Podcasts about kollektiva

In der heutigen Folge begrüßen wir die renommierten Gäste Prof. Dr. Esel und Dr. Teddy zur Diskussion über das faszinierende deutsche Wort "Zeug" und seine besondere Stellung in Sprache und Denken. Das Wort "Zeug" ist ein sprachliches Phänomen, das sowohl linguistisch als auch philosophisch bemerkenswerte Eigenschaften aufweist. Unsere Experten werden diese Besonderheiten aus ihren jeweiligen Fachperspektiven beleuchten. Das Wort "Zeug" nimmt eine besondere ontologische Stellung ein. Es charakterisiert Gegenstände primär durch ihre Funktionalität und Zweckhaftigkeit, nicht durch ihre bloße Existenz. Martin Heidegger hat diesen Aspekt in "Sein und Zeit" aufgegriffen und "Zeug" als fundamentale Kategorie des menschlichen In-der-Welt-Seins beschrieben. Für Heidegger existiert "Zeug" stets im Modus des "um-zu" – es steht in einem Verweisungszusammenhang und erhält seine Bedeutung durch seinen Gebrauch und seine Einbettung in menschliche Praktiken. In diesem Sinne repräsentiert "Zeug" nicht nur materielle Objekte, sondern offenbart auch unsere Art, die Welt zu erschließen und in ihr zu handeln. Aus linguistischer Perspektive besticht "Zeug" durch seine außergewöhnliche Wortbildungskraft. Als Grundwort in Komposita transformiert es das jeweilige Bestimmungswort in eine funktionale oder kollektive Kategorie. Die semantische Struktur folgt dabei verschiedenen Mustern: Es kann Substantive in Sammelbezeichnungen verwandeln, Verbstämme in tätigkeitsbezogene Kollektiva umformen oder in Verbindung mit Adjektiven wertende Kategorisierungen schaffen. Bemerkenswert ist die semantische Flexibilität des Wortes, die von der neutralen Sammelbedeutung bis zur starken Bedeutungsverengung in spezifischen Komposita reicht. Diese Wortbildungsdynamik macht "Zeug" zu einem linguistischen Sonderfall, der die besondere Fähigkeit der deutschen Sprache zur Kategorisierung widerspiegelt. Im Anschluss an die Einführung in dieser Episode diskutieren Prof. Dr. Esel und Dr. Teddy: Die etymologischen Wurzeln des Wortes "Zeug" Die verschiedenen Komposita-Kategorien und ihre Bedeutungsfelder Die philosophischen Implikationen für unser Verständnis von Alltagsgegenständen Kulturspezifische Aspekte des "Zeug"-Konzepts im Vergleich zu anderen Sprachen Inspiration: https://www.instagram.com/share/BAb3GwIFcJ

Giffarna gör något vi aldrig sett förrut, det var jobbigt att se och nu ser det mörkt ut inför sista två omgångarna. Degerfors vägrar avgöra och vem som tar den andra AS-platsen kommer bli otroligt spännande. Vi tar även hjälp av en handfull lokalreportrar för att summera omgången som varit.

Hur kan vi bygga upp smarta samarbeten för att möta framtidens utmaningar? Det ämnet diskuterar vi i veckans avsnitt av Framtidens färdigheter, där vi gästas vi av Alexander Löfgren, forskare och expert på smart samarbete.

Minns du det du minns? Och är det du tror att du minns sant? I dagens Fontänbubbel pratar vi om kollektiva minnen och vi gästas av Barbara Törnquist-Plewa, fil dr i slavistisk med särskilt intresse för kollektivt minne, stereotyper, myter och symboler. Vad är egentligen ett kollektivt minne? Kan man

Vi gästas av Carl Åhlander, supporter till Landskrona BoIS och välkomnar även Olof Möller tillbaka till studion. Det har blivit dags att summera premiäromgången av Superettan 2024.

Skriv om oss! är tillbaka med en helt ny säsong. I det här avsnittet pratar vi om något av det svåraste att klä i ord: sorg och smärta. Varför går livet och döden hand i hand? Och vad gör man när sorgen blir för tung för att bära? George Asaad och Emilio Sarkis från ungdomsrådet berättar om hur det är att växa upp i ett samhälle fyllt av våld och hur skrivandet kan hjälpa en att sörja. Alexander Zadruzny från organisationen Kollektiv sorg gästar podden och pratar om vad vi gemensamt kan göra för att stoppa men också hantera det beväpnade våldet. 

Välkomna till SOS med Evelina och Victoria!Det första avsnittet till ära har Victoria upptäckt att det finns en uppsjö av saker som heter SOS - filmer, album, ABBA-låtar (både med och utan Pierce Brosnan), och nu även denna podd. Det enda det kanske finns mer av är karismatiska, maktgalna män. Hon berättar om en av dem.Evelina har snöat in sig på bakning. Hon ska baka kolakakor, Nej, skoja. Däremot bjuder hon på sinnesjuka mängder sirap. 8,7 miljoner liter för att vara exakt.Åk med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar magi! Är det voodoo, kärlek eller Gud? Författarna till Engelsfors-trilogin berättar att man måste våga tro på magin när man skriver om den, och Nevin Berwari och Fatima Mehawes hamnar i filosofiska diskussioner.

Om livet och döden med Joel Hultdin ungdomspräst i Svenska kyrkan i Umeå Tidigare sänt den 23 februari 2023. -Och tittar man noga kan man se våra spår där, i sorgens morän. Kollektiva djupa fåror. Och tittar man extra noga ser man att det finns en riktning. För att överleva, att möta livet, möta Gud i mörkret, sätter spår. Djupa fåror i hård morän. Och tillsammans bildar dom någon slags kollektivt minne av överlevnad. Ett minne, en vetskap, om att livet vill allt. Att det är nästan oförskämt starkt. Att det är blixtrande unikt.MusikL'Apparition/We Are Not Alone med Nick Cave & Warren EllisProducentKarin Grönbergliv@sverigesradio.se

Fotbollsmatcher, konserter, politiska möten – varför dras vi så lätt med i massans vrål? I dagens Fontänbubbel funderar vi lite på begreppet kollektiv extas. Är vårt behov av att tillhöra en flock så stort att vi tar varje chans? Eller söker vi tillfällen att ge oss hän, som en saknad

Vad minns en stad? Vems liv lyfts fram och vilka erfarenheter är det som vi ska komma ihåg? I Malmö så pågår just nu flera processer som handlar om offentlig utsmyckning och monument som ska stötta oss som bor här i vårt kollektiva minne. "GLÖMSKANS ARKIV" BEVARAR MINNET AV VÅLDImorgon är det premiär för det sceniska körverket "Glömskans arkiv" på Malmö Konsthall. Hör regissör Saga Gärde; författaren Athena Farrokhzad; tonsättaren Tebogo Monnakgotla och medverkanden Kamal Masri i ett samtal om kollektivt minne och rasistiskt våld.ANTIRASISTISKT MONUMENT SKAPAS I MALMÖJust nu pågår arbetet med att skapa ett antirasistiskt monument i Malmö. Frågan om ett minnesmärke för den rasistiskt motiverade seriemördaren Peter Mangs väcktes av Malmöbor för fyra år sedan. Varför är det viktigt att skapa en fysisk plats i stadsrummet för att minnas? Samtal med projektledarna Rena Baledi och Anna Wahlstedt samt Rebecka Katz Thor som forskar kring minne och monument.ESSÄ: URSÄKTA VAR ÄR KLOCKAN? Klockorna var inte bara ett mätinstrument. De förändrade hela vår uppfattning om tid. Thomas Steinfeld funderar på hur det tickar i oss idag.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Hemsökelse" av Khashayar Naderehvandi. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "HEMSÖKELSE" AV KHASHAYAR NADEREHVANDII ett namnlöst land i en namnlös stad blir den medelålders psykologen Rakel vittne till hur en ung pojke begår självmord. Hon ser honom hoppa från taket på ett parkeringshus och hon hör hans sista skrik. Händelsen förändrar Rakel i grunden. Också för att hon förstår att det var den döda pojkens pappa, Soltan, som nyligen bad om hennes hjälp med sin olycklige son. Och hur hon avvisade honom.Rakel slutar att gå till jobbet och irrar runt i staden, besatt av att hitta pojkens pappa för att be om ursäkt. I jakten på pappan Soltan, som kommer från en plats på andra sidan det som författaren kallar ”Gränsen”, möter hon ett antal udda existenser. Tre hemlösa barn och en två och en halv meter lång man, Raymond, som hon flyttar ihop med i ett ödetorp. Samtidigt försöker Rakels mamma och bror och arbetskamrat att hitta henne, och övertala henne att återgå till sitt gamla liv.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Om livet och döden med Joel Hultdin ungdomspräst i Svenska kyrkan i Umeå -Och tittar man noga kan man se våra spår där, i sorgens morän. Kollektiva djupa fåror. Och tittar man extra noga ser man att det finns en riktning. För att överleva, att möta livet, möta Gud i mörkret, sätter spår. Djupa fåror i hård morän. Och tillsammans bildar dom någon slags kollektivt minne av överlevnad. Ett minne, en vetskap, om att livet vill allt. Att det är nästan oförskämt starkt. Att det är blixtrande unikt.MusikL'Apparition/We Are Not Alone med Nick Cave & Warren EllisProducentKarin Grönbergliv@sverigesradio.se

Nikodemus analyserar den vänsterliberala teorin om mångkultur där vissa minoriteter tilldelas särskilda rättigheter. Flera oklarheter uppdagas. https://www.mises.se/2022/06/03/liberala-tvargrander-problemet-med-tankande-i-kollektiva-rattigheter/

Ibland läser man böcker vars resonemang känns både självklara, men samtidigt helt nya. Så är det att läsa Saknad – på spaning efter landet inom oss (Mondial). Cecilia Garme och Katarina Barrling är båda statsvetare i grunden, men alla fördomar om detta yrkesskrås tråkighet kommer på skam. Detta är en poetisk skildring av saknaden efter det Sverige som nyss fanns, om den känslokorridor som förpassar denna saknad till marginalen, om hur fullt naturliga reaktioner stämplas som “fula”, varför optimister ses som mer förnuftiga i Sverige även när de får fel gång på gång, och hur boende på vissa orter – där den demografiska förändringen varit särskilt drastisk – kan känna hemlängtan fastän de är hemma. (Jag skriver också på en text med utgångspunkt i boken.)Några länkar till dagens avsnittHenrik Berggren och Lars Trägårdh – Är svensken människa? – gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedts 2006)Merle Haggard – In The Good Old Days (When Times Were Bad)Astrid Lindgren – Fattig bonddrängPer Myrberg – Trettifyran (1964)Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Nézd meg ennek a podcast-epizódnak a videó változatát: https://www.magyarbusiness.org/magyar-business-podcast --- Iratkozz fel a - sallang mentes - havi hírlevelünkre: https://www.magyarbusiness.org/Hirlevel --- Hallgasd meg es iratkozz fel: https://www.magyarbusiness.org/MBP --- Magyar Business Podcastről: https://www.magyarbusiness.org/MBP

Kollektiva minnen utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid. Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004 och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska kollektiva minnet. Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering? Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap idag. MEDVERKANDE Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Vi djupdyker i kollektiva och personliga rädslor! Hur påverkar rädslor oss? Hur kan vi ta oss förbi de rädslor som hindrar oss? Detta och mycket mer pratar vi om i detta spännande avsnitt!-Varmt välkommen på vårt retreat 17-19 september-Mer skratt, glädje och hångel åt folket-Jessica delar juni månads fokus-Den kollektiva rädslan utmanade oss att titta på våra personliga rädslor-Rädslan i sig är väldigt destruktiv för vår hälsa-Jenny om en gammal rädsla som plötsligt dök upp-Lösningen handlar alltid om att komma tillbaka till oss själva-Vi pratar om onödig respektive nödvändig rädslaBoktips: Feel the fear and do it anyway av Susan JeffersGreenmedinfohttps://www.greenmedinfo.com/Children's Health Defencehttps://childrenshealthdefense.org/Anita Moorjanihttps://Anitamoorjani.comGÅ MED I VÅRT COMMUNITY!Gå med i Game Changers Community! För personlig och spirituell utveckling och gememskap!Du kan välja mellan att vara supportande medlem eller VIP medlem. https://www.patreon.com/gamechangerscommunity SÅ HÄR STÖTTAR DU VÅR PODCAST:1. Gå med i vårt Community! https://www.patreon.com/gamechangerscommunity 2. Prenumerera där du lyssnar på oss!3. Skriv en recension på iTunes nu!Dela podden med en vän redan idag!VILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastPå Facebook:The Game Changers PodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka coaching, Vila dig till Harmoni, gå på retreat eller anlita Jessica som föreläsare.Soulplanet.se Om du vill boka Reconnective Healing eller “Nå dina mål” med mental träning.Instagram@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebookSoulplanet - Jennys sidaJessica Isegran - Jessicas sidaMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

När fler än en levande organism samarbetar så uppstår i bästa fall ett slags ytterligare, systemiskt medvetande, som är summan av deltagarna. Det är som att man kopplar in sig intuitivt på varandra, som i lagsport, musikframställning, älskog och dans, men även problemlösning och samtal. Forskning och erfarenhet visar att djur i flock, som hästar och fåglar, verkar kunna kommunicera grundläggande överlevnads- och lekfaktorer på det här sättet.   Vi har använt detta medvetet för att skriva en bok i hypnotisk dialog, som heter Unpack Your Existence, och kommer under 2021 på Amazon.  Du kan lyssna på delar redan nu i podden, de börjar med 48H i titeln. Du når oss på info@enpodomallt.se Dela gärna om du gillar det du hör, det inspirerar oss att utveckla det mentala äventyret... 

Andlighet och entreprenörskap. Hur hänger vårt energisystem ihop med vår kreativitet och vårt entreprenörskap? I veckans avsnitt möter jag Christoffer Ahlén som är energihealer och affärsrådgivare för ett samtal om hur vi kan bemöta entreprenörskap ur ett andligt perspektiv. Christoffer hjälper människor att komma igenom energiblockeringar för att skapa livsflöde, välmående och djupare kontakt med den personliga kraften. Christoffer har också många års erfarenhet som affärsrådgivare för både start-ups och globala miljardföretag. Han har även varit coach och utbildare åt en av världens främsta företagsinkubatorer. Detta är ett samtal om hur vårt energisystem hänger ihop med vår kreativitet och vårt entreprenörskap. I dagens avsnitt pratar vi om: Att frigöra energiblockeringar som håller oss tillbaka Att öppna upp för kreativ problemlösning genom vårt energisystem Att hantera ”energitjuvar” Kollektiva rädslor och hur vi kan sortera i vad som är våra egna rädslor och vad som är andras rädslor som vi kopplat upp oss på Facebook-Community Kontakta Christoffer Ahlén Kontakta Madeleine Mofjärd

Under lång tid har vi funderat på vilka de tidiga människorna på savannen var. Sedan mitten på 1900-talet har bilden alltmer präglats av forskning. Erik Isberg ser hur den också präglas av sin tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I augusti 1947 stiger Julian Huxley ut ur Unescos nyinvigda högkvarter i Paris. Ett bländande solljus skiner över trappstegen, Huxleys kritstrecksrandiga kostym är oklanderligt struken. Han är på väg att börja sitt nya jobb som generalsekreterare för Unesco, FN:s underorganisation för utbildning, vetenskap och kultur, och, tänker han sig, bygget av en ny, mer kosmopolitisk värld. För biologen Huxley vilar detta bygge på evolutionsteoretisk grund: människan är till sin biologiska konstitution samarbetsvillig och demokratisk, något som kan spåras hela vägen tillbaka till våra förfäder. Det mänskliga ursprunget skrevs efter andra världskriget samman med drömmen om en annan världsordning. Om vi bara tittade närmare på mänsklighetens evolutionära bakgrund skulle vi förstå att vi egentligen var gjorda för att samarbeta. Detta var inte första gången mänsklighetens ursprung användes för att förstå den egna samtiden. Redan 60 år före Kristus spekulerade den romerske diktaren Lucretius om inte de första människorna var av starkare virke än den bortskämda civiliserade motsvarigheten och under 1700-talet gav filosofen Jean-Jacques Rousseau uttryck för en liknande tanke, där en idealiserad bild av ett harmoniskt naturtillstånd kontrasterades mot en korrupt samtid. Men efter andra världskriget fick teorierna om mänsklighetens ursprung en ny tyngd: de skulle beläggas vetenskapligt snarare än filosofiskt. Sedan dess har skildringar av savannen och de jägare-samlare som först befolkade den blivit en egen populärvetenskaplig genre. I dag är savannen ett återkommande motiv i bästsäljande böcker som Anders Hansens Skärmhjärnan  och Anders Wallenstens Hälsogåtan. Där tas vi återigen med till mänsklighetens första stapplande steg, men nu verkar savannens invånare, som vi ska se, ha fått nya intressen. I sin bok Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, skriver idéhistorikern Erika Lorraine Milam ett slags savannens kulturhistoria från och med andra världskrigets slut. 1950-talets populärvetenskapliga berättelser om mänsklighetens ursprung betonade samarbete, allas gemensamma rötter och förmågan till kommunikation som ett essentiellt mänskligt karaktärsdrag. Ofta var de påhejade intellektuellt och finansiellt av Huxleys Unesco. Men i takt med att drömmen om en harmonisk värld började falna och kalla krigets terrorbalans ta vid förändrades också stämningen på savannen. Stanley Kubricks film 2001: Ett rymdäventyr från 1968 inleds med en scen där en människoapa slår sönder ett djurskelett med till synes meningslös våldsamhet. Den österrikiske zoologen Konrad Lorenz föreställer sig i sin bok om aggression från 1963 en utomjordings syn på mänskligheten, och landar i att denna utomjording sannolikt skulle tänka att människan varken var rationell eller moralisk, men däremot aggressiv. Kubrick och Lorenz var inte ensamma om att under 60-talet uppmärksamma människans inneboende aggressivitet. En ny generation populärvetenskapliga författare lyfte fram egenskaper som våldsamhet och dominans som definierande för de första människorna. Denna inneboende aggressivitet hade dikterat villkoren för tillvaron på savannen, där den som ville överleva var tvungen att etablera ett våldskapital. Och eftersom detta fungerat för våra förfäder, gick resonemanget, fanns det också moraliska incitament för att tillämpa samma logik på det politiska planet. Inte heller denna savann kom att bli särskilt långlivad. Milam placerar slutet för idén om The Killer Ape, den dominerande hannen som härskare på savannen, till 1980-talet. Vem var det som klev in och tog hans plats? Ingen, svarar hon. När våld och fördomar blev personliga skriver Milam, kom biologiska teorier om aggression och den mänskliga naturen att framstå som otillräckliga. Kollektiva förklaringsmodeller tappade status och när kalla krigets maktordning började luckras upp försvann även terrorbalansen hos våra förfäder. Tiden hade sprungit ifrån savannen, The Killer Ape ersatts av fria individer som lämnat stenyxorna i gräset och inte ville kännas vid någon gemensam förhistoria. Men savannens kulturhistoria tar ju trots allt inte slut här. På bokhandlarnas topplistor är den överallt, i SVT-produktioner och sommarprat utgör den en självklar fond. Snarare än att ha försvunnit verkar savannen bara ha bytt skepnad. Den förhistoria som framträder i hälsolitteraturen framstår som en fortsättning på de föreställningar som Milam beskriver i sin bok, men där det individuella är mer intressant än det gemensamma. Idag hänvisar vi inte till våra förfäder i frågor om våld och fördomsfullhet, utan de används istället för att besvara frågor om hur man ska leva ett bättre liv. På så sätt behåller savannen sina moraliska implikationer, men inte för samhället i stort, utan för den enskilda individen. Huxleys samhällsvision är ersatt av självoptimering. I Anders Hansens bästsäljare Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda,  skiljer sig savannens invånare från sina föregångare på 1900-talet på flera sätt. De är varken särskilt samarbetsvilliga eller aggressiva, däremot är de ensamma i en instabil och otrygg värld. Hansen ger dem namn som Maria och Karin, de interagerar inte särskilt mycket, utan används som exempel på olika individers förmåga att överleva i en ombytlig tillvaro och deras individuella egenskaper speglar hur vi idag fattar beslut i vår samtid. På Anders Wallenstens savann är gemenskapen större och gruppens sammanhållning avgörande för dess fortsatta överlevnad. Men målet med gemenskapen är inte, som var fallet i 1950-talets utopiska beskrivningar, ett nytt samhälle, utan hur individer, genom gemenskapens stöd, ska skapa sig ett gott liv. Samarbete och gemenskap ter sig inte som mål i sig själva, utan som medel för att individen ska förverkliga sig själv. Och individens ansvar tycks närmast absolut. Sedan Julian Huxley stod på trappan i Paris har savannens invånare gång på gång bytt skepnad, och framtidens populärvetenskapliga författare kommer sannolikt att låta savannen befolkas av ytterligare nya invånare, där rekvisitan blir kvar men ensemblen byts ut. Kanske kommer de självoptimerande savannmänniskorna behöva göra uppoffringar för varandra när pandemier och klimatförändringar drabbar deras samtida motsvarigheter. Eller så händer något helt annat. Det mest intressanta är kanske inte vilka svar savannen kan ge oss, utan vilka frågor vi tror att den kan besvara. Erik Isberg, idéhistoriker Referenser Anders Hansen, Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, Bonnier Fakta, 2019. Anders Wallensten, Hälsogåtan: Evolution, forskning och 48 konkreta råd, Bonnier Fakta, 2020. Erika Lorraine Milam, Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, Princeton University Press, 2019. Glenda Sluga, Unesco and the (One) World of Julian Huxley, Journal of World History, 21:3, 2010. Julian Huxley, Unesco: Its Purpose and its Philosophy, Preparatory Commission of the United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation, 1946.

Snällhet, är det den verkliga pandemin? Robin, Micke L och Anton nagelfar ordet snäll. Varför är det så jäkla viktigt att vara just snäll? Vi upptäcker att Micke spenderat ett helt liv att försöka vara något han knappt förstår. En straight lyssnare undrar varför vi aldrig snackar HIV i podden - det försöker killarna svara på. Högt och lågt i veckans avsnitt. Sharing is caring! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnittet handlar om KOR - KOSSOR - COWS! Bland annat den militanta islamistkossan, minröjarkossan och det KOllektiva självmordet! Avsnitt 79 kändes som ett av de roligare på länge, hoppas ni tycker om det ni också för vi hade kul! Utöver kossorna bravader pratas det en del björn (varför vill de ha våra tröjor?), själlösa marodörer i skyn samt KNULL! Och vi får för all del inte glömma minröjar-Lasse!! Soffhäng är tillbaka!

Hur kan man veta att framtiden är ljus?I Warp Institute vill vi att framtiden kommer snabbare. Det är vår mission, eftersom vi är övertygade om att framtiden kommer vara bättre än nutiden, och väldigt mycket bättre än dåtiden.I två artiklar om the Wisdom of Crowds, inlästa här, visar vi på mänsklighetens enorma kraft tack vare vår kollektiva intelligens.Del 1:

Po Tidholm: Vårt inre kaninhål. Katarina Barrling: Den kollektiva individen. Jonathan Lindström: Struts och språk. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jonathan Lindström, Po Tidholm och Katarina Barrling i veckans panel 2020-04-24 Po Tidholm: Vårt inre kaninhål.Katarina Barrling: Den kollektiva individen.Jonathan Lindström: Struts och språk.Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Po Tidholm: Vårt inre kaninhål. Katarina Barrling: Den kollektiva individen. Jonathan Lindström: Struts och språk. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar: Po Tidholm: Vårt inre kaninhål. Katarina Barrling: Den kollektiva individen. Jonathan Lindström: Struts och språk.

Po Tidholm: Vårt inre kaninhål. Katarina Barrling: Den kollektiva individen. Jonathan Lindström: Struts och språk. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Po Tidholm: Vårt inre kaninhål. Katarina Barrling: Den kollektiva individen. Jonathan Lindström: Struts och språk. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

I det här avsnittet träffar jag Annika Panotzki som jobbar med shamansk energimedicin. Hon har skrivit boken regnbågsmat och driver Conscious Life Center i Stockholm. I det här avsnittet pratar vi bl.a. om energier, det kollektiva uppvaknandet, meningen med livet och hur man sätter kärleksfulla gränser. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Året är 1946 och den kollektiva tvättstugan i stockholmsförorten Ängby har blivit en succé. Tvätt som tidigare tog flera dagar att få ren är nu klar på ett par timmar.

Har ni saknat Jesper och Niklas? Bra, för Matilda har släpat in dem i podcaststudion och de har massor av spel med sig.

Har ni saknat Jesper och Niklas? Bra, för Matilda har släpat in dem i podcaststudion och de har massor av spel med sig.

Idag pratar jag om döden och lunchen med en son. Rädslan för döden som många har och det också gör att man kan vara rädd i livet och inte leva sitt liv fullt ut.Mammas död och den buddistiska helgen. En powa är ljuset som tar oss över till den andrasidan. Vi kan gå ur med medvetandet från 3 olika platser och det påverkar om vi återföds och var vårt medvetande återföds.Ett tidigare liv som avslutar mitt liv. Men det finns ingen smärta för medvetandet känner ingen smärta det är kroppen som känner smärta och sinnena Regressioner är tidigare liv där minnesenergin från en person finns inom oss så vi kan använda den. Kollektiva medvetandet är faktist viktigare än vi tror.En vägledd ljusmeditation en powa som gav mig viktiga insikter.Ett avskedsbrev till min mamma som jag hittade i min dator när jag datorstädade See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konstnären Johanna Gustafsson Fürst skapar tillsammans med boende i Kungsmarken i Karlskrona konstverket, “Vår kollektiva hjärna”, som invigs i höst. I detta avsnitt hör vi om tankarna bakom verket och om ett spännande samarbete. Statens konstråd inledde för ett par år sedan en satsning under namnet Konst händer, som skulle resultera i nya offentliga verk i 15 olika sk. miljonprogramsområden runt om i landet. I projektet ingick att de boende i dessa områden, tillsammans med konstnären eller konstnärerna, skulle vara involverade i den process som ledde fram till verken. Mellanstaden - som omfattar tre bostadsområden i utkanten av Karlskrona: Gullaberg, Mariedal och Kungsmarken - blev en av de platser som valdes ut till projektet. Där är installerandet av ett verk nu i full gång. Konst i Blekinge-poddens producent Susanne Skog har träffat Johanna Gustavsson Fürst. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Bild: Lars Arned

Gustav kämpar på med sitt distansförhållande och har numera anammat ett psykopatiskt beteende. Christian pratar ut om sina toalettsituationer och vi diskuterar även fenomenet om det kollektiva minnet. Välkomna!

Elisabeth Hjorth, författare och etiker och Jonna Bornemark, filosof, om människor på flykt och människor i trygghet. Att tvingas leva på flykt kan märka en människa för livet. Hjärtlösa smugglare, barn i livsfarliga båtar på öppet hav, tältläger och taggtrådsstängsel. Flyktingkatastrofen kan beskrivas som en av vår tids kollektiva existentiella frågor. Men även den som lever i trygghet innanför muren kan uppleva en maktlöshet inför flyktingars grymma verklighet. Empati är grunden för humanism, men hur långt räcker den? Kan vi skapa en humanism där varje människas sårbarhet och skörhet är den gemensamma nämnaren?

Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit de största utgifterna för globala städer. Asiatiska metropoler ligger i topp när det gäller spårlängd. Men i Paris åker flest andel invånare... En podcast om städer.

Om ett människoliv varar i åttio år, varar ett samhälles i hundratals. Om en människas minnen kan leva i decennier, räknas samhällets kollektiva minnen i sekler. Men vad är egentligen kollektiva minnen? Stora historiska händelser, eller fungerar också sagor och myter? Brons i fotbolls-VM? Hasse & Tage? Hur formas och bevaras våra kollektiva myter, och inte minst: vad fyller de för funktion för samhällslivet? Är de alltid av godo, eller kan de möjligen skapa kollektiva vanföreställningar om t ex det egna folkets överhöghet? Vi behöver det förflutna nu, för att skapa framtiden, anser etnolog Birgitta Svensson i veckans samtal. Övriga gäster är Per Svensson, journalist, och Bo Isenberg, sociolog. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.

Peoples Temple, Soltempelorden och Heavens Gate är tre religiösa grupper som alla avslutade sin existens med kollektiva självmord. Religionshistorikern Peter Åkerbäck har studerat dem för att ta reda på vad som gör att vissa religiösa grupper begår kollektivt självmord, och han säger att en tydlig varningssignal är när de utvecklar föreställningar om att de inte kommer att finnas kvar på jorden i all framtid.Dessutom handlar det om bilden av indianer i pojkböcker och på film. De nordamerikanska indianerna har en given plats i den svenska kulturen, men vad är det egentligen som lockar oss så?Programledare är Urban Björstadius.