Podcasts about kakn

Det är en ny konstellation som ger er allt från helgens matcher. Som vanligt är Tim och Henke på plats, men denna gången förstärkta av Fotbollskanalens Martin Von Knorring.Efter en händelserik helg tar vi er igenom matcherna som spelats och snackisarna runt om kring.Von Knorring ger sina insikter kring Öster, och spår hur deras framtid blir.Vi försöker reda ut vad problemen är i Malmö? Vad är det som inte stämmer där? Och hur imponerande var Blåvitts prestation?Sedan kommer Von Knorring med breaking angående banderoller på Kaknäs som var riktade mot Bosse Andersson.Ett fullspäckat avsnitt helt enkelt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VSK stod för en minst sagt blek insats borta mot Hammarby och laget är kvar under nedflyttningsstrecket med bara tre inspelade poäng på sex omgångar. I senaste avsnittet av podden diskuterar vi matchen, laguttagningen och hur Grönvitt ska göra för att studsa tillbaka mot Djurgården på söndag. Vi hör även ett smakprov på Rasmus intervju med Samuel Dahl ute på Djurgårdens träningsanläggning på Kaknäs i Stockholm. Trevlig lyssning.

Årets första allsvenska Stockholmsderby står för dörren. Vi tog oss ut till Kaknäs för att ta pulsen på succébacken Samuel Dahl. Panelen ställs inför "dilemmat" att få kalla tillbaka en tidigare derbyhjälte – vem väljer de och vem hade du valt? Hur tusan går det för Gustav Ludwigson där borta i Sydkorea och hur trivs han? Ja, den frågan har framför allt vi i redaktionen ställt oss många gånger och nu äntligen svarar Gustav. Hör om Gustavs tankar om första året i Sydkorea, vad han egentligen tycker om fotbollsmedia och när han vänder hem till Bajen igen. Vem är det Hofmann dömer ut och vill se bänkad? Ja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på det – TUNE IN! Programledare: Axel Insulander I studion: Fabian Ahlstrand, Sabri Suvakci & Jesper Hofmann I redaktionen: Linus Rosenberg & Carl Hultin

Komikern Viktor Engberg delar med sig av några stockholmstips och river av ett par catchphrases. Emil berättar också hur man får tag i kall öl på Systembolaget. Instagram: @viktor_engberg @rivacomedy @arvas4

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Det har varit en utmanande säsong för Djurgårdens sportchef Bosse Andersson.För att inte tala om en hysterisk sista vecka.Vi pratar med Bosse om förväntningarna från förra året, om nyförvärven som inte flög, om stämningen på Kaknäs, om supportrarnas ilska, Vi hinner även med en hel del om medias ibland rätt trötta sätt att arbeta, om vägen framför för föreningen och för honom själv och så berättar Bosse sanningen om boken han skrivit med Birro och som släpps i november.Varför skickar Birro sms till Bosse när han sovit över i hans sommarhus i Roslagen?Möt en osedvanligt frispråkig och öppenhjärtlig sportchef som kanske just nu genomlever sin tuffaste tid som sportchef sedan han kom tillbaka till Djurgården för exakt tio år sedan, 2013.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt SUPERLUGNT hos Djurgården. Malmös famlande på planen och banter i Berg-affären. Bajen med hopp om fjärdeplatsen, Halmstads fokusskifte och VISS ljusning (?) i mörkret för Kalmar FF?! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aşağıda tanıtım yazısına yer verdiğim Sayın Zuhal Öztürk ve çalışma arkadaşlarının kurduğu platformdan haberim, ancak bir dostun bilgi vermesi sayesinde oldu. Bu kadar önemli işler başaran bir platformun ve onun uzantısı olan kuruluşların tanınmasını faydalı gördüm ve sunuyorum: DÜNYA ÇOCUK VE AİLE KORUMA PLATFORMU 2020'de 55 STK, sonra 60 STK ve alanında uzman 21 bilim insanının birleşmesi ile kurulan bir oluşumdur. Bu platformun kısa adı, DÜNYA ÇAKOP'tur: Dünya Çocuk Aile Koruma Platformu. Aile ve aile bireylerinin sağlıklı gelişimlerini sosyolojik, psikolojik, biyolojik, fizyolojik kültürel her türlü alanda normal fıtratı tehdit eden cinsel yönelim bozuklukları veya aileyi tehdit eden her türlü bireysel veya toplumsal sorunlara karşı çözüm üretme, toplumun en küçük yapı taşı olan aileyi korumak amacıyla aile konusunda proje ve politikaların oluşturulma sürecinde aktif örnek rol üstlenme, evrensel düşünüp, yerel ve özgün çözümler üretme, çalışmaları uluslararası düzeye taşıyarak dünya ülkelerine örnek teşkil edecek başarılı çalışmalar ile aile ve aile bireylerinin sağlıklı gelişimini sağlamak amacıyla sağlıklı nesillerin yaşadığı bir toplum ve dünya oluşmasına çalışır. DÜNYA ÇAKOP yukardaki amacına uygun olarak ortak iş birliği içinde aileyi ve bireylerinin statüsünü yükseltmek, toplumdaki saygınlığını korumak, aileyi ve bireylerini tehdit edecek her türlü sosyolojik, psikolojik, biyolojik, fizyolojik sorunlara karşı ortak projeler üretmek için çalışır. Yani kısaca DÜNYA ÇAKOP, aileyi ve aile bireylerini her türlü dezenformasyondan, ifsattan ve tehlikelerden korumak için mücadele verir. Bu doğrultuda iki sempozyum ve bir çalıştay gerçekleştirmiştir. DÜNYA ÇAKOP, 21 bilim kurulu ve 6 üniversite ortaklığı ile 2 büyük sempozyum ve çalıştay düzenlemiştir. Birinci sempozyum ve çalıştay, GÜNÜMÜZ GENÇLİĞİNİN KARŞI KARŞIYA BULUNDUĞU BÜYÜK TEHLİKE ‘FARKLI CİNSEL KİMLİK YÖNELİMLERİ SEMPOZYUM VE ÇALIŞTAYI' 3-4 Ekim 2020 tarihinde pandemi şartlarından dolayı online gerçekleşmiştir. Cinsel Kimlik Karmaşalarında Talep Üzerine Terapi Yaklaşımı ve Uygulamaları ana başlığı ile AİLE KURUMUNUN İFSADININ KÜRESEL VE TOPLUMSAL BOYUTTA BİR META ANALİZİ VE ÖNERİLER başlıklı sempozyum ise 12-13 Kasım 2021'de Haliç Kongre Merkezi'nde 6 üniversite iş birliği ile gerçekleştirildi. Bu sempozyum çok ses getirmiş, cinsel kimlik karmaşası tedavi yöntemleri üzerine çözümler sunmuştur. DÜNYA ÇAKOP, üç yıldır yürüttüğü bu çalışmalarda özellikle ailelerin çaresizliği karşısında ABD'de büyük mücadele veren Psikiyatrist Dr. JOSEPH NICOLOSI'nin geliştirdiği IMTT yöntemini maneviyat psikolojisi ile birleştirip yeni bir ekol oluşturmuştur. Kendi rızaları ile travma yaşayan bireylerin elinden tutan DÜNYA ÇAKOP BAĞLANMA VE TRAVMA EĞİTİMLERİ vermeyi kendine görev edinmiştir. Yapılan uygulamalar ile birçok gencin yaşadığı farklı cinsel kimlik yönelimlerinden sağlıklı bir bireye dönüşmelerine şahitlik etmek, azim ve kararlığımızı artırmıştır. Küresel güçlerin son dönemde çocuklar ve gençler üzerinde kurmaya çalıştığı bazı olumsuz yaklaşımlara karşı aile ve aile bireylerinde bir farkındalık oluşturup bilgilendirmek için eğitmen yetiştirmek amacı ile ÇAKOP AKADEMİ kurulmuştur. Bu akademiden yetişen terapistler ile okullarda ve farklı kurumlarda gençleri ve ebeveynleri bilinçlendirmeye çalışmaktayız. Cinsel kimlik karmaşası yaşayan bireylere yardımcı olmak amacı ile sağlıklı yaşama geçmiş bireylerin dönüş hikâyelerinin yayınlandığı videoları çevirip topluma faydalı olmaya çalışmaktayız. Ayrıca 30 çevirmenin çevirmeyi reddettiği “Eşcinsel Hayat Tarzının Sağlık Tehlikeleri” isimli 770 sayfalık kitabı çevirtip Kaknüs Yayınevi'nin basmasına öncülük etmiştir.

Ett långt samtal om drivkraften att bli bättre än pappa, gymnasiefesterna på Lidingö och varför Philip Andersson är superettans bäste back. Det och mycket mer när Landskrona BoIS-podden möter Melker Jonsson. BoIS-mittbacken Melker Jonsson kom till HD:s redaktion och pratade länge om sin resa tillbaka till nordvästra Skåne. I avsnittet pratar stockholmaren bland annat om: * När han var sekunder från att gå miste om sin allsvenska debut på grund av att han glömt tröja och benskydd. * Baksidan med att vara son till före detta landslagsspelaren och Premier League-proffset Mattias Jonson. * Namndetaljen som indikerar att Melker Jonsson vill ta en egen väg. * Tiden då fester och kompisar var minst lika viktigt som fotbollen. Sen kom ett vägskäl. * Att aldrig ta fotbollen på ett lekfullt sätt och varför det brunnit till i skallen när lagkamrater har skojat om fotboll. * Livet i Helsingborg. * Flytten till BoIS och långa avtalet. * Vänskapen och valsnacket med lagkamraten Albin Linnér. * Därför tycker Melker Jonsson att Philip Andersson är superettans bäste back. * Emotionella avskedet från Djurgården och drömmen om att avsluta karriären i Stockholmsklubben. * Tiden som praktikant hos Djurgården där han bland annat byggde en bänk på Kaknäs. * Anledningen till att han först inte vågade flytta till Djurgården. * Tränaren som gjorde Melker Jonsson intresserad av videoanalys. * Därför ser han sig som mittback i stället för mittfältare. * Därför knackar han inte på tränarkontoret och frågar varför han inte spelar mer. * Smärtorna mot Norrby. * Allsvenska potentialen i BoIS. Nästa år vill Melker Jonsson slåss om allsvenskt avancemang.

Det här avsnittet släpptes ursprungligen 2019-01-14. Hoppas ni har en härlig sommar!   Killarna inleder det nya året med ett avsnitt om molnrädsla. De diskuterar även varför Kaknästornet stängs ner för allmänheten och nyheten om att en serverhall i Norrtälje blivit utsatt för intrångsförsök.

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […]Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […]Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […] Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

Varje tisdag-fredag sänder vi Daily Show på https://www.patreon.com/studioallsvenskan. Signa upp dig nu!Studio Allsvenskan tog sig till Djurgårdens gym på Kaknäs för att sitta ner med en av Allsvenskans bästa spelare 2021, Hjalmar Ekdal.Det handlar om tiden i BP och i USA dit han reste och återupptäckte kärleken till fotbollen.Han berättar om när han värvades till Frej och vad som egentligen hände under den turbulenta tiden med Hammarby.Det blir också en del om vad Henrik Rydström och Sirius har betytt för honom och om Bosse verkligen tog sig till pappa Lennart Ekdal och deras hus. Bromma för att signa Hjalmar?Givetvis blir det också en del om när och var han och brorsan Albin kommer spela tillsammans snart? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi drog ut till Kaknäs och träffade serieledarna Djurgården. Vi satte oss ner med både tränaren Kim Bergstrand och med stjärnan Mange Eriksson, det blev ett snack om tabelläget, derbyt mot AIK och vad som ligger bakom ett väloljat maskineri. Först ut Kim Bergstrand följt av Magnus Eriksson, från en bänk vid träningsplanerna ute på Kaknäs.För att få fler avsnitt av oss, signa upp er på Patreon och lyssna på Daily Show: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas Lagerlöf är en av två huvudtränare i Djurgården och vi fångade honom inne på gymmet på Kaknäs för ett snack om taktik, ledarskap och träningsmetoder.Det handlar om antalet timmar svenska lag tränar i förhållande till utländska lag, om hur man håller spelare nöjda trots att de inte spelar och senaste uttalandena kring Kevin Walker. För att höra hela avsnittet bli Patreon och lyssna här: https://www.patreon.com/posts/taktik-ledarskap-43821569 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SIGNA UPP ER PÅ PATREON FÖR ATT FÅ FLER INTERVJUER OCH BONUSMATERIAL: patreon.com/studioallsvenskanDet är nästan exakt tre år sedan som Jesper Karlström gästade Studio Allsvenskan senast.Efter det har han vunnit cupguld och SM-guld och blivit lagkapten. Han har dessutom gått ut och berättat om sin diabetes och på det sättet hjälpt massor av unga människor som också drömmer om att bli fotbollsspelare och som har den sjukdomen.Vi pratar om säsongen som varit, de resterande matcherna, om proffsäventyret i Ryssland som försvann, om rubrikerna om kaos från Kaknäs, om att det är lättare att se MFF vinna än något av de andra Stockholms-lagen. Han berättar också om sina egna misstag som ung när han inte kunde ta att inte få starta varje match.Vi snackar om spelet i Europa och hur han tycker att svenska klubbar ska göra för att hävda sig bättre i de europeiska cuperna.Missa inte detta maxade avsnitt med Djurgårdens fanbärare Jesper Karlström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag handlar det om Ola Toivonen till Malmö FF, om IFK Göteborgs grymma värvningar och så undrar vi vad som hände med Bajens tidigare målvakt, Gianluca Curci. Dessutom dunkar vi in ett nytt segment i programmet, nämligen Ute och Inne-listan.Birro berättar också exklusivt om Daniel Kindbergs memoarer som han skrivit.Vi tar också ett grepp på ryktena runt Örebro SK, hyllar Bajen Ultras och älskar att Kim Bergstrand använder uttrycket ”Kaknäs-overallen” om Ajdarevic. Finns överallt där du hittar dina poddar. Bli Patreon på: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En konstvandring i skogen bakom Kaknästornet, cool jazz från Sydafrika. I dessa tider behöver vi konst och kultur mer än någonsin. Men varför är Sverige så snåla mot sina konstnärer? I Berlin fick kulturutövarna 5 000 € direkt på sina konton, här hemma väntar alla fortfarande på pengar. Vi pratar konst, pengar, kåkstäder och klimat i årets åttonde avsnitt av Global Podd. Dessutom: Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff om hur våldet mot kvinnor ökar som en följd av pandemin.   Medverkande: Carina Wahlberg, svensk konstnär i Berlin. Mats Bigert, ena halvan av konstnärsduon Bigert & Bergström. Ulrika Källén, verksamhetschef på Klys, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd.  Nduduzo Makhathini, en av Sydafrikas största jazzmusiker. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna och nyvald ordförande för samarbetsorganisationen CONCORD. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Kulturlivet på institutionerna är till stor del stängt. Istället har några konstnärer tagit initiativet och gjort en snitslad konstbana i skogen vid Kaknästornet i Stockholm. De kallar den "Tyst Vår". Karsten Thurfjell träffar Mats Bigert som visar ett eget verk i skogen på Djurgården och som har varit med och gjort utställningen "Tyst Vår". Alla är välkomna att följa den karta som visar var konstverken finns och med säkerhetsavstånd uppleva en konstutställning i det fria. Länk till kartan för att hitta konstverken: Karta utställningen "Tyst vår" SUNNE AKADEMIE BOKLUDD LÄSER HELST SMALT OCH FRANSKT Sunne Akademie Bokludd består av människor som bott lite varstans i världen och Sverige men som alla nu verkar ha enats: Värmländska Sunne är bästa platsen att bo och läsa i. P1 kultur hälsar på en kväll när de ska prata om "Testamente" av Nina Wähä. Det besöket hos en av de fyra bokklubbar som är med och utser vinnaren  Sveriges Radios Romanpris i år. KLASSIKERN OM GÖSTA BERLINGS SAGA Det är 200 år sen nu, kavaljererna styrde på Ekeby i Värmland, ledda av den karismatiske avsatte prästen Gösta Berling, i Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Boken fick ett ljumt mottagande men den 33-åriga författaren lät sig inte nedslås utan trodde på sin möjlighet att kunna försörja sig på sitt skrivande. Katarina Wikars läser om en roman som hon fortfarande tycker hypnotiserar genom sitt myller av detaljer och rika persongalleri. LÄSNING I CORONATIDER I dagarna kommer Jan Stolpes nyöversättning av Albert Camus roman "Pesten" ut. En bok som nått nya försäljningsrekord i många länder efter att coronapandemin paralyserade världen. Anna Tullberg har läst om Pesten, men även Paolo Giordanos nyskrivna essän "Smittans tid". Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Vi fick en sittning med guldtränarna Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf.Vi pratar givetvis om säsongen och guldet. Vi pratar om första året i DIF. Vi pratar Kaknäs. Vi pratar 2020.Vi pratar en hel del mer.Gäster: Kim Bergstrand och Thomas LagerlöfProgramledare: Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi fick en sittning med trion som ligger bakom kontot Kaknäsorna. Förutom allmänt surr om DIF och näsornas bakgrunder - får vi en topp 10 lista levererad. Mycket nöje!Medverkande: Borren, Snoken och Slangen.Programledare: Nils Ek och Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi fick en sittning med trion som ligger bakom kontot Kaknäsorna. Förutom allmänt surr om DIF och näsornas bakgrunder - får vi en topp 10 lista levererad. Mycket nöje!Medverkande: Borren, Snoken och Slangen.Programledare: Nils Ek och Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På söndag ställs serieledande Djurgården för en tuff uppgift när Malmö väntar på bortaplan. Hör våra tankar inför matchen!Vi pratar en del om Kaknäscupen, Truppen, Erik Berg och Felix Beijmo.Medverkande: Fabian Ahlstrand och Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Söndagen 14/7 är det dags för JK-dagen. DIF tar emot malmö och det vankas Open Air. Vi fick oss en sittning med Viktor Adolfsson och Roberto Karlsson från Järnkaminerna.Vi pratar en del om JK, Rädda svensk fotboll, Open air, Hockey och Kaknäscupen. Vi pratar en hel del mer.Prenumerera på DIFpodden och sprid ordet vidare.Medverkande: Viktor Adolfsson och Roberto KarlssonProgramledare: Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 30 av Fotboll Sthlms podcast så är Mårthen Bergman och Oskar Månsson på Kaknäs där de träffar Djurgårdens lagkapten Marcus Danielsson. Innehåll JOBBET VID SIDAN AV FOTBOLLEN - Pluggandet med MFF:s Erik Larsson - Henrik Berggrens hjälp till att kirra jobb - Behovet av stimulans vid sidan av sporten FLYTTEN FRÅN SUNDSVALL- Att ingen brydde sig om vad han gjorde där - Bo hemma hos mamma - Träna ensam i en idrottshall i Eskilstuna - Att bara skita i det och lägga ner TIDEN I DJURGÅRDEN- Naturligt med kaptensskapet - Vad han lärde sig av Jonas Olsson - Att det är i Djurgården han vill vara Lyssna på podcasten i iTunes Vi vill tacka vår samarbetspartners NordicBet. Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll. Gillar ni beatet så lyssna på Calimano - Början På Nånting. Fotboll Sthlm på Twitter, Facebook, Instagram

Killarna inleder det nya året med ett avsnitt om molnrädsla. De diskuterar även varför Kaknästornet stängs ner för allmänheten och nyheten om att en serverhall i Norrtälje blivit utsatt för intrångsförsök.

Ett bortglömt lyssnarämne! Thomas har slarvat bort ämnet men som tur var har lyssnaren som skickat in förslaget hört av sig igen så därför presenterar ekiv stolt: Kaknästornet! Johan och Thomas berättar allt de vet och tror sig veta om Stockholms mest kända torn! Inlägget 201. Kaknästornet dök först upp på En Kvart i Veckan.

Studio Allsvenskan träffar Djurgårdens tränare Özcan Melkemichel på Kaknäs. Vi pratar bland annat om att kontraktet med Djurgården håller på att gå ut och vad som händer nu. Pratar han med Bosse om att förlänga? Özcan avslöjar också att han ska träffa en agent som vill representera honom och att han haft europeiska klubbar efter sig tidigare. Vi snackar också om alla mittbackar i Djurgården – hur ska DIF spela? Tino Kadeweres skada, att han vill värva en ny anfallare, vad som egentligen hände med Buya Turay-affären som aldrig blev av och mycket mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 189 av Sveriges nyfiknaste fotbollspodd gästas av Jonas Olsson. Djurgårdens mittback talar om rollen som lagkapten och de jobbiga frågorna han ställer, om jakten på SM-guld och att vinna en titel med klubben, om han funderar på att sluta nu när Källström lagt av och Isaksson kör sista säsongen, om hur nära det var att han lämnade Dif, om frustrationen kring öppenheten på träningsanläggningen Kaknäs och kontakten med Sebastian Larsson och Ola Toivonen som ryktas till klubben.Dessutom berättar Olsson om frustrationen över att landslagskarriären fick ett trist slut, om relationen med Erik Hamrén, om förvåningen över att Sverige nådde VM i Ryssland, om synen på om Zlatan ska med till VM eller ej och att det går att hantera stora stjärnor i ett kollektiv med starkt ledarskap.Naturligtvis talar mittbacken om åren i Premier League, om synen på Victor Nilsson Lindelöfs premiärsäsong, om hur det svider när West Bromqwich har det tungt, om avtackningen på the Hawthorns, om vad han vill göra i framtiden när skorna är på hyllan och varför det inte blir något avslut i moderklubben Landskrona Bois. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1200-talet skapade förutsättningarna för Stockholms unika nationalstadspark. Det menar Clas Tollin som guidar runt bland klosterjordar och jaktmarker runt Kaknästornet. Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens. Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok. Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan. Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll.

Vi sammanfattar vår upplevelse av historiens hittills mest vinstinbringande skräckår. Tomas lyfter fram en av världens bästa sämsta skådisar och Lars prövar en psykologisk teori kring varför vi ägnar en så stor del av våra vuxna liv åt skräck. Vi pratar också om: Stephen King, Mr. Mercedes, The Mist, The Dark Tower, Gerald's Game, Carel Struyken, 1922, Thomas Jane, Möss och människor, Vredens druvor, John Steinbeck, Térèse Raquin, It, Det, Andy Muschietti, Javier Botet, Bill Skarsgård, Mumintrollet, Anders Fager, För Gudinnan, Kult, Evas första vecka som död, Kaknäs sista band, It Comes at Night, Sara Bergmark Elfgren, Norra Latin, Oliver Onions,  Mats Strandberg, Hemmet, Mikael Strömberg, De förjagade, The Void, The Killing of a Sacred Deer, Yorgos Lanthimos, Nicole Kidman, Colin Farrell, Barry Keoghan, Mindhunter, Mental Illness Happy Hour, Mark Frost, David Lynch, Twin Peaks, Fire Walk With Me, David F Sandberg, Annabelle Creation, Darren Aranofsky, Mother!, Jennifer Lawrence, Javier Bardem, Michelle Pfeiffer, Kate Murray Browne, The Upstairs Room, Veronica, Ana Torrent, Thelma, Get Out, Jordan Peele, Mattias Fyhr, Svensk skräcklitteratur, Stranger Things och Ash vs Evil Dead. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Ett rykande färskt avsnitt av podden är här! Vi kör ett litet intervjuavsnitt ifrån fotbollscupernas fotbollscup - Supportrarnas egna Kaknäscupen! Detta legendariska event gick av stapeln i lördags, och Nisse var ute med sin intervjumikrofon och stack den under näsan på spelare, fans, lagkaptener och pampar. Här har vi klippt ihop de bästa intervjuerna till en samlad halvtimme som ni gärna får ta del av. Vi låter givetvis våra intervjuoffer snacka upp derbyt också. Missa nu inte att köpa biljett till bortaläktaren. De går åt i rykande fart! SUPPORTRARNAS HALVLEK! MATCHTRÖJA PÅ! Programledare: Nils Ek Gäster: Deltagare i Kaknäscupen Produktion: Olof Ellman See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mannen som stal för få korvar, den syrliga kritiken mot Kaknästornet, veckans Twitter-storm och Laila Bagge Bagges namnkaos. Susanna Dzamic och Kalle Lind ser på veckan med monokel och VR-glasögon. Ett satirprogram inspirerat av nyheter och dumheter.

Ännu ett avsnitt av DIFpodden är ute. Det 103:e i ordningen. Det här är ett 1 timme och 40 minuter långt MONSTER till podd, där Magnus Bäckström besöker Kaknäs för att göra spelar- och ledarintervjuer inför matchen mot Sirius som spelades i måndags. Notera att avsnittet spelades in Fredag 31:e Mars, och matchen mot Sirius hade då inte spelats. Det hade inte heller blivit klart med nyförvärvet Gustav Engvall vid inspelningstillfället. SPONSOR! Volkswagen Sverige och deras briljanta samåkningstjänst www.avwayday.se Nu har inte inte längre några bortförklaringar. Alla kan ta sig till ALLA bortamatcher. TACK Volkswagen! Programledare: Magnus Bäckström Gäster: Djurgårdens IF Produktion: Olof Ellman See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu går bokcirkeln i mål med Ulf Lundells debutroman "Jack", och saknaden känns redan. Men sommaren kommer att bjuda på mer läsning - och vi tipsar om både spänning och New York-realism I den tredje och sista delen av Ulf Lundells debutroman "Jack" ska huvudperson precis till att släppa debutplatta. Han dricker lika mycket som alltid, men det är inte riktigt lika kul längre. Harald dör, 27 år gammal, och Jonny och Linnea gör slut. Jack själv kärar ner sig i Marlena - men det skiter sig det med. Hör Fredrik Virtanen och Plura Jonsson och Marie Lundström i finalen av bokcirkeln om romanen "Jack".Vi träffar också författaren Kristina Sandberg som ger tips på bra sommarläsning: Lucia Berlin's "Handbok för städerskor". Kristina och reporter Anna Tullberg diskuterar novellsamlingen.Marie Lundström har läst Lars Noréns kommande diktsamling och ser en guldfärgad sådan. Och så besöker vi Kaknäs Djurkyrkogård och pratar om Tomas Engströms väderlekstriologi.Musiken som spelas i programmet kan du lyssna på i programmets Spotifyspellista, och den hittas här: Lundströms Bokradios spellistaLundströms Bokradio går nu på sommaruppehåll - och detta är säsongens sista, ordinarie, program. Men varje lördag i sommar, med start den 25:e juni, sänds ett avsnitt av Bokcirkeln. Bokcirkeln hittar du här: BOKCIRKELN

Magnus Bäckström har tagit sig till Kaknäs och går fullständigt jävla bananas med inspelningsutrustningen. I princip varenda spelare är intervjuad inför premiären. Alla deras tankar, funderingar och farhågor inför premiären blottas, och om ni inte var taggade för premiären innan det här, så blir ni det garanterat nu. Ta er till Kaknäs. Kolla in våra lirare, surra med staben, se till så att allting går rätt till. Det finns ingen fotbollsklubb i världen som är så öppen för fansen så som vårt, härliga Djurgårdens IF. Det är en sanslös massa musik i det här avsnittet. Hör av er på vår twitter, facebook eller mail för låtlista. Brasklapp: Avsnittet är klippt på ett stökigt hotellrum i Örebro relativt sent en lördagskväll inför premiären. Jag avsäger mig allt ansvar // Olof Programledare: Magnus Bäckström Gäster: Djurgårdens IF Produktion: Olof Lindh See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi skålar in det nya året och blickar tillbaka på det som just var. Tomas förklarar de smutsiga processerna bakom kulisserna som innebär att ingen av oss riktigt har sett den nya filmen av Guillermo del Toro och Lars får oväntat god användning för modeordet autofiktion. Vi pratar också om: The Hallow, Bone Tomahawk, Eli Roth, The Green Inferno, Crimson Peak, Beyond the Black Rainbow, The Final Girls, Circle, We Are Still Here, The Lazarus Effect, Hidden, It Follows, Insidious Chapter 3, Jonatan Pinter, 1007, Mikael Strömberg, Vad gör dina barn när du sover?, Värvet, John Ajvide Lindqvist, Rörelsen: den andra platsen, Människohamn, H.P. Lovecraft, Anders Fager, Kaknäs sista band, Furierna från Borås, Jenny Lundin, Escapix Förlag, Sam Raimi, Ash vs. Evil Dead, River, The Walking Dead, Beyond the Black Rainbow, Killer Klowns from Outer Space, Susan Hill, The Woman in Black och Scream. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Tärningsslag, ett skrivet äventyr och egna infall – vi snackar svenska rollspel. (Men vi börjar med det givna ämnet läsk i allmänhet och 7 Up i synnerhet.) Ett avsnitt för alla oss som minns Äventyrsspel. Rollspel: läsning, stämning, underbara illustrationer, och så ett fantastiskt tidsfördriv i spelform för de som hade fler likasinnade i närheten. Lever rollspelsvärlden igen? Fredrik hörde redan dagen efter en pappa som introducerat barn för rollspel och fått väldigt entusiastisk respons. Det kanske finns hopp om kommande generationer trots allt! Länkar ur avsnittet: Fanta hade till en början inte mycket med naturliga råvaror att göra Cool spot B&W Fido Dido Bland mutanter, drakar och demoner Äventyrsspel Releasefesten för boken Generation 64 – en bok som rekommenderas varmt av en enig podd Kärnreaktorn R1 och reaktorhallen på KTH Mutant år noll Undergångens arvtagare – rebooten av Mutant före år noll-versionen Bris brygga – äventyr till gamla Mutant Efter Ragnarök Saker Äventyrsspel gett ut Trudvang Omslagen säger mycket om hur Mutant chronicles är Paranoia Tradition Guardians – ett riktigt bra samlarkortspel med fantastiska illustrationer (och ganska lite samlande) Polaris Mutant maskinarium Simon Stålenhag Kaknäs sista band Signaler från zonen – Fria ligans podcast Ur varselklotet Diskussionen med Simon från Øredev 2015 spelpappan.se Neverwinter nights Bard’s tale Curse of the azure bonds Joacims BBS Större version av förra avsnittets bild Cannon fodder Två nördar - en podcast. Fredrik Björeman och Joacim Melin diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-6-finna-dolda-ting.html.

Det är alltid skönt att vara DIF, men det har varit lite lättare än vanligt de senaste veckorna. 5 raka! Otroligt. I det här avsnittet har Nils gått upp tidigt på morgonen för att åka till Kaknäs och titta på Djurgårdens träning. Med sig har han ett par gäster och en mikrofon (Därav det annorlunda ljudet). Det pratas om senaste matchen mot Åtvidaberg, gamla bortareseminnen och givetvis om den stora ombyggnationen av Kaknäs. Vi själv i DIFpodden kommer att hålla i en insamling som ni lyssnare givetvis är välkomna att delta i. Swisha in era bidrag på 073-7767955, stora som små, till utbyggnationen av Kaknäsanläggningen, och bidra till Djurgården Fotbolls förstärkta framtid. Märk betalningen: "Kaknäs" Programledare: Nils Ek Gäster: Robin Fredriksson, Rolle Åhman, Wille Bäckström Klippning: Olof Lindh See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vindkraften hyllas som framtidens energikälla och i Sverige byggs det vindsnurror som aldrig förr. Men branschen vittnar om hur kommuner kräver bolag på pengar för att säga ja till större vindkraftsetableringar - hur ren energi ofta handlar om tvivelaktiga pengar. Pulkabackar, upplysta skidspår och skoterleder. Det är några av sakerna vi hört att svenska kommuner kräver för att vindkraftsutbyggnaden ska kunna ta fart. I Sveriges nns det i dag drygt 2000 stycken vindkraftverk - ofta lika höga som Kaknästornet. Och just nu byggs det ett vindkraftverk om dagen. – Det är inte så ofta det bjuds stora investeringar i landsbygden och här nns det ju en chans att få vara med och få en del av tårtan. Skulle du kalla det rättsosäkert? – Absolut. Det kan inte vara det samhälle vi vill ha. Det kan inte vara meningen att våra politiker menar att man ska betala sig fram. Att den som betalar mest kanske får ett ja först. Men vi börjar från början. I Sverige ska vi satsa på grön energi. 2009 beslutade regering och riksdag om ett nytt nationellt mål i energipolitiken. År 2020 ska hälften av all energi vara förnyelsebar. Och där spelar vindkraften en viktig roll. Samma år, 2020, ska det nnas förutsättningar för vindkraften att producera ungefär tre gånger så mycket som vi producerar idag. Och då måste det byggas. Kommunen måste aktivt säga JA För att underlätta den här utbyggnaden bestämde man sig att förenkla tillståndsprocesserna, att göra ansökningarna om att få bygga vindkraft lite enklare och lite snabbare. Agne Hansson är en av regeringens fyra vindkraftsamordnare och berättar att en sådan ansökan tidigare kunde ta era år. – Den gamla tillståndsprocessen var ganska bökig. Du kunde överklaga på samma argument ungefär tre tillfällen. Och då anmälde vi till regeringen att det var väldigt krångligt och tog lång tid och ville ha en ändring. Den 1 augusti 2009 infördes nya bestämmelser som skulle snabba på processerna. Bland annat bestämde man att det är länsstyrelserna som ger tillstånd till stora projekt med er än 6 vindkraftverk, och kommunen som handlägger de mindre verken. Men precis innan förslaget klubbades igenom kom kritik från Sveriges samlade kommuner, som menade att de med lagändringarna inte skulle få tillräckligt mycket att säga till om. I sista stund lade regeringen till det som i praktiken blir ett kommunalt veto: kommunen måste aktivt säga JA till de större verken för att vindkraftsplanerna ska bli verklighet. Svarar kommunen inte alls, blir det automatiskt ett NEJ. – Ingen politiker skulle kunna fatta beslut som går så diametralt mot kommunernas vilja skulle ha varit och då ändrade man ju det och kom fram till att man skulle låta kommunerna säga sin mening i det här, och så kanske ingen tänkte då att det här blev ett veto då. Beslutet behöver inte motiveras och kan inte överklagas. Vi har hört att det här drygt tre år gamla tysta vetot systematiskt används för att pressa företagen på pengar – att kommuner för att säga JA ställer krav på ekonomisk ersättning. Det kallas vanligtvis bygdepeng eller bygdemedel och pengarna har vi hört nansierar bland annat pulkabackar, cykelbanor och skoterleder. Men trots att regeringens planeringsmål inte är hotat, kommer det visa sig att den här så kallade bygdepengen är juridiskt tveksam. Vissa hävdar till och med att den är olaglig. I ett snöigt Linköping möter vi projektledaren Rolf Pettersson. Han arbetar för vindkraftsbolaget RGP Vindkraft och berättar att han själv varit med om det här: krav på ekonomisk ersättning. "Det är mer eller mindre utpressning" – Det var faktiskt ganska nyligen jag ck papper på det, att kommunen hade ställt det som krav, eller någon politiker att de ville ha en bygdepeng. Tror det var 1 procent. För att säga ja till det här. Det är mer eller mindre utpressning kan man säga. Kommunen Rolf Pettersson pratar om är Ydre – som i offentliga dokument skriver rakt ut att kommunens tillstyrkan sker under förutsättning att företaget betalar ut en så kallad bygdepeng. Vi ringer upp kommunstyrelsens ordförande: centerpartisten Sven-Inge Karlsson. – Ja det står det, det vet jag. Men det är en förhandling tycker jag att vi kallar det så länge.! Fast det står ju att det är ett krav? – Ja det kanske står som ett krav men det får man rucka på. Jag vet inte om det är hållbart i längden, lagligt. Det vet jag inte. Sven-Inge Karlsson vet alltså själv inte om kravet på bygdepeng håller juridiskt - om kommunerna får begära pengar för att säga ja. Men i dokumenten från oktober 2012 står det svart på vitt – att kommunfullmäktige ger bygglov under förutsättning att vindkraftföretaget skulle betala 1% av bruttoproduktionen i bygdepeng. Men varför formulerar ni det såhär då? – Jag kan inte förklara det. Men jag vill inte skylla ifrån mig, och det står som det står. Men har man uppfattat det på annat vis får vi ta en diskussion! Men du var med på det här mötet? – Ja, jag har varit med på hela tiden Så varför kan du inte förklara dig? – Vi vill ha en bygdepeng. Men man kanske inte klarar sig lagligt, det vet jag inte. Rolf Pettersson igen. – Man kan ju komma med ngn slags bygdepeng frivilligt som jag känner till. Men 1 procent låter mycket som man kör med här då. men just det här att en kommun ställer krav att om vi ska säga ja, ska det nnas en bygdepeng här. Det känns juridiskt tveksamt. Men vi undrar: är det er kommuner som gör såhär – kräver ekonomisk ersättning för att godkänna ett projekt? Och är det här verkligen lagligt? Vi har gått vidare på tips, begärt ut yttranden från Energimyndigheten och läst vindkraftspolicys – som många kommuner har som tillägg till sina vanliga översiktsplaner om hur man ska bygga inom kommunens gränser. Där har vi hittat elva exempel där kommuner har skrivit in bygdepengen som ett krav för att de ska säga ja till vindkraftsetableringar. Beroende på hur många vindkraftverk det är, och hur mycket energi de levererar, blir det olika mycket för varje kommun- men det kan handla om ett par hundra tusen kronor om året. "Det ska inte vara några villkor" Maria Stenkvist är handläggare på Energimyndighetens vindenhet. Vi fångar henne mitt i eftermiddagsruschen på Stockholms central. Hon och Energimyndigheten har era gånger gjort sin ståndpunkt om det kommunala vetot tydlig: – Det ska bara vara, i beslutet ska det bara vara ett ja eller ett nej. Det ska inte vara några villkor och inte någon ekonomisk ersättning. Redan 2010 - ett år efter att vetot infördes - ck Energimyndigheten indikationer från branschen att det inte riktigt fungerade som det skulle. Myndigheten skickade då ut en enkät till företag och berörda myndigheter för att se hur det stod till. På vissa håll gick tillståndsprocesserna inte ens snabbare, utan långsammare. Och så hörde man talas om just det här: att kommunen använde sin vetorätt som förhandling för ekonomisk ersättning. – Vi har uppgifter att det förekommer men det går inte att veriera eftersom ingen är beredd att ställa sig bakom det för att det då kan skada en projektör om man pekar ut kommun. Vi har även pratat med branschen och där vill man inte heller göra en bedömning av hur stort problemet är. Vi vet att det förekommer, men jag tror inte att vi kommer längre än så. Vi uppfattar att det här underlaget från 2010 är tillräckligt för att se över lagstiftningen, säger Maria Stenkvist. Att man borde se över lagen tyckte även dåvarande miljöminister Andreas Carlgren i februari 2011. Han övervägde att ta bort det kommunala vetot helt - på grund av den oförutsägbara faktorn – att till exempel lokal opinion kunde påverka politiker att säga nej. Men ett par månader efter utspelet ersattes han av nuvarande miljöminister Lena Ek, som inte valt att göra det till en stor politisk fråga. Under de senaste två åren har vetot levt kvar oförändrat. Maria Stenkvist är kritisk. – Vi tycker fortfarande att hur man tillämpar regeln är ett problem. När det gäller vindkraft är det kommunala tillstyrkan ett problem som man bör göra något åt. Vi tror att genom ökad kunskap kan man tillämpa regeln på ett bättre sätt. Med den gamla lagstiftningen var bygdepeng inte någon kontroversiell fråga. Det är i kombination med kommunens vetorätt som problemet uppstår. Kaliber lyfter på luren och ringer runt till 10 stycken av landets vindkraftsprojektörer: företagen som planerar, bygger och förhandlar med kommunerna. Alla vi pratar med upplever att systemet som det ser ut idag är rättsosäkert. Majoriteten har varit med om att kommuner krävt pengar för att säga ja till projektet. Kohandel är ett ord som dyker upp, utpressning ett annat. Hanna Lind arbetar som miljökonsult på vindkraftföretaget Triventus Consulting. – Min erfarenhet är att det är ganska vanligt framför allt i Norrland att kommunerna kräver bygdepeng. Det har både jag och mina kollegor varit med om. Det är nåt som ofta efterlevs, för vill man bygga en park får man följa det kommunerna säger, men det är fel juridiskt. Det nns inga andra verksamheter där man måste betala för att få igenom tillstånd. Skulle du kalla det rättsosäkert? – Absolut Emellanåt stöter företagen själva på kritik från boende i vindkraftsområden, som menar att vindkraftbolagen genom bygdepengen mutar sig in till marker där de annars inte hade fått bygga. Den bilden delar inte Hanna Lind, eftersom kraven oftast kommer från kommunernas håll. Däremot tycker hon att det är ett problem att branschen inte protesterar mer. – Det är ju något som inte står rätt till när kommunerna kan kräva detta. Så att branschen som helhet borde väl egentligen kanske stå på sig lite mer, att uppmärksamma det. Att det inte är okej, att utpressa företag. Men tyvärr har det blivit så att man funnit sig i den situationen och anpassat sig. "Vetot en främmande fågel i vår lagstiftning" De esta vi pratat med väljer att just nna sig i situationen: men inte alla. I ett mail får vi till exempel eljätten Eons ståndpunkt: de har hittills valt att backa när kommuner kräver bygdepeng, eftersom man inte anser sig ha rättsligt fog för det. Vindkraften ska byggas för att det nns en konsensus kring behovet av mer förnyelsebar energi – inte för att vi betalar för det, skriver kommunikationschefen Mattias Henneus till oss. Men andra, mindre bolag har inte den möjligheten, berättar era vi pratar med. Ofta har man gjort tekniska utredningar kring till exempel skuggor, buller och påverkan på fågelliv, i era år när man kommer till kommunens förhandlingsbord. Det är ofta arbete värt era miljoner kronor. Då är det enkel matematik som gäller: man säger inte nej till kravet på bygdepeng: eftersom man förlorar ännu mer pengar på att det redan utförda arbetet kanske åker ner i papperskorgen. Regeringens vindkraftsamordnare Agne Hansson är kritisk till systemet som det ser ut idag. – Det blev väldigt olyckligt. Därför att det här vetot är en främmande fågel i vår lagstiftning. Det nns ingen miljöfarlig verksamhet som är så omgärdad av restriktioner som miljövänligt tillstånd för vindkraft. Agne Hansson är en av de fyra personer som är anställda av regeringen för att övervaka och underlätta utbyggnaden av vindkraft. Han har arbetat som vindkraftsamordnare sedan 2006 och upplevt tiden både innan och efter vetot. – Det var ju en olycklig tillkomst av det här, att man inte tänkte igenom det mer noga och förutsåg de här problemen. Då hade man förmodligen också hittat en bättre väg, tex genom att ge överklagansmöjlighet eller annat. Det var nog ett förbiseende. Det var min bedömning. Nästa Rättvik... När man anländer till Rättvik med tåg är det stora, vita kommunhuset något av det första man ser. Gräsmattan framför pryds av skulpturen Rättvikshästen, en slags ljusgrå variant av dalahästen och som ses en symbol för bygden. En trappa upp sitter Inge Östlund - centerpartistisk kommunpolitiker i Rättviks kommun och ivrig förespråkare av bygdepeng. Han menar att utbetalningen av bygdepeng för honom är en självklarhet. – Det här är ju hela bibban där vi pekar ut områden, sen nns det ju en del där vi skriver vad vi vill. Rättviks kommun är en av kommunerna som skrivit in kravet på bygdepeng i sin vindbruksplan. Minst 0,5 % av bruttoproduktionen ska gå tillbaka till bygden. – Här har vi bygdepeng. Rättvik kommun har antagit riktlinjer vid kommersiella anläggningar i Rättvik. Inge Östlund själv tycker vindkraftverken är ganska na men är medveten om att många tycker att de stör landskapsbilden. Bygdepengen blir då viktig för att vindkraftsprojektet inte ska stöta på så mycket motstånd i bygden, säger han. – Det är viktigt att kommuner är med och styr i processen i ett tidigt skede. För går det för långt och man har skrivit ett saftigt arrende så är det svårt att komma åt ytterligare en del av kakan, utan bygdepengen är någonting som ska ligga i botten för en exploatering tycker jag.  Skulle ni kunna tänka er att använda ert veto annars? – Ja alltså. Det är ju fel egentligen. Om man ska behöva använda vetot för en bygdepeng. Men det är fullt möjligt. Och det är nog så. Att vi skulle nog kanske vara beredda att göra det om det skulle dras till sin spets vid en kommande exploatering om vi inte skulle lyckas få loss något återföringsmedel. Han förstår inte kritiken om att systemet det skulle vara rättsosäkert, eftersom pengarna Rättviks kommun förhandlar om inte går in i kommunkassan utan till en separat fond. Sen kan boende och företag i det berörda området söka pengar från fonden till olika lokala projekt. 2012 delade man ut 288 000 kronor till bygden. Bland annat har man på så sätt nansierat upplysta skidspår, ommålning av hembygdsgården och en brännbollsturnering. När Rättvik för två år sedan uppdaterade sin vindbruksplan skickade man som brukligt ut den på remiss, bland annat till Energimyndigheten, som upplyste om att de ansåg kravet på ekonomisk ersättning som direkt olämpligt och som något som saknar rättskraft. I ett utlåtande svarar då Rättvik bland annat att ”om boende i Rättviks kommun ska kunna acceptera att naturtillgångar i deras närområde exploateras krävs också att de får sin del av kakan”. Men varför ett svar på tal istället för att helt enkelt lyda myndighetens råd? Inge Östlund igen. Beskrivs ofta som ett norrlandsfenomen – En kommun är ju suverän att besluta vad den vill så länge ingen överklagar. Vi menar att den här linjen kör vi och vi är inte ensamma utan det är många kommuner som tagit efter det här. Sen får väl Energimyndigheten tycka något annat då. Men om man där på energimyndigheten är måna om att vi får en energiomställning värd namnet, då ska man denitivt anamma bygdepeng. Det är ett av de bästa smörjmedlena som nns, för att slippa osämja vid en exploatering. Men de menar att de skulle kunna ses som olagligt? – Det får stå för dom. Det handlar inte om det från våran sida. Här vill vi se till att folk håller sams och vi tycker det är positivt. Sen vet jag att det nns alla möjligheter för riksdag och regeringen att ta bort det kommunala vetot, men så länge man har det får väl vi nyttja det så länge som det behövs. På Högskolan Dalarna i Falun träffar vi Mattias Gradén, som är kulturgeograf och har forskat om bygdepengens betydelse för ett vindkraftsprojekt. Han menar att själva idéen att ett samhälle ska få ekonomisk kompensation för ett intrång inte är ny. – Det är inget historiskt konstigt att pengar från sådant här hamnar i bygden. Man kan kolla på skogsägande och här i Dalarna och här har man besparingsskogar och de pengarna stannar alltid i bygden för de går ju till fastigheterna och inte till ägarna. Så det är inget konstigt tycker jag. Bygdepengen beskrivs ofta som ett norrlandsfenomen. Mattias Gradén bekräftar att det för några år sedan var en fråga främst i landskap som Härjedalen, Jämtland och Norrbotten. Men nu rör sig idéen om ekonomisk kompensation sakta men säkert allt mer mot söder, menar han - och det genom hörsägen. – I ett projekt när en exploatör börjar bygga tittar man mycket på vad som skett i andra likadana projekt och så använder man det som ett argument, man hämtar idéer från grannkommunen: här i Falun till exempel, har man tittat på Rättvik. Man tittar på vad som händer hos grannen. Och så tar man upp det här, och så yttar sig fenomenet då, från norr till söder då. Vindkraften är viktig för det globala miljöarbetet men det är otydligt hur den egentligen hjälper den lokala bygden, menar Mattias Gradén. Varför bygga just här, tänker många. Bygdepeng skulle då kunna vara ett sätt att hantera det här - att läka såren, som han säger. Idag är det för få personer som direkt får något tillbaka av en vindkraftsetablering, menar han.  – Markägare får rätt så tydliga fördelar. Arrende oftast och väg kanske. Men allmänheten kanske inte upplever de här fördelarna, eller det gör de inte. Och då är bygdepeng ett sätt att hantera det. Inge Östlund i Rättvik menar att vindkraftsexploateringen kan vara en stort uppsving för den glesnande landsbygden. – Det handlar om att bygden ska leva. Det är så jag ser det. Att här har landsbygden chans att få medel till att överleva. – I södra Sverige är man inte sådär. Många där vet inte ens vad bygdepeng är. Det känns som att det fattas inte lika mycket pengar i landsbygden där som det gör i norra Sverige. Man är mer mån om det här ju längre norrut man kommer, av förståeliga skäl. Det är färre människor och svårare att få ekonomin på bygdegård och föreningar att gå ihop. Men jag förstår det här att man vill ha pengar till landsbygden men är det egentligen vindkraftsbolagens ansvar att betala pengar så att landsbygden kan leva? – Ja det är här man tvistar egentligen. Men hur det än är så gör man ett ingrepp i naturen och på något sätt borde det komma de närboende till gagn och i de allra esta fall är man villig att diskutera en bygdepeng, om man kommer in i tid. Men om ni kräver pengar för att tillstyrka en vindkraftsplan, kan man inte se det som lite tvivelaktigt? – Det är klart att det går att vända och vrida på allting, men i mitt huvud nns det inte något tvivel på att det inte skulle vara riktigt, utan såhär kör vi. Men det råder oenighet kring hur kravet på bygdepeng ser ut juridiskt. Det nns faktiskt inget känt fall där man provat det rättsligt. Men en som har en tydlig uppfattning om frågan är Pia Pehrson: advokat och delägare på Foyen advokatrma som specialiserat sig på bland annat vindkraftsfrågor. – Det nns det inget lagstöd för att ta betalt som kommun så får man inte göra det. Och i det här fallet när vi pratar om att tillstyrka ett vindkraftprojekt enligt miljöbalken 16:4, så står det ingenstans att man får ta betalt för det man måste göra enligt miljöbalken. Man måste ta ställning som kommun, och det är inte okej enligt lagstiftningen. "Man får inte ställa krav" Pia Pehrson har representerat olika vindkraftbolag i era fall – men varken hon eller någon annan har alltså drivit en rättslig process om bygdepeng. En möjlig förklaring till att vindkraftbolagen inte anmäler kommunerna är att de är i beroendeställning, menar hon. Och tillsvidare lever många kommuner och företag på att bygdepengen juridiskt fortfarande är en gråzon. Det kan vara därför kommuner trots kritik håller fast vid kraven på bygdepeng i sina vindkraftsplaner. Dessutom menar era kommunrepresentanter vi pratat med att kravet på bygdepeng inte är ett problem eftersom de satt upp fonder eller stiftelser, dit pengarna går, istället för rakt in i kommunens kassa. Det är dock inte direkt förmildrande, menar Pia Pehrson. – Det är en gradskillnad säger jag. Men det förändrar inte situationen: kommunen får eller ska inte lägga sig i om det ska vara några pengar till ett byalag eller olika föreningar. Det är inte kommunens sak. Det får inte vara kommunen. Man får inte ställa krav. Kaliber har också varit i kontakt med Germund Persson, chefsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, som inte ser att det nns några större problem med lagstiftningen som det ser ut idag. När Pia Pehrson får höra det blir hon överraskad. – Det förvånar mig väldigt mycket att man kan säga att det här inte är ett problem, utan i det här läget är det ju inte bara företag utan också politiker som hamnar i kläm. De kommunpolitiker som ska fatta beslut och som i en liten kommun får väldigt mycket synpunkter och kanske arga påhopp för att de ska ta ställning till en vindkraftpark. Om man säger att det inte är ett problem har man nog inte följt så många vindkraftparker i praktiken, hur det går till. Pia Pehrson menar också att det är lätt att peka ut kommuner och företag som skurkarna i det här, men egentligen är det regering och riksdag som borde göra något åt saken. – Jag tycker att den här biten i Miljöbalken att man har lagt hela makten hos kommunen, att tillstyrka ett projekt, utan att det nns kriterier. Det bäddar för en situation där man begär betalt. Och det kan inte vara det samhället vi vill ha. Det kan inte vara så att vi ska betala oss fram. Att den som betalar mest kanske får ett ja först. Vi ringer upp miljöminister Lena Ek för att höra vad hon säger om att kommuner kräver ersättning för att tillåta vindkraft på sin mark - och hon är kritisk: – Jag tror att det är högst tveksamt enligt den reglering vi har som styr verksamheterna. I miljöbalken nns inget stöd för att ta ut ersättning för vindkraftsetableringar. Men samtidigt är det kommunallagen som styr vad kommuner får och inte får göra, vilket Lena Ek menar gör frågan mer komplicerad. Till skillnad från sin företrädare på miljöministerposten - Andreas Carlgren - menar Lena Ek alltså att frågan om det rättsosäkra vetot inte ligger på hennes bord, utan hos hennes kollegor andra departement. – Miljöbalken har ju inte tagit upp avgiftsfrågan eftersom det nns i den allmänna lagstiftningen. Men det var nog inte syftet att man inte skulle följa kommunallagen och de regler som nns där. Och därför tycker jag det är tveksamt att de gör på det här viset. Men ansvaret för kommunallagen ligger delat mellan bostadsdepartementet och nansdepartementet. Tillbaka till Inge Östlund i Rättvik, som medan han pratar snurrar på ett 30 centimeter högt vindkraftverk i plast. Det står på hans konferensbord och är en gåva från den förra vindkraftsprojektören som besökte byn. Kommunen har nyligen fått in ett förslag på en ny vindkraftpark, och även om det ligger ett par år fram i tiden har man redan nu diskuterat ekonomisk ersättning med företaget. Det var positiva tongångar, berättar Inge. Och egentligen är inget annat riktigt tänkbart. – När stornansen kommer och lägger en halv miljard mitt ute i skogen. Då förstod jag att här lär vi vara med på något sätt. Det handlar ju om överlevnad. Och att vi ska få någon industri på de här breddgraderna med 30-50 arbetstillfällen, det är en utopi. Det kanske händer i någon kommun men det är inte särskilt troligt. Utan vi lär ju försöka kriga på de bollar som bjuds. Reportrar: Frida Johanson och Malin Sandberg Producent: Sabina Schatzl

Die vierte Ausgabe unseres wunderbaren Podcasts wird umgetauft in ACSTHLM, denn David weilt in Stockholm. Aus diesem Anlass geben wir auch die meiste Zeit unser Wissen und Halbwissen über Schweden preis, wenn auch mit klanglichen, geografischen und zeitlichen Abweichungen. Wie immer freuen wir uns über jegliches Feedback, flutet die Kommentare !