Podcasts about bolagets

Idag lanseras Carnegies aktiehandelsplattform Montrose brett. Vd:n Alexander Boman tycker att konkurrensen måste öka i Sverige. Pensionsjätten Folksam meddelar att de dumpat allt aktieinnehav i Tesla. Bolagets chef över ansvarsfulla investeringar berättar mer om beslutet. Det råder tullfrossa inför Trumps presskonferens ikväll, där han ska specificera tullarna. Danske banks Sverige-vd Linda Fagerlund ger sin syn.Programledare: Helena Yohannes Magnusson

Dagens stora snackis är investmentbolaget Kinnevik. Bolagets aktie rasar på börsen efter morgonens kvartalsrapport. I Börslunch förkarar Stefan Wård från Pareto vad som ligger bakom. Dessutom pratas det om exemplariska finska vinstvarningar, konstiga nyckeltal och mycket, mycket annat. Programledare: Kelly Connelin och Gabriel Mellqvist 

Orrön Energy är ett svenskt energbolag som fokuserar på förnybar energi, främst produktion av el från vind- och solkraft. Orrön Energy bildades 2022 efter att oljebolaget Lundin Energy delades upp och sålde sin oljeverksamhet till norska Aker BP. Den kvarvarande delen av Lundin Energy bytte namn till Orrön Energy.  På den 31a upplagan av Paretos energikonferens i Oslo träffar Börsmäklarna Matilda Karlsson och Pavas Mehra Orröns CFO Espen Hennie. Bolagets pipeline, Greenfield projekt, balansräkning och historik diskuteras. Pareto Securities är ett oberoende mäklarhus med en ledande position på den nordiska kapitalmarknaden. Vi har en stark internationell närvaro och global placing power. Vårt mål är att vara Nordens föredragna leverantör av finansiella tjänster, genom att erbjuda solida finansieringslösningar och attraktiva investeringsmöjligheter för företag och investerare. Läs mer: https://www.paretosec.se/om-oss/om-pareto-securities/om-pareto-securities Disclaimer: Pareto Securities' podcasts innehåller inga professionella råd och ska inte betraktas som investeringsrådgivning. Handel med värdepapper innebär alltid en risk och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pareto Securities är varken juridiskt eller ekonomiskt ansvarigt för direkta eller indirekta förluster, eller andra kostnader som kan uppstå genom att använda informationen i denna podcast. Se vår webbplats https://paretosec.com/our-firm/compliance/ för mer information och fullständig disclaimer.

Stiga Sports är ett av Sveriges mest anrika sportvarumärken, och världsberömt efter pingisspelarnas succé i Paris-OS. Bolagets vd Andreas Zandrén gästar Marknaden och berättar om bolagets historia och den otippade historien om hur och inte minst varför de utvecklade ett sexkantigt racket. Vinn ett Stiga Cybershape och en räningströja med Truls Möregårds namn! Tipsa en vän om Marknaden via SMS eller mejl, och skicka en skärmdump till jacob@monopolmedia.se

I dagens Börslunch blir det ett stort läkemedelsfokus när jätten Astra Zeneca rapporterar. Bolagets omsättning ökar med 13 procent – och redan nu väljer man att skruva upp helårsprognosen. Kina är en viktig marknad för Astra Zeneca, men står enbart för en dryg tiondel av försäljningen. Varför växer man inte snabbare där? Även Medicover öppnar böckerna och vi lyssnar på deras vd Fredrik Rågmarks analys kring kvartalet. Bolagets omsättning ökar med 20 procent – men marknaden är inte nöjd och bolaget faller på börsen. Hur kommer det sig? För att dyka djupare in i detta har vi med oss Mattias Häggblom, analytiker på Handelsbanken. Vad har han att säga om kvartal nummer två – och vad tror han om framtiden? Programledare: Jonas Malmborg.

Vi träffar Mattias Sjöberg som är VD för ventilationsföretaget IV Produkt. Mattias började sin karriär som bilförsäljare i Växjö där han lärde sig vikten av att ta väl hand om kunder. Detta, och mycket annat, har han tagit med sig till IV Produkt som har blivit ett stort och lönsamt företag under hans ledarskap. Bolagets kultur präglas av en stark känsla av gemenskap, vilket lyser igenom i samtalet.

Vi kickstartar veckans poddavsnitt med besök av Orexos VD Nikolaj Sørensen. Bolagets kassako Zubsolv bekämpar opioiddrogberoende och parallellt utvecklar man nya läkemedel genom sin plattform AmorphOX. Nikolaj uppdaterar oss med sin syn på potentialen för Zubsolv, pågående rättegång och nästa marknadslansering. Vi följer upp detta med analytiker Ludvig Svensson som ger oss investeringscaset i Integrum. Familjen Brånemark är pionjärer inom titanimplantat och vi får höra mer om marknadspotentialen för Integrums produkt OPRA-systemet i USA och övriga marknader. Avslutningsvis ger Klas Palin investeringscaset i Initiator Pharma, ett kostnadseffektivt läkemedelsbolag som utvecklar preparat inom sexuell dysfunktion. Lyssna in!

Blocket är en Svensk Klassiker, lika svensk som falu rödfärg och kaviarmackor.Men det är också en internationell megasuccé och Sveriges första riktigt stora digitala export med unicorn-status många gånger om. I dag kör vi låååångfika med i Richard och Martin som kom till Blocket för 20 år sedan och var med och byggde ett globalt imperium som samtidigt gav inspiration till en hel generation svenska internetentreprenören. Vi pratar om:Hur det började i lilla Fjälkinge i Skåne genom svensk landsbygd, in i storstäderna och sedan ut i hela världen.Hur bolaget nästan gick under efter en hackerattack och tvingades bygga om hela plattformen, kodrad för kodrad, från lägenheter och hemliga bunkrar innan man var uppe och snurrade igen.Det maniska fokuset på enkelhet och folklighet och att det alltid trumfade avancerade funktioner och bling-bling.Om hur Blocket kanske har bidragit till ett lite öppnare Sverige där folk vågar prata med varandra, tack vare att man ses i loftgångar och kränger begagnade köksstolar till folk man inte känner.Hur 90 MSEK för hela bolaget var för dyrt och att det var nära att Schibsted missade hela affären.Att det inte fanns något “Cloud” när Blocket internationaliserades. Bolagets medarbetare forkade helt enkelt koden, kopierade den till en DVD-skiva och flög över källkoden till respektive lanseringsland. Läs mer:Exampel på Blocketbäbisar: Leboncoin (Frankrike) och Mudah (Malaysia).FÖRSTA Blocket - så såg den ut (1996).Det gula tegelhuset i Bergshamra, där Blocket-kontoret låg. Apple Maps | Google Maps.Adevinta (det börsnoterade bolaget där mycket av Blockets internationella värden samlades). Dagens Tech görs av Halvt Vargtjut Media AB.Redaktör: Richard Sandenskog

Entreprenörerna och paret Carl-Johan Söder och Cecilia Ortmark Söder gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om sin resa med att starta GLOWiD.Cecilia var tidigare med i avsnitt 19!2:15 min - Carl-Johans bakgrund innan han joinade GLOWiD och idén bakom Ocean Bird.6:45 min - Att starta bolag som småbarnsförälder.8:15 min - Finns det något optimalt tillfälle att starta bolag egentligen?10 min - Deras bokslut ut och hur ser deras lagervärde just nu.12 min - Bolagets resa.13:30 min - Hur hittade hon sina suppliers?19 min - Hur tar man sig bäst genom bolagsbyggande?22 min - Hur ser deras marknadsföringsstrategi ut?31 min - Hur jobbar de med sitt community?34 min - Hur jobbar de med content?43 min - Hur hanterar de överlager?50 min - Deras tankar kring deras egna märke och wholesale.Här hittar du Cecilia, Carl-Johan & GLOWiD:Cecilia@glowid.se Carl@glowid.se https://www.linkedin.com/in/cecilia-ortmark-s%C3%B6der-1a5447189/?originalSubdomain=se https://glowid.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent Michaela Dorch:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kändisappen Memmos grundare Tobias Bengtsdahl talar nu ut om beslutet att ansöka om konkurs efter fyra år. Bolaget har precis som sin amerikanska förlaga Cameo kämpat i motvind och till slut gav ägarna upp. Vi analyserar kändisapparnas uppgång och fall i veckans avsnitt av Digitalpodden. I veckans avsnitt av Digitalpodden gästar även Di:s reporter Lasse Wierup, som granskat budfirman Airmee. Bolagets klimatvänliga AI-teknologi, som skulle revolutionera leveranser i e-handeln, visade sig mer eller mindre vara en bluff.

Kollapsen för Silicon Valley Bank skapar osäkerhet i banksektorn och sätter världens börser i gungning. För svenska teknikbolag kan utvecklingen göra det ännu tuffare att ta in kapital till en värdering som upplevs som rimlig. I Digitalpodden reder vi ut turerna.Digitalpoddens Jonas Leijonhufvud och Johannes Karlsson analyserar även två ansenliga finansrundor i kända teknikbolag – som båda sker till en lägre värdering än tidigare.I det ena fallet tar den digitala försäkringsutmanaren Hedvig in 333 miljoner kronor till en båkdel av den värdering som gällde 2021. Grundarna är dock nöjda och vd:n lägger nu om strategin för att nå lönsamhet i slutet av 2024. Nicklas Storåkers puttar in mer pengar och visar sitt förtroende genom att bli ordförande i styrelsen.I det andra fallet har en kapitalrunda i det digitala skivbolaget Amuse lett till ett ägarbråk. Bolagets huvudägare vill skjuta in upp till 288 Mkr – men tre av grundarna tycker att värderingsslakten på 90 procent är allt för saftig.

Landets största bolag inom personlig assistans kan behöva stänga verksamheten efter ett myndighetsbeslut. Bolagets värde har halverats på börsen. Men fler bolag är under lupp när vård och omsorgsbranschen granskas allt hårdare. Programledare:Victor JensenRöster och medverkande i programmetAnna-Karin Sivberg, reporter, EkotMårten Blix, forskare, Näringslivets forskningsinstitut RatioJohanna Rastad, vd HumanaMats Fagerlund, branschexpert, konsult- och revisionsbolaget Grant ThorntonOlle Elfgren, KarlstadProducent:Olof WijnbladhTekniker:Lotta Linde-Rahrekonomiekotextra@sverigesradio.se

Brottsutvecklingen är den värsta han varit med om. Sedan 2007 har Tom Schutermans bolag Paratus Security försett butiker, stora event och kungligheter med skydd, brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Det här är inte vilket jobb som helst, Tom och hans medarbetare har ett kall. I avsnittet berättar han om vilka personliga risker man utsätter sig för när man driver ett säkerhetsföretag och hur verkligheten har förändrats för hans 40 medarbetare de sista fem åren. Vi talar om brottens utveckling, priset vi betalar för ett öppet samhälle och Tom ger konkreta tips på hur man kan öka säkerhetstänket som företagare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medias lampa har under veckan lyst på bolaget Revolution Race. Bolagets färgstarka grundare och VD Pernilla Nyrensten lämnade VD-rollen dagen innan kvartalsrapporten. Pernillas sorti från VD-rollen fick stor uppmärksamhet i media och bland investerare. Som tillförordnad VD utsågs Revolution Race styrelseordförande Paul Fischbein. Paul är avnittets gäst. Paul, med bakgrund från tretti.se, Pricerunner, Qliro o.s.v har enorm erfarenhet av e-handel. Han har också erfarenhet från roller som VD, styrelseordförande och investerare i en lång rad bolag. Vi pratar med Paul om hans erfarenheter från e-handel, branschens utveckling och inte minst om sista veckans händelser på Revolution Race. I vanlig ordning innehåller podden också en kortare genomgång av läget på börsen. Podden leds av Daniel Ljungström.    Banking By Daniel är inte finansiella rådgivare, står inte under finansinspektionens tillsyn och ger inga råd. Investeringsbeslut baserade på information som direkt eller indirekt kommer ifrån Banking By Daniel fattas alltid självständigt av investeraren. Banking By Daniel frånsäger sig allt ansvar för eventuell förlust som grundar sig på användandet av information från Banking By Daniel. De åsikter som framkommer är gästens egna åsikter och skall därför inte ses som rådgivning då de inte tar hänsyn till mottagarens specifika investeringsmål, kunskapsnivå eller riskvilja. Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar du investerar i finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Detta ska inte ses som råd eller rekommendation. Gör alltid en egen analys. 

I avsnittet får vi lära känna Volati och Volatis VD Andreas Stenbäck närmare. Volati är noterat på Nasdaq sedan 2016. Bolagets affärsidé är att skapa värde via förvärv av bolag med stabila kassaflöden och starka marknadspositioner för att därefter vidareutveckla dem. Andreas berättar i avsnittet mer om Volati , förvärvsstrategier, sin egen bakgrund och livet som VD. Innan intervjun med Andreas sammanfattar vi vad som är i fokus på börsen.  Intervjun möjliggörs genom ett samarbete mellan Volati AB  och Banking By Daniel. Banking By Daniel är inte finansiella rådgivare, står inte under finansinspektionens tillsyn och ger inga råd. Investeringsbeslut baserade på information som direkt eller indirekt kommer ifrån Banking By Daniel fattas alltid självständigt av investeraren. Banking By Daniel frånsäger sig allt ansvar för eventuell förlust som grundar sig på användandet av information från Banking By Daniel. Banking By Daniel äger inte aktier i Volati. De åsikter som framkommer är gästens egna åsikter och skall därför inte ses som rådgivning då de inte tar hänsyn till mottagarens specifika investeringsmål, kunskapsnivå eller kunskap. Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar du investerar i finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Detta ska inte ses som råd eller rekommendation. Gör alltid en egen analys.

Hexatronic levererar passiva komponenter till fiberoptiska nät. Bolagets vd Henrik Larsson Lyon berättar om lång- och kortsiktiga framtidsplaner, det potentiella hotet från 5G och svarar på tittarfrågor i EFN Marknad.

Option One är investmentbolaget som vill se till att högavkastande tillväxtbolag inte bara är en förbehållen möjlighet för större investerare. Bolagets, vd Vidar Brudvik, besöker Småbolagspodden för att berätta om deras första publika emission. Avsnittet är ett betalt samarbete med Option One. Småbolagspodden är podcasten om och med människorna bakom bolagen, visionerna och idéerna. Programledare: Jonathan Furelid. Småbolagspodden produceras av contentbyrån Borg Owilli. Intro/outro: Vintage Elecro pop loop by Frankum.

Totalt 157 noteringar gjordes under 2021, något som motsvarar ca 3 per veckan under HELA ÅRET. Tim och Markus snackar om det gångna årets kalkonnoteringar och plockar ut två bolag som potentiellt kan vara ett par kanonbolag. Tim tar upp snabbt växande teknikbolaget Smart High Tech $SHTB som förbättrar kyleffektiviteten hos datorer. Bolagets teknologi kan bli en nyckelbit i att effektivisera hela världens dator- och processorkapacitet. Scandinavian Medical Solition $SMSMED arbetar med att sälja begagnad bilddiagnostikutrustning. Bolaget försöker skapa bilddiagnostik ”on demand” och har idag en värdering om PE 15. I Veckans Volley tar Markus upp affärsklimatet i den onoterade företagsvärlden medan Tim belyser att det kanske börjar närma sig förvärv snart för spac-bolaget ACQ Bure. Som vanligt välkomnar vi alla former av inspel till: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktierSupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2013 kommer Emil Amir Ingmansons Strategi placering ställa till med en enorm skandal. Bolagets telefonförsäljarna ska, utan att själva veta om det, användas som spelpjäser i ett smutsigt strategispel där 2,1 miljarder kronor ska flyttas till Mark Bishops fondbolag Optimus som sen förvandlas till Falcon Funds. Ett program av Arvid Hallberg. Producent är David Mehr. I redaktionen ingår även Joel Silberstein Hont, Love Lyssarides, Josefin Patzauer, Blenda Setterwall Klingert. “Niklas” röst lästes in av Alexander Ohakas. Vinjetten är skapad av Anne Skoug Obel.Ljudmixen gjordes av Gustav Sondén.  Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av Finansräven möter vi Wicket Gamings vd Eric de Basso som berättar mer om den kommande lanseringen av deras Cricket Manager spel. Bolagets affärsidé bygger på att utveckla och distribuera så kallade free-to-play-spel inom sportgenren baserade på egenägda varumärken.

I denna episod får vi lyssna till Volvo Cars strategichef Alexander Petrofskis berätta om bolaget, omställningen mot elbilar, techjättarnas ev. hot, laddinfrastruktur, kompetensförsörjning, skillnaden jmf Tesla och mycket mer! Delikat lyssning på dig, Nicklas

I det här avsnittet av Finansräven möter ni Niclas Sandström - som är VD för Hilbert  Group – ett bolag som är på väg att listas på Nasdaq First North. Bolagets första fond ökat med mer än 500 procent på 2,5 år. Den som vill öka avkastningen på sin aktieportfölj bör ha en viss mängda kapital investerat i kryptovalutor, anser Niclas Sandström. På sätt öka avkastning avsevärt mycket mer än om man har aktier i sin portfölj.  Han berättar mer detalj mycket bättre avkastning en portfölj med kryptovalutor gått jämfört med en som uteslutande innehåller aktier. 

Bankappen Revolut har på senare år blivit ett populärt val bland frekventa resenärer och poängnördar. Detta främst tack vare möjligheten till fria kontantuttag utomlands och slopade valutapåslag. Bolagets nordiska PR-chef Linnéa Tunhage gästar oss i veckans avsnitt av MEDVIND. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bolagets medarbetare beskrivs ofta som dess största tillgång, oavsett bolagets storlek. För start-ups spelar medarbetarna en särskild nyckelroll då varje medarbetares insats har en betydande påverkan på bolagets tillväxt och framtida utveckling. Men hur knyter man medarbetarna bäst till sig och hur skapar man motivation och genuint engagemang i verksamheter under tillväxt? I det här avsnittet av Arbetsrättspodden tar Emelie Svensäter Jerntorp och Rickard Vernet upp några särskilt viktiga frågor kopplade till start-ups och dess medarbetare.

Linc är ett investmentbolag inom hälsovårdssektorn som börsnoteras fredagen den 28 maj. Bolagets strategi är att investera och utveckla små och medelstora bolag inom medicinteknik och läkemedel. Investeringarna görs i både noterade och onoterade bolag. I studion har vi den legendariske hälsovårdsinvesteraren Bengt Julander, grundare och styrelseordförande i Linc. Och parhästen Karl Tobieson, som är relativt ny VD för Linc, men som tidigare varit mångårig VD för investmentbolaget Medcap som Linc är storägare i. Julander hoppas att Tobieson ska göra samma resa med Linc som med Medcap: det ska bli 20 gånger pengarna.Hur ska det gå till? Och hur ser potentialen ut i de onoterade innehaven? Det och mycket mer blir det i veckans avsnitt som leds av Affärsvärldens reporter Helene Rothstein. En färsk analys och redogörelse för börsaktuella Linc hittar du på affarsvarlden.se

Linc är ett investmentbolag inom hälsovårdssektorn som börsnoteras fredagen den 28 maj. Bolagets strategi är att investera och utveckla små och medelstora bolag inom medicinteknik och läkemedel. Investeringarna görs i både noterade och onoterade bolag. I studion har vi den legendariske hälsovårdsinvesteraren Bengt Julander, grundare och styrelseordförande i Linc. Och parhästen Karl Tobieson, som är relativt ny VD för Linc, men som tidigare varit mångårig VD för investmentbolaget Medcap som Linc är storägare i. Julander hoppas att Tobieson ska göra samma resa med Linc som med Medcap: det ska bli 20 gånger pengarna.Hur ska det gå till? Och hur ser potentialen ut i de onoterade innehaven? Det och mycket mer blir det i veckans avsnitt som leds av Affärsvärldens reporter Helene Rothstein. En färsk analys och redogörelse för börsaktuella Linc hittar du på affarsvarlden.se

Det svenska Läkemedels/Biotech-bolaget Kancera AB är först i världen med att kliniskt utveckla småmolekylära läkemedel som blockerar fraktalkinsystemet. Kanceras upptäckt kan effektivisera Kemoterapin för bland annat äggstockscancer, bröstcancer och lungcancer. På sikt - kanske ännu fler sjukdomar som attackerar fraktalkinsystement (styrsystemet i kroppen.) Vi har med oss Vdn för Kancera, Thomas Olin som kommer att berättar allt om deras forskning, om deras läkemedelskandidat KAND567 OCH om det fantastiska gänget bakom upptäckten!

Investmentbolaget Bure blir först i Sverige med att notera ett SPAC-bolag. Bolagets vd Henrik Blomquist förklarar hur de tänker kring börsnoteringen av ACQ som bolaget heter.

Man kan tro att Di Digital-redaktionen har fått feber när fyra nya miljardbolag trillar in på tre dagar. Nyhetschefen börjar till och med tro att en musiker sjunger om Saas-bolag. Samtidigt är nu Spotify högre värderat än Stockholmsbörsens storbolag – har den nya kungliga glansen gett stöd?Spotify har fått en del uppmärksamhet som poddsatsningar bland annat med profilen Joe Rogan för miljarden. Bolagets senaste giv är ett samarbete med brittiska kungligheterna Megan och Harry. Di Digitals Henrik Ek och Ida Hansson Brusewitz dissekerar hur viktigt det är för kursuppgången, som nu lyft Spotifys värde över börsjättar som Atlas Copco, Volvo, Ericsson och H&M.Di Digital har i dagarna rapporterat om flera bolag som nu stigit över miljarden i värdering. Och en del gör det totalt i skymundan – djupt nere i ett anonymt mejl gömde sig en affär på 300 miljoner kronor. Göteborgsbolaget tillhör en sektor som blir alltmer hajpad bland investerare, men som inte verkar sukta efter stjärnglans. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lundafransosen Alexis Kopylov sökte lite mer rock and roll i livet, såg en lucka i marknaden och lämnade sin framgångsrika konsultkarriär för att starta låneutmanaren DBT som hjälper företag att växa. Alexis berättar om mötet som fick honom att gå från ”wantrepreneur” till entreprenör, hur han fick sälja in sina entreprenörsdrömmar till sina barn och hur han tänkte när han handplockade sitt dreamteam. Vi djupdyker i finansieringsmarknaden och diskuterar fördelarna med att köpa ett befintligt bolag istället för att starta nytt, varför kvinnor lånar mer sällan och fallgroparna som företagare ska undvika. Du som funderar på att släppa sargen, köpa ett bolag eller vill veta mer om vad som rör sig i huvudet på en långivare – häng med oss!

Lundafransosen Alexis Kopylov sökte lite mer rock and roll i livet, såg en lucka i marknaden och lämnade sin framgångsrika konsultkarriär för att starta låneutmanaren DBT som hjälper företag att växa. Alexis berättar om mötet som fick honom att gå från ”wantrepreneur” till entreprenör, hur han fick sälja in sina entreprenörsdrömmar till sina barn och hur han tänkte när han handplockade sitt dreamteam. Vi djupdyker i finansieringsmarknaden och diskuterar fördelarna med att köpa ett befintligt bolag istället för att starta nytt, varför kvinnor lånar mer sällan och fallgroparna som företagare ska undvika. Du som funderar på att släppa sargen, köpa ett bolag eller vill veta mer om vad som rör sig i huvudet på en långivare – häng med oss! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den populära och framgångsrika förvaltaren Magnus Angenfelt är tillbaka i Finansräven. Han berättar om vilka de bästa aktierna att köpa för närvarande. Och aktierna och sektorerna som är övervärderade - de han blankar. Magnus Angenfelt ger också sin syn på ett antal generella råd kring placeringar. Kort sagt ett avsnitt du inte vill missa.    Finansräven bjuder också på Christopher Kingdon, vd och grundare av spelplattformen Adventure Box. Bolagets aktie har dubblats i kurs sedan introduktionen strax innan årsskiftet. Christopher Kingdon motiverar varför bolaget är på väg mot en miljardvärdering.

EFN Marknad avslutar veckan tillsammans med teknikkonsulten Sweco. Bolagets vd Åsa Bergman berättar bland annat om dagens rapport och hur framtiden ser ut.

Widforss - från 0 till över 120 miljoner på mindre än 3 år. I denna intervju träffar jag, Jonny Rosengren, Widforss VD, Filip Karlander. Widforss startade som e-handel för tre år sedan även om många säkert känner igen varumärket som går långt tillbaka. Filip Karlander var med från start och under de första åren har de varit en riktig tillväxtraket. 2017 omsatte de 8 miljoner, 2018 omsatte de 56 miljoner och för 2019 landade de på drygt 120 miljoner kronor. I intervjun berättar Filip om hur de lyckades med denna fantastiska bedrift. Vi pratar om strategier för sortiment och digital marknadsföring och om hur viktigt det är med en optimerad logistik. När bolaget drog igång sin e-handelsresa hade man höga mål och ambitioner. I styrelsen sitter flera e-handelsveteraner som exempelvis Rickard Kemfors från Panduro samt Pär Svärdsson från Apotea (som också är en av huvudägarna). Bolagets första marknadsföringskanal var en fysisk katalog som skickades ut till jaktintresserade. Därefter fyllde man på med Googleannonsering, främst Google shopping, och man satte även upp ett eget ambassadörsprogram. Medverkande: Filip Karlander Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

Günther får celebert besök när Erik Gatenholm, vd och medgrundare av bioteknikbolaget Cellink, gästar studion. För 4,5 år sen bodde Erik Gatenholm på föräldrarnas soffa, hemkommen från studier i USA. Idag leder han ett bolag som är värderat till fyra miljarder kronor. I #företagarpodden berättar han om den osannolika framgångssagan. Cellink grundades i början av 2016 av Erik Gatenholm, Hector Martinez, Jockum Svanberg och Gusten Danielsson. Bolagets framgångar bygger på en innovation av så kallat biobläck som blandas med levande celler för att skriva ut mänskliga vävnader med hjälp av 3D-bioskrivare. Cellinks arbete är ett steg på vägen mot att kunna skriva ut mänskliga reservdelar – och företaget uppmärksammas runt hela världen. I oktober 2019 utsågs de fyra grundarna till Årets Företagare i Sverige 2019. Vad krävs för att skala upp ett bolag och börsnoteras på så kort tid? Och vad är nästa steg för bioteknikbolaget som prisats världen över? I podden berättar Erik Gatenholm om framgångarna och motgångarna på vägen. Lyssna nu!

Den här veckan möter Michaela Berglund inspirerande Ingrid Lindquist, nu ordförande för den digitala investeringstjänsten Lysa. Ett samtal om hennes karriär i finansbranschen där hon bland delar med sig om lanseringen av framgångskonceptet Avanza Zero.

MQ är mitt i sin stora förändringsresa. Men bolaget måste lyckas, annars är det godnatt. – Det är ett allvarligt läge, inget snack om det. Det är sista chansen, säger vd Ingvar Larsson i Markets Podcast. Den 14 november förra året presenterade MQ bolagets i särklass största omstöpning. MQ blev Marqet, sortimentet stöptes om och kedjan ska framöver i större utsträckning rikta sig mot personer i arbetslivet. Initialt ställdes tre butiker i Stockholm, Göteborg och Malmö om. Under våren är tanken att den stora transformationen ska inledas för kedjans övriga butiker. Men det blir en mjuk sådan. – I vissa butiker blir förändringen större, i vissa mindre, säger vd Ingvar Larsson. För att kunderna ska känna igen sig kommer den tidigare MQ-loggan att hänga kvar på obestämd tid. – Det blir ingen big bang utan vi kommer att Marqetifiera butikerna gradvis genom att behålla det bästa från MQ och addera nya produkter och kategorier. Enligt Ingvar Larsson har bolaget lärt sig väldigt mycket från de tre pilotbutikerna i storstäderna. – Vi träffade väldigt rätt i mycket, men vissa saker blev väldigt fel. Bland annat skruvade vi sönder vår varumärkeskommunikation och plockade ner skyltarna på herravdelningen och delade istället in sortimentet efter stilar. Det gjorde herrkunden helt förvirrad. Det fick vi snabbt backa på. Vd:n påpekar att bolaget aldrig kommer komma i mål med omställningen. – Vi är ute på en resa som hela tiden kommer att förändras. Work in progress, helt enkelt. När utrullningen nu sker är Ingvar Larsson förväntansfull snarare än orolig för mottagandet ute i landet. – Vi har våra lojalaste kunder i mellanstora städer. Men det är nu kvittot kommer på om vi gjort rätt. Men jag har fullt förtroende för den plan vi har satt. Samtidigt inser vd:n att det är sista chansen för kedjan. – Så ser jag det. Det har från dag ett varit supertydligt att vi har ett allvarligt läge där klockan är fem i tolv. Men jag är övertygad om att det är möjligt att lyckas, och det är därför vi genomför det här. Misslyckas vi har vi större problem, säger Ingvar Larsson. Markets podcastvärdar är Andreas Dyrberg Skog och Pontus Edman.  

Scout Gaming Group är en spelunderleverantör som verkar inom Fantasy Sports, Daily Fantasy Sports och Pool Betting. Bolaget besökte podden för ett år sedan varpå det är hög tid för ett återbesök och lyssna in vad som hänt sedan dess. Bolagets finanschef Billy Degerfeldt gästar och förra avsnittet hittar du här https://soundcloud.com/investeraren/bonusepisod-scout-gaming-group Trevlig lyssning, Nicklas

Elgiganten satsar hårt på både Black Friday och Singles Day, samtidigt som mellandagsreorna fortfarande har sin position under handelsåret. För kunderna har Singles Day blivit dagen att unna sig själv och Black Friday en vecka för att göra väl planerade fynd. Singles Day, Black Friday och mellandagsreorna definierar handelsåret inom hemelektronik och mode. Idag är Black Friday en väl etablerad shoppinghögtid i Sverige. Samtidigt satsar allt fler detaljhandlare på Singles Day. Hemelektronikjätten Elgiganten introducerade Singles Day 2017, tillsammans med Mediamarkt och Sportamore, eftersom de inte ville lämna fritt spelrum åt kinesiska Alibaba den 11 november. Singles day har blivit en dag då kunderna kan köpa något till sig själva. För Elgigaganten ger Black Friday en möjlighet att i samarbete med sina leverantörer erbjuda riktig bra priser. Och kunderna kan spara pengar på sedan länge planerade inköp. I avsnitt 126 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Elgigantens vd Niclas Eriksson samt Johanna Allhorn, chefredaktör för nättidningen Ehandel. Singles Day, som 1990-talet var en festdag för universitetsstuderande i Kina, approprierades av e-handelsgiganten Alibaba för att bli den största shoppingdagen i världen. Singles day, som importerades till Sverige av Elgiganten med flera år 2017, tog ordentlig fart 2018. Black Friday skapade i USA på 1950-talet för att på senare år bli allt större. Idag är Black Friday väl etablerat i Sverige både bland e-handlare, butikskedjor och konsumenter. En undersökning, som strategi- och marknadskonsultbolaget Simon-Kucher har gjort bland svenska konsumenter, visar att ungefär hälften av de tillfrågade konsumenterna planerar att handla just då. Elgiganten är en av Sveriges största detaljhandelskedjor med ett stort fokus på e-handel. Elgiganten redovisar en tillväxt på 7,2 procent för verksamhetsåret 2018-2019 till 12,7 miljarder kronor (1804). Bolagets resultat ökade med 5 procent jämfört med i fjol, till rekordhöga 210 miljoner kronor. Länkar från våra sponsorer E-barometern Q3 2019 www-postnord.se/e-barometern Guide för it-investeringar http://bit.ly/2NEtsKN

Vi får besök av Adam Gerge och Henrik Didner, grundarna av Didner & Gerge. Henrik och Adam berättar om fondbolagets historia och deras syn på investeringar. Duon pratar också om vikten av långsiktighet och hur den senaste tidens relativt svaga utveckling påverkat dem. Ungefärliga tidskoder nedan: 1.45 Grundandet Didner & Gerge Henrik och Adam berättar om vad som fick dem att starta Didner & Gerge. Bolagets historia, målsättning och företagskultur. Vi pratar även om deras långa aktieintresse. 10.48 Att inte sitta mitt i bruset Hur är det att förvalta svenska och globala fonder från Uppsala? Vilka fördelar respektive nackdelar finns des? Vi pratar också om varför Didner & Gerge har valt att förvalta relativt koncentrerade portföljer. 15.00 Investeringsstrategi Hur ser deras investeringsstrategi ut? Hur påverkas man av kortsiktig stress när man driver en långsiktig förvaltning? Hur hanterar man kortsiktiga fluktuationer på marknaden? Vi pratar även om Nibe, ett av fondens längsta innehav. Aktier som nämns: HM, Nibe och Nokia 21.35 Passiv relativt aktiv förvaltning Vi pratar om fördelar och nackdelar med passiva relativt aktiva fonder. Vi pratar även om utvecklingen för fondbranschen inklusive avgifter. 26.15 Utvecklingen för Didner & Gerge sedan starten Vi fortsätter att prata om utvecklingen för Didner & Gerge. Hur har det förvaltade kapitalet utvecklats? Hur påverkades inflödet efter reformen av allemansfonderna och den stora pensionsreformen. 32.03 Motgångar De senaste åren har fonden haft en relativt svag avkastning. Hur har bolaget hanterat utvecklingen och hur har det påverkar det förvaltningen och självförtroendet? Hur har det påverkat utflödet från fonderna? Vilka förändringar har bolaget gjort? Vi pratar även om relationerna till andelsägare och vikten av att förstå investeringsmodellen. 43.40 Framtiden Didner & Gerge Duon blickar framåt på hur Didner & Gerge skall utvecklas och vart fokus ligger. 46.40 Marknadssyn Vi pratar om den senaste rapportperioden och konjunkturutvecklingen. Hur ser värderingarna ut och vad tror Adam och Henrik om börsen på såväl kort som lång sikt. Vi diskuterar fastigheter, bank, verkstad och defensiva sektorer. Aktier som nämns: Handelsbanken och Volvo 57.07 En hållbar framtid Vi diskuterar hållbarhet och ESG och hur det påverkar bolagen och hur det kan komma att påverka investeringar. Kommer Didner & Gerge starta en klimatfond? Aktier som nämns: Nibe, Tomra och SKF 61. 34 Avslutning Hur säkerställer duon en långsiktig succession på företaget? Hur ser de på delägarskap och incitament?

Vad är modern försäljning och hur startade det? Den som vet, är Kaj Hattenhauer Sales Vice President på Miller Heimann Group. Bolagets produkter SPIN och Strategic Selling, var föregångare och lade grunden för vad vi idag kallar modern försäljning. Kaj berättar om hur säljutbildningar har ändrats under de senaste 30 åren och vad kunderna vill ha nu, jämfört med då.Kaj Hattenhauer – Miller Heimann Group Känner du till SPIN-metoden och Strategic Selling? Bra, men visste du att de ligger till grund för modern försäljning? Men hur blev det så egentligen? Kaj Hattenhauer på Miller Heiman Group berättar om hur allt började i detta avsnitt. Jag ville ju så klart veta hur ett bolag kan kalla sig för grundare till modern försäljning? Kaj beskriver hur de bedrivit forskning om försäljning sedan 1957 och förfinat sina processer för varje år som gått. Allt för att följa moderna kunders förväntningar och behov. Det är troligt att du gått en säljutbildning någon gång. Kommer du ihåg vad du lärde dig? Vad är det som gör att bolag idag vill att säljträning ska gå snabbt och klaras av på kort tid? Vi har ju ett enormt behov av säljträning som säljare. Vi skulle därför behöva träna mycket mer för att ge våra kunder rätt service i säljsituationen. Miller Heiman Group är bolaget som dels utbildar inom försäljning, men som också gör stora studier. Det tar också fram teknik för uppföljning och har konsultativ rådgivning med sina kunder. Läs mer om deras tjänster på www.millerheimangroup.com Det visade sig att jag och Kaj sågs på en säljutbildning i Idre för 20 år sedan. Jag var ju därför tvungen att fråga om hur säljutbildningar kommer se ut om 20 år. Håll kvar till slutet, för det blir ett kul svar! /Mattias P.S. Prenumerera på Säljpodden i iTunes, Spotify eller på Säljpodden.se. Gå också gärna med i Säljpoddens grupper på Facebook, Instagram och Linkedin. Tack! D.S Inlägget Grundaren av modern försäljning – Kaj Hattenhauer dök först upp på Säljpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Yogapodden Yoga Radio Sessions #42 Mikael Mölstad håller oberoendets fyrbåk i en bransch av textreklam, sociala medier och allehanda fuffens där vi snart inte vet var rekommendationerna kommer ifrån. Det här är en pod inte minst för dig som aldrig riktigt lär dig vinets elementa. Här får vi bland annat veta: • mer om hans synpunkter på ekologiskt vin och Systembolagets inköpspolitik - ja, frågan om Bolagets vara eller inte vara finns förstås också på dagordningen • varför Mikael oftast rekommenderar viner som kostar under 200 kr i sina vintips i Svenska Dagbladet - och varför ett vin som kostar 149 kr är bättre än ett som kostar 79 • att han fick sin duvning i pressetik på Skurups folkhögskola • mer om var det spritziga språk som vinskribenter använder först användes i Sverige - och av vem • vad orangea viner är för något • varför Mikael ivrigt rekommenderar autentiska viner, oftast kallade naturviner • hur han kopplar av och går in i “the zone” eller “zen mode” • om den s k storytellingens betydelse för marknadsföring av vin • varför svenskt vin har börjat bli något att räkna med • att det förmodligen aldrig kommer ett vin som heter “Mölstad” • vad han tycker om bag in box och om sötmans betydelse för dessa viner • att norrmännen gärna dricker rödvin till lax • varför vi inte ska fästa oss så mycket vid druvorna längre Vi får också, självklart, rekommendationer på viner. Mikaels krönikor hittar du här: https://www.svd.se/av/mikael-molstad Du når honom på: mikael.molstad@millhouse.se En bok vi talar om (och gärna rekommenderar): Konservkungen : Herbert Felix-ett flyktingöde i 1900-talets Europa av Per T Ohlsson Podvärd: Christian Wigardt, journalist och yogalärare Kontakta Yogapodden på info@yesyoga.se  Yogapodden finns på Instagram och Facebook samt här: www.yogapodden.se Andra länkar: www.yesyoga.se www.yogadjsessions.com Signatur: “Consciousness”/DJ Food

Industriföretaget Facits fall blev efter 1970-talet ett skolboksexempel på vad som händer när ett företag inte hänger med i den teknologiska utvecklingen. Bolagets vd, den omåttligt populäre Gunnar Ericsson, löpte gatlopp i medierna, och anklagades för att ha sovit på sin post. Men är det verkligen hela bilden? Nu berättar Kapitalet hela historien om hur ett företag i Åtvidaberg kunde erövra världen, och sen gå under på bara några år. 

I veckans avsnitt av PåJobbet gästas Johan och Kristina av Nathalie Berthelius, Chief People & Culture Officer på Wise Group. Bolagets lokaler ligger ett stenkast från Drottninggatan, med många medarbetare i rörelse kring platsen för dådet. Nathalie berättar om hur hon ansvarade för och hanterade Wise Groups internkommunikation under och efter terrorhotet.

#3 Taskrunner fixar det du inte orkar intervju med bolagets grundare Robin Szekely by Founderpodden

Svenska pensionsjätten firar en ”total” seger mot Facebook. Jonas och Sven kartlägger också Rovios väg till börsen och pratar om varför Uber har portats från London. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje år orsakar trafikolyckor tusentals whiplashskador. De skadade kan då få ersättning av sitt försäkringsbolag. Men får de en rättvis bedömning? I dag handlar Kaliber om försäkringsbolagens välbetalda läkare, om jäv och om de som nekas ersättning. – Jag kom körandes på den här vägen. Här hände ju olyckan. Lastbilen kom och gjorde en vänstersväng på den sidan. Då var det lite mer snö och så. Så man såg ingenting nästan, berättar Sam, som var med om en trafikolycka när han var 15 år. Han hade varit och spelat utebandy och var på väg till en kompis. Mopeden han körde på hade han nyligen fått i födelsedagspresent. – Ja, och lastbilen svängde in och jag såg inte honom alls, det var mer träd här då. Här ungefär började jag reagera och såg honom, men jag hann inte mer än att trycka på bromsen när det small. Jag körde in i sidan på lastbilen i full fart då. - Här ungefär hamnade jag. Jag minns att jag slog i axel och arm, bröstkorgen och att huvudet slagit i först i styret och sen i däcket i lastbilen. Och sen kom han lastbilschauffören ut och skällde ut mig, jag blev helt enkelt rädd, skällde ut mig, jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men det var inga trevliga ord i alla fall. Sen drog han bara. Sam var omtumlad efter kraschen, men kunde ta sig hem på egen hand. Långt senare kunde en läkare konstatera att han fått en whiplashskada i nacken. Efter olyckan kontaktade Sam sitt försäkringsbolag. – Ja, väldigt kort efter den här olyckan så fyllde vi iden här skadeanmälan då, och jag ringde dit och frågade hur det går och sånt efter, så sa de att det skulle ta tid och så .. sen gick det två år till och då frågade jag vad som hade hänt med den och då. – Två år? – Två-tre år gick det. – Och du hörde ingenting? – Nej, ingenting. – Och du fick inget beslut? – Nej. Eftersom de sa att det skulle ta tid så trodde jag att det var normalt. Jag var som sagt i femtonårsåldern så man har ju inte så bra koll på hur sånt funkar. Sen blev problemen värre och till slut så började ju alla koppla att det här blir ju inte bättre, och då var då mer läkarkontrollerna började. Och att jag gick mycket hos läkaren och så. Kaliber idag handlar om dom som råkar ut för trafikolyckor, men som sen nekas ersättning av sina försäkringsbolag. Frågan vi ställer i dag är om de får en rättvis bedömning. Sam är bara en av drygt 15 000 som varje år anmäler att de fått whiplashskador efter trafikolyckor. För de allra flesta - ungefär 90 procent - går besvären över. Men för resten - ca  1 500  personer om året - blir besvären kroniska. Det handlar om yrsel, värk, smärta i huvud, armar, axlar och mellan skulderbladen. Problemen är ofta så allvarliga att de skadade inte klarar av att arbeta eller göra de vanligaste av sysslor. Som t ex att städa sitt hem. Ofta leder skadorna till långa sjukskrivningar. På ett hotell i Täby har ett hundratal nackskadade samlats en helg för att lyssna på flera föreläsningar om whiplash. De flesta besökarna här är själva drabbade. En del har stödkrage, andra sitter i rullstol. Många av dom har haft problem med att få ut ersättning från sina försäkringsbolag.   – Det är en skandal alltså att det får gå till så här i ett rättssamhälle som Sverige nu ska vara, säger Bert Magnusson, som är ordförande i Nackskadeförbundet, som håller i seminariet. Han får samtal varje dag från förtvivlade människor som berättar att de varit med i bilolyckor och fått nackskador, och att de sen nekats ersättning av sina försäkringsbolag. Enligt Bert Magnusson är möjligheterna små att få rätt mot sitt försäkringsbolag i domstol. – Det är många fall och sen är det så här att många törs inte driva sina ärenden. För kommer de till domstol så kan de förlora kanske 350 000-450 000 och bli skadeståndsskyldiga och det har de inga möjligheter att betala sen. Då får de kronofogden på sig. De får sälja fastigheter och allt de äger och har. När en person råkar ut för en olycka utreds den av den skadades försäkringsbolag. Bolagets läkare träffar inte patienten men går igenom tidigare journaler. Det är läkare, docenter och professorer som egentligen arbetar på andra ställen inom vården, men som på det här sättet extraknäcker åt bolagen som medicinska rådgivare. Extraknäcken är lukrativa. Bolagen och läkarna är fåordiga om hur stora beloppen är, men i tidigare medierapportering - bland annat i Kalla fakta - har det kommit fram att läkare tjänat flera hundratusen om året på sina extraknäck. Lars Wallstedt är neurokirurg och bläddrar i en hög med journaler. – Den brukar vara en halvmeter hög. Högen med journaler är full av ärenden, där nackskadade nekats ersättning av sina bolag. Oftast handlar det om inkomstförlust. Lars Wallstedt har arbetat med whiplashskadade som överläkare och klinikchef på Karolinska sjukhuset. Men nu har han slutat och fokuserar helt på att hjälpa dom skadade i kampen mot bolagen. Han skriver utlåtanden och uttalar sig i rättegångar. Han är kritisk mot att så många läkare får så bra betalt av bolagen när de gör sina bedömningar. Detta menar han är en uppenbar risk för jäv.   – Nej, jag tycker inte att det är ett bra system. De blir för knutna till sin försäkringsbolag, sina uppdragsgivare. Man biter ju inte den hand som föder en så klart för, skulle man börja lämna bedömningar som jag gör då skulle man förmodligen inte bli långvarig som försäkringsanställd medicinskt rådgivare inte, säger Lars Wallstedt. En av alla dem som nekats ersättning är Margareta Forsberg. Jag träffar henne i ett blått radhus i Märsta där hon bor med sin man. Det var när hon och hennes familj var på väg med bilen till en restaurang i centrum då de blev påkörda bakifrån. – Och några kilometer hemifrån i backen ner mot Märsta så va det stopp, berättar Margareta. – Och jag satt framåtböjd och undrade är det en olycka eller vad är det. Å upptäckte att det var en fasan mitt på vägen. I samma veva ropade min man som körde att “Oj han hinner inte stanna”. Då kom det en i full fart. I 50 då. Körde rakt in i oss. Han såg inte oss, fortsätter Margareta, som berättar att hon nästan aldrig var sjukskriven före olyckan. – Jag trodde det skulle gå över för man fattade ju inte vad som hände med en. Försökte gå till jobbet, var där någon vecka, fick vara hemma igen för att jag mådde ju inte bra och jag fattade inte va det var och läkaren jag gick hos, jo han sa att det var en whiplashskada jag hade fått. Förr kunde jag göra flera saker samtidigt och det funkade så bra. Men jag klarade inte riktigt jobbet. Det var jättejobbigt. Nu har det gått flera år och Margareta har fortfarande ont. Men hon har blivit bättre efter att hon - som många andra nackskadade - gjort en steloperation av nacken i Tyskland. Där kunde man konstatera att ligamenten i hennes nacke - alltså det som håller fast huvudet -  var av. – Där är ju skallen. Skallbasen.   Margareta visar filmer och röntgenbilder på skadorna på nackkotorna från operationen i Tyskland. – Och där har du nackkotorna och ligamenten som håller skallbasen mot nackkotpelaren som var ju av. Därför satt ju huvudet löst. Men Margaretas försäkringsbolag gjorde en annan bedömning. Och trots att hon var försäkrad så fick hon ingen ersättning för framtida inkomstförlust. Enligt försäkringsbolagets läkare berodde hennes skador inte på olyckan utan på att hon hade degenerativa förändringar i nacken - alltså att hennes kropp hade åldrats. Margareta valde att stämma sitt försäkringsbolag. Gör man det som skadad måste man kunna visa att skadorna man fått beror på olyckan. Men Margareta förlorade i rätten. – Försäkringsbolagen radar ju upp så många höjdare de kan och det är ju deras styrka. De har minst docenter, helst professorer i en lång rad som uttalar sig. Och det har ju imponerat på domstolarna oftast. På klientens sida kommer det en provinsialläkare från nån liten by eller stad i Mellansverige och yttrar sig och….det tycks vara att man bullar upp så mycket man kan. Ju fler man har desto större “impact” får man, det brukar vara en fyra-fem stycken ibland på försäkringsbolagssidan. Som uttrycker i stort sett samma sak, menar Lars Wallstedt. Just att försäkringsläkarna pekar på åldersrelaterade förändringar - som i Margaretas fall - är inte ovanligt. När man går igenom de domar som finns i trafikförsäkringsmål kan man se hur bolagens medicinska rådgivare gång på gång pekar på degenerativa förändringar som en alternativ förklaring till varför man har ont i nacken efter en trafikolycka. Och kan den som skadats inte bevisa att så inte är fallet så är risken stor att man förlorar i rätten. Men att peka på åldersrelaterade skador är meningslöst hävdar neurokirurgen Lars Wallstedt. – De har en massa sådana här argument. Men när det gäller till exempel degenerativa förändringar i halsryggen så vet man med en bedövande sannolikhet att de hos de flesta patienter är helt symtomfria. Skulle man ta in ett gäng 50-åringar eller 60-åringar och röntga dem på nacken skulle man hos nästan alla hitta degenerativa förändringar och ett litet fåtal skulle ha besvär. Så att hänvisa till degenerativa förändringar är en lös planka att stå på. Det kan lika väl eller sannolikt inte ha nånting med saken att göra. – Så här har vi alla som är över 50. Dom har svårt att vinna sådana här fall. – Ja jag tror redan vid 35 börjar det här komma i nacken. Läkaren Gunilla Bring har specialiserat sig i whiplashproblematik. Hon är en av få läkare som hjälper de skadade mot försäkringsbolagens medicinska rådgivare när fallen väl hamnar i rätten. – Jag är otroligt konfunderad över mina egna kollegor som gång på gång, år ut och år in kan stå och hävda rena gallimatias om de skadade om uppkomstmekanismer om symptomförklaringar. Vissa tillfällen är det rena rama lögner. Det är påhittade symptom och psykiska besvär och psykosociala orsaker. De är inte deras patienter, det är inte mina patienter heller. Men det är medmänniskor som borde ha rätt att få sin rätt att pröva sin sak objektivt. Och opartiskt. Men istället ställer de upp för sina uppdragsgivare - bolagen och får betalt för att fara med osanning i rätten för det gör de faktiskt, hävdar Gunilla Bring. På försäkringsbolaget Folksam hanterar man cirka 5 000 nackskadeärenden per år. Till sin hjälp har man 15 arvoderade försäkringsläkare, fyra specialister, plus två externa konsultföretag som gör bedömningar och utlåtanden åt bolaget. Men skadechefen Gudrun Hagström vill inte avslöja hur stora arvodena är. – Alltså jag kan inte uttala mig om kostnaden. Men där det är en viktig information som vi behöver för att skaderegleraren ska kunna fatta beslut, Gudrun Hagström. – Så din uppfattning är att det sker en rättvis behandling? – Vi strävar definitivt efter att vara så seriösa och så rättvisa… vi har inget intresse av någonting annat än att kunden ska känna att, den skadade får sitt ärende hanterat med så stor trygghet utifrån det regelverk som vi har att följa. Kaliber har kontaktat de stora försäkringsbolagen If, Folksam, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa. Inget av bolagen vill avslöja hur mycket de betalar i arvode till sina medicinska rådgivare. Men vi får tag i en av läkarna - professor Hans Link - som genom åren extrakäckt åt försäkringsbolagen vid sidan om sin ordinarie tjänst som han haft på Huddinge sjukhus. Han har bland annat gjort uppdrag åt Folksam, If och Trygg-Hansa. ­– Det är inte hutlöst, och man kan definitivt inte bli förmögen på de intäkterna, de är som en bissyssla som ger rimligt med ersättning annars så gör man ju inte det, säger Hans Link. ­– Men hur mycket pengar har det handlat om dig per år? – Så har jag tagit emot enstaka ärenden. Det har rört sig om en storleksordning om kanske 100 000 kronor per år. Professor Hans Link tjänar alltså 100 000 kronor om året på sin bissyssla där han endast utför några få uppdrag per år. Han säger att han själv aldrig varit partisk eller jävig, men att han genom åren märkt att det finns en ovilja hos bolagen att betala ut ersättningar. – Det är klart att det blir en ovilja, man är inte nöjd att man ska punga ut med stora belopp ofta väldigt höga belopp som ska betalas ut, hävdar Hans Link. Försäkringsbolagen som vi får svar av via mail skriver att de aldrig är ute efter att minimera kostnaderna och att de har stort förtroende för de medicinska rådgivarnas objektivitet. De skriver också att de inte delar uppfattningen att de medicinska rådgivarna skulle ljuga eller fara med osanning i rätten. När det gäller degenerativa förändringar - alltså att bolagen anger ålderförslitningar som en mer trolig orsak till skadorna än själva bilolyckan - säger dom att det är vanligt och särskilt bland äldre. På Folksam säger skadechefen Gudrun Hagström att det är en viktig fråga för bolaget om de medicinska rådgivarna håller sig oberoende. – Det är självklart oerhört viktigt. Skaderegleraren har ingen kontakt annat än att man skickar ärendet som jag sa till en ortoped eller en neurolog och man har ingen vetskap om vem det är som kommer att ta hand om ärendet. Och det är ett led i att det ska finnas ett oberoende, menar Gudrun Hagström. – Men hur säkerställer ni då att de medicinska rådgivarna har ett oberoende förhållningssätt? – Men fortfarande handlar det om att det inte ska finnas någon koppling mellan skaderegleraren och den… där man inte kan påverka vem det är som ska göra, annat utifrån den specialistkompetens som ärendet kräver. Men det finns fall där det finns en sådan koppling. Det framgår i flera dokument som Kaliber tagit del av. I ett fall kan man läsa hur en skadereglerare kallar en allvarlig olycka bagatellartad och vill få den medicinska rådgivaren att ändra sitt tidigare utlåtande. Vilket skulle betyda mindre kostnad för bolaget. Han skriver: “Det nödvändigt att vi mer konkret kan visa att det är minst lika sannolikt att orsaken är psykosomatisk än de aktuella trafikolyckorna”. Försäkringsläkaren ger då ett nytt utlåtande där han skriver att skadorna beror på psykosomatisk genes - alltså att symtomen beror på psykisk ohälsa och inte på själva bilolyckan. I en annan korrespondens diskuteras en skadads invaliditetsgrad. I botten av dokumentet uttrycker IF:s skadereglerare att han ser fram emot att de ska ses på Söderstadion för att kolla på fotboll. På försäkringsbolaget  IF vill man inte kommentera uppgifterna. I de flesta fallen förlorar de som stämt sina bolag i tingsrätten. En bidragande faktor är ett dokument daterat september 2006. Det var när dåvarande länsrätten (heter förvaltningsrätten idag) i Göteborg bad rättsliga rådet om hjälp, eftersom de hade så många pågående mål där skadade fått avslag av sina försäkringsbolag. Länsrätten ville ha vägledning om hur de skulle döma. Det rättsliga rådet bad då tre professorer om hjälp att skriva en vägledande text. Professorerna arbetade extra alla tre -  då eller innan  - som medicinska rådgivare åt olika försäkringsbolag. Bland annat för Trygg-Hansa, AFA försäkring, Länsförsäkringar och Folksam. Slutresultatet blev en skrivelse som fortfarande flitigt används i rättegångar där de skadade har stämt sina försäkringsbolag. Neurokirurgen Lars Wallstedt läser högt ur den sju sidor långa skrivelsen. – Då talar de om: “kravlös sjukskrivning, överbeskyddande omhändertagande av sjuka… möjlighet till ersättning och andra förhållanden som den enskilde kan uppleva som fördelaktiga bidrar till att vidmakthålla smärtan och sjukbeteendet.” – Så det skulle vara inbillat då? – Just det. Och den här har fått stort genomslag hos domstolarna som tolkar att det finns den här utgången att det här är samhället som har ställt till det här och det är ingen äkta smärta. Den här innehåller ju förklaringsmodeller som gör att försäkringsbolagen slipper att ta ansvar för skadan. De läkare som Kaliber varit i kontakt och som ofta företräder de skadade hävdar att texten i vissa delar är ovetenskaplig och att man medvetet försöker förvilla rätten om att det inte finns ett samband mellan de uppkomna skadorna och trafikolyckan. – Jag upplever att det var en bra skrivelse, säger professor Hans Link, som tidigare uppgav att han med sin bisyssla som medicinsk rådgivare tjänar runt 100 000 kronor extra per år var med och skrev texten. Och det är just hans delar av texten som de andra läkarna kritiserar. Han står bakom det han skrev. – Det är allmänt känt, att det är en hel del individer som faktiskt utnyttjar systemet till sin förmån. – Du tror att det är så? – Ja, inte bara tror, det är ju allmängods att det finns en viss grupp som utnyttjar systemet. Det kommer du ju inte runt. ­– Men varför skulle de åka ner till Tyskland och göra steloperationer om de inte var skadade? – Ja, nej. Det  kan man fråga sig, jag har ingen förklaring till det. – Men det skulle man väl inte göra om man inte hade nåt problem? – De har problem men det är frågan om det är själva olyckan som är problemet eller om det är något annat problem. – Men är det inte konstigt att problemen dyker upp precis efter en bilolycka, men har en annan orsak? – Ja, problemet har nog funnits både före och efter. Det är min erfarenhet. Läkare Lars Wallstedt: – Jag har letat efter bedragare under mina år. Jag har bara träffat på vid ett enda tillfälle en kille som uppenbarligen lurade mig. – Så det är inte så att du är lättlurad? – Nej, det tror jag inte. Jag kan ju det här. jag ställer frågor till dom då när jag träffar dem på olika sätt för att se om de… jag frågar från olika håll för att få samma svar och en gång fick jag inte det och det visade sig vara en bedragare, säger Lars Wallstedt. Ofta står de skadade som blivit utan ersättning ensamma mot försäkringsbolagen. Men finns det nånstans där man kan få en opartisk bedömning?   För att den skadade ska ha en chans att få sin sak prövad innan ärendet går till rättegång skapade regeringen för länge sen Trafikskadenämnden. Nämnden ska vara oberoende och opartisk. Men även här märks det tydligt hur försäkringsbolagen gör sig närvarande i de beslut som tas. Nämndens arbete bekostas av försäkringsbolagen och två representanter från bolagen är med och fattar besluten – även om de inte får delta i frågor som rör det egna bolaget. Och när besluten väl ska tas - blir det oftast så som bolagen vill. Deras förslag blir oftast nämndens beslut. Det sker i mer än sju av tio fall.   Nämnden har också tillgång till egna läkare som gör bedömningar utifrån den skadades journaler. Läkarna får inte vara knutna till något försäkringsbolag. Det för att undvika jäv. Men när Kaliber får ut namnen på de två läkarna kan vi direkt se att de varit registrerade som medicinska rådgivare åt försäkringsbolag. I det här fallet AFA försäkring. Kaliber har sökt de båda läkarna och fått tag på den ena - en professor. Han skriver i ett mail att han flera gånger vittnat i rättegång åt försäkringsbolag men att han inte tycker att han är jävig. Peter Rigling är kanslichef på Trafikskadenämnden: – AFA har ju hand om arbetsskador och inga trafikförsäkringar. – Men det är ändå ett försäkringsbolag? – Ja, fast där har vi sedan länge haft ett undantag i kontraktet, så vi ser inte något problem att man jobbat för AFA. – Varför inte då? – Nä, av den anledningen att det är en annan typ av skador och en annan typ av hantering. Men går man bakåt i tiden ser man tydligt att nämndens tidigare läkare inte bara arbetat för AFA Försäkring. Här kommer det fram att två av nämndens före detta läkare jobbat åt flera försäkringsbolag såsom Folksam, If och Trygg-Hansa. En av läkarna är professor Hans Link  - han som även skrev texten till rättsliga rådet - han har gjort uppdrag åt bolagen både innan och efter sina år som läkare åt nämnden. – Men då har det varit något enstaka ärende från Skandia, Länsförsäkringar och vad det nu har varit, säger han. – Men om man har jobbat mycket åt försäkringsbolagen. Finns det någon risk att det uppstår en situation av jäv när man sen ska gå in och jobba åt den oberoende nämnden? – Det är klart att det kan finnas jäv, men det ska det egentligen inte göra. Jag har aldrig upplevt att jag är i en jävsituation, fortsätter han. Nämndens kanslichef Peter Rigling vill inte svara på hur han ser på att även de tidigare läkarna arbetat för försäkringsbolag. – Det är inget kan jag inte kommentera så här på rak arm. ­– Men varför kan du inte kommentera det? Finns det en bristande lämplighet i det?   – Det var långt före min tid så det kan jag heller inte kommentera, utan det jag kan kommentera är det som hänt under min tid som kanslichef. För Sam som krockade med sin moped är den här historien inte slut. Han fick till slut besked från sitt försäkringsbolag och från nämnden. Båda två kom fram till samma beslut. Sam hade då väntat i 15 år när han fick reda på att han nekas ersättning.   Nu är han sjukskriven från sitt jobb och har en konstaterad whiplashskada. För några månader sen ringde han till nämnden som ska vara oberoende för att rådfråga om vilken läkare han skulle vända sig till för att få hjälp med utlåtande om skadan. I hemlighet spelade han in samtalet. Då var det en av nämndens föredragande jurister som svarade. – Ja, Thomas Timander skulle jag ju inte rekommendera nej, säger juristen. Tomas Timander är en av de läkare som aktivt hjälper skadade med sina ärenden. – Man ju ändå erkänna att bolagets medicinska rådgivare har väldigt stor erfarenhet av att sätta invaliditetsskador... – Men kan inte det bli som part, säger Sam. – Att de är jäviga? Nämnden ser ju mer yttranden från de medicinska rådgivarna och får kanske det intrycket att de är mera neutrala i sina bedömningar. Även den f d klinikchefen på Karolinska sjukhuset Lars Wallstedt och läkaren Gunilla Bring är inte att rekommendera enligt den föredragande juristen. Gunilla Bring som av Svea Hovrätt anses vara den främsta experten på whiplashskador i Sverige. – Ja, det finns en sådan dom som säger så ja, men inte rent generellt tror jag inte man har den inställningen i branschen, säger juristen. På Stockholms universitet sitter professor emeritus i försäkringsrätt Bill Dufwa. Han ser allvarligt på händelsen. – Ja det är på det sättet allvarligt att det rubbar tilltron till hela systemet vi har i Sverige med nämnder och annat. Det låter väldigt underligt för, det gör det ju. Det förvånar mig. det är ju patientens sak att avgöra vem han vill gå till, man kan ju inte styra nånting här utan patienten måste ju ha kvar sin fulla valrätt. Det är tråkigt och visar väl bristerna i systemet, säger Bill Dufwa och fortsätter: – Det undergräver tilltron till nämnden. Det är ju inte lämpligt, och tråkigt att höra att de gör så.        Jag ringer upp den föredragande juristen och frågar om nämnden nånsin varnar för vissa läkare. – Nämen det säger vi aldrig. Vi rekommenderar inte vissa ombud eller läkare. Vi håller oss helt borta från det, utan det får man själv som skadelidande ta fram. – Ni gör inte det? – Nej, vi gör inte det. Jag berättar om den Sams inspelning och om vad hon sagt tidigare. Då ändrar hon sig och säger att hon i samtalet med Sam bara ville hjälpa honom. Eftersom chanserna att få ett positivt besked av nämnden minskar om man anlitar de läkare som ställer sig på de skadades sida.   – Men jag säger att om du använder de här läkarna så får du den här effekten i nämnden, och det tycker jag är en välgärning för den skadelidna att höra för då kan man avstå från att gå till de läkarna, säger juristen. Nämndens kanslichef Peter Rigling: – Jag kan bara konstatera att uttalandet inte representerar nämndens hantering av ärenden. Tomas Timander är en av de läkarna som nämnden varnat för. Han är inte förvånad. – De jobbar ju på samma sida som försäkringsbolagen, och det innebär att då måste de försöka misskreditera mig på nåt vis eller de andra läkarna som ställer upp för patienten så att patienten, nästan skrämma de att gå till deras läkare och det är många som inte förstår det här och blir rädda och går dit, säger Timander. När läkaren Gunilla Bring får höra om samtalet blir hon upprörd. – Ja.. jag börjar ju mer och mer förstå att det är just uppbyggt, jag har trott att det bara har blivit så på nåt sätt men det är ett systematiskt uppbyggt nätverk av systemfel där trafikskadenämnden utgör en del av problemet och bolagen och deras läkare framförallt är ett jätteproblem. Ja, jag tycker att det är en skandal, en rättsskandal. I Kaliber idag har du hört om försäkringsbolagens ovilja att betala ut ersättningar till de som drabbats av nackskador. Om Trafikskadenämnden som ska vara oberoende, men vars läkare arbetat åt försäkringsbolag och om hur deras jurist försöker varna för läkare som brukar ställa sig på patienternas sida. Kaliber har försökt få Försäkringsläkarföreningen att svara på den kritik som framförts. Ordföranden för föreningen Gustaf Neander svarar strax innan sändning att han inte vill vara med i en inspelad telefonintervju. Men han skriver i ett mail att de medicinska rådgivarna är skyldiga att följa det regelsystem som finns där gränsdragningen mellan läkare och försäkringsbolag är tydlig. Han skriver också att det är väsentligt att den skadade får den ersättning som han eller hon är berättigad till. När det gäller degenerativa förändringar säger han att det kan vara en alternativ förklaring till besvären. Men hur gick det för Margareta. Efter att hon förlorat i tingsrätten överklagade hon till Hovrätten. Men där ville man inte ta upp hennes fall. Efter förlusten har hon nu skulder på över 500 000 kronor. Pengar som hon måste betala till sitt försäkringsbolag för rättegångskostnaderna. Nu ska hennes man gå i pension. Det betyder att de måste sälja det lilla blåa radhuset i Märsta. – Det funkar inte om inte min man jobbar vidare men han måste ju också få gå i pension. Han är ju också skadad och även sjuk. Så därför har vi kommit fram till att vi måste sälja huset nu, och vi kommer inte få någonting över kan jag säga eftersom vi har lån på grund av trafikolyckan, avslutar Margareta Forsberg. Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Bolagets varumärke har alltid varit viktigt. Fler och [...]