Podcasts about yrket

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots sin unga ålder har Alan redan lyckats skapa sig ett namn i branschen. Tillsammans med sin pappa driver han idag en förstklassig herrfrisering i Gamla Stan där även de minsta detaljerna är noga uttänkta. I veckans avsnitt tar Alan oss med på resan från spruckna polisdrömmar till att stå på scen med sax i hand inför hundratals åskådare. Ett inspirerande samtal med en person som vi garanterat kommer få se mer av i framtiden - Välkomna!   Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

Välkomna till det senaste avsnittet av PT-Podden! I dagens avsnitt utforskar vi framtiden för träning med fokus på smarta gym. Dessa kompakta och hemvänliga träningsmaskiner, som använder magnetteknik för att möjliggöra mångsidig träning, är äntligen revolution i träningsvärlden. Från att själva bestämma ditt träningsprogram till att tillämpa en progressiv träning, dessa smarta gym är något vi behöver ha koll på. Frågan som vi djupdyker i är: hur kommer denna teknologiska utveckling påverka PT-världen? Kommer gymen om fem år vara fyllda med mindre, anpassningsbara träningsstationer? Vilka förändringar kan vi förvänta oss i landskapet för personliga tränare? Häng med när vi diskuterar och analyserar denna framtidssyn för träning och dess implikationer för både gymtränare och PT-branschen. Det här är avsnittet där vi kastar oss in i den spännande världen av smarta gym och utforskar vad som väntar runt hörnet. www.speediance.com

Entreprenören och influencern Vanessa Valderrama gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av sin resa med starta en business på sidan av sitt influenceryrke. 3 min - Hennes mentala resa mot entreprenörskap. Hur grundades Wenom? Hur har influencervärlden förändrats de senaste 2-3 åren? Hur tacklas man med utbrändhet som influencer? 17 min - Hur kom idén till Wenom? Vilka motgångar stöter man på inom heminredningsbranschen? 24 min - Hur jobbar hon med marknadsföring? Här hittar du Vanessa & Wenom:https://www.instagram.com/byvanessavalderrama/?hl=en https://wenom.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsor:https://www.treyd.io/ Poddproducent Michaela Dorch:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch-6a9a84113/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författarna Greta Svensson och Lars Einar Engström samt åklagaren Sofia Gullbrandsson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. I kriget mot gängkriminaliteten står Sveriges åklagare vid frontlinjen. Yrket har gått från att vara helt dominerat av män till dagens situation där två av tre åklagare är kvinnor. Samtidigt har de utmaningar som följer med rollen förändrats; idag är hot och hårda ord ofta en del av åklagarens vardag. Vad bör en åklagare klara av? Och vad får de tåla?

Författarna Greta Svensson och Lars Einar Engström samt åklagaren Sofia Gullbrandsson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. I kriget mot gängkriminaliteten står Sveriges åklagare vid frontlinjen. Yrket har gått från att vara helt dominerat av män till dagens situation där två av tre åklagare är kvinnor. Samtidigt har de utmaningar som följer med rollen förändrats: Idag är hot och hårda ord ofta en del av åklagarens vardag. Vad bör en åklagare klara av? Och vad får de tåla? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

PT-Podden kommer nu att komma ut varannan vecka! Välkomna till ett tankeväckande avsnitt av PT-Podden! Idag utforskar vi en ny dimension av personlig träning - relationerna som formar yrket. Tillsammans med vår fantastiska gäst, Andreas Hurtig, dyker vi in i den spännande utvecklingen av PT-rollen, där fokus inte enbart är träning utan också livsstilsförändringar och djupare kundförståelse. Hur ska vi Personliga Tränare förhålla oss till kraven som sätts på relationerna vi har med våra kunder? Det här avsnittet ger dig verktygen för en ännu mer givande PT-upplevelse!

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren? Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.Det var först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

Vi besøker Espen i Akademiet for personlig trening i Fredrikstad! Espen er som mange vet en guru innenfor treningsbransjen i Norge, og i denne episoden snakker vi om hva som skal til for å lykkes som Coach og PT, hva som kreves for å bli det, og ikke minst: har Coach- og PT-yrket en framtid i disse tider hvor AI virkelig har kommet på banen? Lasse og Fredrik har selv nylig fullført AFPT-utdanning, men hva kan man forvente av bransjen i fremtiden? Og ikke minst: hva forventes av oss? God lytting Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjuksköterskorna räcker inte till. Hör om krisen världen över och hur problemen kan hanteras. Vårdpersonal inom många landsting vittnar om dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning, låga löner och för få sjuksköterskor. Och situationen är mer eller mindre densamma i många av världens länder. Sjuksköterskekrisen är global. Sara Heyman, korrspondent för global hälsa berättar varför den desperata sjuksköterskebristen blivit så omfattande. Krisen har pågått under lång tid och problemen växer. Yrket har länge setts som ett kall vilket påverkar arbetsvillkoren på ett negativt sätt. NHS, National Health Service, Storbritanniens sjukvårdssystem har under lång tid varit landets stolthet men den brittiska sjukvårdsapparaten mår inte bra. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om den brittiska sjukvårdskrisen och vilka politiska lösningar som finns. Om de flesta av världens länder skriker efter vårdpersonal så är läget det omvända i Filippinerna. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om Filippinerna som är det land som ''exporterar'' flest sjuksköterskor världen över. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Kajsa BoglindTekniker: Adam Alvin och Sofie Andersson

Varför tycker Andrea att flygvärdinnor egentligen hör hemma ute på krigsfält? Och det här med att exploatera sina barn på sociala medier, är det lika illa att exploatera sin 90 åriga mamma? Hur skulle Mathilda bete sig i ett gisslandrama? Vad är det för pakt Andrea har svikit? Det och mycket mer får ni höra om i veckans avsnitt av Mathilda och Andrea! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur innehållet: Tage Johansson blev juniorvärldsmästare i synskadeschack- Tredje regionpolitikern intervjuad inför valet - liberalernas tur. Yrket sitter i fingrarna. Månadens ansikte är Lars Gårdhagen. Magi, mat och allsång i Malmöfestivalens syntolkade program.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Carl Magnus JuliussonProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Vi är så glada för all feedback från förra avsnittet och lovar att kackla långsammare i detta avsnitt ;) I dagens avsnitt pratar vi om våra bakgrunder, vad vi jobbar med idag och hur jobbet bakom influencer-yrket ser ut! BTS produceras av Digital Icon Agency

Med denne episoden hyller vi jordmoryrket, og snakker om hvor heldige vi jordmødre er som har slik en meningsfylt og takknemlig jobb. Sammen med nestleder i Den norske jordmorforening Marte Berger-Nortvedt snakker vi om jordmoryrket slik det var før og hvordan det fortsatt kan være langt unna i grisgrente strøk. Var yrket mer en livsstil og identitet for jordmoren før i tiden? Og hvordan er det for Marte, Janicke og Jenny nå? Det vi hvertfall kan konkludere med i denne samtalen er at jordmødre stort sett elsker jobben sin og er meget takknemlig for å få gjøre det de gjør, og at det er takket være alle dere gravide og fødende som gir oss så mye glede, men også utfordinger, i arbeidsdagen. En jordmor kan likevel brukes til så mangt, til og med podcast, så her er en episode for både jordmødre og gravide og fødende. Jordmoryrket- presentert av Marte Berger-Nordtvedt. God fornøyelse!

I denne episoden møter du Christian Marthinussen og John Hauge fra PT Gruppen – to ildsjeler i treningsbransjen som brenner for personlig trening, fysisk aktivitet og ikke minst for folkehelsen! Deres store drøm er personlig trening på blå resept og de jobber begge aktivt for profesjonalisering av PT-yrket. Bli kjent med dem, med PT Gruppen og la deg inspirere av hvordan de jobber inn mot PT-segmentet i bransjen i dag. De tenker nytt og annerledes, men med stort fokus på fag og kvalitet. Sammen snakker vi om hva som skal til for å profesjonalisere PT-yrket, vi snakker om forskjellene i krav til utdanning blant PTer og instruktører, vi deler våre ønsker for bransjen videre – tanker og ideer, og du får også Christian og John sine beste råd for hvordan lykkes i PT-rollen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst - Helena Arnold - är i grunden GIH-utbildad idrottslärare och har jobbat med träning och hälsa i över 30 år.  Helena har drivit egna träningsanläggningar, utbildat gruppträningsinstruktörer i hela Norden genom SAFE, The Academy och Les Mills. Under 17 år som ägare och VD för The Academy har Helena varit med och utbildat 1000-tals personliga tränare och gruppträningsinstruktörer och också arbetat aktivt för en ökad kvalitet och professionalitet inom både branschen och yrkesrollerna. The Academy såldes 2019 och sedan dess arbetar Helena som konsult med i första hand affärsutveckling och mentorskap på både individ, grupp- och organisationsnivå. Ett av Helenas pågående uppdrag är att för Almega Friskvårdsföretagens räkning arbeta med att fortsätta utveckla och förbättra arbetet med pt-licensieringen (”Frisk-licensen”). Helena samordnar arbetet för kompetensrådet som granskar utbildningarna som ansökt om delegerad licensieringsrätt. Länk till ALMEGA Friskvårdsföretagen: http://www.friskvardsforetagen.se/ Länk till Frisk-licensen: https://ptlicens.se/ .   .   .   .   .   .   .   .   .   .   . Erik Börjesson: @erik.borjesson Brian van den Brink: @fitbybrian.se Human Performance: @humanperformancenordic Träningssurr på Instagram: @traningssurr Hemsida: hperformance.se

Namn: Håkan Dahlbo Född: 1962 Håkan lever sedan många år i Seefeld, Österrike. Han är grundare, manager och head coach av Estess samt medgrundare till PTCA - Professional Tennis Coaches Association.  Som coach har han coachat mängder av professionella spelare i bland annat Grand Slam-turneringar, samt varit en del av det österrikiska Davis Cup- och Fed Cup-lagen.  www.linuspabaslinjen.com

I denne første episoden av sesong 2 av PT Podden var vi på besøk på Atle sin nye arbeidsplass Sterk Helse på HasleLinje i Oslo for å prate om noe han kjenner godt, PT-bransjen. CV-en til Atle er ganske unik og han har vært en stor del av å bygge det PT-produktet vi kjenner i dag. Vi tok en prat med Atle om statusen på bransjen vår, hvor vi er på vei, utdanningskrav, STERK Helse, tverrfaglig samarbeid, MIMES Education og den lyse tiden vi er på vei mot. Det var en fryd å prate med Atle i denne timen, så vi håper dere setter pris på innsikten fra en av bransjens klokeste hoder.Eleiko Podden er sponset av Eleiko er verdens største produsent av utstyr til styrketrening og vektløfting.PT Gruppen Norge Spesialister på personlig trening og ernæring. 55 PT-er, behandlere, og KEF'er i Bergen & Stavanger.Fit Me Norge Et sunt matprepp konsept som holder til i Bergen. Besøk oss på våre nettsider for mer info.

Så blir kultur en studie i meningslöshet, därför läser man Knausgård och därför är musiker det vackraste yrket. Dessutom: Kristina Lugns hemliga last.

Vilhelm Bornefalk är född 2001 och var en god regional spelare i Stockholm för några år sedan. De senaste åren har han jobbat som timanställd tennistränare i tre olika klubbar, men ska till hösten börja studera istället. I det här avsnittet pratar vi om: - hur Vilhelms bild är av hur klubbar följer upp timtränares arbete på banan - vad som krävs för att börja jobba som tränare för barn- och ungdomar idag - hur klubbar jobbar med att motivera och inspirera sina tränare - vad han tror tennisen behöver göra för att fånga upp intresset från fler att börja, och fortsätta, jobba som tränare - varför han väljer en annan yrkesbana Det här avsnittet görs i samarbete med Tennisshopen, en anrik tennisshop som ligger i hjärtat av Göteborg! Besök www.tennisshopen.se och använd rabattkoden "tennislinus" för 15% rabatt på ett helt köp!  Nu är det bara tre avsnitt kvar av den här podden! Vad händer sen? Jodå, podden kommer leva vidare men i ett annat format. Ännu häftigare, ännu bättre! Lyssna på avsnitt 100 och håll utkik på Linus Instagram för mer information de närmsta dagarna. Instagram: linus_se_eriksson Mail: linus.se.eriksson@gmail.com

Veckans rubriker: Istället för bröllopsplanerare...nu kommer skillsmässoplaneraren! Folkmassa eller arvsmassa, är du royalist eller republikan? Säg mig vilken inredning du har och jag ska säga dig vem du är. Och så är vår favoritpunkt tillbaka: förtal av yngre!

I denne episoden snakker vi med professor Solfrid Bratland-Sanda som jobber ved Universitetet i Sør-Øst Norge, Campus Bø. Tematikken i dagens episode vil omhandle hvilke utfordringer COVID-19 har ført til innen trening, helse og hvordan det er å være personlig trener. Har helsen blitt dårligere til befolkningen under pandemien? Hvilke utfordringer har PT'er støtt på under corona? Hør på episoden for å få svar, samt mye mer! God lytting! Kontaktinformasjon: https://www.usn.no/om-usn/kontakt-oss/ansatte/solfrid-bratland-sanda https://twitter.com/idrettspedagog https://www.researchgate.net/profile/Solfrid-Bratland-Sanda Referanser: Bratland-Sanda, S., Mathisen, T. F., Sundgot-Borgen, C., Sundgot-Borgen, J., & Tangen, J. O. (2020). The Impact of Covid-19 Pandemic Lockdown During Spring 2020 on Personal Trainers' Working and Living Conditions. Frontiers in Sports and Active Living, 2. Bratland-Sanda, S., Myhre, T. H. V., & Tangen, J. O. Norwegian Fitness Industry: From Bodybuilding to a Public Health Partner. The Rise and Size of the Fitness Industry in Europe Fit for the Future?, 327. Sundgot-Borgen, C., Friborg, O., Kolle, E., Torstveit, M. K., Sundgot-Borgen, J., Engen, K. M., ... & Bratland-Sanda, S. (2020). Does the Healthy Body Image program improve lifestyle habits among high school students? A randomized controlled trial with 12-month follow-up. The Journal of International Medical Research, 48(3).

Medverkande: Claes Andersson, Frida Fagerlund, Martin Åslund & Björn Hamberg (assisterande tränare i Brighton) Alisson in Blunderland, ja, målvaktsspelet har ändrats radikalt under de senaste åren, vi diskuterar risker och fördelar med att använda målvakten i uppspel och vi hör Aston Villas Emiliano Martinez förklara hur han ser på sin roll och flytten dit. Fyra mål framåt på bortplan men ändå förlust mot Everton, Mourinho led alla helvetes kval på Goodison Park. Skilda åsikter kring FA-Cupens status, har den blivit nedprioriterad? Vi lyssnar på en intervju med Manchester Citys Phil Foden, "Komplett spelare i mina ögon". Hur mycket bryr vi oss om en tränares välbefinnande? När får de vila och återhämta sig? Björn Hamberg bjuder på en exklusiv insyn i frågan. Åslund blir personlig och berättar varför tränaryrket inte lockar honom "Min pappa var tränare". Nästa match för Hambergs Brighton är Aston Villa och I Like Radio-studion är väldigt nyfikna på dagarna inför. Sparka igång ett nytt avsnitt av Viaplay Fotboll Podcast.

Pedagogerna kliver in i en vinterkall studio för avsnitt 262. Huvudfokus ligger kring den eviga frågan: hur får man lärare att stanna i yrket? Det blir ett samtal om lön, villkor och allt det där andra som gör detta yrke till det bästa. Förutom detta bjuds det på Jitsi och PDF candy. Givetvis blir det även lite småskaliga Google nyheter samt ett nyhetssvep med Bernie, Fridolin och ett lösenord värt 220 miljoner Euro. Det mesta är sig likt då det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

I denne episoden svarer Guri Melby og Steffen Handal på hva som skal til for at lærerne skal bli i yrket. Vi tar også en kort prat om hva som skal skje med eksamen. - Det blir i hvert fall et halvår til med unntakstilstand, sier Guri Melby. - Det er en akutt krise i tillegg til en kronisk krise, sier Steffen Handal.

Sondre Lerches liv tok en vending da MTV kom på kabeltv i blokka hans. I dag får han kick av å løpe maraton, og av å spille for 25 mennesker på koronatilpasset turné. Yrket hans har vært hans fri-rom i snart 20 år. Og hans motor i livet.

Funderar du på att bli sjuksköterska så ska du lyssna extra noga. I det här avsnittet får du en inblick i hur det är att jobba som sjuksköterska. Jessica Olofsson jobbar på Karolinska sjukhuset och har 30 års erfarenhet av att jobba som sjuksköterska. Hon berättar hur en dag kan se ut på en vårdavdelning, hur det är att jobba med svårt sjuka Covid 19 patienter och mötet med en patient som vaknar upp ur sin behandling. Som sjuksköterska har man också otroligt många karriärmöjligheter och sjuksköterskeyrket är det mest efterfrågade yrket just nu i hela Sverige.

Funderar du på att bli sjuksköterska så ska du lyssna extra noga. I det här avsnittet får du en inblick i hur det är att jobba som sjuksköterska. Jessica Olofsson jobbar på Karolinska sjukhuset och har 30 års erfarenhet av att jobba som sjuksköterska. Hon berättar hur en dag kan se ut på en vårdavdelning, hur det är att jobba med svårt sjuka Covid 19 patienter och mötet med en patient som vaknar upp ur sin behandling. Som sjuksköterska har man också otroligt många karriärmöjligheter och sjuksköterskeyrket är det mest efterfrågade yrket just nu i hela Sverige. Gäst: Jessica Olofsson, sjuksköterska Karolinska sjukhuset Programledare: Charlotte Lindman Tekniker: Roger Svanell   Skriv gärna till oss om du har idéer på vad du vill att vi ska prata om i podden:  podcast@arbetsformedlingen.se

Välkomna till ett nytt avsnitt av OptikerPodden! Som alla i optikbranschen säkerligen känner till så blev årets Optometridagar i Västerås inställt pga av det kaos som orsakats av coronaviruset. Detta innebär också att det tyvärr inte heller kommer ut något poddavsnitt från Optometridagarna 2020 utan vi får helt enkelt se fram emot Optometridagarna 2021. I månades avsnitt ska vi istället åka tillbaka till Optometridagarna 2017 i Malmö och lyssna på ej tidgare publicerad inspelning med Optiker Per-Åke Östman. Per-Åke Östman kommer i denna inspelning presentera några milstolpar och fallbeskrivningar som hjälpt och hjälper honom att hålla optikeryrket intressant under sina mer än 50 år i optikbranschen. Vi ber om ursäkt för att ljudet inte är av bästa kvalité. Mycket nöje!

Markus Dybwad er kokk og kjøkkensjef på Grefsenkollen Restaurant. Han har også jobbet på The Fat Duck, Bagatelle og Palace Grill.Omtalte personer i episoden: Ståle Fremstad, Dominic Gorham, Thomas Giertsen, Heston Blumenthal, Tony Andre Husøy (aka Tony Montana), Hellstrøm, Marco Pierre White, Gordon Ramsey, Jamie Oliver, Per Sandberg, Øyvind Hjelle.Wolfgang Wee Uncut links:Hjemmeside: www.wolfgangweeuncut.comInstagram: https://www.instagram.com/wolfgangwee/Spotify: https://spoti.fi/2FWLLHtYoutube: https://bit.ly/2CPktSgiTunes: https://apple.co/2UIOTjnFacebook: https://www.facebook.com/wolfgangweeuncutTwitter: https://twitter.com/wolfgangwee See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Markus Dybwad er kokk og kjøkkensjef på Grefsenkollen Restaurant. Han har også jobbet på The Fat Duck, Bagatelle og Palace Grill.Omtalte personer i episoden: Ståle Fremstad, Dominic Gorham, Thomas Giertsen, Heston Blumenthal, Tony Andre Husøy (aka Tony Montana), Hellstrøm, Marco Pierre White, Gordon Ramsey, Jamie Oliver, Per Sandberg, Øyvind Hjelle.Wolfgang Wee Uncut links:Hjemmeside: www.wolfgangweeuncut.comInstagram: https://www.instagram.com/wolfgangwee/Spotify: https://spoti.fi/2FWLLHtYoutube: https://bit.ly/2CPktSgiTunes: https://apple.co/2UIOTjnFacebook: https://www.facebook.com/wolfgangweeuncutTwitter: https://twitter.com/wolfgangwee See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stefan Lundin är kommunikationschef på Geely Innovation Centre i Göteborg. Våren 2019 skrev han en uppmärksammad debattartikel i Dagens samhälle, där han beskrev hur begrepp som kommunikatör och kommunikation snarare skapar förvirring än tydlighet. Och att det är kommunikatörens eget fel att branschen kritiseras och missförstås. I det här avsnittet utvecklar Stefan sina tankar och idéer. Det blir även snack om bland annat kommunikatörer utan självförtroende, tröga organisationer och dåliga kommunala reklamfilmer. Läs Stefans debattartikel här: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/vart-eget-fel-att-det-klankas-pa-kommunikatoren-27056 Ha en god lyssning! /Anders och Linus ----------------------- Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation? Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson

Nu kan du lyssna på det sextiotredje avsnittet av “I Krig och Fred” där du hör när jag pratar med Erik Lindblad om hur det är att arbeta som polis i särskilt utsatta områden. Under samtalet pratar vi också om hur Erik upplever att skillnaden är mellan idag och för tio år sedan gällande kriminella … Continue reading "Avsnitt 63: Ett samtal med Erik Lindblad om arbetet i särskilt utsatta områden och yrket som polis"

YouTube-kanalen Beas liv har 178 000 prenumeranter som regelbundet följer tonåringen Beatrice Reimans liv. Bea delar utan filter med sig av sitt livet och pratar öppet om allt som händer i livet. Hur kom det sig egentligen att hon blev en av Sveriges största Youtubers och vad är det som får henne att fortsätta producera content? Beatrice Reiman gästar säsongens första avsnitt av "10 frågor med Flick", en intervjupodcast av Matilda Aldsjö och mediabolaget Flick Agency. I den här podden ställer vi tio frågor till gäster som kan livnära sig på sin dröm. Programledare: Matilda Aldsjö (@matildaaldsjo) Sidekick: Johannes Timander Utgivare: Flick Agency (@flickse) Klipp: Per Andersson & Johannes Timander Jingel: Marc Jungermann

Intervju med Malin som återvänt till yrket som HK-lärare. Intervjun är inspelad på restaurang och innehåller en hel del bakgrundsljud.

Vi firar livets återkomst och blickar mot semester. Vem hakar egentligen på den morbida semestertrenden? Yrket influenser förbryllar - självhjälpsböcker är ute men desto fler predikar vägen till framgång i sociala medier - hur länge orkar vi med det? Och vi ställer oss frågan vad som krävs för att lyckas som Steve Jobs. En Blondinbella?

I det 23:e avsnittet gästas vi av studentbloggaren Sandra, som går sin fjärde termin på logopedprogrammet. Vi pratar om vad logopeder egentligen gör, hur utbildningen ser ut och var man kan hamna efter det. Visste du t.ex. att logopederna på KI läser en del kurser på Stockholms universitet? Läs mer om Sandra på: blog.ki.se/kistudentensandra Frågor? Mejla oss gärna: podcast@ki.se eller skicka en kommentar på vår hemsida: blog.ki.se/statuspodden.

#Yrkespodden träffar i dagens avsnitt Sveriges bästa säljare Mikael Arndt! Han har varit med i Framgångspodden men nu är han med i Yrkespodden och berättar mer om sin karriär och sitt yrke som säljare. Yrket säljare är brett och det finns många möjligheter att stega uppåt i karriären och det är precis vad Mikael har gjort. Vi pratar om hans första jobb, hur han inte hade huvudet med i skolan eftersom han hade andra planer. Varför måste man skriva upp sina mål? Hur blir man en bra säljare? Idag driver han en av Sveriges bästa säljskolor där man får lära sig att bli en riktigt duktig säljare. Jag kan gladeligen berätta att Mikael tillsammans med mig har fixat så du kan få tag i biljetter till årets hetaste event för säljare - Closers Only på Oscarsteatern i Stockholm den 13 mars. Du behöver bara maila till mikael@arndts.se så får du mer information, uppge att du lyssnat på Yrkespodden i mailet. Nu kör vi!

#Yrkespodden träffar i dagens avsnitt Maria Pettersson som idag arbetar som pilot. Maria har över en halv miljon följare på Instagram, där hon kontinuerligt lägger upp bilder på platser världen över när hon är ute och reser, samtidigt som hon vägleder oss in till en pilots liv. Yrket pilot har jag verkligen sett framemot och jag vill verkligen veta mer om yrket. Maria berättar hur hennes pilotutbildning såg ut och hur det var att flyga första gången med passagerare. Maria berättar mer om hur vardagen ser ut och svarar på många av era frågor som ni ställde på min frågestund på Instagram. Hur agerar en pilot i nödsituationer? Hur är reglerna i förarkabinen? Vad tjänar en pilot? Kan Maria bota min flygrädsla? In och lyssna på ett spännande avsnitt om pilotyrket! (Skype-intervju) Nu kör vi!

Idag får vi besök av admin-gruppen för "Förskoleupproret". Vi diskuterar storleken på barngrupperna, alla kringuppgifter, förskoleyrket överlag och vad vi kan göra för att få en bättre förskola.

#Yrkespodden träffar en av Sverige största och bästa inom sitt yrke. Yrket är nämligen KOMIKER och jag pratar naturligtvis om Özz Nûjen. Ni såg han senast för någon vecka sedan på tv4 Hellenius Hörna, Han är aktuell med sin sverigeturné Världenshistoria med Måns Möller och känd från att varit med i Skavlan, Svenska stor filmer och serier men är oftast igenkänd som Stand-up komiker. I dagens avsnittgår vi in djupare på Özz karriär från hur det gick i gymnasietiderna till militärtjänstgöringen, när han sökte in till Calle flygare teaterskolan och att det tog 11 år innan han insåg nått stort! Vad är en komikers mardrömmar? Och vad får inte hända på scenen samt sina egna erfarenheten om ensamheten på turné. I Tv4 berättade Özz om sin Stand-up skola och jag gick in djupare på det samtalsämnet öppnar han en ny stand-up skola och blir han rektor igen? Hur hittar han inspiration till sina skämt? Och vad har han för kontringskommentar när fans ber han vara rolig? Avslutande ger han grymma tips till dom som vill stå på en scen. Skratt utlovas! Allt hör ni i dagens avsnitt av Yrkespodden. Nu kör vi!

Towe Carlsson kommer ursprungligen från Leksand och påbörjade sin modellkarriär ganska “sent”, som 18-åring. Yrket som modell har tagit henne ut i världen och hon har bland annat bott i Spanien, Australien, Tyskland och Italien. Att ha världen som sitt hem har inte bara varit spännande, utan också utmanande och ensamt. I podden pratar vi om de lärdomar och vänskaper modellandet lett fram till, om mentorskap och om att stötta varandra i en tuff bransch. Vi pratar också om saker som gör oss båda både arga och ledsna, på temat #Metoo.

Ann, som är så mycket mer än sjuksköterska. Hon vet inte varför hon blev sjuksköterska men en dag för länge sedan, på påsklovet, bara poppade det upp att hon ville bli sjuksköterska. Efter ett halvår på en ögonavdelning som sjukvårdsbiträde började hon studera, till ett yrke som enligt henne är svinkul. Hon säger också snart 41 år senare att hon fortfarande har världens bästa jobb och att det finns hur mycket som helst att göra och det är bara den egna tanken som är begränsningen. Yrket kan ta dig över hela världen. Hör Anns berättelse om sjuksköterskejobb, universitetsjobb och hennes forskning. #intensivvård #anestesi #blåljus #forskning #transplantation #donation #svinkul #bästajobbetivärlden #attityd #sjuksköterskesnack Musik: https://www.bensound.com Funny song

Föreskolelärare! Ett av våra viktigaste jobb. Men hur blir man egentligen en attraktiv förskolelärare? Varför får man inte säga dagis längre? I veckans avsnitt gästar Felicia oss och svarar på allt som har med föreskoleläraryrket att göra. Trevlig lyssning!

"Hur mycket tjänar lärare? Hur viktig är lönen? Och hur ser karriärvägarna ut för lärare i Stockholms stad? Det och annat diskuteras denna vecka i When you are lärare-podden. Veckans poddvärd är Lars Hallin som gästas av läraren och biträdande rektorn Anna Karlsson och lärarstudenten Moa Rosenlund på Nya Elementar i Stockholm."

Studiehandledare på modersmål är en relativt ny yrkesgrupp i skolan. Yrket går ut på att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. I Göteborg finns en ettårig yrkesutbildning för blivande studiehandledare. Vi åker dit för att ta reda på vilka de är som vill bli studiehandledare och vad de behöver kunna för att på bästa sätt hjälpa nyanlända elever med att lyckas i skolan.

Mange av oss har møtt leger som sitter med ryggen til pasienten når de snakker Hatt lærere som ikke liker barn eller journalister som er redde for å ta en telefon Ikke alle er EGNET i jobben sin. Idag er det karakterene som teller Kanskje flere bør gjøre som i politiet - teste søkernes EGNETHET - for å sile bort dem som ikke passer? programleder Mona Myklebust

Yrket producent är tyvärr fortfarande ökänt mansdominerat, men Laleh visar vägen framåt. Vid sidan av sin egen karriär har Laleh även etablerat sig som låtskrivare och producent åt internationella storartister som Demi Lovato, Ellie Goulding och Adam Lambert. En intervju om musik och teknik och att jakten efter känslan på riktigt.

Trude, Aktualitetsmagasinet og Yrket ditt.

Aktualitetsmagasinet, Yrket ditt og Bolle Marsvinsen fra Se & Hør ringer.

Jan Marvin, Aktualitetsmagasinet og Yrket ditt + Little Steven

Siste 24, Aktualitet og Yrket ditt

Bolle Marsvinsen ringer Bjarte, Aktualitetsmagasinet og Yrket ditt

Aktualitetsmagasinet, Yrket ditt og Tore Davidson Hurt

Aktualitetsmagasinet, Yrket ditt og mye mye mer.

Hvem syns du er best egnet til å stelle din gamle mor? Eller passe barn? Eller være lærer? Ikke alle som vil bli sykepleier eller barnehagelærer egner seg til yrket de har sett seg ut.

Det finns några yrkesgrupper i det gamla Sverige som är lättare att både identifiera och spåra i våra arkiv än andra. En sån grupp är smederna som arbetade på landets många järnbruk genom århundraden. Det är lätt att tänka att smeder är lika med valloner, men de flesta smederna var faktiskt inte valloner utan kom från svenska och också  tyska smedssläkter. När Ulf Spennare i Jörlanda räknar 12 generationer bakåt i rakt led på farssidan så hamnar han hos Mats Hansson Spännare, som var mästersmed på Ängelsbergs bruk i Västmanland. I sitt sökande efter uppgifter om Mats Spännare hittade han plötsligt en anteckning i ett gammalt rättegångsprotokoll. Mats Hansson Spännare återfinns i Ängelbergs bruks rullor första gången 1718.  Då, samma år som Karl den tolfte dog borta i Norge, jobbade den 16årige Mats som kolgosse. Han arbetade sig uppåt i smedshierakin och blev till slut , 1735, hammarsmedmästare. Det är tre år senare, den 11 april 1738, som rättegången hålls, som hans ättling Ulf läst om. Den som är anklagad är Mats Spännares egen dräng Erik Månsson. Han hade stulit en järnstång ur ett förråd från sin bruksherre, kapten Söderhielm. Med järnet i handen smög han över ån till  grannsmedjan, Stabäcks hammare, och där hade han bett en smed att kröka till järnet. Att stjäla järn var ett allvarligt brott, och inte alldeles enkelt att genomföra heller eftersom det dyrbara järnet var ordentligt inlåst. Men drängen Erik fann på råd. - Han hade sågat ett litet hål i ytterväggen och dragit ut sin tång genom det. Att han ville ha det krökt berodde nog på att det på så sätt skulle bli lättare att transportera. - Det var väl lite knepigt att få ner det i plånboken, skrattar Ulf. Det berättas att Erik behövde ha pengarna han kunde få för stången till att betala en gästgivarskjuts. Att skilja en bit järn från en annan låter ju som en knepig uppgift, men var i själva verket ganska enkelt. Järnet var stämplat så att man visste vilken smedja och vilken mäster som gjort det, men det fanns också andra sätt att förstå skillnaden på järn och järn. - De kunde se på järnets finhet varifrån det kom, berättar Ulf Spennare. Just det här järnet var fyrkantigt trekvartstum, och det gjorde att man visste att det tillhörde kapten Söderhielm på Ängelsbergs bruk. Under Rättegången försöker man finna en förklaring till varför drängen Erik gick till Stabäcks hammare för att kröka järnet. Man försökte leda i bevis att det inte var så konstigt, där var det nämligen ingen ordning på sakernas tillstånd. Det påstods att där tillverkades brännvis olagligt, och att det var allmänt rörigt och i oordning där. Kanske var det ändå inte så illa ställt med ordningen på Stabäcks hammare, för det verkar som att järnet förblev okrökt, trots allt. Mats Hansson Spännare blir inkallad till rätten som vittne, men han säger sig inte veta någonting om saken, men till slut blir ändå smeddrängen Erik Månsson dömd för stölden. I första skedet döms han till ett gatlopp, men straffet mildras senare till 4 par spö, dvs åtta piskrapp. Det var tillräckligt för att slå sönder en rygg. Ändå var det ett mildare straff än det som först utfärdades, då Erik Månsson dömdes enligt 49:e punkten i 1649 års järnbergsordning till gatlopp i ett varv. Ulf Spännares fru Marie är den som har gjort den mesta forskningen i de gamla dokumenten, och hon tycker sig se att Erik, trots det hårda straffet får en rättvis rättegång:, han är inte dömd på förhand. Vad som sedan händer med Erik vet de inte. Ulf Spennare har också hittat material i arkiven som gör att han varit tvungen att omvärdera sin egen bild av hur en smed på den här tiden såg ut. - Marie har hittat foton på senare män i släkten och de ser alla ut som jag – det är ganska små, seniga, starka envetna gubbar, skrattar han. Så bilden av den stora starka svartmuskiga smeden, den har jag fått göra upp med. Hammartingen Ulf Spennares ana vittnade i Hammartinget vilket var den rättsliga instans som fanns till just för smeder och andra som arbetade och levde inom bruken. Hammartingen är en viktig källa för den som vill veta mer om smeder. Ulf Berggren från Föreningen för smedsläktsforskning tycker att de här protokollen är en av de viktigaste källorna för den som vill forska om smeder. - Hammartingen var en speciell domstol för bergshanteringen. ”Bergstingen” var en mer generell term, som handlade om gruvhanteringen och liknande, men den del som handlar om smederna och bruken de hette Hammarting, berättar Ulf Berggren. - Man förde böcker över hammartingen i två exemplar vilket gör att det oftast finns åtminstone någon bevarad, fortsätter han. Det ena exemplaret finns idag på Landsarkiven och det andra finns på Riksarkivets i Bergskollegiums arkiv  i Stockholm. Det senare finns tillgängligt på nätet via SVAR, som är riksarkivets web-institution. - Där finns dels vanliga domstolshandlingar, ganska ofta handlar det om smeder som sålde järn olovlig, men det är också mycket tvister mellan smeder och deras bruksägare, till exempel vid flyttningar. Reglerna sa att den nye brukspatronen skulle betala smedens gamla skulder när han flyttade, men det var inte alltid han hade berättat om sina skulder. - Det kunde givetvis ha legat i vägen så att han inte skulle få den nya anställningen, säger Ulf Berggren. Men hammartingsprotokollen är också en slags skråhandlingar där det skrivs in hur enskilda personer tar sig uppåt i hierarkin och får nya och viktigare positioner, ända upp till mästersmed och ålderman. Utbildningsgången var lång och därtill en smula hemlighetsfull, berättar Berggren. - Det var inte vem som helst som fick reda på hur det gick till att smida, utan ofta skrev de in släktingar. Yrket gick ju ofta i arv, så därför finns det ju stora smedssläkter, inte sällan med släktnamn, Allmogen vid den här tiden använde så kallade patronymikon, det vill säga, om far hette Anders fick sonen heta Andersson och dottern Andersdotter, men bland smedssläkterna var namnskicket ett annat. Man tog sig ett namn som sedan gick i arv till både söner och döttrar, ett släktnamn helt enkelt. Men bruket att tala om vem som var ens far det levde ofta kvar. Inte sällan ser man en blandning av båda namnskicken. Ulf Spännares anfader, till exempel, som vi hörde berättas om i början av programmet, hette ju Mats Hansson Spännare. För släktforskare idag innebär smedernas släktnamn att det ofta blir betydligt lättare att forska i arkiven. Ulf Berggren, från föreningen för smedsläktforskning tror att det finns flera förklaringar till att smedernas valde att ta sig särskilda släktnamn. Smedjorna var ju stora arbetsplatser som gjorde att det kunde bli svårt att skilja på folk, precis som förhållandet var inom armén. - Men sen var de också säkert inspirerade av vallonerna som ju hade släktnamn med sig när de kom till Sverige på 1600-talet, tror Ulf Berggren. Privata bruksarkiv Alla som arbetade på bruket bokfördes noggrant. I stora liggare skrev man in hur mycket de hade arbetat, vad de fick i ersättning och vad de hade tagit ut i form av mat och varor. Men bruken var privata och därför kan man idag inte vara säker att arkiven är bevarade eller öppna för allmänheten. I Surahammar får Släktband möjligheten att gå ner i ortens bruksarkiv tillsammans med Christina Sirtoft Breitholtz som är arkivchef från Arkiv Västmanland. Hon har fått låna nycklarna till källaren där alla gamla handlingar finns. Arkivet är ännu inte öppet för allmänheten och det finns hyllmeter efter hyllmeter av arkivmaterial som samlats under flera hundra år. - Det här är en skatt för de som vill hembygds- eller släktforska, och det vi jobbar på nu är att få det här arkivet tillgängligt för så många som möjligt, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. De som jobbade på ett bruk, som ju är en industri, har stora möjligheter att hitta många dokument eftersom de skapade väldigt många noggranna handlingar för sin administration, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. - Varje person som jobbade på bruket har på något sätt ett konto, och därför kan man hitta ett uppslag där det står vad exempelvis en smed fick i lön, vad han gjorde för att få lönen och vilka matvaror de hämtade ut. De äldsta handlingarna i Surahammars arkiv är troligtvis från 1700- talet. Christina Sirtoft Breitholtz tror att det kan finnas många arkiv som inte är tillgängliga och dolda likt det i Surahammar. Smedsforskaren Brage Lundströms anfader Nils Andersson Flodström    En av de som ägnat många timmar i bruksarkiven är Brage Lundström från Västerås. Hans anfader Nils Andersson Flodström startade sin karriär som smed bara några mil norr om Surahammar. Nils var en ganska typisk smed både när det gällde den gängse karriärvägen men också för att han flyttade från bruk till bruk.  - Hammarsmederna flyttade väldigt ofta. Jag kan tänka mig att det är ungefär som rekryteringen av en attraktiv yrkesman eller yrkeskvinna, säger Brage Lundström. Samuel Gustaf Hermelin startade ett bruk utanför Luleå som hette Selets Bruk. - Han rekryterade många smeder och masmästare från bruk i södra Sverige, och antagligen lyckades han intressera Nils att flytta upp till Luleå. De första som kom dit var masmästarna. Troligtvis var resan dit strapatsrik, berättar Brage Lundström, som försökt rekonstruera hans resväg. - Han måste ha endera på Arbogaån eller med häst och skjuts till Arboga. Därifrån tog de en Mälarjakt till Stockholm där de bytte till större fartyg, segelfartyg, upp till Luleå vilket tog en vecka eller så, berättar Brage Lundström. - Sen tog de sig längs Luleälven till bruket som ligger ett par mil från själva Luleå. Kan man då genom dokumenten se hur Nils var som person? Ja, han fick ofta gratifikationer för väl utfört smide, berättar Brage Lundström. - Och då var jag en gång till Uppsala för att forska och se om Nils var duktigare än de flesta andra smeder, så att jag skulle kunna skryta. Men det lyckades jag inte uttyda. Men det fanns en smed som fick väldigt lite pengar. - Jag tänke att han måste ha varit en dålig smed eller kanske lat. Men när jag tittade i Bruksinspektorns handlingar fann jag en post där 1 Riksdaler skulle betalas ut till den här smeden för sprit till "den sjuke smeden". Det visade sig alltså att han varit sjuk och fått sprit som medicin. Brage funderar och tänker att smederna nog på sätt och vis var livegna. - Men samtidigt var nog många av patronerna angelägna om att behålla personalen. Nils var gift med en tysk kvinna. Det som skiljer tysksmederna åt från vallonerna var att tysksmederna kom först. Gustav vasa rekryterade duktigt arbetsfolk från Tyskland som skulle kunna utbilda svenskarna. Den smidestraditionen kallas för Tysksmide och bruken var lite mindre, berättar Brage Lundström. När vallonerna kom senare var det en annan smidesmetod, bland annat var bruken mycket större och fanns framfrallt i Uppland och Värmland. Brage som forskat om smeder i många år tycker att, om bara arkivet finns kvar, är det intressantare att läsa om vad de tillverkade och vad de tog ut i mat osv. Bruksdisponenten och riksdagsmannen Lorichs från Bernshammar skriver; Befolkningens föda var även under normala år både enkel och enformig. Vad man stödde sig på var rågbrödet. Det var den grundläggande födan, och kunde något däröver anskaffas av så kallad sovel, så var det mycket bättre. Av trädgårdsprodukter voro rovor och rötter de vanligaste. Därnäst kom fläsket. Slaktgrisen har sedan långliga tider tillbaka varit en av de dyrbaraste tillhörigheterna i ett hushåll. Kött förekom även, måhända minst i bondehemmanen, som icke hade råd att avstå från förtjänsten av en eller annan försåld ko. Mjölk var däremot oumbärlig, men både grädde och smör voro lyxartiklar, likaså socker och kaffe, men dessa båda varuslags betydelse ökades år från år i stegrad progression. Däremot dröjde det ett gott stycke fram på det nittonde seklet, innan potatisen vann någon nämnvärd popularitet. Rättaren Ryd på Bernshammar berättade att det var svårt att få de gamle att äta potatis, som de misstrodde. De föredrog rovorna.  - Det är svårt idag att sätts sig in under vilka förhållanden de levde. De bodde nästan hela veckorna i smedjorna och arbetade i skift. Verksamheten var i gång från måndag morgon till lördag eftermiddag. Nils blev 86 år gammal och i dödboken finns en notering om att han dog fattig.  Träskoadeln Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. Och de kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. De kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. - Träskoadeln, det var ett namn som sprang ur deras stolthet. De ansågs lika stolta som adeln trots att de gick i träskor – det var ju det enda de kunde ha på fötterna i de varma smedjorna, säger han. Smedjorna var inga ofarliga arbetsplatser. Framför allt var det många som brände sig, och som hade syn- och hörselskador. Många av dem fick lite pengar ur ämbetslådan. Det uppstod ofta konflikter mellan smederna och bruken om betalningen, berättar Ulf Berggren. Det var meningen att smederna skulle få ut minst en tredjedel av sin betalning i reda pengar, en summa som i bruksvärlden kallades för ”tredje”. Resten av betalningen fick han i varor, men Ulf Berggren har ofta sett i bruksarkivens avräkningsböcker att det blir lite si och så med de kontanta medlen.  I avräkningsböckerna där man kan se om smeden och hans familj gick på plus eller minus. -Det är inte säkert att han själv alltid visste hur det låg till. Bruken skulle egentligen göra av avräkning varje år, men slarvade ofta med det, och då blev det svårt att veta hur mycket pengar varje smed hade gjort slut på. Arkivtips Jernkontorets bibliotek har gott om litteratur som handlar om verksamheten i gruvor och bruk. I biblioteket finns också en hammarsmedsordning från 1766 som noggrant berättar om hur hammarsmedjorna var organiserade.