Podcasts about Energis

Vår vice vd Mats Palmérus delar med sig av sina tankar kring Jönköping Energis färdplan för 2045 med visionen "Vår kraft – din framtid". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Energisektoren har fået en ny tænketank. Fjernvarmens tænketank Grøn Energi er nedlagt – mens tænketanken Brundtland er opstået og bygger videre på Grøn Energis arbejde. Den nye tænketank skal favne forsyningssektoren mere bredt – og inkludere flere parter som fagbevægelsen. Gæster: Magnus Skovrind Pedersen, direktør og Pôya Pakzad, chefkonsulent i Tænketanken Brundtland. Vært: Mikkel Lysgaard

Following a career that started at BT, led to AT&T where he was CMO of Concert then to Accenture, on to Energis and finally Cable & Wireless where he was Marketing Director, Simon then used his deep corporate experience to start up and develop Chemistry, a human insight consultancy business. Having exited that business in 2015, he joined Positive Momentum and is now highly in demand worldwide for his expertise. Hear how Simon achieves freedom, fulfillment and flexibility and the invaluable advice he has to offer others who want to follow his path.

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden. Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet. Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot? Medverkande: Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, Vattenfall Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

There are certain skills and traits that are always going to have top priority, but what are treasury leaders looking for in the next crop of professionals? Today, we revisit episode 33 for a re-run episode with Adam Richford, Director of Treasury & Investor Relations at Renewi plc. When Adam last joined the show, we discussed his journey into the industry, work/life balance, automation and his treasury recruitment processes. As Adam re-joins, we look at how his role has changed since COVID and the benefits of networking, plus Adam provides more invaluable advice for budding Group Treasurers. Adam joined Renewi, Europe's leading Recycler, in 2016. Renewi is a key actor in the creation of the circular economy. It processes 12m tonnes of waste a year, diverting an industry leading 67% of these materials to recycling and avoiding 3m tonnes of carbon as a result.  Back in 2016, he financed the €0.5B Class 1 reverse takeover of the closest competitor, which included a rights issue, placing, and underwritten bank financing.  Over the 7 years since then Adam and the team have created an award-winning centralised treasury function and been at the forefront of green and sustainable finance.  Since 2019, Adam has extended beyond the treasury function by focusing on leading investor relations in addition to Treasury and Insurance.  This has included a secondary listing in Amsterdam in 2020, an increase in sell side coverage from 3 equity analysts to 9, additional sustainability-focused investors joining the register and a share price increase from 180p to 850p. Prior to Renewi, Adam spent two years at Gala Coral Group, managing a high yield debt structure transaction towards the reverse takeover of Ladbrokes plc.  He spent the previous 9 years leading the treasury activities of GE Real Estate Europe, supporting over 20 billion dollars of M&A transactions.  Adam began his career with EY, helping to build the turnaround and working capital management practice before joining the telco Energis, followed by a stint at a Private Equity Firm, Kelso Place Asset Management. Adam left Durham University with a BA in Economics in 1997 before gaining an FCA in Chartered Accountancy in 2000. He later embarked on a number of ACT qualifications. On the podcast we discussed… Adam's previous job roles and what they entailed What initially attracted Adam to treasury The structure of the treasury team at GE Capital Finding work/life balance while studying for the MCT How the structure of treasury has changed and adapted since Adam first joined The existing role that automation plays within the treasury industry Adam's ethos behind treasury recruitment Challenges that Adam has faced in his current role as Group Treasurer at Renewi plc The benefits of networking How to manage a treasury team remotely and COVID challenges What he looks for when recruiting Advice for someone who aspires to become a Group Treasurer You can connect with Adam Richford on LinkedIn. Are you interested in pursuing a career within Treasury? Whether you've recently graduated, or you want to search for new job opportunities to help develop your treasury career, The Treasury Recruitment Company can help you in your search for the perfect job. Find out more here. Or,

Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen. Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.   Varenda ventil kan i princip läcka. Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.Mäter man inte, så vet man inte. Alls.Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum. Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline. Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030. För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut. Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året. Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.Så det här är nåt som Sverige måste få koll på? Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Bjørn Godske, Andreas Lindqvist og Jens Ramskov I denne uges Transformator havde vi nær sagt ‘Hvad sagde vi?' For selvom det ikke er så klædeligt at være bagklog, er det svært at lade være, når det pludselig er en stor historie i medierne, at der ikke bliver produceret tilstrækkeligt med grøn strøm til at imødekomme det store behov, vi står overfor morgendagens elektrificerede samfund. For det har vi her i Teknologiens Mediehus gjort opmærksom på det sidste år. Bjørn Godske ridser problemerne op. To-fire kystubåde bør stå helt i toppen af Søværnets ønskeliste for militært isenkram, lyder det fra både borgerlige partier og forsvarskilder. Den danske ubådskapacitet blev udfaset i 2004, men Søværnet vil allerede kunne dykke igen om få år, hvis politikerne skriver kontrakt med den eneste oplagte leverandør. Den gamle definition af sekundet ved hjælp af cæsium-133 er ved at være forældet. Optiske atomure baseret på strontiumatomer, der har en karakteristisk frekvens omkring 429 THz, er nu blevet så pålidelige og almindelige, at man i standardiseringsorganisationer overvejer, om tiden er moden til at skifte definition. Links PtX-skåltalerne glemmer to problemer Politikere vil have ubåde tilbage: Militæranalytiker anbefaler tysk model Sekundet er snart modent til at få en ny definition Forskere måler tidsforskelle mellem toppen og bunden af en lille atomsky CPH:DOX: Into the ice CPH:DOX: Fire of love

Säsong två av CCS Panelen inleder med ett besök i Växjö, utsedd till Europas grönaste stad. Erik Tellgren, vd för Växjö Energi, och Julia Ahlrot, affärsutvecklare på Växjö Energi, samtalar med Bo Hjälmefjord, ansvarig för internationell utveckling i Växjö kommun, om Växjö Energis klimatåtgärder – där bio-CCS är en viktig pusselbit för att nå nettonollutsläpp.

Authenticity is important, but what does it have to do with leadership? Dean's Advisory Board member Craig Boundy, CEO at Experian North America, shares how certain characteristics like authenticity are important for individuals to excel as leaders. Craig Boundy is CEO Experian North America. Craig joined Experian in November 2011 as Managing Director of Experian UK and Ireland. Prior to joining Experian, he was CEO of Logica in the UK, having joined Logica in 2008 as CEO Global Operations. Before this, Craig was at Cable & Wireless, where he was Chief Operating Officer (COO) of its business in Europe, US and Asia. Before Cable & Wireless, he was Sales Director and then COO at Energis. His early career was with BT. Craig attended Lancaster University in the UK, graduating in management studies and German.

Energisés par la 400ième, on discute de milliardaires dans l’espace, du dernier Google killer et de Windows 11 qui change tout (ou pas). Bonne écoute ! Podcast: Téléchargement Perso Bcp feedback de la 400ième – merci ! Vacances ? -> digital detox   News Billionaire's Space race – good or bad ?  There are no words […]

Never miss a new episode: https://sendfox.com/lp/mnyll3Imagine having a 600X multiplier for a sale: selling once, but having 600 deals come out of the sale. That can be the power of a successful channel partner strategy - and is the dream of many B2B tech executives I speak to. But getting a successful channel partner strategy off the ground is really hard. This is the topic I discussed with Angelo Santoro, the founder and the CEO of Energis.Cloud. Tune in to learn: - How to scale a complex B2B company internationally through channel partners- The difference between real and fake partners (and why partner qualification is key) - How do you get from signing a partner deal to them actually starting to sell for you?Packed with practical insights built over the years, this episode is a must-listen for anyone considering selling via channel partners. Energis.Cloud: https://www.energis.cloud/ Angelo Santoro’s LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/angelo-santoro-46b8007/

A 25 year business career took David Gammon from a 16 year old Clerical Assistant to Director of Financial Operations via such incredible organisations as Tesco, Selfridges, Diageo, Ernst and young, Energis, Orange and British Gas. I now work with Small and Medium sizes businesses training, developing and coaching Owners, Directors, Managers and key employees using a powerful yet simple blend of commercial and psychological tools. My goals is to help everyone to bring their best performance and also to have a significantly heightened experience of their business work. On the show we discuss: I work with the Directors and Leadership teams of £2m + businesses. I deliver Business coaching and Leadership development What creates high performance? My coaching technology is to work with people at a deeply transformational level so they don't need me as quickly as possible Why I don't encourage goal setting among my clients Why I don't like business books :-) Maybe why I see problems with the way most Business coaches organise around their clients David runs monthly discovery Days for interested MD's and regular leadership development webinars. Best thing is to connect with me via social media or email: dave@sixthsensebusiness.com and https://www.facebook.com/SixthSenseBusiness/ A Bit about Fearless Business: Join our amazing community of Coaches, Consultants and Freelancers on Facebook: >> https://facebook.com/groups/ChargeMore And check out the Fearless Business website: >> https://fearless.biz

På 15 min får du svaren på de fem vanligaste konsumentfrågorna som kommer till Göteborg Energis kundtjänst. Med chefen för kundtjänst; Camila Barros.   

Come produrremo energia tra vent’anni? La puntata di oggi cerca di rispondere a questa domanda, trattando il tema delle Energie rinnovabili.La domanda di energia cresce infatti, a livello mondiale, anno dopo anno; ma questa deve essere soddisfatta riducendo il più possibile le emissioni di CO2 nell’atmosfera, pena conseguenze catastrofiche sul clima e quindi sull’ambiente e la vita dell’uomo.La soluzione universalmente riconosciuta è quella di compiere la transizione alle energie rinnovabili, ossia a quelle fonti di energia che, a differenza dei combustibili fossili quali carbone e petrolio, non si esauriscono a causa del nostro sfruttamento: eolico, solare, idroelettrico, biomassa.Dopo una breve disamina delle energie rinnovabili attualmente più usate e di quelle che saranno le tecnologie del futuro, la puntata è dedicata all’analisi di alcuni casi virtuosi: la città di Los Angeles, per esempio, che si è impegnata a essere una città a emissioni zero entro il 2045; o l’Europa stessa, la cui la quota di elettricità prodotta da rinnovabili ha toccato la ragguardevole soglia del 32% al 2018.Uno spazio a parte è poi dedicato alla particolare situazione italiana, in cui l’idroelettrico fa da capofila tra le rinnovabili: come vedremo, l’Italia si allinea al trend positivo europeo e si dimostra in grado, in prospettiva, di soddisfare in pieno i propri obiettivi circa le rinnovabili fissati per il 2020.

My guest on this episode of the Treasury Career Corner podcast is Adam Richford, the Group Treasurer at Renewi plc. Adam began his career with EY, helping to build the turnaround and working capital management practice before joining Energis, a fallen-angel telco, where he had his first line-responsibility for treasury. This was then followed by a stint at a Private Equity Firm, Kelso Place Asset Management. Adam then went on to join GE Capital as their Treasurer for the UK Real Estate business, his first role as a dedicated treasury professional. Over the following 9 years at GE, he provided treasury support for more than 20 billion pounds worth of acquisition, disposals, and integration of assets, portfolios and loan books, leading the European treasury function. When GE resized the capital business, he joined Gala Coral Group, a high-leveraged private equity business. This was his first Group Treasurer position, supporting the strategic exit plans including the merger between Coral and Ladbrokes. This experience proved invaluable when, following Gala Coral, Adam joined Renewi as Group Treasurer, working towards the reverse takeover of its closest competitor, Van Gansewinkel Group. Post merger his team redesigned the Treasury function and created a completely Green funding.  On the podcast we discussed… Adam gives an insightful overview of his previous job roles and what they entailed What initially attracted Adam to treasury The structure of the treasury team at GE Capital Finding work/life balance while studying for the MCT How the structure of treasury has changed and adapted since Adam first joined The existing role that automation plays within the treasury industry Adam talks about his ethos behind treasury recruitment Challenges that Adam has faced in his current role as Group Treasurer at Renewi plc The importance of being a supportive leader to your team How to manage a treasury team remotely Adam reveals what he looks for when recruiting for a new treasury team member Adam shares his advice for someone who aspires to become a Group Treasurer If you would like to connect with Adam, you can reach out to him via his LinkedIn profile.  Are you interested in pursuing a career within Treasury? Whether you’ve recently graduated, or you want to search for new job opportunities to help develop your treasury career, The Treasury Recruitment Company can help you in your search for the perfect job. Find out more here: ( send us your CV (https://treasuryrecruitment.com/jobs) and let us help you in your next career move! If you’re enjoying the show please rate and review us on whatever podcast app you listen to us on, for iTunes click here! 

Kaitlin talks with Microsoft's Chief Accessibility Officer, Jenny Lay-Flurrie. They discuss her journey from Birmingham, England working at Energis to relocating to the United States and helping create a culture of change at one of Seattle's most mammoth tech companies. On top of being the CAO, Jenny created and leads the DisAbility Employee Resource Group at Microsoft and also helped start the company's Ability Summit.Read more about Jenny here.Note from Kaitlin: Over ten years ago, I heard Jenny Lay-Flurrie talk at Microsoft's YouthSpark program, DigiGirlz. As a teenager at the time, I was inspired to pursue a career in the technology industry. Despite usually being behind the camera, I was thrilled to have the opportunity to sit down with Jenny and interview her--full circle. :)

Kaitlin talks with Microsoft's Chief Accessibility Officer, Jenny Lay-Flurrie. They discuss her journey from Birmingham, England working at Energis to relocating to the United States and helping create a culture of change at one of Seattle's most mammoth tech companies. On top of being the CAO, Jenny created and leads the DisAbility Employee Resource Group at Microsoft and also helped start the company's Ability Summit.Read more about Jenny here.Note from Kaitlin: Over ten years ago, I heard Jenny Lay-Flurrie talk at Microsoft's YouthSpark program, DigiGirlz. As a teenager at the time, I was inspired to pursue a career in the technology industry. Despite usually being behind the camera, I was thrilled to have the opportunity to sit down with Jenny and interview her--full circle. :)

Synchronicities, Coincidences, and Intuition Validations are all signs you are tuned into your world and the Energis of the Universe.   This is a Spiritual Practice, being in tune.   It helps you navigate the challenges and understand your lessons.  It also helps you to recognize the joys and appreciate the positive energies that show up.  We can get stuck in a rut and dismiss the positive.  If you are in that pattern, lets change it.  Our perceptions of our world drive our thoughts and responses.  We can change our perceptions through Practical Spirituality. 

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås.Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han.Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube:Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet.Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om.Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han.Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland.Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare.Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson.Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller.Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen:Askan spreds på åkrar istället för i skogen.En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar:Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen.Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller.Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala.Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför?Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson.Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga.Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då.Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken.Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det.Vi vill vara elitenGunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han.Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska.Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city.Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det.Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans?Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n.Upphandling från helvetetVi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel.Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han.Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen.­ Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen.Vad trodde ni när ni la anbuden då? Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället.Hur kändes det? Får jag svära? Man blir ju bara det är inte alls ok att det får gå på det viset.Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft.Vad ser du för risk? Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark.Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer.När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska.Vem drabbar det? I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta.Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer.Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår.Hur ska du köra här nu då mellan träden? Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här.Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson.Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt.Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson.Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? På en åker så spelar det inte så stor roll.Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. Det var några tusen ton i alla fall.Hur många ton spred ni per hektar? Svårt att uttala mig om det.Vilka marker var det på? Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller.Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner.Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson.Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen.Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation.Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen.För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö.Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållningsäger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta.Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson.Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken.Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt.Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? Nej, det gör det inte.Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen: Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det.Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. Det får stå för den personen det är inget jag känner till.Hur mycket var det då? Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson.Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar?Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen.Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag.Sex gånger så snabbt? Ja, säger Per Markusson.Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon.Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen.Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel.När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten.Vad svarade de? De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015.Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen.Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters.Varför då? Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark.I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett.Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren.Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen.Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp.Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga:Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert.Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling:Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut. Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill.Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskanPeter Tagesson på Maskinringen minns: Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville.Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker.Och var hamnade den istället? Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson.Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen.Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. Nytt för mig.Hur kan det bli så här tror du? Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen.Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark.Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra.Vad tänkte du när du läste det här första gången? De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det.Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? Jag vet inte.Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken.Här hänvisas till markägaren som avgör detta.Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann.Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft.Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad de var billigast.Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar.Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? I huvudsak på skogsmark.Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? Det kommer jag inte ihåg.Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? Jag det är väl bara att vi frågade så.Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen.Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket.Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd.Vilka doser tillämpar ni då? På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd.Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters.Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters.Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters.Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar.Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu.Reporter: Erik PalmProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se      

Peter Murley is a senior executive with an enviable level of experience to his name. From his dream of becoming an actor through to taking the plunge to be a self-employed consultant aged just 28, Peter has had an unconventional road to success. Today, he has huge names such as ITV Digital, GO Fly Airlines (now easyJet), Energis and O2, on his CV. He was also a founding director of First Direct. Peter recently left a CEO position for the Hawksford Group, a regulated wealth structuring company with a £20m+ turnover, headquartered in Jersey, CI. In this podcast, we chat with Peter about best practice, challenges he’s faced throughout his career and some of his best advice for those wanting to follow in his footsteps.

This week’s topic: “Referrals: Discover How Blessings can Grow Your Business” with special guest Peter Page of Marshall Turner.Word of mouth is known as one of the most cost-effective ways of growing your business, yet so many people fail to capitalize on this medium. Peter will help to debunk some of the myths and share best practice.After this show you will know:-Why it is important to a business to have a referral programme-3 tips to make sure your referral programme works effectivelyEmail me your questions for Peter, listen live and/or join the chat room (register to be able to send messages)Peter is passionate about helping businesses to grow. He has a track record of winning business from helping a networking group grow from 20 members to 65 members with 50% price increase through to winning major contracts with the likes of BT, Energis and COLT. He has lead marketing and business development teams both in the corporate world and with SMEs. Leeds-based Marshall Turner works with small and medium size businesses to help them attract more great customers, then keep them longer resulting in them making more profit. Using lead generation strategies, referral systems and customer retention strategies that are easy to use, Marshall Turner helps clients to grow and prosper.