Podcasts about Aidt

날 ▶ 美, 한국 최대 염전 소금 수입금지 국내 최대 단일 염전의 소금 제품이 미국으로부터 수입금지 조치를 당했다. 강제 노동으로 생산된 상품으로 규정됐기 때문인데, 실제로 지난 2014년과 2021년 이 염전에서 일하던 장애인 노동자들이 탈출해 노동 강요와 감금, 임금 체불 등을 폭로하며 충격을 안겨준 바 있다. 그런데 왜 지금 그때의 일이 문제가 돼 이런 조치가 내려진 걸까? 이번 조치의 발단은 2022년 미국 관세국경 보호청(CBP)에 접수된 청원이었다. 청원을 주도한 김종철 공익법센터 어필 변호사는 “국내 대책만으로는 근본적인 해결이 어렵다고 판단해 미국 정부에 수입 제한 청원을 제기했다”고 밝혔는데, 미국의 이런 조처엔 끊이지 않는 강제노동 피해에 미온적으로 대처하거나 방치해온 한국 정부와 기업들의 책임이 크다는 주장도 나오고 있는 상황. 이에 대해 정부와 해당 기업 측은 “이미 종결되고 개선된 사안‘을 다시 꺼내든 데에 억울함을 표했다. 강제노동 제품이라는 이유로 외국 정부가 국내 기업을 대상으로 수입을 중단한 최초의 사례, 대체 왜 이런 일이 벌어졌는지 에서 취재했다. HOT 키워드 ▶ 승객이 또 비상문 개방 지난 15일, 제주 국제공항 활주로에서 이륙을 준비 중이던 항공기에서 한 승객이 비상문을 열어 항공편이 결항되는 사고가 있었다. 당시, 항공기는 유도선을 거쳐 활주로로 이동 중이었으며, 해당 승객은 허가 없이 비상문을 개방. 때문에 비상탈출 슬라이드가 펼쳐져 항공기는 기동 불능 상태가 됐다. 이로 인해 탑승객 약 200여 명의 일정이 지연되는 피해가 발생했다. 현장에 있던 한 탑승객은 갑작스러운 상황에 놀랐지만, 한편으론 큰 사고로 이어지지 않아 안심했다고 전했는데. 이번 사고에 대해 경찰은 해당 승객에게 정신적 문제가 있었는지 여부를 조사 중이라고 밝혔다. 승객의 돌발행동으로 비상문이 열리는 사고는 이번이 처음이 아닌데, 반복되는 비상문 무단 개방 사고, 대체 무엇이 문제이고, 막을 방법은 없는 것인지 에서 그 해답을 찾아본다. ▶ AI 교과서가 뭐길래 AI 기반 디지털 교과서, 이른바 AIDT가 일부 초. 중. 고교 수업에 도입된 지 한 달. 정부는 “맞춤형 학습”과 “교육격차 해소”를 기대했지만, 현장에서는 기대와 현실 사이의 온도차가 감지되고 있다. 학습 분석과 피드백 기능 새로운 시도에 대해선 긍정적인 평가도 있지만, 로그인 문제나 교과서 간 내용 불일치처럼 실제 사용 과정에서의 혼선도 적지 않다는 지적이다. 교사와 학부모, 학생들의 반응도 제각각이다. AI 교과서가 학생의 수준에 따라 개별 학습이 가능하다는 점에서 긍정적이라고 평가한 교사도 있는 반면, 한 학부모는 디지털 의존도가 높아지고 교실 내에서 교사와의 양방향 수업이 어렵다며 우려를 나타냈다. 전문가는 이에 대해 “도입 초기에는 시행착오가 불가피하다”면서도, 콘텐츠 품질을 지속적으로 확보하는 노력이 필요하다는데, 계속해서 불거지는 AI 교과서 논란에 대해 에서 알아봤다. 세계는 ▶ 사람도 날려버릴 역대급 강풍 (중국) 중국 베이징을 포함한 북부 지역에 시속 165km에 달하는 강풍이 몰아치면서 도심이 마비됐다. 베이징에선 10년 만에 처음으로 두 번째로 높은 ‘주황색 강풍 경보'를 발령하며 외출 자제를 권고했고. 50kg 이하의 사람은 바람에 날아갈 수 있다며 주의를 당부했다. 강풍에 베이징에서만 1,200그루의 나무가 쓰러졌고, 쇼핑몰 지붕이 종잇장처럼 날아가거나 아파트 외벽이 무너져 내리는 피해가 발생. 뿐만 아니라, 전기 자전거를 타고 이동 중이던 55세 여성이 쓰러진 가로수 밑에 깔려 숨지는 사고 소식까지 전해지면서 많은 사람들에게 충격을 안겼다. 이 같은 강풍의 원인은 북쪽에서 내려오는 공기가 예년보다 훨씬 차가워졌기 때문이다. 남쪽의 따뜻한 공기와 만나면서 기압 차이가 벌어졌고 이에 따라 강한 바람이 발생한 것. 사태가 심각해지자 일부 사람들 사이에선 사재기 현상도 벌어졌다. 식량과 생필품을 확보하려는 사람들로 인해 마트와 편의점이 북새통을 이뤘다는데. 역대급 강풍으로 혼란에 빠진 현지 상황을 전한다. ▶ 쓰레기에 파묻힌 도시 (영국) 영국에서 두 번째로 큰 도시 버밍엄이 쓰레기 속에 파묻혔다. 쓰레기 수거 노동자의 파업이 6주 가까이 이어지면서 거리마다 쓰레기 더미가 산처럼 쌓이고 있는 것. 현재까지 수거되지 못한 쓰레기양은 약 1만 9천 톤. 악취가 진동하고 쥐의 개체 수 또한 늘고 있어 주민들은 불편함을 호소하고 있다. 이런 사태가 벌어진 건, 버밍엄시의 심각한 재정난 때문이라는데, 2023년 임금 차별에 대한 법적 보상금 지급 등으로 사실상 파산을 선언. 비용 절감을 이유로 폐기물 재활용과 수거 담당관 직책을 폐지하겠다고 밝혔던 것. 이에, 쓰레기 수거 노동자 측에선 “폐기물 재활용과 수거 담당관이 일반 청소부가 되면, 한 해 천만 원 이상의 월급 삭감이 우려된다”라는 이유로 전면 파업에 돌입했다. 현재 버밍엄 주민들은 쓰레기 중앙 수거장을 만들어 직접 쓰레기를 처리하거나, 시의회가 대안으로 마련한 ‘예약제 임시 수거소'를 이용 중이지만, 대기인원이 몰리며 이마저도 쉽지 않은 상황. 과거 두 차례에 걸쳐 지방세 인상을 겪었던 주민들이 환급까지 언급하며 쓰레기 대란의 논란은 더욱 커지고 있는데, 현지 교민을 통해 자세한 상황을 알아본다. ▶ 공연장에서 220여 명 사망 (도미니카공화국) 지난 8일, 도미니카공화국 수도 산토도밍고에 위치한 유명 나이트클럽의 지붕이 갑자기 무너져 약 226명의 사망자가 발생했다. 당시 가수 루비 페레스의 공연이 예정돼 있어 평소보다 많은 사람이 클럽을 방문했고 몬테크리스티 주 주지사, 야구 선수 등 유명인들 또한 사망한 것으로 알려져 충격을 더했다. 인명피해가 컸던 이유는 순식간에 쏟아져 내린 구조물을 제때 피하지 못했기 때문이라고. 구조작업은 소방대 7팀, 구급차 77대, 군인 25명이 투입돼 사흘간 이어졌다. 현재 붕괴 원인이 명확하게 밝혀지지 않았지만, 구조에 참여한 한 소방관은 “나이트클럽에서 철근이 없는 콘크리트 판을 발견됐다”며, “이것이 건물 내구성에 악영향을 미쳤을 것으로 추정된다.”라고 설명했다. 일부 전문가들은 2023년 해당 나이트클럽 내 발전소에 벼락이 떨어져 발생한 화재를 언급하며 “당시 사고로 콘크리트가 이미 크게 약해졌을 가능성”도 제기했는데, 자연재해를 제외한 도미니카공화국 최악의 참사로 규정된 이번 사고. 도미니카공화국 한인회 사무국장을 통해 자세히 알아본다. ▶ 세계 황당 사건 1. 미국 전역 영화관에서 10대들의 소란이 잇따르면서, 결국 경찰까지 출동하는 상황이 벌어졌다. 2. 태국의 한 식당이 좁은 구조물을 통과하면 할인을 제공하는 이벤트를 진행해, 플러스 사이즈를 차별한다는 비판이 일고 있다. 쩐(錢) PLUS] ▶ 아열대 식물로 연 매출 5억 40년간 농사만 짓다 식물원 대표로 변신한 베테랑 농부 이상현씨. 그가 선택한 건, 국내에선 보기 힘든 아열대 식물들이다. 처음 접하는 작물에 실패도 여러 번, 오픈 초기에는 수익이 남지 않아 계속 식물원을 운영해도 될지 많은 고민을 했었다고. 하지만 수없는 연구와 노력으로 어려움을 이겨낸 이상현씨. 매년 새로운 식물을 들여 차별화된 볼거리와 공간을 구성해 손님을 끌어 모았다. 그뿐만 아니라, 족욕 체험이 가능한 철갑상어 연못, 모종 심기 체험 등 지루할 틈 없는 프로그램으로 주말이면 문전성시를 이룬다는데. 여기에 고가 식물 판매, 농산물 출하 등으로 수익을 창출, 연 5억의 매출을 달성했다! 단 한 해도 쉬지 않고 직접 식물을 돌본다는 주인공. 묵묵히, 그러나 전략적으로 농업인의 길을 걸어온 그의 이야기를 에서 만나본다. 경남 통영시 도산면 남해안대로 2068-87 / ☎ 055-645-9634 연예뉴스 ▶ 코첼라 빛낸 K팝 스타들 올해도 역시 미국 최대 음악 페스티벌 코첼라를 K팝 스타들이 빛냈다. 엔하이픈은 올해 처음 코첼라 무대에 올라 화제를 모았다. 약 45분간 13곡의 라이브 퍼포먼스를 선보여 관객들의 환호와 떼창이 이어졌고 이후 외신과 글로벌 팬들의 찬사가 이어졌다. 이에 앞서 블랙핑크 이후 솔로 아티스트로서 처음 코첼라 무대에 오른 오른 제니와 리사의 무대 역시 화제를 모았고 두 번째 무대를 앞두고 있어 기대를 모은다. ▶ 배두나, 김윤석, 장기하의 사랑 바이러스 글로벌 인기 배우 배두나가 10년 만에 로맨스 영화 로 관객들을 만난다. 이유 없이 사랑에 빠지는 치사율 100% 바이러스에 감염된 택선 역을 맡았다. 치료제를 만드는 박사 역의 김윤석은 그동안 무거운 역할만 맡았는데 코믹한 시나리오를 기다려 왔다며 재밌게 촬영했다고 전했다. 가 영화 데뷔작인 장기하에 대해 배두나와 김윤석의 칭찬이 끊이지 않았다. 러블리함과 우울함 극과 극의 감정을 오가는 배두나가 올봄 사랑에 빠지는 바이러스로 관객들에게 행복을 전해 줄지 기대해 본다. 두 발로 떠나는 대한민국 ▶ 봄바람 따라 걷는 팔당호 “여행은 발길 닿는 그곳에서 시작된다” 장장 31년 동안 발이 닿는 대로 걸으며, 대한민국을 담아온 여행 작가 이시목. 그와 함께 걷는 첫 여정은? 자연이 살아 숨 쉬는 ‘팔당호'다. 팔당호의 전경을 조망할 수 있는 팔당전망대부터 벚꽃으로 물든 귀여리 마을길까지. 걷기 좋은 봄, 마음까지 쉬어가는 힐링 코스를 소개한다.

«Jeg ville skrive om kvinner. Om kvinnelige vennskap. Om vold mod kvinner», har Naja Marie Aidt selv sagt om sin nyeste roman Øvelser i mørket, som nå er ute på norsk ved Trude Marstein.Hovedpersonen er en 57 år gammel navnløs kvinne som forsøker å bygge seg selv opp igjen etter et voldelig overfall, og romanen beskriver veien tilbake til hverdagen etter denne traumatiske opplevelsen. Hendelsen tvinger fram gamle minner, og hun reflekterer over alle situasjonene hvor hun som kvinne ikke har vært trygg. Må kvinner virkelig gå gjennom verden og alltid være litt redd for overgrep?Hun har god støtte i familien, fra moren, sønnene og barnebarna, og fra «PTSD-mannen» (psykologen hennes). Med hjelp fra dem øver hun seg på å gjennomleve traumene, for å kunne leve et normalt liv igjen, og tre ut av mørket.Men de som virkelig holder henne oppe, er venninnene. Vennskapet og det kvinnelige fellesskapet bærer henne tilbake til livet, gjennom deling av historier, råd, gråt og latter. Sammen gir venninnegjengen et bredt bilde av kvinnelig erfaring, og romanen er en hyllest til livslange vennskap og det kvinnelige fellesskapet.Naja Marie Aidt er en av Danmarks fremste forfattere, og har blant annet blitt tildelt Nordisk råds litteraturpris for novellesamlingen Bavian, og Det Svenske Akademis nordiske pris for sitt forfatterskap. I 2017 kom Har døden tatt noe fra deg så gi det tilbake – Carls bok, en personlig og kritikerrost roman om det plutselige tapet av hennes 25 år gamle sønn. Øvelser i mørket fortsetter utforskningen av smerte, kjærlighet og livet som skal gå videre.En av dem som har fulgt Aidts forfatterskap hele veien, er forfatterkollega Linn Ullmann. Hennes seneste roman, Jente, 1986, beskriver også en voksen kvinnes innsirkling av fortidige vonde minner. Nå møtes Aidt og Ullmann til samtale om kvinneliv, venninner som livsvitner, og verdien av fellesskap for bearbeiding av traumer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Geelong's Mik Aidt explains The Blue Dot and discusses why we should care. "‘Incredible' rain, storms to batter Victoria, prompting flash-flood warnings"; "The projects that would supercharge Victoria's green energy future – but are stuck in limbo"; "Can you guess how crazy last year's weather was? Try this game."; "Melting ice - uncovered history:" "Dying in the Fields as Temperatures Soar"; "Nottinghamshire residents face 'pure hell' as homes cut off in floods"; "COP28: How 7 policies could help save a billion lives by 2100"; "Queensland storm disaster to cost more than $2 billion, state treasurer says, as extent of damage grows"; "Australian Defence Force arrives in south-east Queensland to aid storm recovery as thousands remain without power"; "The Human Cost of Anthropogenic Global Warming: Semi-Quantitative Prediction and the 1,000-Tonne Rule"; "Heavy Rain in U.K. Causes Hundreds of Flood Warnings and Travel Disruptions"; "Farmer's plants grow year-round in geothermal greenhouse in upstate New York"; "Climate change is hurting kids' mental health, report finds"; "Ten ‘you must be kidding' weather and climate facts of 2023"; "5 cleantech startups that didn't survive to see 2024"; "Australia's changed climate: The Bureau's yearly reminder"; "Virtually the entire Lower 48 is about to experience extreme weather"; "It's not just the total rainfall – why is eastern Australia experiencing such sudden, devastating downpours?"; "‘Snow drought' grips California and western United States, despite recent storms"; "Why are France, Germany and England flooded - and is climate change to blame?"; "Azerbaijan appoint state oil company veteran as Cop29 president"; "China announces plans to manage electric vehicles power demand"; "Ten climate questions for 2024"; "Six takeaways from 2023's climate change news"; "El Nino didn't keep the rain away, but Australia is still heating up"; "El Niño, failed crops and more extreme weather: The UN's predictions- and recommendations- for 2024"; "The Toad and the Geothermal Plant"; "Flooding and icy temperatures continue to cause havoc across Europe"; "What's Going On With the Goats of Arizona". --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/robert-mclean/message

Ty West joins JT to discuss developments coming to Birmingham.

Når Naja Marie Aidt sætter sig til tastaturet for at skrive en roman eller en digtsamling, har hun blandt meget andet grønlandske ånder og myter, et tidligt moderskab, et venskab fra barndommen og sin søns død med i bagagen. Nu har Det Svenske Akademi, der også uddeler Nobelprisen i litteratur, besluttet at tildele Aidt akademiets næststørste pris, i folkemunde "Den lille Nobelpris" på 400.000 svenske kroner. I "Kulturen" fortæller Naja Marie Aidt om et liv med kulturchok, forfatterambitioner, inspirationsover- og underskud - og sorg. Vært: Jesper Dein.

Swedish teenager, Greta Thunberg (pictured) has been one of the most important personalities in the worldwide climate conversation and features here in a New York Times short film clip - "Greta Thunberg Has Given Up on Politicians". Here in Australia, we have many climate champions, no more than the Independent Member for Warringah, Zali Steggall, who again took her Climate Change Bill to parliament calling for a debate on the topic - "Zali Steggall moves to bring the Climate Change Bills on for Debate". Another of our climate champions is Geelong's Mik Aidt who is a key player in "The Sustainable Hour". Other Quick Climate Links today are: "“Clearly Unacceptable”: Environment Minister Sussan Ley bans renewable project, blesses three new coal mines"; "Sussan thinks Renewable Energy is “Clearly Unacceptable”"; "We Don't Have Time partners with UNDP to urge world leaders to end fossil fuel-subsidies"; "Morrison rebuffs international climate critics"; "The Coalition's net-zero policy is merely a plan to freeload off the rest of the world"; "Sound and fury as drivers use bagpipes and ink to take revenge on climate protesters"; "Meat and dairy giants feed climate crisis by dragging their heels on methane"; "As Australia continues to fail on climate, those on the frontline are running out of options, and time": "Your cultural Cop26: films, TV shows and podcasts to help you save the planet"; "Climate activists ‘occupy' Science Museum over fossil fuel sponsorship"; "Ecocide Laws Australia'"; "Scott Morrison refuses to release net-zero 2050 modelling amid condemnation of climate policy"; "The Climate Change Narrative Is the Most Dangerous Piece of Fiction Ever Created"; "Treasury and Health concede no climate modelling has been done internally on the Commonwealth's net-zero by 2050 pledges"; "If all 2030 climate targets are met, the planet will heat by 2.7℃. That's not OK"; "Soils can't hold enough carbon to offset Australian emissions, experts say"; "Are all 'eco-friendly' products safe for the environment? These experts say beware of 'greenwashing'"; "Human, natural capital key to sustainable economic growth, World Bank says"; "More Countries Join Global Pledge to Cut Methane Emissions"; "Accountability is under threat. Parliament must urgently reset the balance"; "Australia's net-zero plan fails to tackle our biggest contribution to climate change: fossil fuel exports"; "Scott Morrison's deal with the Nationals must not ignore land stewardship – an attractive, low-hanging fruit"; "Alan Kohler: Morrison has made Australia a nation of technology freeloaders"; "Climate anxiety: ‘It's reasonable to be feeling scared, anxious, even depressed'"; "COP26: What business needs to know"; "Release of EPA methane rules expected this week"; "Rising emissions drive greenhouse gas index increase"; "Why we need a new golden age of European rail"; "China will honour its climate pledges – look at the changes we have already made"; "Yes, There Has Been Progress on Climate. No, It's Not Nearly Enough."; "Latest National Climate Plans Still Fall Far Short, U.N. Report Warns"; "Water's ‘blue thread' needs to be weaved into climate COP negotiations"; "Joe Manchin pushes for climate cuts even as West Virginia battered by crisis"; "What the world can learn from Rachel Carson as we fight for our planet"; "Emissions Gap Report 2021" "Businesses back emissions caps as IMF says the world needs a carbon price"; "Morrison to lodge bigger 2030 target in UN talks in Glasgow"; "Seniors want ‘green bonds' so they can put money in emissions reduction"; "Federal Treasury has not modelled climate change risks in years"; "Coalition's new climate policy offers only a thin veneer of credibility"; "PM's net-zero plan driven by slogans and seats, not conversion or conviction"; "Vaile says energy crunch shows risk of shunning coal in net-zero push". Enjoy "Music for a Warming World". Support the show: https://www.patreon.com/climateconversations

Når man går på gymnasiet og bliver undervist i dansk, så skal man introduceres til 14 forfattere igennem sådan et forløb. Kun én forfatter, ud af de 14 er en kvinde - og det er Karen Blixen. Undervisningsministeren Pernile Rosenkrantz-Theil vil ikke ændre på listen, som har været uændret siden 2004. Det vil Frederik lave om på. Der findes en utømmelig mængde kvindelige forfattere, som slet ikke får nok opmærksomhed, og som man slet ikke bliver undervist i. I en række programmer vil vi gerne, sammen med en gæst, introducere dig til en markant kvindelig forfatter, som sagtens kunne være på en langt bedre udgave af det danske litteraturkanon.I dag gæster Kalinka Aamand Agger, journalist på Berlingske, for at tale om Naja Maria Aidt.

Dr Toke Aidt is Director of Studies in Economics at Jesus College, Cambridge as well as Director of the Keynes Fund. In this episode we discuss Why some economists believe corruption can be a force for good, or at least a lesser evil Why Toke believes this view does not hold up to scrutiny And how self-reinforcing cycles of corruption can make tackling it very hard (but also rewarding) You can read more on this episode's accompanying write-up (which we highly recommend!) hearthisidea.com/episodes/Toke. If you have any feedback or suggestions for future guests, please get in touch through our website. Please also consider leaving a review on Apple Podcasts or wherever you're listening to this; we're just starting out and it would really help listeners find us! If you want to support the show more directly, you can also buy us a beer at tips.pinecast.com/jar/hear-this-idea. Thanks for listening!

Mik Aidt's (pictured) journey began in Denmark where he married an Australian girl, moved to Geelong in 2013 and fell, almost immediately, into the role of hosting his own radio show, The Sustainable Hour.The one-hour radio show, which he now has co-hosts, is now broadcast via Zoom as the radio station has gone into lock-down because of the Coronavirus.Mik, a believer in the power of community, has three children and attributes to them his passionate desire to do something about the quickly evolving climate crisis to make the world as safe as he can.

Dikt: ur "Omina" (Ellerströms, 2019) 1a rad: Om du vill resa Översättning: Jonas Rasmussen Uppläsning: Saga Gärde och Monica Wilderoth Danska Naja Marie Aidt (f.  1963) har jämförts med Tove Ditlevsen; själv har hon framhållit influenser som Edith Södergran och Gunnar Ekelöf. Hennes dikter utgår ofta från den igenkännbara vardagen men har nära till drömmens gränslösa universum, ofta med understöd av ett lekfullt, ibland nästan frenetiskt experimenterande språk. Här finns humor och språkironi, lekar med genrer och förväntningar men framför allt är det en mild sorg som utmärker hennes diktning, en insikt om livets bräcklighet och våra mänskliga tillkortakommanden. En tidig dikt slutar: vi lutar oss ut/ för att hålla balansen/ när snön har smält och duggregnet/ kastar sin disktrasa mitt i synen/ på allt som minner om häftig lycka/ och därför om melankoli. För svenska läsare är Aidt främst känd som prosaförfattare. Häromåret uppmärksammades Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka, en sorgebok över hennes för tidigt avlidne son.  Men det var som poet hon etablerade sig på den danska scenen med Så længe jeg er ung 1991. Därefter har hon utgivit ett tiotal diktsamlingar. En del av hennes poesi har också översatts till svenska: Den tvåspråkiga Så börjar en historia/Begyndelsen til en historie (övers. av Håkan Blomkvist), En morgon är det plötsligt sommar (övers. Lars Gustaf Andersson) samt diktdialogen Omina som Aidt skrev tillsammans med Mette Moestrup (övers. Jonas Rasmussen).                                                                                       - Lars Gustaf Andersson MUSIK Elena Kats-Chernin: Naive waltz EXEKUTÖR Smithkvartetten

Dikt: ur "Omina" (Ellerströms, 2019) 1a rad: detta ska handla om Översättning: Jonas Rasmussen Uppläsning: Saga Gärde och Monica Wilderoth Danska Naja Marie Aidt (f.  1963) har jämförts med Tove Ditlevsen; själv har hon framhållit influenser som Edith Södergran och Gunnar Ekelöf. Hennes dikter utgår ofta från den igenkännbara vardagen men har nära till drömmens gränslösa universum, ofta med understöd av ett lekfullt, ibland nästan frenetiskt experimenterande språk. Här finns humor och språkironi, lekar med genrer och förväntningar men framför allt är det en mild sorg som utmärker hennes diktning, en insikt om livets bräcklighet och våra mänskliga tillkortakommanden. En tidig dikt slutar: vi lutar oss ut/ för att hålla balansen/ när snön har smält och duggregnet/ kastar sin disktrasa mitt i synen/ på allt som minner om häftig lycka/ och därför om melankoli. För svenska läsare är Aidt främst känd som prosaförfattare: häromåret uppmärksammades Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka, en sorgebok över hennes för tidigt avlidne son.  Men det var som poet hon etablerade sig på den danska scenen med Så længe jeg er ung 1991. Därefter har hon utgivit ett tiotal diktsamlingar. En del av hennes poesi har också översatts till svenska: Den tvåspråkiga Så börjar en historia/Begyndelsen til en historie (övers. av Håkan Blomkvist), En morgon är det plötsligt sommar (övers. Lars Gustaf Andersson) samt diktdialogen Omina som Aidt skrev tillsammans med Mette Moestrup (övers. Jonas Rasmussen).                                                                                      - Lars Gustaf Andersson MUSIK Steve Eliovson och Collin Walcott: Eternity EXEKUTÖR Steve Eliovson, gitarr och Collin Walcott, slagverk

Sorgens fem faser har blivit allmängods, men att allt naturligt sörjande måste ske enligt en mall är en myt för vår effektivitetsdyrkande tid. Mats Almegård läser sorgeböcker som ger andra insikter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2018. Varje dag läser jag i tidningen om klimatkris, ökad fascism och allmän undergångsstämning. För att hålla ångesten borta ägnar jag mig åt överdriven planering. Genom att-göra-listor, pensionssparande och tecknandet av olycksfallsförsäkringar bevarar jag illusionen av kontroll. Jag detaljstyr på jobbet, men också privat. Semesterdestinationer upplevs redan i förväg i datorns street-view-läge. Barnets hämtning och lämning klockas exakt och kroppens förfall tyglas (nåja) på gymmet. I medelåldern är planeringen ofta också symptom på ett existentiellt kontrollbehov. Genom att planera försöker jag tygla livet, forma det som jag vill ha det. Ett fåfängt försök att också tygla döden. Än är jag ingen preppare, jag har heller inte börjat döstäda. Men ge det några år så samlar jag säkert konservburkar och sorterar gamla anteckningsböcker. Hon blir frustrerad av att det ska ta minst ett år att komma till sista fasen acceptans. Jag ska erkänna att jag faktiskt redan har börjat läsa sorgeböcker för att på så sätt förbereda mig inför den oönskade dag i framtiden då någon i min närhet går bort. I facklitteraturen förekommer ofta Elisabeth Kübler-Ross modell över sorgens fem faser. Ursprungligen formulerades den av den schweizisk-amerikanska läkaren i boken On Death and Dying från 1969 och beskriver där hur patienter som får en dödlig diagnos reagerar. De känslomässiga faser dessa patienter går igenom är enligt Kübler-Ross förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans. Så småningom har modellen över sorgens faser kommit att appliceras på hur närstående reagerar vid en persons dödsfall. Modellen ger mig rätt sorts trygghet den går att läsa som ett slags att-göra-lista när det värsta har hänt. I Carolina Setterwalls sorgebok Låt oss hoppas på det bästa vänder sig berättaren också till denna modell. I boken skildrar Setterwall hur hon hittar sin sambo Aksel död i sängen på morgonen. Hon lämnas ensam med parets nyfödda barn. För att försöka hantera sorgen lånar berättarjaget böcker om dess fem faser på biblioteket. Men, typiskt för vår tid, inte i syfte att enbart skaffa information. Snarare vill hon snabbspola sig igenom faserna för att komma vidare i livet. Hon blir frustrerad av att det ska ta minst ett år att komma till sista fasen acceptans. Den amerikanska författaren Joan Didion är inne på ett liknande spår i Ett år av magiskt tänkande där hon skriver om sin sorg efter förlusten av sin livskamrat, författaren John Gregory Dunne. Redan titelns tidsbestämmelse understryker samma vilja att snabbt ta sig igenom sorgens faser för att komma ut på andra sidan. Jag läser fler sorgeböcker: Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv en omskakande, rå skildring av hur det var då hans sambo gick bort i samband med att hon födde parets första barn. Den danska poeten Naja Marie Aidts har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka en poetisk undersökning om att leva vidare efter att hennes son Carl störtade från ett fönster under ett drogrus mot en säker död. Även i dessa böcker återfinns Kübler-Ross faser. Författarna beskriver hur de reagerar med förnekelse och ilska. Jaget i Malmquists bok ifrågasätter allt från vården av hans sambo till hanteringen av begravningen. Aidt vrålar rakt ut som ett djur, och ifrågasätter både Gud och poesin. Malmquist och Setterwall skriver om depression och Didion förhandlar och tänker magiskt i ett fåfängt försök att göra sin livskamrat levande igen. Ingenstans i böckerna är dock sorgen särskilt logisk. De fem faserna följer inte någon kronologi. Det går inte att beta av dem en efter en för att sedan komma ut på andra sidan, helad och färdig med sorgen. I slutet av Ett år av magiskt tänkande skriver Didion att hon inte vill avsluta året: hon söker en lösning men hittar ingen. Sorg kanske inte låter sig betas av efter en lista? Kontrollpersonen i mig ryser. När jag läser dessa sorgeböcker slås jag istället av att sorgen är precis så individuell som den upplevs av den som sörjer Naja Marie Aidt revolterar mot idén om att sorg är ett arbete som ska utföras. Därmed sätter hon fingret på en del av den kritik som under senare år riktats mot Kübler-Ross-modellen. Kritikerna har påpekat att de fem faserna uppfattats som naturgivna uppgifter som ska utföras efter varandra. När de som sörjer känner att de inte utvecklas eller går framåt i den takt de tror är den rätta då förtvivlar de över att de inte ens kan sörja rätt. Dagens forskare menar snarare att sorgeprocessen är både individuell och föga logisk. Själv beklagade Elisabeth Kübler-Ross mot slutet av sin karriär att hennes modell missförståtts eftersom sorg inte är något som går att förhålla sig till linjärt. Hennes stora gärning var att hon lanserade en förklaringsmodell som hjälper oss förstå vad sorgen består av. Misstaget många gjorde var att tolka fasernas uppbyggnad alltför bokstavligt och allmängiltigt. När jag läser dessa sorgeböcker slås jag istället av att sorgen är precis så individuell som den upplevs av den som sörjer, den tar sig olika uttryck i varje enskilt fall. Den franske filosofen Roland Barthes skriver i sin Sorgedagbok att var och en har sin egen sorgerytm. Efter att hans älskade mamma Henriette gått bort undviker han att resa eftersom det är i vardagens ritualer hemma i lägenheten han finner störst lugn i sin sorg. Tom Malmquist beskriver hur han ber SABH sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet om stöd för att gå på promenad med sitt nyfödda barn eftersom han, trots att han själv vill stanna hemma i lägenheten med sin sorg, ändå inser att barnet måste få komma ut. Naja Marie Aidt gör tvärtom hon kastar sig iväg på en uppläsningsturné genom USA för att det finns något befriande med att konstant vara i farten. Och då Barthes isolerar sig för att det är i ensamheten han kan vara i sin sorg väljer Carolina Setterwall att konstant omge sig av vänner och bekanta som tröstar henne, hjälper henne att ta hand om barnet och sköta praktiska sysslor som både matlagning och begravningsarrangemang. Man anar en genusaspekt i sorgebearbetningen, men det finns också saker som förenar i alla dessa berättelser. Alla skriver självutlämnande, drastiskt och osmickrande om djupt personliga och tragiska händelser. Det finns inget förskönande i hur de framställer sig själva och sina reaktioner. Ingen av författarna försöker framställa sig själv i god dager. Skavanker, fula tankar och det som Roland Barthes kallar akut narcissism en barnslig, smått psykotisk självupptagenhet återfinns i alla dessa skildringar. I alla böcker finns också en acceptans. Men det är inte den acceptans som Kübler-Ross beskrev, där den sörjande ska acceptera att den döde är borta. Det verkar ingen göra. Men alla accepterar de så småningom att sorgen från och med det traumatiska dödsfallet alltid kommer att vara närvarande i livet. Hur lång tid som än passerar. Sorg kan man inte botas från konstaterar Naja Marie Aidt. Roland Barthes refererar till Sisyfos en symbol för det cykliska i sorgen som dagens forskare brukar betona istället för det kronologiska ordnandet av faserna. Jag läser och funderar. Tittar på mina listor; allt detta planerande. Böckerna har gett mig en försmak av den uppslitande sorg som, om jag inte dör först, ofrånkomligen kommer att drabba också mig men den har även gjort det plågsamt tydligt att den då kommer att se annorlunda ut. Vara helt min egen. Och finnas hos mig för alltid, som ett spår av den människa som för alltid är borta. Mats Almegård, journalist Litteratur Naja Marie Aidt: har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka: Carls bok. Wahlström & Widstrand, Stockholm 2018. Roland Barthes: Sorgedagbok: 26 oktober 1977 15 september 1979. Pequod Press, Malmö 2018. Joan Didion: Ett år av magiskt tänkande. Atlas, Stockholm 2006. Elisabeth Kübler-Ross: On Death and Dying. Tavistock, London 1970. Tom Malmquist: I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Natur & Kultur, Stockholm 2015. Carolina Setterwall: Låt oss hoppas på det bästa. Albert Bonniers förlag, Stockholm 2018.

Med Naja Marie Aidt og Camilla Groth. Oppdatering: Bernhard Ellefsen må dessverre avlyse, men Sandra Lillebø stepper inn som samtaleleder. Når katastrofen rammer, opplever mange at språket ikke strekker til for å beskrive den sorgen og det tapet man opplever. Da Naja Marie Aidt mistet sin sønn i en fallulykke, fant hun trøst i litteratur om sorg. Camilla Groth opplevde å bære frem et barn etter lengre tid som ufrivillig barnløs, for så å miste det. Begge forfatterne har skrevet bøker om sorgen de gjennomlevde, og lever med: Har døden tatt noe fra deg så gi det tilbake (Aidt, 2018) og Eira (Groth, 2019). Nå har de byttet bøker, og møtes til en samtale om sorg, skriving og litteratur. Samtaleleder: Bernhard Ellefsen.

We kick off season two of Archipelago with a very special guest indeed.Naja Marie Aidt has been described as “one of the most intelligent writers of the contemporary literary world” and as “one of the compassionate voices in fiction”.Born in Greenland and raised in Copenhagen, she’s the author of ten poetry collections and three short-story collections — including Baboon, which won the Nordic countries’ most prestigious literary award, the Nordic Council's Literature Prize, as well as the Danish Critics Prize for Literature.Domestic plaudits have led to international acclaim, too.Baboon was published in English-speaking markets in 2014, and Naja’s debut novel, Rock Paper Scissors, in 2015.But both books are likely to be eclipsed by Naja’s latest book in translation.It’s a work of non-fiction called When Death Takes Something From You Give It Back — a cryptic and, as it turns out, deeply personal title that only hints at the tragedy the book describes. Believe me when I say it’s one of the most remarkable books you’ll ever read.I was thrilled when Naja found time in her busy schedule at the Aarhus Literature Festival this summer to discuss it with me. Further reading:“When Death Takes Something From You Give It Back” official page, QuercusNaja Marie Aidt's back catalogueArchipelago is produced by Mother Tongue Media – a new home for English-language podcasts in Denmark. Visit mothertongue.dk to find out more.The music used in Archipelago is produced by two local artists:Squares and Triangleshttps://squaresandtriangles.bandcamp.com/Sceneryhttps://scenerymusic.bandcamp.com/

We kick off season two of Archipelago with a very special guest indeed.Naja Marie Aidt has been described as “one of the most intelligent writers of the contemporary literary world” and as “one of the compassionate voices in fiction”.Born in Greenland and raised in Copenhagen, she’s the author of ten poetry collections and three short-story collections — including Baboon, which won the Nordic countries’ most prestigious literary award, the Nordic Council's Literature Prize, as well as the Danish Critics Prize for Literature.Domestic plaudits have led to international acclaim, too.Baboon was published in English-speaking markets in 2014, and Naja’s debut novel, Rock Paper Scissors, in 2015.But both books are likely to be eclipsed by Naja’s latest book in translation.It’s a work of non-fiction called When Death Takes Something From You Give It Back — a cryptic and, as it turns out, deeply personal title that only hints at the tragedy the book describes. Believe me when I say it’s one of the most remarkable books you’ll ever read.I was thrilled when Naja found time in her busy schedule at the Aarhus Literature Festival this summer to discuss it with me. Further reading:“When Death Takes Something From You Give It Back” official page, QuercusNaja Marie Aidt's back catalogueArchipelago is produced by Mother Tongue Media – a new home for English-language podcasts in Denmark. Visit mothertongue.dk to find out more.The music used in Archipelago is produced by two local artists:Squares and Triangleshttps://squaresandtriangles.bandcamp.com/Sceneryhttps://scenerymusic.bandcamp.com/

Om digtsamlingen 'Omina' (2016) Hovedbiblioteket i København inviterer hver måned til et arrangement med 'Månedens forfatter', som holder et foredrag eller bliver interviewet fra scenen.

Der er fjollede vampyrer og digterisk, musikalsk sorg i dette afsnit af MAGASINET. Vi anbefaler nemlig HBO’s tv-serie ‘What We Do In The Shadows’, der er udformet som en satirisk dokumentar om en flok vampyrer. Og vi anbefaler to sørgende værker: Søren R. Fauths langdigt 'Digt om døden - en bog om min far' og Naja Marie Aidts og Nikolaj Nørlunds album ‘Housewarming'. Afsnittet er som sædvanlig spækket med god musik. Så tag høretelefonerne på og lyt med. Din vært er Emil Eggert Scherrebeck. I redaktionen sidder desuden Thomas Vang Glud.

Gertrud Oelsner og Annette Rosenvold Hvidt var aldrig i tvivl om, at de skulle skrive deres store Hammershøi-biografi sammen, men »Frit flet« af Knutzon, Aidt og Moestrup inspirerede dem til, hvordan man kunne skabe en fælles skrift. See omnystudio.com/listener for privacy information. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sorgens fem faser har blivit allmängods, men att allt naturligt sörjande måste ske enligt en mall är en myt för vår effektivitetsdyrkande tid. Mats Almegård läser sorgeböcker som ger andra insikter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varje dag läser jag i tidningen om klimatkris, ökad fascism och allmän undergångsstämning. För att hålla ångesten borta ägnar jag mig åt överdriven planering. Genom att-göra-listor, pensionssparande och tecknandet av olycksfallsförsäkringar bevarar jag illusionen av kontroll. Jag detaljstyr på jobbet, men också privat. Semesterdestinationer upplevs redan i förväg i datorns street-view-läge. Barnets hämtning och lämning klockas exakt och kroppens förfall tyglas (nåja) på gymmet. I medelåldern är planeringen ofta också symptom på ett existentiellt kontrollbehov. Genom att planera försöker jag tygla livet, forma det som jag vill ha det. Ett fåfängt försök att också tygla döden. Än är jag ingen preppare, jag har heller inte börjat döstäda. Men ge det några år så samlar jag säkert konservburkar och sorterar gamla anteckningsböcker. Hon blir frustrerad av att det ska ta minst ett år att komma till sista fasen acceptans. Jag ska erkänna att jag faktiskt redan har börjat läsa sorgeböcker för att på så sätt förbereda mig inför den oönskade dag i framtiden då någon i min närhet går bort. I facklitteraturen förekommer ofta Elisabeth Kübler-Ross modell över sorgens fem faser. Ursprungligen formulerades den av den schweizisk-amerikanska läkaren i boken On Death and Dying från 1969 och beskriver där hur patienter som får en dödlig diagnos reagerar. De känslomässiga faser dessa patienter går igenom är enligt Kübler-Ross förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans. Så småningom har modellen över sorgens faser kommit att appliceras på hur närstående reagerar vid en persons dödsfall. Modellen ger mig rätt sorts trygghet den går att läsa som ett slags att-göra-lista när det värsta har hänt. I Carolina Setterwalls sorgebok Låt oss hoppas på det bästa vänder sig berättaren också till denna modell. I boken skildrar Setterwall hur hon hittar sin sambo Aksel död i sängen på morgonen. Hon lämnas ensam med parets nyfödda barn. För att försöka hantera sorgen lånar berättarjaget böcker om dess fem faser på biblioteket. Men, typiskt för vår tid, inte i syfte att enbart skaffa information. Snarare vill hon snabbspola sig igenom faserna för att komma vidare i livet. Hon blir frustrerad av att det ska ta minst ett år att komma till sista fasen acceptans. Den amerikanska författaren Joan Didion är inne på ett liknande spår i Ett år av magiskt tänkande där hon skriver om sin sorg efter förlusten av sin livskamrat, författaren John Gregory Dunne. Redan titelns tidsbestämmelse understryker samma vilja att snabbt ta sig igenom sorgens faser för att komma ut på andra sidan. Jag läser fler sorgeböcker: Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv en omskakande, rå skildring av hur det var då hans sambo gick bort i samband med att hon födde parets första barn. Den danska poeten Naja Marie Aidts har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka en poetisk undersökning om att leva vidare efter att hennes son Carl störtade från ett fönster under ett drogrus mot en säker död. Även i dessa böcker återfinns Kübler-Ross faser. Författarna beskriver hur de reagerar med förnekelse och ilska. Jaget i Malmquists bok ifrågasätter allt från vården av hans sambo till hanteringen av begravningen. Aidt vrålar rakt ut som ett djur, och ifrågasätter både Gud och poesin. Malmquist och Setterwall skriver om depression och Didion förhandlar och tänker magiskt i ett fåfängt försök att göra sin livskamrat levande igen.  Ingenstans i böckerna är dock sorgen särskilt logisk. De fem faserna följer inte någon kronologi. Det går inte att beta av dem en efter en för att sedan komma ut på andra sidan, helad och färdig med sorgen. I slutet av Ett år av magiskt tänkande skriver Didion att hon inte vill avsluta året: hon söker en lösning men hittar ingen. Sorg kanske inte låter sig betas av efter en lista? Kontrollpersonen i mig ryser. När jag läser dessa sorgeböcker slås jag istället av att sorgen är precis så individuell som den upplevs av den som sörjer Naja Marie Aidt revolterar mot idén om att sorg är ett arbete som ska utföras. Därmed sätter hon fingret på en del av den kritik som under senare år riktats mot Kübler-Ross-modellen. Kritikerna har påpekat att de fem faserna uppfattats som naturgivna uppgifter som ska utföras efter varandra. När de som sörjer känner att de inte utvecklas eller går framåt i den takt de tror är den rätta då förtvivlar de över att de inte ens kan sörja rätt. Dagens forskare menar snarare att sorgeprocessen är både individuell och föga logisk. Själv beklagade Elisabeth Kübler-Ross mot slutet av sin karriär att hennes modell missförståtts eftersom sorg inte är något som går att förhålla sig till linjärt. Hennes stora gärning var att hon lanserade en förklaringsmodell som hjälper oss förstå vad sorgen består av. Misstaget många gjorde var att tolka fasernas uppbyggnad alltför bokstavligt och allmängiltigt. När jag läser dessa sorgeböcker slås jag istället av att sorgen är precis så individuell som den upplevs av den som sörjer, den tar sig olika uttryck i varje enskilt fall. Den franske filosofen Roland Barthes skriver i sin Sorgedagbok att var och en har sin egen sorgerytm. Efter att hans älskade mamma Henriette gått bort undviker han att resa eftersom det är i vardagens ritualer hemma i lägenheten han finner störst lugn i sin sorg. Tom Malmquist beskriver hur han ber SABH sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet om stöd för att gå på promenad med sitt nyfödda barn eftersom han, trots att han själv vill stanna hemma i lägenheten med sin sorg, ändå inser att barnet måste få komma ut. Naja Marie Aidt gör tvärtom hon kastar sig iväg på en uppläsningsturné genom USA för att det finns något befriande med att konstant vara i farten. Och då Barthes isolerar sig för att det är i ensamheten han kan vara i sin sorg väljer Carolina Setterwall att konstant omge sig av vänner och bekanta som tröstar henne, hjälper henne att ta hand om barnet och sköta praktiska sysslor som både matlagning och begravningsarrangemang. Man anar en genusaspekt i sorgebearbetningen, men det finns också saker som förenar i alla dessa berättelser. Alla skriver självutlämnande, drastiskt och osmickrande om djupt personliga och tragiska händelser. Det finns inget förskönande i hur de framställer sig själva och sina reaktioner. Ingen av författarna försöker framställa sig själv i god dager. Skavanker, fula tankar och det som Roland Barthes kallar akut narcissism en barnslig, smått psykotisk självupptagenhet återfinns i alla dessa skildringar. I alla böcker finns också en acceptans. Men det är inte den acceptans som Kübler-Ross beskrev, där den sörjande ska acceptera att den döde är borta. Det verkar ingen göra. Men alla accepterar de så småningom att sorgen från och med det traumatiska dödsfallet alltid kommer att vara närvarande i livet. Hur lång tid som än passerar. Sorg kan man inte botas från konstaterar Naja Marie Aidt. Roland Barthes refererar till Sisyfos en symbol för det cykliska i sorgen som dagens forskare brukar betona istället för det kronologiska ordnandet av faserna. Jag läser och funderar. Tittar på mina listor; allt detta planerande. Böckerna har gett mig en försmak av den uppslitande sorg som, om jag inte dör först, ofrånkomligen kommer att drabba också mig men den har även gjort det plågsamt tydligt att den då kommer att se annorlunda ut. Vara helt min egen. Och finnas hos mig för alltid, som ett spår av den människa som för alltid är borta. Mats Almegård, journalist   Litteratur Naja Marie Aidt: har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka: Carls bok. Wahlström & Widstrand, Stockholm 2018. Roland Barthes: Sorgedagbok: 26 oktober 1977 15 september 1979. Pequod Press, Malmö 2018. Joan Didion: Ett år av magiskt tänkande. Atlas, Stockholm 2006. Elisabeth Kübler-Ross: On Death and Dying. Tavistock, London 1970. Tom Malmquist: I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Natur & Kultur, Stockholm 2015. Carolina Setterwall: Låt oss hoppas på det bästa. Albert Bonniers förlag, Stockholm 2018.

Naja Marie Aidt ble i 2008 tildelt Nordisk råds litteraturpris for novellesamlingen Bavian. Med romandebuten Stein saks papir fra 2012 bekreftet hun sin posisjon som en av Skandinavias fremste forfattere. Da sønnen døde, opplevde Aidt at språket hennes ble borte. Hennes siste utgivelse, som er oversatt til norsk av Trude Marstein, starter da også ut i den altomfattende sorgens språkløshet. I Har døden tatt noe fra deg så gi det tilbake motsetter Aidt seg ideen om at sorg er noe man kan jobbe seg gjennom. Det finnes bare et før og et nå – ingen ambisjoner om at sorgen over sønnen er noe hun kan gjøre seg ferdig med. Hør Aidt i samtale med forfatterkollega Kjersti A. Skomsvold. Arrangementet fant sted på 28. mai 2018.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek.

I denne episoden kan du høre de danske forfatterne Naja Marie Aidt, Line Knutzon og Mette Moestrup snakke om og lese fra felleboka Frit flæt. Samtalen ble ledet av feminist og journalist Helle Vaagland, og fant sted 30. januar 2015.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Carole Johnsons legacy is incredible. Carole grew up in Philadelphia, USA where she discovered her love for dance. She trained in ballet under Sydney Gibson King and later with British choreographer Antony Tudor. Carole graduated from the Juilliard School in New York in 1963. In 1966, Carole joined the Eleo Pomare Dance Company, as a dancer and an important advocate for African-American dance. Carole has danced in works including: The Angels Are Watching Over Me, Construction in Green, From the Soul, as Bessie Smith in Gin, Woman, Distress and as Angela Davis in Jailhouse Blues. Carole first visited Australia in an important time for the fight for rights and recognition of Australia’s First Nations people. It was in 1972, when the Eleo Pomare Dance Company performed for Adelaide Festival, that Carole was exposed the huge inequities in Australia between First Nation Australians and the rest of the population. While in Adelaide Carole was asked by the Australia Council for the Arts' Indigenous Officer, Jennifer Isaacs, to teach some dance workshops in the significant urban centre for Indigenous Australians, Redfern, Sydney. Carole’s advocacy and activism started in earnest, developing a deep appreciation and respect for Indigenous Australians. Carole was the founding director of the National Aboriginal and Islander Skills Development Council (NAISDA). Through a deepening relationship formed over a decade Carole worked with Yirrkala people from the Northern Territory and the Lardil people from Mornington Island (Kunhanha). In 1989, Carole founded the now world renowned Bangarra Dance Theatre. Carole Johnson was inducted into The Australian Dance Awards the Hall of Fame in 1999 for her work with NAISDA Dance College, AIDT and Bangarra Dance Theatre. Carole was also awarded an Australian Government Centenary medal recognising her contribution to Australia’s Indigenous community in 2003. This season produced in partnership with Ausdance Victoria. Delving into Dance is completely self-funded. If you have enjoyed this episode please consider leaving a donation. Contributions keep this little project going strong, and are the only source of funding for this project.

I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Möt nordiska litteraturpristagaren Naja Marie Aidt i Köpenhamn och konstnärsparet Olga Bergmann och Anna Hallin i Reykjavik. 2008 fick författaren Naja Marie Aidt Nordiska Rådets litteraturpristagare för novellsamlingen Bavian. Hon är en produktiv författare, med många utgivna böcker: noveller, dramatik, barnböcker och diktsamlingar. I programmet läser hon ur sin åttonde och mycket kritikerrosade diktsamling Poesibok. Aidt föddes på Grönland av danska föräldrar och har bott i Köpenhamn sedan hon var sju år. 2005, då vi firade att det var 200 år sedan författaren H C Andersen föddes, skrev Naja Marie Aidt en sångtext till en av H C Andersens nattliga drömmar, Min rasande häst. Den handlar om rädsla, vilket H C Andersen var väl förtrogen med. -Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Hon lyssnar på Bachs Matteuspassion när hon skriver. - Det skapar en harmoni i mig och de kreativa slussarna öppnas. Orden flyter lättare, förklarar Naja Marie Aidt.   I Reykjavik möter vi de två samlevande och samarbetande konstnärerna Olga Bergmann och Anna Hallin. Anna Hallin är skulptör, tecknare, animatör och fotograf. Hon  tecknar till Vektormusik. LUMPYDiversity är en animerad videofilm av Anna Hallin. Här möter oss ett musiklandskap befolkat av de märkligaste organismer tecknade med tusch i en mild färgskala. Atmosfären är meditativ, minimalistisk, ren och avskalad. Men strax under ytan vibrerar det av psykologisk spänning mellan fantasifigurerna. Lumpy Diversity: http://this.is/ahallin/animations_lumy.html   Olga Bergmann är bildkonstnär och studerade under många år klassiskt piano i Reykjavik. Hon valde dock bort musiken för bildkonsten, men i en av sina konstvideofilmer, TIMELAPSE, spelar hon en liten egenkomponerad vals. I videon konstruerar Olga Bergmanns en slags tidsmaskin för att skapa en illusion av ett släktmöte i ett tidlöst rum. Olga Bergmann söker efter spår av en släkting i USA, skådespelerskan, sångerskan och musikalstjärnan Judith Tuwim, senare Judy Holliday. Judy Holliday är en av artisten Madonnas största förebilder. Judy Holliday spelade bl a in plattan Holliday with Mulligan tillsammans med orkesterledaren och barytonsaxofonisten Gerry Mulligan, som var en av hennes nära vänner. 1950, 29 år gammal, fick Judy Holliday en Oscar som bästa skådespelerska för sin roll i filmkomedin Born Yesterday. Hon knep Oscarstatyetten från både Bette Davies i All about Eve och Gloria Swanson i Sunset Boulevard. Olga Bergmann bygger också en kosalong ute i en hage på Island. Hennes alter ego, Doctor B, sitter i gräset med förstoringsglas och pincett. Han dissikerar komockan i och fotograferar flitigt. Ur högtalare där i kohagen strömmar toner från svenske tenoren Jussi Björling. Kossorna gillar det!   Spellista: Santa Maria (Del Buen Ayre) Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller Queremos Paz Gotan Project La Revancha del Tango Ya Basta     YAB 013 cd   Marsik valsen Olga Bergmann Privat inspelning Olga Bergmann, piano.   Min Rasande Häst Musik: Nikolaj Nørlund. Text: Naja Marie Aidt Cecilia Nordlund, sång. M fl Andersens Drømme Auditorium trbl 113           Wahrlich, du bist auch einer von denen J S Bach Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande Bach: St Matthew Passion Disc 2 Deutsche harmonia mundi RD77848                     Komm, süsses Kreuz J S Bach Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande Bach: St Matthew Passion Disc 3 Deutsche harmonia mundi RD77848   Erbarme dich J S Bach Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande Bach: St Matthew Passion Disc 2 Deutsche harmonia mundi RD77848                     Aus Liebe will mein Heiland sterben J S Bach Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande Bach: St Matthew Passion Disc 2 Deutsche harmonia mundi RD77848   Courante Svit För Violoncell Solo Nr 5 C-Moll Bwv 1012 J S Bach Torleif Thedéen Six Suites for Solo Cello BIS CD-803/804   Wir setzen uns mit Tränen nieder J S Bach Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande Bach: St Matthew Passion Disc 3 Deutsche harmonia mundi RD77848   Tomaszow Zygmunt Konieczny Ewa Demarczyk vocal. Polish Radio Orchestra directed by Stefan Rachon Spiewa Piosenki Zygmunta Koniecznego Muza Polskie Nagrania SX 0318   WHAT'S THE RUSH MULLIGAN, GERRY (C) HOLLIDAY, JUDY (A) JUDY HOLLIDAY (SÅNG) MULLIGAN, GERRY /BSAX SAMT/ (ORK) Holliday with Mulligan DRG Inspelad: USA  1961   LumpyDiversity Thomas Ahlmark och Kristoffer Jørgensen Privat inspelning Vektormusik: Thomas Ahlmark och Kristoffer Jørgensen   Du Är Min Hela Värld - Dein Ist Mein Ganzes Herz/LEENDETS LAND/DAS LAND DES LÄCHELNS: NR 11  /AKT 2 FRANZ LEHAR JUSSI BJÖRLING (TEN). Orkester.                        Jussi Bjorling-Operetta and Song, Vol.II

I Forfatterforeningens Røde Sofa i Cafe Retro i København sad for nylig Naja Marie Aidt, 50-årig forfatter med en stribe af roste og prisbelønnede bøger bag sig: først og fremmest digte og noveller, men også dramatik. Hendes seneste bog er en roman, hendes første. Den hedder ”Sten, saks, papir” og det er hovedsageligt den, som interviewet kommer til at handle om.

Bok i P2 denne uken: Marta Norheim snakker med Knut Hoem om danske Naja Maria Aidts "Stein saks papir" og med Margunn Vikingstad (Dag og Tid) og Leif Ekle om Tomas Bannerheds roman "Ravnene". Såvel Aidt som Bannerhed deltar på Lillehammer-festivaleni kommende uke.

Biblioteket med Bokcirkeln. Intervju med författaren Naja Marie Aidt. Producent: Ulla Strängberg. I Bokcirkeln träffas författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg för tredje gången och kastar sig över andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi: Alberte och friheten. Ämnet för dagen är Kärlek. Cirkelledare är Marie Lundström. Biblioteket har träffat den danska författaren Naja Marie Aidt som fick Nordiska Rådets pris  2008 för novellsamlingen Babian. Det är en samling mörka noveller som ger en bild av det samtida Danmark på toppen av den ekonomiska högkonjunkturen. På  en rå och  precis prosa skildrar hon  stressen, självupptagenheten, kroppsfixeringen och våldet.  Aidt ville undersöka  hur det kunde komma sig att  så många kände sig pressade när de hade det så gott materiellt ställt. Den öppna rasismen under Pia Kjaersgaard  fick henne att fundera över varför överflödet inte ledde till generositet mot andra. Ulla Strängberg mötte en författare som gärna talar politik, men som allra helst skriver poesi. I Bokcirkeln har författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg nu läst halva Cora Sandels Alberte-trilogi. Ämnet för dagen är kort och gott kärlek. Cirkelledare: Marie Lundström.