Podcasts about byggnads

Arbetslivskriminalitet är ett omfattande samhällsproblem och en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Fusk, regelöverträdelser och brott kopplade till skatter, folkbokföring och penningtvätt snedvrider konkurrensen och genererar stora summor till den kriminella ekonomin. Medverkande Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens hos Byggföretagen Katarina Lundahl (L), statssekreterare hos jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Myndigheten samordnar och leder nio myndigheters gemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet och kontrollerar att arbetsgivare följer regler om arbetsmiljö, arbetstider och utstationering av arbetstagare från annat land till Sverige. Ola Pettersson, ordförande för Delegationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04). Delegationen har i uppdrag att stödja och främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet. Den ska också öka kunskapen om arbetslivskriminaliteteten i Sverige och sprida kunskap om hur andra länder jobbar med frågorna. Peter Sjöstrand, chef för Svensk Byggkontroll, en fristående enhet som ägs och drivs av Byggnads. Enheten fungerar som ett branschtäckande kontrollsystem för att motverka fusk och bekämpa arbetslivskriminalitet inom bygg- och installationsbranschen. Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare, SNS.

Bostadspolitik.se och Bopolpodden har fått en utökad ägarkrets – grundaren Lennart Weiss jublar och menar att det gör oss starkare, bredare och bättre, samtidigt som vi behåller vår redaktionella integritet. Han kommenterar också veckans snackisar: # Sveriges Allmännyttas positionspapper om sociala bostäder – som får underkänt. # Den alltför teoretiska debatten om makrotillsynskommitténs rapport. # Debatten om begränsning av underentreprenörsled, där Byggnads position har stärkts. # Rapporten om hemlöshet från RUT – som håller väldigt ojämn kvalitet i sina analyser. Programledare: Anna Bellman.

LO:s ordförande om risken för strejk i avtalsrörelsen, om den interna splittringen kring arbetstidsförkortning och om relationen till Socialdemokraterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Lindholm var ordförande för fackförbundet Byggnads innan han valdes till LO-ordförande på kongressen i maj 2024.LO och Socialdemokraterna har en facklig-politisk samverkan. LO:s ordförande sitter i partiets verkställande utskott och LO ger varje år sex miljoner kronor till partiet, och ännu mer i valrörelser. Inför valet 2022 lade LO 50 miljoner kronor på valkampanj och på utbildningar som kom partiet till del.Förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till insynskommittén som utreder hur transparensen av partiers finansiering kan stärkas. Kommittén ska nu också utreda om arbetsmarknadsorganisationer ska behöva ha medlemmarnas godkännande för att kunna ge pengar till partier. Johan Lindholm tycker att förslaget är ”hål i huvudet”:”Det är fria fackföreningars rätt i grundlag att ta hand om sina medel och se till att att de är till gagn för våra medlemmar. Det är ingen regeringsfråga.”, säger Johan LindholmMen Johan Lindholm har själv öppnat för att LO ska se över direktbidragen till Socialdemokraterna. Sex av tio LO-medlemmar röstar på andra partier är Socialdemokraterna och många vill inte att deras medlemspengar ska gå till S.”Det finns ett missnöje hos vissa medlemmar, väldigt många oorganiserade eller tidigare organiserade eller framtida medlemmar, och det är ju klart att där är en sten som jag lyfte på lite grann och var vi landar där, det kan man diskutera.”, säger Johan Lindholm.Kortare arbetstid - men hur?Frågan om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska genomföras splittrar LO-förbunden. Istället för att driva kravet om kortare arbetstid gemensamt i den nu pågående avtalsrörelsen så utreder LO frågan internt och ska bli klara först i maj.Än är det inte klart hur mycket kortare arbetstid de ska driva, hur man ska göra med de avtal som redan förhandlat fram kortare arbetstid, och hur frågan sedan ska drivas – genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning. Johan Lindholm säger att det kan bli så att utredningen landar i flera olika förslag.”Förhoppningsvis ligger ett förslag på bordet, men det hamnar kanske på ett, två, tre eller fyra förslag, jag vet inte. Men den är viktig för landets arbetare.”, säger Johan Lindholm.Ovanligt stor lönerörelseJust nu pågår en avtalsrörelse som omfattar 3,4 miljoner svenskar. I den driver LO inte några gemensamma krav på arbetstidsförkortning. Ett av LO-samordningens förhandlingsbud 4,2 procents löneökning, det näst högsta budet under 2000-talet. Enligt arbetsgivarsidan är det på tok för högt givet de ekonomiska förutsättningarna. Johan Lindholm utesluter inte strejk för att få som de vill:”Om det inte kommer reallöneökningar i vår, då är det inte långt borta till att det hamnar i konflikt, det vill säga strejk.”.Gäst: Johan Lindholm, ordförande LO Programledare: Parisa HöglundKommentar: Anders Jelmin, Ekots arbetsmarknadsreporterTekniker: Alma SegeholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 31 januari 2025.

Hans största – och svåraste – uppgift blir att få den utländska arbetskraften att gå med i Byggnads. Men det kan gå – när facken startades var förutsättningarna sämre än i dag, konstaterar Kim Söderström. Möt Byggnads nye förbundsordförande i ett samtal om reaktionerna efter sommarpratet, konflikten med Byggföretagen, känslan av att arbetarna är utbytbara och debatten om begränsning av underentreprenörsled: ”Ett företag med utländsk arbetskraft som bara spikar golvsocklar är inget specialistföretag”. Anna Bellman programleder och Lennart Weiss kommenterar.

Ändå positivt att Niklas Wykman öppnar för att genomföra de flesta av de föreslagna lättnaderna i kreditrestriktionerna. Det rimmar illa att Orimlig Hyra anklagar hyresvärdar för överhyra och sedan själva tar ut oskäliga avgifter från hyresgästerna. Regeringen och SD är helt fel ute när de vill tvinga in fastighetsägare i platssamverkan, menar vår expertkommentator Kent Persson, som också kommenterar hyresförhandlingarna, Byggnads och Byggföretagens dilemma om UE-led – och Socialdemokraternas omsvängning i statsstödsfrågan. Programledare: Anna Bellman.

Zlatan Ibrahimovics hyrestvist, Urban Rights nya initiativ och det utbredda fusket i bostadsköerna är olika symptom på samma problem; att vi har en hyresmarknad som inte fungerar. Minskat barnafödande behöver inte betyda stora minskningar av bostadsbehovet – ekonomiska parametrar spelar mycket större roll än demografi, menar vår expertkommentator Lennart Weiss, som inte kommer att sakna riksarkitekten, har stora förhoppningar på Byggnads nye ordförande och uppmanar myndigheterna att steppa upp i kampen mot penningtvätt i fastighetssektorn: "De samhälleliga konsekvenserna riskerar att bli enorma." Programledare: Anna Bellman.

Ända sedan det sionistiska projektet bildade staten Israel har det varit bråk i området. Det är naturligt, eftersom det gick ut på att FN tog ena halvan av landet och gav bort för massinflyttning av ett annat folk. Hur skulle du reagera om FN gjorde detsamma i Sverige?0:00:00 Introduktion och nyheter.0:00:55 Presidentvalet i USA.0:10:55 Presidentvalet i Georgien.0:22:25 Regeringens vapenutredning.0:26:00 Byggnads maffiaverksamhet i Sundsvall.0:32:05 Dagens tema: Israel.0:32:20 Det judeokristna argumentet för Israel.0:44:30 Lätthögerns relation till Israel kontra islam.0:52:30 Staten Israels uppkomst. 1:02:30 Argumentet att Israel är mellanösterns enda demokrati. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Byggandet tvärnitar, byggnadsarbetare varslas, konkurserna når rekordnivåer och bostadskrisen förvärras. Samtidigt är regeringen passiva och låter Sverige bli lidande i decennier framöver. Byggnads ordförande Johan Lindholm och Byggföretagens nationalekonom Johan Deremar gästar Starta pressarna för att prata om den pågånde byggkrisen. Vad är orsaken till krisen? Vilka lösningar vill de se? Varför tror de att regeringen inte någonting? Medverkande: Johan Lindholm, Johan Deremar, Max Jerneck och Daniel Suhonen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur tidigt ska man berätta för sin chef att man är gravid och hur gör man en riskbedömning i samband med graviditet? Det och lite till får du svar på av Åsa Dahlfors, arbetsmiljöexpert på Industriarbetsgivarna och Johnny Rindebrant, arbetsmiljösamordnare på Byggnads.  Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Marianne Zetterblom. Redaktion: Helena Wahlund. Klippning: Tidernas media.

VECKANS AKTUELLT | Väntat räntebesked – men uppenbar risk att Riksbanken tar i för mycket framöver, menar expertkommentator Stefan Attefall som är kluven till Niklas Wykmans utredningsbesked; det är i grunden bra men kommer alldeles för sent – men det kan bli bra på sikt om till exempel John Hassler blir utredare. Ett intressant inspel i hyresdebatten från Fredrik Törnqvist och en välkommen win win-lösning om Sverige via småhusbyggarna kan hjälpa Ukraina. Mindre välkommet är bråket i samband med att Byggnads lämnar det gemensamma projektet mot arbetslivskriminalitet. Programledare: Nicklas Tollesson

Tyckpressen presenterar en längre eftervalsspecial med tre rödgröna profiler. Linn Svansbo är medlemsutvecklare på LO-facket Byggnads och aktiv i S-föreningen Reformisterna. Laila Vianden är röd ledarskribent och mångårig medarbetare på Dagens ETC. Henrik Jalalian leder den gröna tankesmedjan Cogito med en bakgrund inom Miljöpartiet. Du kan också läsa en version av intervjun på etc.se.Programledare: Max V Karlsson. Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Sverigedemokraterna står till vänster om M och KD i arbetsmarknadspolitiken. Det menar Sverigedemokraternas nya ordförande i arbetsmarknadsutskottet Magnus Persson som gästar Arbete och fritid. Magnus Persson välkomnar LO:s och Byggnads besked om att man kommer att träffa Sverigedemokraterna för att påverka partiets politik. Han menar att Sverigedemokraterna är garanten för att hålla emot de borgerliga partiernas önskan att sänka a-kassan. Och han anser att de regionala skyddsombuden inte längre kan utses av facken eftersom de ”politiserats”. Medverkar i podden gör också Britta Lejon som menar att den reformering av Arbetsförmedlingen som Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna förespråkar är en ”fin omskrivning för att slakta arbetsmarknadspolitiken”. Vi talar också om metoder för att få bukt med långtidsarbetslösheten, Lex Laval, att ställa krav på arbetslösa, arbetskraftsinvandring, diskrimineringslagen och varför Magnus Persson har fått smeknamnet ”fackpampen” bland partikollegorna.

André Strömqvist älskar gamla trädgårdar men även gamla hus. Och så skriver han bästsäljande böcker som ”Odlarens handbok” och den nya blivande klassikern ”Handbok för en gammal trädgård” kom ut i våras. Vi pratar om vad man ska tänka på om man har en gammal trädgård eller precis tagit över en? Hur vet man vad som funnits? Och hur får man tag i ”gamla” växter idag? Och hur får man ihop en gammal trädgård med dagens önskemål om studsmatta, jacuzzi, pizzaugn och grillplats? För första gången spelar vi in ett avsnitt på min bergsmansgård som är från slutet av 1700-talet med en trädgård som varit lite försummad. Men med Andrés hjälp får jag reda på mycket nytt om vad som funnits här och vad vi ska göra direkt i sommar och på lite längre sikt! (Det här avsnittet sänds i 2 delar). Välkommen till Inredningspodden André Strömqvist!Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden och Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info(at)inredningspodden.com och Instagram. Missa inte arkivet som finns där poddar finns med drygt 130 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. Följ podden på Instagram @inrednings_podden för att se filmer och bilder på gäster och nyheter! DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE, TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT OCH PRENUMERERA FÖR ATT FÅ NYHETSBREV PÅ INREDNINGSPODDEN.COM SÅ MISSAR DU INGA AVSNITT!NYHET för 2022 är att Inredningspodden kommer att ordna kurser och workshops med olika gäster under året! Lördagen den 12:e november är det dags för endagskursen ”Byggnadsvård i praktiken” med tidigare poddgästen GÖRAN GUDMUNDSSON på Skansen i Stockholm. Anmäl dig redan nu på info@inredningspodden.com . Prenumerera på nyhetsbrevet på www.inredningspodden.com för att få mera information! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

André Strömqvist älskar gamla trädgårdar men även gamla hus. Och så skriver han bästsäljande böcker som ”Odlarens handbok” och den nya blivande klassikern ”Handbok för en gammal trädgård” kom ut i våras. Vi pratar om vad man ska tänka på om man har en gammal trädgård eller precis tagit över en? Hur vet man vad som funnits? Och hur får man tag i ”gamla” växter idag? Och hur får man ihop en gammal trädgård med dagens önskemål om studsmatta, jacuzzi, pizzaugn och grillplats? För första gången spelar vi in ett avsnitt på min bergsmansgård som är från slutet av 1700-talet med en trädgård som varit lite försummad. Men med Andrés hjälp får jag reda på mycket nytt om vad som funnits här och vad vi ska göra direkt i sommar och på lite längre sikt! (Det här avsnittet sänds i 2 delar). Välkommen till Inredningspodden André Strömqvist!Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden och Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info(at)inredningspodden.com och Instagram. Missa inte arkivet som finns där poddar finns med drygt 130 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. Följ podden på Instagram @inrednings_podden för att se filmer och bilder på gäster och nyheter! DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE, TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT OCH PRENUMERERA FÖR ATT FÅ NYHETSBREV PÅ INREDNINGSPODDEN.COM SÅ MISSAR DU INGA AVSNITT!NYHET för 2022 är att Inredningspodden kommer att ordna kurser och workshops med olika gäster under året! Lördagen den 12:e november är det dags för endagskursen ”Byggnadsvård i praktiken” med tidigare poddgästen GÖRAN GUDMUNDSSON på Skansen i Stockholm. Anmäl dig redan nu på info@inredningspodden.com . Prenumerera på nyhetsbrevet på www.inredningspodden.com för att få mera information! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi gästas av Magnus Persson, riksdagsman och tjänstledig byggnadsarbetare, som avsattes av Byggnads som skyddsombud då han var med i ”fel” parti. Han berättar inifrån arbetarrörelsen hur S alltid offrar arbetarna för att nå makten.

I avsnitt nio av Installatörspodden pratar vi om kollektivavtal. Om varför de finns och vad de gör för nytta. Medverkar gör representanter från fackförbunden Ledarna, Byggnads och Elektrikerna. Tillsammans belyser arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisationer fördelarna med branschanpassade avtal.

Nyhetssvep från vecka 11, 2021! Vi har Byggföretagen & ungas bosparande, årets bygge (PING NCC, JM Entreprenad, Veidekke, Peab, Implenia, mfl), Fabege & Huddinge kommun, Fabege igen den här gången med Skanska & Solna stad, Caroline Arehult & Akademiska Hus, Byggnads och lite annat spännande från veckan som har gått! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Tingsrätten sågar Transports uteslutning av SD-politiker men domen väcker frågor, vårdpersonal som bekämpar corona utsätts för våldsamma attacker, Byggnads låter skurkföretag bli kvar på Kollektivavtalskollen, är Britney Spears strejk ett feministiskt exempel att anamma? Om det och mer handlar veckans nyhetspodd 6 minuter.

Nyhetssvep från vecka 48, 2020! På agendan har vi avtalsrörelse med Byggnads & Byggföretagen, OBOS plan för "the take-over", budstrid mellan Castellum & SBB, Stockholmshem & Rättvist byggande, Serneke, Bonava och lite spännande fakta från fastighetsbranschen! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Nyhetssvep från vecka 44, 2020! På agendan har vi Regeringen & Trafikverket, Skanska & Göteborgs stad, OBOS & Daniel Kjørberg Siraj, Oscar Properties och innovation, Erik Selin, Byggnads och annat spännande! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Resan fortsätter och vi når Trollhättan för att få stiga in i Pablo Vergaras fantastiska garage för 2 hjul, vi pratar om facklig kamp från grunden och det bästa som finns med vårt land, det som så många kämpat för i flera år! Den Svenska modellen! Hot, skrämsel, trakasserier men även starka historier om hur vi bygger upp en facklig verksamhet som står emot allt!

Leif Nysmed har en bakgrund inom Byggnads och är sedan 2014 riksdagsledamot samt ordinarie ledamot i civilutskottet. I februari bjöd han in till ett seminarium i riksdagen med rubriken: ”Arbetslivskriminalitet – går det att få bukt med? Hur kan verklig samverkan se ut?". Vi pratar om den nuvarande situationen i byggbranschen samt resonerar kring vilket ansvar som ligger på politiken. Ett riktigt bra samtal med en person som både har nära band till byggbranschen men som även vet hur det funkar inom politiken. Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/ Mer om podden: Hemsida: www.hela-kedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan

I dagens program:Moderaterna och kristdemokraterna lämnar Energiöverenskommelsen. Vad betyder det för energiförsörjningen framöver?Facket drar sig ur förhandlingarna om nya Las-regler. Hör Byggnads ordförande Johan Lindholms förklaring.SAS presenterade sitt nya plan Airbus A350 idag. Di TV har tagit en titt på nykomlingen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Reaktioner på Europas nya kommission, hör bland annat Hans Dahlgren, EU-minister. Martin Ådahl från Centerpartiet vill stoppa nedläggning av lokala arbetsförmedlingskontor. SR granskning om mobilappar, parkeringsavgifter, som är krångliga. Byggnads presenterar ny bostadspolitisk rapport med nya förslag för ökat byggande och billigare bostäder. SEB kan ha utnyttjas för penningtvätt. Möte med kolarbetare som håller fast vid Donald Trump. Huvudförhandlingens sista dag för Eskil Erlandsson (C) som åtalas för tre fall av sexuellt ofredande.

Denna vecka får Dan & Philip besök av entreprenören Jessica Löfström. I nästan 20 år har Jessica drivit byggbemanningsföretaget ExpanderaMera och i podden berättar om uppstarten av företaget och hur det var att gå upp emot fackförbundet Byggnads. Jessica delar med sig av hur hon utsattes för hot om stämningar av fackförbundet och hur de till slut fick igenom en förändring i kollektivavtalet. Vad tycker Jessica egentligen om riskkapital och vad tycker hon om att ha anställda som delägare? Jessica är en av grundarna till 17-nätverket, som vill vara förebilder för kvinnliga entreprenörer och inspirera till att bygga stora bolag. Idag omsätter nätverket tillsammans över 9 miljarder kronor. Vill du skicka in feedback eller frågor till podden, mejla peptalk@pepins.com.

Ett härligt bullrigt Östra välkomnade oss för en sittning med Bob, Dodd och Sajmon. Agendan för avsnittet var att snacka Tifo, bortaresor, Open Air samt Djurgårn & Techno. Det gjorde vi, med lite sidospår som en blivande kupp mot Byggnads, bränderna i Sundsvall och Umeå, världsfreden och mycket mycket mer.Gäster: Bob, Dodd och Sajmon.Programledare: Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En sjuårig konflikt med fackförbundet Byggnads höll på att knäcka hennes företag. Idag är Jessica Löfström en prisbelönad entreprenör men karriären började med att hon hyrde ut sina snyggaste kompisar som demonstratriser på ICA. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Lindholm är sedan 2012 förbundsordförande i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Förbundet, som ofta benämns Byggnads, är ett av LO:s största förbund och har idag över 100 000 medlemmar inom ett åttiotal yrkesgrupper. Vi pratar om Byggnads vision "stark, stolt, trygg", vad står de tre ledorden för och hur arbetar Byggnads för att lyckas? Vidare pratar vi om nuläget på arbetsmarknaden, vilka frågor som kommer vara viktiga i nästa avtalsrörelse, machokultur, arbetsmiljö och mycket mer. Mer om podden: Hemsida: www.hela-kedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/ Twitter: www.twitter.com/AssadiNima

I veckans avsnitt träffar Kalle Byggnadsfackets ordförande Johan Lindholm. Det blir ett känslosamt samtal om bland annat skilsmässor, om känslan när en i 50-årsåldern får veta att ens bonusförälder aldrig tyckt om en och om att känna att en inte duger

Reformistpodden snackar organisering apropå S-kongressens tema och aktuella politiska händelser! Gäster: Elin Sundin, tidigare ordförande Fatta. Linn Svansbo, medlemsutvecklare Byggnads. Programleder gör Karina Cubilla och Sara Karlsson.

Metoo-rörelsen förra hösten väckte Sverige och satte jämställdhetsfrågan på agendan. Men vägen till en samhällsbyggnadsbransch utan trakasserier och förlegade strukturer är ännu lång. I Snåret medverkar Urban Månsson, vd Svensk Byggtjänst, Charlotta Rosén, konsult och projektledare för Stureprojektet och Emmelie Renlund, ombudsman Byggnads. Programledare: Emma Jonsteg.

Trots att forskning visar på att företag vinner på att ha balans mellan könen så har vi inte riktigt nåt dit än, och i veckans avsnitt av en smart framtid diskuterar vi Jämställdhet i arbetslivet tillsammans med Pia Höök, diveristy manager på Skanska & Christer Carlsson, ombudsman Byggnads, projektledare för ESF-projektet ”En byggbransch för alla”. Programledare: Anna Olin Kardell

Stadspodden tar sig an frågan om jämställdhetsutmaningen i byggbranschen. Hur är bilden av branschen, hur river vi murarna och hur har andra branscher som Polisen tagit sig an uppgiften? Medverkande: Carin Götblad, chef för Polisen Region Mitt, Cathis Elmsäter-Svärd, VD Sveriges Byggindustrier, Johan Lindholm, ordförande för Byggnads, Christina Lindbäck, hållbarhetschef NCC samt Pernilla Alexandersson, jämställdhetsexpert och VD för AddGender. Programledare är Per Ankersjö.

Långsamt verkar det som. Fortsätter det i samma takt kommer det att dröja 30 år innan de ledande posterna får lika många kvinnor som män. Lyssna på debatten i senaste Snåret.  Medverkande: Tove Dahlgren, utbildningschef, Allbright, Pia Höök, global diversity manager, Skanska, Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads och Tatjana Joksimović, chef på enheten för planfrågor, Länsstyrelsen. Programledare: Emma Jonsteg.

Makten över arbetstid och lönesättning är två stora frågor när LO-förbunden Byggnads och Handels växlat avtalskrav med sina motparter. Om detta pratas det om i avsnitt tre av Arbetets avtalspodd Lönekampen med Linda Flood, Jenny Berggren och gästen Staffan Julius från Handelsnytt.

Ekonomiekot lördag utvärderar avtalsrörelsen ur LO-fackens perspektiv. Vad betydde det att fackförbunden inte kunde komma överens om gemensamma krav? Johan Lindholm ordförande för Byggnads, Anders Ferbe ordförande för IF Metall och Lenita Granlund avtalssekreterare för Kommunal diskuterar möjligheterna till LO-samordning framöver efter konflikterna i årets avtalsrörelse. Programledare: Anders Jelmin

Skåne-makthavare som vill undvika negativ publicitet. Från samförståndsanda till smutskastningskampanj i årets avtalsförhandling. Ny runda i den till synes eviga debatten om Public Services uppdrag. Sekretessörja i Region Skåne I Skåne har det i veckan blåst kallt kring regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid Bengtsson-Riavec. Detta efter att en reporter på Kristianstadsbladet kommit över ett mejl med en minst sagt uppsendeväckande formulering.Det handlar om hur direktören sekretessbelagt uppgifter i en granskning där kritik riktas mot ett antal av regionens vårdcentraler. Detta, enligt det interna mejlet, för att undvika negativ publicitet.Helsingborgs Dagblads och Sydsvenskans chefredaktörer gick i taket. Skrev i ett öppet brev att det nu finns ännu ett flagrant exempel på Region Skånes oroande förhållande till medier.Vår reporter Jonna Westin grävde vidare i den här historien och på vägen fann hon ännu fler konstigheter i hur några av Skånes tjänstemän förhåller sig till offentlighetsprincipen. Avtalsrörelse på nya arenor Det är avtalsrörelse i Sverige. Det är kamp mellan arbetsgivare och arbetstagare. Framtidens löner, villkor och förmåner ska avgöras under förhandlingar in på småtimmarna.Men årets avtalsrörelse har inte bara utspelats i förhandlingsrummen. Vi har pratat med både Byggnads och Svenskt Näringsliv som båda menar att det blir allt viktigare att också vinna kampen i media.Parallellt med det här blir arbetsmarknadsreportrarna allt färre. Så vi frågar oss: hur väl rustad är journalistkåren att stå emot och syna de ständigt växande påverkanskampanjerna. Sara Heyman är reporter. Public Service-kommission och mediepolitik i skyttegravar Förra veckan så kom den. Slutrapporten från den så kallade Public Service-kommissionen. Den rapport som på uppdrag från de största kommersiella mediebolagen bland annat utrett hur statens pengar till medier ska födelas och hur expansiva Public Service-bolagen ska få vara i sina nysatsningar. Det var många som såg fram emot Public Service-kommissionens rapport. Upplägget var ambitiöst och kompetent. Men i branschen har slutprodukten mest mötts med gäspningar. För så mycket nytt bedömdes den inte komma med.Ett av förslagen som lanserades var två så kallade mediefonder. Ta en del av dom pengar som SVT, SR och UR får idag och gör de tillgängliga att söka för vilken aktör som helst. Johan Cedersjö har i veckan träffar kommissionens ordförande Gunnar Strömblad och SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand.  

Byggnads har inte kommit överens med arbetsgivarna och strejken fortsätter. Men varför strejkar man? Ekots strejkreporter Anders Jelmin reder ut lite. Och så snackar vi Venezuela och Terrormisstankar

Om döden på svenska byggarbetsplatser. Hur kan sex arbetare omkomma vid ett svenskt tunnelbygge utan att någon ställs till svars? Vad spelar entreprenörskedjor och språkförbistring för roll för att antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökar? Hör röster från Slussen, Innishannon på Irland och Solna om osäkerhet och ansvarsfrihet i den globala byggbranschen. Dagens Konflikt handlar om osäkerheten på svenska byggarbetsplatser. Frilansreportern Adam Westin har gjort ett långt reportage om irländska Liam, som dog i samband med bygget av Citybanan, som ju har varit väldigt olycksdrabbat jämfört med andra stora svenska infrastrukturprojekt. Liam var inte den enda som omkom i samband med det här miljardbygget. Nio månader senare dog en man efter att han fått en grävskopa över sig. 2011 klämdes en arbetare till döds under en borrigg. 2010 blev två personer påkörda av tåget och 2006 träffades en man av en fallande balk. Sex dödsfall, i samband med ett och samma projekt. Och i inget av de här fallen har åklagare beslutat att väcka åtal. Så var ligger egentligen ansvaret? Vi hör bland andra Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket, som haft hand om Citybanan, Kjell-Åke Averstad som är anställd på Trafikverket, som är projektchef för Citybanan och Thomas Lindberg, projektchefen på JV söderströmstunneln. Och dessutom opersoner som arbetade på Citybanan tillsammans med Liam och Liams familj på Irland. Gäster i studion är Tomas Kullberg, chef på förtroendemanna-enheten på fackförbundet Byggnads region Stockholm Gotland, Elinor Torp, reporter på tidningen Dagens Arbete och Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef vid Svenska Byggindustrier. Hur ser det ut med säkerheten på mindre byggen? Konflikts Anja Sahlberg följde med Byggnads Johnny Rindebrant, som är regionalt skyddsombud, ut. De hamnade på en byggarbetsplats där ett 15-tal personer från olika länder, främst Polen, Estland, Lettland och Finland, jobbade för sex olika underentreprenörer. Flera hon mötte kunde ingen engelska alls, var inte med i facket och det visade sig att lönerna varierade rejält. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

De beskrivs som superbillig arbetskraft. De är uthålliga och de klagar aldrig. På ett falskt visum går det att ta sig till Sverige. Väl här finns arbetstillstånd att få - men priset kan bli högt.Kaliber har granskat vägen från gränsstationen i Kazakstan, där tusentals uzbeker passerar varje dag, till jobbet i Sverige där svarta pengar väntar, och ibland ingen lön alls. Skolflickorna uppträder i folkdräkt. Vi är i Kazakstan och i snart en vecka har man firat vårens högtid, Nauriz, med traditionsenlig sång och dans. Men våren är också startpunkt för något annat i Centralasien – med den börjar en massvåg av migrantarbetare sin resa mot okända öden – till Ryssland, men också mot Schengenområdet och Sverige. Förra veckan berättade vi om svartarbete inom byggbranschen. Och om jobben som trots ROT-avdrag i slutändan kan vara svarta. Och vi träffade bland annat byggjobbaren Calle Fridén, som beskrev hur hans kår drabbats av lönedumpning. Och han är inte ensam. På Hjorthagens dagcenter i Stockholm, vägg i vägg med härbärget Vinternatt, sitter tre polska byggjobbare och vilar i varsin fåtölj. Vi får inga jobb längre, berättar en av killarna. Dino, som är föreståndare, tolkar. De har i sju års tid kommit regelbundet till Sverige och aldrig haft problem med att hitta arbete, låt vara för lägre lön än vad svenska byggjobbare får, men ändå. De förklarar efter hand att det numera alltid finns någon annan, som kan göra jobbet mycket billigare. Det får de höra när de söker jobb nuförtiden. Polska byggjobbare, är de plötsligt för dyra? Uzbekerna säger de, de gör våra jobb för halva priset! Bilden av en ny grupp på den svenska arbetsmarknaden får vi också när vi kontaktar myndigheter och fackförbund. Vi pratar med bland annat Byggnads som är remissinstans när Migrationsverket ska ta ställning till om personer från länder utanför EU ska beviljas arbetstillstånd. Vi träffar ombudsman Christer Carlsson. På hans kontor finns högar med sådana ärenden. Vi får en lista med företag där uzbeker har fått arbetstillstånd. Vi ringer upp några av dem. Flera av arbetsgivarna vill inte låta oss träffa de anställda, vissa ber att vi ska återkomma. Men några uzbeker får vi inte träffa genom dem. Vi fortsätter att söka på arbetsplatser, härbärgen och via ideella organisationer. Vi får höra många berättelser om uzbeker som får jobba för slavlöner, svarta löner och ibland inga löner alls. Men uzbekerna själva vill ogärna prata med oss. De verkar rädda. Vi vill veta mer om varför och framför allt hur de kommer hit. Vi åker till Kazakstan, som har blivit ett transitland för uzbeker. Busskonduktörerna försöker överrösta varandra vid hållplatsen. Bilarna okynnestutar. Vi har rest till Shymkent, en dammig och bullrig stad nära uzbekiska gränsen, ibland kallad för Kazakstans vilda västern. Vi får kontakt med frivilligorganisationen Sana Sezim som hjälper migrantarbetare, och jag får följa med deras jurist Marat Dzjakupov till gränsstationen Tjernajevka. Från och med vårens ankomst passerar uppemot 6000 uzbeker varje dag den här gränsen, för att arbeta på annan ort, berättar Marat. Gatan från gränsen är kantad av improviserade växlingskontor i husvagnar och några kiosker. Det finns gott om tiggare. På var sin sida längs vägen finns stora parkeringsplatser där bussar väntar på att föra migranterna mot sina nya arbetsplatser, främst till Moskva och andra städer i Ryssland. Arbetarna går i grupper, i led, bär tunga vinterkläder trots att det är mitt på dagen och gassande hett. Allt som inte får plats i ryggsäcken eller hockeybagen, bär de på sig. Men utan Marats tränade öga skulle jag inte förstå vad som egentligen sker här. Varje ny grupp av arbetare får, så fort de passerat gränsen, en sorts förman, som nästan obemärkt dyker upp och börjar leda gruppen i en given riktning. Och han håller stenhård koll på att ingen avviker eller samtalar med någon utanför gruppen. Vi följer så diskret vi kan efter en av grupperna. Efter femhundra meter svänger vi in på en parkering. Titta! Titta! Säger Marat. Nu samlar de in passen. Vad du än gör, lämna aldrig någonsin ifrån dig ditt pass! Så lyder gästarbetarens första bud. Så fort man lämnat ifrån sig passet har man förlorat sin rörelsefrihet, sin identitet, man är ingen i forna Sovjet utan pass, förklarar Marat. Förmannen lämnar passen till chauffören, när de kommer fram lämnar han passen till husbonden. Han visar med blicken på ett par civilklädda poliser som övervakar transaktionen. Ett kvarter bort finns en ogräsbevuxen gård inhägnad av en trasig betongmur. Här berättar Marat, fanns en slavauktion tills för några år sedan. Så fort killarna kom över gränsen blev dem inspärrade där och sedan kunde de som behövda köpa dem för sina arbeten. De kunde vara fångna där i månader, ibland fick de mat ibland inte, berättar han. Men till slut fattade uzbekerna att inte kunde stanna vid gränsen så nu åker de direkt vidare med buss, säger han. Kolonn efter kolonn av arbetare passerar i en tillsynes ändlös ström.  De bär sina tunga väskor, tas ifrån sina pass och stuvas in i bussar och körs iväg mot okända öden. På en parkering lyckas jag komma i samspråk med en grupp som strax ska kliva på bussen mot Jaroslav. Tolken i gruppen är frispråkig och säger att brukar vara ungefär fifty-fifty, hur många som får betalt för sitt arbete. Fifty fifty?! Men varför åker de då?, undrar jag. De chansar, de tar en medveten risk. – Vad ska man göra? säger en äldre byggjobbare som kommer från staden Bukhara i södra Uzbekistan. – I pengar får jag bara ut 20 dollar på ett år. Resten får jag betalt i vetekorn. Marat berättar att många migranter/arbetare tar sig till Moskva som ett första steg, för att sedan söka sig vidare västerut, en del till Baltikum, andra till Schengenområdet, bland annat Sverige. Men en del blir kvar i Moskva längre än de tänkt. En av de är Fatima. Hon är uzbekiska men uppvuxen i en by utanför Shymkent. Hon berättar att hon och hennes syster blivit föräldralösa och att de såg arbetet utomlands som en chans att tjäna ihop pengar till studier. De kom till Moskva för att arbeta i en livsmedelsbutik. Men i stället för ett vanligt arbete med lön och lediga helger, blev de slavar, säger hon. De fick börja klockan 6 på morgonen och jobba tills affären stängde, klockan tre på natten. Utan lön. Sju dagar i veckan. Tillsammans med tio andra pojkar och flickor sov de i en källare under butiken Fatima berättar att ägarna tvingade de anställda att slå och bestraffa varandra, som ett sätt att utöva kontroll genom att söndra och härska. Slå henne! Slå honom! sa de. Lydde man inte blev man själv slagen. Efter fyra års fångenskap lyckades hon fly med dagskassan och kunde muta en tågkonduktör att smuggla henne hem till Kazakstan utan pass. Hon flydde en gång tidigare också, men den gången gick hon till polisen i Moskva, som körde henne direkt tillbaka till butiksägarna. De misshandlade mig så jag inte kunde gå på en vecka. Nu är hon fri. Men någon riktig glädje finns inte, säger hon. Hennes syster är fortfarande fast och butiksägarna har hotat mörda henne, om Fatima försöker driva en rättslig process. Fatima träffar jag via organisationen Sana Sezims psykolog. Khaditja Abysheva, som startade organisationen för 12 år sedan, berättar att även Sverige seglat upp som ett problemland på senare år. Med vetskapen om att arbetsmigranter ofta blir lurade i Moskva, söker sig de som kan vidare västerut, säger hon Det kom allt fler oseriösa tidningsannonser om jobb i Sverige, berättar Khaditja. Men sedan vi började vi sätta in våra egna annonser på samma sida, med varningar så har de slutat med det. Nu har de börjat jobba mera kamouflerat, säger hon. Jag och Marat åker ner på stan i hans risiga gröna Lada, av sovjetiskt datum, som han skickligt manövrerar genom den galna trafiken. Han berättar att flera turistbyråer i skymundan också är en sorts bemanningsföretag, och i praktiken fungerar som ett viktigt led i handeln med arbetskraft. Han pekar med handen. Odnodnevki – endagsfirmor, kallar han dem. De stänger och dyker upp under nya namn, från en dag till en annan. Jag gömmer min bandspelare i ryggsäcken och går in i en av dem. Jag utger mig för att ha gott om kontakter med arbetsgivare i Sverige, som är intresserade av billiga gästarbetare. Det är en man och en kvinna i min 40-årsåldern som driver byrån. I början är de lite avvaktande, men snart ser de möjligheten att tjäna stora pengar. Många väljer turistvisum, men vi kan också ordna polska eller baltiska arbetsvisum som en väg in i Schengen, förklarar de. Och arbetare som vill jobba i Sverige finns det obegränsat. – Och vi har kontakt med firmor i Uzbekistan också, vi kan värva arbetare därifrån, hur många som helst! Städare, kockar murare, plattläggare, betong-, rivningsjobbare, hur många du behöver! Det visar sig att de skickat arbetare till Sverige tidigare. Jag får ingen siffra, inget namn på några företag, men de berättar att uzbeker och kazaker inte är bortskämda. --  De behöver inga pensionspoäng, bara någonstans att sova och pengar som de kan skicka hem till sin familj. 500 Euro i månaden räcker för dem, det bästa är om du betalar kontant i handen, säger kvinnan. – Det är olagligt det de här firmorna ägnar sig åt, säger Khaditja, men det är när de börjar värva arbetare, locka med falska löften, luras, vilseleda, det är då det går in i nästa fas, det är då man kan börja prata om människohandel, säger hon. Organisationen Sana Sezim har kontakt med flera personer som varit i Sverige och haft olika problem med sin arbetsgivare. Vi vill gärna träffa dem. De tackar först Ja, men hoppar av en efter en. De är rädda, säger Khaditja. De har kanske vänner eller anhöriga som är kvar i Sverige, bröder, fäder, släktingar. De tänker att de kan råka illa ut om de säger något. Jag visar henne listan jag fått av Byggnads med alla ärenden gällande arbetstillstånd. Jag frågar vad hon tror det beror på att listan toppas av uzbeker. Det handlar superbillig arbetskraft, säger hon utan att tveka. Folk härifrån är dessutom uthålliga och tålmodiga,  de klagar aldrig, ställer inga krav. Det viktigaste, säger Khaditja, innan vi skils åt, är att det finns en ordentlig uppföljande kontroll från myndigheternas sida. Att man inte bara lämnar migrantarbetarna i sin utsatthet. Ja, hur är det med det? Vilken kunskap har svenska myndigheter om arbetskraftsinvandrarnas om arbetskraftsinvandrarnas situation? Vi träffar Jerk Wiberg, på Gränspolisen. Han har flera kartonger med papper från Skatteverket bredvid skrivbordet. Varje gång en utländsk medborgare som saknar uppehållstillstånd ansöker om en A-skattsedel, är Skatteverket skyldigt att underrätta polisen. En dryg tredjedel av alla handlingar gäller människor från just Centralasien. Men gränspolisen har svårt att hitta dem. På grund av regeln om sekretess mellan myndigheter är uppgiften om var de här personerna ska arbeta någonstans bortstruken. För arbetare från Centralasien finns olika sätt att arbeta i Sverige. I Jerk Wibergs hög finns de som troligtvis är i Sverige illegalt. Som har rest hit på ett turistvisum, eller köpt ett arbetsvisum, kanske via någon mindre seriös resebyrå, likt den vi besökte i Kazakstan eller som den vi ringde upp. Så här lät det i Kaliber förra veckan: Men det har också blivit mycket lättare att få svenskt arbetstillstånd och arbeta här helt legalt. 2008 införde regeringen de mest generösa reglerna för arbetsinvandring i hela OECD-området Innan prövade arbetsförmedlingen behovet av arbetskraft, nu är det arbetsgivaren som avgör helt själv. Men arbetsvillkoren och lönen måste vara i nivå med svenskt kollektivavtal. För att försäkra sig om att så sker, låter Migrationsverket berört fackförbund yttra sig om den lön och de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Förra året utfärdade Migrationsverket knappt 20.000 arbetstillstånd till människor från länder utanför EU. Det har varit så många ärenden att yttra sig om att byggfacket har fått vika två heltidstjänster enbart åt det. Och flest ärenden har gällt uzbeker, något som ombudsman Christer Carlsson tycker är märkligt. Jag och min kollega Jonna Burén tar återigen hjälp av den lista på företag som vi fått från Byggnads. Vi försöker kontakta arbetsgivarna för att fråga varför de valt att anställa just uzbeker. Billig arbetskraft som jobbar hårt. Mycket mer än så får vi inte veta. Vi får inte heller veta hur de har det. Hur mycket vet Migrationsverket om hur de här uzbekerna har det på sina svenska arbetsplatser? Det finns alltså väldigt lite information om de här arbetarnas situation i Sverige. Den största uppföljande kontrollen som har gjorts genomfördes av Hotell- och restaurangfacket, som förra året besökte ett 60-tal olika arbetsplatser. Per Persson är ombudsman. – Vi kollade upp 60 arbetsgivare. Ingen skötte sig by the book.  För ett och ett halvt år sedan genomförde Polisen en  stor razzia på ett livsmedelsföretag som tillverkar färdigpaketerad mat. De flesta anställda kom enligt polisen från Kazakstan och Uzbekistan. Många var papperslösa, och flera av dem avvisades kort därefter till sina hemländer. Ägaren misstänktes för brott mot utlänningslagen, men förundersökningen lades ned. Men Kaliber har fått ta del av vittnesmål från tidigare anställda, som säger att de fick betala för sina arbetstillstånd. En av dem säger att han fick betala tillbaka 5000 kronor från sin lön varje månad, kontant. Och att det var samma för alla som fick arbetsvisum genom anställning på företaget. Vi hör honom på en dålig telefonförbindelse från utlandet. – Han sa att han hade gjort så mycket för oss, så vi måste betala honom för det. Det här är din lön, allt över det får du lämna tillbaka, sa de till mig. Han berättar också om hur de ofta drog av på personalens lön, hur de kunde säga att du får resten nästa månad, men så fick man inte det. Och vi som arbetade var rädda för att klaga, säger han eftersom de hotade oss med utvisning. – Ja, så sa de. Vi ringer Migrationsverket och säger att du arbetar dåligt och att vi säger upp kontraktet. Facket har identifierat flera problem och upprepade gånger uppmanat Migrationsverket att inte utfärda fler arbetstillstånd till företaget. Nina Johansson på Migrationsverket säger, utan att gå in i detaljer att de inte har beviljat alla arbetstillstånd till det aktuella företaget. Facket, säger hon, är en remissinstans men har ingen vetorätt i frågor som arbetstillstånd Vi kontaktar företagets VD. Han förnekar bestämt de uppgifter Kaliber fått ta del av, och säger att företaget aldrig krävt anställda på pengar på det sätt som beskrivs. Den här sortens upplägg med arbetstillstånd mot betalning får också vi beskrivet för oss av Per Persson på Hotell- och restaurangfacket,  när han berättar om sina kontrollbesök på ett 60-tal arbetsplatser. Det har varit svårt att hitta uzbeker som vill ställa upp och berätta om sin situation. Bara några få vågar prata med oss. En av dem träffar vi på en bänk i centrala Stockholm. Men när vi ses har täckt halva sitt ansikte med en sjal. Han förklarar att rädslan handlar om flera saker. Man kan bli av med jobbet om man säger nåt, man kan bli utvisad. Men det är också så att den uzbekiska säkerhetstjänsten finns i Stockholm, säger han. – De rapporterar hem vad uzbeker här i Sverige säger, vad de sysslar med. Han berättar att många landsmän, precis som han själv, blir lurade när de kommer hit. Han betalade en resebyrå fem tusen dollar. I summan ingick visum till ett Schengenland och att en kontaktperson skulle möta honom i Stockholm, ordna boende första månaden och ordna ett jobb. – Men det var ingen som mötte mig. Jag kom till ingenting, säger han. På något sätt har han ändå hankat sig fram. Men gång på gång blir han åter lurad, berättar han. Till exempel när han skottade snö från hustak i vintras. Han var lovad 80 kronor i timmen, men i slutändan fick han ingen lön alls. Och han pekar med handen: – Jag jobbade på en restaurang härborta. Jag arbetade från 8 till 22 på helgerna. Jag skulle få 400 om dagen, men de betalade mig bara 200, säger han. – Ägaren visste att jag inte hade ett svenskt personnummer, att han kunde utnyttja mig, säger han. – Men vet du Per, säger han, om jag hade fått 400 kronor om dagen, då skulle jag jobbat sju dagar i veckan och varit nöjd med det. Jag skulle uthärda allt! Reporter: Per Shapiro Research: Jonna Burén Producent: Sabina Schatzl

ROT-avdraget har gjort byggbranschen renare. Det talas om tiotusentals nya vita jobb. Men byggarbetare som Kaliber pratar med vittnar om något helt annat och myndigheter som vill ingripa, har inte de verktyg som de behöver. Jag står utanför Kulturhuset på Sergels torg i Stockholm och väntar på Alexej. Han är byggjobbare, från Estland, bor i Sverige sedan några år tillbaka och har förgäves försökt ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Ett tiotal olika arbetsgivare har han haft, säger han. Alla har jobbat med hemrenovering, med ROT-avdrag till sina kunder. Men trots löften har ingen betalat en enda krona i vit lön, Och flera av företagen betalade inte Alexei någon lön alls. Så sa Centerpartiledaren och näringsministern Annie Lööf, i en partiledardebatt i SVT i oktober förra året. Hon pratar alltså om ROT-avdraget, som infördes i sin nuvarande form för drygt fyra år sedan. Tanken var bland annat att stimulera vita jobb genom att göra dem billigare för kunden. Med ROT-avdraget står staten står för halva arbetskostnaden för arbeten som reparation och tillbyggnad i hemmet. Och det blir alltmer populärt att nyttja ROT-avdrag, vilket syns på att utbetalningarna ökar för varje år. Under 2012 betalade staten ut 14,6 miljarder. Och det är inte bara politiker som hyllar ROT-avdraget Enligt en undersökning som Företagarna låtit göra tillsammans med Sveriges byggindustrier, har ROT-avdraget skapat 25000 nya vita jobb, Och även minskat toleransen för svartarbete i samhället. Elisabeth Thand Ringqvist Är vd för Företagarna. Nya vita jobb alltså, enligt politiker och branschfolk. Men hur många av de här är vita i slutändan? Hur mycket vet vi om vilka det är som faktiskt utfört själva jobbet? Fick de en vit lön? Fick de sin lön överhuvudtaget? Kaliber har granskat vad som döljer sig bakom den vita fasaden. Låt oss återvända till Alexejs berättelse. Uppdragsgivarna, säger han, låter honom aldrig se något kontor eller någon adress där man söka dem. Ofta möts man bara någonstans, kanske på stan. De plockar upp en, skjutsar en till adressen, visar vad som ska göras och man kommer överens om priset. Ibland heter de att de först vill se vad man går för, att man ska provjobba, sedan ska man få anställning,. Ibland får man en del av summan i förskott så man ska lita på att allt är schysst berättar Alexei. Sedan säger de ofta att beställaren inte är nöjd med jobbet. Sår man får inte betalt. Efter det går de inte att få tag i. De svarar inte när man ringer, byter nummer Alexejs sambo, Jelena, har försökt hjälpa inte bara honom, utan även hans kamrater, att få ut sin lön från olika bolag. Rashid heter egentligen något annat. Han kommer från Kazakstan och beskriver också hur han arbetat för ett tiotal byggföretag sedan han kom till Sverige. Lönerna har varit svarta, ibland uteblivna.  Upplägget med ROT beskriver han som idealiskt för bedragare. – På stora byggen finns det mer insyn, ibland kan det bli kontroller, det går rykten om vilka som jobbar där. Men ROT, i någons hem, totalt utan tillsyn och dessutom med staten som garant för halva kostnaden – det är ett idealiskt upplägg för oseriösa bolag, säger han – ”Idealnaja schema” Kaliber träffar trettio byggjobbare inom ROT, som alla beskriver liknande erfarenheter; avtal som inte hålls, anställningar som uteblir, löner som inte betalas och framför allt: de löner som betalas är svarta löner. Företagen är ofta underentreprenörer, eller hyr ut personal till andra bolag. Rekryteringen sker gärna via landsmän, Jobbannonserna är skrivna på spanska, arabiska och framför allt: ryska – Behöver ni en professionell byggarbetare, med svenskt ID-kort? Sergej från Lettland sitter på ett café och ringer på jobb. Han säger att han haft fjorton olika arbetsgivare, som alla specialiserat sig på ROT-avdrag. Flera av dem dyker upp i nya bolag med nya namn, säger han. När de förstår att de talar med en tidigare anställd slänger de på luren Sergejs ger oss ännu en berättelse om ROT-avdrag, svarta löner, företagare som luras. Och kunder, som är lyckligt ovetande… Vi är hemma hos familjen Lundborg, och en av makarna visar mig deras badrum, som de lät renovera i höstas. Adressen har jag fått av Sergej, som var en av de killar som utförde jobbet. Och fram till nu har familjen varit övertygad om att allt gick rätt till. Sergej berättar att han la ner 160 timmars jobb, alltså motsvarande fyra veckor heltid. Han hade blivit lovad 15 tusen vitt, men fick bara 3 tusen, svart, alltså mindre än 20 kronor i timmen … Jag sitter bredvid Cajsa Toresten, som samordnar Skatteverkets kontroller av ROT-avdragen. Fokus för deras insatser ligger på olika typer av bedrägerier och fel i företagarens beskattning och bokföring. Däremot har man ingen möjlighet att kontrollera huruvida utföraren har jobbat svart eller vitt, säger hon. Det som man kan se – och som ROT-avdragets förespråkare gärna påpekar –  är ett ökat vitt kassaflöde mellan kunderna och bolagen. Men hur mycket av det vita som egentligen ÄR vitt, det vet man mycket litet om. Det förklarar Lennart Berg, nyligen pensionerad från Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, och en av Sveriges främsta experter på ekonomisk brottslighet.. Christer Carlsson är ombudsman på Byggnads förbundskontor. Vi låter honom ta del av Kalibers granskning. Calle Fridén har jobbat i byggbranschen i snart 30 år. Jag träffar honom vid byggnationen av nya stadsdelen Annedal, vid gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm. Han upplever inte att svartjobben minskat med ROT. Jag kontaktar det företag som renoverat badrummet åt familjen Lundborg. De har en imponerande hemsida, med gott om referenser och erbjuder en mängd olika typer av arbeten. Skulle kunna vara ett företag med tio, femton anställda. Men bakom den solida fasaden finns ingen fast personal alls. Affärsidén är F-skattare, från Baltikum som man hyr in. Och att de skulle hyrt in någon Sergej har de inga noteringar om. Trots att familjen Lundborg minns att Sergej jobbat hos dem. Sergej kom i kontakt med den här firman via webbsidan ”Shvedskaja Palma” – ”Den Svenska Palmen”, och det har även flera av de övriga byggjobbare Kaliber pratar med Här kan man hitta det mesta – alltifrån barnpassning och kokerska till en uppsjö av jobberbjudanden. Enligt Sergej fungerar Svenska Palmen som en bemanningssajt för oseriösa bolag, främst inom ROT-sektorn, som fiskar efter billig svart arbetskraft från forna Sovjet eller Östeuropa. Och för dem som vill jobba i Sverige men inte är EU-medborgare finns en rad olika annonser som erbjuder lösning på det problemet. Jag kommer till ett ukrainskt mobilnummer. För 800 Euro får jag visum till ett polskt byggföretag, sedan är det bara att ta färjan till Sverige. – Jag har sålt 600 visum redan, och inte en jäkel av dem jobbar i Polen. 400 är redan i Sverige, säger han. Så här gör alla som vill jobba i Schengen nuförtiden, förklarar han Kaliber får kontakt med den person som står som ansvarig för Svenska Palmen. Han är medveten om att det förekommer många ohederliga annonsörer på sajten. Men han säger att han varken har någon kontakt med eller något ansvar för dem som annonserar. Crossroads på Kungsholmen i Stockholm är ett stödcentrum som drivs av bland annat Stadsmissionen. Även om målgruppen är EU-medborgare, kommer en tredjedel av besökarna kommer från andra länder.  Hit kommer människor från hela världen, som är i Sverige för att söka jobb Men många har råkat illa ut på sistone, allt fler faller offer för oseriösa arbetsgivare, berättar enhetschef Arto Moksunen … Cecilia Giordani som också arbetar här, säger att många som kommer hit får en ändrad bild av Sverige. Utvecklingen i byggbranschen har skapat en våg av missnöje bland många arbetare. Det säger Calle Fridén, som vi hörde tidigare Jag får en rundvisning av Tobbe som håller på och renoverar lägenheter i Enskede, söder om Stockholm. Han driver ett mindre byggföretag och underentreprenör åt större bolag. Men nuförtiden är han ständigt 40 procent dyrare än sina konkurrenter.  Det är dags att göra något annat, säger han. Frågan om mindre seriösa underentreprenörer kom att prägla årets avtalsrörelse som blev hård och var nära att landa i omfattande strejker. Byggnads Christer Carlsson tycker att utvecklingen i branschen är på väg i en farlig riktning. Flera av de utländska byggjobbare Kaliber pratar med som har jobbat svart, beskriver ett återkommande mönster, där de får svarta och ibland inga löner, samtidigt som bolaget har några vitt anställda som en fasad utåt. Så långt är upplägget enkelt. Men hur får bolaget loss pengarna till svarta löner? Jens Hoffman beskriver sig själv som en före detta halvseriös entreprenör som har mognat som människa.  I dag driver han ett av de större företagen på Stockholms byggmarknad, och han har kommit att bli en av branschens mest högljudda debattörer mot svartarbete. Han säger att byggbranschen har blivit en kassako för kriminella. Ja, hur stor är egentligen risken att ”åka dit” ? De kontrollmekanismer som finns i samhället mot illegal och svart arbetskraft, hur väl fungerar de när det gäller byggbranschen? Vi börjar hos gränspolisen i Stockholm De får utföra arbetsplatskontroller på företag som har kontanthantering, exempelvis restauranger. Men till byggarbetsplatser har vi inget tillträde, förklarar gruppchef Jerk Wiberg. Och Skatteverkets kontrollanter får inte heller göra oanmälda kontroller på byggarbetsplatser. Tillsynen är begränsad till skrivbordskontroller. Pia Bergman, som samordnar arbetet mot svartarbete och organiserad brottslighet säger att Skatteverket i dag saknar tre viktiga kontrollmöjligheter. Det handlar alltså om personalliggare, rätten att göra oanmälda kontrollbesök och så kallad månadsrapportering – att arbetsgivaravgifterna ska rapporteras på individnivå varje månad. Ett förslag på månadsrapportering har utlovats från regeringskansliet. Och på Skatteverket väntar Pia Bergman otåligt på regeringens proposition. Men propositionen kommer inte som Skatteverket trott i slutet av mars, och regeringen framstår som splittrad i frågan. Finansminister Anders Borg vill ha förslaget, näringsminister Annie Lööf är emot. Flera tunga remissinstanser, däribland Företagarna, anser att månadsrapportering skulle innebära ett orimligt krångel. Och tidigare i veckan blev det klart att regeringen dragit tillbaka förslaget tills vidare. Sergej söker fortfarande efter ett hederligt arbete i Sverige. Men han önskar det fanns nånstans att vända sig för den som blivit lurad. – Oavsett vem man är och var man kommer ifrån, att man kunde vända sig nånstans och säga att jag har vittnen; här jag jobbat, det här har jag utfört, jag fick inte betalt, Alexeis sambo, Jelena, samlade ihop vittnesmål från fem byggjobbare som inte fått ut någon lön och gjorde en polisanmälan om bedrägeri mot en av ROT-firmorna hennes sambo blivit lurad av. Några dagar senare fick hon svar: Civilrättsligt betyder att det är ett fall som polisen inte utreder. De oseriösa byggföretagen kan med andra ord vara trygga. Arbetare som har ett svagt fortfäste i Sverige kommer knappast att skaffa en advokat och driva en civilrättslig process. Dem är det riskfritt att lura. En besökare på Crossroads uppmärksammar Cecilia Giordani på att flera av jobblapparna på anslagstavlan har passerat bästföredatum. Men det spelar föga roll. Chansen att få napp på arbetsförmedlingens annonser är ändå minimal för besökarna här, berättar Cecilia. Kaliber är slut för i dag. Nästa vecka fortsätter vår granskning av en ny svensk arbetsmarknad. Reporter: Per Shapiro Producent: Sabina Schatzl

Bygg-program är populära på TV. Det handlar om byggfirmor som hjälper familjer att skapa sitt drömboende eller kanske bara att få tak över huvudet. Men hur ser egentligen arbetsmiljön ut på byggena som sedan kablas ut? Kaliber har den här veckan tittat på TV. Promenader på ruttna tak, vårdslös hantering av motorsågar och grävmaskiner, och livsfarliga balansakter högt över marken. Kaliber – om livsfarlig arbetsmiljö på bästa sändningstid. Vi står i en bygghiss som långsamt klättrar upp för fasaden på ett gammalt hus i centrala Stockholm.  – Nu är vi uppe på vinden på… I Vasastan där vi håller på att bygger de här råvindarna och det är tre lägenheter som vi gör, och vi är femton meter upp i luften ungefär nu. Platschefen Jonny Ljungman säger att det här egentligen inte är ett särskilt stort jobb, men att det finns väldigt många risker att ta med i beräkningen. – Det är väldigt mycket att tänka på när man gör ett sånt här jobb. Vi har ju sex meter i takhöjd här inomhus här där vi står. Man måste se till att man får upp ställningar både på utsidan och inne i arbetsområdet. Sex meter är ju ganska högt om man ramlar även inomhus. Med oss är också huvudskyddsombudet Niklas Netterbladt, som här för att gå en skyddsrond. – Jag är deras extra huvud, som ska tänka det de inte har tänkt på innan och försöka se faror och brister och sådär. Se till att vi har det bra, vi gubbar på arbetsplatserna. Känns det bra här då? – Jag tycker det känns jättebra. Ordning och reda. Snyggt. Mycket som händer överallt. Och ändå så är det städat, snyggt, känns bra. – Där kanske… Niklas pekar på en av byggställningarna, där två snickare står och arbetar. – Ja, skyddsräcke på den där skulle vara bra. Jag vet att det är svårt. Men det där behöver vi nästan ha. Eller vi ska ha det. Vad var det du tänkte på för något? – Nej, det är rullställningen som användes där Killarna har ju demonterat skyddsräcket som sitter högst upp för att komma åt. Det är rätt vanligt tyvärr att man gör det. Mens så får man inte göra. Så vi får säga till killarna att sätta upp det igen. Snickarna får omedelbart kliva ner från ställningen, och gå och hämta ett skyddsräcke. Och arbetsledaren Jonny Ljungman berättar att det är just sånt här som kan leda till olyckor – att någon slentrianmässigt har brutit mot säkerhetsrutinerna. – Där är det ju bra att det kommer någon utifrån och tittar på säkerheten därför att vi blir lite hemtama med hur vi jobbar. Det är bra att det kommer någon utomstående och tittar med helt nya ögon för att man blir lite blind när man står mitt upp i ett bygge, och tänker kanske inte på en del saker. Och faktum är att byggen är bland de farligaste arbetsplatserna man kan jobba på i Sverige. I snitt så dör det ungefär en byggarbetare i månaden på svenska arbetsplatser. Och inom byggbranschen anmäls det varje år omkring 3000 olyckor som leder till sjukskrivning. Ofta handlar det om fallolyckor eller att man skadar sig på verktyg. Ändå har Sverige en omfattande arbetsmiljölagstiftning. Och reglerna för hur man ska bete sig på en byggarbetsplats är så många och detaljerade att det är få människor utan för branschen som har koll på dem. Men kanske har de flesta av oss ändå en bild av hur det kan fungera på ett bygge – om inte annat har vi kanske fått det via TV-soffan. Ljudet vi hör kommer från ett av Sveriges populäraste TV-program, Bygglov i TV4. ”Nu får vi akta oss här när farbror Matte kommer och kör grävmaskinen…” Programledaren Willy Björkman ska riva ner taktegel från en villa. Han står i skopan på en grävmaskin. Matte Karlsson, som sitter bakom spakarna, hissar upp honom till takkanten. Men det var något med det här som upprörde flera av de som tittade. – Så får man inte göra. Det är absolut förbjudet. Inger Persson arbetar som inspektör på Arbetsmiljöverket, den myndighet som är ansvarig för att inspektera arbetsplatser, och se till att lagar och regler efterlevs. Hon blev upprörd när hon såg programmet. – De bröt mot flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter väldigt flagrant. Och hon blev ännu mer förvånad över vad programledaren Matte Karlsson säger några sekunder senare i programmet. ”En sak ska man ha klart för sig, här på Bygglov går vi aldrig emot några säkerhetsföreskrifter alls, utan jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter från marken i skopan så är det ingen som helst fara.” Men enligt Inger Persson så är det här fråga ett klart regelbrott – man får över huvud taget inte lyfta upp någon i en grävskopa. – Och sen kom motorsågen fram… Några sekunder senare i programmet arbetar Matte Karlsson med motorsåg på ett tak. Det finns ingen byggställning på plats och Matte har varken säkerhetslina eller skyddskläder. – Och det jag reagerar över är att det är så många sitter och tittar på de här programmen. Säkert är det en miljon tittare. Och vad får de för uppfattning då, när man ser hur man jobbar på TV? När vi ringer runt till fler arbetsmiljöinspektörer så får vi höra att det här bara är ett exempel av många. – Man kan se på TV att man kan jobba med tak, jobba på tak utan att säkra sig mot fall. Agneta Axelsson är arbetsmiljöinspektör i Härnösand. – Jag tycker det har varit allvarliga fallrisker som jag har sett i de här TV-programmen, som jag har upprörts över. Vi tittar på ett annat program som har fått kritik – Byggfällan i TV3. Några byggare kliver omkring på ett tak, som ska rivas eftersom det är både ruttet och felkonstruerat. Det finns varken ställningar eller andra skydd mot fall. Det ser märkligt ut, inte minst eftersom en besiktningsman bara minuter tidigare i programmet dömt ut taket som osäkert. Är det verkligen farliga saker man ser på TV alltså? – Fallriskerna jag har sett har varit direkt livsfarliga. Så att det är livsfarliga grejer som visas. Inspektörer på arbetsmiljöverket berättar om livsfarliga arbetsmiljöbrott – som kablas ut på bästa sändningstid. Kan det verkligen vara så? För att få reda på mer tar vi tar hjälp av några som jobbar på heltid med arbetsmiljöfrågor på byggen. ”… jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter i skopan så är det ingen som helst fara” Vad säger ni? – Låter lite konstigt att Matte inte har mer kunskaper om vad lagstiftningen säger. Tomas Kullberg är regionalt huvudskyddsombud på fackförbundet Byggnads, och arbetar till vardags med att bland annat inspektera byggarbetsplatser. – För är det över två meter så ska det vara ett treledat skyddsräcke eller säkerhetssele så att han får nog läsa på lite grann. Sen får du inte ställa en person i skopan över huvud taget. – Jag kan instämma helt och hållet där.    Anders Fredriksson jobbar som chef inom Sveriges Byggindustrier, som är byggföretagarnas arbetsgivarorganisation, och har samordningsansvar för arbetsmiljöfrågor. – Det ger fel bild av hur byggbranschen fungerar i stort och hur den ska fungera, det är beklagligt. Vi har bett Tomas Kullberg och Anders Fredriksson att gå igenom  den senaste säsongen av de populäraste byggprogrammen i varje kanal – Byggfällan i TV3, Bygglov i TV4 och Arga Snickaren i Kanal 5. Nu sitter jag med dem i ett konferensrum i radiohuset för att höra vad de kommit fram till. – Han står på ett ben på en stege och utför jobbet… Vi går igenom alla avsnitt av Bygglov som hunnit sändas i år – sju stycken. Tomas Kullberg och Anders Fredriksson har hittat fel i samtliga avsnitt. Det handlar om ergonomiskt felaktiga arbetsställningar; personer som sågar och bilar utan vare sig hörsel- eller ögonskydd; ställningar utan räcke; arbete på tak utan fallskydd och livsfarliga arbetsmoment från stege. – Vi har även en kille där som kryper på knä utan något takskydd som helst, jag tippar på att det tre och en halv meter ner till kanten där. Det kan bli förödande olyckor för den som trillar ner där. Vi tittar på scenen från TV3:s Byggfällan, där personalen kliver omkring på ett tak som en besiktningsman dömt ut som livsfarligt att gå på. – Många olyckor i branschen idag är genomtrampningsolyckor – det är exakt så här de händer.   – Här leker man med livet som insats. Men det här är inte allt. När ett nytt tak ska byggas lite senare programmet, så balanserar byggarbetarna omkring på väggkanten, utan varken ställningar eller livlinor. – Det är en ren katastrof. Här finns det ingen sele ingenting på den här killen som står tre meter upp i luften och en liten liten vindpust så faller han ner och kan då skada sig riktigt ordentligt. Så att det här jobbet skulle jag stoppa omedelbart. – Det är ett lagbrott att jobba på det här sättet. Vi har en alldeles utmärkt arbetsmiljömyndighet och en bra arbetsmiljölagstiftning som anger vad vi får och inte får göra. Och det här är ju ett klart brott mot den lagstiftningen I samtliga avsnitt av Bygglov och Byggfällan som vi tittar på hittar Anders Fredriksson och Tomas Kullberg sätt att arbeta som de menar bryter mot regelverket. Och de berättar att många av sakerna vi ser är riktigt allvarliga. – Om jag tittar på vad som skulle kunnat inträffa så kan jag se på flera av programmen att dödsolyckor skulle nog inte vara så långt ifrån skulle jag vilja säga. Det är extremt farliga saker. Och det är bara en tidsfråga innan det händer någonting. I svensk lag finns det ett krav på att alla byggen som involverar större risker måste ha en så kallad arbetsmiljöplan som beskriver hur riskmomenten ska hanteras. – Och det finns ett antal speciella risker, till exempel arbete på hög höjd, då man måste göra en särskild planering för det.                      Björn Samuelsson är adjungerad professor vid Luleå Tekniska Högskola – Jag har en professur i arbetsvetenskap med inriktning på industriellt byggande. Vem är det som är ansvarig för att en sån här arbetsmiljöplan är på plats? – Det är byggherren, det är beställaren. Det finns vissa undantag, men i de flesta fall så är det beställaren, alltså byggaren, som är byggherre.  Nu tittar jag på TV-program till exempel. Kan du se att det skulle göra någon skillnad att det i första hand så att säga inte är ett bygge, utan det är en Tv-produktion, vad gäller byggherreansvar? – Nej, är det ett bygg- och anläggningsarbete så är det det, och sker det yrkesmässigt, och då gäller reglerna. Programmet Bygglov görs av produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn, och Byggfällan producerades av Meter Television. Båda produktionsbolagen ägs av Metronome Film & Television. Vem är det som är byggherre för produktionerna i era byggproduktioner som man ser i TV?  – Ja alltså byggherren formellt är ju vi som bolag som utför byggarbetena. Nicke Johansson är kommunikationsansvarig på Metronome, och har även ansvar för arbetsmiljöfrågor. Vem är det som är eller har varit byggarbetsmiljösamordnare på de här byggena som man ser i TV? – Alltså vi har betraktat att den som är byggledare, ibland så är det flera som är byggledare, också har det ansvaret. Sen har jag det på företaget. Men för de här byggena som då finns i era produktioner vem har varit ansvarig för att ta fram arbetsmiljöplaner där? – Ja alltså ansvaret har legat på den byggledare som har jobbat för oss. Och det har varit lite olika på olika program och mellan olika avsnitt och så där också. Det har inte fungerat så bra. Nicke Johansson berättar att redaktionerna som arbetat med Bygglov och Byggfällan inte längre finns på plats, och att han därför inte vet hur de har arbetat. Men han säger att det finns risk att de aldrig tagit fram några arbetsmiljöplaner – som lagen kräver att man ska göra vid riskfyllda byggen. – Alltså jag känner ju inte till hur de här redaktionerna som inte längre arbetar har gjort. Men det finns risk att vi inte har gjort det. Jag tänkte att vi kunde titta på några exempel apropå det du sa också där… – Jag har faktiskt… Jag ska precis ta fram min dator för att visa exempel på några av de fel som Tomas Kullberg och Anders Fredriksson har pekat ut, när  Nicke Johansson själv tar fram en bild från programmet Byggfällan.  – Det där är ju ett stort övertramp. Och…eftersom det är radio så kan jag berätta vad de gör. De står på taket, det finns inget fallskydd, man har uppenbarligen brutit upp en del av taket, det finns rammelrisk och de har inga hjälmar på sig. Så får inte ske. Det får inte ske och det får inte se ut så. Och ändå har det blivit så. – Ändå har det blivit så, ja. Är det inte rimligt att man innan man drar igång en sån här TV-produktion ser till att man kan lagstiftningen? – Det är rimligt, det finns ju ett antal intressen som jag har definierat som kolliderar med varandra i de här sammanhangen och som vi nu håller på att titta på för de ska kunna samordna de här intressena. Det är inte en ursäkt, möjligen en förklaring. Förklaringar är bra att ha för att veta hur man ska kunna gå vidare. Alltså vi gör ju inte bara byggen i de sammanhang då vi gör byggen, beroende på vilken nivå vi är på. Vi gör ju Tv-program också. Och vår personal är väldigt fokuserad på att göra TV-programmen. Och jag måste försöka få mina medarbetare att förstå att oavsett om det är en kamera här eller inte så finns det lagstiftning kring byggandet Nicke Johansson berättar att de nu har tagit kontakt med Arbetsmiljöverket för att få råd, och att de också ska utbilda sin personal för att förbättra arbetsmiljön i programmen. Men borde man inte ha gjort det här innan man drog igång produktionen? – Det borde man ha gjort, absolut. Varför blev det inte  så? – Det kan jag inte svara på. Det har skötts i redaktionerna, men det är inte redaktioner som finns här just nu. Men det är uppenbart att det inte har skett i alla sammanhang. – De här byggprogrammen som visas i TV är ju i första hand underhållning. Produktionsbolagen vill ju att det ska vara många människor som tittar på TV, och många gånger så går ju underhållningsvärdet före arbetssäkerheten. Det går ju i andra hand. Helt klart.  En som har stor erfarenhet av att spela in byggteveprogram är Jonny Ljungman, arbetsledaren på bygget i Vasastan som vi besökte i början. Han har bland annat medverkat i ”Från koja till slott”, som sändes i TV3 för några år sedan. – Då när man står på plats och bygger så tänker man inte så mycket på det. Man är ganska gasad i att leverera bra underhållning. Det är extremt tidspressat. Alla de här programformaten bygger på att man ska egentligen inte hinna det man förutsätter sig, det är en del av spänningsmomentet. Och det gör ju att man struntar i en säkerhet och tar genvägar. – Man triggas lite till att spela lite tuff och macho just för att det ska bli bra TV. – Några grejer som man har gjort kanske man skulle ha undvikit för att…Det kanske inte hade blivit så bra TV om det hade gått åt pipan. – Som jag ser den problematiken så är det kanske den bild som man visar upp för folk som tittar på de här programmen, att det är så det ska fungera. Och det är just det här som flera vi talar med oroar sig över just det här – att programmen påverkar attityder ute i verkligheten. Vi talar  med företagare som berättar att de blir ifrågasatta av kunder när de vill ta betalt för säkerhetsutrustning. Och flera av Arbetsmiljöverkets inspektörer berättar för oss att TV-programmen påverkar säkerhetstänkandet ute på arbetsplatserna. Agneta Axelsson, som är inspektör i Härnösand, är en av dem. – Jag har stött på ett flertal gånger småbyggare när jag är ute och diskuterar till exempel fallrisker med dem. Då har de framfört det här att de har sett på TV när de har gjort takarbete, till och med att det har saknats fallskydd va så att. Det blir ju en argumentation, för de tycker att det de ser på TV är ju rätt och jag tycker att det följer inget regelverk och det är allvarliga risker och det omkommer alldeles för mycket byggnadsarbetare i Sverige för att det här ska kännas bra. När vi tar del av mailväxling och talar med andra inspektörer förstår vi det också finns det finns en stor frustration inom Arbetsmiljöverket – inte bara över TV-programmen, utan också över att myndigheten inte tagit tag i frågan – trots att man i åratal känt till bristerna i TV-programmen. Och det finns också byggföretag som har hört av sig till Arbetsmiljöverket och ifrågasatt varför ingenting görs. – Vi  har ju fått information om att det är ju brister när det gäller arbetsmiljön i de här programmen då. Thomas Blombäck är chef hos Arbetsmiljöverket i Stockholm, som har samordningsansvar för inspektion av byggbranschen. – Det är ju bland annat anställda som har tittat på de här programmen och som sett att det förekommit sånt som strider mot regelverket. Och jag ska inte peka ut några speciella program, utan det verkar vara generellt när det gäller många av de här programmen. Det har ju funnits en del kritik internt inom verket som jag har förstått mot att man har varit lite långsam med att hantera den här frågan – känner du till den? – Ja, jag känner till att det har varit kritik över att verket inte har tagit tag i de här frågorna. Det känner jag till ja. Tycker du att det ligger någonting i det? – Jag kan inte svara på den frågan. Nej, jag kan inte svara på det, jag vet inte. Men du måste väl tänka någonting om det? – Nu tar vi ju tag i det här och försöker driva det här framåt och ser framåt och försöker hitta då så att säga en bra lösning på det hela. Så att jag försöker titta framåt och inte bakåt. Enligt Thomas Blombäck är det svårt för Arbetsmiljöverket att ta till några sanktionsåtgärder mot produktionsbolagen – eftersom programmen ofta sänds flera månader efter själva inspelningstillfället. Men han berättar att myndighetens kommunikationsavdelning har varit i kontakt med ett av produktionsbolagen, och att Arbetsmiljöverket kommer att kalla de bolag som producerar byggprogram till ett informationsmöte senare i vår. – Första steget här är att informera dem helt enkelt. Och ge dem en chans att lära sig och ta till sig av det vi kommer att framföra. Det är en lite mjukare linje kan man säga, men jag tror mer på den så att säga. Men det har tagit lång tid för Arbetsmiljöverket att agera. För frågan om bristerna i TV-programmen diskussion i verkets högsta ledningsgrupp redan 2010, efter att inspektörer reagerat  på programmen. Då beslutades att det skulle skickas ut ett informationsbrev till de olika produktionsbolagen. – Den tanken vi hade då, det var väl egentligen ett informationsbrev på något sätt. Ansvarig för att skriva brevet blev Håkan Olsson, som är chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Syd. – Och sen tog jag med mig frågan. Vi diskuterade den och vi kom fram till att vi försöker se mer proaktivt än reaktivt kring det här. Så vi valde i det läget att gå vidare med våra andra prioriteringar. Vi gör ju olika prioriteringar kring att vara ute och besöka företag och så vidare. Vi valde att inte gå vidare med det. Men att bara skicka ut ett informationsbrev, det är väl ingen särskilt resurskrävande eller svår åtgärd, varför kunde man inte bara skicka ut ett brev? –  Att bara skicka ut ett brev till dem och säga att man har sett någonting kan ju starta upp andra diskussioner. Vi hade den diskussionen och vi gjorde den bedömningen att vi bör ta ett större tag kring det här och se på det kanske ut en lite annan synvinkel kring det så att vi valde att i det läget inte gå ut med ett informationsbrev. Men att skriva det här brevet, det var alltså för resurskrävande då, 2010? – Ja vi gjorde den bedömningen kring det att vi avvaktar med det här, vi ser om vi kan hitta fram på andra sätt som skulle kunna fram till en som vi bedömde som bättre och effektivare del kring det. Flera experter vittnar om upprepade arbetsmiljöbrott på bästa sändningstid. Och Arbetsmiljöverket – den myndighet som är tillsatt att inspektera att lagar och regler efterlevs på arbetsplatser – menar att de inte har kunnat göra mer än att informera – något som de inte har börjat med förrän på senare tid, trots att de uppmärksammat problemen redan 2010.  Vi är tillbaka i konferensrummet på radiohuset, där vi precis har tittat klart på Arga snickaren. Det programmet fick betydligt färre fel än Bygglov och Byggfällan – men det fanns saker att anmärka på även där. – Och det är ju när någon står uppe på stolpar och sågar av någonting och det finns ingenting under då. Det är lite Tarzanstuk över hela den situationen. Så får man inte göra. – Vi gör så gott vi kan… Sen så kan jag hålla med dig om att ibland är det vissa som gör spektakulära saker bara för att det blir en ball bild. Anders Öfvergård, mer känd som ”Arga snickaren”. – Och det är där de här två olika yrkeskårerna krockar. – Det är ju två helt olika branscher det spektakulära för en TV-makare kanske inte alltid är säkert. Och det handlar mer om att man måste ta säkerheten på allvar och säga nej. Och där kanske det är några som inte är tillräckligt starka. Har du varit med om en sån situation där en producent har velat regissera till någonting som är farligt för att det ska vara en snygg bild? – Det är klart jag har varit med om det. Alltså deras stora grej är att leverera bilden. Det är klart att det sker misstag. Det ska jag inte sticka under stol med, jag gör mina misstag jag med. I Bygglov och Byggfällan hittade Tomas Kullberg och Anders Fredriksson allvarliga fel i näsan varje avsnitt. – Jag tycker jag har sett extremt allvarliga brister idag. Det är flera tillfällen här som man nästan blir mörkrädd, och jag skulle aldrig tillåta att man jobbar på det sättet över huvud taget. Och tyvärr är det i lite för många program som man ser såna brister. – Jag kan instämma helt och hållet. Jag tycker att man gör en grej av att byggbranschen ska vara lite macho i vissa program. Och en grej av att det inte är så noga med regler, men det är precis tvärtom i verkligheten. ”En sak ska man ha klart för sig, här på Bygglov går vi aldrig emot några säkerhetsföreskrifter alls, utan jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter från marken i skopan så är det ingen som helst fara.” – Det var kanske ett olycksfall i arbetet. Matte Karlsson, programledare i Bygglov. – Självklart ska man inte göra så och det var väl ett misstag som skedde. – Det var ju väldigt stor ironi när man säger att vi följer de reglerna och det kanske inte framgick tillräckligt bra att så här ska man inte göra. Man ska ta det med en nypa salt och sen man väl… Jag tycker inte att det är så farligt. Men självklart ska man föregå med gott exempel och ibland så gör man fel och det är bra att man blir påmind om felen så man kan ta lärdom av dem och förbättra sig. I Vasastan står kaffebryggaren på. – Förbandsmaterial…fanns… Jonny och Niklas har precis satt sig för att gå igenom dagens skyddsrond. – Ställningen…Ställningen säkerhet funktion…Det är väl där då…där skriver jag väl…även om någon satte upp den där på en gång så skriver jag en liten påminnelse på den att man måste kolla…och att killarna tänker sig för. – Absolut…absolut…Jag går ju igenom varje måndag viktiga punkter. Och det där blir ju en. – Sådär, strålande…ta kopia till mig. Du behåller originalet. Det är strax dags att lämna bygget. Men innan jag går tar fram min dator och visar Jonny och Niklas några sekvenser från Bygglov och Byggfällan. – Det där är ju åt skogen. Om man inte kan säkra sig så måste man ju ha en lina… – Nääe det där fyfan, det där finns ju inte… – Stå och balansera och sen ha en klinga igång liksom.. Halkar han till där kan han ju skära av sig både armar och ben och slå ihjäl sig. Det är ju nästan som ett kinderägg, det är tre grejer på en gång. – Ja, han lyckades pricka det mesta. – Vad hade du fått skriva på din KMA-rond? – Ja du, jag vet inte vad jag skulle skriva. Ett stort kryss bara hade det blivit. Reporter: Markus Alfredsson Producent: Eskil Larsson

Thomas Nordegren är nyss hemkommen från USA, och för alla långresenärer är tidsomställningen ett problem. Det fick Thomas erfara tidigare i veckan när han gjorde en pinsam sak inför superstjärnan Gwen Stefani. Vi får också besök av Eva Engdahl, Sveriges första kvinnliga jazzpianist. Hon är en av SKAP-stipendiaterna som äras idag. Debuterade gjorde hon redan 1944 som 20-åring i Stockholms konserthus. Dessutom: Polisen i Umeå lyckades avstyra ett rånförsök genom att klä ut sig till byggnadsarbetare. I Bangladesh klär polisen ut sig till kvinnor i burka för att gripa väskryckare. Vad får poliserna lära sig om förklädnader på polishögskolan, och vad säger Byggnads om att förbundets arbetskläder används i brottspreventivt syfte? Bisittare är Nina Lekander.

Byggnads strejk. Vårbudget. Mildare flykting politik. Mona Sahlin mot extremism - Byggnads strejk. Vårbudget. Mildare flykting politik. Mona Sahlin mot extremism