Podcast appearances and mentions of karin arbsj

Kåre Moberg var forskare, men när han drabbades av obotlig cancer var det i skönlitteraturen han sökte svar. Bland det sista han gjorde innan han dog i april 2025 var att skriva klart denna essä. Skådespelaren Erik Borgeke har läst in den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Zhuangzi, en av daoismens största tänkare, hade en dröm. Han drömde att han var en fjäril. När han vaknade funderade han över om det var han, som människa, som drömt att han var en fjäril, eller om det nu är fjärilen som drömmer om att han är en människa. Jag får kalla kårar av den tanken. Den har något feberaktigt och jagat över sig. Med skräckblandad förtjusning tänker jag: Kan man gå mer vilse än så här?Jag tror att denna rädsla för att vara vilse kommer sig av att jag har en mycket begränsad rumslig föreställningsförmåga. Om någon försöker beskriva till exempel ett torg eller en lägenhet, eller ge mig en vägbeskrivning, så villar jag bort mig redan efter den andra meningen. Detta har gett mig ett mycket dåligt lokalsinne. Om jag lämnar en plats och gör två eller tre svängar, så blir jag osäker på om jag hittar tillbaka.Sedan jag fick veta att jag lider av obotlig cancer, och att jag är tvingad att leva med en mycket begränsad tidshorisont, har min frustration över att inte hitta och ständigt villa bort mig, ökat. Om jag tidigare kunde se vilsegåendet som en möjlighet till nya erfarenheter, och i bästa fall, en möjlighet att vidga mina horisonter, är det nu mer förknippat med existentiell oro.Författaren Rebecca Solnit menar att det är först när vi tillåter oss att vara vilse som vi också gör det möjligt för oss att leva på riktigt. För dagens kontrollmänniskor, som stramt vakar över vilken riktning och kurs som deras liv ska hålla, är det ofta svårt att verkligen tappa bort sig. Detta begränsar deras horisonter och deras möjligheter att leva på riktigt. Ordet ” lost” har på engelska två betydelser: ”vilse” och ”förlorad”. I boken ”Gå vilse: En fälthandbok” skriver Solnit att även om båda innebär kontrollförlust, har de ett motsatt förhållande till omvärlden. När du förlorar något - en sak, ett minne, en vän - så försvinner det ut från vårt synfält eller vår uppfattning, och världen blir mindre. När vi istället går vilse så låter vi det obekanta träda fram och världen blir större än vår kunskap om den.Till skillnad från ordet ”lost”, som har en tveeggad betydelse, så finns det i det engelska språket två ord för det som vi på svenska har gett samlingsnamnet ”labyrint”. ”Labyrinth” och ”maze”. I sin förstnämnda betydelse så handlar det om en konstruktion som följer en förutbestämd stig. Den sistnämnda kan mer beskrivas som en irrgång med flera vägval och förgreningar.Redan under antiken fascinerade labyrinter människan, och de förekom ofta i myter och i religiösa sammanhang. Under medeltiden blev inomhus-labyrinter vanliga inslag som golvdekorationer i katedraler. De fungerade som symboliska pilgrimsfärder för de som, på grund av de rådande omständigheterna, inte kunde bege sig till Jerusalem.Trädgårdslabyrinter, med sina vilseledande irrvägar, förgreningar och återvändsgränder, blev populära som arkitektoniska inslag i slottsträdgårdar under renässansens och barockens Europa. Syftet var att på ett lekfullt och estetiskt tilltalande sätt ge sina gäster möjligheten att bege sig ut på upptäcktsfärd och äventyr, och att erbjuda dem en utmanande, om än något förvirrande och många gånger frustrerande, upplevelse.Solnit ser denna utveckling som ett exempel på hur människans relation till vandring har förändrats över tid; från religiös bot och kontemplation till rekreation och äventyr. Labyrinten, med sin obrutna och utstakade stig, är en inre, meditativ och reflekterande resa. Den mer utmanande och frustrerande irrgången, som kräver koncentration och aktivt beslutsfattande, symboliserar mer livets komplexitet och existentiell osäkerhet. En som gärna placerar sina läsare i denna komplexa osäkerhet är den argentinske författaren Jorge Luis Borges. I labyrint-liknande berättelser, vars invecklade omfång stäcker sig bortom mänsklig fattningsförmåga, förmedlar han en känsla av tomhet, meningslöshet, och – vilsenhet. Det kan var allt från bibliotek där varje tänkbar bok, varje möjlig kombination av bokstäver, ord och meningar existerar, till trädgårdar med en uppsjö av vägval och förgreningar, men där likväl alla valda stigar och verkligheter ändå förekommer samtidigt och parallellt. Som vilsen tonåring imponerades jag dock mest av Borges korta berättelse ”Asterions hus”. Där beskriver minotauren på Kreta sin labyrint och sitt förhållande till den. Trots att han vet att den har öppningar till omvärlden, anser han likväl att den är lika stor som världen – eller snarare, att den är världen.Borges gav mig en oerhört stark klaustrofobisk och trängd känsla, genom att beskriva något som var byggt för att stänga in, samtidigt som jag också drabbades av det motsatta, det vill säga, en apeirofobisk känsla av det oändliga. Labyrinten, som egentligen var en väl avgränsad konstruktion, kändes likväl gränslös när jag reflekterade över de nästintill oändliga kombinationer av stigar som kunde tas.Idag är det inte de oändliga vägvalen, möjligheterna till äventyr och att gå vilse som lockar mig. Trots att min ålder placerar mig mitt i livet, då man borde vara öppen för, och längta efter något nytt, så är min tidshorisont allt för begränsad för detta. Så varför går jag och tänker på labyrinter och irrgångar? Resor och äventyr i de grekiska myterna påminner ofta till sin struktur antingen om det ena eller det andra. Det gör allvarliga sjukdomar också.Inte sällan beskrivs sjukdomsförlopp som resor där den drabbade är en ofrivillig resenär. Man hoppas på att sjukdomsförloppet skall påminna om Jasons jakt efter guldskinnet, och ha en utstakad väg, att Greklands främsta hjältar följer och hjälper en, och där självaste skeppet som man reser med, assisterar en med hjälpsamma spådomar och förutsägelser. Många allvarliga sjukdomsförlopp påminner dock mer om Odysseus irrfärder där en förargad gud kastar ut, inte bara patienten, utan också dennes ofrivilliga medresenärer, på en färd mellan hopp och förtvivlan, med ständiga kursändringar och nya val, medan tidshorisonten krymper allt hastigare, samtidigt som den önskade destinationen – tillfrisknandet - känns alltmer avlägsen. Denna maze är en irrgång med oändliga förgreningar och återvändsgränder.Med mitt dåliga lokalsinne, och min förmåga att ständigt villa bort mig, önskar jag naturligtvis ett sjukdomsförlopp mer likt labyrintens odelade och förutbestämda stig. De stenar som ligger utlagda för att visa vägen plockar jag dumt nog på mig, vilket tynger ned med och gör min färd alltmer mödosam.I de stunder som jag känner mig som mest vilsen tänker jag på ett ord som min dotter lärde mig: ”nångångstans”. Det var naturligtvis en felsägning, men jag älskar ordet som hon skapade. Det fokuserar både på tid och rum. Var man än är, vilse på irrfärder eller tryggt vandrande längs en utstakad stig, så är man någonstans, på en bestämd plats, någon gång, på en bestämd tidpunkt. Oavsett om medresenärerna är frivilliga eller ofrivilliga, och om du har fickorna fulla med sten eller med hopp, så är du, hur vilse eller förlorad du än är, ”nångångstans”.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerInläsare: Erik BorgekeEssän producerades av Karin Arbsjö och Olof Åkerlund

Forskaren Vanja Hermele jobbade på Dramaten år 2017 när metoo kastade om tillvaron. Nu skildras denna tid i Antiorganisationen. Dramaten och metoo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med Vanja Hermele om den nya boken som skildrar tiden före, under och efter metoo. Hur har det här förändrat arbetet på våra stora kulturinstitutioner? Hör Tobias Theorell, operachef på Kungliga Operan, om deras arbete framöver.REPORTAGE: Krusidullmakaren och ”Pärlan”Illustratören och mönsterformgivaren Klara Bartilsson är aktuell med nya bilderboken ”Pärlan”. Jenny Teleman har träffat den Augustprisnominerade - och självutnämnda krussidulmakaren.KRITIKSAMTAL: Josephine Quinn vill ge en ny bild av Europas rötterKritiksamtal med kulturredaktionens Karin Arbsjö om historikern och arkeologen Josephine Quinns bok ”Västvärldens födelse”, som nu kommit i en svensk översättning.OBS-ESSÄ: John Keats poetikEn dikt kan öppna en värld som inte funnits förut. Det visste den romantiske poeten John Keats. Och han hade också en radikal metod för att öppna sig mot det okända. Kristoffer Leandoer funderar över en värld där poeten blir den minst poetiska av alla.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Oscar KangroReporter: Johanna Olofsson

Den ikoniska författaren Joan Didion gick bort 2021 idag släpps en ny bok över hela världen: Anteckningar till John en postum utgivning av hennes anteckningar till sin framlidne make John. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lina Kalmteg och Karin Arbsjö är litteraturkritiker har läst: Är det ett litterärt verk i egen rätt eller bara sista droppen förlaget och fansen vill pressa ur Joan Didion?HITLERS PROPAGANDIST LENI RIEFENSTAHL I NY DOKUMENTÄRLeni Riefenstahl sägs ha utvecklat en ny estetik inom filmen. Andra kallar henne nazisternas främsta propagandist. Riefenstahl inledde sin karriär som dansare i stumfilmen, och under sitt långa liv hann hon både utveckla filmkonsten och förneka de där nazi-kopplingarna. Nu kommer en ny tysk dokumentärfilm - enkelt kallad Riefenstahl. Samtal med P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.STINA OSCARSON MÖTTE MÄNNISKOR I ÖGONHÖJDI helgen gick dramatikern, författaren och debattören Stina Oscarson bort. Skådespelaren Robert Fux började arbeta med Stina Oscarsson tidigt och minns henne som en slags urkraft och som en regissör och dramatiker som mötte människor i ögonhöjd och tog dem på allvar.ROBERT LONGOS HYPERREALISM PÅ LOUISIANADen amerikanska konstnären Robert Longo är känd för sina stora hyperrealistiska kolteckningar. Hans mest kända verk är "Men in the cities" från 1980 – svartvita porträtt på män och kvinnor i kostym men de tycks uppslukade i nån slags extatisk dans – eller är de kanske i fritt fall? Nu är Robert Longo aktuell med sin första soloutställning i Skandinavien, på konstmuseet Louisiana i Danmark.DET SKA VARA EN POET I FOLKMUSIKEN I ÅR!Det poetiska tar plats i folkmusiken – Folkmusiken i P2:s programledare Esmeralda Moberg tipsar om tre aktuella utgåvor som på olika sätt lyfter fram poesin: Levina Storåker, Sofia HK och duon Mikael Horvath och Mohlavyr. DÖDEN SOM FIENDE OCH BEFRIARE: DE BEAUVOIR VS LAWRENCEDen ena gjorde allt för att sky döden, den andre rusade till den. Kristoffer Leandoer funderar över konfrontationen med slutet genom två författare.Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Den svenska Metal-musiken har gått från källarlokaler till de stora scenerna i världen. Nu berättas historien om fenomenet i utställningen Total Metal, kurerad av författaren och journalisten Ika Johannesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”FÖRÄLDRARNAS FÖDELSE” – IDÉN OM FÖRÄLDRASKAP UNDER 250 ÅRAtt ”vara förälder” har inte haft samma innebörd i alla tider. I den aktuella boken ”Föräldrarnas födelse” tecknar Maja Larsson föräldraskapets historia. Samtal med kritiker Karin Arbsjö. RACHEL CUSK TILLBAKA MED NY ROMAN Den brittiska författaren Rachel Cusk skriver ofta om författarrollen – i hennes nya roman ”Parad” möter vi istället en rad olika konstnärer i fyra sammanlänkade berättelser. Kritiker Nina Asarnoj har läst. MÖT SVENSKEN BAKOM OSCARS-NOMINERADE METOO-DOKUMENTÄREN ”BLACK BOX DIARIES”En av årets internationellt mest framgångsrika dokumentärer är ”Black Box diaries” – historien om Japans mest kända, och länge enda, metoofall. Bakom filmen, som nu är nominerad till en Oscar är gjord av svenska producenten Hanna Aqvilin. Reporter Emma Engström har träffat henne. ESSÄ: HATTEN FÖRSVANN I VÅR STRÄVAN EFTER ÖVERDRIVEN INTIMITET Modets syfte att skapa förbindlighet i det förbigående. Thomas Steinfeld funderar över detta i ljuset av hattens fall från huvudet.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Gympapåse och pennskrin - förbereder du ditt barn för att börja skolan eller minns du känslan av när du själv började? Den där förväntan och all det där pirret. Det vill jag höra allt om i kvällens program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur var det för dig? Kanske går du hemma med den där förväntan och skall starta en helt ny utbildning i veckan? Eller så skall du skicka iväg ditt barn för första gången med nytt pennskrin och nya jeans, hur känns det? Ikväll vill jag höra om din skolstart, oavsett om den var för länge sen eller om den är dax imorgon. Vi drar igång 21:40 men slussen öppnar redan 21:00. Dela med dig på 020-22 10 30, eller mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.seAnsvarig utgivare Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat åtgärder mot supportervåld, uppehållstillstånd för äldre sjuka och akutvård. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat remisser från akutsjukvården, yttrandefrihet och fårhundar. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Hon har beskrivits som "The Queen of Rock'n'roll". På onsdagskvällen den 24 maj lämnade hon oss. Kulturredaktionens Lisa Wall minns Tina Turner, en stor röst och en vulkanisk personlighet. SEINABO SEY TAPPADE BORT SIG SJÄLV – OCH HITTADE TILLBAKAI morgon, fredag, släpper Seinabo Sey sitt första nya album på fem år: "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.LJUBOMIR TOG MED SIG MUSIKEN NÄR HAN FLYDDE UKRAINAMed den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till banduran. Ett reportage av Fredrik Wadström.ESSÄ: RADIOAKTIVITET I BERGGRUNDEN – KANSKE HELT NATURLIGT?Numera finns radioaktivitet överallt omkring oss. Kan den kontrolleras av oss människor? Anna Storm åker ner i underjorden och funderar på hur vi idag formar framtidens natur.Programledare: Felicia FrithiofSändningsproducent: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat djurhållning, väntetider när man skaffar solceller och långdragna arvskiften. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat solceller, nyblivna politiska vilden Elsa Widding och hundägares ansvar. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat glesbygdsgymnasier som lockar elever med pengar, hanteringen av morötter och koppeltvång för hundar. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat barnbidraget, boskap inomhus och kärnkraftsavfall. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap. Får män som grupp för mycket skit i dagspressen? Finns det rivaliserande mansnormer som krockar med varandra? Och hur ska man vara egentligen? Kalle Lind tar utgångspunkt i sin egen medelålderskris för att utforska manligheten, och tar hjälp av sin egen far och son, författaren Maria Maunsbach, sexualupplysaren Marco Vega, mikrobiologen och författaren Farshid Jalalvand, med flera.Programledare: Kalle LindGäster: Maria Maunsbach, författare. Marco Vega, sexualupplysare. Farshid Jalalvand, mikrobiolog och författare.Producent: Jesper CederstrandAnsvarig utgivare: Karin Arbsjö

Det snart 50 år gamla rockbandet U2 är plötsligt överallt: Nytt album, ny film, ny memoarbok och ny mastodontkonsert. Men vad har bandet för relevans idag? P1 kultur vänder och vrider på U2. P3:s musikjournalist Oscar Kangro gästar programmet för att skärskåda Bono och hans gäng tillsammans med Lisa Wall.GIGANTEN LIGETI HUNDRA ÅREn av den västerländska moderna konstmusikens giganter – György Ligeti – skulle ha fyllt 100 år i år och uppmärksammas nu på en rad olika sätt. Den ungersk-judiske tonsättaren föddes i rumänska Transsylvanien, flydde Ungern efter andra världskriget då hans familj deporterats till Auschwitz, och hamnade så småningom i Sverige. Hör Sara Norling, musikjournalist på P2 i ett samtal om tonsättaren.VI MÅSTE PRATA OM MANUELEn av världens mest hyllade komediserier, Fawlty Towers, är aktuell på nytt – John Cleese har plötsligt utlovat en ny säsong. Men går det att skratta åt sidekicken, den oduglige arbetskraftsinvandraren Manuel från Barcelona, på samma sätt idag som det gjorde för 44 år sedan? Lisa Wall ställer frågan till komikern och författaren Kalle Lind i ett reportage.UKON OM SPRÅKETS FALSKA VÄNNEROrd och fraser på olika språk som låter eller stavas på liknande sätt – och alltså kan misstas för varandra – kallas för "falska vänner". Det låter ju inte särskilt trevligt. Men ordens flertydighet kan vara någonting på djupet förlösande. Det menar författare och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson och Karin Arbsjö

Vad karaktäriserar den svenska gangsterrappen och vad har hänt med genren efter mordet på artisten Einar? Emil Arvidson som har skrivit den nya boken "Svensk Gangsterrap" gästar P1 kultur. HUR BRA ÄR MUSIKALEN OM SOSSARNAS KRIS?Hur gör man politisk analys genom musikteater? Vilket parti är tacksammast för satir? Henrik Torehammar gästar P1 kultur för att skärskåda"Socialdemokraterna the musical" som hade premiär i helgen. Hör honom i ett samtal tillsammans med kulturredaktionens Jenny Teleman och Maria Askerfjord Sunderby.P1 KULTUR MINNS DUBRAVKA UGRESICI fredags dog författaren Dubravka Ugresic, 73 år gammal. Som professor i litteraturvetenskap i Zagreb tvingades hon av politiska skäl lämna landet 1993 i samband med Jugoslavienkriget, och just exilen var något hon bearbetade i flera av sina böcker. Katarina Wikars minns en författare som gjort ett djupt intryck.SERIEROMAN OM ATT VÄXA UPP MED VÅLDDet tog 12 år för belgiska Dominique Goblet att göra serieromanen "Att låtsas är att ljuga". Boken har satt hennes namn på kartan och översatts till många språk och kulturredaktionens Viveca Bladh fick en intervju när hon var i Sverige i samband med att boken kom på svenska.ESSÄ: BAKHTIARI OM FARROKKHZADIdag på Världspoesins dag återutsänder vi en essä om den iranska diktaren Forough Farrokhzad. Hennes frispråkiga dikter bröt med alla litterära och sociala konventioner. Marjaneh Bakhtiari reflekterar över den iranska poeten och filmarens poesi, liv och död.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof och Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat Alecta och pensionerna, flytten av namnet Dagens Eko till en nyhetspodd och hur vi ska leva hållbart. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat kostnaden för TBE-vaccin, Ekots granskning av omhändertaganden av unga och de höga matpriserna. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat förslaget om vräkningar av familjer med kriminella ungdomar, unisextoaletter och den pågående lönerörelsen. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat stöd till vuxna med adhd, att använda de/dem eller dom i språket och trafikrytmen på vägarna. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat sjöfartens utsläpp, regeringens roll vid lagstiftning och sjukvård. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat mammografi, elpriset och Sveriges alliansfrihet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat mammografi för äldre, offentlighetsprincipen och akutvård. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

En kortversion av samtal i Ring P1 tidigare i veckan, sedan onsdagens direktsändning utgick till förmån för partiledardebatt i riksdagen. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat lösningar för skolan, fattigpensionärer och om läkarledd dödshjälp. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat svårstädade material i skolan, språkträning via tv och stöd till elever med autism. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat Sveriges agerande mot Iran, digitaliseringen i skolan och kontanthanteringen här jämfört med Europa. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat regler för flyktingars bostadsort, systemen för tågtrafiken och nackdelar med sociala medier. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat integration, trafik på både väg och räls och om situationen i skolan. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat islam, Nato och elbilar. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat elstödet, skönhetsingrepp utomlands som går fel och socialtjänstens omhändertagande av barn. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat integration, fiske och beredskap för elavbrott. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat rättvisan i elpriskompensationen, halloween på Liseberg, och att klimataktivisterna borde få mildare straff. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat huruvida Jimmie Åkesson (SD) ska bjudas in till Nobelfesten, kulturministerns kunskaper om Ruben Östlund, och A-traktorers maxhastighet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat aggressiva hundar, missbruksutredningar och lättkränkthet hos gängkriminella. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat aggressivitet hos hundar, missbruksvård och begreppet vandel i politiken. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat el, skogsbruk och lärarbrist. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat rasism, damidrott och EU-parlamentets placering. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat gasläckorna i Östersjön, hemlösa, skatt på pension och fotboll. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat protesterna i Iran, hemlösas situation och Nasas flytt av en asteroid. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat transporter, protesterna i Iran och styrräntans påverkan på inflationen. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat Sverigedemokraterna, militär hjälp till Ukraina och insatser för klimatet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat valköerna, bensinskatt och förstagångsväljare. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat debattklimatet i valrörelsen, möjliga koalitioner och alternativa röstsystem. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat valresultatet, ungdomars engagemang och om SD bör få ministerposter. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Karin Arbsjö återvänder till serien som förgyllde hennes tonår på nittiotalet - men som lades ner efter bara 19 avsnitt: "Mitt så kallade liv". Angela är fjorton år och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut.När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar.13-åriga Claire Danes, mer känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyste med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given.Nu går serien att se igen.Detta är en Klassiker som sändes första gången 2011.

Karin Arbsjö återvänder till serien som förgyllde hennes tonår på nittiotalet - men som lades ner efter bara 19 avsnitt: "Mitt så kallade liv". Angela är fjorton år och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut.När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar.13-åriga Claire Danes, mer känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyste med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given.Nu går serien att se igen.Detta är en Klassiker som sändes första gången 2011.

Ring P1 från Stockholm med Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som fick frågor om bland annat kriminalitet, friskolor och äldre. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Stockholm med Miljöpartiets språkrör Per Bolund, som fick frågor om bland annat energislag, säkerhetspolitik och kollektivtrafik. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Stockholm med Socialdemokraternas partiledare, tillika statsminister Magdalena Andersson, som fick frågor om bland annat brottsligheten, välfärd och regeringsmakten. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat att spara energi, tågtrafik, Stockholm Pride och hattar. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat mobbning i skolan, kaffepriser, och hur höga ljud kan störa. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Malmö om bland annat en rysk vargattack på en ung pojke, elpriser, och var yttrandefrihetens gräns går. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Umeå om bland annat blodgivning i annan region än den egna, åldringsbrott, och miljöovänligt torktumlarludd. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Ring P1 från Umeå om bland annat elsparkcyklar, läktarkultur, och abort. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

I Klassikern återvänder Karin Arbsjö till serien som förgyllde hennes tonår - men som lades ner efter bara 19 avsnitt: "Mitt så kallade liv". Angela är 14 och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes, numera mest känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyser med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången. Ett program av Karin Arbsjö.

Få redaktioner har vågat skicka reportrar till IS-fästet Raqqa. Ofta har rapporteringen istället byggt på medborgarjournalister ögonvittnesbilder. City of ghosts skildrar deras livsfarliga arbete. Dokumentärfilmen följer terrorsektens väg till makten och hur en grupp vänner bildar Raqqa Being Slaughtered Silently, RBSS, som tar sig an uppgiften att visa världen vad som sker i den i princip helt stängda staden. Vår reporter Karin Arbsjö har intervjuat "City of Ghosts"-regissören Matthew Heinemann och journalisten Hussam Issa, som medverkar i filmen. Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Katja Magnusson kommer till studion för att berätta om vad medborgarjournalistiken betytt för hennes egen rapportering från området. Programledare: Roger Wilson Producent: Estrid Bengtsdotter

Utan Mary McCarthys roman "Gruppen", inget "Sex and the city" eller "Girls", brukar det heta. I vår ges skandalklassikern från 1963 ut i nyöversättning. Mary McCarthys roman "Gruppen" börjar på ett bröllop. Tjejgänget sitter i bänkarna, inte säkra på att det här är rätt bröllop eller rätt karl för väninnan Kay som beskrivs så här: "Från en blyg, söt, något rundlagd Utah-tjej med svart, glänsande hår och hy som en nyponros, aktiv i hockeyklubben och kyrkokören och slav under stora, åtsittande bysthållare och kopiösa menstruationer, till en smal, extremt driven, bestämd ung kvinna klädd i snickarbyxor, sweatshirt och gymnastikskor". Romanen har nu kommit i en nyöversättning av Amanda Svensson. Vad säger historien idag och hur har den inspirerat populärkulturens efterföljande tjejgäng? Kritiksamtal med Annelie Dufva och Karin Arbsjö. Programledare är Lisa Wall. Kulturredaktionen

I dansens virvlar och virrvarr kan vad som helst hända. Den tystlåtna blir social, den stela mjukas upp och den svaga blir stark. I veckans P4 Kultur står dansen i centrum, rörelse som till och med kan förändra livet för den dansbitna. P4 Kulturs reporter Anna Törnkvist följde med Maria Niemi på lindy hop, en dansform där många även tar till sig musik- och klädstil. Varje söndag under sommaren samlas lindydansare vid dansbanan på Djurgården i Stockholm och för betraktaren kan det se ut som om man har blivit förflyttad till 1930-talets Harlem. Det är röda läppstift, skräddarsydda klänningar med smal midja och hängslen på männen. – Jag tycker att det är en jättefin klädstil som pasar min personlighet, säger Maria Niemi. Det är därför jag dansar lindy hop, den passar min personlighet. I lindy hop får man vara töntig, i andra danser ska man vara tuff eller sexig, jag känner mig inte bekväm med det. För dataprogrammeraren Björn Oskarsson handlar dans om mycket mer än att röra på sig till musik. Ingenstans har han lärt sig så mycket om sig själv som på dansgolvet. Det senaste året har han testat flera sorters dans, bland annat bugg, foxtrot och salsa, och sedan han började dansa tycker Björn Oskarsson att han har fått mer självförtroende och blivit mer utåtriktad. – Och jag vill försöka sprida hur roligt det är att hålla på med dans, säger han. Fler danslystna hittar vi i en industrilokal vid Nobelvägen i Malmö. Där har Karin Arbsjö träffat lärare och elever vid dansskolan Bowdown, dit runt 200 barn och ungdomar kommer varje vecka för att få dansa till dancehall och hiphop. För många av dem är Bowdown mer än dans. Det är ett sätt att sträcka på ryggen, ta plats och känna glädje tillsammans.

Den 31 mars är det avspark i fotbollsallsvenskan och P4 Kultur går den här veckan på jakt efter fotbollskulturens eldsjälar. Vi åker till lilla östgötska Åtvidaberg och Kopparvallen, där fotbollen engagerar nästan alla men där det är svårt att få folk att stå i klacken. Och i Malmö träffar Karin Arbsjö supportrarna som inte nöjer sig med att heja, de syr och sätter ihop gigantiska läktararrangemang, tifo. Tifo kan vara nästan vad som helst, enligt Dennis, en av de unga medlemmarna i tifo-föreningen MT96. – Det kan vara en jättestor målning, en massa små A4-papper som man håller upp, konfetti, banderoller, massa flaggor... I en hemlig källarlokal samlas medlemmarna och syr, tejpar, fixar och lagar. Och efter varje match tvättas tygerna som använts. I Åtvidaberg är Almer Ljutika ordförande i supporterklubben Kopparslagarna. Och trots att laget äntligen är tillbaka i allsvenskan den här säsongen är han bekymrad. Folk vågar inte stå i klacken, av rädsla för att ses som huliganer, tror Almer Ljutika. Malin Sandberg tipsar om böckerna som får hjärtat att fortsätta dunka lite extra hårt även efter att fotbollsälskaren lämnat läktaren. Och Amanda Ooms berättar om hur hennes morfar blev som förbytt när det var match. Han, som var så ädel och stillasinnad i vanliga fall, kunde ligga kvidandes på golvet när bollen i den tv-sända matchen inte hamnade i rätt mål.

En våg av soul på svenska sköljer över landet. I P4 Kultur fredag kväll träffar vi två av de hyllade nya soulsångarna, Aleks i Stockholm och Albin Gromer i Malmö. Karin Arbsjö har mött stjärnorna som sjunger med själ och hjärta och skriver texter som berör. På den svenska soulhimlen lyser just nu Albin Gromer och Aleks klarast. Men det var inte de som började med soul på svenska. Det var det Lisa Nilsson som gjorde och männen bakom hennes stora hit Himlen runt hörnet; Mauro Scocco och Johan Ekelund. På sin tid banbrytande musik, som 20-årsjubilerar i år. Men medan soul på svenska i början av 90-talet hade rötter främst i R'n'B, bottnar mycket av dagens svenska soul i hip hop-musiken. I P4 Kultur fredag tar musikjournalisterna Anna Hellsten och Ametist Azordegan oss med på en resa genom den svenska soulens historia och in i framtiden. 

Den som försöker skildra någon annans liv i bok- eller dokumentärform har många utmaningar framför sig. För hur långt kan man gå när man berättar en annan persons historia? Och var går gränsen? Det försöker vi reda ut i veckans P4 Kultur. Kajsa Carlsson har träffat Sara Broos som följde sin nära vän, konstnären Lars Lerin, med kameran i tre års tid. Vi möter också David Lagercrantz som skrev boken om Zlatan Ibrahimovic. I början av februari premiärvisades För dig naken, filmen om konstnären Lars Lerin och hans man Manoel Marquez, kallad Junior, och deras kärlekshistoria. Dokumentären är resultatet av tre års filmande där Sara Broos följt paret från första träffen, i sovrummet, i sorg och över axeln på bröllopsfotografen. Det blev intensivt, och vänskapen förändrades i och med filmen, berättar Sara Broos. Men det har inte avskräckt henne och nu ger hon sig på ett nytt och ännu mer privat projekt. Nu vänder hon kameran mot sig själv och sin mamma, konstnären Karin Broos. Att hitta Zlatans språk tog lång tid för författaren David Lagercrantz, men till slut var han "Zlatanifierad" och hade svårt att hitta tillbaks till sitt eget sätt att skriva. I en intervju med Karin Arbsjö beskriver han hur han försökte övertala fotbollsspelaren att dela med sig av allt. – Jag måste kunna ditt liv bättre än du kan det själv om jag ska göra det här bra, sa jag, berättar David Lagercrantz. När det var dags för Malcolm X att skriva sin självbiografi tog han hjälp av författaren Alex Haley. Det visade sig vara en tuff uppgift, P4 Kulturs reporter Viktor Hariz berättar mer i veckans program.

I veckans P4 Kultur gläntar vi på porten till musikern Hans Appelqvists säregna världar. Han är en av Sveriges mest framstående inom experimentell musik och arbetar i gränslandet mellan konst och musik. I december gav han ut sin nya skiva som heter Sjunga slutet nu, och snart premiärvisas hans halvtimmeslånga film med samma namn. Filmen handlar om den äldre kvinnan Theodora som bor i ett hus vid en sjö i skogen och hennes vänner, pojken Vissen och det svävande klotet Sot. Att det blev en film nu, efter att under tio års tid ha gett ut musik, handlar om utmaningar. – Många av besluten som kan verka konstnärliga handlar om att jag är nyfiken på något rent tekniskt. Jag har inte gjort det innan och vill testa. Film var en sådan grej, säger Hans Appelqvist när Karin Arbsjö träffar honom i hans studio i Malmö. Känslan av osäkerhet, vad som är dröm och verklighet och vad en konstnär egentligen menar, den kan dyka upp även i biosalongen. David Lynch är till exempel en mästare på obegriplighet, och verkar trivas med det. Viktor Hariz har tänkt till om det här med filmer han inte förstår men älskar ändå.

I veckans P4 Kultur ska vi till Folkets park, en plats som idag ofta handlar om förnyelse eller förfall. Om att överleva och leva upp eller förgöras av tidens tand. En Folkets park som verkligen har blommat upp på nytt är också Sveriges allra första: Malmö Folkets park och Moriskan. Folkparkerna uppstod i Sverige i slutet av 1800-talet. Innan hade det varit dans bort i vägen, vid vägskälen där ungdomar och spelmän samlades för roa sig; dansa, svärma, supa och ge varandra på käften. I och med industrialismen så hade även arbetarna fått lite fritid, och med folkparker - där det var förbjudet att servera alkohol, kanske man kunde få lite kontroll på samlingarna. Samtidigt kunde folk roa sig om lördagskvällarna med dans, pilkastning och karusell utan att det kostade skjortan. De sista femtio åren har emellertid varit en utdragen skymningstid för folkparkerna. Många folkparker har övergivits och ligger numera i ruiner. Fotografen Jan Jörnmark har skildrat bland annat dessa i två böcker om övergivna platser. Han har dokumenterat glömda platser i avindustrialiseringens spår. Industrier, mentalsjukhus, hotell och - folkparker. Bl.a Lindfors Folkets park i Värmland och Tyrolen i småländska Blädinge, som nu faktiskt återuppstått och fått nytt liv. Och en annan Folkets park som har blommat upp igen den i Malmö. Man har byggt om entrén, gjort plats för ett ridhus, ett kubanskt dans-café och en populär rockklubb, bland annat. Parken ligger kvar på samma plats som när den anlades på 1800-talet, men den platsen är inte i utkanten, som då, utan mitt i stan. Vår reporter Karin Arbsjö har träffat Ozan Sunar, chef och konstnärlig ledare för Moriska Paviljonen. En mötesplats för alla!

I veckans Kino loggar vi in på Youtube för att se hur den bara drygt sex år gamla videosajten har förändrat våra liv på nätet. Vad har den betytt för musikindustrin, reklamen och humorn? Och vilka är riskerna när ett enda företag dominerar en hel bransch? Att Youtube är en av världens mest framgångsrika videosajter vet alla. Själv uppger företaget att man har mer än tre miljarder sidvisningar om dagen. Men vad är det egentligen som vi använder sajten till? Kinos Nina Asarnoj beslöt sig för att göra en rundfrågning i Radiohuset, för att ta reda på vilka klipp som våra kollegor har sett flest gånger. Finns det en sorts Youtubekod, ett dolt framgångsrecept som gör att just vissa klipp blir mer framgångsrika än andra? Crazy Pictures heter ett produktionsbolag i Norrköping som i så fall verkar ha knäckt den. För deras filmer är sådana där som folk har sett hur många gånger som helst och dessutom memorerat replikerna till. Poesi för fiskar kallar de sin serie med kortfilmer, döpta till slagkraftiga namn som Kuken brinner, Ta mig och Negerboll. Johanna Langhorst har träffat Crazy Pictures. Idag har Youtube ersatt MTV och de andra musikvideokanalerna som en plats där artister kan marknadsföra sig. Och kanske har Youtube blivit räddningen för hela musikvideogenren, som ju faktiskt var utrotningshotad för några år sedan. Men det var innan Lady Gaga gjorde entré, och bevisade att varken musikvideon eller popstjärnan var död. Men nätet har förstås också haft betydelse för artister på en annan nivå . Vår reporter Viktor Hariz har botaniserat bland de mindre spelarna på Youtubemarknaden, som till exempel reggaebandet Glesbygden. Sättet som vi visar upp oss på Youtube var en av inspirationskällorna til filmprojektet Life in a day, producerad av bland annat Gladiator-regissören Ridley Scott. Man uppmanade människor över hela världen att filma sin dag den 24 juli 2010 och i filmen svara på frågorna: Vad är du rädd för,Vad älskar du mest och vad har du i din ficka? Målet var att göra världens första publikt genererade, globala dokumentära skildring av livet på jorden. Lisa Bergström har bland annat träffat filmens klippare Joe Walker. När en vanlig enkel hemvideo på pratande bebisar kan visas flera miljoner gånger på nätet blir förstås nästa tanke: Hur kan man använda Youtube som marknadsföringskanal? Många jobbar med att helt enkelt göra roliga reklamfilmer, men en annan, lite mer ohederlig metod, är till exempel att försöka förklä sin reklam så att den inte längre ser ut som reklam. Det vi tror är ett vanligt youtube-klipp är egentligen en del av en marknadsföringskampanj. Karin Arbsjö har tittat närmre på hur reklammakarna försöker nå oss genom internet.

Stålställningar att hänga knäveck i och bildäck att gunga på, och så en ordentlig rutschkana. Så ser många lekplatser ut fortfarande. Men det har ändå hunnit hända en hel del sedan man på 50- och 60-talen ville bygga bort farorna med att barn lekte nära bilarna på gatan och man byggde säkrare lekplatser, som också blev mötesplatser. Där säkerhet var ett ledord förr när man anlade nya lekplatser har kreativitet blivit ett nu. I veckans P4 Kultur spänner vi på oss gallonbyxorna och gräver oss ner i nya och gamla sandlådor. I Malmö har man satsat stort på unika temalekplatser. Hittills finns tjugo stycken olika i stan, och fler håller på att byggas. I Kroksbäcksparken i Malmö finns också världens första puckelbollplan. Det är en interaktiv skulptur, skapad av konstnären Johan Ferner Ström. Ett slags fantasifull och förvrängd fotbollsplan som öppnar upp för kreativa lekar. Vår reporter Karin Arbsjö spände på sig fotbollskorna och träffade landskapsarkitekten Emma Jonasson. Många av de lekplatser som vi tycker är föråldrade idag byggdes under rekordåren på 50- och 60-talen. Precis som nu ville man då förnya, bryta åldersskrankor och skapa spännande sysselsättning för barn. Orrleken i Karlstad är ett exempel på vad man kan kalla en mönsterlekplats; skulpterade kullar, konstnärlig utsmyckning, bygglek och lekstugor i skön miljö vid vattnet. Om lekplatsens framväxt har Per Ola Åström som är antikvarie skrivit. Pernille Nordström stämde möte vid Orrlekens klätterställning för att höra hur parkleken kom till. På 1930-talet skrev den danske trädgårdsarkitekten C Th. Sörenssen att stadens lekplatser gärna fick vara obebyggda rum där barnen kunde skapa själva; gammalt virke, brädstumpar, mursten och kasserade däck - allt som brukar kallas skräp - skulle finnas tillhands och stimulera kreativiteten. Tanken var att det inte skulle finnas några förbud. Skaparlust innehåller ingredienser av destruktionslust och kan man inte bryta ned kan man inte heller bygga upp. Så skapades byggleken. Och nu är den tillbaka. Dessutom hör vi Amanda Ooms tänka till om lekplatsens betydelse.

Turnéliv är ju inte bara glamour. Men sällan är det så oglammigt att dra ut på vägarna som när packmopedsturnén gör det. Fast nåt speciellt måste det ju ändå vara med att åka moped mellan giggen, eftersom artisterna återkommer år efter år. Plura Jonsson till exempel hoppade för fjärde gången i sommar upp på sin flakmoppe för att möta landsbygdspubliken i Värmland. Med i mopedkaravanen i sommar var förutom Plura, Pernilla Andersson, som även hon varit med ett år tidigare, Dregen, Per Persson från Perssons pack och den värmländske musikern och vissångaren Göran Samuelsson, som ligger bakom turnén. Årets turné var den 17:e och genom åren har Samuelsson haft sällskap av bland andra Pugh Rogerfelt, Uno svenningsson, Totta Näslund, Ola Magnell, Irma och Idde Schultz, för att bara nämna några. I ösregn och stekande sol och under timmar av bensinluktande kontemplation fick P4 Kulturs store mopedvurmare Håkan Jäder åka med på packmoppeturnén. I veckans program får vi höra om kärleken till mopederna, som var och en har ett eget namn och en egen historia. Men även kärlek som den här kan rosta. Pernilla Andersson gjorde i år slut med den läckande mopeden Miss Pinky och inledde istället ett stabilt förhållande med den trygga och lätt ospännande Järngrisen. P4 Kulturs reporter Karin Arbsjö tar oss även med till Malmöfestivalen.

I veckans P4 Kultur besöker vi norra Skåne och Wanås, där konstnären och musikern Yoko Ono just nu ställer ut flera verk. Hon bjuder in besökarna att medverka i hennes konstverk; att klättra upp i en skog av stegar eller fästa lappar med önskningar i äppelträd. Vår reporter Karin Arbsjö har åkt till Östra Göinge och Wanås för att träffa den nu 78-åriga Yoko Ono som i decennier har varit så hatad och så älskad av så många. För hela världen blev Yoko Ono, först känd som John Lennons stora kärlek, fru och senare hans änka. Men innan hon blev "frun" och för somliga kvinnan som splittrade Beatles, var hon inte världskänd, men en klassiskt skolad musiker och etablerad avantgarde-artist. Yoko Ono säger själv att det var när hon träffade John Lennon som hon lärde sig att samarbeta med någon annan, efter att ha varit något av en ensamvarg. Yoko Ono har fortsatt med att bryta mark, envist sprida budskapet om fred och bjuder andra att ta del av och medverka i hennes konceptkonst. Produktiv som få och rak i samtalet med betraktare och medskapare. På Venedigbiennalen 2009 tilldelades hon Guldlejonet - "Life Achievement Award". Det sköljer en perfomance-våg över Sverige idag, och inte bara här - på Venedigbiennalen i sommar kryllar det av performanceverk. 2001 blev Moderna Museet först i Sverige med att köpa in ett performanceverk. Konstnären bakom det verket heter Elin Wikström, och är professor vid Konsthögskolan i Umeå. I helgen den 27 - 28 maj äger för sjätte året i rad den internationella performance-festivalen Live action rum i Göteborg. Där kan bland annat publiken fästa ballonger på den kinesiska konstnären He Chengyaos kropp; en konstnär som, liksom Elin Wikström, verkar i Yoko Onos anda.

Påsk är konstrundetid - tid för att ta sig in i konstnärens hemliga rum och se konst och träffa folk. I veckans P4 Kultur beger vi oss till ett av de äldsta stråken, Skånes östra konstnärsgille och besöker konstnärerna Maria Hillfon och Johan Thunell på Österlen. Att vara konstnär är liksom att vara författare, ett många gånger ensamt arbete. Men under konstrundan smäller det plötsligt till och det väller folk in i ateljén eller verkstaden; besökare som förväntar sig att bli guidade bland alla verk och motiv. Annorlunda dagar med en annorlunda social tillvaro. – Jag lever på en ö i världen här på Högåsa, det är en kulle. Man ser långt och det är en speciell plats, säger Maria Hillfon, som har vant sig vid att öppna sitt hem för besökare i hundratal under konstrundan. Ett slags tradition att hälsa våren välkommen på. Men någon guide vill hon inte vara. Hennes konstverk, oljemålningar och vävar, ska få tala för sig själva och när besökarna kommer sitter hon vid sitt skrivbord i ateljén och betraktar betraktarna. – Det är som en folkfest, hela våren som kommer, säger hon. Skulptören Johan Thunell deltar också i konstrundan. Men att ha många ansikten kring sig är knappast något som han är ovan vid. Han arbetar med ansikten i lera - nyllen, som han kallar dem och sammanlagt ska det bli 600 innan han är klar. Inget nylle är det andra likt, och svårt att skiljas från ett extra kärt anlete kan det bli berättar han. Sammantaget ska nyllena bli pixlar i en bild, som framträden när man ser verket på håll. När P4 Kulturs reporter Karin Arbsjö besöker Johan Thunell i hans verkstad är nyllena fortfarande lerfärgade, men alla har de en egen sinnesstämning. Uttrycker känslor som glädje, förvåning, ilska och trötthet. Mängden av dem ger känslan av att befinna sig i trängseln i en storstad, på tunnelbanan. Men den som vill se dem live redan nu får bege sig till den lugna konstrundeträngseln på Österlen. Länkar till konstrundor runt om i landet:

Angela är 14 och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes lyser med en sån kraft i huvudrollen, att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången. I veckans Klassikern återvänder Karin Arbsjö till serien som förgyllde hennes tonår - men som lades ner efter bara 19 avsnitt.

Biblioteket den 14 februari. Vi åker på gruppresa till Nordkorea med Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö". Dessutom, en ny serie, hur mår skönlitteraturen på minoritetsspråken? Först ut - romani. Följ med på en gruppresa till Nordkorea. Se de evigt snöklädda bergstopparna runt det heliga revolutionära berget, läs nationens stora moder, han som kan springa hundra meter baklänges på under tio sekunder. Kim Jong Il har ett intresse - illusioner. Alltså kidnappade han fiendens två bästa filmskapare. Författarna Fredrik Ekman och Magnus Bärtås nya bok "Alla monster måste dö" handlar om hur sagan och atombomen hör samman i världens mest melodramatiska nation. Ny serie i Biblioteket! Om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch. Så heter Sveriges fem skyddade minoritetsspråk. Alla uppfyller kriterierna "att vara ett språk och inte en dialekt." Dessutom ska det ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Biblioteket tänkte, tala är en sak, skriva är en annan. Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? Första delen behandlar romani. Fyrtiotvå år har gått sedan Katarina Taikon gav ut den första boken om Katitzi, ett författarskap som förändrade majoritetssamhällets syn på romerna i Sverige - en bok som inte fanns på romani förrän 2008. Agnes Lakatos och Karin Arbsjö letar efter resten av den romska litteraturen och frågar Malmös stadsbibliotekarie varför den är så svår att hitta på biblioteket.

Den legendariske och mytomspunne sångaren och agitatorn Joe Hill symboliserar mer än någon annan tanken om sången som vapen. Hans död ansågs vara ett rent justitemord med ett enda syfte; att tysta en upprorisk, populär och besvärande stämma. Joe Hill alias Joel Hägglund växte upp i en musicerande familj på Nedre Bergsgatan 28 i Gävle. Som 23-åring emigrerade Joel och hans ädre bror Paul till USA, där Joe Hill, som han kallar sig i Amerika, gjorde en märklig insats som diktare och sångare inom den syndikalistiska fackföreningsrörelsen och arbetarorganisationen IWW (Industrial Workers of the World). Den 19 november 1915 avrättas Joe Hill, 36 år gammal, efter att ha beskyllts för mord på en specerihandlare i Salt Lake City. Innan domen verkställdes förekom stora protester från arbetarklassen världen över. Domen ansågs vara ett regelrätt justitiemord avsedd att tysta Joe Hill, som var mycket populär bland USA:s kämpande arbetare. Woody Gutheries inspelningar av Joe Hills sånger är kanske de mest kända, men Fred Åkerström och många andra har också sjungit Joe Hill- eller om honom som i "I dreamed I saw Joe Hill last night". P4 Kultur berättar också om Joe Hill-gården i Gävle som öppnar en ny utställning den 19 november 2010 om Joe Hills liv och musikergärning. I valet röstade Västerbotten tvärt emot landet i stort, här var vänstern stark och Sverigedemokraterna fick ingen representation. Efter valnatten samlades folk på torget i Umeå för att demonstrera med talkörer och folkmusik. Många musiker på torget såg det som sin uppgift att protestera. P4 Kultur var där. Malmö-rapparen Behrang Miri ser sin musik som ett sätt att förändra samhället. Han grundade RGRA, Rörelsen Gatans Röst och Ansikte, för att ge ungdomar från marginaliserade områden verktyg att uttrycka sig. Och själv skriver han låtar både om vardagsorättvisor och om Irans befrielse. Karin Arbsjö träffade honom för att prata om den nya generationens protestmusik. Vi får också höra Malin Sandberg reda ut historiken kring protestvisor - vad har förändrats sedan protestsångerna skapades, hur ser det ut idag och vem var egentligen först? Häng med på en resa från Beethovens symfonier till den amerikanska förortens hiphop-protester.

Labyrint kommer av latinets "labor intus" och betyder " att med möda inträda". Sverige är faktiskt världens labyrinttätaste land med drygt tre hundra registrerade labyrinter. Naila Saleem testar häcklabyrinten Tittin i Rosendals Trädgård. Karin Arbsjö djupdyker i designprinsen Sigvard Bernadottes mönster "Virrvarr" som lanserades 1958 på Perstorps laminatskivor. Och det var minsann ett äventyr för Amanda Ooms att ta sig ut på Åstol för att möta författaren Birgitta Stenberg för ett samtal om livets och skrivandets kringelikrokar. I Gajden handlar det om den stora retrotrenden i data- och TV-spelsvärlden. Petter Hegevall, chefredaktör på speltidningen Game Reactor tipsar. Viktor Hariz berättar om "Skräckens labyrint" av HP Lovecraft.

Drömmer du också om att hänga upp och ner från en trapets eller lära dig göra dödsföraktande svanhopp? Karin Arbsjö får utlopp för sin inre akrobat och q-testar Malmös cirkushus Karavan. Bakom scenkonstkollektivet Karavan står musikgrupperna Faela och Lur och kompaniet Cirkus Saga. De övertog lokalen för ungefär ett år sedan, och framöver blir det scenkonstföreställningar, öppna cirkusdagar för familjer, och kurser i cirkuskonst.

Vem har inte nån gång i livet drömt om att få rymma med en cirkus? Håkan Jäder har närt den drömmen länge, och han är nog inte är ensam. "Förmodligen handlar det om en längtan om att få kasta loss, att göra lös banden som håller en vid den där hamnbassängen, att äntligen få se vad som finns utanför vågbrytaren. Man vet att det kan vara farligt, kanske till och med korkat, att folk kommer att prata, viska, skaka på huvudet, har ni hört, det trodde man inte om honom, han som verkade så normal..." Men när man väl tar beslutet, då bryr man sig inte. De får tycka vad de vill, tänker man, och så smyger man in i den färgglada cirkusvagnen, drar igen fönsterluckorna och låter sig föras ut ur det gamla livet, och in i ett nytt." Håkan Jäder slår följe med Cirkus Wictoria, på turnén i Värmland. Han pratar clowneri med clownskådespelaren Per Sörberg som gjorde succé i årets uppsättning av En midsommarnatssdröm på Västanå teater och trollkarlen Carl-Einar Häckner, båda förnyare i respektive artisteri. I Q-testet provar Karin Arbsjö en akrobatkurs på Karavan, ett scenrum för cirkus och musik i Malmö. I Gajden får du tips av ett riktigt gycklarproffs från cirkusstaden Gävle om vilken cirkus som du inte får missa just nu. Dessutom: Malin Sandbergs krönika om clownfobi.

Yttrandefriheten tillhör en av de absoluta grundstenarna i en demokrati. Men yttrandefrihet kränks och ifrågasätts ständigt. Tiotusentals journalister, författare och poeter sitter fängslade runt omkring i världen på grund att de har utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter. I Sydafrika har den ANC-ledda regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle innebära inskränkningar i yttrandefriheten. Förslaget har lett till stora protester från landets ledande journalister och författare med namn som Nadime Gordimer och André Brink i spetsen. Svreiges radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist rapporterar. Den ryska journalisten Anna Politkovskajas mördades i sin trappuppgång i Moskva den 7 oktober 2006 för att tystas. Hon blev känd över världen för sina kritiska reportage om bland annat kriget i Tjetjenien. Nu har den danska författaren Hanne Vibeke Holst skrivit en pjäs inspirerad av Politkovskajas liv. Moskva den 7 oktober heter den och har premiär i veckan på Stockholms stadsteater. Sveriges Radios Moskvakorrespodent Fredrik Wadström har återvänt till sina möten med Anna Politkovskaja. Den algeriskfödda sångerskan Souad Massi tvingades i exil för att kunna uttrycka sina åsikter. Anja Sahlberg har mött henne i hennes nya hemland Frankrike i ett samtal om islamism och kvinnokamp. Nairi Nahapétian har även hon valt Frankrike för sin exil. Hon flydde Iran efter revolutionen och har under många år bevakat Iran för franska tidningar. Nu har hon skrivit boken ”Vem mördade Ayatolla Kanuni”. En deckare om det politiska maktspelet i Iran där politiker nämns med sina riktiga namn. Boken har inneburit att hon inte kan återvända till Iran så länge den islamistiska regimen har makten. Karin Arbsjö har mött henne under hennes Sverigebesök. För Kosmos räkning rapporterar Lars Hermansson dessutom från den internationella författarkonferensen i yttrandefrihetens namn, WALTIC, som just nu pågår i Istanbul. Och så blir det även en rapport om journalist- och författaruppropet i Sydafrika mot regeringens planer att begränsa yttrandefriheten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del tio av elva: Det sköna. Vad är skönhet i musik? Kan musik bli för vacker? Hur blir Stravinskijs brölande dissonanser i Våroffer ett uttryck för skönhet? Och det brusiga och distorderade hos My Bloody Valentine? I programmet medverkar journalisten Karin Arbsjö och dirigenten Daniel Hansson. Det är det avslutande i Musikalismers serie om värdetriaden det sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.