med denna vecka heter Sveriges Radio Drama. Hon är född 1975 i Stockholm, utbildad på Dramatiska Institutet, där hon utexaminerades 2002. Hon har skrivit 20-talet pjäser, vilka spelats över hela landet och flera av dem har dessutom översatts till andra språk. Malin Axelsson är också författare till två barnböcker samt en roman, Anropa, som kom ut 2015. Under åren 2009-2015 var hon konstnärlig ledare på Ung Scen Öst i Linköping och sedan ungefär ett år tillbaka har hon samma titel här på Sveriges Radios egen teater Sveriges Radio Drama.

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv. Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den! - Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes. -Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...    Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare: -Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj. -Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga. -Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv. -Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter.  -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik.   Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm. -Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska! -Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn. -Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."   -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!   Låtlista: 12:03 The Naima Train - Djelem Djelem 12:05 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado 12:10 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:19 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Var Barmhärtig (Mot Mig Älskling Grymma) 12:24 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:26 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:29 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Sonja (Op 98) 12:33 The Naima Train - En Pyttenliten 12:36 Bireli Lagrene, Holzmano Lagrene, Stochelo Rosenberg, Hono Winterstein, Thomas Dutronc, Florin Niculescu, Diego Imbert - Otji Tjornyje 12:39 The Naima Train - Train In Reverse 12:41 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:45 Lettiska Radiokören (Riga), Sigvards Klava - Miserere 12:45 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:49 Sebastian Lakatos - Den Andra Världen 12:53 Sebastian Lakatos - Många Fördelar 12:58 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...  Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare:-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.-Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter. -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik. Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm.-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.-Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."  -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

Efter att Lisa Langseth läst till dramatiker på Stockholms Dramatiska Högskola (tidigare Dramatiska Institutet), skrev och regisserade hon en rad egna pjäser som Pleasure, Godkänd och Den älskade. Den sistnämnda adapterade hon senare till vad som skulle bli hennes första långfilm Till det som är vackert med Alicia Vikander och Samuel Fröler i huvudrollerna. För den vann hon en Guldbagge för Bästa Manus 2011. Alicia följde med till hennes andra långfilm Hotell som även den har hyllats för både manus och regi. Just nu skriver hon på sin tredje långfilm.  I det här avsnittet pratar vi om hennes driv till att skapa komplexa karaktärer när hon skriver, och hur hon alltid berättat sina egna historier. Vi pratar också om vad som händer innan och under en filmproduktion, och att man inte ska ge upp sin dröm. Som regissör kommer man få bakslag, folk kommer säga nej. Men Lisa menar att man inte ska hoppa av för det. Det finns alltid en annan väg att... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Roller Derby är en lagsport som utövas på rullskridskor med främst tjejer och transpersoner. I Gothenburg Roller Derby är också killar medlemmar men bara som domare eller funktionärer. Men så händer något som rör upp känslor. Nu vill också männen börja spela. I en sporthall på Hisingen i Göteborg tränar Gothenburg Roller Derby. På rullskridskor kör de ihop på banan, ramlar, reser sig och kämpar vidare.  Det är en tuff sport som kräver hjälm, tand- armbågs- och knäskydd. Allt fokus ligger på SM om ett par månader. Då bildar killarna i föreningen ett herrlag som de kallar Salty Seamen. Som om det inte vore nog vill de nu dessutom träna med damlaget, eftersom de har svårt att få ihop ett fullt lag. Flera av spelarna i damlaget tycker att det är helt otänkbart då de vare sig vill ha kroppskontakt med män, eller vill se sin sport förstöras enligt de typiska manliga normerna. Gothenburg Roller Derby Gothenburg Roller Derby på Facebook   Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för Mamma vad skulle kunna hända här, Röda korsets journalistpris för Rosengrenska för UR, och till Barncancerfondens journalistpris för När Anna blev sjuk. 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären "Han var för bra för att vara sann". Anna har gjort flera P1 Dokumentärer, Tillsammans är vi starka är hennes nionde.

Arash är 15 och ska precis börja på gymnasiet. Livet är hiphop, tjejer och festande. Efter ett halvår på gymnasiet, och ett besök i en av Stockholms källarmoskéer, är han en fullfjädrad islamist. Målet och meningen med livet är att flytta till Medina i Saudiarabien för att studera religion. Vi hör ofta talas om dem, de europeiska ungdomar som blir fanatiskt religiösa. I sin mest extrema form ansluter de sig till militanta islamistiska grupper och deltar i strider och spektakulära avrättningar som sprids på nätet. De spenderar en stor del av sin tid i källarmoskéerna, slutar träffa tjejer och icke muslimska vänner, gräver sig allt djupare ner i religiösa skrifter och debatter. Omgivningen ser dem som framtida jihadister – en del blir det också. Men långt ifrån alla.   I "Mohammed tur och retur" får vi följa med en ung svensk kille till tiden då allt började. Från den dagen han för första gången klev in i en källarmoské till uppbrottet. Det är en skildring av en tonårings resa från hiphop till Mohammed, från förorten till den religiösa Medinan – och vidare…   Sara Moein är frilansande radioproducent som har arbetat för såväl kultur- som samhällsredaktionerna på Sveriges radio. Hon har bl a producerat dokumentären ”Att dö stående”, om protestmusik, fatwor och de unga iraniernas drömmar om ett fritt liv. Hennes senaste dokumentär ”De von Sydowska morden” handlar om ett av de mest uppmärksammade mordfallen i Sveriges historia, mellankrigstidens klassamhälle och maktfullkomlighet. "Mohammed tur och retur" var hennes första radiodokumentär och gjordes i samarbete med Dramatiska Institutet 2009.

5 historier om rättvisa. Var samlas folk på festen? Var hittas troligast ett mordvapen? Och var bråkar vi om jämställdhet? Just det - i köket. Kökshistorier är en diskbänksrealistisk serie om Sverige.                                Idén kommer från och är välsignad av de amerikanska indieradioproducenterna  The Kitchen sisters  Rosa Fernandez och Louise Jacobsons jakt på svenska kökshistorier började i en lust att samarbeta och slutade i en annorlunda skildring av Sverige.  Rosa Fernandez är radiojournalist som främst jobbar med längre dokumentära projekt. Hon är utbildad vid Dramatiska Institutet och står bakom serier som Hemliga Kliniken och Livet på hemmet i P1. Hon arbetar också med Tendens, Verkligheten och P3 Dokumentär.  Louise Jacobson är frilansjournalist med en bakgrund på kultur- och samhällsredaktioner på tidningar samt radions P1 och P4. Hon är utbildad påJMG och Dramatiska Institutet. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort programmen Kom igen, gubbar och Sommar utan män.

Fem berättelser om överlevnad. Var samlas folk på festen? Var hittas troligast ett mordvapen? Och var bråkar vi om jämställdhet? Just det - i köket. Kökshistorier är en diskbänksrealistisk serie om Sverige skapad avradioproducenterna Rosa Fernandez och Louise Jacobson. Idén kommer ifrån och är välsignad av de amerikanska indieradioproducenterna The Kitchen Sisters. Rosa Fernandez och Louise Jacobsons jakt på svenska kökshistorier började i en lust att samarbeta och slutade i en annorlunda skildring av Sverige. Rosa Fernandez är radiojournalist som främst jobbar med längre dokumentära projekt. Hon är utbildad vid Dramatiska Institutet och står bakom serier som Hemliga Kliniken och Livet på hemmet i P1. Hon arbetar också med Tendens, Verkligheten och P3 Dokumentär. Louise Jacobson är frilansjournalist med en bakgrund på kultur- och samhällsredaktioner på tidningar samt radions P1 och P4. Hon är utbildad påJMG och Dramatiska Institutet. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort programmen Kom igen, gubbar och Sommar utan män.

Ibland spikade Kristins kille in henne i ett källarförråd, andra gånger försökte han kväva henne eller också så slog han bara. Hon är en av alla tusentals kvinnor som utsatts för hot och våld av en man som de har eller har haft en nära relation till. Under ett år har radiojournalisten Anna Hammarén följt Kristin från att hon hamnar på en kvinnojours skyddade boende, genom rättegångar och under sökandet efter en ny bostad. Läs mer om #enavalla - en temavecka om våld i nära relationer Dokumentären är en unik berättelse om makt, kontroll och trasiga relationer men också om livsglädje, kampvilja och längtan efter ett bättre liv. Programmet, som vann Pennskaftspriset för Han var för bra för att vara sann är gjort av Anna Hammarén. Anna är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för ”Mamma vad skulle kunna hända här”  och till Barncancerfondens journalistpris för "När Anna blev sjuk" som finns att lyssna på här nere. Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot,våld eller sexuella övergrepp. Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till oss. Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara anonym.Vi har öppet dygnet runt, året om, och du ringer oss gratis oavsett var du bor. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen.

Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet i Göteborg sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån. Och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. Hit kommer konstnären Margita Persson med sin skaparverkstad. I det kameraövervakade häktet är skaparverkstaden en möjlighet för tjejerna att lämna isoleringen i cellen för en stund. "Här är jag fri fast fast. Man slipper den dagliga stressen man levt i och man hinner tänka. Nu vet jag att jag aldrig mer kommer att hamna i fängelse eller häkte." Så säger Clara i Anna Hammaréns dokumentär.   Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för ”Mamma vad skulle kunna hända här”  och till Barncancerfondens journalistpris för "När Anna blev sjuk" som du kan höra 2009 vann Anna Pennskaftspriset för radiodokumentären "Han var för bra för att vara sann". Som finns Här kan du läsa mer om Margita Perssons skaparverkstad   Har du egna erfarenheter av livet i häkte? Skriv och berätta i vårt fält här under.  

De är samhällets hand som sträcks ut när folk har hamnat snett. Johan Christiansson och Kent Öhman befinner sig mitt i verkligheten, mitt i en kokande gryta av trubbel. Livet står på ända varje dag och de kommer för att ordna till det, åtminstone för stunden. Lotta Erikson följer två socialarbetare på Södermalm. De ger aldrig upp trots att år av missbruk ibland ger klienten en dålig prognos. De har tagit barn från föräldrar och gjort sådant som de tycker är svårt. Ändå tror de på samhällets regelverk. Att vi inte tillåter människor att supa eller knarka ihjäl sig. Att det finns ett samhälle som bryr sig.   Lotta Erikson frilansar som journalist och dramatiker. Hon har gjort 15 dokumentärer sedan hon tog examen från Dramatiska Institutet 1992 och är invald i ”The Collection” – EBUs samling av de bästa dokumentärerna i Europa under de senaste 30 åren. 2011 fick hon stora radiopriset för dokumentären "En tisdag i september". Den kan du höra Lotta Erikson arbetar även för kulturredaktionen och har arbetat på dokumentärredaktionen på BBC och på SVT.

Stockholm, augusti 1987. På Sergels torg är det fullt av ungdomar i ljusa träningsoveraller. Nån har med sig en bergsprängare med hip hop på hög volym. Ett gäng börjar dansa, nån gör en snurrande backspin på stenbeläggningen. Ingen anar att sex dagars kravaller är på väg att bryta ut. Medierna döpte händelserna till Kungsankravallerna, slaget om city. Justitieministern vädjade i direktsändning till de tusentals ungdomarna att stanna hemma. Politiker och socialarbetare famlade efter förklaringar. I programmet får vi möta dem som var med – ungdomar, poliser, socialarbetare och journalister. – När det blir en konfrontation med polisen är det i regel inte polisens fel. Jag vill minnas att ungdomarna skyllde på polisen, och vi från polisen skyllde ju givetvis på ungdomarna, säger Eiler Augustsson, insatschef vid Norrmalmspolisen. Ett program av Elin Ekselius i samarbete med Dramatiska Institutet.

YRKE: Regissör och dramatiker. BAKGRUND: Farnaz Arbabi utbildade sig till regissör vid Dramatiska Institutet. Hon har mestadels regisserat teater, men även musikal och opera. 2007 fick hon Expressens teaterpris med motiveringen: "I "Invasion" har hennes flödande fantasi bildsatt Jonas Hassen Khemiris legering av Carl Jonas Love Almqvist och förortssvenska och i 'Utvandrarna' har hon vänt ut och in på Vilhelm Mobergs romansvit och i komprimerad form riktat den som ett brännglas mot vår tids svenska asylpolitik". AKTUELL MED: Ibsens "Hedda Gabler" på Uppsala stadsteater (till 4/5) samt Jonas Hassen Khemiris "Jag ringer mina bröder" på Riksteatern (Spelas på Dieselverkstaden i Nacka 5-8/4). I PROGRAMMET: Om att ha det inkluderande som strategi för framgång när man skriver en text på DN Kultur eller vill nå en teaterpublik. Om tvånget att göra maximalt av sitt liv när man tillhör den del av släkten som fått möjligheten. Om att se på folk att de tänker på någonting som har med ens bakgrund att göra. "Då blev jag tillsagd av en kvinna som sa 'Rider du så där på kamelerna hemma?'" Farnaz Arbabi om när hon som tonåring för första och sista gången lade upp fötterna på ett tunnelbanesäte.

I ett ovanligt hus händer alldeles vanliga saker: Monica vaknar på morgonen och gör tre olika sorters smörgåsar till frukost. Olga vattnar sina blommor som mest verkar vilja vissna. Anita står på balkongen och tjuvkikar på sina grannar. Lena spelar på sin nyckelharpa innan hon säger god natt. Erik Sjölin undersöker vardagen i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm. En dokumentär gjord 2007 i samarbete med dåvarande Dramatiska Institutet.

I vissa sammanhang kallas det för separatism. På Saltholmen är det bara så det är och alltid har varit. Kvinnorna håller sig för sig själva, och just på den här klippiga platsen har de samlats för att sola och bada. Bakom plank och lyckta dörrar. - Men fattar du långsamt? Det förstår du väl att när man blir gammal och har åderbråck och bara ett bröst, att det är underbart med ett bad där man bara är kvinnor, säger en stammis som tillbringat sina somrar här i mer än 30 år. På andra sidan planket finns en avdelning för herrar, men de är så få som kommer att kvinnorna knappt märker av dem.  Men mitt i sommaren sätts saker på spel. En utbrytargrupp som vill att män och kvinnor ska bada nakna tillsammans har tagit över ruljansen och starka känslor sätts i brand. Några kvinnor vill att det ska vara som det alltid varit – kvinnor för sig och män för sig. Vad är det de vaktar? Har de något emot det andra könet? ”Sommar utan män” utspelar sig under en annorlunda säsong på Saltholmens Kallbadhus. Följ med in och lära känna de hängivna stammisarna på damernas avdelning. Medverkande: Ingalill Söderholm, Astrid Lundberg, Ingrid Wintertidh, Margareta Sjöström, Marie Carlsson, Irene Eriksson, Annelie Fletcher, Anne-Christine Johansson, Christina Eriksson, Bernt-Erik Ekeroth. Om programmakaren: Louise Jacobson gör dokumentärer och andra radioprogram. Hon är utbildad journalist och har en magisterexamen i radioberättande från Dramatiska Institutet.  Tidigare har Louise bland annat producerat programserien ”Det nya paradiset” och gjort reportage för ”Biblioteket” i P1. ”Sommar utan män” nominerades till Tempo Radio Award 2011.  Det är den första gången  dokumentärredaktionen sänder ett program av Louise. Vi sänder även kortdokumentären Pyramiden av Johan Andrén. Programmakaren återskapar ett tidsdokument från en plats i det kalla krigets slutskede. I detta program skildras  en ung man - Otto von Rosen - ett barn av en hel epoks tragiska livskänsla. Programmet var 2007 ett av Sveriges Radios bidrag till Prix Italia.

Tina är med sin 6-åriga dotter Anna på en vanlig kontroll hos skolhälsovården. Anna har sluddrat på sista tiden och haft lite svårt att tala, men det är förmodligen bara den lösa tanden som ställer till det. Men skolsköterskan reagerar och vill att familjen direkt åker till Östra sjukhuset i Göteborg. Tre dagar senare konstateras det att Anna har en hjärntumör. Familjen är chockad men vet ju att den svenska sjukvården är god så det ska nog gå bra hoppas dom. När Anna blev sjuk är en dokumentär om familjen Stener och om den outhärdliga kampen när ens älskade barn får cancer. En dokumentär av Anna Hammarén.   Anna Hammarén är Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset och Röda korsets journalistpris. 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären "Han var för bra för att vara sann". Anna har gjort flera program för Sveriges Radios dokumentärredaktion. "När Anna blev sjuk" är hennes sjunde radiodokumentär.

Vi har alla sett honom, i en eka mitt i Stockholm med ett specialkonstruerat  lod som skulle hitta skeppet som glömts bort på Östersjöns botten. Den 24 april 1961 satt över 100 miljoner människor världen över framför sina TV-apparater och följde bärgningen de såg i direktsändning hur träet kom ovanför ytan för första gången på över 300 år. Anders Franzén heter mannen bakom det komplicerade projektet. Berättelsen om hur han hittade det bortglömda skeppet är svensk nutidshistoria. Men vad är egentligen sant i det som berättades? Var Vasa verkligen ett bortglömt skepp? Hittade Anders Franzén verkligen Vasa först? Under 3 års tid har Simon Moser grävt i arkiven och hittat en annan historia. Han har hittat en berättelse som inte ens hans egen familj velat veta av. Han har hittat två bortglömda bröder - Simon och Leonard - bröderna Olschanski. Bröderna Olschanski var verksamma i bärgningsindustrin i början på 1920 talet och ansökte då om att bärga Vasa , ett skepp som enligt historien ska ha varit bortglömt. Från 2010. Simon Moser, är utbildad som radioproducent från Dramatiska Institutet. Han har jobbat för flera redaktioner på Sveriges radio och UR.

Han är regissören som sågas av recensenterna men som älskas av publiken. Nu har han avslutat inspelningarna av Jägarna 2, som ska leva upp till sin föregångare som lockade 800 000 svenskar till biosalongerna. Kjell Sundvall är född i Älvsbyn i Norrbotten, men flyttade till Stockholm för att utbilda sig vid Dramatiska Institutet och blev kvar. Sen dess har han regisserat flera Beckfilmer, Tomten är far till alla barnen och Grabben i graven bredvid, för att nämna några.

Snittet: Elitens skola. 2005 blev hamnade Dramatiska Institutet i blåsväder sedan en elev läst upp en text som uppfattades pornografisk, för en grupp sexåringar - samtidigt som de filmades. Händelsen resulterade i en mediestorm där DI blev stämplat som pedofilhögskolan i allmänhetens ögon. I januari fick Konstfack hård kritik sedan en elev spelat självmordsbenägen som en del av ett konstprojekt. Får man överträda vilka gränser som helst som elev på elitskolor som Dramatiska Institutet och Konstfack? Finns det rentav förväntningar på att man ska gå för långt? I Snittet får vi höra bland annat regissören Suzanne Osten som var professor vid Dramatiska Institutet, regissören Hugo Hansén som var elev på DI och Magnus Bärtås professor vid Konstfack. Ett program av Negar Josephi Veckans Klassiker handlar om en av Sveriges internationellt mest kända byggnader. Det handlar om Stockholms Stadsbibliotek i korsningen mellan Sveavägen och Odengatan. Gunnar Asplund genomförde uppdraget och ritade

East Coast vs. West Coast - var finns filmens framtid? Länge var Dramatiska Institutet i Stockholm det enda vägen för unga, förhoppningsfulla filmskapare. Men sedan 1997 har filmutbildningen i Stockholm, dyrast i landet näst efter stridspiloterna, fått konkurrens av filmhögskolan i Göteborg. Och därifrån ynglar de unga hoppen av sig, inte minst genom produktionsbolaget Plattform som producerat filmer som Ruben Östlunds hyllade Gitarrmongot och De ofrivilliga och Patrik Erikssons självexploaterande dokumentär En enastående studie i mänsklig förnedring. Verkligheten är ledstjärna, men hur originellt är det egentligen? Står Göteborg för en ny inriktning för svensk film, och vad har DI att komma med som svar på Västkustens filmvåg? Kino söker svaren i skolkorridorer och på bioduken. Vi har också träffat den franske regissören Laurent Cantet vars Cannesvinnande film Mellan väggarna nu får svensk premiär. Och så har vi återupptäckt en verklig klassiker, Ettore Scolas Vi som älskade Länge var Dramatiska Institutet i Stockholm det enda vägen för unga, förhoppningsfulla filmskapare. Men sedan 1997 har filmutbildningen i Stockholm, dyrast i landet näst efter stridspiloterna, fått konkurrens av filmhögskolan i Göteborg. Och därifrån ynglar de unga hoppen av sig, inte minst genom produktionsbolaget Plattform som producerat filmer som Ruben Östlunds hyllade ”Gitarrmongot” och ”De ofrivilliga” och Patrik Erikssons självexploaterande dokumentär ”En enastående studie i mänsklig förnedring”. Verkligheten är ledstjärna, men hur originellt är det egentligen?Står Göteborg för en ny inriktning för svensk film, och vad har DI att komma med som svar på Västkustens filmvåg? Kino söker svaren i skolkorridorer och på bioduken.Vi har också träffat den franske regissören Laurent Cantet vars Cannesvinnande film ”Mellan väggarna” nu får svensk premiär. Och så har vi återupptäckt en verklig klassiker, Ettore Scolas ”Vi som älskade varann så mycket” som kommit ut på dvd. Programledare: Roger Wilson